Jämställdhetsanalys Lycksele kommuns investeringsbudget
|
|
- Lina Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jämställdhetsanalys Lycksele kommuns investeringsbudget
2 INLEDNING Under 2000-talet har intresset ökat för hur resurser fördelas mellan olika grupper i samhället. 1 Lycksele kommun arbetar uttalat med jämställdhetsintegrering, vilket innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Här spelar kommunens budget en viktig roll. I en offentlig budget redovisar politikerna sina intentioner vad gäller kommunens utgifter och investeringar vilket påverkar den offentliga resursfördelningen. Om jämställdhetsperspektivet saknas i budgetprocessen, saknas i många fall fakta, kunskap och analyser av hur kvinnor och män, flickor och pojkar påverkas av politikernas beslut. Jämställdhet är ett aktivt val och något som vi gör, om vi fortsätter som vanligt är risken stor att vi fortsätter att bidra till ett ojämställt samhälle. Inom ramarna för utvecklingsarbetet Jämnare kommun 2 har en jämställdhetsanalys av kommunens investeringsbudget genomförts. Jämställdhetsanalysen syftar till att synliggöra hur den faktiska resursfördelningen ser ut, samt resultera i diskussioner om hur Lycksele kommun ska arbeta för att säkerställa att jämställdhetsperspektivet finns med i kommunens budgetprocess. Jämställdhetsanalysen består av tre delar: 1. Jämställdhet i investeringsbudgeten genomgång av investeringsbudget, tjänsteskrivelser och protokoll för att undersöka om jämställdhetsperspektivet finns med och om kvinnor, män, flickor och pojkar omnämns i budgetarbetet. 2. Investeringsbudgetens resursfördelning undersökning av investeringsbudgetens resursfördelning i verktyget JämGIS. 3. Behov och prioriteringar diskussion om investeringsbudgetens prioriteringar samt vilkas behov investeringarna utgår från. Efter analysen följer ett avsnitt om Smart ekonomi och sociala investeringar. Rapporten avslutas med en diskussion. Sammanfattning Genomgång av budget, tjänsteskrivelse och protokoll visar att jämställdhetsperspektivet i stort sett är frånvarande. Undersökning i JämGIS av resursfördelningen visar att investeringar till brukare/medborgare är relativt jämn, medan resursföreldningen till utförare/medarbetare är ojämställd på så sätt att majoriteten av resurserna har gått till männen Investeringar är sällan könsneutrala och vi måste medvetandegöra kön i diskussioner för att synliggöra och påminna om att varje medborgare är en individ som kan bemötas ojämställt. En jämställdhetsintegrerad budgetprocess innebär vinster för den kommunala ekonomin. Lycksele kommuns investeringsbudget Lycksele kommuns investeringsbudget är en mandatbudget som sträcker sig över fyra år. Den antagna budgeten gäller från 2011 tom Budgeten tas upp för behandling i kommunfullmäktige i april och november varje år. Utgångspunkten är den senaste antagna budgeten och respektive nämnd har möjlighet att föreslå förändringar. En utgift klassas som investering om det är en resurs som kontrolleras av kommunen och förväntas ge ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden. 3 Kommunens investeringsbudget omfattar 45 miljoner kronor/år och driftbudgeten omfattar omkring 700 miljoner kronor/år. Servicenämnden står för majoriteten av kostnaderna i investeringsbudgeten. 1 Kristina Lindholm (red.). Jämställdhet i verksamhetsutveckling. Lund: Studentlitteratur, Finansieras av Sveriges kommuner och landstings (SKL) program för hållbar jämställdhet 3 Enligt gällande normgivning från Rådet för kommunal redovisning (RKR)
3 Inför innevarande mandatperiod beslutade kommunfullmäktige att införa en ny process för beslut som tas angående investeringsbudgeten. Intentionen var att skapa en dynamisk modell där olika projekt kan omprioriteras mellan olika år beroende på ekonomiskt utrymme och behov. I budgetprocessen förtydligas även vad som ska ingå i investeringsbudgeten, en definition av anslag och projekt samt hur redovisning och uppföljning av investeringarna ska ske. 4 Under våren 2013 har budgetprocessen kompletterats med en kalkyl- och frågemall för projekten i investeringsbudgeten. Mallen togs fram för att kvalitetssäkra projekten ytterligare. I direktiven för budgetprocessen framkommer att för varje projekt i investeringsbudgeten ska information lämnas utifrån perspektiven miljö, jämställdhet, folkhälsa och tillgänglighet. JÄMSTÄLLDHETSANALYS INVESTERINGSBUDGET 1. Jämställdhet i investeringsbudgeten I direktivet för investeringsbudgeten framgår att information om projektets påverkan på jämställdhet 5 ska lämnas för samtliga projekt i budgeten. Utifrån denna skrivning ska jämställdhetsperspektivet vara integrerat i planerandet, beslutandet och utförandet av investeringarna. En genomgång av investeringsbudgeten, tjänsteskrivelser och protokoll bör därför visa om dessa kriterier uppfylls och huruvida jämställdhetsperspektivet finns med och om kvinnor, män, flickor och pojkar omnämns i budgetarbetet. 6 Genomgången visar att jämställdhetsperspektivet saknas i de allra flesta fall och finns endast med för ett fåtal projekt. Inom socialnämnden 4 Kommunfullmäktige samt Projekt definieras som specifikt beskrivna investeringar i fasta anläggningar eller större inköp av lösa tillgångar som inte är återkommande 6 Genomgång från hösten 2010 till våren 2013 omnämns jämställdhetsperspektivet endast för en investering, nya datorarbetsplatser. Denna omnämning består av en kommentar om att det finns en jämställdhetssynpunkt, med det är inte förklarat eller analyserat vad jämställdhetssynpunkt är för något. Inom kultur- och utbildningsnämnden finns också vissa formuleringar rörande jämställdhet. Två investeringar handlar om införandet av en dator/elev på grundskolan och gymnasiet. För dessa två projekt har en utredning genomförts där jämställdhetsperspektivet finns med och slutsatsen dras att investeringarna gynnar både flickor och pojkars lärandemiljö. 7 Inom servicenämnden omnämns jämställdhet i större utsträckning än i övriga nämnder. För investeringar rörande fordon och maskiner finns i flera fall kommentarer om kvinnor och män. Bedömningen är gjord att förarmiljön i de nya fordonen och maskinerna minskar riskerna för både kvinnor och män att utsättas för arbetsskador. För vissa investeringar och omfördelningar görs också uttalat bedömningen att förslagen är könsneutrala. Det finns ingen investering i den totala budgeten eller investeringar som prioriterats bort, där det har förts ett resonemang om vilka olika konsekvenser investeringen kan få för kvinnor och män, flickor och pojkar. 2. Investeringsbudgetens resursfördelning I undersökningen av investeringsbudgetens resursfördelning har verktyget JämGIS använts. JämGIS är ett analysverktyg som kopplar samman kommunens ekonomisystem med könsuppdelad statistik och visualiserar fördelningen i en karta. Verktyget är interaktivt, vilket innebär att när en kostnad i ekonomisystemet ökar, förändras fördelningen i verktyget. Initialt avgränsades undersökningen till att omfatta mätbara investeringar i servicenämnden, socialnämnden samt kultur- och utbildningsnämnden. 8 Kommunfullmäktige, kom flyttades investeringsprojekten från investeringsbudgeten till driftsbudgeten 8 Kommunstyrelsens arbetsutskott
4 munstyrelsen, LYST-nämnden samt miljö och samhällsnämnden har exkluderats. Resultatet av undersökningen baseras på kostnader från 2011 till och med oktober Vissa av de undersökta investeringarna är ännu inte slutförda utan kommer följas med avseende på resursfördelningen även under 2014, vilket innebär att resultatet kan förändas något. JämGIS är beroende av tillgänglig och tillförlitlig könsuppdelad statistik. Därför har vissa investeringar exkluderats från undersökningen pga. att de inte varit mätbara. Insamlingen av statistik har skett manuellt under Eftersom information om investeringar är allmänt tillgängligt under en lång tid framöver har vi valt att använda medelvärden. Vi har beräknat hur många kvinnor, män, flickor och pojkar som nyttjar investeringen under ett år. Detta för att likställa investeringarna oavsett om de genomförs under ett eller flera år samt för att underlätta analysen. Detta innebär även ett antagande att det inte kommer ske några större förändringar i andelen män, kvinnor, flickor och pojkar som nyttjar investeringen från ett år till ett annat. Exempelvis är förhållandet mellan antalet flickor och pojkar som läser vissa gymnasieprogram väldigt skevt och denna skevhet kommer troligtvis inte att förändras av sig själv. 54 investeringar har undersökts, vilket motsvarar ungefär hälften av de budgeterade investeringarna under perioden. Investeringar som exkluderats är investeringar som inte haft några kända kostnader samt investeringar i vägar, utsmyckning m.m. De undersökta investeringarna motsvarar kronor i faktiska kostnader, medan samtliga investeringar under perioden motsvarar kronor i faktiska kostnader. Eftersom det inte funnits möjlighet att undersöka samtliga investeringar är det möjligt att det finns oupptäckta skillnader i resursfördelningen. Vi har också valt att dela in investeringarna utifrån ett brukar- och utförarperspektiv pga. att flera investeringar har två olika målgrupper; brukare (medborgare) och utförare (medarbetare). 9 Målgrupperna har bedömts utifrån diskussion med förvaltningarna och vilken typ av investering det är. Resultatet från JämGIS har analyserats i tre steg; den totala fördelningen, fördelningen inom respektive nämnd samt en analys av vilka investeringar som är mest utstickande. Nedan presenteras resultatet utifrån brukar- och utförarperspektiv. I brukarperspektivet uppgår de totala kostnaderna till kronor och i utförarperspektivet till kronor. I brukarperspektivet är den totala resursfördelningen relativt jämn mellan kvinnor och män samt mellan flickor och pojkar, samtidigt som resursfördelningen är mer ojämställd i utförarperspektivet. Brukarperspektiv 23% 18% 31% 28% Utförarperspektiv 38% 62% Pojkar Flickor 9 En investering kan finnas inom båda perspektiven. Ex. kan en investering göras till medarbetarna, som underlättar och förbättrar kvaliteten för medborgarna.
5 Vid analysen av respektive nämnd kan vissa skillnader mellan nämnderna skönjas. I diagrammen nedan visas brukarperspektivet. Brukarperspektiv I diagrammen nedan visas utförarperspektivet. Utförarperspektiv Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd 31% 41% 59% Pojkar Flickor 69% Socialnämnd Socialnämnd 64% 34% Pojkar Flickor 80% 20% Servicenämnd Servicenämnden 6% 9% 9% 41% Pojkar 94% 41% Flickor I brukarperspektivet för kultur- och utbildningsnämnden har pojkarna tagit del av en större andel resurser, medan inom socialnämnden har kvinnorna tagit del av en större andel resurser. Inom servicenämnden är resursfördelningen jämn. I utförarperspektivet kan vi se skillnader i resursfördelningen som framförallt beror på att nämnderna är väldigt könssegregerade. Inom kultur- och utbildningsnämnden och socialnämnden arbetar framförallt kvinnor, och inom servicenämnden arbetar framförallt män. I och med att investeringarnas storlek är betydligt större inom servicenämnden än inom de övriga två, innebär det att den sneda resursfördelningen inom servicenämnden har stark påverkan på den totala resursfördelningen. Dessutom arbetar betydligt färre personer inom servicenämn-
6 den, vilket innebär att kostnaderna även är större på individnivå inom denna nämnd jämfört med de övriga två. När respektive investering analyseras är det några investeringars resursfördelning som sticker ut. I brukarperspektivet för kultur- och utbildningsnämnden har framförallt två investeringar en ojämn resursfördelning mellan flickor och pojkar; Undervisningsinventarier 5 år Tannbergssgymnasiet och Transportinvesteringar. Investeringarna har gått till Tannbergssgymnasiet och utbildningsprogram som domineras av pojkar. För investeringen undervisningsinventarier, är det möjligt att även köpa in inventarier till program som flickor läser, men vid tidpunkten för statistikinsamlingen har majoriteten av kostnaderna gått till maskinutrustning och apparatur. Problemet att dölja inventarier till olika program under en gemensam investering försvårar möjligheten att upptäcka var resurserna faktiskt går. Övriga investeringar har en relativt jämn resursfördelning. 10 Inom socialnämnden har kvinnor nästan uteslutande tagit del av en större andel av resurserna. Tre investeringar som särskilt sticker ut är; Trygghetslarm, Inventarier till Skogsgläntans gruppboende samt Transportrullstolar/matningstolar. Förklaringen är att kvinnor utgör en större målgrupp inom socialnämnden i och med att betydligt fler brukare inom äldreomsorgen är kvinnor. Inom Servicenämnden är det framförallt två investeringar som har ojämn resursfördelning; Nybyggnad gång- och cykelväg längst med Sågvägen samt Kvarteret Flisen gata, belysning. Dessa vägar ligger mitt i ett av Lyckseles industriområden och statistiken bygger på antalet män och kvinnor som arbetar på företagen som ligger inom industriområdet. Övriga investeringar har en relativt jämn könsfördelning Investeringar till grundskola och förskola, där ungefär lika många flickor och pojkar vistas 11 Till flera investeringar har befolkningsstatistik har använts, som består av ungefär lika många kvinnor och män I utförarperspektivet har i stort sett samtliga investeringar en ojämn resursfördelning. Förklaringen är, som tidigare nämnts, att kommunen är en väldigt könssegregerad arbetsplats. Viktigt att påpeka är också att en del av investeringarna inom servicenämnden läggs ut på entreprenad, som i sin tur betalar ut lön till sina anställda, där merparten är män. Undersökningen i JämGIS av investeringsbudgetens resursfördelning har visat vissa skillnader i vilka som får ta del av kommunens investeringar och resurser. Investeringsbudgeten är dock komplex att undersöka, dels pga att analysen är beroende av tillförlitlig statistik, investeringarna ska nyttjas i många år framöver och många gånger görs avgränsningar och prioriteringar till budgeten inte bara i diskussion i nämnd, utan omedvetet redan när budgeten börjar planeras. Därför är det viktigt att även diskutera vilka typer av investeringar som finns med i budgeten och vilka könsmönster som kan döljas i investeringarnas karaktär. Nedan följer en kompletterande analys om behov och prioriteringar. 3. Behov och prioriteringar I JämGIS har vi haft möjlighet att undersöka de investeringar som är upptagna i budgeten, men det är också viktigt att diskutera vad som inte finns med i budgeten och vems behov som prioriteras. Eftersom investeringsbudgeten är en mandatbudget är det vanligt att det sker en rad förändringar i budgeten under åren. En överblick av de förändringar som skett sedan 2011visar att ingen jämställdhetsanalys har genomförts när förändringen beslutats. Investeringarna kan upplevas könsneutrala och inte tydligt gynna det ena könet framför det andra. Men det är viktigt att diskutera huruvida en investering som kan verka könslös och inte påverka jämställdhet, i verkligheten utgår från den rådande normen. Många gånger diskuteras medborgare som en homogen grupp, och omdevetet görs kvinnor och män könsneutrala. Detta kan leda till att vi tror att vi planerar för alla,
7 medan vi i själva verket planerar vi för den grupp som är norm. Därför är det viktigt att lyfta fram jämställdhetsperspektivet för de olika investeringarna i budgeten. Eskilstuna kommun har gjort en analys där de delat in servicenämndens investeringsbudget i olika kategorier och därefter synliggjort jämställdhetsperspektivet. En liknande analys av Lyckseles kommuns budget presenteras nedan: Bilvägar, gång- och cykelåtgärder Rörlighet och tillgång till transportmedel är nödvändiga förutsättningar för att kvinnor och män, flickor och pojkar ska kunna delta på arbetsmarknaden, utbildning, kultur- och fritidsaktiviteter och tillgå nödvändig service. s och mäns förutsättningar och behov av rörlighet och transport ser ofta olika ut, pga. att vi har en väldigt könssegregerad arbetsmarknad, men även eftersom kvinnor fortfarande har huvudansvaret för barn och familj. Enligt nationella resvaneundersökningar uppger kvinnor i högre utsträckning än män att de åker kollektivt och cyklar och promenerar till arbetet, medan männen kör bil. Det är möjligt att mönstret inte är lika tydligt i Lycksele då vi har långa avstånd mellan byar och stad, samt till andra kommuner och större städer, men rörlighetsbehoven och resvanorna hos kvinnor och män ska inte ignoreras. Hur ser det ut hos oss? Två av investeringarna i JämGIS med ojämställd resursfördelning var investeringar i vägar på ett industriområde. Belysning, parker och planteringar Belysning av vägar och offentliga områden i kommunen är en viktig jämställdhetsfråga. Medborgarundersökningen i Lycksele visar att kvinnor är mindre trygga i att vistas utomhus på kvällar och nätter. En vanligt förekommande insats är att öka belysningen för att stärka trygghetskänslan, men det handlar inte alltid om att belysa mer, utan om att belysa rätt. Även i utformning och underhåll av parker och planeringar är tryggheten viktig faktor.. För att kvinnor och män ska kunna och vilja besöka parkerna måste det finnas kunskap och medvetenhet om rätt belysning, hur vi skapar trygghet genom borttagning av buskage och andra ytor som kan upplevas otrygga, hur vi planerar för alternativa vägar i parkerna och möjligheter för sittplatser. Lycksele kommun har tidigare använt metoden trygghetsvandringar för att synliggöra och undersöka behov och upplevelser av trygghet på flera platser i kommunen. Trygghetsvandringarna har bland annat resulterat i förbättrad belysning på Gammplatsen och förbättrad sikt och öppnare väg i parken Djupskolavan, vilket ökar trygghetskänslan. Konst, kultur, utsmyckning Offentliga platser och lokaler i Lycksele används och uppfattas olika av kvinnor och män. Platser kan könkodas och på så vis förstärka stereotypa uppfattningar om kön. Det är därför viktigt att diskutera och planera investeringar som gäller konst, kultur och utsmyckning för att resultatet ska tilltala både kvinnor och män. Det är också viktigt att diskutera vilka är det som uppmärksammas. Vems konst köps in? Vad synliggörs i utsmyckningen? Lekmiljöer Lekplatser ska erbjuda flickor och pojkar en säker och stimulerande lekmiljö som skapar en meningsfull fritid. Lekplatsen ska utformas utifrån flickors och pojkars behov och motverka stereotypa uppfattningar om kön, dvs. vad flickor och pojkar leker med. Även i utformning av lekplatser kan trygghetsvandringar användas som metod för att synliggöra trygghets- och jämställdhetsperspektivet. På Norrängskolan har bland annat trygghetsvandringar genomförts på skolgården. Idrotts- och föreningsanläggningar och män, flickor och pojkar har rätt till lika tillgång till kultur-, fritids- och idrottsaktiviteter och anläggningar i vår kommun. För att anläggningar ska vara lika tillgängliga för alla oavsett kön är åtgärder som underlättar och stimulerar användandet av gång-, cykeloch kollektivtrafikåtgärder något som främjar jämställdhet, folkhälsan och miljön. Skillnader i intressen och idrottsmönster mellan kvinnor och män, flickor och pojkar innebär att de i
8 olika utsträckning nyttjar olika typer av anläggningar. När investeringar i idrotts- och föreningsanläggningar görs, är det därför viktigt att dels diskutera i vilka idrotter och anläggningar som investeringen görs, men även att investeringarna syftar till att bryta traditionella mönster. Utbildningsinvesteringar Inom både grundskola och gymnasieskola görs investeringar för att förbättra miljön för eleverna, men också för att förbättra kvaliteten i utbildningen. Alla flickor och pojkar har rätt till utbildning, yrkesutbildning och vidareutbildning. Inom grundskolan kan investeringarna uppfattas som könsneutrala i och med att eleverna själva inte gör något aktivt val i vilken utbildning de går, grundskolan ska vara anpassad och formad för alla. Men jämställdhetsperspektiv är viktigt för att motverka stereotypa och traditionella uppfattningar om kön. Föreställningar och uppfattningar som kan finnas i exempelvis läromedel, undervisningsmetoder samt utbildningsprogram. Till gymnasieskolan väljer eleverna själva var och vad de vill läsa för utbildning och utbildningsvalet är väldigt könsstereotypt. 12 Vad eleverna väljer att läsa följer i stort sett Lycksele kommuns könssegregerade arbetsmarknad. När investeringar för gymnasieskolan görs är det viktigt att diskutera och ta hänsyn till vilka program som investeringarna går till. Vilka utbildningar väljer flickor och pojkar? Kan vi erbjuda en lika kvalitativ och hög utbildningsnivå inom samtliga program? Hur arbetar vi för att bryta traditionella mönster? Inventarier till förskolor, äldreboenden En rad investeringar i investeringsbudgeten går till förskolor och äldreboenden och dessa investeringar kan, precis som investeringar till utbildning, upplevas som könsneutrala. För investeringar till förskolor är det viktigt att diskutera om det är investeringar som stimule- 12 Höstterminen 2012 hade endast en av 19 gymnasieutbildningar relativ jämn könsfördelning (naturvetenskapliga programmet). rar och möter flickor och pojkars behov, eller om det är investeringar som bygger på könsstereotypa uppfattningar om vad flickor och pojkar ska leka med. Hur inreds lokalerna, vilka bilder, böcker och leksaker används? och män har olika behov beroende på skillnader i deras sociala och ekonomiska förhållanden och andra faktorer. För att säkerställa att kvinnor och män har lika tillgång till social omsorg och sociala tjänster är det viktigt att tillämpa ett jämställdhetsperspektiv även i planeringen och tillhandahållandet av investeringar till äldre- och handikappomsorgen. Hur ser kvinnor och mäns behov ut och kan vi säkerställa att investeringarna fyller både kvinnors och mäns behov? Investeringar för medarbetare och för att underlätta deras arbete I investeringsbudgeten finns flera investeringar som är riktade till medarbetarna för att underlätta deras arbete gentemot medborgarna. Investeringarna kan dels vara i form av hjälpmedel av olika slag, då är det viktigt att diskutera om investeringen underlättar och är ett hjälpmedel för både kvinnor och män. Det är också viktigt att diskutera och jämföra hur investeringarna till medarbetarna ser ut inom olika yrkeskategorier. Vilka får ta del av investeringarna och finns det några mönster kring vilka yrkesgrupper som oftast får ta del av investeringarna? En vanlig jämförelse är att det inom förskolan länge har förts diskussioner och önskemål om arbetskläder till förskollärarna, som idag använder sina privata kläder i arbetet, medan det tas för givet att medarbetare som arbetar med sophantering, snöröjning m.m. får arbetskläder. Vad och vem är det som avgör vad som är legitimt och nödvändigt? Diskussionen ovan syftar till att synliggöra att investeringar som kan uppfattas könsneutrala sällan är det. När vi betraktar något som könsneutralt utgår vi från den rådande normen och i många fall som vi alltid gjort. Jämställdhet är något som uppnås genom aktiva handlingar, och utan medveten förändring kommer vi fortsätta att handla ojämställt. Dis-
9 kussionen ovan är viktig att ta med sig vid prioriteringar av investeringar till nästkommande mandatbudget. SMART EKONOMI I samband med jämställdhetsanalysen av investeringsbudgeten är det viktigt att ge ytterligare dimensioner av jämställdhetsintegrering och kommunens ekonomi och budgetarbete. Smart ekonomi lyfter fram sambandet mellan jämställdhet och ekonomi och är ett sätt att använda sociala investeringar för att främja jämställdhet. En jämställdhetsinsats kan över tid spara stora kostnader. Ett exempel är godkända betyg i årskurs nio. 13 I Borås kommun har ett beräkningsexempel tagits fram utifrån vilka konsekvenser pojkars högre andel icke godkända betyg i årskurs nio och kommunens åtgärder för barn och elever med särskilda behov, kan få för kommunal- och samhällsekonomiska konsekvenser. I exemplet har de utgått från en verklig person, Nils. Nils blev tidigt i skolan utpekad som gängledare och började som 15-åring sälja knark. Han hoppade av gymnasiet och etablerade sig som yrkeskriminell. Han är dömd för ett antal brott och som 19-åring dömdes han till fängelse i 20 månader. Idag läser han på Komvux för att komplettera sina betyg och han får stöd från kommunens ungdomsverksamhet. Fram till 24 års ålder har kommunens kostnader för Nils sociala problem uppgått till kronor. 14 För samhället har Nils problem genererat kostnader på 4,6 miljoner kronor. 15 Borås kommun drar slutsatsen att mot bakgrund av de stora kostnader som följer av sociala problem, kriminalitet och utanförskap, finns det stora vinster att arbeta med tidiga insatser. Om Nils aldrig hade hoppat av skolan, eller om Nils slutför Komvux och får ett arbete, minskar kommunens kostnader. Om Nils däremot fortsätter sin kri- 13 Beräkningsexemplet har tagits fram inom SKL:s delprojekt Smart ekonomi 14 Åtgärder i samband med problem i skolan, försörjningsstöd, ungdomsverksamhet och uteblivna skatteintäkter 15 Polisingripanden, två månader i häkte, 20-tal rättegångar, kontakter med psykolog och övervakare, tid i fängelse samt utebliven produktion minella bana, eller hamnar i försörjningsstöd kommer kommunens och samhällets kostnader fortsättningsvis att öka. Lycksele kommuns arbetsmarknadsenhet driver sedan några år tillbaka projektet Resurscentrum. 16 Projektet består av tre kugghjul; rehabilitering, arbetsträning/sysselsättning och utslussning. I projektet har ett arbete med socioekonomiskt bokslut 17 påbörjats och en del i detta arbete kan relateras till Smart ekonomi. Projektet arbetar bla med ett beräkningsexempel som rör en kvinna, Eva, som står utanför arbetsmarknaden. Historien om Eva visar kommunekonomiska vinster för Lycksele kommun utifrån preventivt arbete. 18 Eva föddes 1955, blev sjukskriven 2000 och utförsäkrad I samband med utförsäkringen skrevs Eva över från försäkringskassan till arbetsförmedlingen, som gjorde bedömningen att hon inte var arbetsför nog för att söka arbete. Eva hade inte längre någon sjukpenningsgrundande inkomst (SGI) och därför inte rätt till sjukpenning, utan har fått försörjningsstöd från kommunen. Troligt kommer hon få försörjningsstöd fram till sin pension. Hösten 2012 kom Eva i kontakt med Resurscentrums rehabgrupp. Eva kartlades av sjukgymnast och arbetsterapeut, men orkade inte arbetsträna i den utsträckning som behövdes för att en utförlig arbetsförmågebedömning ska kunna genomföras. Kartläggningen resulterade i ett underlag som tillsammans med ett läkarutlåtande ledde till att Eva får sjukersättning från försäkringskassan. Sjukersättningen gör det möjligt för Eva att också söka bostadstillägg och hon behöver inte längre försörjningsstöd från kommunen. Under de 72 månader som Eva varit utförsäkrad, har hon fått försörjningsstöd från kommunen för totalt kronor. Hade Eva inte varit i kontakt med Resurscentrum, hade kostnaden sannolikt ökat till närmare kronor. Istället innebar 16 Projektet finansieras av Europeiska socialfonden 17 Ingvar Nilsson. Fyra räknesätt och ett bokslut, handbok i Socioekonomiskt bokslut. Nutek 18 Eva heter egentligen något annat
10 Rehabgruppen och Resurscentrums preventiva arbete att kostnaderna flyttades från kommunen till Försäkringskassan. I ett samhällsekonomiskt perspektiv är det fortfarande kostnader, men utifrån ett kommunekonomiskt perspektiv innebär det stora vinster. Många personer som deltar i Resurscentrums aktiviteter kommer dock inte från en sådan svår situation som Eva, utan många kan nå egen sysselsättning, vilket även minskar de samhällsekonomiska kostnaderna och innebär ökade produktionskostnader och skatteintäkter för kommunen. DISKUSSION Resultatet av jämställdhetsanalysen har visat att Lycksele kommuns investeringsbudget inte är jämställdhetsintegrerad och jämställdhetsperspektivet är i stort sett frånvarande. Undersökningen i JämGIS visar att resursfördelningen i brukarperspektivet är relativt jämn, kvinnor och män samt flickor och pojkar får ta del av resurserna i lika utsträckning. Problemet är dock att många investeringar i budgeten har varit svåra att mäta och många investeringar hanteras könsneutrala, dvs. det tas för givet att investeringarna inte gynnar ett kön framför det andra. Resultatet från JämGIS måste därför ses i ljuset av diskussionen om vems behov och prioriteringar investeringarna utgår från. Resursfördelningen i utförarperspektivet är dock väldigt ojämnställd, där majoriteten av resurserna har gått till männen inom servicenämnden. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur investeringar och hjälpmedel till medarbetare diskuteras och beslutas. Intressant att diskutera är också att en del av investeringarna inom servicenämnden läggs ut på entreprenad, företag som i sin tur betalar lön till sina anställda. I och med att arbetsmarknaden är könssegregerad, är merparten av de anställda män. Viktigt att ställa frågan varför vissa indirekta lönekostnader klassas som investeringar medan alla kommunens direkta lönekostnader för anställda, merparten kvinnor, klassas som kostnader? 19 I undersökningen i JämGIS har vi delat in fördelningen av resurserna i investeringsbudgeten utifrån ett brukar- och utförarperspektiv, men det är även viktigt att lyfta in beslutarperspektivet. Vilka beslutar om investeringarna? Det är endast LYST-nämnden, personalnämnden och kommunfullmäktige som har en jämn könsfördelning, övriga 6 nämnder har en ojämn fördelning. 20 Vilka konsekvenser får det för resursfördelningen? I budgetprocessen för investeringsbudgeten, men även för Lycksele kommuns driftbudget är det nödvändigt att vi kan säkerställa en jämställdhetsintegrerad process. Särskilt idag när kommunen befinner sig i ekonomisk kris och dras med stora ekonomiska underskott. Inför nedskärningar och besparingar måste en diskussion föras om vilka grupper som drabbas. Ett exempel är nedskärning inom äldreomsorgen, nedskärningar som mest troligt resulterar i ökning av den obetalda anhörigomsorgen. Anhörigomsorg som kvinnor framförallt genomför och som får negativa konsekvenser för kvinnors arbetsmarknadsdeltagande. Botkyrka kommun genomförde 2009 en gender budget analys av hemtjänsten i kommunen och en grov schablonuträkning visade att i Botkyrka kommun utförde kvinnor varje år obetald anhörigomsorg till ett värde av 100 miljoner kronor mer än män. 21 Det är också viktigt i budgetprocessen att analysera verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv. Genom att synliggöra skillnader i arbetssätt och bemötande gentemot kvinnor och män, flickor och pojkar och motverka dessa skillnader kan vi göra stora vinster. Ett exem- 19 Kristina Lindholm (red.). Jämställdhet i verksamhetsutveckling. Lund: Studentlitteratur, Dvs. inte inom intervallet procent 21 Kristina Lindholm (red.). Jämställdhet i verksamhetsutveckling. Lund: Studentlitteratur, 2011
11 pel är det klassiska tvättsäcksprojektet. 22 På Danderyds sjukhus upptäcktes det att tvättsäckarna i männens omklädningsrum alltid var fullare än tvättsäckarna i kvinnornas omklädningsrum. En jämställdhetsanalys visade tidigare okända skillnader i ordination och utförande av behandling mellan kvinnliga och manliga patienter med psoriasis och eksem. nens behandling var avsevärt dyrare för sjukhuset. Om kvinnornas antal behandlingar togs som norm och om männen behandlades på samma sätt, skulle över kronor sparas varje år. Jämställdhetsanalysen har visat att Lycksele kommuns budgetprocess inte är jämställdhetsintegrerad, ett första steg för att införliva jämställdhetsperspektivet är först och främst följa de direktiv som är satta. I budgetdirektiven för investeringsbudgeten framgår det klart och tydligt att för varje projekt ska information lämnas om jämställdhet. Under våren 2013 har en kalkyl- och frågemall för projekten tagits fram för att projekten ska kvalitetssäkras ytterligare. Mallen ska användas tidigt i processen samt när ett investeringsprojekt ska påbörjas. I denna mall ska jämställdhetsperspektivet finnas. Sedan är det avgörande att när behov och prioriteringar av investeringar diskuteras, måste vi diskutera utifrån kvinnor och män samt flickor och pojkar och inte endast medborgare. På så vis är det lättare att synliggöra och påminna om att medborgarna är en individ som kan bemötas ojämställt och det är beslutsfattarnas ansvar att följa upp så att det inte sker. Det är också viktigt att komma ihåg att till en investering som framförallt gynnar det ena könet kan också ha stora driftkostnader. 22 Ingrid Osika mfl. Tvättsäcksprojektet - genusskillnader in på bara skinnet. Läkartidningen, nr Volym 102
SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012
SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde
Läs merJämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret
Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp
Läs merBokslut/Kvalitetsredovisning 2014
Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Alsteråskolan/Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ålem fkl/grundskola/fritids Intäkter 0-30 962 0,0% Personalkostnader 7 727 683 7 603 848 98,4% Övriga
Läs merKOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS
2015-05-05 [1] KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS Gemensamt förslag [2] Kommunfullmäktiges mål 2015-2018 Styrmodellen De av kommunfullmäktige fastställda målen för mandatperioden 2015-2018
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs merGranskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen
Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.
Läs merBudgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen
Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merGe oss den ljusnande framtiden åter!
Ge oss den ljusnande framtiden åter! 2 (10) 3 (10) I den här rapporten vill jag berätta vad Socialdemokraterna i Västerås vill göra för stadens ungdomar, men också vad det innebär för dem om vi tillsammans
Läs merEn jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.
Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att
Läs mer?! Myter och fakta 2010
! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som
Läs merUtanförskap eller prevention?
Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne
Läs merTrender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?
Länsstyrelsen Visby 2007-05-28 Gotlands län Teamet för hållbar Utveckling Kicki Scheller Särskilt sakkunnig i jämställdhet Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?
Läs mermed att göra Sverige till världens bästa land att leva i
med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merRamförslag 2011 för den fortsatta budgetdialogen. KS-2010/13. att anta föreslagna budgetramar för 2011 att gälla i det fortsatta budgetarbetet
Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2010-03-08 Kommunstyrelsen Ramförslag 2011 för den fortsatta budgetdialogen. KS-2010/13 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta
Läs merMINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning
1 MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning Arbetet med att gemensamt jobba med välfärdsfrågor utifrån krympande ekonomiska
Läs merRiktlinjer för investeringar
Ärendenummer KS2014/405 Riktlinjer för investeringar Antagen av Kommunfullmäktige den 21 oktober 2014, 127 2014-11-10 2 (13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte...
Läs merTABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr
Lycksele i siffror Lycksele i siffror TABELLFÖRETECKNING LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr VI SOM BOR I LYCKSELE Befolkningsförändring Utrikes
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merJämställdhet en rättighet som lönar sig
Jämställdhet en rättighet som lönar sig Program för hållbar jämställdhet 240 mkr från regeringen 2008-2013 Likvärdig service oavsett kön 140 utvecklingsarbeten i 72 kommuner, landsting, regioner och privata
Läs merJämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö
Läs merUtmaningar för en bättre folkhälsa
Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet
Läs merTrygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.
I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner.
Läs merJämställd medborgarservice i praktiken Kultur- och Fritidsförvaltningen
Jämställd medborgarservice i praktiken Kultur- och Fritidsförvaltningen Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas
Läs merSå kommer skattepengarna till nytta i Järfälla. Kortversion av kommunens mål och budget 2016 2017
Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla Kortversion av kommunens mål och budget 2016 2017 1 JÄRFÄLLA så här används dina skattepengar 2016 2017 Du kan läsa mer om kommunens politik på jarfalla.se/politik.
Läs merCenterpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.
Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän
Läs merInriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs merStockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet
Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merJämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret
Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp
Läs merBudgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016
Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-09-24 96 Inledning Idag har Lycksele kommun för stor kostym i förhållande till vårt ekonomiska utrymme. Nu
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merTILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB
TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merRiktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument
Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn
Läs merBetyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning
Tjänsteskrivelse 1 (8) Handläggare Lena Öijen Barn- och utbildningsnämnden Betyg vårterminen 2015 årskurs 9 och likvärdig utbildning Sammanfattning I tidigare tjänsteskrivelse (BUN 2015.0404, 2015-08-25)
Läs merUtredning om Praktisk yrkeskompetens framtid
PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut
Läs merHur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande
Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande Insatsområde 1 - Entreprenörskap och innovativa miljöer Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande Verksamhetsbidrag
Läs merSocialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar
Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018 Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 Driftbudget och särskilda prioriteringar
Läs merKARLSTADS KOMMUN. Ärende 6
Ärende 6 Dnr KS-2011-672 sid 1 (1) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- & verksamhetsstyrning Tjänsteskrivelse 2012-07-17 Lars Sätterberg, lars.satterberg@karlstad.se Motion - Inrätta en social investeringsfond
Läs mer90 000 feriejobb i kommuner och landsting/regioner sommaren 2016. Nästan samtliga kommuner erbjuder feriejobb/feriepraktik
2016-03-30 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll 90 000 feriejobb i kommuner och landsting/regioner sommaren 2016 Kommunerna och landstingen/regionerna planerar att erbjuda 90 000 ungdomar en
Läs merSkriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun.
BESLUT I TILLSYNSÄRENDE 1 (8) 2000-03-24 Dnr 1999:3598 Nacka kommun 131 81 NACKA Skriftlig information till vårdnadshavare för barn i grundskolan i Nacka kommun. Bakgrund Skolverket fick den 24 november
Läs merAnalys av resultatet från medborgarenkät genomförd hösten 2012
Analys av resultatet från medborgarenkät genomförd hösten 2012 2 Kommunledningskontoret, Elisabeth Johansson, Johanna Jonsson 2013-02-04 Inledning Beskrivning av undersökningen På uppdrag av kommunstyrelsen
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering
Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens
Läs merYttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merKjell-Åke Halldén Sekreterare
14/ 26 Plats Byggmästareföreningens lokaler, Storgatan 9, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Marlene Haara, (s), Haparanda Rita Poromaa, (s), Gällivare Ayse Duyar, (mp), Luleå Övriga deltagande
Läs merRiktlinjer för investeringar
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.28) Riktlinjer för investeringar Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Investeringar Ägare/ansvarig Ekonomienheten Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-30 284 Revisions datum Förvaltning
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merFörslag till mer flexibla budgetperioder
Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra
Läs merMånadsrapport. Socialnämnden 2013-12-11
Månadsrapport Socialnämnden 2013-12-11 Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd... 3 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt... 5
Läs merKartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Skara kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2015-10-27 I den här kartläggningen
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merHur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd
Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller
Läs merKompetensförsörjning för att få sökande till gymnasiala yrkesutbildningar inom områden där det råder kompetensbrist på Gotland
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Ärendenr BUN 2015/675 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 24 mars 2016 Barn- och utbildningsnämnden Kompetensförsörjning för att få sökande till
Läs mertemaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden
temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA
Läs merÅrsredovisning 2009. Förskola Förskoleområdet
Förskola Förskoleområdet Innehållsförteckning RESULTATRÄKNING... 3 UPPDRAG... 4 ANALYS AV ÅRETS VERKSAMHET... 5 Måluppfyllelse - god ekonomisk hushållning... 5 Måluppfyllelse - andra övergripande verksamhetsmål...
Läs merLivsmedelsverket. Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014
Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014 Enligt Regleringsbrev för 2014, diarienummer 150/2014 1 1. Sammanfattning hade i uppdrag att bedriva utvecklingsarbete inom kärnverksamheten
Läs merMiljöpartiet de grönas förslag till Grön feministisk Budgetram 2015 med investeringsplan 2015-2017
Miljöpartiet de grönas förslag till Grön feministisk Budgetram 2015 med investeringsplan 2015-2017 Ett grönt, hållbart och feministiskt Gnesta 2015-2017 Vår gröna feministiska framtidsplan och budget ser
Läs merSamordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5. Budget 2013
Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5 Budget 2013 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet Göteborg
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merElevers övergångar från grundskola till gymnasium
Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merLönekartläggning 2009
Lönekartläggning 2009 Kartläggningen genomförd 2008-11-25/26 Beslutad i kommunstyrelsen 2009-02-03 2 (46) Sammanfattning Diskrimineringslagen ålägger arbetsgivare med fler än 25 anställda att göra en lönekartläggning.
Läs merVerksamhetsberättelse 2012 - kortversion. Produktionen
Verksamhetsberättelse 2012 - kortversion Produktionen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Viktiga händelser i verksamheten... 3 3 Måluppfyllelse verksamhet... 3 4 Ekonomi... 4 5 Uppdrag lämnade av
Läs merArbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts
En stad för alla Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska vara en omtänksam stad där människor känner sig trygga och välkomna. Vi ska vara en bra
Läs merChecklista inför beslut, BP1 JA NEJ
1(7) Projektnamn: Dialog för ett lärande Väsby Projekledare: Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp) för hela projektet.
Läs merSocioekonomisk analys av Exsistre
1 Socioekonomisk analys av Exsistre 140609 Berit Björnered 2 3 Exsistre - en social investering för att bryta utanförskap Fem samordningsförbund i Göteborg och 9 kranskommuner har sedan flera år bedrivit
Läs merSTRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016
LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall
Läs merGranskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland
www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.
Läs merDnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012
Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merSammanträdesprotokoll
1 (12) Plats och tid Stadshuset, Sessionssalen kl. 9-12 Studiecentrum, Konferensen kl. 13-16 Beslutande Stig Rönnbäck (S) Agneta Nilsson (S) Tage Danielsson (S) Ingegärd Bergvall (S), kl.9-12 Regis Cabral
Läs merVästra Kommundelarna - Handlingsplan
BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR
Läs merStadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.
Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i
Läs merFörsta jämställdhetsåret
2014-06-12 Handlingsprogram för jämställdhet för det första regeringsåret Första jämställdhetsåret Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss socialdemokrater är det självklart att kvinnor och
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering
Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:
Läs merKartläggning av befintliga verksamheter
Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Särskilda medel Utifrån att Mönsterås kommun hade en oproportionerligt hög ungdomsarbetslöshet år 2013, så beslutade kommunstyrelsen 1 att år 2014 avsätta
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2013-2015
Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2013-2015 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun Beslut BUN 2013-04-03 29, Dnr 2013/35 Inledning
Läs mer2010-03-31. Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap
2010-03-31 Barn- och ungdomssatsning för trygghet, jobb och kunskap Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans
Läs merBYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen Denna byggsten redogör för: - begreppen jämställdhet, genus och kön, - regeringens jämställdhetspolitiska
Läs merLokal Utvecklingsplan för Rydsnäs, Ydre kommun 2010
Lokal Utvecklingsplan för Rydsnäs, Ydre kommun 2010 Antagen av invånarna i Rydsnäs 2010-11-03. Ansvarig förtroendevald politiker: Anders Andersson Handläggare: Lennart Jonsson Arbetsmetod Planen har tagits
Läs merÖvergången mellan utbildningar
Övergången mellan utbildningar 64 Jag skulle vilja jobba med djur. Gunilla, 57 år, sjuksköterska Härskare, kung, indianhövding... skämt åsido så vet jag inte riktigt, något som är stimulerande, känns meningsfullt
Läs merSverigedemokraternas förslag till mål och ramar 2016-2018 för Sandviken
Sverigedemokraternas förslag till mål och ramar 2016-2018 för Sandviken Trygghet och tillit Vår vision Sverigedemokraternas vision är ett samhälle där vi medborgare förväntas och tar ansvar för varandra.
Läs merUtbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2014-2016
2014 Utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Nämndens verksamhetsplan... 3 Nämndens uppgift... 4 Förutsättningar... 5 Kommunens mål under treårsperioden... 6 Kund/invånare...
Läs mer2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se. Förskolenämnden
Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600 Förskolenämnden Utreda behovet av utbildning och rådande kunskapsläge för
Läs merLUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Läs merMål och budget 2017-2019
Tjänsteskrivelse 1 (2) -03-29 GN.0009 Handläggare Jan Strid Mål och budget - Sammanfattning Utifrån kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag på drift och investeringsramar samt planeringsförutsättningar
Läs merLönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017
Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 285 1(18) Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 2(18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syftet med kartläggningen...
Läs mer2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Läs merKommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
Läs merInnehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2
KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala
Läs merLars Bennersten, förvalningschef Karin Strutz, förvaltningsekonom Ulrika Björnberg, lärare och Anna Nilsson, kurator 25 Anna Andersson, boendechef 14
DALS-EDS KOMMUN FOKUS-nämnden Sammanträdesprotokoll 2012-03-14 Plats och tid Kommunkontoret, 2012-03-14, kl 08.30-12.30 Beslutande Britta Carlén (c), ordförande Elisabet Forsdahl (c) Kerstin Johansson
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet
Kommunens Kvalitet i Korthet Ett verktyg som beskriver kommunens kvalitet i ett medborgarperspektiv. Resultatet ska ge stöd till de förtroendevalda i dialogen med medborgarna om kommunens verksamhet. Under
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs mer