Reklamens makt över medierna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reklamens makt över medierna"

Transkript

1 Karl Erik Gustafsson Reklamens makt över medierna SNS MEDIEFORUM

2 SNS Förlag Box Stockholm Telefon: Telefax: E-post: Hemsida: SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet är att skapa underlag för rationella beslut i viktiga samhällsfrågor genom forskning och debatt. SNS bedriver samhällsforskning med forskare från universitet och högskolor i Sverige och utlandet, ger ut böcker på eget förlag samt arrangerar konferenser, kurser och lokala medlemsmöten. SNS är en allmännyttig ideell förening som finansieras genom medlemsavgifter, forskningsanslag, bokförsäljning och konferensavgifter samt genom årsavgifter från företag, myndigheter och organisationer. Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonusavtal, är förbjuden. Reklamens makt över medierna Karl Erik Gustafsson Första upplagan Första tryckningen 2005 Författaren och SNS Förlag Grafisk form: Patrik Sundström Sättning: Elanders Infologistics Väst AB Tryck: Blomberg & Janson Offsettryck AB, 2005 ISBN

3 Innehåll 1. Ett ovanligt perspektiv 7 Tre perspektiv på reklamprocessen 8 Reklamläroböckernas blinda fläck 10 Amerikansk reklamhegemoni 12 Rika källor 14 En enda lång resultatredovisning Det reklamsubventionerade massmediesystemet 18 Sverige som dagspressnation 19 En tredjedel public service 22 Stigande reklamfinansieringsgrad 23 Varierande reklamfinansieringsgrad 25 Vad kommer efter Metro? 28 Utan säljande reklam 30 Reklam utanför massmediesystemet Reklamen allt centralare i marknadsföringen 35 Ett nytt ekonomiskt system talet mot 90-talet Masspublik, massmedier och massreklam 40 I massornas intresse 40 Reklamfinansiering av folkliga dagstidningar 41 Annonser är också nyheter 43 Rikstäckande veckopress med reklam 44 Självgående, kompakta massmedier 46 Radions länge ovissa framtid 47 Snabb stafettväxling från radio till television 50 Tv-bolagen vinnare av uppgjorda frågesporter 50 MTV-generationen och produktplaceringens blomstringstid 52 Tobaksindustrin som förvarnande exempel 53

4 5. Kommersiell television utan gränser 57 Tv till vänster och höger 57 Genombrott för internationell television 59 Från public service till public service 60»4 oktober-kanalen«61 Den rätta blandningen 63 Motvikt till snorkigt NRK Tv-reklamens inverkan på reklam- och medieutvecklingen 67 Den breda publikens uppkomst 67 Den breda och smala publikens tidskrifter Från fattigmansradio till fattigmanstelevision 74 Ett artigt nej tack 74 Pingstvänner och andra radiopirater 76 Med stöd av SAF-jinglar 78 Friggebos lokalradio Förstärkning av reklamen 82 Inbäddad marknadsföring 83 Familjevänliga medier Front mot smygreklamen 87 Påtryckningar från alla håll 88 Smygreklamkommitténs historia 90 Vad är branschkutym? 91 Reklam för den egna härden 93 Reklam blir icke-reklam i public service 94 Övertramp av public service-tv Den tredje vägen betal-tv 98 Hård reklamkonkurrens skapar vild publikjakt 98 Kvalitets-tv 100 Marknadsvision om televisionen 101

5 11. Massmediernas förtroende 104 Genomgående minskat förtroende 104 Svensk television är svensk 106 Den opartiska televisionen Reklam som etableringshinder 110 Täckningsgradsteorin 110 Televisionens höga kostnader Reklamens betydelse för medieutvecklingen 116 Källor 121 Bilaga: SNS Medieforum 128

6

7 1. Ett ovanligt perspektiv Detta är en studie i reklam och massmedieutveckling. Studiens fokus ligger på reklamen som intäktskälla för massmedier, dvs. på dess roll som en av flera finansieringsmetoder. Framställningen avser reklamens inverkan såväl på massmediernas ekonomi och struktur som på deras innehåll och utformning. Med en viss förenkling kan syftet ringas in med hjälp av två frågor: Vad gör reklamen med medierna? Vad gör medierna med reklamen? Tillspetsat kan man säga att studien avser reklamens makt över massmedierna. Reklam brukar definieras som säljfrämjande information med tydlig avsändare på betald plats i medier. Kravet på reklamidentifikation skrevs 2000 in i svensk lag (marknadsföringslagens femte paragraf om»reklamidentifiering«). Ett massmedium är ett medium som med viss frekvens samtidigt och offentligt förmedlar information och underhållning till alla inom en större grupp. Svenska Akademiens ordbok säger ingenting om användningen i vårt språk av»medier«eller»massmedier«i den bemärkelse som här avses. Ordboksredaktionen publicerade sina texter under bokstaven m i mitten av talet och berättade då inget av intresse i detta sammanhang. Medium förekom enligt saob som ett tidsuttryck (medium mars) eller hade en spiritistisk, fysikalisk eller aritmetisk innebörd. Begreppen»medier«och»massmedier«är gamla men termerna unga. Det tidigaste belägget i svenskan av»reklam«är från 1868, men då användes det i pluralis,»reklamer«, som än i dag i finlandssvenskan.

8 8 Reklamens makt över medierna Tre perspektiv på reklamprocessen Med utgångspunkt i överförandeprocessen från sändaren av reklamen till mottagaren av den, kan man vid reklamstudier anlägga tre perspektiv: 1) annonsörsperspektivet, dvs. reklamen som ett instrument i marknadsföringen, 2) medieperspektivet, dvs. reklamen som en del av utbudet i och finansieringen av massmedier och 3) konsumentperspektivet, dvs. reklamen som en integrerad del av medieutbudet och som ett underlag för köpbeslut. I det som skrivits om reklam har det dominerande perspektivet varit antingen annonsörs- eller konsumentperspektivet. Mera sällan har reklam och massmedieutveckling kopplats samman. Inom ämnet massmedieekonomi, dit jag själv räknar mig, är det emellertid ett givet inslag. I min professorskollega Robert Picards lärobok The Economics and Financing of Media Companies (2002) ingår ett kapitel i vilket relationen reklam och massmedier analyseras. Kapitlet kallas»media, Advertisers, and Advertising«. I inledningen kan man läsa att annonsörer spelar en helt avgörande roll för mediers överlevnad, men också att de inte gör det för mediernas skull utan för sig egen: Advertisers are critical to the success of commercial media because they provide the primary revenue stream that keeps most of them viable. Broadcasters, trade magazine publishers, and newspaper publishers exhibit the highest levels of dependence on advertising income among media firms. Advertisers, however, do not provide these financial resources in order to make media possible; they do so in order to pursue their own interest and purposes. I denna studie står medieperspektivet i centrum men de andra perspektiven finns i bakgrunden och skymtar fram då och då i rapporten. De behövs för helhetsbilden av reklamens inverkan på massmedieutvecklingen. Inom varje perspektiv framträder som antyds i citatet från Picard intressekonflikter, även inom det perspektiv

9 Ett ovanligt perspektiv 9 som valts som huvudperspektiv för denna studie. Reklamköparna vill dra största möjliga uppmärksamhet till sina reklamenheter och främja sina varumärken. Varje medieföretag månar om sitt varumärke och vill ha största möjliga uppmärksamhet till sitt utbud. Inom till exempel televisionen kan det innebära, att annonsörerna vill dra publik till enstaka program, medan tv-bolagen vill locka publik till en viss kanal och kanalens alla program. Det kan finnas konflikter inom annonsörskollektivet, även om det ofta framställs som väldigt enhetligt. Små företags reklamintressen kan stå mot stora företags, utländska företags mot inhemska företags och leverantörers mot återförsäljares. Medieföretagen kan slåss om olika sätt att mäta publikens storlek och värde för annonsering: kvantitet ställs mot kvalitet. Bland grupper av konsumenter kan finnas uppfattningar om att reklamen, genom att finansiellt stödja vissa medier, ställer sig i vägen för en medieutveckling de anser mer angelägen. Många tidnings- och tidskriftsläsare har genom åren förlorat sina liv- och husorgan för att publikationerna saknat dragningskraft som annonsorgan. Studien handlar alltså om massmediernas utveckling. Ansatsen är dynamisk. Det visade sig snabbt nödvändigt att få den historiska bilden klar för sig både för att kunna förstå dagens situation men också för att kunna bedöma framtiden, eftersom gamla metoder och företeelser har en benägenhet att komma tillbaka. Medieutvecklingen drivs på genom framväxten av nya medier. Det tycks till och med finnas ett återkommande mönster i introduktionen av nya medier men även i de etablerade mediernas svarsåtgärder. Studien visar att det i medieutvecklingen finns en växelverkan mellan politik och bransch. Allianser kan t.ex. bildas mellan politiker och annonsörer för att med hjälp av reklamen påverka medieutvecklingen. Det går därmed att, utöver reklamprocessens tre aktörsperspektiv, tala om ett fjärde perspektiv vid studier i reklam, nämligen det poli-

10 10 Reklamens makt över medierna tiska perspektivet. Periodvis och särskilt vid kritiska vägval kan det fjärde, det politiska perspektivet vara dominerande. Till det kommer att reklamen har en benägenhet att dra till sig en betydande grad av reglering. Dagens forskning om reklamens verkningar säger oss att vi vanligen lägger för stor vikt vid annonsörers möjligheter att påverka köpare med hjälp av reklam. Det finns helt enkelt en övertro på reklamens effekter. Orsaken till detta är att de gamla klassiska kommunikationsmodellerna, de välkända, nästan mekaniska stimulus respons-modellerna, på grund av sina enkla och klara besked varit för populära, även bland reklamens kritiker. Nyanseringarna i modern tid om effekterna har inte nått utanför forskningen. Dessa senare rön visar att mottagarna är aktiva och eftertänksamma aktörer i reklamprocessen. De använder reklamen i överensstämmelse med sina intressen, som inte nödvändigtvis sammanfaller med annonsörens. Konsumenterna har garden uppe. Forskningsläget i dag pekar hän mot helt andra, äldre och lika märgfulla påståenden om reklamens effekter som stimulus-respons-modellerna. Jag tänker på den klassiska aforism, som brukar tillskrivas än den ene, än den andre reklampionjären i usa:»hälften av min reklam är bortkastad. Tyvärr vet jag inte vilken halva.«i denna studie ansluter jag mig till denna gamla, men mest moderna s.k. svaga reklamteori. Den som vill fördjupa sig i frågan, rekommenderas filmvetaren och medieprofessorn Margareta Rönnbergs bok Tv-reklam vår tids myter. Reklamläroböckernas blinda fläck I de läroböcker i reklam som används på universitetsnivå världen över, behandlas relationen reklam och massmedier ofta snävt. Författarna till ett av reklamlitteraturens standardverk har gjort bättring men först så sent som i mitten av 1990-talet och först efter hård, offentlig kritik.

11 Ett ovanligt perspektiv 11 Reklambibeln som jag syftar på är Advertising Procedure av reklammannen Otto Kleppner. Den första upplagan kom Jag läste på min tid som student på Handelshögskolan i Göteborg den fjärde från Kleppner hann själv med ytterligare tre upplagor före sin död 1982 och härom året kom den fjortonde upplagan med reklamprofessorerna Thomas Russel och Ronald Lane som medförfattare. Kritiken mot Kleppners lärobok framfördes i en artikel, författad av de amerikanska medieprofessorerna Lawrence Soley och Robert Craig, presenterad i decembernumret 1992 av Journal of Advertising. I artikeln som kallades»advertising Pressures on Newspapers: A Survey«, redovisades resultaten av en undersökning av hur många amerikanska dagstidningar som utsatts för och givit efter för krav från någon annonsör eller tidningens annonsavdelning om att ändra i det redaktionella innehållet. Undersökningen visade att påtryckningarna var mer omfattande än vad reklamläroböckerna gav sken av. Det fanns all anledning, avslutade Soley & Craig sin artikel, för läroboksförfattare att ompröva sin inställning till frågan om påtryckningar från reklamhåll på medierna. Den lärobok som tydligast pekades ut var just Kleppners Advertising Procedure. Ur denna hade Soley & Craig i sin bakgrundstext citerat följande totala förnekande av att annonsörerna dikterar innehållet i medierna, varken i stort eller smått:»it is true that most of the mass media tend to support middle-of-the-road causes. However, the notion that advertisers dictate the content of the media is simply incorrect.«avklädningen i artikeln tog skruv. I den fjortonde upplagan av läroboken finns ett genomarbetat avsnitt om»advertising and Influence on Editorial Considerations«(s ) där Soley & Craigs artikel både tas med som referens och är citerad. Läroboken kan numera utan förbehåll rekommenderas.

12 12 Reklamens makt över medierna Massmedieforskningen står inte över all kritik i detta sammanhang. Ett exempel ska nämnas med anmärkningen att det är av gammalt datum. Med det vill jag antyda att även massmedieforskningen gjort bättring. Den amerikanske historieprofessorn David M. Potter tar upp det i en bok från mitten av 1950-talet om överflödets usa, People of Plenty (1954). I ett berömt kapitel om reklamen, som han på grund av dess stora samhällsinflytande kallar för»överflödets institution«(»the institution of affluence«), noterar han att reklamen i historiska framställningar, såväl om enskilda massmedier som om massmedier i allmänhet, behandlas som om den var en bisak i stället för som den i många fall är huvudsaken. Marconi må ha uppfunnit radion och Henry Luce nyhetsmagasinet (Time), skriver Potter, men det är reklamen som gjort radion och nyhetsmagasinet framgångsrika. Potter skrev sin text innan televisionen hade tagit över som ledande massmedium från radion. Han hade utan att behöva ändra sakinnehållet kunnat byta ut»marconi och radio«mot»zworykin och television«eller lägga till det senare. Amerikansk reklamhegemoni När man börjar nysta i reklam- och massmediehistorien, hamnar man i usa, nästan vilken tråd man tar. Ett par undantag är den masspridda dagstidningen som leder oss till Frankrike och specialtidskriften som för oss till Danmark och Palle Fogtdal (t.ex. Illustrerad Vetenskap). Vid studier av reklam- och massmedieutveckling kommer man alltså inte förbi Förenta Staterna som föregångsland oavsett vilka perspektiv man har. Förklaringen är att där finns de verkligt stora annonsörerna med internationella förgreningar och en standardiserad, normbildande marknadsföring. Där finns de stora reklambyråerna, även de med inter-

13 Ett ovanligt perspektiv 13 nationell utbredning. Redan på 1930-talet kom de första amerikanska annonsbyråerna till Sverige. Reklamläroböckerna, med sina fel och förtjänster, och reklamtidskrifterna kommer från usa. Reklamkritiken och regleringen av reklamen kan sägas ha sina rötter där. Journalisten Vance Packard nådde en enorm publikframgång långt utanför Förenta Staternas gränser med sin reklamkritiska skrift The Hidden Persuaders (1957;»Varför köper vi?«). I Sverige gav samtidigt författaren Sven Lindqvist ut Reklamen är livsfarlig (1957). Den påstås ha sålts i ca 20 exemplar. Genom ett nytryck häromåret lär den totala upplagan minst ha fördubblats. Amerikanska medier kopieras flitigt världen över. Dagens Nyheters omläggning till en modern morgontidning 1916 hade amerikanska förebilder precis som bildtidningen Se, som startade Överallt inom den moderna europeiska dagspressen ser man spår av USA Today. En viktig anledning till att usa tidigare än andra länder blev en massmarknad med massreklam och massmedier slog redan den politiske filosofen Alexis de Tocqueville fast under sin berömda resa till Förenta Staterna i början av 1830-talet. Efter kort tid i landet noterade han i sin dagbok, att hela det amerikanska samhället förvandlats till en enda stor medelklass med likartade intressen och ambitioner. Ur detta utvecklades en masskultur. Många har efter honom konstaterat detsamma. Att vi i Europa alltmer liknade usa på massmedieområdet beror enligt Tocquevilles resonemang mer på att del efter del i Europa nådde samma levnadsstandard som usa än att Europa hade usa som förebild och tog efter.

14 14 Reklamens makt över medierna Rika källor Denna studie av reklam och massmedier bygger på såväl skriftliga som muntliga källor. Jag har intervjuat ett tiotal personer representerande olika delar av reklambranschen i stort. sns har arrangerat en hearing med åtta branschrepresentanter och med Ulrika Stuart Hamilton, informationschef på sns, som samtalsledare. De branschrepresentanter som på detta sätt medverkade i studien finns namngivna bland källorna. I rapporten refereras till detta samtal som sns-hearingen. Studien har genomförts inom ramen för sns Medieforum, på dess uppdrag och haft Johanna Laurin vid sns som projektledare. Tidsramen för studien fastställdes till 2,5 effektiva månader. Till de skriftliga källorna hör statliga utredningar från Sverige, våra nordiska grannländer och Storbritannien. Särskilt stor nytta har jag haft av en rapport för danska Statsministeriets Medieutvalg av två danska kommunikationsforskare, Christian Jantzen och Jørgen Stigel. Deras rapport handlar om reklamen som en genre i televisionens program och programtablåer. Jantzen & Stigels rapport fick ett slags uppföljare i en studie av kommunikationsforskaren Roy Langer och juristen Anne-Dorte Bruun Nielsen om smygreklam. Studien, Skjult reklame (1992), gjordes på uppdrag av Forbrugerstyrelsen, Økonomi- og Erhvervsministeriet. Langer & Bruun Nielsens uppslagsrika rapport var mycket stimulerande att läsa. Jag ramlade tursamt över den när jag i början av februari 2005 presenterade min studie på Handelshögskolan i Köpenhamn och Roy Langer fanns bland åhörarna. Det finns flera utmärkta uppslagsverk inom området. Två bör nämnas särskilt. Det ena har redigerats av radiooch tv-historikern Erik Barnouw och heter International Encyclopedia of Communications I IV. Det andra är

15 Ett ovanligt perspektiv 15 Encyclopedia of Advertising 1 3 producerat av tidskriften Advertising Age. Flera av böckerna bland referenserna bär i titlarna vittne om att tagen ibland varit hårda. Titlar som»kampen om«,»makten över«och»spelet om«har varit lätt att ta till och saknar inte täckning. Bland övriga referenser vill jag lyfta fram ett par som har haft stor betydelse för studien genom att författarna skickligt satt fingret på punkter där marknaden inte fungerar. Dit hör tidningsmakaren Mats Ekdahls s.k. mångfaldskatalog som han skrev på uppdrag av Kulturdepartementet och gav titeln Människan, mediemångfalden och det öppna samhället. I Ekdahls»mångfaldsbibel«ryms mycket av den allmänna reklam- och massmediehistorien och vi kommer ofta till samma slutsatser. Mats Ekdahl tillhör dem jag har intervjuat. Det blev ett mycket långt lunchsamtal, som vi fick källarmästarens tillåtelse att avsluta i lugn och ro mot att vi låste dörren när vi gick. Ekdahls studie betydde lika mycket för mig i det första skedet av min studie som Roy Langers gjorde i det sista. Till gruppen av för studien betydelsefulla verk räknar jag även Erik Barnouws historik i tre band över amerikansk radio och television och historieprofessorn H. H. Wilsons studie av införandet av reklamtelevision i Storbritannien. Vidare ingår i denna grupp dels studien Commercial Culture av mediesociologen Leo Bogart, i många år vice vd för the Newspaper Advertising Bureau i usa, dels studien People of Plenty av historieprofessorn David Potter. Metodmässigt har jag haft stor glädje av medieprofessorn Hans Fredrik Dahls Mediehistorie historisk metode i mediefaget. Det bör läggas till att jag i denna studie dragit nytta av mycket av det jag skrivit i ämnet under snart fyrtio år i forskningsdelen av branschen.

16 16 Reklamens makt över medierna En enda lång resultatredovisning Till denna inledande redovisning av studiens bakgrund, syfte, ansats och källor hör ytterligare två kapitel. I det närmast följande redovisas i ekonomiska termer omfattningen av reklamsubventioneringen av massmediesystemet. Därvid sätts Sverige in främst i ett europeiskt perspektiv. I kapitlet därefter presenteras reklamens allt starkare ställning i marknadsföringen. Detta annonsörsperspektiv behövs för att visa hur bytet av ekonomiskt system i Sverige vid mitten av talet medverkade till en starkare ställning för reklamen. Kapitel 1 3 kan sägas bilda en första del av rapporten. Den ingår i resultatredovisningen lika mycket som de övriga delarna genom att studien har ett ovanligt perspektiv. En andra del utgörs av kapitlen 4 7 som samtliga handlar om massan som i massmedier och massreklam. Medieutvecklingen belyses från den masspridda tidningen till den internationella kommersiella televisionen och dess inflytande på reklam- och medieutvecklingen i stort. Ett par kortfattade praktikfall får illustrera förloppet, det ena reklamens ställning i tobaksindustrins marknadsföring och det andra reklamradions framväxt i vårt land. Den tredje delen av rapporten omfattar kapitlen 8 10 och handlar om begreppen förstärkning och försvar. I det första fallet gäller det olika försök att ytterligare förstärka reklamens inverkan, i det andra fallet det rättsliga och utomrättsliga försvaret för det redaktionella innehållet. Den tredje delen avslutas med ett kapitel om betal-tv, den tredje vägen att finansiera television vid sidan av licensavgifter och reklam. Där presenteras en brittisk modell för att med hjälp av betal-tv rätta till några av de brister som marknaden uppvisar vid enbart licensavgifts- eller reklamfinansiering. Modellen skulle kunna kallas en marknadsvision för televisionen. I den fjärde och avslutande delen, kapitel 11 13, flyttar redovisningen upp på branschnivå. I ett av kapitlen behand-

17 Ett ovanligt perspektiv 17 las allmänhetens förtroende för massmedierna och hur detta kan kopplas till reklamens inverkan. I kapitel 12 granskas i vilken mån reklamen utgör ett etableringshinder och därmed låser mediestrukturen. Det sista kapitlet är en sammanfattning av studien.

18 2. Det reklamsubventionerade massmediesystemet Med ett par undantag televisionen i usa och den moderna, i februari 2005 tioårsjubilerande, dagliga gratistidningen Metro finns det inget massmedium som från första början använt reklamen som intäktskälla. Alla har haft en längre eller kortare period utan reklam. Det var inte ens självklart att alla dessa medier förr eller senare skulle öppnas för reklam. Gemensamt för de medier som blev reklammedier är att de just genom sammankopplingen med reklamen utvecklades till massmedier. Deras strävan att nå den breda publiken, vars intresse man vanligen försökte väcka genom låga priser, sammanföll med annonsörernas strävan efter att sprida sina budskap till största möjliga antal konsumenter och annonsörernas beredskap att betala rejält för det. I dag är reklamfinansieringen av massmedierna så betydande den viktigaste enskilda finansieringskällan i de flesta länder att den inte kan tas bort utan att massmediesystemen brakar ihop. Det är svårt att med bibehållet utbud se någon ersättning för reklamfinansieringen. När statligt stöd utgår till svenska dagstidningar i konkurrensmässigt underläge, sker det uttryckligen för att kompensera dem för uteblivna annonsintäkter. Det svenska presstödet svarar, trots att det uppgår till nästan en halv miljard per år, inte mot mer än några procent av dagspressens totala kostnader.

19 Sverige som dagspressnation Det reklamsubventionerade massmediesystemet 19 Enligt Institutet för Reklam- och Mediestatistik (IRM) uppgick reklamintäkterna för svenska massmedier (enligt irm s.k. reklambärande medier) till ca 17 miljarder kronor irm skattade därutöver reklamens värde i s.k. renodlade reklammedier (direktreklam, kataloger m.m.) till ca 8 miljarder kronor. Kostnaderna för att utnyttja andra kommunikationskanaler (presentreklam, mässor, sponsring, butikspromotion m.m.) bedömdes uppgå till ca 15 miljarder. Sammanlagt blev detta för samtliga kommunikationskanaler 40 miljarder kronor. Med en beräkning av produktionskostnaderna till 10 miljarder kronor stannade de totala kostnaderna för marknadskommunikation strax under 50 miljarder kronor. Tabell 1. Reklamintäkter för svenska massmedier Mediegrupp Mnkr Procent Morgontidningar Kvällstidningar Populärpress Fackpress Bio 70 0 Tv Text-tv 53 0 Radio Internet Gratistidningar Bilagor (inkl prod.kostnader) Summa Källa: IRM. Denna studie omfattar reklamen inom massmediesystemet. I tabell 1 redovisas de berörda reklamintäkterna per mediegrupp. De 17 miljarder som går till massmedierna innebär att närmare hälften av all reklam i vid mening utgör ett stöd av massmedierna. Gissningsvis svarar reklamen sedan för mer än hälften av massmediernas intäkter. Räknat per capita uppgår reklamsubventionen till nästan kronor

20 20 Reklamens makt över medierna per invånare, eller kronor per hushåll. Om man funderade över hur hushållen skulle fördela denna subvention på medier, om de själva fick bestämma, skulle man säkert komma fram till att det inte blev samma fördelning som annonsörernas. I förhållande till bruttonationalprodukten uppgår reklamintäkterna i svenska massmedier till ca 0,6 procent. Sverige ligger därmed på samma nivå som Norge men någon tiondel under Finland och Danmark. I övriga Europa ligger reklamintäkterna i massmedier i länder som Frankrike och Italien på 0,6 procent, i Tyskland och Spanien på 0,7 procent men i Storbritannien på 1,1 procent. Reklamen som en andel av bnp ligger i Sverige på Europanivå. Tabell 2. Reklamens fördelning på stora massmedier Nation Reklamandelar för Dagspress Television Populärpress Dagspressnationer: Irland Norge Danmark Finland Sverige Schweiz Österrike Tyskland Både och-nationer: Storbritannien Belgien Spanien Frankrike Tv-nationer: Grekland Italien Portugal Polen Källa: IRM. Internationella reklammarknader, december Anm. För Finland och Danmark ingår gratistidningar i dagspressen. Om man gör så för Sveriges del växer dagspressens andel till 56 procent och televisionens stannar på 23 procent.

21 Det reklamsubventionerade massmediesystemet 21 Norra Europa skiljer sig kraftigt från södra Europa med avseende på reklamens fördelning på massmedier, vilket framgår av tabell 2. Sverige är en dagspressnation (minst 50 procent av reklamen i dagspress och ca 20 procent i tv) medan Italien är en tv-nation (minst 50 procent av reklamen i tv och ca 20 procent i dagspress). I några länder, Storbritannien, Belgien och Frankrike är dagspress och television ungefär lika stora reklamandelsmässigt. För enkelhets skull kan de senare länderna kallas både och-länder. De låga intäkterna för biografreklam är en kraftig underskattning av reklamsubventionen till filmmediet. Här fick det gärna finnas beräkningar av kostnaderna för de inom filmen så vanliga produktplaceringarna. På internetplatsen brandchannel.com finns produktplaceringar i alla filmer förtecknade. På sns-hearingen nämnde Dusyant Patel från Ericsson att företaget i en James Bond-film förhandlat till sig åtta scener där företagets mobiltelefon naturligt kunde finnas med. I ett antal andra scener i filmen förekom andra produkter, dock inte mobiltelefoner. Det är inte ovanligt med produktplaceringar i filmer. Jag rekommenderar inte ett besök på internetplatsen före biobesöket. Det skulle fördärva hela filmnöjet att behöva sitta och bocka av alla produktplaceringar. I den litteratur jag gått igenom nämns belopp på en kvarts miljon dollar per placerad produkt och film. Leo Bogart anger med stöd av en tidningsartikel att Philip Morris skulle ha betalt us dollar för att placera cigaretten Lark i lämpliga scener i James Bondfilmen»License to Kill«en kan man säga passande produkt för en film med det namnet. Det normala antalet produktplaceringar per långfilm tycks vara ett 30-tal.

22 22 Reklamens makt över medierna En tredjedel public service Om dagspressens dominans på reklammarknaden är ett särdrag för Sverige är ett annat särdrag den starka ställningen för public service-radio och public service-television i mediekonsumtionen. Leo Bogart anger att 90 procent av den tid som den amerikanska allmänheten lägger på medier avser reklamfinansierade medier, främst den kommersiella televisionen. I Sverige är andelen, som framgår av tabell 3 lägre än 50 procent. Mediekonsumtionen en genomsnittlig dag uppgår i vårt land till ungefär 6 timmar, vilket är ett jämförelsevis lågt tal. Tabell 3. Användning av reklambärande medier i Sverige en genomsnittlig dag Mediegrupp Räckvidd (%) Tidsandel (%) Morgontidning 73 6 Kvällstidning 30 2 Tidskrift 43 4 Reklamradio 32 9 Internet 33 7 Reklam-tv Övrig tv 32 6 Bio 1 1 Summa 47 Källa: Mediebarometern 2003 och MedieSverige För public service-radion och public service-televisionen är räckvidden en genomsnittlig dag ca 55 procent. Den sammanlagda tidsandelen för public service är 37 procent, 24 för radio och 13 för television.

23 Det reklamsubventionerade massmediesystemet 23 Stigande reklamfinansieringsgrad Reklamfinansieringen gör massmedierna konjunkturkänsliga eftersom reklamen är praktiskt taget den enda del av marknadsföringen som annonsörerna snabbt kan skära ned på, när de ekonomiska tiderna försämras. En förklaring är att reklamkostnaderna är externa kostnader och drabbar några andra, såsom medierna och reklambyråerna. En annan förklaring är att reklamen anses ha långtidseffekter som består över en konjunkturbotten. Trots reklamens konjunkturkänslighet strävar medierna efter att hålla reklamfinansieringsgraden oförändrad eller helst att öka den. Dagstidningarna prissätter så mycket som möjligt av sitt utrymme. Det blev stor debatt, när tidningarna började ta betalt för att införa predikoturer. Tidningar i alla länder har försök att ta betalt för radio- och tv-bolagens programtablåer men överallt har de misslyckats. Tvärtom har tv-bilagor blivit en eftertraktad tilläggsprodukt. Ankomsten av kvällstidningarnas tv-bilagor framkallar varje vecka krigsrubriker på löpsedlarna. Från och med 2005 har veckopressen tagit efter med egna tv-bilagor. Hur som helst, tv-programtablåer, liksom börslistor, har visat sig vara attraktiva för insprängda annonser. En bokannons om»linné och hans apostlar«kan placeras intill tvprogrammet»linné och hans apostlar«i programtablån. Svenska morgontidningar har sedan slutet av 1990-talet i en allt stridare ström bytt från fullformat till tabloid. Att det inte började tidigare beror på bekymmer om annonsintäkterna. Skulle man kunna ta lika mycket betalt för en helsida i litet som i stort format? Frågan var inte bara ekonomiskt utan också publicistiskt laddad. I början av 1900-talet tog flera tidningar bort alla annonser på förstasidan. Dagens Nyheter blev den första av de större tidningarna i Sverige att göra detta, när den 1909 efter amerikanska förebilder slopade annonserna på den

Eventmarknaden 2013 Publicerad 30 April 2014

Eventmarknaden 2013 Publicerad 30 April 2014 Eventmarknaden 2013 Publicerad 30 April 2014 i samarbete med Observera! Rapporten har tagits fram för IRM:s intressenter och får inte publiceras, kopieras eller på annat sätt mångfaldigas utan IRM:s tillstånd.

Läs mer

TIDSKRIFTSFAKTA 2009

TIDSKRIFTSFAKTA 2009 TIDSKRIFTSFAKTA 2009 Tidskriftsåret 2009 Svensken är en tidskriftsläsare Man kan konstatera att svenskens kärleksaffär med tidskriftsmediet är en mycket stabil relation. Varje år konsumeras nästan 350

Läs mer

Du har intresset. Vi har magasinet.

Du har intresset. Vi har magasinet. Du har intresset. Vi har magasinet. Trender som påverkar alla medier Digitalisering allt större digital konsumtion Versonifiering ökad grad av paketering Personifiering allt mer skräddarsys TV-vitalisering

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Svensk dagspress 2006

Svensk dagspress 2006 Svensk dagspress 2006 FAKTA OM MARKNAD OCH MEDIER Fakta om marknad och medier I den här skriften hittar du grundläggande fakta om dagstidningsföretagens marknad hur den ser ut i Sverige och i ett internationellt

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

TIDSKRIFTSFAKTA 2012 1

TIDSKRIFTSFAKTA 2012 1 TIDSKRIFTSFAKTA 2012 1 2 Innehåll Om Sveriges Tidskrifter... Tidskriftsmarknaden... Läsaren... Annonsmarknaden... Medlemsdata... Miljö... Summary in English... Källor... 4 5 10 16 21 25 26 27 3 Om oss

Läs mer

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under november 2002

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under november 2002 MMS Månadsrapport TV-tittandet under november 2002 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under november 2002. Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder

Läs mer

SVENSK DAGSPRESS 2009 FAKTA OM MARKNAD OCH MEDIER

SVENSK DAGSPRESS 2009 FAKTA OM MARKNAD OCH MEDIER FAKTA OM MARKNAD OCH MEDIER 2 2 2 Här hittar du alla grundläggande fakta om dagstidningsmarknaden hur den ser ut i Sverige och i ett internationellt perspektiv. Här finns beskrivningar av dagstidningarnas

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:14 2007-06-05 Dnr A 9/05

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:14 2007-06-05 Dnr A 9/05 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007:14 2007-06-05 Dnr A 9/05 KÄRANDE Tidnings Aktiebolaget Metro, Box 45075, 104 30 STOCKHOLM Ombud: advokaten K. C. och jur. kand. R. L., G. & D. Advokatbyrå KB, Box 5747, 114 87

Läs mer

Tidskrifter säljer produkter!

Tidskrifter säljer produkter! säljer produkter! engagerar! är det medium man generellt värdesätter högst. Dessutom sysslar man sällan med annat samtidigt som man läser. Konsumenterna i Ball States undersökning ägnade sitt främsta intresse

Läs mer

Annorlunda nu. Åtta sekel av finansiell dårskap. Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff. Översättning Gunnar Sandin. SNS Förlag

Annorlunda nu. Åtta sekel av finansiell dårskap. Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff. Översättning Gunnar Sandin. SNS Förlag annorlunda nu Annorlunda nu Åtta sekel av finansiell dårskap Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff Översättning Gunnar Sandin SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax:

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

promotionalster(edition h8u)

promotionalster(edition h8u) 3.5 Så här kostar olika promotionalster(edition h8u) QP Quality Promotions AB MMVII Du har stor glädje av en rimligt välgrundad uppfattning om vad olika promotionalster kan kosta. Vet du det, kan du snabbt

Läs mer

alkoholgranskningsmannen

alkoholgranskningsmannen alkoholgranskningsmannen Detta är Alkoholg ranskningsmannen Gun Neuman kan bäst beskrivas som en blandning av bollplank och ordningspolis. Sedan 2005 är hon kvinnan bakom titeln Alkoholgranskningsmannen,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

2014-12-02. Den nya verkligheten. #novus. Torbjörn Sjöström Peter Blid

2014-12-02. Den nya verkligheten. #novus. Torbjörn Sjöström Peter Blid Den nya verkligheten #novus Torbjörn Sjöström Peter Blid Om Novus 700 kunder 800 000 intervjuer/år 1000 projekt/år TV Radio Tidning Politiska partier Fackförbund Arbetsgivarorganisationer Privata företag

Läs mer

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Inslagen i Sydnytt fälls. Granskningsnämnden anser att de innebar ett otillbörligt gynnande av kommersiella intressen. 1/5 BESLUT 2010-09-06 Dnr: 10/00010, 11, 12 och 13 (221,293,512, och 587/10) SAKEN OS i Vancouver 2010, SVT, 2010-02-18 och 2010-02-20 och Sydnytt, SVT1, 2010-05-21, kl. kl, 7.40, 8.10, 8.40 och 9.10,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002 FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2012-12-10 Dnr: 12/01582 SAKEN OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Förtroendebarometer 2011

Förtroendebarometer 2011 Förtroendebarometer 2011 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 29 november 2011 För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Alternativ finansiering av journalistiken

Alternativ finansiering av journalistiken Alternativ finansiering av journalistiken För Journalistförbundet är det självklart att professionell journalistik nästan alltid kräver en alternativ finansiering i någon form. Annonser är bara ett exempel

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna.

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan 3 Kolla källan VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Klicka!

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Från renodlat annonsblad till Dalarnas största gratistidning SIFO Orvesto Helår 2014. ORVESTO Konsument 2014 Helår Ålder 16-80 år

Från renodlat annonsblad till Dalarnas största gratistidning SIFO Orvesto Helår 2014. ORVESTO Konsument 2014 Helår Ålder 16-80 år Från renodlat annonsblad till Dalarnas största gratistidning SIFO Orvesto Helår 2014 Fakta om Orvesto Postal undersökning som genomförs tre gånger per år bland svenskar 16-80 år. Resultatet i presentationen

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Om annonsering i fackpress generellt

Om annonsering i fackpress generellt Om annonsering i fackpress generellt och i Dagens Samhälle specifikt 1 Vilken effekt vill man ha? Ökad kännedom Ökad lojalitet Ökat antal leads Försäljning Fler? 2 Mest önskad effekt är Att sälja sina

Läs mer

Ombud: advokaten Lars Johansson och jur.kand. Andres Acevedo, Roschier Advokatbyrå AB, Box 7358, 103 90 Stockholm

Ombud: advokaten Lars Johansson och jur.kand. Andres Acevedo, Roschier Advokatbyrå AB, Box 7358, 103 90 Stockholm Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. BESLUT 2014-07-09 Dnr 388/2014 1 (10) Anmälande företag Sydsvenska Dagbladets AB, 556002-7608, Sydsvenskan, 205 05 Malmö Ombud: advokaten Lars Johansson och jur.kand.

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Tillsynsinsatser på alkohol- och tobaksområdet

Tillsynsinsatser på alkohol- och tobaksområdet Rapport 2011:15 Tillsynsinsatser på alkohol- och tobaksområdet Tillsynsinsatser på alkohol- och tobaksområdet En lägesrapport Konsumentverket 2011 2 (8) 3 (8) Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Innehållsförteckning. 2. Inledning Vad betyder reklam? Reklamens påverkan. 3. Olika Medier - Dagspress Populärpress Fackpress

Innehållsförteckning. 1. Innehållsförteckning. 2. Inledning Vad betyder reklam? Reklamens påverkan. 3. Olika Medier - Dagspress Populärpress Fackpress Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning 2. Inledning Vad betyder reklam? Reklamens påverkan 3. Olika Medier - Dagspress Populärpress Fackpress 4. Annonstidningar Internet 5. Utomhusreklam TV Reklam

Läs mer

8 SKÄL ATT GÅ MED I SVENSK BRANSCHFÖRENING PROFIL- OCH REKLAMARTIKLAR (SBPR) Foto: Robert Eriksson DEN HÄR KILLEN ÄR BEREDD ATT TA EN KULA FÖR DIG. Det här är Kjell Harbom. Han är ordförande för Svensk

Läs mer

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005

Referat. Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Referat 2005-04-13 Jordbruksdepartementet Dialog om reklam riktad till barn och ungdomar 18 mars 2005 Övervikt och fetma bland barn och ungdomar ökar såväl i Sverige som internationellt och med det risken

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

ENKÄT OM PRODUKTIONEN AV

ENKÄT OM PRODUKTIONEN AV ENKÄT OM PRODUKTIONEN AV DIREKTMARKNADSFÖRING I SVERIGE BILAGA Direktmarknadsföring kan definieras på många olika sätt. Ange nedan vilken eller vilka typer av marknadsföringsaktiviteter, om någon, som

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

TIPS! TIO SAKER DU BÖR HA KOLL PÅ INOM MARKNADS- JURIDIK

TIPS! TIO SAKER DU BÖR HA KOLL PÅ INOM MARKNADS- JURIDIK TIPS! TIO SAKER DU BÖR HA KOLL PÅ INOM MARKNADS- JURIDIK & TIPS! TIO SAKER DU BÖR HA KOLL PÅ INOM MARKNADSJURIDIK Introduktion Denna lista vänder sig till dig som annonsör och till dig som arbetar med

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Xstory. vägar till kvinnlig njutning av sexualpedagogen. Kristoffer Lind

Xstory. vägar till kvinnlig njutning av sexualpedagogen. Kristoffer Lind Xstory Våren 2007 Xstory För två år sedan publicerade vi en nyutgåva med de bästa erotiska novellerna ur Bengt Anderbergs serie Kärlek 1 14 en serie som uppnått kultstatus, som är närmast omöjlig att få

Läs mer

Inter IKEA Systems B.V. 2008 FRÅN EN LITEN STAD I SVERIGE TILL EN HEL VÄRLD AV BREVLÅDOR. ikea katalogen. IKEA.se

Inter IKEA Systems B.V. 2008 FRÅN EN LITEN STAD I SVERIGE TILL EN HEL VÄRLD AV BREVLÅDOR. ikea katalogen. IKEA.se Inter IKEA Systems B.V. 2008 FRÅN EN LITEN STAD I SVERIGE TILL EN HEL VÄRLD AV BREVLÅDOR. ikea katalogen IKEA.se Den 58:e IKEA katalogen trycks i 198 miljoner exemplar, på 27 språk och i 52 utgåvor. Den

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02 KÄRANDE TDCF Förlag AB, 556109-6149, Box 623, 301 16 HALMSTAD Ombud: advokaten Olof Jisland, Advokatfirman Vinge KB, Box 11025, 404 21 GÖTEBORG SVARANDE

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

organisationer är större än nagonsin Andreas Drufva Björn Stenvad

organisationer är större än nagonsin Andreas Drufva Björn Stenvad Sponsring- Klicka möjligheterna här för att ideella ändra format organisationer är större än nagonsin Andreas Drufva Björn Stenvad 1 Klicka här för att ändra format 2 Procentuell utveckling: Klicka här

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Marknadsundersökning. I samarbete med Södertörns Högskola

Marknadsundersökning. I samarbete med Södertörns Högskola Marknadsundersökning I samarbete med Södertörns Högskola Mars 28 Marknadsutvärdering i samarbete med Södertörns högskola Inneh åll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Svenska Bostadsfondens hyresgäster 4 Återförsäljare

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Mall för rapport En hjälp för dig som skriver gymnasiearbete inom ett yrkesförberedande

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009)

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) En kartläggning av svensk reklamfilmsproduktion AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT HUI har genomfört en branschanalys i tvådelar: En kvantitativ analys av de ekonomiska

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Konsumentverkets författningssamling

Konsumentverkets författningssamling Konsumentverkets författningssamling ISSN 0347-8041 Utgivare: Patrik Havermann Konsumentverkets allmänna råd för marknadsföring av alkoholdryck till konsumenter; beslutade den 21 januari 2015. KOVFS 2015:1

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen!

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Hur gör dem som lyckas stärka sina positioner under lågkonjunkturen? Vad och hur gör de för att ta marknadsandelar, stärka varumärket, öka försäljningen?

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Lokförargatan 20 722 33 Västerås www.bbmed.se Tel. 0722 60 48 18

Lokförargatan 20 722 33 Västerås www.bbmed.se Tel. 0722 60 48 18 Hej Tack för er tid och möjlighet att informera er lite om företaget och vårt utbud av tjänster. Företagets grunder går tillbaka till år 2010 då de första tankarna kring bildandet uppkom. Efter två år

Läs mer

En första översikt Mars 2015

En första översikt Mars 2015 Nordicom-Sveriges Medie barometer 4 En första översikt Mars 5 Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen 4 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 4 (%)

Läs mer

Granskningsnämnden finner att Aftonbladet webb-tv är en sådan beställ-tvtjänst som omfattas av bestämmelserna i radio- och tv-lagen.

Granskningsnämnden finner att Aftonbladet webb-tv är en sådan beställ-tvtjänst som omfattas av bestämmelserna i radio- och tv-lagen. 1/7 BESLUT 2012-10-29 Dnr: 12/00778 SAKEN Spela! Avsnitt 8, säsong 1, Apple släpper Ipad 3 och Se senaste dragningen från Eurolotto 2012-03-29, aftonbladet.se/webbtv, 2012-03-30, program om dataspel, en

Läs mer