Reklamens makt över medierna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reklamens makt över medierna"

Transkript

1 Karl Erik Gustafsson Reklamens makt över medierna SNS MEDIEFORUM

2 SNS Förlag Box Stockholm Telefon: Telefax: E-post: Hemsida: SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet är att skapa underlag för rationella beslut i viktiga samhällsfrågor genom forskning och debatt. SNS bedriver samhällsforskning med forskare från universitet och högskolor i Sverige och utlandet, ger ut böcker på eget förlag samt arrangerar konferenser, kurser och lokala medlemsmöten. SNS är en allmännyttig ideell förening som finansieras genom medlemsavgifter, forskningsanslag, bokförsäljning och konferensavgifter samt genom årsavgifter från företag, myndigheter och organisationer. Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonusavtal, är förbjuden. Reklamens makt över medierna Karl Erik Gustafsson Första upplagan Första tryckningen 2005 Författaren och SNS Förlag Grafisk form: Patrik Sundström Sättning: Elanders Infologistics Väst AB Tryck: Blomberg & Janson Offsettryck AB, 2005 ISBN

3 Innehåll 1. Ett ovanligt perspektiv 7 Tre perspektiv på reklamprocessen 8 Reklamläroböckernas blinda fläck 10 Amerikansk reklamhegemoni 12 Rika källor 14 En enda lång resultatredovisning Det reklamsubventionerade massmediesystemet 18 Sverige som dagspressnation 19 En tredjedel public service 22 Stigande reklamfinansieringsgrad 23 Varierande reklamfinansieringsgrad 25 Vad kommer efter Metro? 28 Utan säljande reklam 30 Reklam utanför massmediesystemet Reklamen allt centralare i marknadsföringen 35 Ett nytt ekonomiskt system talet mot 90-talet Masspublik, massmedier och massreklam 40 I massornas intresse 40 Reklamfinansiering av folkliga dagstidningar 41 Annonser är också nyheter 43 Rikstäckande veckopress med reklam 44 Självgående, kompakta massmedier 46 Radions länge ovissa framtid 47 Snabb stafettväxling från radio till television 50 Tv-bolagen vinnare av uppgjorda frågesporter 50 MTV-generationen och produktplaceringens blomstringstid 52 Tobaksindustrin som förvarnande exempel 53

4 5. Kommersiell television utan gränser 57 Tv till vänster och höger 57 Genombrott för internationell television 59 Från public service till public service 60»4 oktober-kanalen«61 Den rätta blandningen 63 Motvikt till snorkigt NRK Tv-reklamens inverkan på reklam- och medieutvecklingen 67 Den breda publikens uppkomst 67 Den breda och smala publikens tidskrifter Från fattigmansradio till fattigmanstelevision 74 Ett artigt nej tack 74 Pingstvänner och andra radiopirater 76 Med stöd av SAF-jinglar 78 Friggebos lokalradio Förstärkning av reklamen 82 Inbäddad marknadsföring 83 Familjevänliga medier Front mot smygreklamen 87 Påtryckningar från alla håll 88 Smygreklamkommitténs historia 90 Vad är branschkutym? 91 Reklam för den egna härden 93 Reklam blir icke-reklam i public service 94 Övertramp av public service-tv Den tredje vägen betal-tv 98 Hård reklamkonkurrens skapar vild publikjakt 98 Kvalitets-tv 100 Marknadsvision om televisionen 101

5 11. Massmediernas förtroende 104 Genomgående minskat förtroende 104 Svensk television är svensk 106 Den opartiska televisionen Reklam som etableringshinder 110 Täckningsgradsteorin 110 Televisionens höga kostnader Reklamens betydelse för medieutvecklingen 116 Källor 121 Bilaga: SNS Medieforum 128

6

7 1. Ett ovanligt perspektiv Detta är en studie i reklam och massmedieutveckling. Studiens fokus ligger på reklamen som intäktskälla för massmedier, dvs. på dess roll som en av flera finansieringsmetoder. Framställningen avser reklamens inverkan såväl på massmediernas ekonomi och struktur som på deras innehåll och utformning. Med en viss förenkling kan syftet ringas in med hjälp av två frågor: Vad gör reklamen med medierna? Vad gör medierna med reklamen? Tillspetsat kan man säga att studien avser reklamens makt över massmedierna. Reklam brukar definieras som säljfrämjande information med tydlig avsändare på betald plats i medier. Kravet på reklamidentifikation skrevs 2000 in i svensk lag (marknadsföringslagens femte paragraf om»reklamidentifiering«). Ett massmedium är ett medium som med viss frekvens samtidigt och offentligt förmedlar information och underhållning till alla inom en större grupp. Svenska Akademiens ordbok säger ingenting om användningen i vårt språk av»medier«eller»massmedier«i den bemärkelse som här avses. Ordboksredaktionen publicerade sina texter under bokstaven m i mitten av talet och berättade då inget av intresse i detta sammanhang. Medium förekom enligt saob som ett tidsuttryck (medium mars) eller hade en spiritistisk, fysikalisk eller aritmetisk innebörd. Begreppen»medier«och»massmedier«är gamla men termerna unga. Det tidigaste belägget i svenskan av»reklam«är från 1868, men då användes det i pluralis,»reklamer«, som än i dag i finlandssvenskan.

8 8 Reklamens makt över medierna Tre perspektiv på reklamprocessen Med utgångspunkt i överförandeprocessen från sändaren av reklamen till mottagaren av den, kan man vid reklamstudier anlägga tre perspektiv: 1) annonsörsperspektivet, dvs. reklamen som ett instrument i marknadsföringen, 2) medieperspektivet, dvs. reklamen som en del av utbudet i och finansieringen av massmedier och 3) konsumentperspektivet, dvs. reklamen som en integrerad del av medieutbudet och som ett underlag för köpbeslut. I det som skrivits om reklam har det dominerande perspektivet varit antingen annonsörs- eller konsumentperspektivet. Mera sällan har reklam och massmedieutveckling kopplats samman. Inom ämnet massmedieekonomi, dit jag själv räknar mig, är det emellertid ett givet inslag. I min professorskollega Robert Picards lärobok The Economics and Financing of Media Companies (2002) ingår ett kapitel i vilket relationen reklam och massmedier analyseras. Kapitlet kallas»media, Advertisers, and Advertising«. I inledningen kan man läsa att annonsörer spelar en helt avgörande roll för mediers överlevnad, men också att de inte gör det för mediernas skull utan för sig egen: Advertisers are critical to the success of commercial media because they provide the primary revenue stream that keeps most of them viable. Broadcasters, trade magazine publishers, and newspaper publishers exhibit the highest levels of dependence on advertising income among media firms. Advertisers, however, do not provide these financial resources in order to make media possible; they do so in order to pursue their own interest and purposes. I denna studie står medieperspektivet i centrum men de andra perspektiven finns i bakgrunden och skymtar fram då och då i rapporten. De behövs för helhetsbilden av reklamens inverkan på massmedieutvecklingen. Inom varje perspektiv framträder som antyds i citatet från Picard intressekonflikter, även inom det perspektiv

9 Ett ovanligt perspektiv 9 som valts som huvudperspektiv för denna studie. Reklamköparna vill dra största möjliga uppmärksamhet till sina reklamenheter och främja sina varumärken. Varje medieföretag månar om sitt varumärke och vill ha största möjliga uppmärksamhet till sitt utbud. Inom till exempel televisionen kan det innebära, att annonsörerna vill dra publik till enstaka program, medan tv-bolagen vill locka publik till en viss kanal och kanalens alla program. Det kan finnas konflikter inom annonsörskollektivet, även om det ofta framställs som väldigt enhetligt. Små företags reklamintressen kan stå mot stora företags, utländska företags mot inhemska företags och leverantörers mot återförsäljares. Medieföretagen kan slåss om olika sätt att mäta publikens storlek och värde för annonsering: kvantitet ställs mot kvalitet. Bland grupper av konsumenter kan finnas uppfattningar om att reklamen, genom att finansiellt stödja vissa medier, ställer sig i vägen för en medieutveckling de anser mer angelägen. Många tidnings- och tidskriftsläsare har genom åren förlorat sina liv- och husorgan för att publikationerna saknat dragningskraft som annonsorgan. Studien handlar alltså om massmediernas utveckling. Ansatsen är dynamisk. Det visade sig snabbt nödvändigt att få den historiska bilden klar för sig både för att kunna förstå dagens situation men också för att kunna bedöma framtiden, eftersom gamla metoder och företeelser har en benägenhet att komma tillbaka. Medieutvecklingen drivs på genom framväxten av nya medier. Det tycks till och med finnas ett återkommande mönster i introduktionen av nya medier men även i de etablerade mediernas svarsåtgärder. Studien visar att det i medieutvecklingen finns en växelverkan mellan politik och bransch. Allianser kan t.ex. bildas mellan politiker och annonsörer för att med hjälp av reklamen påverka medieutvecklingen. Det går därmed att, utöver reklamprocessens tre aktörsperspektiv, tala om ett fjärde perspektiv vid studier i reklam, nämligen det poli-

10 10 Reklamens makt över medierna tiska perspektivet. Periodvis och särskilt vid kritiska vägval kan det fjärde, det politiska perspektivet vara dominerande. Till det kommer att reklamen har en benägenhet att dra till sig en betydande grad av reglering. Dagens forskning om reklamens verkningar säger oss att vi vanligen lägger för stor vikt vid annonsörers möjligheter att påverka köpare med hjälp av reklam. Det finns helt enkelt en övertro på reklamens effekter. Orsaken till detta är att de gamla klassiska kommunikationsmodellerna, de välkända, nästan mekaniska stimulus respons-modellerna, på grund av sina enkla och klara besked varit för populära, även bland reklamens kritiker. Nyanseringarna i modern tid om effekterna har inte nått utanför forskningen. Dessa senare rön visar att mottagarna är aktiva och eftertänksamma aktörer i reklamprocessen. De använder reklamen i överensstämmelse med sina intressen, som inte nödvändigtvis sammanfaller med annonsörens. Konsumenterna har garden uppe. Forskningsläget i dag pekar hän mot helt andra, äldre och lika märgfulla påståenden om reklamens effekter som stimulus-respons-modellerna. Jag tänker på den klassiska aforism, som brukar tillskrivas än den ene, än den andre reklampionjären i usa:»hälften av min reklam är bortkastad. Tyvärr vet jag inte vilken halva.«i denna studie ansluter jag mig till denna gamla, men mest moderna s.k. svaga reklamteori. Den som vill fördjupa sig i frågan, rekommenderas filmvetaren och medieprofessorn Margareta Rönnbergs bok Tv-reklam vår tids myter. Reklamläroböckernas blinda fläck I de läroböcker i reklam som används på universitetsnivå världen över, behandlas relationen reklam och massmedier ofta snävt. Författarna till ett av reklamlitteraturens standardverk har gjort bättring men först så sent som i mitten av 1990-talet och först efter hård, offentlig kritik.

11 Ett ovanligt perspektiv 11 Reklambibeln som jag syftar på är Advertising Procedure av reklammannen Otto Kleppner. Den första upplagan kom Jag läste på min tid som student på Handelshögskolan i Göteborg den fjärde från Kleppner hann själv med ytterligare tre upplagor före sin död 1982 och härom året kom den fjortonde upplagan med reklamprofessorerna Thomas Russel och Ronald Lane som medförfattare. Kritiken mot Kleppners lärobok framfördes i en artikel, författad av de amerikanska medieprofessorerna Lawrence Soley och Robert Craig, presenterad i decembernumret 1992 av Journal of Advertising. I artikeln som kallades»advertising Pressures on Newspapers: A Survey«, redovisades resultaten av en undersökning av hur många amerikanska dagstidningar som utsatts för och givit efter för krav från någon annonsör eller tidningens annonsavdelning om att ändra i det redaktionella innehållet. Undersökningen visade att påtryckningarna var mer omfattande än vad reklamläroböckerna gav sken av. Det fanns all anledning, avslutade Soley & Craig sin artikel, för läroboksförfattare att ompröva sin inställning till frågan om påtryckningar från reklamhåll på medierna. Den lärobok som tydligast pekades ut var just Kleppners Advertising Procedure. Ur denna hade Soley & Craig i sin bakgrundstext citerat följande totala förnekande av att annonsörerna dikterar innehållet i medierna, varken i stort eller smått:»it is true that most of the mass media tend to support middle-of-the-road causes. However, the notion that advertisers dictate the content of the media is simply incorrect.«avklädningen i artikeln tog skruv. I den fjortonde upplagan av läroboken finns ett genomarbetat avsnitt om»advertising and Influence on Editorial Considerations«(s ) där Soley & Craigs artikel både tas med som referens och är citerad. Läroboken kan numera utan förbehåll rekommenderas.

12 12 Reklamens makt över medierna Massmedieforskningen står inte över all kritik i detta sammanhang. Ett exempel ska nämnas med anmärkningen att det är av gammalt datum. Med det vill jag antyda att även massmedieforskningen gjort bättring. Den amerikanske historieprofessorn David M. Potter tar upp det i en bok från mitten av 1950-talet om överflödets usa, People of Plenty (1954). I ett berömt kapitel om reklamen, som han på grund av dess stora samhällsinflytande kallar för»överflödets institution«(»the institution of affluence«), noterar han att reklamen i historiska framställningar, såväl om enskilda massmedier som om massmedier i allmänhet, behandlas som om den var en bisak i stället för som den i många fall är huvudsaken. Marconi må ha uppfunnit radion och Henry Luce nyhetsmagasinet (Time), skriver Potter, men det är reklamen som gjort radion och nyhetsmagasinet framgångsrika. Potter skrev sin text innan televisionen hade tagit över som ledande massmedium från radion. Han hade utan att behöva ändra sakinnehållet kunnat byta ut»marconi och radio«mot»zworykin och television«eller lägga till det senare. Amerikansk reklamhegemoni När man börjar nysta i reklam- och massmediehistorien, hamnar man i usa, nästan vilken tråd man tar. Ett par undantag är den masspridda dagstidningen som leder oss till Frankrike och specialtidskriften som för oss till Danmark och Palle Fogtdal (t.ex. Illustrerad Vetenskap). Vid studier av reklam- och massmedieutveckling kommer man alltså inte förbi Förenta Staterna som föregångsland oavsett vilka perspektiv man har. Förklaringen är att där finns de verkligt stora annonsörerna med internationella förgreningar och en standardiserad, normbildande marknadsföring. Där finns de stora reklambyråerna, även de med inter-

13 Ett ovanligt perspektiv 13 nationell utbredning. Redan på 1930-talet kom de första amerikanska annonsbyråerna till Sverige. Reklamläroböckerna, med sina fel och förtjänster, och reklamtidskrifterna kommer från usa. Reklamkritiken och regleringen av reklamen kan sägas ha sina rötter där. Journalisten Vance Packard nådde en enorm publikframgång långt utanför Förenta Staternas gränser med sin reklamkritiska skrift The Hidden Persuaders (1957;»Varför köper vi?«). I Sverige gav samtidigt författaren Sven Lindqvist ut Reklamen är livsfarlig (1957). Den påstås ha sålts i ca 20 exemplar. Genom ett nytryck häromåret lär den totala upplagan minst ha fördubblats. Amerikanska medier kopieras flitigt världen över. Dagens Nyheters omläggning till en modern morgontidning 1916 hade amerikanska förebilder precis som bildtidningen Se, som startade Överallt inom den moderna europeiska dagspressen ser man spår av USA Today. En viktig anledning till att usa tidigare än andra länder blev en massmarknad med massreklam och massmedier slog redan den politiske filosofen Alexis de Tocqueville fast under sin berömda resa till Förenta Staterna i början av 1830-talet. Efter kort tid i landet noterade han i sin dagbok, att hela det amerikanska samhället förvandlats till en enda stor medelklass med likartade intressen och ambitioner. Ur detta utvecklades en masskultur. Många har efter honom konstaterat detsamma. Att vi i Europa alltmer liknade usa på massmedieområdet beror enligt Tocquevilles resonemang mer på att del efter del i Europa nådde samma levnadsstandard som usa än att Europa hade usa som förebild och tog efter.

14 14 Reklamens makt över medierna Rika källor Denna studie av reklam och massmedier bygger på såväl skriftliga som muntliga källor. Jag har intervjuat ett tiotal personer representerande olika delar av reklambranschen i stort. sns har arrangerat en hearing med åtta branschrepresentanter och med Ulrika Stuart Hamilton, informationschef på sns, som samtalsledare. De branschrepresentanter som på detta sätt medverkade i studien finns namngivna bland källorna. I rapporten refereras till detta samtal som sns-hearingen. Studien har genomförts inom ramen för sns Medieforum, på dess uppdrag och haft Johanna Laurin vid sns som projektledare. Tidsramen för studien fastställdes till 2,5 effektiva månader. Till de skriftliga källorna hör statliga utredningar från Sverige, våra nordiska grannländer och Storbritannien. Särskilt stor nytta har jag haft av en rapport för danska Statsministeriets Medieutvalg av två danska kommunikationsforskare, Christian Jantzen och Jørgen Stigel. Deras rapport handlar om reklamen som en genre i televisionens program och programtablåer. Jantzen & Stigels rapport fick ett slags uppföljare i en studie av kommunikationsforskaren Roy Langer och juristen Anne-Dorte Bruun Nielsen om smygreklam. Studien, Skjult reklame (1992), gjordes på uppdrag av Forbrugerstyrelsen, Økonomi- og Erhvervsministeriet. Langer & Bruun Nielsens uppslagsrika rapport var mycket stimulerande att läsa. Jag ramlade tursamt över den när jag i början av februari 2005 presenterade min studie på Handelshögskolan i Köpenhamn och Roy Langer fanns bland åhörarna. Det finns flera utmärkta uppslagsverk inom området. Två bör nämnas särskilt. Det ena har redigerats av radiooch tv-historikern Erik Barnouw och heter International Encyclopedia of Communications I IV. Det andra är

15 Ett ovanligt perspektiv 15 Encyclopedia of Advertising 1 3 producerat av tidskriften Advertising Age. Flera av böckerna bland referenserna bär i titlarna vittne om att tagen ibland varit hårda. Titlar som»kampen om«,»makten över«och»spelet om«har varit lätt att ta till och saknar inte täckning. Bland övriga referenser vill jag lyfta fram ett par som har haft stor betydelse för studien genom att författarna skickligt satt fingret på punkter där marknaden inte fungerar. Dit hör tidningsmakaren Mats Ekdahls s.k. mångfaldskatalog som han skrev på uppdrag av Kulturdepartementet och gav titeln Människan, mediemångfalden och det öppna samhället. I Ekdahls»mångfaldsbibel«ryms mycket av den allmänna reklam- och massmediehistorien och vi kommer ofta till samma slutsatser. Mats Ekdahl tillhör dem jag har intervjuat. Det blev ett mycket långt lunchsamtal, som vi fick källarmästarens tillåtelse att avsluta i lugn och ro mot att vi låste dörren när vi gick. Ekdahls studie betydde lika mycket för mig i det första skedet av min studie som Roy Langers gjorde i det sista. Till gruppen av för studien betydelsefulla verk räknar jag även Erik Barnouws historik i tre band över amerikansk radio och television och historieprofessorn H. H. Wilsons studie av införandet av reklamtelevision i Storbritannien. Vidare ingår i denna grupp dels studien Commercial Culture av mediesociologen Leo Bogart, i många år vice vd för the Newspaper Advertising Bureau i usa, dels studien People of Plenty av historieprofessorn David Potter. Metodmässigt har jag haft stor glädje av medieprofessorn Hans Fredrik Dahls Mediehistorie historisk metode i mediefaget. Det bör läggas till att jag i denna studie dragit nytta av mycket av det jag skrivit i ämnet under snart fyrtio år i forskningsdelen av branschen.

16 16 Reklamens makt över medierna En enda lång resultatredovisning Till denna inledande redovisning av studiens bakgrund, syfte, ansats och källor hör ytterligare två kapitel. I det närmast följande redovisas i ekonomiska termer omfattningen av reklamsubventioneringen av massmediesystemet. Därvid sätts Sverige in främst i ett europeiskt perspektiv. I kapitlet därefter presenteras reklamens allt starkare ställning i marknadsföringen. Detta annonsörsperspektiv behövs för att visa hur bytet av ekonomiskt system i Sverige vid mitten av talet medverkade till en starkare ställning för reklamen. Kapitel 1 3 kan sägas bilda en första del av rapporten. Den ingår i resultatredovisningen lika mycket som de övriga delarna genom att studien har ett ovanligt perspektiv. En andra del utgörs av kapitlen 4 7 som samtliga handlar om massan som i massmedier och massreklam. Medieutvecklingen belyses från den masspridda tidningen till den internationella kommersiella televisionen och dess inflytande på reklam- och medieutvecklingen i stort. Ett par kortfattade praktikfall får illustrera förloppet, det ena reklamens ställning i tobaksindustrins marknadsföring och det andra reklamradions framväxt i vårt land. Den tredje delen av rapporten omfattar kapitlen 8 10 och handlar om begreppen förstärkning och försvar. I det första fallet gäller det olika försök att ytterligare förstärka reklamens inverkan, i det andra fallet det rättsliga och utomrättsliga försvaret för det redaktionella innehållet. Den tredje delen avslutas med ett kapitel om betal-tv, den tredje vägen att finansiera television vid sidan av licensavgifter och reklam. Där presenteras en brittisk modell för att med hjälp av betal-tv rätta till några av de brister som marknaden uppvisar vid enbart licensavgifts- eller reklamfinansiering. Modellen skulle kunna kallas en marknadsvision för televisionen. I den fjärde och avslutande delen, kapitel 11 13, flyttar redovisningen upp på branschnivå. I ett av kapitlen behand-

17 Ett ovanligt perspektiv 17 las allmänhetens förtroende för massmedierna och hur detta kan kopplas till reklamens inverkan. I kapitel 12 granskas i vilken mån reklamen utgör ett etableringshinder och därmed låser mediestrukturen. Det sista kapitlet är en sammanfattning av studien.

18 2. Det reklamsubventionerade massmediesystemet Med ett par undantag televisionen i usa och den moderna, i februari 2005 tioårsjubilerande, dagliga gratistidningen Metro finns det inget massmedium som från första början använt reklamen som intäktskälla. Alla har haft en längre eller kortare period utan reklam. Det var inte ens självklart att alla dessa medier förr eller senare skulle öppnas för reklam. Gemensamt för de medier som blev reklammedier är att de just genom sammankopplingen med reklamen utvecklades till massmedier. Deras strävan att nå den breda publiken, vars intresse man vanligen försökte väcka genom låga priser, sammanföll med annonsörernas strävan efter att sprida sina budskap till största möjliga antal konsumenter och annonsörernas beredskap att betala rejält för det. I dag är reklamfinansieringen av massmedierna så betydande den viktigaste enskilda finansieringskällan i de flesta länder att den inte kan tas bort utan att massmediesystemen brakar ihop. Det är svårt att med bibehållet utbud se någon ersättning för reklamfinansieringen. När statligt stöd utgår till svenska dagstidningar i konkurrensmässigt underläge, sker det uttryckligen för att kompensera dem för uteblivna annonsintäkter. Det svenska presstödet svarar, trots att det uppgår till nästan en halv miljard per år, inte mot mer än några procent av dagspressens totala kostnader.

19 Sverige som dagspressnation Det reklamsubventionerade massmediesystemet 19 Enligt Institutet för Reklam- och Mediestatistik (IRM) uppgick reklamintäkterna för svenska massmedier (enligt irm s.k. reklambärande medier) till ca 17 miljarder kronor irm skattade därutöver reklamens värde i s.k. renodlade reklammedier (direktreklam, kataloger m.m.) till ca 8 miljarder kronor. Kostnaderna för att utnyttja andra kommunikationskanaler (presentreklam, mässor, sponsring, butikspromotion m.m.) bedömdes uppgå till ca 15 miljarder. Sammanlagt blev detta för samtliga kommunikationskanaler 40 miljarder kronor. Med en beräkning av produktionskostnaderna till 10 miljarder kronor stannade de totala kostnaderna för marknadskommunikation strax under 50 miljarder kronor. Tabell 1. Reklamintäkter för svenska massmedier Mediegrupp Mnkr Procent Morgontidningar Kvällstidningar Populärpress Fackpress Bio 70 0 Tv Text-tv 53 0 Radio Internet Gratistidningar Bilagor (inkl prod.kostnader) Summa Källa: IRM. Denna studie omfattar reklamen inom massmediesystemet. I tabell 1 redovisas de berörda reklamintäkterna per mediegrupp. De 17 miljarder som går till massmedierna innebär att närmare hälften av all reklam i vid mening utgör ett stöd av massmedierna. Gissningsvis svarar reklamen sedan för mer än hälften av massmediernas intäkter. Räknat per capita uppgår reklamsubventionen till nästan kronor

20 20 Reklamens makt över medierna per invånare, eller kronor per hushåll. Om man funderade över hur hushållen skulle fördela denna subvention på medier, om de själva fick bestämma, skulle man säkert komma fram till att det inte blev samma fördelning som annonsörernas. I förhållande till bruttonationalprodukten uppgår reklamintäkterna i svenska massmedier till ca 0,6 procent. Sverige ligger därmed på samma nivå som Norge men någon tiondel under Finland och Danmark. I övriga Europa ligger reklamintäkterna i massmedier i länder som Frankrike och Italien på 0,6 procent, i Tyskland och Spanien på 0,7 procent men i Storbritannien på 1,1 procent. Reklamen som en andel av bnp ligger i Sverige på Europanivå. Tabell 2. Reklamens fördelning på stora massmedier Nation Reklamandelar för Dagspress Television Populärpress Dagspressnationer: Irland Norge Danmark Finland Sverige Schweiz Österrike Tyskland Både och-nationer: Storbritannien Belgien Spanien Frankrike Tv-nationer: Grekland Italien Portugal Polen Källa: IRM. Internationella reklammarknader, december Anm. För Finland och Danmark ingår gratistidningar i dagspressen. Om man gör så för Sveriges del växer dagspressens andel till 56 procent och televisionens stannar på 23 procent.

21 Det reklamsubventionerade massmediesystemet 21 Norra Europa skiljer sig kraftigt från södra Europa med avseende på reklamens fördelning på massmedier, vilket framgår av tabell 2. Sverige är en dagspressnation (minst 50 procent av reklamen i dagspress och ca 20 procent i tv) medan Italien är en tv-nation (minst 50 procent av reklamen i tv och ca 20 procent i dagspress). I några länder, Storbritannien, Belgien och Frankrike är dagspress och television ungefär lika stora reklamandelsmässigt. För enkelhets skull kan de senare länderna kallas både och-länder. De låga intäkterna för biografreklam är en kraftig underskattning av reklamsubventionen till filmmediet. Här fick det gärna finnas beräkningar av kostnaderna för de inom filmen så vanliga produktplaceringarna. På internetplatsen brandchannel.com finns produktplaceringar i alla filmer förtecknade. På sns-hearingen nämnde Dusyant Patel från Ericsson att företaget i en James Bond-film förhandlat till sig åtta scener där företagets mobiltelefon naturligt kunde finnas med. I ett antal andra scener i filmen förekom andra produkter, dock inte mobiltelefoner. Det är inte ovanligt med produktplaceringar i filmer. Jag rekommenderar inte ett besök på internetplatsen före biobesöket. Det skulle fördärva hela filmnöjet att behöva sitta och bocka av alla produktplaceringar. I den litteratur jag gått igenom nämns belopp på en kvarts miljon dollar per placerad produkt och film. Leo Bogart anger med stöd av en tidningsartikel att Philip Morris skulle ha betalt us dollar för att placera cigaretten Lark i lämpliga scener i James Bondfilmen»License to Kill«en kan man säga passande produkt för en film med det namnet. Det normala antalet produktplaceringar per långfilm tycks vara ett 30-tal.

22 22 Reklamens makt över medierna En tredjedel public service Om dagspressens dominans på reklammarknaden är ett särdrag för Sverige är ett annat särdrag den starka ställningen för public service-radio och public service-television i mediekonsumtionen. Leo Bogart anger att 90 procent av den tid som den amerikanska allmänheten lägger på medier avser reklamfinansierade medier, främst den kommersiella televisionen. I Sverige är andelen, som framgår av tabell 3 lägre än 50 procent. Mediekonsumtionen en genomsnittlig dag uppgår i vårt land till ungefär 6 timmar, vilket är ett jämförelsevis lågt tal. Tabell 3. Användning av reklambärande medier i Sverige en genomsnittlig dag Mediegrupp Räckvidd (%) Tidsandel (%) Morgontidning 73 6 Kvällstidning 30 2 Tidskrift 43 4 Reklamradio 32 9 Internet 33 7 Reklam-tv Övrig tv 32 6 Bio 1 1 Summa 47 Källa: Mediebarometern 2003 och MedieSverige För public service-radion och public service-televisionen är räckvidden en genomsnittlig dag ca 55 procent. Den sammanlagda tidsandelen för public service är 37 procent, 24 för radio och 13 för television.

23 Det reklamsubventionerade massmediesystemet 23 Stigande reklamfinansieringsgrad Reklamfinansieringen gör massmedierna konjunkturkänsliga eftersom reklamen är praktiskt taget den enda del av marknadsföringen som annonsörerna snabbt kan skära ned på, när de ekonomiska tiderna försämras. En förklaring är att reklamkostnaderna är externa kostnader och drabbar några andra, såsom medierna och reklambyråerna. En annan förklaring är att reklamen anses ha långtidseffekter som består över en konjunkturbotten. Trots reklamens konjunkturkänslighet strävar medierna efter att hålla reklamfinansieringsgraden oförändrad eller helst att öka den. Dagstidningarna prissätter så mycket som möjligt av sitt utrymme. Det blev stor debatt, när tidningarna började ta betalt för att införa predikoturer. Tidningar i alla länder har försök att ta betalt för radio- och tv-bolagens programtablåer men överallt har de misslyckats. Tvärtom har tv-bilagor blivit en eftertraktad tilläggsprodukt. Ankomsten av kvällstidningarnas tv-bilagor framkallar varje vecka krigsrubriker på löpsedlarna. Från och med 2005 har veckopressen tagit efter med egna tv-bilagor. Hur som helst, tv-programtablåer, liksom börslistor, har visat sig vara attraktiva för insprängda annonser. En bokannons om»linné och hans apostlar«kan placeras intill tvprogrammet»linné och hans apostlar«i programtablån. Svenska morgontidningar har sedan slutet av 1990-talet i en allt stridare ström bytt från fullformat till tabloid. Att det inte började tidigare beror på bekymmer om annonsintäkterna. Skulle man kunna ta lika mycket betalt för en helsida i litet som i stort format? Frågan var inte bara ekonomiskt utan också publicistiskt laddad. I början av 1900-talet tog flera tidningar bort alla annonser på förstasidan. Dagens Nyheter blev den första av de större tidningarna i Sverige att göra detta, när den 1909 efter amerikanska förebilder slopade annonserna på den

Anders Ericson, vd. Sveriges Annonsörer. Marknadschefens bästa vän

Anders Ericson, vd. Sveriges Annonsörer. Marknadschefens bästa vän Anders Ericson, vd Sveriges Annonsörer Marknadschefens bästa vän I HUVUDET PÅ EN ANNONSÖR 1. Vad är en annonsör? De störta annonsörerna i Sverige medieinvesteringar brutto i miljoner kronor 2015 1.

Läs mer

Framtidens tjänstepensioner

Framtidens tjänstepensioner Michael Møller Niels Christian Nielsen Framtidens tjänstepensioner SNS FÖRLAG SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 order@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Sponsring 2013 Publicerad 30 April 2014

Sponsring 2013 Publicerad 30 April 2014 Sponsring 2013 Publicerad 30 April 2014 i samarbete med: Observera! Rapporten har tagits fram för IRM:s intressenter och får inte publiceras, kopieras eller på annat sätt mångfaldigas utan IRM:s tillstånd.

Läs mer

Eventmarknaden 2013 Publicerad 30 April 2014

Eventmarknaden 2013 Publicerad 30 April 2014 Eventmarknaden 2013 Publicerad 30 April 2014 i samarbete med Observera! Rapporten har tagits fram för IRM:s intressenter och får inte publiceras, kopieras eller på annat sätt mångfaldigas utan IRM:s tillstånd.

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste

Läs mer

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär:

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär: Den slovenske filosofen Slavoj Zizek brukar säga att de flesta konspirationsteorier är sanna sånär som på det där med konspirationen. Få fenomen omfattas av så många konspirationsteorier som media. Det

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013

Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 2014-09-24 hemsida: www.irm-media.se, e-post: info@irm-media.se, Tel +46 8 663 04 90, Adress: Brahegatan 9 IV tr. 114 37 Stockholm Dagens

Läs mer

Så står du emot rabatt-trycket

Så står du emot rabatt-trycket Så står du emot rabatt-trycket 1 Thomas Juréhn IDG - Research SIFO - Medieundersökningar/Orvesto SvD - Marknadscenter/Analys MEC - Printchef Mediateket/smart company Analys smart company Uthyrning Undersök

Läs mer

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag 2009 En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Posten AB - Distanshandeln idag 2009 3 Förord För många är det idag en självklarhet att köpa varor på distans.

Läs mer

uppdaterad branschfakta och för dig som behöver annonsinformation om dagstidningarna har vi en särskild webbplats, Trevlig läsning!

uppdaterad branschfakta och för dig som behöver annonsinformation om dagstidningarna har vi en särskild webbplats,  Trevlig läsning! Här hittar du grundläggande fakta om dagstidningsmarknaden och en beskrivning av såväl tidningarnas läsare och rollen som reklambärare. På www.tu.se finns uppdaterad branschfakta och för dig som behöver

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Du har intresset. Vi har magasinet.

Du har intresset. Vi har magasinet. Du har intresset. Vi har magasinet. Trender som påverkar alla medier Digitalisering allt större digital konsumtion Versonifiering ökad grad av paketering Personifiering allt mer skräddarsys TV-vitalisering

Läs mer

Mitt sätt att bli informerad. Personliga reflexioner om hur jag skaffar relevant information för att göra de bästa aktieaffärerna

Mitt sätt att bli informerad. Personliga reflexioner om hur jag skaffar relevant information för att göra de bästa aktieaffärerna Mitt sätt att bli informerad Personliga reflexioner om hur jag skaffar relevant information för att göra de bästa aktieaffärerna Vilka informationskällor finns Det finns två olika källor: Interna källor

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT C

EXAMINATIONSUPPGIFT C EXAMINATIONSUPPGIFT C Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-03-11 Innehåll 1. Teorier rörande medieanvändarnas makt... 3 1.1. Användningsforskningen... 3 1.2.

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

TIDSKRIFTSFAKTA 2009

TIDSKRIFTSFAKTA 2009 TIDSKRIFTSFAKTA 2009 Tidskriftsåret 2009 Svensken är en tidskriftsläsare Man kan konstatera att svenskens kärleksaffär med tidskriftsmediet är en mycket stabil relation. Varje år konsumeras nästan 350

Läs mer

KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI

KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI 221 Av sekreterare JAN GILLBERG Radioutredningens betänkanden har nyligen offentliggjorts. "Man behöver inte vara speciellt visionärt begåvad för att våga förutse, att utredningens

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna

Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Promemoria 2014-03-28 Ku2014/772/MFI Kulturdepartementet Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Denna promemoria innehåller förslag till ändring av det

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Nationalekonomins grunder SNS Förlag

Nationalekonomins grunder SNS Förlag b j ö r n e l s ä s s e r Nationalekonomins grunder SNS Förlag Nationalekonomi - inlaga.indd 3 11-06-17 16.49.14 SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax: 08 507 025 25 info@sns.se

Läs mer

Annorlunda nu. Åtta sekel av finansiell dårskap. Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff. Översättning Gunnar Sandin. SNS Förlag

Annorlunda nu. Åtta sekel av finansiell dårskap. Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff. Översättning Gunnar Sandin. SNS Förlag annorlunda nu Annorlunda nu Åtta sekel av finansiell dårskap Carmen M. Reinhart och Kenneth S. Rogoff Översättning Gunnar Sandin SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax:

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTER ÄR FRIHET I år firar Stena Line 50 år och därför är vi extra stolta att kunna presentera vår största kartläggning av svenskt resande med bil hittills: Bilsemesterrapporten

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

alkoholgranskningsmannen

alkoholgranskningsmannen alkoholgranskningsmannen Detta är Alkoholg ranskningsmannen Gun Neuman kan bäst beskrivas som en blandning av bollplank och ordningspolis. Sedan 2005 är hon kvinnan bakom titeln Alkoholgranskningsmannen,

Läs mer

Marknadsföring i lågkonjunktur.

Marknadsföring i lågkonjunktur. Marknadsföring i lågkonjunktur. av c a r i n fr e d l u n d FÖR EFFEKTIVARE KOMMUNIKATION d u ve t nat u r l i g t v i s att reklam lönar sig. Även i bistra tider. Men riktigt säker kan man ju inte vara.

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring

Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

e-handeln når nya nivåer

e-handeln når nya nivåer + 24,5 % e-barometern Q4-2007 e-handeln når nya nivåer E-handelns försäljning steg under 2007 års fjärde kvartal med 24,5 procent. Svensk e-handel har, efter denna starka tillväxt, nått nya höjder och

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Datum Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift.

Datum Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift. Datum 2016 10 31 Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift. Mediestrategi Förord Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft.

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Om annonsering i fackpress generellt

Om annonsering i fackpress generellt Om annonsering i fackpress generellt och i Dagens Samhälle specifikt 1 Vilken effekt vill man ha? Ökad kännedom Ökad lojalitet Ökat antal leads Försäljning Fler? 2 Mest önskad effekt är Att sälja sina

Läs mer

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002

FÖRTROENDE- BAROMETER 2002 FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna

Läs mer

Tidskrifter säljer produkter!

Tidskrifter säljer produkter! säljer produkter! engagerar! är det medium man generellt värdesätter högst. Dessutom sysslar man sällan med annat samtidigt som man läser. Konsumenterna i Ball States undersökning ägnade sitt främsta intresse

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Femte jobbskatteavdraget i medierna

Femte jobbskatteavdraget i medierna Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar

Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar NUMMER DELAD [ ] Enskild motion Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen

Läs mer

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013 Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012 Mars 2013 Översikt och innehåll Medieanalysen översikt Medieanalysen undersöker mediebevakningen av den internationella kvinnodagen

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

Svensk dagspress 2006

Svensk dagspress 2006 Svensk dagspress 2006 FAKTA OM MARKNAD OCH MEDIER Fakta om marknad och medier I den här skriften hittar du grundläggande fakta om dagstidningsföretagens marknad hur den ser ut i Sverige och i ett internationellt

Läs mer

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Goda råd för reklamköpare

Goda råd för reklamköpare Goda råd för reklamköpare Innehåll > Kommunicera din position > Gör fler flugor på smällen > Följ din målgrupp, inte konkurrenterna > Var lite wild & crazy > Våga vara ledande eller Stureplanseffekten

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 42 Sammanfattning av avhandlingen En tidning i tiden? Metro och den svenska dagstidningsmarknaden

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015

Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration

Läs mer

Företagarens vardag i Helsingborg 2015

Företagarens vardag i Helsingborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Helsingborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under november 2002

MMS Månadsrapport. TV-tittandet under november 2002 MMS Månadsrapport TV-tittandet under november 2002 I den här releasen presenterar MMS data om TV-tittandet under november 2002. Samtliga uppgifter har hämtats från det people meter system som MMS använder

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015

Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Falun och Borlänge 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2001:13 2001-05-09 Dnr C 9/01

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2001:13 2001-05-09 Dnr C 9/01 AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2001:13 2001-05-09 Dnr C 9/01 1 ÖVERKLAGAT BESLUT Stockholms tingsrätts, avd. 4, beslut 2001-04-06 i mål T 4565-01, bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE TOP-TOY A/S, reg.nr

Läs mer

Reklam Nej tack!? Inledning. Sammanfattning

Reklam Nej tack!? Inledning. Sammanfattning En attitydundersökning gjord av QuickWise på uppdrag av Annonsörföreningen April 2005 1 Reklam Nej tack!? QuickWise har på uppdrag av Annonsörföreningen genomfört en attitydundersökning med syfte att ge

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap What s on tonight Vad är det egentligen som avgör vad som passar in i TV? Samtidigt som Egypten skakades av demonstrationer våren 2011 var det upplopp i den indiska staden Hyderabad, där en grupp separatister

Läs mer

Tillsynsinsatser på alkohol- och tobaksområdet

Tillsynsinsatser på alkohol- och tobaksområdet Rapport 2011:15 Tillsynsinsatser på alkohol- och tobaksområdet Tillsynsinsatser på alkohol- och tobaksområdet En lägesrapport Konsumentverket 2011 2 (8) 3 (8) Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund - Hemslöjden 100 år. Analytiker: Måns Bergh

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund - Hemslöjden 100 år. Analytiker: Måns Bergh Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund - Hemslöjden 100 år Analytiker: Måns Bergh Infopaq har på uppdrag av Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund analyserat mediernas rapportering kring föreningen

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Historia Ekonomi Politik Jämförelser Reklam Lagar och regler Videoklipp

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Historia Ekonomi Politik Jämförelser Reklam Lagar och regler Videoklipp USA VS. SVERIGE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Historia Ekonomi Politik Jämförelser Reklam Lagar och regler Videoklipp På 1920 talet började man experimentera med tv sändningar i USA Stannade upp i och med andra

Läs mer

16/07. Golf, mingel, yoga, med mera! Uppstickaren i hamnen! Shoppa på Bjäre. Årets ambassadör. Hasse

16/07. Golf, mingel, yoga, med mera! Uppstickaren i hamnen! Shoppa på Bjäre. Årets ambassadör. Hasse Kungligt besök till Båstad Möten med människor Porsche Summer On med Måns & Co Äntligen 16/07 Golf, mingel, yoga, med mera! Sommaren i bilder Uppstickaren i hamnen! Shoppa på Bjäre Hasse Årets ambassadör

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn:

Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn: Kommunikation Att överföra budskap Elevens namn: 1. Redogör (gärna med en figur) för den sk. kommunikationsmodellen! 2. Kommunikationen betraktas som personlig, när sändaren vänder sig till en eller några

Läs mer

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Gävle 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring.

Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring. Alla är media Ny Strategisk Marknadsföring. Bakgrund 1. Macro Under hela 1900-talet har vår ekonomi byggt på att nå massorna. Massproduktion > massdistribution > massmedia > mass..a köpare! (Mass)mediaföretagens

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer