MILJÖPROGRAM i Landstinget Kronoberg

Transkript

1 MILJÖPROGRAM i Landstinget Kronoberg

2 Inledning Landstingets miljöprogram är ambitiöst och visar vägen för ett offensivt miljöarbete. Det är en stor utmaning att uppnå nationella miljömål och landstinget har, som en stor offentlig aktör, en viktig och given roll i detta arbete. Det övergripande målet med landstingets miljöarbete är bidra till en hållbar utveckling både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Drivkraften i miljöarbetet är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision Ett gott liv i ett livskraftigt län. Miljö och hälsa hänger starkt samman och vår ambition är att fokusera på de insatser som ger störst effekt och är hälsofrämjande. Det gör vi genom ett aktivt miljöarbete så att vår påverkan på miljö och klimat blir så liten som möjligt. I miljöprogrammet har vi bland annat målsättningar om hållbar resursanvändning, minskning av vår klimatpåverkan samt en låg förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen. Med ett kraftfullt miljöarbete har Landstinget Kronoberg goda förutsättningar för att kunna inspirera andra aktörer. Det är viktigt att miljöarbetet integreras i dagliga aktiviteter och att alla medarbetare är delaktiga, motiverade och kunniga. Suzanne Frank Landstingsstyrelsens ordförande 2

3 Miljöprogrammets omfattning och syfte Landstingets miljöprogram gäller för perioden Utgångspunkten vid framtagandet har varit att sätta mål för ett effektivt miljöarbete som minskar landstingets miljöpåverkan och bidrar till att nationella och regionala miljömål kan nås och därmed bidra till en hållbar utveckling. Miljöprogrammet beskriver hur landstinget internt ska arbeta för att vara klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande. Målet är att miljöprogrammet ska stärka och utveckla det interna miljöarbetet. Det kan även bidra till en bättre arbetsmiljö för våra medarbetare exempelvis genom att färre farliga kemikalier används i vården och nya vårdbyggnader byggs med material som bidrar till en god inomhusmiljö. Miljöprogrammet fokuserar på sju strategiska målområden: energi, resor och transporter, produkter och avfall, livsmedel, kemikalier, läkemedel och upphandling, eftersom landstinget har störst miljöpåverkan inom dessa områden. Även utbildning av landstingets medarbetare är med som ett målområde, eftersom relevant utbildning är en förutsättning för att landstingets medarbetare ska kunna bidra till att miljöprogrammet uppfylls. För varje målområde finns förslag på aktiviteter för att nå målen, samt ansvariga för att åtgärderna genomförs. Samtliga verksamheter har ett ansvar för att arbeta i enlighet med miljöprogrammet. Mål och åtgärder i miljöprogrammet följs årligen upp i en miljöredovisning som är en del av landstingets årsredovisning. 3

4 Energi Landstinget använder stora mängder energi i form av el, värme och kyla exempelvis till uppvärmning och kylning av lokaler, ventilation, IT och medicinsk utrustning. Energianvändning påverkar klimat och miljö negativt. För att minska påverkan har landstinget valt energi från mestadels förnyelsebara källor såsom fjärrvärme (85 % förnybar energi)och vattenkraftsproducerad el. Landstinget arbetar även med att ställa energikrav vid ny- och ombyggnation, ta hänsyn till livscykelkostnad (LCC)vid upphandling av system och energikrävande utrustning samt att minska energianvändningen genom energioptimeringsåtgärder så som termostatbyten, injusteringar av värmesystem, tidsstyrningar av ventilation mm. Fortsatt arbete med energieffektivisering leder till lägre utsläpp och minskade kostnader. Mål 2018 är elförbrukningen 83 kwh/m 2 ska 100 % av elen vara miljömärkt med Bra Miljöval eller motsvarande är värmeförbrukningen 89 kwh/m 2 ska 95 % av värmen vara förnybar är vattenförbrukningen 0,5 m 3 /m 2 Målen innebär följande energibesparingar jämfört med målen år 2013: 10 % lägre elförbrukning per m 2 bruksarea 10 % lägre värmeförbrukning per m 2 bruksarea 8 % lägre vattenförbrukning per m 2 bruksarea 4

5 Aktiviteter Gemensamt hushålla med energi- och vattenförbrukning genom att t.ex. släcka lampor där ingen befinner sig, anmäla droppande kranar, stänga av dator och tillbehör vid arbetsdagens slut Fjärrkyla ska anslutas till nybyggnationer där det är kostnadseffektivt och möjligt Systematiska energironder ska genomföras natt- och dagtid Ansvarig SEC: Fastighet SEC: Fastighet Utöka mätning samt visualisering av energianvändning Införa en Grön IT-strategi som en del i landstingets övergripande ITstrategi Installera närvaro- och frånvarostyrning av belysning och ventilation i lämpliga utrymmen Optimering av energi- och värmesystem i landstingets lokaler SEC: Fastighet SEC: IT-avdelningen SEC: Fastighet SEC: Fastighet Ekonomi Målen för energi innebär både miljömässiga och ekonomiska besparingar. Under förutsättning att målen nås väntas kostnaderna för el, värme och vatten minska med totalt 9 miljoner kronor under programperioden. Även om förbrukningen minskar så kan kostnaden öka på grund av stigande värme vatten och elpriser. Vissa energibesparande åtgärder kräver investeringar. 5

6 Resor och transporter I landstingets verksamheter sker många resor och person- och varutransporter. Utöver en ökad växthuseffekt ger utsläpp från resor och transporter även miljöpåverkan i form av försurning, övergödning och förhöjda halter av marknära ozon. Lokala luftföroreningar orsakar många fall av astma och luftvägsproblem. Landstinget arbetar för att minska utsläpp av växthusgaser och hälsofarliga luftutsläpp från transporter och resor bland annat genom att arbeta för att ökad användning av kollektivtrafik och resefria möten, göra översyn av leveranser av olika material och samordna dessa, leasa miljöbilar till bilpoolen, klimatkompensera tjänsteresor med flyg och främja fysiskt aktiva resor med cykel eller gång, som även ger bättre hälsa. Mål 2018 ska landstingets interna transporter vara kartlagda samt miljö- och kostnadsoptimerade ska landstinget leasa minst 3 elbilar ska 75 % av resorna med fordon från bilpoolen ske med förnyelsebart bränsle har antalet km med personbil i tjänsten minskat med 10 % jämfört med

7 Aktivitet Främja kollektivtrafikresandet, cykling och gång till och från arbetsplatsen Använda cyklar eller elcyklar i kortare resor i tjänsten Informationsinsats kring resfria mötesformer Öka användningen av alternativa mötesformer till exempel telefonwebb- och videokonferens Fortsatt klimatkompensera flygresor i tjänsten Ta fram riktlinjer för möten och tjänsteresor Genom att erbjuda medarbetare möjlighet att använda elcykel eller elbil i tjänsten väcka intresse och i längden främja den privata marknaden för elfordon som alternativ till fordon drivna med fossilt bränsle Informationsinsats för bränsleval vid tankning av landstingets hyrbilar Utreda vilka avdelningar där elbil kan ersätta vanlig bil Samverka för att utveckla logistik och samdistribution av varor Ansvarig SEC SEC SEC SEC: Transport SEC: Transport Ekonomi Att fler medarbetare cyklar istället för att åka bil, använder tjänstebil istället för egen bil, använder kollektivtrafiken och ordnar möten genom telefon och videokonferens medför minskade kostnader för landstinget. När det gäller användningen av tåg eller flyg är kostnadsbilden varierande. Leasingkostnad för en elbil är likvärdig med kostnaden för bensin-/etanolbil. 7

8 Produkter och avfall Landstinget använder stora volymer varor och förbrukningsmaterial. Detta medför en stor miljöpåverkan genom att stora mängder energi och råvaror förbrukas vid tillverkning, transport, användning och avfallshantering. Landstinget arbetar för att hushålla med resurser, ställa miljökrav vid upphandlingar, källsortera avfall och omhänderta farligt avfall på ett säkert sätt. År 2012 sorterades 25 procent av landstingets totala avfall ut till materialåtervinning. Från 2013 samlas allt matavfall från Centrallasarettet i Växjö och Sigfrid in för att bli biogas. Matavfallet går till biogasanläggningen i Växjö. Landstingets verksamheter kräver mycket lokalyta. Nya lokaler uppförs och äldre renoveras och byggs ut. Dessa byggprojekt påverkar miljön på olika sätt. Energi, transporter, produkter och kemikalier krävs och det är viktigt att miljöhänsyn tas tidigt i byggprojekten. Mål ska byggmaterial vid ny- och större ombyggnationer dokumenteras och prioriterade utfasningsämnen ska undvikas så långt som möjligt ska landstingets nybyggnationer som rör kärnverksamheten miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad ska genomgripande ombyggnationer som omfattar installationstekniska system uppfylla kraven enligt Miljöbyggnad 8

9 År 2018 har andelen materialåtervunnet avfall ökat till minst 33 % av den totala avfallsmängden är minst 25 % av bomullen i landstingets textilier producerade enligt ekologiska kriterier vid tecknande av nytt avtal med textilleverantör ska 25 % av textilerna, under avtalsperioden, vara producerade av alternativa material med mindre miljöbelastning än konventionell bomull. Aktivitet Sortera avfall enligt landstingets guide för avfallssortering Möjlighet att källsortera vid samtliga arbetsplatser Genomföra arbetsplatsronder för att öka medvetenheten samt hjälpa till praktiskt med återvinning Utreda möjligheterna att återvinna mjukplast på CLV, Sigfrid och Ljungby lasarett Fortsatt samla in matavfall från kost- och restaurang samt personalmatsalar på CLV och Sigfrid Ställa krav vid textilupphandling på återvinning av textilierna Ansvarig SEC: Miljöenheten SEC: Miljöenheten, Miljöenheten SEC: Upphandlingsavdelningen Ekonomi Certifiering enligt Miljöbyggnad medför kostnader men energibesparingen som certifieringen resulterar i bidrar till att vi når våra miljömål och innebär också minskade kostnader för el. Avfall är en resurs och genom ökad avfallssortering gynnas miljön, samtidigt som landstinget kan få bättre betalt för sitt avfall som går till återvinning. 9

10 Livsmedel Produktion och transporter av livsmedel står för en betydande del av den globala miljöpåverkan. Efterfrågan på billiga livsmedel leder till ensidiga och storskaliga jordbruk. Livsmedelskedjans alla led kräver mycket resurser och alstrar mycket avfall. Maten är en viktig del av vården eftersom näringen från maten är grundläggande för vår hälsa. Ekologiska livsmedel har många fördelar, exempelvis genom minskade utsläpp av bekämpningsmedel till sjöar och grundvatten, att man tar hänsyn till djurs naturliga behov och beteenden och att den biologiska mångfalden främjas. Inköp av ekologiska livsmedel i landstinget har ökat från 1 % 2006 till 47 % Idag är exempelvis mjölk, kaffe och bananer m.m. ekologiska. Landstingets produktionskök är även KRAV*- certifierade. Landstingets produktionskök deltar i Naturskyddsföreningens kampanj Gröna Gaffeln och erbjuder dagligen ett vegetariskt alternativ i restaurangerna. *KRAV står för Kontrollföreningen för Alternativ Odling och är en miljömärkning för ekologiska livsmedel. Mål 2018 är andelen ekologiska livsmedel 60 % av den totala livsmedelskostnaden är Kost och restauranger fortsatt KRAV-certifierade fortsätter Kost och restauranger att erbjuda vegetariska alternativ 10

11 Aktivitet Efterfråga ekologiskt odlad mat vid representation och konferenser Så stor andel som möjligt av det kött som serveras i landstinget ska komma från djur i ekologisk produktion och naturbete som bidrar till att nå nationella miljömål som t.ex. rikt odlingslandskap och biologisk mångfald Vid upphandling av kött, fågel och ägg ska miljöstyrningsrådets krav för god djuromsorg följas Fortsätta arbeta förebyggande med att minska matsvinnet Öka andelen säsongsanpassade menyer Ansvarig SEC: Kost- och restauranger, Upphandling SEC: Kost- och restauranger, Upphandling SEC: Kost- och restauranger SEC: Kost- och restauranger Ekonomi Ökad andel ekologiska livsmedel kommer att innebära en merkostnad som är beroende av prisutvecklingen. 11

12 Kemikalier Kemikalier finns överallt i vår omgivning - i möbler, kläder, livsmedel, hygienprodukter och utrustning av olika slag. En mängd olika kemikalier används inom landstingets verksamheter och behövs för att våra verksamheter ska kunna fungera. Vissa kemikalier är miljöfarliga eftersom de är svårnedbrytbara, giftiga och kan lagras i naturen. Exponering av kemikalier kan öka risken för allvarliga sjukdomar som cancer, diabetes, fetma och störd reproduktion. Kunskapen om hur vi påverkas av blandningen av olika kemikalier som vi utsätts för, den så kallade cocktaileffekten, är än så länge ganska låg. Att landstinget väljer kemikalier som är bättre ur miljö- och hälsoperspektiv har en positiv påverkan på folkhälsa, förbättrad arbetsmiljö, ökad patientsäkerhet och skydd av den yttre miljön. Mål används en framtagen rutin för upphandling av kemiska produkter och varor År 2018 har 25 % av produkter som har ingående ämnen på landstingets utfasningslista ersatts med mindre miljöbelastande alternativ jämfört med år

13 Aktivitet Alla verksamheter redovisar sina kemikalier i landstingets kemikaliehanteringssystem KLARA Informera medarbetare om miljö- och hälsorisker med kemiska produkter Minimera risker vid användning och kassation av farliga kemikalier Ersätta prioriterade utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens rekommendationer (t.ex. cancerframkallande, mutagena, hormonstörande och miljöfarliga ämnen) där så är möjligt. Vid utbyte av kemikalier till bättre alternativ ur miljösynpunkt tas även hänsyn till ekonomiska och tekniska aspekter samt till resultatrelaterade effekter Miljöprövning vid införande av nya kemiska produkter eller material Minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen i byggmaterial vid ny- och ombyggnation Kontinuerligt vidareutveckla kemikaliehanteringssystemet för att möta landstingets behov Ansvarig SEC: Miljöenheten SEC: Miljöenheten SEC: Fastigheter SEC: Miljöenheten Ekonomi Effektiviseringar som leder till minskad kemikalieförbrukning minskar inköpskostnaderna för kemikalier. Merkostnader kan tillfälligt uppstå, till exempel för att genomföra en omställning till mindre kemikaliekrävande processer. 13

14 Läkemedel Läkemedel är till för att förebygga, lindra eller bota sjukdom och är därmed livsviktiga för många människor. Läkemedel ger ibland negativa sidoeffekter på hälsa eller miljö. Många läkemedel utsöndras till stor del ur kroppen utan att brytas ner och kan därmed nå vattenmiljön via avloppssystemet. Spridningen av antibiotika till miljön ökar risken för utveckling av antibiotikaresistens hos bakterier. I vissa delar av Sverige har man uppmätt låga halter av läkemedelsrester i grund- och dricksvattnet. Forskare har konstaterat att hormoner som finns i p- piller påverkar fiskars kön och fortplantningsförmåga. Vi vet än så länge inte särskilt mycket om långsiktiga konsekvenser av läkemedelsutsläpp i naturen och hur det i förlängningen kan påverka människors hälsa. Ett annat problem är miljöpåverkan vid läkemedelsproduktion där reningsanläggningar ofta är bristfälliga eller saknas. Läkemedelsproduktionen sker idag främst i låglöneländer. Landstinget deltar i det nationella nätverket för läkemedel och miljö och arbetar med att minimera miljöbelastningen av läkemedel utan att påverka patientnyttan. Att landstinget arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande genom att exempelvis skriva ut recept på fysisk aktivitet kan bidra till minskning av viss läkemedelsförskrivning. Lustgas är ett effektivt smärtstillande läkemedel med få biverkningar för patienten. Lustgas är en kraftig växthusgas och kan även utgöra ett arbetsmiljöproblem för vårdpersonal. Landstinget kan minska sin påverkan på klimat och arbetsmiljö genom att samla in och destruera gasen efter användning liksom att säkerställa att medicinska gassystemet är tätt. Mål minskar kassation av läkemedel tas miljöhänsyn vid den årliga revideringen av rekommenderade läkemedel 14

15 År 2018 har antalet recept på fysisk aktivitet, FAR, ökat till minst 2400 per år är förskrivningen av antibiotika högst 250 recept/1000 invånare per år* har det årliga utsläppet av lustgas minskat med 80 % jämfört med år 2013 *Enligt regeringens nationella mål för antibiotikaförskrivning (ej tidssatt). Aktivitet Rekommendera jämförbara NSAID (inflammationsdämpande, febernedsättande och smärtstillande läkemedel) med minst miljöbelastning Minst 75 % av förskrivarna har fått information om läkemedels miljöpåverkan Uppföljningsbara krav på minskad miljöpåverkan och socialt ansvar i produktionsledet ställs vid upphandling av läkemedel <10 % av alla medel som används vid urininfektion hos kvinnor ska vara kinoloner Öka förskrivningen av startförpackningar och små förpackningar Informera medarbetare och patienter om hur överblivna och förbrukade läkemedel ska hanteras Vidareutveckla arbetet med att tillämpa terapiråd om icke farmakologisk behandling, exempelvis Fysisk aktivitet på recept och kostråd. Installera en central destruktionsanläggning för lustgas kopplad till förlossningen på CLV för att minska lustgasutsläppen Ställa miljökrav på leverantören att kvarvarande gas i flaskor på retur skall destrueras eller återvinnas. Genomföra kontinuerlig läcksökning av lustgasutrustning Ansvarig Läkemedelskommittén Läkemedelskommittén, Läkemedelsenheten, SEC: Miljöenheten SEC: Miljöenheten, Upphandling Läkemedelsenheten Läkemedelskommittén Strama Kronoberg, Förskrivare Läkemedelskommittén, Läkemedelsenheten, Förskrivare SEC: Miljöenheten Förskrivare, Läkemedelskommittén, Folkhälsoenheten Förskrivare, Medicinska kommittén, Medicinsk grupp folkhälsa SEC: Fastigheter SEC: Upphandling SEC: Fastigheter Ekonomi Goda levnadsvanor ger förbättrad folkhälsa och minskar därmed behovet av vård och läkemedelsbehandling. Genom en minskad kassation av läkemedel kan besparingar göras inom landstingets verksamheter. Ökad ordinering av FAR kan också medföra att läkemedelskostnaderna minskar. En investering i en destruktionsanläggning för lustgas skulle innebära både investerings- och driftskostnader. Driftskostnaderna kan till viss del kompenseras genom värmeåtervinning från destruktionsanläggningen. 15

16 Utbildning Samtliga medarbetare har en viktig roll i landstingets miljöarbete. Att erbjuda relevant utbildning är en förutsättning för att landstingets medarbetare ska kunna bidra till att miljöprogrammet uppfylls. Mål utbildas landstingets anställda i miljö genom en webbaserad utbildning Aktivitet Inköp av webbaserad utbildning Visualisera och informera om nyttan och besparingar som miljömålen leder till, ekonomiskt och miljömässigt Information om landstingets miljömål och miljöarbete ska ske kontinuerligt Miljöombudsträffar ska erbjudas minst en gång per år Fortsatt att dela ut ett årligt miljöpris för att stimulera ett bra miljöarbete Landstinget Kronoberg deltar i nationella nätverk för lustgas och läkemedel samt det regionala samarbetet luftvårdsförbundet Introducera landstingets miljöprogram vid nyanställningar Ansvarig SEC: miljöenheten med stöd av miljöenheten, Miljöenheten, Miljöenheten SEC: Miljöenheten SEC: Miljöenheten Läkemedelskommittén Ekonomi Inköp av webbaserat system för miljöutbildning innebär merkostnader. 16

17 Upphandling Inköp och upphandlingar av varor och tjänster spelar en stor roll i den miljöpåverkan landstinget ger upphov till. Genom att ställa miljökrav vid upphandlingar kan Landstinget Kronoberg påverka marknaden i miljömässig riktning och därigenom bidra till att målen i de nationella, regionala och landstingets eget miljöprogram ska kunna nås. Landstinget ställer även krav enligt den nationella Uppförandekoden för etiskt och socialt ansvarstagande för leverantörer tillsammans med andra landsting i Sverige. Det innebär att leverantörerna ska garantera att krav på mänskliga rättigheter, miljöhänsyn, föreningsfrihet och arbetsvillkor uppfylls. Kraven har en direkt påverkan på möjligheter för människor i utvecklingsländer att arbeta under sunda förhållanden. Mål ska all personal inom inköp och upphandling genomgå utbildning i miljöanpassad upphandling görs upphandlingar med hjälp av framtagna riktlinjer för miljöanpassad upphandling 17

18 Aktivitet Använda miljöstyrningsrådets krav vid upphandlingar enligt landstingets riktlinjer för miljöanpassad upphandling Följa upp ställda miljökrav När det är lämpligt dela upp inköp i flera mindre upphandlingar för att möjliggöra för lokala producenter att lämna anbud Ansvarig SEC: Upphandling, Miljöenheten SEC: Upphandling SEC: Upphandling Ekonomi Att ställa, och att följa upp, miljökrav vid upphandling av varor och tjänster kan innebära merkostnader. 18