Dalarnas Regionala Serviceprogram (RSP)

Transkript

1 Dalarnas Regionala Serviceprogram (RSP)

2 Innehållsförteckning 2 1. Inledning 3 2. Bakgrund Dalarnas tidigare servicearbete 4 Regeringsuppdraget att utforma ett regionalt serviceprogram 5 Riktlinjer för Dalarnas Regionala Serviceprogram 5 Begrepp och definitioner 6 3. Behovsanalys och situationen i Dalarna Dalarnas forskningsråds uppdrag 7 Behovsanalys av Dalarnas forskningsråd 7 Livsmiljöenkät av Region Dalarna 9 Situationen i Dalarna Hållbar utveckling och horisontella mål Miljö och folkhälsa 15 Jämställdhet 15 Integration 16 Barn och ungdomar Utformande av Dalarnas Regionala Serviceprogram Partnerskapet 18 Arbetssätt 19 Samordning med andra program och strategier Dalarnas Regionala Serviceprogram (RSP) Vision 22 Övergripande mål 22 Insatsområden 22 Programmets struktur 23 Kortfattad beskrivning av serviceprogrammet 23 Aktörernas/samarbetsparternas roll och ansvar 24 Rollbeskrivning 24 Programmets organisation 25 Finansiering 26 Genomförande 27 Uppföljning och utvärdering 27 Insatsområden: 1 Aktiva servicestrategier 28 2 Konsekvensanalyser 30 3 Offentliga inköp av varor, tjänster och entreprenader 32 4 Kompetensutveckling och nätverksbyggande för kommersiella aktörer 34 5 Mötesplatser för service i samverkan offentlig, kommersiell och ideell 36 6 Ungdomars engagemang i lokal utveckling 38 7 Tillgänglighet till service för personer med funktionsnedsättning 40 8 Påverka statliga bolags och myndigheters regelverk 42 Bilagor Bilaga 1 Riktlinjer för RSP Bilaga 2 Dalarnas forskningsråds behovsanalys

3 1. Inledning Dalarnas Regionala Serviceprogram ska ge bättre förutsättningar för människor att bo, leva, verka och besöka länet. På Dalarnas landsbygd har det länge pågått en försämring av tillgängligheten till kommersiell och offentlig service. Det påverkar möjligheterna till en hållbar tillväxt för landsbygden. Försämringen har skett gradvis och inneburit en förändring i servicestrukturen. De flesta servicetjänster koncentreras i ökande omfattning till eller runt tätorterna. Antalet dagligvarubutiker och mackar blir färre på landsbygden. Dessutom har flera av dessa företag så låg omsättning att verksamheterna är hotade. Statliga myndigheter, som Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Polismyndigheten, centraliserar sina organisationer och erbjuder alltfler servicetjänster via Internet. Lantbrevbärarens service har dragits ner, vilket försvårar för privatpersoner att ta ut kontanter och för landsbygdsföretagens hantering av dagskassor. Skolor på landsbygden läggs ner och vårdcentralerna blir färre, detta trots att närheten till dessa är avgörande för var människor väljer att bosätta sig. Serviceprogrammet ska utgöra ett stöd åt kommunerna och Landstinget när de planerar den kommunala och offentliga servicen. Serviceprogrammet kan även indirekt leda till att det skapas fler arbetstillfällen i länet genom att förutsättningarna för att driva företag på landsbygden förbättras. En bra servicestruktur ökar även attraktionskraften för inflyttning till byarna, vilket leder till ökad tillgång på arbetskraft. Regeringen har beslutat att varje län ska upprätta regionala serviceprogram. Att arbeta i programform gör det lättare att se till helheten och att öka samverkan mellan olika parter i länet. När ett brett partnerskap tillsammans arbetar fram ett serviceprogram bidrar det också till en bred förankring av prioriteringar och insatser. Det är då det kan bli verkstad och förändringar kan åstadkommas! 3

4 2. Bakgrund Dalarnas tidigare servicearbete Arbetet kring servicefrågorna i Dalarnas län har pågått i programform sedan Då fick samtliga länsstyrelser i uppdrag av regeringen att utforma ett Kommersiellt Utvecklingsprogram. Utvecklingsprogrammet, som pågick under perioden 2004 till 2007, togs fram av ett partnerskap med representanter från kommunerna, näringslivet och ideella organisationer. Syftet med utvecklingsprogrammet var att bevara en god servicestruktur i utsatta delar av länet. Programmet ledde till ett bättre samarbete mellan olika aktörer i partnerskapet och betydelsen av ett samarbete uppmärksammades på politisk nivå. Kommunerna inledde arbetet med att ta fram lokala serviceplaner. Ägarna av dagligvarubutikerna på landsbygden fick ett utökat stöd och möjlighet till kompetensutveckling. I slutet av perioden för utvecklingsprogrammet konstaterade partnerskapet att de ville fortsätta att arbeta med servicefrågorna tillsammans och i programform. Eftersom inget nytt uppdrag fanns från regeringen uttryckte partnerskapet ett önskemål om att Länsstyrelsen Dalarna skulle dra igång ett projekt för att det gemensamma arbetet skulle kunna fortsätta. Dalarnas Serviceprojekt startades med finansiering genom Länsstyrelsens regionala utvecklingsanslag och EU:s landsbygdsprogram. Dalarnas Serviceprojekt pågick under perioden 2007 till 2009 och resulterade i en förstärkning av samarbetet mellan de aktörer som arbetar med servicefrågor i länet. Studier har gjorts för att underlätta för utveckling av nya arbetsmodeller. Den så kallade Borlängemodellen, som handlar om gemensam lokal upphandling av livsmedel och transporter, spreds till alla kommuner i länet. En kurs för kommunala tjänstemän, lokala producenter och leverantörer i tillämpning av LOU, Lagen om Offentlig Upphandling, arrangerades. Stödarbetet kring butikerna och mackarna på landsbygden utvecklades ytterligare. Bland annat bildades ett nätverk för mackägare i länet. Nu tar Dalarnas Regionala Serviceprogram vid där Dalarnas Serviceprojekt slutade. Serviceprogrammet är i större utsträckning än tidigare program och projekt ett gemensamt ansvar och samarbete mellan de olika parterna. I genomförandet av serviceprogrammet förutsätts att alla medverkande samarbetsparter avsätter egna resurser till det gemensamma arbetet, antingen i form av arbetstid eller ekonomiska resurser. 4

5 Regeringsuppdraget att utforma ett regionalt serviceprogram Under 2009 fick alla län i uppdrag av regeringen att utforma regionala serviceprogram för perioden 2010 till Serviceprogrammet ska bland annat stärka butiker och mackar med strategisk betydelse för livsmedel- och bränsleförsörjningen. En ökad samordning av kommersiell och offentlig service ska också eftersträvas där så är ändamålsenligt. Serviceprogrammet ska präglas av ett tillväxtperspektiv. Det innebär att allt arbete inom serviceprogrammet ska prioriteras efter vilken betydelse det har att skapa bättre tillgång till olika servicetjänster för boende, företagare och besökare på landsbygden. Regeringen påpekar i uppdraget att det är viktigt att alla delar av landet får möjlighet att utvecklas av egen kraft. Syftet med lokalt utformade serviceprogram är att ta till vara landets skiftande förutsättningar och behov. Dalarnas Regionala Serviceprogram ska samordnas med andra regionala program och strategier. Det innebär att det kontinuerligt ska föras en dialog med ansvariga för andra program och strategier. Då blir det tydligt vilka målsättningar, aktiviteter och resurser som andra program och strategier har och när det finns möjlighet att samverka. Dalarnas Regionala Serviceprogram utgör en del av länets regionala utvecklingsprogram, Dalastrategin. Serviceprogrammet strävar mot samma målsättningar som Dalastrategin och är ett verktyg för länets gemensamma utveckling inom serviceområdet. Serviceprogrammen ska även ligga till grund för hantering av stöd för kommersiell service. Länsstyrelsen Dalarna har på regeringens uppdrag ansvar för att Dalarnas Regionala Serviceprogram utformas och genomförs i länet. Riktlinjer för Dalarnas Regionala Serviceprogram Riktlinjerna som helhet finns i bilaga 1, nedan är en sammanfattning. Arbetet med serviceprogrammet ska ske enligt de riktlinjer som Konsumentverket tagit fram på uppdrag av regeringen. När servicefrågorna flyttades från Konsumentverket tog den då nybildade myndigheten Tillväxtverket över ansvaret. Därmed ökade vikten av att formulera serviceprogrammet ur ett tillväxtperspektiv. Serviceprogrammet omfattar en fyraårsperiod och ska ha en tydligt formulerad målsättning för serviceutvecklingen i regionen. Olika insatsområden och enskilda åtgärder ska definieras. Dessa motiveras utifrån den påverkan de bedöms ha på tillgången till kommersiell och offentlig service i regionen. Målen ska göras så konkreta att de är möjliga att utvärdera såväl kvalitativt som kvantitativt. Serviceprogrammet ska ha en strategi för genomförande och utvärdering, samt en plan för finansiering. Det ska tillsättas särskilda regionala ledare, som ansvarar för att processerna drivs vidare. Riktlinjerna pekar på två fokusområden för serviceprogrammet: 1) Tillgängligheten till drivmedel och dagligvaror 2) Insatser för att öka tillgängligheten till service för personer med funktionsnedsättning. 5

6 Riktlinjerna trycker också på att arbetet med att främja en grundläggande servicestruktur bör präglas av en helhetssyn. Samverkanslösningar mellan kommersiell och offentlig service och den ideella sektorn ska uppmärksammas och uppmuntras. Det är önskvärt att sträva mot en ökad mångfald av utförare och leverantörer av service och tjänster inom det offentligt finansierade systemet. Därför bör även relationen mellan den ideella sektorn och den offentliga sektorn lyftas fram, tydliggöras och utvecklas. Begrepp och definitioner Det finns flera olika begrepp som har en central roll i Dalarnas Regionala Serviceprogram. I dagsläget finns inga allmänt vedertagna definitioner av dessa begrepp. Myndigheten Tillväxtanalys arbetar med en översyn av de definitioner som Glesbygdsverket tidigare ansvarade för. I serviceprogrammet används begreppet Landsbygd. Med landsbygd menar vi alla områden i länet utanför centralorterna Falun och Borlänge, det inkluderar även länets tätorter i begreppet. Länsstyrelsen Dalarna har beslutat, efter samråd med Tillväxtverket, att Glesbygdsverkets definitioner gäller tillsvidare för följande begrepp: Tätort orter större än invånare eller område inom fem minuters bilresa från tätorten Tätortsnära landsbygd område som ligger fem till 45 minuters bilresa från en tätort Glesbygd område som ligger över 45 minuters bilresa ifrån närmaste tätort I övrigt har serviceprogrammets partnerskap enats om följande definitioner: Kommersiell service affärsinriktad verksamhet som tillhandahålls av privata aktörer, till exempel försäljning av livsmedel, drivmedel, tidningar, hantverk, vård, apoteksvaror, banktjänster Offentlig service verksamhet som genomförs eller finansieras med offentliga medel och som erbjuds och är tillgänglig för allmänheten, till exempel skolor, vård, polis, arbetsförmedling, försäkringskassa, skatteverk Tillgänglig service servicetjänster som kan nyttjas av alla oavsett avstånd, ålder, kön, språksvårigheter eller funktionsnedsättningar Under framtagande av serviceprogrammet har flera begrepp diskuterats i partnerskapet. Exempel är: god servicenivå, rimligt avstånd, rimlig tid, rimligt pris, tillgänglighet, marknaden, samhällets behov. Det är svårt att definiera begreppen eftersom de har olika betydelse beroende på vem som använder dem. 6

7 3. Behovsanalys och situationen i Dalarna Dalarnas forskningsråds uppdrag Dalarnas Regionala Serviceprogram ska utformas utifrån en analys av vilka problem och möjligheter som finns i länet inom serviceområdet. Länsstyrelsen Dalarna gav Dalarnas forskningsråd i uppdrag att genomföra denna analys, vilket skedde parallellt med framtagandet av serviceprogrammet. Behovsanalysen ska uppmärksamma förutsättningar för att utveckla samordnad service och lokalt anpassade lösningar. Den ska även belysa vilka geografiska delar av regionen som har brister när det gäller tillgången till kommersiell och offentlig service och vilka områden som riskerar ytterligare försämring. Bristerna ska relateras till både enskilda medborgare som näringslivets behov. Eventuella målkonflikter mellan olika serviceaktörers villkor och inriktning samt mellan olika sektorsområden ska lyftas fram. Tillväxtverket har också betonat att analysen ska utgå ifrån ett tillväxtperspektiv på service. I detta sammanhang översatte Dalarnas forskningsråd tillväxtperspektiv med helhetsperspektiv. Det är när man ser hur allt hänger ihop som man kan förstå de olika delarnas roller och funktion. Då kan man lättare åstadkomma förstärkningar där det behövs. Enligt Dalarnas forskningsråd är det avgörande om det finns goda förutsättningar att leva och verka på landsbygden. Om de förutsättningarna sen kallas service eller något annat är inte det viktigaste, inte heller vem som ser till att de finns där. Behovsanalys av Dalarnas forskningsråd Analysen som helhet finns i bilaga 2, nedan är en sammanfattning. Dalarnas forskningsråd konstaterar i analysen att de inte kan besvara frågan om vilka servicebehoven är i länet. Däremot kan de i ett resonemang konstatera flera viktiga faktorer. Människor som väljer att bosätta sig på landsbygden är medvetna om att de kommer att ha tillgång till ett mindre utbud av närliggande servicetjänster. Det är något man tar med i beräkningen när man väljer att bo utanför en större tätort. Därför är bilåkande en förutsättning för dem som bor på landet för att de ska kunna tillgodose sina vardagsbehov. Det kan vara både dyrt och tidsödande att skaffa det man behöver, men inte mer tidsödande än för många storstadsbor. Det betyder att service på landsbygden inte bara omfattar den service som faktiskt är lokaliserad på själva landsbygden; tätorterna ingår också självklart i systemet. Det innebär att om serviceutbudet minskar på tätorten, kan det leda till en större förlängning av de nödvändiga resorna än om landsbygdshandeln stänger. Möjligheterna till ett gott liv på landsbygden påverkas av skeenden på flera geografiska nivåer, där det mest lokala inte alltid är det viktigaste. I Dalarna finns fem orter som ligger i en klass för sig i serviceavseende. Avesta, Borlänge, Falun, Ludvika och Mora är de fem största tätorterna och samtidigt de fem folkrikaste kommunerna i länet. Dessa orter är till exempel de enda som kan erbjuda någorlunda komplett service från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Polismyndigheten och Skatteverket. Där finns länets sjukhus (där dock bara Falun och Mora har kompletta akutsjukhus) och orterna är också välförsedda med kommersiell service. Dessa orter blir därmed skyddade platser dels för sina egna kommuners landsbygd men också i hög grad för både landsbygd och tätorter i övriga kommuner. 7

8 Många orter ligger långt ifrån de fem största tätorterna och där är inte befolkningen hjälpta av att den tätortsnära landsbygden fungerar bra. Med enstaka undantag (som några turistorter i fjällen) är det områden med en åldrande och minskande befolkning. Det är svårt att se hur dessa orter ska kunna bära något större utbud av kommersiell service. Det är också svårt att se hur man ska kunna lösa invånarnas servicebehov med generella åtgärder såsom stöd till butiker, många kommer ändå att ha så långt till den närmaste butiken att det krävs kompletterande system. Ett tillväxtperspektiv innebär också att man försöker ha ett infrastrukturtänkande i serviceplaneringen. Service som får andra verksamheter att fungera kan vara samhällsekonomiskt lönsam även om den går back i sig själv grundläggande betaltjänster och kollektivtrafik kan vara exempel på det. Att se på samspelet mellan olika typer av service och hur de kan stärka varandra blir naturligt. Offentligt finansierad service kan medvetet användas för att bidra till ett fylligare serviceutbud som ger en bättre miljö för kommersiella servicegivare. Rörligheten är stor bland flertalet landsbygdsbor, även om det delvis är framtvingat. Det ger förutsättningar att ganska enkelt ta del av serviceutbudet inom ett stort geografiskt område, men det skapar samtidigt problem för dem som försöker erbjuda en lokal service utanför de större orterna. Köptroheten tenderar att bli dålig. Att flertalet löser sina vardagsbehov med bilens hjälp innebär att svårigheterna växer för den minoritet som inte kan göra så. Därmed hamnar en stor del av ansvaret till sist på kommunens hemtjänst. Det blir ett dyrt sätt att ordna dagligvaruförsörjningen. Därför kan det vara ett kommunalt intresse att behålla den kommersiella servicen på landsbygden så länge det går. Viktigt att komma ihåg är också att vissa personer på landsbygden har funktionsnedsättning som gör att de inte kan leva det bilbaserade liv som strukturen är uppbyggd kring och tvingar fram. För dem och den allt ökande äldre befolkning på landet måste det finnas andra lösningar. Det finns också en annan viktig inskränkning i rörligheten, det är den som gäller barnen. Att ha förskola och låg- och mellanstadieskola i närheten värderas ännu högre på landsbygden än i tätorterna. Att bosätta sig på landet är ett val som ofta görs för barnens skull, och om de då tvingas resa långt varenda dag sjunker förstås värdet med att bo på landet. Att handla livsmedel lite längre hemifrån är lättare att stå ut med än att barnens skolväg förlängs. Skola och förskola framstår därmed som den service där behovet av geografisk närhet är starkast. Genom att det är så många människor involverade i skolans verksamhet har den också omfattande kringeffekter som gör den betydelsefull även för dem som inte har eller är barn. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan försöker, liksom kommunerna, i stor utsträckning styra över sina kunder till elektroniska tjänster och telefonrådgivning. Det är ett sätt för verksamheterna att spara, men det innebär ofta dels att tjänsternas kvalitet tunnas ut, dels att de blir svårtillgängliga för den som inte har tillgång till eller behärskar den elektroniska kommunikationen. De manuella alternativen behöver finnas kvar även om de elektroniska byggs ut. Behovet kommer inte att växa bort, även i yngre generationer finns en andel som inte kan eller vill kommunicera på det sättet och det finns alltid frågor som är så speciella eller komplicerade att de kräver personlig kontakt. 8

9 Livsmiljöenkät av Region Dalarna I den enkät om livsmiljön i länet som Region Dalarna gjorde vintern 2008/2009 fanns frågor om vilka servicefunktioner som ett slumpmässigt urval av invånarna tyckte var viktigast att ha tillgång till. En fråga löd: Hur viktigt anser du att det är att följande alternativ finns på eller intill din bostadsort? Ett sätt att sammanfatta bilden nedan är att utöver det dagliga brödet är det trygghetsskapande inrättningar som rankas högt, som vårdcentral, apotek, sjukhus och polis. Nästan lika viktigt är det att ha möjlighet att resa, det vill säga tillgång till mack, busstation och järnvägsstation. Hur viktigt är procent Livsmedelsbutik Vårdcentral Apotek Bensinstation Sjukhus Polis Buss/järnvägsstation Mycket viktigt Ganska viktigt Grundskola 1-6 Förskola Grundskola 7-9 Gymnasium Försäkringskassa Arbetsförmedling Kyrka 9

10 En annan fråga i livsmiljöenkäten löd: Om du utgår ifrån din bostad, hur upplever du möjligheterna att nyttja/ta del av följande servicefunktioner? Bilden nedan kan tolkas så att en stor majoritet tycker att tillgängligheten till kyrka, lågstadieskola och mellanstadieskola, livsmedelsbutik, apotek och förskola är bra. Medan framförallt Polismyndigheten och Försäkringskassan får riktigt dåligt betyg för tillgänglighet. Att en majoritet tycker att tillgängligheten är bra löser förstås inte problemen för dem som inte tycker det. Tillgänglighet till service Kyrka Grund 1-6 Livsmedelsbutik Apotek Förskola Vårdcentral Bensinstation Grund 7-9 Gymnasium Buss/jvg Sjukhus Arbetsförmedling Försäkringskassa Polis

11 I nästa bild ser vi skillnaden mellan stan och landet, med den ungefärliga uppdelning som är möjlig att göra utifrån enkätsvaren. I bilden nedan syns tydligt att tillgängligheten är sämre på landet för samtliga serviceslag, vilket är föga överraskande. Men man kan också se att det på landet är betydligt fler som upplever problem även när det gäller service som de flesta andra tycker är lättillgänglig, till exempel livsmedelsbutiker och mackar. Bristande tillgänglighet till service Polis Försäkringskassa Sjukhus Buss/jvg Arbetsförmedling Bensinstation Gymnasium Vårdcentral Livsmedelsbutik Apotek Stan Landet Grund 7-9 Grund 1-6 Förskola Kyrka

12 Situationen i Dalarna Texten nedan baserar sig främst på Dalarnas forskningsråds analys. En del statistik har Länsstyrelsen Dalarna tagit fram, bland annat med hjälp av Tillväxtanalys. Det kommer dock att under programperioden finnas behov av att göra tydligare nulägesanalyser inom vissa områden. Befolkningen Länets befolkning har under många år minskat i antal, men de senaste två åren har befolkningskurvan vänt uppåt igen var invånarantalet Den viktigaste förklaringen till att befolkningen minskade är hög medelålder och att det därigenom är fler som dör än som föds. Inflyttningen till Dalarna är dock större än utflyttningen. Det är inflyttningen till länet, varav en stor del kommer från andra delar av världen, som vänt befolkningskurvan uppåt de senaste åren. En positiv befolkningsutveckling är samlad främst kring Siljan och Falun/Borlänge, samt på några ställen i Idre och Sälen där fjällturismen medfört en befolkningsökning. Många av länets pensionärer bor på lite avstånd från tätorterna. Sydöstra länsdelen har en mindre andel personer över 65 år, västra delen en större. Även här är turistorterna Idre och Sälen avvikande, med yngre befolkning än omgivningen. Framförallt är det unga människor som flyttar från länet, men det är också unga människor i den ålder man väljer att skaffa barn som flyttar till Dalarna. Antalet orter i länet har varit nästan konstant genom åren. I alla storleksgrupper finns både sådana orter som växer och sådana som krymper. På det viset är strukturen rörlig. I Dalarna, till skillnad från grannlänen, bor en större andel av befolkningen i regioncentrum beroende på länets dubbla centrum Falun/Borlänge. Dessutom bor en större andel av befolkningen i orter under invånare. Småorterna är alltså ett karaktärsdrag för Dalarna. Detta är viktigt att tänka på när en lämplig servicestruktur ska utformas. Näringslivet Dalarna har en betydande basindustri inom stål-, skog- och kraftindustrin. En omfattande del exporteras. Dalarna är det tredje största besökslänet i Sverige och ett av de fem främsta länen i landet vad gäller varutransport. Länet har, jämfört med övriga landet, en större del av företagen inom branscher för tillverkning, bygg, hotell och restaurang. Det kan delvis vara en avspegling av att länet har en relativt omfattande turism. Landsbygden utanför centralorterna domineras av företag inom jord- och skogsbruk. Tätorterna har en betydligt högre andel företag inom företagstjänster. I övrigt är rangordningen mellan branscherna mycket likartad mellan landsbygden och tätorterna. Landsbygdsföretagandets andel skiljer sig kraftigt mellan länets kommuner. I till exempel Älvdalen står landsbygden för 73 procent av antalet företag i kommunen, i Borlänge är motsvarande andel 19 procent av antalet företag. 12

13 Om man räknar bort jord- och skogsbruk är nyföretagandet på landsbygden störst inom företagstjänster, handel och andra tjänster. Men de branscher som haft det högsta nyföretagandet procentuellt i länet är utbildning, hotell och restaurang. Andelen kvinnliga företagsledare är i de flesta kommuner högre bland landsbygdsföretagen än ibland tätorternas företag. Landsbygdsföretagandet är generellt mer småskaligt än i tätorterna, med högre andel i formen enskild firma och högre andel företag utan anställda. Liksom enskilda personer på landsbygden oftare än andra är mångsysslare. Arbetsmarknaden Arbetsmarknadsstatistiken är inte upplagd så att landsbygden kan urskiljas särskilt. Därför går det inte att säga hur stor roll serviceföretagen spelar för sysselsättningen på landsbygden. En annan komplikation är att många har mer än en sysselsättning och inkomstkälla. Strategin för den som bor på landet är antingen att vara mångsysslare eller att arbetspendla, till kommuncentrum, regioncentrum, storstadsregioner och till grannlandet. Dagligvarubutiker och mackar på landsbygden I Dalarna finns en ganska bra tillgång på dagligvarubutiker och mackar på landsbygden. En bidragande orsak till det är Länsstyrelsen Dalarnas och Föreningen Landsbygdshandelns Främjande aktiva arbete de senaste åren. Flera av butiks- och mackägarna lever dock i en mycket pressad situation, vilket gör verksamheterna hotade. Enligt Länsstyrelsen Dalarnas statistik har 18 butiker och 12 mackar på Dalarnas landsbygd lagts ner under de senaste fem åren. Under 2009 fanns det 46 dagligvarubutiker och 52 mackar på landsbygden. Grundläggande betaltjänster Efter avvecklingen av Svensk Kassaservice har både företag och privatpersoner i Dalarna fått problem att sköta sina grundläggande betaltjänster. Företagarna måste själv hantera sina dagskassor och för privatpersoner har det blivit krångligt, dyrt och tidsödande att ta ut kontanter eller betala räkningar. Särskilt problematiskt är det i norra delarna av länet. Betalserviceombuden i Särna och Fredriksberg har flera begränsningar, bland annat tar de bara emot fyra bankkort (ICA-banken, Nordea, Swedbank, Länsförsäkringar Bank), utländska bankkort gäller inte heller och det går inte att göra överföringar mellan olika konton. 13

14 Offentlig service Den statliga servicen, till exempel Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket och Posten har alla under senare år minskat sin lokala närvaro på landsbygden. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Polismyndigheten har minskat sin direkta öga-motöga-service. I de olika lokala samverkansvarianterna har det oftast inneburit att medborgarna fått tillgång till ett magrare tjänsteutbud och/eller mindre kvalificerad hjälp. Komplett service av dessa tre myndigheter finns nu bara i fem av länets orter: Avesta, Ludvika, Borlänge, Falun och Mora. Dalarnas forskningsråd konstaterar att omstruktureringen fortsätter, vilket innebär att flera av de mindre kommunernas tätorter troligen kommer att förlora ytterligare service de närmaste åren. Problem, speciellt för företag utanför tätorterna, uppstår också när till exempel Posten väljer att tidigarelägga dagens sista tömning av brevlådorna och/eller hämtning av paket. Det blir omöjligt att till exempel leverera en beställning samma dag som man fått den, vilket gör att man kan förlora mot en konkurrent som har möjlighet att lämna in brev och paket senare på dagen. Statistik från Tillväxtanalys visar att grundskolornas antal i Dalarna minskat med 27 stycken mellan 2002 och Anmärkningsvärt är att antalet små skolor, med 50 elever eller färre, har ökat i antal med nio stycken fanns det totalt 174 skolor i länet, varav 39 var små. Enligt Dalarnas forskningsråd fanns det 33 vårdcentraler i länet 2009, av dem låg 11 utanför kommunernas tätorter. På ytterligare några platser fanns distriktssköterskemottagningar. Folktandvården fanns på 10 platser utanför kommuncentrum, och på ytterligare ett par småorter fanns privattandläkare. Kommunikationer En merpart av länets invånare och företag ansågs under 2009 ha tillgång till bredband på minst 2 Mbit/s. Kraven på överföringshastighet ökar dock kontinuerligt i takt med att fler använder sig av interaktiv kommunikation över Internet. Dalarnas forskningsråd konstaterar därför att det troligen kommer att krävas fortsatt utbyggnad av IT-infrastrukturen, som utbyggnad av fibernät eller radionät eller båda delarna. Länets kollektivtrafik fyller i första hand behoven för skolungdom och arbetsresor. På kvällar och under veckoslut är möjligheterna att resa med kollektivtrafik betydligt sämre. Turismens behov är inte heller prioriterade; det anses vara länsinvånarnas resande som ska underlättas. Med ett tillväxtperspektiv på service kan detta möjligen behöva övervägas på nytt. 14

15 4. Hållbar utveckling och horisontella mål Kön, ålder, funktionsnedsättning och andra faktorer kan påverka behoven av service. I genomförandet av Dalarnas Regionala Serviceprogram ska alla aktiviteter präglas av ett aktivt arbete kring miljö, jämställdhet, integration, samt barn och ungdomar. Serviceprogrammet vill skapa förutsättningar för en bra servicestruktur för alla i samhället. Miljö och folkhälsa Sveriges sexton miljökvalitetsmål och de elva folkhälsomålen ska vara vägledande i all strävan mot en hållbar utveckling. Inte minst viktigt är att statens egna resurser och styrmedel bidrar till dessa mål. De nationella miljömålen har fastställts av riksdagen. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Arbetet för att nå miljömålen är allas ansvar. I Dalarna har miljömålen anpassats till länets förutsättningar och behov. Miljömålen handlar till exempel om att grundvattnet ska ge en säker dricksvattenförsörjning, att jordbruksmarken brukas på ett sätt så att negativa miljöeffekter minimeras eller att den bebyggda miljön ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Länsstyrelsen Dalarna har i uppdrag att samordna det regionala miljömålsarbetet i bred samverkan. En hållbar utveckling handlar dock inte bara om att bibehålla eller åstadkomma livskraftiga ekosystem eller om att nyttja de ändliga resurserna på ett uthålligt sätt. En hållbar utveckling ska dessutom tillfredsställa mänskliga behov som rättvisa, trygghet och säkerhet men också kärlek, kreativitet och tillhörighet. Tillfredsställelse av sådana grundläggande behov är starkt kopplat till hur vi mår och till vår hälsa, men är även grunden för ett hållbart samhälle. Att främja hälsa blir ett sätt att främja hållbar utveckling, såväl lokalt som globalt. Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsaktiviteter. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Redan pågående processer i länet har visat att förutsättningarna för att åstadkomma mer hållbara servicelösningar är stor och att det också finns en vilja till förändring och förbättring hos flera parter. Aktiviteterna inom serviceprogrammets insatsområden bör ha neutrala eller positiva effekter på miljö och människors hälsa. Innan en aktivitet initieras bör effekterna på miljö och folkhälsa bedömas. 15

16 Jämställdhet Arbetsliv och familjeliv gynnas av ett samhälle där kvinnor och män har samma möjlighet att utvecklas och med samma rätt till inflytande. Jämställdhet skapar produktivitet, kreativitet och bättre kommunikation. Länsstyrelsen Dalarna arbetar för att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i alla områden i livet. Det är också det övergripande målet för nationell jämställdhetspolitik. Dalarna är fortfarande ojämställt. Det visar sig bland annat på löneskillnader och folkhälsa. Kvinnor och män finns inom olika verksamheter och på olika nivåer i samhället. Jämställdhetsintegrering innebär att frågor om jämställdhet ska integreras i ordinarie verksamhet och i alla led av beslutsprocesser. Jämställdhet ska inte behandlas separat, skild från övrig verksamhet, utan skapas där ordinarie beslut fattas. Jämställdhetsintegrering är en strategi som talar om var arbetet ska bedrivas och vem som ansvarar för det. Det är ingen metod som säger någonting om hur man ska arbeta och vilka frågor som ska stå i centrum. Det finns fler metoder för arbete med jämställdhet, bland annat för personalfrågor. Jämställdhetsreflexen är en enkel metod för att bedöma om en planerad aktivitet påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män. När man tillämpar jämställdhetsreflexen ställer man fyra frågor till den planerade insatsen: 1. Riktas åtgärden till både kvinnor och män? 2. Hur är det med representation, resurser och realia? 3. Hur kan man förklara de olika/lika förhållanden som råder för kvinnor respektive män? 4. Finns det mätbara mål, som visar att/hur hänsyn tagits till jämställdhet? Integration Integration är när alla känner ansvar för samhället i dess helhet och när alla har samma möjligheter till utbildning, arbete och delaktighet. Ur ett demokratiskt perspektiv ska alla invånare ha samma möjligheter att delta i samhällsutvecklingen. Många människor är på grund av sin utländska bakgrund utestängda från gemenskap och arbete i samhället. Integration och mångfald handlar om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Integration är inte enbart en invandrarfråga utan en ömsesidig process som berör hela samhället. Detta innebär att inte bara minoritetsbefolkningen utan även majoritetsbefolkningen måste integreras i det nya mångkulturella samhället. För att Dalarna ska utvecklas som region måste det ske stora förändringar av den hittills förda integrationspolitiken och hela länets befolkning måste ges möjlighet att delta i utvecklingsarbetet. För att lyckas med det krävs ett perspektivskifte från omhändertagande till tillvaratagande. Alla individers engagemang, kunskap och kompetens måste tas till vara på arbetsmarknaden särskilt med tanke på kommande arbetskraftsbrist. För att klara framtidens behov av arbetskraft och öka tillväxten kommer alla att behövas. 16

17 Att beakta integrationsperspektivet i en aktivitet eller ett projekt innebär bland annat bättre resursutnyttjande genom att fler människor ges möjlighet att använda sin kompetens och att bidra till ökad tillväxt. För att Dalarna ska lyckas med integrationsarbetet krävs det att vi blir bättre på att samarbeta, samordna och ta tillvara de resurser som vi får till länet genom invandrare. Integration är en fråga som berör oss alla och det krävs attitydförändringar för att förverkliga visionen om ett län för alla. Barn och ungdomar Genom att Sverige har ställt sig bakom FN:s Barnkonvention 1989 är barnens behov och rättigheter ett centralt perspektiv i allt arbete. Barn är alla människor i världen upp till 18 år. Barnperspektivet innebär att vuxna så långt som möjligt sätter sig in i barnets situation för att bättre kunna ta tillvarata barnets intresse och verka för barnets bästa. Barnperspektivet och barnets perspektiv är inte samma sak. Barnets perspektiv är barnets egen berättelse och tolkning, medan barnperspektivet innebär en analys av barnets perspektiv i förhållande till rådande villkor. FN:s konvention om barnets rättigheter måste ständigt beaktas vid alla förvaltningsbeslut och politiska beslut på alla nivåer. Konventionen består av 54 artiklar som slår fast vilka rättigheter barn ska ha samt hur länderna ska arbeta med konventionen. De fyra grundprinciper utgör grunden för hur de olika artiklarna ska tolkas och förverkligas: 1. Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl (artikel 2) 2. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. (artikel 3) 3. Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. (artikel 6) 4. Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem. (artikel 12) Barnperspektivet genomsyrar en verksamhet när: barnets fulla människovärde och integritet respekteras barnets utveckling samt rätt till liv och hälsa beaktas barnet inte diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionsnedsättning eller andra liknande skäl barnets bästa beaktas i alla beslut och åtgärder som rör barn barnet får möjlighet att säga sin mening och får den respekterad barns behov och rättigheter är synliggjorda i mål och planer informationen är anpassad för barn och unga i olika åldrar 17

18 5. Utformandet av Dalarnas Regionala Serviceprogram Dalarnas Regionala Serviceprogram är framtaget i samarbete med många olika aktörer i länet med syftet att samla resurser och insatser för att gemensamt utveckla och främja tillgången till kommersiell och offentlig service i länet. Service ska vara tillgänglig för alla. Serviceprogrammet kommer att ligga till grund för Länsstyrelsens hantering av stöd till kommersiell service. Partnerskapet Partnerskapet som deltagit i framtagandet av det Regionala Serviceprogrammet utgörs av länets myndigheter, kommuner Landstinget, Region Dalarna, näringslivet, organisationer, föreningar och servicegivare. Totalt har 73 personer aktivt deltagit i framtagandet av serviceprogrammet. Med aktivt menas att personerna har närvarat vid minst ett partnerskapsmöte eller grupparbetsmöte, samt haft kontakt med Länsstyrelsens servicegrupp via telefon eller e-post. Ytterligare 95 personer har kontinuerligt fått kännedom om arbetet och fått möjlighet att delta. De som aktivt arbetat med att utforma Dalarnas Regionala Serviceprogram representerar följande: Coompanion Kommun: Gagnef Leader DalÄlvarna Dalarnas Bildningsförbund Kommun: Hedemora Leader Södra Fjällen Dalarnas forskningsråd Kommun: Leksand Länsbygderådet Dalarna De Handikappades Kommun: Ludvika Länsstyrelsen Dalarna Riksförbund, DHR Dalarna Entreprenörskolan Kommun: Malung-Sälen Pensionärernas Riksorganisation, PRO Dalarna Fornby Folkhögskola Kommun: Mora Polismyndigheten Dalarna Föreningen social ekonomi Kommun: Orsa Region Dalarna Företagarna Dalarna Kommun: Rättvik Regionalt Resurscentrum Nordvästra Dalarna (W7) Försäkringskassan Kommun: Smedjebacken Skogsstyrelsen, Norra Dalarnas distrikt Grangärdebygdens Kommun: Säter SmåKom Intresseförening, GBI Handikappföreningarnas Samarbetsorgan, HSO Kommun: Älvdalen Studiefrämjandet Södra Dalarna Hushållningssällskapet Dalarna Konsumentföreningen Svea Studieförbundet Vuxenskolan Gävleborg Högskolan Dalarna Kreditgarantiföreningen Dalarna Sveriges Pensionärsförbund, SPF Dalarna Kommun: Avesta Landsbygdsservice Dalarna/Gävleborg Synskadades Riksförbund, SRF Dalarna Kommun: Borlänge Landstinget Dalarna Äppelbo gemenskap Kommun: Falun Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Dalarna 18

19 Arbetssätt Partnerskapets representanter har arbetat fram Dalarnas Regionala Serviceprogram både i stormöten och i mindre grupparbeten mellan stormötena. Partnerskapet representanter har haft i uppgift att återrapportera arbetet på sina respektive hemmaplaner. Information om framtagandet av serviceprogrammet har kontinuerligt skickats ut med e-post till bland annat politiker, näringslivschefer, myndigheter och olika organisationer för kännedom. För att allas röster och synpunkter i partnerskapet skulle synliggöras och tas hänsyn till anlitades ett fristående konsultföretag, Open Eye. Företagets konsulter coachade arbetet efter en välbeprövad metod för att effektivt nå resultat inom programarbetet. Arbetsgången för framtagandet av serviceprogrammet: Upptaktsmöte (26 maj 2009) mötet hölls på Länsstyrelsen Dalarna i Falun och 50 personer deltog. Länsrådet invigde mötet vars syfte var att informera om det nya regeringsuppdraget, samt att informera nya deltagare i partnerskapet om länet servicearbete under senare år. Partnerskapet identifierade även ett antal prioriterade servicefrågor. Kompetenspanel (augusti) Utifrån de prioriterade servicefrågorna från upptaktsmötet valde Länsstyrelsens servicegrupp en kompetenspanel bestående av 15 olika representanter från samhället, bland annat för kommuner, organisationer, barnfamiljer och företagare. Open Eyes konsulter gjorde djupintervjuer med personerna i kompetenspanelen. Intervjupersonerna pekade ut utmaningar som de upplevde och som motiverade åtgärder för att åstadkomma en god servicenivå i hela regionen. Därefter sammanställde konsulterna en analys av bakomliggande orsaker till varför olika servicebehov uppstår. Den analysen beskrev en mängd tänkbara inriktningar för serviceprogrammet. Workshop (25 augusti) mötet hölls i Haganäs utanför Borlänge och 44 personer deltog. Utifrån Open Eyes analys och tidigare prioriterade servicefrågor identifierade partnerskapet vilka förändringar som serviceprogrammet skulle inriktas mot. Resultatet blev att tre övergripande målområden prioriterades fram av partnerskapet. Workshop (23 september) mötet hölls i Församlingsgården i Gustafs och 31 personer deltog. Partnerskapet lyfte de viktiga frågorna inom de tre prioriterade målområdena. Utifrån dessa frågeställningar utsågs tre tillfälliga arbetsgrupper som fick i uppgift att ta fram förslag på aktiviteter för serviceprogrammet. Grupparbete (oktober) tre mindre grupper (sammansatta av utvalda representanter från partnerskapet) arbetade fram förslag på aktiviteter för de tre olika målområdena. Grupperna A och B genomförde två arbetspass och tog fram förslag under elva olika insatsområden. Länsstyrelsens servicegrupp kompletterade med ytterligare tre insatsområden. Grupp C inlämnade en skrivelse om hur det tredje målområdet skulle kunna hanteras. Workshop (11 november) mötet hölls i Lindberghallen i Djurås, Gagnef och 53 personer deltog. Partnerskapet prioriterade arbetsgruppernas förslag på aktiviteter. Kriterierna för prioriteringen var att hitta de insatsområden och aktiviteter som naturligt ansågs ligga inom serviceprogrammet och där det fanns en vilja från flera aktörer att medverka för att genomdriva aktiviteterna. Resultatet blev nio olika insatsområdena. 19

20 Bearbetning och skrivelse (november) Länsstyrelsens servicegrupp gick igenom materialet, bearbetade det och formulerade ett första utkast av Dalarnas Regionala Serviceprogram. Utkastet skickades ut till partnerskapet för synpunkter. Workshop (10 december) mötet hölls på Leksands Folkhögskola och 44 personer deltog. Partnerskapet gick igenom första utkastet av Dalarnas Regionala Serviceprogram och kom överens om en del ändringar. Bearbetning (december-januari 2010) Länsstyrelsens servicegrupp bearbetade materialet med hänsyn utifrån inkomna synpunkter under mötet i Leksand. Ett andra utkast formulerades och skickades ut för utlåtande till partnerskapet. Synpunkter mottogs via e- post och telefon till och med mitten av januari Därefter bearbetade Länsstyrelsens servicegrupp synpunkterna och gjorde en del ändringar vilket ledde till ett remissutkast. Remiss (våren 2010) Remissupplagan skickades ut till partnerskapet och andra berörda parter i länet. Region Dalarna, Landstinget och kommunerna, som behandlade remissen på politisk nivå, fick ta den tid som krävdes för att inkomma med remissvar. Övriga parter kunde lämna sina synpunkter till och med den 15 mars. Parallellt med remissförfarandet besökte Länsstyrelsens servicegrupp de flesta kommunstyrelser i syfte att informera om och förankra serviceprogrammet. Fastställande (juni 2010) Länsstyrelsens servicegrupp gick igenom och sammanställde inkomna remissvar. Därefter gjordes en del ändringar och förtydligande av texten i serviceprogrammet. Slutversionen godkändes av länsledningen och undertecknades av landshövdingen i juni. 20

21 Samordning med andra program och strategier Dalarnas Regionala Serviceprogram utgör en del av länets regionala utvecklingsprogram, Dalastrategin. Serviceprogrammet strävar mot samma målsättningar som Dalastrategin och är ett verktyg för länets gemensamma utveckling inom serviceområdet. Serviceprogrammet ska samordnas med andra program och strategier, till exempel EU:s Regionala Strukturfondsprogram, EU:s Landsbygdsprogram, Regionala Tillväxtprogrammet och Leader. Det innebär att det kontinuerligt ska föras en dialog med ansvariga för andra program och strategier. Då blir det tydligt vilka målsättningar, aktiviteter och resurser som andra program och strategier har och när det finns möjlighet att samverka. Serviceprogrammet kan också samverka över länsgränserna. Länsstyrelsens stödgivning enligt Förordning (SFS 2000:284) om stöd till kommersiell service kommer att utgå från aktiviteterna inom serviceprogrammet. Stödet riktar sig främst till dagligvarubutiker och mackar på landsbygden, i vissa fall även till fackhandel. Stödet omfattar även hemsändning av dagligvaror till konsumenter efter beslut av kommunerna. Specifika insatser vad gäller besöksnäring, infrastrukturfrågor inklusive bredband, kommunikationer och strandskyddsbestämmelser hänvisas i första hand till andra program och strategier, som har fokus på dessa områden. Serviceprogrammet kan dock komma att beröra dessa områden under genomförandets gång och kan då utgöra stöd för de andra programmen och strategierna. 21

22 6. Dalarnas Regionala Serviceprogram (RSP) När programperioden är slut i december 2013 ska följande vision och målsättningar vara verklighet: Vision Serviceprogrammet ska leda till en hållbar service för boende, företagare och besökare i Dalarna. Det ska bidra till en levande landsbygd som utgör en tillväxtfaktor för regionen. Övergripande mål Mål 1 Aktiv kommunal serviceplanering Kommunerna använder aktivt väl förankrade servicestrategier i samarbete med servicegivare och medborgare för att planera och samordna service så att byarna bidrar till kommunernas hållbara utveckling och tillväxt. Mål 2 Samplanering mellan serviceanordnare Offentliga, kommersiella och ideella aktörer planerar och utvecklar lokal service, både internt och mellan parterna på ett sätt som ger förutsättningar för lokalt entreprenörskap och hållbara lösningar. Mål 3 Påverka statliga bolag och myndigheters regelverk Hinder för samverkan som utgörs av statliga bolag och myndigheters regelverk ska undanröjas. Staten ger en eller flera aktörer som har intresse av att medverka till en samverkansmodell i Dalarna tillåtelse att göra undantag från hindrande regelverk. Insatsområden Alla insatsområdena ska samordnas med varandra. 1. Aktiva servicestrategier 2. Konsekvensanalyser 3. Offentliga inköp av varor, tjänster och entreprenader 4. Kompetensutveckling och nätverksbyggande för kommersiella aktörer 5. Mötesplatser för service i samverkan offentlig, kommersiell och ideell 6. Ungdomars engagemang i lokal utveckling 7. Tillgänglighet till service för personer med funktionsnedsättning 8. Påverka statliga bolags och myndigheters regelverk 22

23 Kortfattad beskrivning av serviceprogrammet Svar på frågan Vad är Dalarnas serviceprogram? Dalarnas Regionala Serviceprogram verkar för att det ska finns vardagsnära service tillgänglig för alla boende, företagare och besökare i Dalarna. Med service menas till exempel att skapa förutsättningar för att driva företag, att vi ska kunna handla mat, tanka bilen, ta ut kontanter, skicka och hämta paket och använda Internettjänster. Serviceprogrammet ska också stödja kommunerna och Landstinget i deras arbete med skola, vård och omsorg. 23

24 Partnerskapets roll och ansvar Länsstyrelsen Dalarna ansvarar för framtagandet och genomförandet av Dalarnas Regionala Serviceprogram. Partnerskapet som har medverkat vid framtagningen av serviceprogrammet består av representanter för länets kommuner, Landstinget, Region Dalarna, näringslivet, statliga myndigheter och ideella organisationer. Serviceprogrammet är omfattande och förutsättningen för att det ska kunna genomföras bygger på ett nära samarbete och gemensamt ansvar mellan de många aktörerna inom länets partnerskap. Under framtagningen av serviceprogrammet, har varje medverkande representant inom sina respektive organisationer bedömt och beslutat om de vill ingå som samarbetspart i någon eller flera av aktiviteterna inom serviceprogrammet. De aktörer som står nämnda under respektive aktivitet i de olika insatsområdena har uttalat sin vilja att ingå som samarbetspart i serviceprogrammet. Utöver de här nämnda, kan ytterligare samarbetsparter tillkomma eller falla bort under genomförandet av serviceprogrammet. I genomförandet av serviceprogrammet förutsätts att alla medverkande samarbetsparter avsätter egna resurser till det gemensamma arbetet, antingen i form av arbetstid eller ekonomiska resurser. Inom varje insatsområde kommer det att bildas en, ibland flera arbetsgrupper. De som kommer att ingå i arbetsgrupperna är de samarbetsparter som uttalat sin vilja att delta i arbetet med genomförandet av de olika aktiviteterna. Då möten och aktiviteter inom de olika insatsområdena kan sammanfalla i tid är det för kontinuitetens skull lämpligt att en och samma person bara ingår i en arbetsgrupp. De parter som vill vara representerade i flera insatsområden bör tillsätta flera personer, en för varje arbetsgrupp som man väljer att delta i. Vid tillsättandet av arbetsgrupperna bör vi ta hänsyn till kön, ålder och etniskt ursprung. Serviceprogrammet vill skapa förutsättningar för en bra servicestruktur för alla i samhället. Varje enskild arbetsgrupp inleder sitt arbete med att utforma handlingsplaner och utvärderingsplaner för respektive insatsområde. Det arbetet kommer att tydliggöra hur aktiviteterna kommer att genomföras och finansieras under programperioden Rollbeskrivning Regeringen Är uppdragsgivare och har den nationella helhetssynen. Tillväxtverket Har angett programmets riktlinjer och ger stöd och vägledning till länsstyrelserna under programperioden. De ansvarar för nationell uppföljning och avrapporterar till Regeringen. Tillväxtanalys Ger metodstöd vid uppföljning och utvärdering och tillhandahåller delar av material till kartläggningar och analyser. 24

25 Länsstyrelsen Dalarna Har det övergripande ansvaret för Dalarnas Regionala Serviceprogram och samordnar arbetet utifrån en länsövergripande helhetssyn. Region Dalarna Har ansvar för länets regionala utvecklingsarbete. Region Dalarna ingår i partnerskapet och är samarbetspart i regionala serviceprogrammet. Partnerskapet Representanterna i partnerskapet har utifrån sina särskilda kunskaper och erfarenheter medverkat i framtagningen av programmet och har ansvar för förankringen av programmet inom de egna organisationerna samt att sprida och förvalta resultatet av programmet. Aktörerna/samarbetsparterna i delprojekten/insatsområdena Ingår i arbetsgruppen för delprojektet/insatsområdet, bidrar med kunskap och erfarenhet och är aktiva i genomförandet av aktiviteterna i delprojektet/insatsområdet. Figur 1 25