Yttrande över Vindbruksplan Härryda

Transkript

1 Yttrande över Vindbruksplan Härryda Utöver det som skrivs i detta yttrande vill vi också ansluta oss till de av Sveriges ornitologiska förenings framtagna vindkraftspolicy som kommer som bilaga. Vindbruksplanen gör en uppdelning i områden som skall fredas från vindkraft, områden prioriterade för vindkraft samt områden där enstaka verk kan vara aktuellt. Områden som skall fredas från vindkraft: Författarna av vindkraftsplanen presenterar en egen bedömning över värdefull landskap som bör undantas från vindkraft. Dessa undantag överenstämmer med de riksintressen som finns i kommunen, men tar överhuvudtaget inte hänsyn till de värdefulla landskap som finns presenterade i naturvårdsplanen och ännu mindre till de värden som dessa representerar. Detta är en stor brist och märkligt eftersom naturvårdsplanen särskilt betonar vikten av att se på kommunens naturvärden i ett landskapsperspektiv. GOF menar att ett antal ytterligare områden utifrån riktlinjerna i naturvårdsplanen helt eller delvis borde fredas från vindkraft. Härryda kommun har alltså i naturvårdsplanen presenterat ett antal värdefulla landskap. De områden har erhållit hänsynsnivå 4. Riktlinjerna för dessa är att: vid all exploatering ska iakttas extra stor försiktighet med hänsyn till de speciella värden som pekas ut för de olika områdena.. Flera av dessa landskap har sådana värden att de bör fredas från vindkraft. Det gäller områdena/delar av områdena: L3 Rambo mosse-långamyst som är hemvist för en av Sveriges största populationer av nattskärra (NT). ( se vidare känsliga fågelarter). Länsstyrelsen har också långt framskridna planer tillsammans med kommunen på att bilda ett naturreservat i området. L5 Bråtaskogen Större delen av området har långt framskridna planer på att bli ett av länsstyrelsen bildat naturreservat. Under skötsel och hänsyn står i naturvårdsplanen att Oströrda betingelser är viktigt för rovfåglarna. I området häckar bl.a. bivråk (VU) och nattskärra (NT). Fiskgjusen har sin flygväg över området från fiskesjön i Rådasjön. Området har också genom fleråriga sträckstudier vid Mölnlyckemotet visat sig vara en frekvent sträckled för flera fågelarter. L7 Högarås myr-skogskomplex. Länsstyrelsen har långt framskridna planer på bildande av naturreservat i området. L10 Yxsjöområdet. Länsstyrelsen har långt framskridna planer på bildande av naturreservat i de västra delarna av området. Enligt naturvårdsplanen bör stor hänsyn tas till de arter enligt artskyddsförordningen och särskilt till

2 nattskärremiljöer i öster och kärnområdena med välutvecklade brandrefugier och lövbrännor. L15 Härskogen-Risbohult. Landskapsskydd gäller även över de östra delarna av Härskogen. Naturvårdsplanen anger att landskapsbilden är av stort värde vid Högäset. GOF har studerat området mellan Risbohult och rv40. Detta område är rikt på tjäder och flera rovfåglar t.ex fiskgjuse, duvhök, sparvuggla och möjligen bivråk (Vu). L16 Kärrsjön-Kärrflötena. Under hänsyn och skötsel står för området att: Med tanke på områdets känsliga fågelarter bör vindkraftslokalisering undvikas Blivande naturreservat bör fredas från vindkraft: I vindbruksplanen kan man läsa att: Även områden med större bevarandeintressen och landskapsintressen bör fredas från vindkraft. Sådana områden är: Delsjöområdet, Sjölandskapet i söder, Storåns dalgång, stora delar av Härskogen, landskapet kring Mossbacka samt övriga reservat och riksintressen som Klippan, Gallhålan och Risbohult. (s. 4 i vindbruksplan). Vi vill alltså påminna om att i flera av landskapsområdena ovan pågår reservatsbildning som kommit olika långt i processen. Dessa måste självklart också ingå i de områden som skall fredas från vindkraft. Det gäller L3, L5, L7 och L10. GOF presenterar därför en kompletterande förslag på områden som bör fredas från vindkraft. (se bilaga 1) Områden prioriterade för vindkraft 1. Bråta. Större delen av området har långt framskridna planer på att bli ett av länsstyrelsen bildat naturreservat. Detta nämns obegripligt nog inte med ett ord i vindbruksplanen, trots att det tydligt framgår i översiktsplanen. När det sedan står under 3.2 i vindbruksplanen områden som skall fredas från vindkraft; Övriga reservat och riksintressen som Klippan, Gallhålan och Risbohult blir det hela mycket märkligt. Bråtaområdets kommande naturreservat är redan hårt belastat av höga bullernivåer från rv 40. Etablering av vindkraft i området kommer att förvärra detta påtagligt ytterligare. I området häckar också bivråk (VU) och nattskärra. Fiskgjusen har sin flygväg över området från fiskesjön i Rådasjön. Området har också genom fleråriga sträckstudier visat sig vara en frekvent sträckled för flera fågelarter. 2. Sundshult har vi i nuläget dålig kunskap om och skulle eventuellt kunna vara ett område som är möjligt att kunna exploatera för vindkraft. All sådan exploatering skall dock föregås av en noggrann miljöundersökning där den ornitologiska delen kommer att ha en viktig roll. 3. Knipan ligger i ett område som kan vara en viktig lokal för tjäder. En av föreningen nu pågående tjäderspelplatsinventering skulle kunna ge svar på

3 frågan om området är lämpligt för vindkraft. För närvarande har vi alltså inte kunskapen om att säga om området kan vara lämpligt för vindkraft. 4. Holmelund. Området är liksom Bråta mycket illa valt. Den kanske mest värdefulla delen av Härskogenområdet är denna östra delen. Högäset nämns i naturvårdsplanen som av stort värde för landskapsbilden. Större delen av området ligger inom landskapsskyddet och dispens från landskapsskyddet behövs således för att området skall kunna exploateras för vindkraft. Området är även ett av de ytterst få där smålom förekommer som häckfågel. Smålommen är i naturvårdsplanen utnämnd till ansvarsart för Härryda kommun. Vindpark i detta området rimmar därför illa med den ambitionen. Berguv är hörd från området och kan möjligen häcka i omgivningen. Området är ett av de mer ornitologiskt intressanta delarna i den annars av hårt skogsbruk tärda Härskogen. Således förkastar GOF Bråtaområdet och Holmelundområdet som område lämpligt för vindkraft. För Sundshult och Knipan får eventuella framtida miljöprövningar avgöra om områden har konflikter med naturvården. Arter med särskild hänsyn Nedan följer en genomgång av några arter som bör kommenteras särskilt vilka alla kräver särskild hänsyn då de kan komma att drabbas negativ av vindkraftsexploatering. GOF har när det gäller arterna smålom, storlom och berguv samrått med några av de mest kunniga artexperterna på området i landet. Smålom Smålommen häckar med ungefär 1300 par i landet. I södra Västergötland och angränsande delar av Halland och Småland finns ett isolerat bestånd på par, varav något eller några par häckar eller misstänks häcka i Härryda kommun. Arten är förtecknad som missgynnad i den svenska rödlistan, och den är också förtecknad i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv, som skall speciellt beaktas i det europeiska fågelskyddsarbetet och vid inrättandet av skyddade områden inom Natura Smålommen livnär sig, liksom storlommen, nästan uteslutande på fisk. Men den häckar vid små och ofta fisktomma tjärnar och gölar (ofta mindre än 1 ha) som ligger på ett pendelavstånd på upptill ungefär 10 km från fiskevattnen. Smålommen har i bland annat skotska undersökningar visat sig vara känslig för störningar från vindkraftsanläggningar. I en studie som gjorts av The Royal Society for the protection of birds (RSPB) har man rekommenderat att undvika placering av vindsnurror inom en buffertzon på 1 km kring häckningsplatserna (Briggs m.fl. 2006).

4 För smålomsbeståndet i Härryda kommun bör man, vad gäller vindkraftsanläggningar, beakta följande: 1) Man bör undvika att placera vindsnurror inom en zon på ca 1 km från häckningsplatserna (eftersom man inte har studerat smålommen i detta avseende i Sverige bör man tills vidare använda sig av de rekommendationer som man tagit fram i andra nord- och västeuropeiska länder). 2) Man bör också undvika att placera vindsnurror i flygkorridorerna mellan häckningsplatserna och viktiga fiskesjöar (i studier av andra fågelarter har det visat sig att fåglar som regelbundet företar födosöksturer mellan häckningsplatser och födosöksplatser, och därvid måste passera förbi en vindkraftsanläggning, är mer sårbara för kollisioner än vad som normalt är fallet). 3) I samband med miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bör man kontakta personer med detaljkännedom av området för samråd. Man bör räkna med att det kan behövas ett ganska omfattande kompletterande fältarbete under häckningssäsongen för att i detalj kartera flygvägar m.m. 4) Om man i en MKB tillstyrker en placering i strid mot punkterna 1 och 2 ovan, bör man motivera varför man anser sig kunna göra avsteg från dessa rekommendationer. Storlom Storlommen häckar vid näringsfattiga klarvattenssjöar i större delan av landet, och totalt finns par. I Härryda kommun förekommer artensom häckfågel i ca sjöar. Också storlommen är förtecknad i bilaga 1 till EUs fågeldirektiv, som skall speciellt beaktas i det europeiska fågelskyddsarbetet och vid inrättandet av skyddade områden inom Natura I de skotska studierna (Briggs m.fl. 2006) har man rekommenderat en buffertzon på 1 km kring häckningssjöar även för storlommen. Med tanke på storlommen förekomst i Härryda kommun bör man beakta följande: 1) Man bör undvika att placera vindsnurror inom en zon på ca 1 km från häckningsplatserna (liksom för smålommen gäller att eftersom man inte har studerat arten i detta avseende i Sverige bör man tills vidare använda sig av de rekommendationer som man tagit fram i andra nord- och västeuropeiska länder). 2) I samband med MKB där man avser att placera vindsnurror inom ett avstånd av 1 km från kommunens insjöar (>10 ha) bör man kontakta personer med lokalkännedom om områdets fågelfauna, och även räkna med att sätta av resurser för ett visst

5 inventeringsarbete i fält under häckningssäsongen (de ovan uppräknade sjöarna är inte på något sätt en komplett förteckning). 3) Om man i en MKB tillstyrker en placering inom ett avstånd från 1 km från en sjö med regelbunden förekomst av storlom under häckningstid bör man motivera varför man anser sig kunna göra avsteg från rekommendationen om en buffertzon. Fiskgjuse Fiskgjuse är ingen hotad art i Sverige men vi har ett speciellt ansvar för arten då nästan hälften av Europas fiskgjusar häckar i Sverige. Inga förslag på skyddsavstånd för fiskgjuse finns vad vi känner till men de rekommendationer som Briggs m.fl. tagit fram för landbaserade verk borde kunna gälla även för fiskgjuse (skyddszon på 2 km runt boplatsen). GOF anser att man bör följa dessa rekommendationer vid vindkraftsexploatering. Berguv Sverige hyser numera ett bestånd på ca 400 par, främst på Västkusten, längs ostkustens skärgårdar och i Norrland. Den häckar i skärgårdar och klippbranter, ofta i anslutning till odlad bygd. Före 1900 var arten tämligen allmän men minskade sen p.g.a förföljelse, och senare p.g.a förgiftning från kvicksilver och bekämpningsmedel. Perioden fanns bara fyra vilt häckande par kvar på Västkusten. Med uppfödningsprojektet Projekt Berguv Sydväst, som stöddes av naturvårdsorganisationer, jaktorganisationer och av statliga verk, lyckades man dock återskapa en livskraftig stam, omfattande ca 100 par längs hela Västkusten (Bohuslän/Halland). Sedan 2000 har dock reproduktionen varit sviktande. Endast ca ungar blir flygfärdiga årligen, och dödligheten bland dessa yngre fåglar är ca 75 % under första året. Det verkar som om berguvsstammen åter minskar. Inom Härryda kommun finns idag inget känt revir. Misstankar om revir finns dock t.ex i Storåns dalgång och östra delarna av Härskogen. Eftersom ungfågelsproduktionen är mycket låg, så krävs det att föräldrarna kan leva desto längre, i gynnsamma fall upp till 10-talet år, för att stammen skall förbi livskraftig. De häckande uvarna är oftast mycket stationära inom 4-5 km:s radie från boplatsen, medan yngre fåglar drar runt längre sträckor, för att hitta egna revir. Fasta installationer, oskyddade transformatorer, el-ledningar, väg- och tågtrafik är ofta ödesdigra för dessa yngre fåglar, samt för de äldre fåglarna om faror finns inom reviret. Minst fyra kända fall av uvar dödade av vindkraftverk förekommer (trots att dessa än så länge är rätt fåtaliga). Det är av ytterlig vikt att etablering av vindkraftverk, även mindre sådana, undviks i ovan nämnda områden.

6 Övriga arter: Rekommenderade buffertzoner från vindkraftverk till häckningsplatser Orre 1,5 km buffertzon från spelplatser rekommenderas (1) Nattskärra 1-2,5 km buffertzon från spelplatser rekommenderas (1) Tjäder Kunskap saknas i dagsläget, forskning om detta pågår. Övriga synpunkter Idag råder det något av en hysteri inom vindkraftsetbleringen och många intressenter vill se en skyndsam utbyggnad. GOF anser att det är svårt för föreningen att ha möjlighet att yttra sig över alla anmälningar som kommer in om bygglov av vindkraftverk, eftersom de inte alltid kungörs. GOF anser därför att Härryda kommun bör offentliggöra alla inkomna anmälningar (gårdsverk undantaget) t.ex. på sin hemsida, förslagsvis under en egen rubrik så att det inte föreligger någon risk att verk med olämpliga placeringar ur fågelsynpunkt slinker igenom systemet. Då kommunen hyser flera känsliga och skyddsvärda arter rekommenderar GOF att man vid all planering av vindkraftsverk el. vindkraftsparker informerar GOF i ett tidigt stadium (tidigt samråd) samt kontaktar personer med lokalkännedom om områdets fågelfauna för att på så sätt tidigt avstyra olämplig placering av vindkraftverk i närheten av dessa arters häckningsplatser.

7 Göteborgs Ornitologiska Förening, Morgan Johansson Christer Johansson Referenser (1) Fåglarna, däggdjuren och vindkraften, Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2009:70 Briggs, J.A.., Langston, R.H.W., Bullman, R., Evans, R.J., Gardner, S., Pearce- Higgins, J. & Wilson, E. (2006) Bird sensitivity map to provide locational guide for onshore wind farms in Scotland. - RSBP Resarch Report No. 20. Bilagor: 1. Av GOF föreslagna ytterligare områden som bör fredas från vindkraft. 2. SOF vindkraftspolicy 3. Fåglarna, däggdjuren och vindkraften, Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2009:70

8 Bilaga 1 Områden GOF anser bör fredas för vindkraft (utöver de i vindkraftsplanen föreslagna områdena