Ordförande har ordet. Tobias Baudin Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Den sjuke behöver mer stöd än den friske.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ordförande har ordet. Tobias Baudin Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Den sjuke behöver mer stöd än den friske."

Transkript

1 MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS GÄVLE DALA DISTRIKT NR. 5 Ordförande har ordet Den sjuke behöver mer stöd än den friske. Tobias Baudin Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. 1

2 ORDFÖRANDE HAR ORDET LARS GÖRAN JOHANSSON Likabehandling? M ångfald, jämställdhet, allas lika värde och rä visa förväxlas tyvärr idag all ör o a med ordet likabehandling. Likabehandling låter bra, det låter enkelt, det låter rä vist. av arbetsgivarna. Men, de a händer inte bara på våra arbetsplatser, utan denna lömska lilla språkändring håller på a smyga sig in i poli ken, och in i samhället i stort. Den är inte liten, den är inte obetydlig, den är e ideologiskt ställningstagande mot rä visa. Men, det finns e skäl, och en ideologisk bas, för a de a ord allt o are ersä er alla andra ord då det gäller rä visa. Vi möter arbetsgivare, som i rehabiliteringsarbetet allt o are säger a man inte kan särbehandla någon. Vi hamnar i förhandlingslägen, där Den sjuke behöver mer stöd än den friske, människan på flykt mer stöd än den bofaste. Vart tog den gamla devisen från förr vägen Av var och en e er förmåga, åt var och en e er behov vägen? De a borde vara varje fackföreningsmedlems självklara riktmärke, e er förmåga, och e er behov! samma argument Vi ska inte särbehandla denna Både förmåga och behov kan ski a över d, och från grupp, denna person eller denna företeelse, används individ och individ. Detsamma gäller grupper i sam 2

3 hället. Kommunals undersköterskor är värda en anständig lön, och behöver kanske några procentandelar mer, än en hyfsat betald stålverksarbetare eller pappersbruksarbetare. Till var och en e er behov! Den sjuke behöver mer stöd än den friske, människan på flykt mer stöd än den bofaste. Det borde vara den självklara ingången i vad som är jämlikt och rä vist, inte en likabehandlingsprincip, som förhindrar omfördelning av resurser. För visst är det fackföreningens självklara plikt a företräda varje medlem, men det är också vår plikt a arbeta för a resurserna fördelas så a de med störst behov, också får det största stödet. Då duger inte likabehandling. Då blir likabehandling e sä a smita från ansvar, e sä a stoppa huvudet i sanden. Det finns en utmärk illustra on ll de a, ta en på bilden nedan, och fundera på om likabehandling, eller rä vis resursfördelning var den bästa lösningen på det problem de tre grabbarna stod inför. Det här är frågor vi måste ta med oss in i den kommande avtalsrörelsen. Men också in i mångfalds och jämställdhetskommi éer på våra arbetsplatser, in i rehabiliteringsarbetet och in i den dagliga, fackliga verkligheten. Lars Göran Johansson Ordförande, Gävle Dala distriktet En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen är a en person missgynnas eller kränks. Missgynnandet, eller kränkningen, ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Begreppet diskriminering kan i bred bemärkelse omfa a händelser eller kedjor av händelser som någon upplevt som kränkande, missgynnande, rasis ska, orä visa, ojämlika eller liknande. Det finns dock o a skillnader mellan de juridiska defini onerna av diskriminering och vad personer kan uppleva som diskriminerande. 3

4 FRÅN FÖRBUNDET MATTS JUTTERSTRÖM och i myllan av de a frodas rasism och rop på hårdare tag och det enda som sker är a SD s ger i opinionen. D en senaste den har flyk ngsitua onen och ggeriet på våra gator varit i fokus och det är ju helt klart a allt de a påverkar oss som medborgare i e samhälle, det gör oss ll råare människor, för inte ens den som ger kommer a förmå a lägga pengar i varje kopp eller a ta emot varenda flyk ng som är på flykt kan hjälpa alla. A gga på gatan är ingen lösning och jag brukar inte heller lägga några pengar i burk, men det är heller ingen lösning som vissa skriker ut, främst ifrån främlingsfientliga och högerhåll a riva lägren och kasta ut ggarna. Inte heller vänstern förmår a hi a en lösning utan de urskuldar sig med a säga a gga är också e jobb. Men a gga kan aldrig vara e jobb. Det är rent ut sagt för djävligt a e samhälle accepterar a människor tvingas si a på gatan och gga för sin överlevnad. Vad är då grunden för de a. A människor tvingas a si a på gatan a gga, ja y erst handlar det om Rumänien och om EU:s totala flathet. E land inom EU som behandlar sina egna medborgare på de a kränkande sä genom a utsä a dom för en fa gdom som saknar motstycke i modern d och som tvingar ut sin egen befolkning på vägarna för a försörja sig. De a gör a känslorna i det svenska samhället rörs om Sak samma är det med flyk ngsitua onen och vägen över medelhavet. Vad är det som gör a människor riskerar livet i undermåliga båtar och betalar stora pengar för en sådan livsfarlig resa när det kostar en bråkdel a flyga reguljärt. Jo för a vi inom EU har infört förbud för flygbolag a låta människor utan gil ga handlingar flyga, det så kallade transportöransvaret som innebär a flygbolag och andra transpor öretag får stå för statens kostnader i samband med ev. avvisning om de tar med sig passagerare utan gil ga handlingar. Så genom poli ska beslut har situa onen förvärrats och leder ll stort lidande för alla människor på flykt. Hur ska vi göra frågar sig då människor i vårt samhälle, ja egentligen är det ganska så enkelt, genom poli ska beslut sä a press på den rumänska regeringen a sluta upp och behandla sin befolkning (romerna) på e rasis skt sä, dra in EUs biståndspengar ll Rumänien så länge de inte sköter sig. De romer som finns i Sverige bereds omgående snabbt uppbyggda bostäder och beredskapsarbete inom kommunernas misskö a parkoch naturskötsel, städning, etc ll avtalsenliga löner. Barnen får gå i förskola och skola. De sjuka får vård. När det gäller de människor som är på flykt så ska Sverige verka för a ta emot fler kvo lyk ngar, ta bort transportöransvaret för flygbolagen, avskaffa visumtvånget för länder i krig och konflikt. Se ll a alla kommuner måste ta emot flyk ngar och alla kommuner måste planera för e flyk ngmo agande samt föra en poli k som skapar arbete och bostäder. För övrig så anser jag a SD är e fascis skt par. Ma s Ju erström Förbundsordförande 4

5 5

6 AVDELNING 2 SKUTSKÄR Tema för de a nummer är jämställdhet och mångfald ja vad skriver man om det? J ag tog en runda i fabriken och ställde två frågor ll några medlemmar frågorna löd. När jag säger jämställdhet och mångfald vad tänker ni på då? Vet du a det finns en jämställdhetskommi é på företaget? Jag ställde frågorna rakt ut i lu en i manöverrummet för a eventuellt få en diskussion (det gick väl så där men en liten diskussion blev det) Det första man tänkte på är lika lön för lika arbete vilket jag tror är rä naturligt i våra led. Men lönen var nog inget större problem ur jämställdhetssynpunkt då vi har befa ningslöner resonerade man. Det faktum a vi har befa ningslöner gör a lönen blir jämnställd kan man en befa ning så får man betalt e er det. Vi har inte hi at eller märkt a någon släpat e er på grund av föräldraledighet eller liknande. Det man kan fundera på runt löner är nog på vilka avdelningar finns kvinnorna på våra bruk? Är det en jämn fördelning eller finns de på de avdelningar som ligger lägre lönemässigt? Här på Skutskärs Bruk är fördelningen ganska jämn. Sedan kom frågan om språket eller jargongen i manöverrummen upp. Alla var överrens om det funkar ganska bra i den frågan. På fråga om jämställdhetskommi é så visste i stor se alla a den finns men var mer osäkra på vilket uppdrag de har. I jämställdhetskommi én så är alla fackföreningar och företaget representerade och den träffas 1 gång i kvartalet. Det finns lagstadgade krav som översyn av lönesä ning som företaget gör med (om jag kommer ihåg rä ) 3 års mellanrum. Då går man igenom alla löner på företaget och ar om det finns skillnader ur jämställdhetssynpunkt. Men utöver det är verksamheten låg vad beror det på? Ja frågan har låg prioritet hos företaget men vi som representanter (här kan jag bara tala för Pappers) i jämställdhetskommi én har e ansvar som vi inte skö /sköter bra. Avdelning 2 har inte någon hög prioritet på dessa frågor här har vi e område vi kan bli klart bä re på (e av många kanske någon säger). Men så är det och är det någon som har idéer runt de a tema eller vad som helst egentligen hör gärna av er. Mikael Ybert Ordförande avd 2 6

7 KRÖNIKA CAROLIN DAHLMAN KRISTIANSTADSBLADET Låt oss prata om vår rädsla för flyk ngvågen De väller in. En man ringde och berä ade hur snacket går på hans äldreboende. Han berä a om känslan av a invandrarna nästan invaderar Sverige. A de gamla är rädda. J a, många är rädda. Sociala medier är fulla av hat, hot, anklagelser. En surrande aggressiv bikupa. Det är inte så märkligt a man reagerar med oro. Det kommer många nu, både asylsökande, flyende på genomresa och ensamkommande flyk ngbarn. Självklart kan det kännas ho ullt. Även den som gärna ger bidrag ll olika hjälporganisa oner kan känna en klump i magen. Det kommer a påverka oss alla onekligen. Det ska få göra det, men ingen kan blunda för a det har inverkan på samhället, ända in i våra vardagsrum. Migra onsverket har frågat Försvarsmakten om asylsökande kan få bo på Rinkabyfältet. Några blir det inte, men det kan ändå skrämma. Det är vik gt nu a människor samlas för det rä a, a vi ly er blicken från vår bekväma llvaro och hjälper våra medmänniskor komma undan ondskan. Det är jobbigt a dela med sig ll dem i nöd, men vem är du utan humanism och empa kan du se sig själv i spegeln och känna sig stolt? Många av dem som flyr kommer från Syrien, e land i krig sedan fem år llbaka, där både regimen och IS innebär hot mot friden och freden. Människors hem har bombats; deras liv har störts i en grad som inte på något sä är jämförbar med hur Åhusborna kan komma a störas av flyk ngarnas närvaro på Rinkabyfältet. Naturligtvis är deras situa on besvärligare, men även våra tankar behöver få ven leras för a inte hamna sne. Skolor behöver föra samtal med eleverna om vad det är som händer och varför. Vi behöver prata med varandra på arbetsplatser, i kyrkor, på serviceboenden och bland vänner. Hur mår vi, hur tänker och känner vi? Hur samlas vi för det goda? Samtalen behöver komma upp ll ytan, inte föras inombords. Sannolikt behöver vi även lyssna ll våra nya grannars historier, sprida kunskap om vad de har varit med om. Jag besökte en kyrka för e par veckor sedan där e antal unga berä ade på knagglig svenska om sin egen resa. Tårarna sprutade; det blev en obehaglig men nödvändig ögonöppnare. Jag vill inte se, men måste. Fler behöver konfrontera verkligheten på det sä et. För manifesta oner i all ära. A ta foton på a man lagt en mme på a samlas på e torg räcker inte. Med så många människor som kommer hit krävs mer. Det kommer a bli krångligt. Kanske uppkommer konflikter. Poli ker na onellt behöver kliva ur klackskorna, dra på gummistövlarna och fa a a de a sker nu och är akut. Det går inte a planera, tassa på tå i riksdagens korridorer. Gå nu samman och sä fart. Men som sagt, vi behöver alla vara med. A kolla på kändisar som generöst skänker sin d en kväll och sms:a in några kronor är inte fel. Men den vik gaste solidariteten visar man i vardagen, genom a stävja sin egen rädsla. Låta det hjärta som idag klappar av oro i stället klappa av omsorg. 7

8 AVDELNING 3 KARSKÄR M änniskors lika rä gheter och möjligheter är en av de vik gaste fackliga grundvärderingarna, och har så varit sen fackföreningsrörelsen föddes en gång i den. Jag får dock ibland höra a facket inte ska syssla med jämställdhet och mångfald, det är ju löner och arbetsmiljö som är det basfackliga arbetet. Men självklart ingår det i lönearbetet a se ll a ingen får lägre lön på grund av den man är, och i arbetsmiljöarbetet ingår a alla på arbetsplatsen ska må bra på jobbet. O a ses jämställdhet och mångfald enbart som diskrimineringsfrågor. Självklart ska Pappers agera kra fullt när våra medlemmar utsä s för diskriminering och vi ska stö a dem ända upp i Arbetsdomstolen om så behövs. Men har diskriminering ske så är också skadan redan skedd. Våra arbetsgivare måste bli mycket bä re på a arbeta förebyggande för a undvika a diskriminering uppstår överhuvudtaget. Och ser man på jämställdhet och mångfald som arbetsmiljöfrågor så kommer också kravet på a arbeta förebyggande på köpet. Jämställdhet och mångfald borde vara en självklar del av det systema ska arbetsmiljöarbetet. Vi genomför ju fysiska arbetsmiljöronder där vi uppmärksammar trösklar, ven la on och annat men varför genomför vi all ör sällan arbetsmiljöronder som mäter klimatet på arbetsplatsen? Man borde kon nuerligt ställa frågan om alla får ta del av arbetsplatsens gemenskap? Vilka skämt sprids i fikarummet? Är alla kollegor verkligen lika mycket värda på den här arbetsplatsen? E er a man undersökt hur det står ll skall en handlingsplan upprä as för a åtgärda bristerna och denna handlingsplan ska följas upp kon nuerligt. Får vi ll e sådant arbete så kan vi ta steg fram mot a eliminera diskrimineringen på våra arbetsplatser. Vad är egentligen mångfald? O a kopplas ordet samman med, eller ll och med blandas ihop med, mångkultur och i många sammanhang menar man helt enkelt etnicitet när man talar om mångfald. Det är dags a vi blir tydligare med vad vi menar, för hur ska vi kunna prata om mångfald när vi inte ens vet vad det betyder? 8

9 Med mångfald menas ALLA. Du, du och du. A personer med olika etnisk bakgrund möts på arbetsplatsen är en vik g faktor för en välfungerande integra on. Frågan är om man har råd a inte satsa på mångfald Mångfald är allt som gör en människa unik. De a inbegriper såklart etnicitet, religion och ursprung, men många gånger är det andra saker som betyder mer för en persons personlighet än just dessa ovan nämnda egenskaper. Saker som hur en person växt upp, familjeförhållanden, vad en person har för utbildning och arbetslivserfarenhet, fri dsintressen eller om personen växt upp i en storstad eller på landsbygden har större inverkan på personens personlighet. Om vi ser oss omkring på vår arbetsplats. Är vi lika varandra? mellan svenskfödda och invandrare på arbetsplatsen än i uppblandade bostadsområden. Man vet från digare forskning a personer som knyter vänskapsband med invandrare tenderar a bli mer toleranta och mindre kri ska ll invandring. Om man lyckas med arbetsmarknadsintegra onen och får mixade arbetsplatser så kommer förmodligen a tyden mot invandrare och invandring bli betydligt mer tolerant än vad den är i dag, Det är inte enbart regeringen och poli ken som ligger bakom hur väl integra onen fungerar på arbetsmarknaden. Det är samtliga parter, både arbetsgivare, fack och statliga aktörer. Forskarnas resultat pekar på a det är vik gare a personer med olika bakgrund möts på arbetsplatsen än a de bor grannar. Grannar kan man undvika men de flesta tvingas förhålla sig ll sina kollegor. Forskarna konstaterar a det är vanligare a vänskapsband knyts 9

10 LÄGET I BRANSCHEN CHRISTER LARSSON FÖRBUNDSEKONOM a se ll den underliggande infla onstakten, med hänsyn tagen ll räntor och ska er, talar mycket för en nivå nära 2 procent nästa år. En infla onstakt på 2 procent blir också grunden för våra avtalskrav. Konjunkturläget inför avtalsrörelsen Inför avtalsrörelsen är det vik gt a skapa sig en bild av hur den svenska konjunkturen kommer a utveckla sig, och inte minst hur förutsä ningarna ser ut för vår bransch. Sedan finanskrisen 2008/09 har llväx akten i världsekonomin varit dämpad och ll och med krisartad i södra Europa. Nu har konjunkturen vänt uppåt även om den for arande är må lig och risken för bakslag är betydande. USA och England växer stadigt, medan de så kallade llväxtekonomierna har det mer problema skt, med undantag av Indien som går bra. Även Kina växer med en 6 7 procent, men det finns tecken på a det får svårt a fortsä a hålla höga årliga llväx al. Det kra iga fallet på den kinesiska börsen vi nar om a det kan bli svårt. Den svenska ekonomin går bra, men vi har problem med a få ner arbetslösheten. Det beror delvis på a antalet i arbetskra en ökar nästan i samma takt som sysselsä ningen. Resultatet blir en långsam nedgång för arbetslösheten och det blir en tuff utmaning a nå målet om Europas lägsta arbetslöshet Inför avtalsrörelsen är utvecklingen av infla onen och kronkursen av stort intresse. Kronkursen har direkt betydelse för konkurrenskra en. Tror vi a Riksbanken klarar sin uppgi om en infla onstakt om 2 procent? LO säger ja, medan arbetsgivarnas linje är a Riksbanken inte kommer a klara si uppdrag. Noll procents infla on och en låg produk vitetsutveckling gör a arbetsgivarnas bud är e nollavtal. Väljer man När det gäller vår egen bransch har utvecklingen blivit betydligt lugnare för stora delar av den. E erfrågan är rela vt stabil, priserna är stabila och sysselsä ningen har inte minskat så kra igt, i synnerhet i jämförelse med 2 4 år sedan. Den här ganska goda bilden stämmer däremot inte in på olika tryckpapper. Tidningspapper, LWC och SC har minskat med 7,3 miljoner ton, vilket är en nedgång om ca 5 procent om året i Europa. Finpapper, bestruket och obestruket har minskat med 4,2 miljoner ton ( 4 %/år). För svensk del är nedgången e resultat av en stängning av 5 maskiner. Den långsik ga trenden indikerar a omstruktureringen inte är klar, utan a det kommer mera. Frågan är bara i vilket land och i vilket företag neddragningen kommer. För andra sor ment är läget betydligt ljusare och beslut om en hel del investeringar har tagits på senare d. Det gäller både pappersmassa och kartong. Värö, Östrand, Husum och Gruvön är några av de fabriker som investerar. För massa och pappersindustrin är det således ömsom vin ömsom va en. Vissa delar går bra och kan bära rimliga lönekostnadsökningar som ger våra medlemmar ökade reallöner. För den grafiska sidan är det inte det svenska kostnadsläget som är problemet utan det är a tryckta media inte längre klarar konkurrensen med digitala medier. Ska man vara kvar på den marknaden måste man vara bäst i världen, annars är risken för utslagning stor. Posi vt är de försök som görs för a lämna det mest utsa a produkterna och hi a nya. Avtalsrörelsen kommer a genomföras med bakgrund mot en starkare konjunktur, långsamt fallande arbetslöshet och s gande infla on. Nollavtal skulle skada svensk ekonomi även om det skulle smaka mumma för det enskilda företaget. Christer Larsson Förbundsekonom Pappers 10

11 11

12 AVDELNING 4 FORS Hej Gävle Darlingar T emat i de a nummer är ju jämställdhet och mångfald så jag skall försöka få ner några rader hur vi i avd. 4 Fors arbetar med dessa frågor. I frågan om jämställdehet har vi e par personer i styrelsen som arbetar med den uppgi en. Tyvärr så har företaget e stort problem a få i gång sin verksamhet då vi har by 2 personalchefer på kort d, förhoppningsvis så tar den nya chefen hand om vår gemensamma kommi é så a något händer i frågan. Som det ser ut nu har det varit e sorgligt kapitel där jämställdhetsfrågorna har legat på is. När det gäller integra on och mångfald så har vi startat upp e samarbete med den lokala IF Metall klubben på Outokumpu. Vi har samma tankar och inställning om a försöka skapa någon form av prak k eller dylikt för nyanlända vid våra respek ve arbetsplatser. Vi upplever också a våra respek ve arbetsgivare är villiga a ställa upp mot a villkor, upplägg och konstruk on blir bra. Vi kommer också a ha en träff med Mikael Westberg och Jan Åke Andersson från kommunen för a diskutera regelverk och möjligheter a integrera nyanlända i våra företag. Mikael och Jan Åke har få i uppgi a se över hur arbetsförmedlingens regler kan påverka om vi t.ex. kan ha någon typ av prak k på våra arbetsplatser. Vårt HSO Michael Gylfe och jag har också varit och ha en del diskussioner med våra nyanlända som bor i en fas ghet mi emot vår fackexp. Micke har skänkt kläder och skor samt a avd.4 sponsrat med lite utemöbler som dom kan ha på baksidan av fas gheten där det finns e grönområde. Vi vet a det på vår arbetsplats likväl som er övrigas finns en hel del medlemmar som har främlingsfientliga åsikter, men skulle vi kunna få ll e samarbete mellan kommun, företag och fack så kanske man skulle få en del medlemmar a ändra ståndpunkt. Det ligger i Pappers intresse a aldrig acceptera rasism och intolerans oavse kön och hudfärg. Här nedan kommer e litet reportage om vad en av våra medlemmar llsammans med en från Unionen har dragit i gång. Jan Westman Ordförande avd 4 12

13 A vesta kommun tar emot en hel del asylsökanden och flyk ngar och det finns flera sk asylboenden runt om i kommunen. I tätorterna Avesta och Krylbo i kommunen finns Språkkafeer för de nyanlända. Man träffas med jämna mellanrum och dricker kaffe/te och pratar med varandra. Vem som helst får komma och man behöver i stort se bara vara sig själv på dessa kafeer. Det är en chans och llfälle för de nyanlända a träffa svenskar och kanske få lite hjälp a hi a in i det svenska samhället och även kanske lära sig vik ga ord och företeelser. E ersom det i vår lilla by Fors (där Stora Enso Fors ligger) finns e asylboende sen länge, funderade undertecknad, medlem i Pappers avd.4 och en medlem i Unionen på samma företag om inte vi llsammans skulle kunna dra igång e språkcafe. Sagt och gjort, vi tog kontakt med kommunen som lovade a hjälpa oss om vi bara hi ade en lämplig lokal, Vi tog kontakt med Missionskyrkan i byn och fick ok a hyra deras samlingslokal i källaren. Kommunen kommer a betala hyran för lokalen. Vi har även få Röda Korset a sponsra med en fikapeng ll våra sammankomster. E ersom häl en av de asylboende i Fors består av barn så har Pappers avd. 4 gla beviljat oss medel för inköp av diverse pyssel för de barn som besöker kaffeet. Inbjudningar kommer a gå ut på olika språk ll de boende och vi kommer givetvis a lägga ut a alla Forsbor och intresserade är varmt välkomna a delta. 14 oktober kör vi igång och hoppas då på bra uppslutning av såväl asylboende som andra Forsbor! Lilian Haas 13

14 AVDELNING 50 KVARNSVEDEN Jämställdhet en fråga som måste hanteras ute på arbetsplatsen. J ämställdhetskommi éer i all ära men jämställdhetsfrågan måste ut i det verkliga arbetslivet och diskuteras på fikaraster, ski lagsträffar och andra llfällen i vardagen på arbetsplatsen. Hur vill vi a det ska fungera på våra arbetsplatser? Är de anpassade ll de anställda? Gör vi skyddsronder u från e jämställdhetsperspek v? Frågorna är givetvis många fler men det vik gaste är a det diskuteras på arbetsplatserna. Vi har gemensamt i KP skrivit ner några punkter i vår jämställdhetspolicy som vi är överens om, där står a läsa a vi ska ha en a rak v arbetsplats eller a jämställdhetsarbetet ska vara en integrerad del av vår verksamhet osv. Men när vi lämnar det skrivna ordet på e papper och ska sä a in denna policy i verkligheten så blir det genast svårare. Det vi har skrivit blir bara en tanke eller en målsä ning. E exempel som belyser frågan om jämställdhet är om både kvinnor och män har samma möjlighet ll a avancera i arbetet och därmed öka sin lön. Anpassar man den interna utbildningen ll de anställda oavse kön så a möjligheten ll utveckling sker? I Kvarnsveden tog det över 100 år innan de första kvinnorna blev pappersmaskinsförare, och det visar man inte varit särskilt lyckosamma på den delen. Andelen kvinnor inom kollek vet i KP är ca 6 7 % och det är de senaste årens neddragningar som åstadkommit det resultatet, för 13 år sedan var det ca 12 %. Företagsledningen har avgörandet i sin hand! Ska vi ha kvinnor i vår organisa on i fram den? Ska vi ha en a rak v arbetsplats och ska jämställdhetsarbetet vara en integrerad del av vår verksamhet? Sonny Waern avd.50 14

15 Låt inte arbetsplatsen bli en pla orm för rasis ska åsikter. V åra arbetsplatser ska inte vara en pla orm för de som vill sprida rasis ska åsikter och det ansvaret ligger på både företag och de anställda. e måste och det ska ske kon nuerligt. Olika förslag har vi föreslagit men hi lls har inte mycket ske. Kanske denna fråga ska ingå i kommande avtalsrörelse där de centrala parterna, gemensamt gör e ställningstagande för mångfald och mot rasism som både e avhjälpande och förebyggande arbete. Jämställdhetskommi én i Kvarnsveden har enats om a vi ska ha en a rak v arbetsplats för både kvinnor och män. Det innebär a alla ska ta ansvar för a uppfylla målet. Vad som är en a rak v arbetsplats kan vi alla ha olika åsikter om men den eller de som ll exempel sprider rasis ska åsikter och u ryck bidrar inte ll en a rak v arbetsplats. Från facklig sida har vi tagit upp frågan om a andelen utomnordiskt födda bör öka men det får inte gehör hos ledningen. Vi tror a det avsevärt skulle minska de oönskade diskussioner vi vet förekommer på arbetsplatsen, om den kategorin anställda skulle bli fler. A företaget inte tar ansvar i denna fråga begriper vi inte för man förnekar inte när vi påstår a rasis ska u ryck förekommer. Men frågan är nu hur vi i fram den ska arbeta llsammans för a ändra beteendet och skapa en arbetsplats som är fri från rasism. Utbildning och informa on på olika nivåer inom företaget är 15

16 FLYKTINGSKATASTROF TOBIAS BAUDIN LOs 1:e VICE ORDFÖRANDE D esperata människor som flyr för sina liv. Familjer som spli ras. Drunknade barn på Europas stränder. Jag tror ingen har kunnat vara oberörd inför de bilder vi mö s av den senaste den. Idag befinner sig 60 miljoner människor på flykt i världen. Bara en liten bråkdel av dem söker sig ll oss i Europa och inte alla når fram levande. De som flyr över havet i rangliga båtar är medvetna om det innebär livsfara. Men de har inget val. A stanna innebär ännu större faror och i många fall en säker död. Det kunde lika gärna varit vi. För 75 år sedan rasade andra världskriget i Europa. Inte långt borta, utan i våra grannländer, i Bal kum, i Finland, i Norge och i Danmark. Människor tvingades fly då som nu, många ll vårt land. Blicken i de drabbades ögon då är samma blick vi ser hos de som flyr idag. Nu som då går människor samman för a visa solidaritet. Pengar skänks och pengar samlas in. Tusentals volontärer sliter på sin fri d för a ge flyende mat och e, åtminstone llfälligt, tak över huvudet. Anställda på myndigheter, kommuner och socialtjänst kämpar varje dag för a vi ska kunna ge e så värdigt mo agande som möjligt. Det engagemang vi nu ser över hela vårt land ger hopp. E hopp om a det är slut på egoism och på a vi blir fler som säger nej ll de mörka kra er som vill stänga våra gränser och ställa människa mot människa. Som påstår a en arbetare har mer gemensamt med sin arbetsgivare än med sin arbetskamrat från Syrien eller Irak. För lösningen har aldrig och kommer aldrig a vara a ställa människor mot varandra. Lösningen är solidaritet och medmänsklighet. Och vårt engagemang måste fortsä a, för än ser vi inget slut på flyk ngkrisen. Än ser vi inget slut på kriget och bomberna i Syrien eller på IS terror och massakrer. Inom EU har det alldeles för länge varit e ensidigt fokus på a underlä a fri rörlighet för kapital och företag. Nu måste det handla om solidaritet med människor. Därför måste alla EU länder ta e gemensamt ansvar för flyk ngkrisen. Det är skamligt a vissa länder duckar genom a ta emot extremt få eller inga flyk ngar alls. På samma sä måste alla Sveriges kommuner dela på ansvaret. Det kommunala vetot som gör a vissa kommuner smiter undan måste avskaffas. En sund fördel 16

17 ning bör istället utgå ifrån möjligheter ll jobb, utbildning och bostäder. Här behövs en bred blocköverskridande överenskommelse. Vi i LO och LO förbunden måste givetvis också göra vad vi kan. För a direkt bidra har LOs styrelse beslutat a skänka pengar ll FNs flyk ngkommissariat för deras arbete med flyk ngar. En annan vik g del är a skapa möjligheter för nyanlända a så snabbt som möjligt komma in på arbetsmarknaden. Vi är från LOs sida beredda a samarbeta kring alla vägar framåt för a förbä ra integra onen. I morgon kväll, den 13 oktober, samlas flera LOförbund llsammans med ABF på torget i Hallstavik för a visa vår solidaritet med flyk ngarna. Vi hoppas a vi blir många som då llsammans visar a medmänsklighet är starkare än egoism. Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Det finns inget om, det finns bara hur. I grund och bo en handlar det om värderingar, om hur vi ser på varandra. Vår solidaritet och idé om människors lika värde får aldrig göra halt vid Smygehuk eller Treriksröset. Solidaritet är all d gränslös. Tobias Baudin AVTALSRÖRELSENS ORDLISTA Ajournera Skjuta upp, senarelägga, Allmänna anställningsvillkor Den del av avtalet som inte handlar om löner utan om exempelvis arbets der, regler för permission, obekväm arbets d, över d och så vidare. Avtalskrav Inför avtalsförhandlingarna med arbetsgivaren formulerar facket e antal krav som man vill ha genomförda. Till exempel höjda löner och kortare arbets d. Avtalspla orm För de sju facken inom industrin ligger den gemensamma pla ormen ll grund för varje förbunds avtalskrav. I pla ormen finns exempelvis krav på löneökningar, arbets dsförkortning och kompetensutveckling. Avtalslöst llstånd Tiden då e avtal löpt ut och inget ny tecknats. Fredsplikt När e avtal är undertecknat råder fredsplikt. Då får ingen av parterna, arbetsgivare eller fack, vidta stridsåtgärder. Generalstrejk En total strejk som omfa ar hela eller stora delar av arbetsmarknaden. Generellt påslag Lika lönepåslag för alla. Individgaran Garanterad lönehöjning för var och en. Kollek vavtal E juridiskt bindande avtal mellan fackförening och arbetsgivare om löner och allmänna anställningsvillkor. Lock out Arbetsgivarens konfliktvapen. De anställda stängs ute från jobbet och får ingen lön. Medling När parterna inte kommer överens kan medlare inkallas för a jämka ihop en kompromiss. I Industriavtalet fungerar de opar ska ordförandena i prak ken som medlare. Opo Opar ska ordförande. Fungerar som medlare i de avtalsförhandlingar som täcks av Industriavtalet. Parter Arbetsgivarorganisa oner och fackförbund är arbetsmarknadens parter. Po En genomsni lig löneökning som tas fram i centrala förhandlingar och sedan fördelas lokalt i förhandlingar mellan företaget och det lokala facket. Reallön Vad som är kvar av lönen e er infla onen Riksavtal E rikstäckande kollek vavtal med minimiregler som inte får underskridas. Samordnade förhandlingar När avtalsförhandlingar förs gemensamt av flera fackförbund. Solidarisk lönepoli k Lika lön för lika arbete, rä visa löneskillnader som skapar omvandlingstryck och ökad produk vitet i företagen. Den solidariska lönepoli ken förutsä er en ak v arbetsmarknadspoli k som tar hand om de som blir utan arbete i de företag som inte klarar av a betala avtalets lägsta löner. Strandning När parterna inte kommer överens. Stridsåtgärd Parterna har rä a vidta stridsåtgärder i e avtalslöst llstånd. Arbetsgivare kan stänga ute de anställda från jobbet (lock out). De anställda kan vägra jobba över d (över dsblockad) eller strejka. Stupstock En regel i avtalet som gäller om fack och arbetsgivare inte kommer överens om något annat. Varsel När en part förvarnar den andra a man tänker gå i konflikt. En arbetsgivare kan också varsla förvarna om uppsägningar. Vild strejk Olaglig strejk. Övergångsbestämmelser Regler för hur lönerna förändras under avtalsperioden. 17

18 AVDELNING 68 HALLSTAVIK J ämställdhets och mångfalds arbetet på Hallsta pappersbruk har genom åren gå i vågor. Några toppar vi minns är åren Då vi hade e bra sammarbete och en kompetent motpart. Våra mål som vi jobbade med 2002 var a öka andelen kvinnor ll lönegrupp 4 samt öka antalet kvinnliga tekniker och chefer. Även a minska en hög sjukfrånvaro bland kollek va kvinnor var e mål. Arbetet har sedan fortsa ll 2005 med mycket ak viteter. Bland annat en enkät om utveklings möjligheter på arbetsplatsen för kvinnorna. Sedan 2008 har man inte ha mycket d, då fick vi våra uppsägningar det tog mycket d. Vi har ej prioriterat arbetet med mångfalden kom vi a dra åt tumskruvarna för a få företaget a utse någon som tar ansvar för den partsgemensamma gruppen. Vi var beredda a driva de a som e avtalsbro. Vi tog en nystart i vår egen grupp och där vi anmälde oss ll en kurs i jämställdhet om ordnades av Pappers avd 3 i Gävle. Vi gick även med i de ackliga nätverket som Expo startade fick vi en HR representant i gruppen och vi kom a börja om. Vi lämnade förslag om a använda oss av Expo för a hålla en föreläsning om tolerans, som skulle vända sig ll alla anställda. Företaget nappade ej på förslaget. Läget idag är e dåligt engagemang från företaget. Jaana Kuusisto Män 793 Män 332 Kvinnor 223 Kvinnor

19 NOVELL ROBERT WAHLSTRÖM AVD 68 Fikapausen D å var det dags a sä a oss vid bordet! Det var Sverre, ordföranden, som tog ll orda och Lena noterade, i vanlig ordning, hur de andra grabbarna följde honom som en svans in i styrelserummet. När Lena kommer in har de precis hunnit sä a sig och hennes närvaro uppmärksammas av Sverre. Ah! Vi har Lena med oss idag, då kan vi få lite kvinnlig fägr jag menar kvinnliga perspek v på mötet! Med en hånfull blick ar han sig runt omkring i rummet och noterar a de övriga svarar med samma gest. Vi måste bli av med Sverre, han beter sig som en djävla diktator på mötena! Sverre har ingen respekt för demokra, han härskar genom a söndra! Gång på gång hade Lena hört de andra i styrelsen beklaga sig över Sverre, men så fort han var närvarande och de gick in i styrelserummet var all vilja a ställa honom mot väggen som bortblåst. Då gällde det a passa in och veta sin plats i hierarkin. Mötet rullade på, frågor avhandlades, Sverre mästrade och såg ll a vara snabb med klubban för a få sin vilja igenom Det är dags för fika och Lena har visst levt upp ll sina plikter och ska bjuda på sockerkaka ll kaffet! säger Sverre med e falskcharmigt leende på läpparna. Fikarasten var den värsta stunden för Lena. Det var då Sverre brukade passera gränsen. Du överdriver Lena. Sverre menar nog inget illa, han vill bara skämta. Varje gång hon bad grabbarna ställa upp som vi nen fick hon samma ursäktande kommentarer ll svars. Lena går ut i köket, tar brickan med sockerkakan och börjar gå mot fikarummet. Nästan framme vid bordet känner hon en hand innanför kjolen och i ögonvrån ser hon Sverres hånflin. Lena känner hur hon börjar skaka i hela kroppen och några sekunder senare tar ins nkterna över. Sockerkakan landar i Sverres ansikte och Lenas ena knä söker sig med full kra uppför Sverres lår. Kontakten mellan hennes knä och Sverres in mare delar blir kra ig och med en duns falller ordföranden ner på golvet. I en röra av kaffe och sockerkaksbitar ser hon Sverre ligga och åma sig. A ligga på golvet framför Lena och inte kunna använda sig av makten av en tre decimeter högre kroppslängd är mer än vad han kan bära. Sverre gör flera försök a resa sig men den fruktansvärda värken från hans illa lltygade tes klar hindrar honom. Din djävla subba! Jag ska fan i mig anmäla dig! Lena rör inte en min, hon bara s rrar s nt ner på sin antagonist. De övriga står också blicks lla. Sverre vänder sig om ll grabbarna. Ni allesamman är mina vi nen ll de a! Sverre söker e er tecken på stöd men får inget gensvar. men för i helvete! Ni såg ju vad hon gjorde! Tystnaden är total, ll slut tar Jonas ll orda. Ja, det är möjligt, men vi har också se det som har le fram ll det hela. Alla närmanden du har gjort mot Lena och vi är beredda a vi na om de a! De övriga ar nervöst på varandra. E er en stund visar Tomas si stöd för Jonas u alande och en e er en sluter de upp bakom honom. Sverre söker ögonkontakt med grabbarna och det är första gången han öppet visar sin rädsla inför dem. Stödet uteblir och enhälligt tar de par för Lena. E er några minuter reser sig Sverre och med darrig röst förklarar han mötet avslutat och han lommar iväg med sänkt blick. Lena och grabbarna står kvar utan a säga e ord. Med långsamma rörelser börjar Lena a städa upp och Tomas rycker in för a hjälpa henne, medan flera av de andra börjar röra sig hemåt. Bra gjort hör hon någon av dem säga sam digt som hon får en klapp på axeln. Om huruvida det som hände var bra eller dåligt får fram den avgöra, nu vill Lena bara hem. Hon tar med sig sockerkakformen, går ut i kapprummet och sä er på sig y erkläderna. Under hempromenaden känner hon då och då en lä smärta i hennes högra knä. 19

20 AVDELNING 111 GRYCKSBO Sommarminnen E ersom temat för de a nummer av distriktets dning är jämställdhet och mångfald, passar det utmärkt a ha en liten ar kel om den återuppståndna Peace&Love fes valen i Borlänge. Fes valen startade om, e er konkurs 2012, och hade en mindre fes val sommaren 2014, för a i år ha en lagom stor fes val (ca besökare), som blickat llbaka på rö erna ll fes valen. Borta var de stora världsar sterna, som tog otal miljoner i försko för a låta sig bokas, och llbaka är en fes val med e tydligt budskap. Frågor om miljö, jämställdhet, mångfald och an rasism är på ny en självklarhet på fes valen, allt blandat med en rad svenska och utländska ar ster, vars framtoning snarare förstärker, än förminskar budskapet. Ar stutbudet är bra kopplat ll budskapet. Borlänge mår bra av den här fes valen. Borlänge är en av de kommuner som tar emot flest flyk ngar se ll motsvarande kommuner, och budskapen om mångfald och an rasism si er perfekt. Hela staden tycks slappna av under fes valdagarna, och trö a fö er kan vila i fontänen, något man sällan ser en vanlig vardag. Unionen. Men var höll resten av LO facken hus? Jag saknade den gamla uppställningen kring Dagens Arbetes tält, där industrifacken samlade sig gemensamt. På fes valen finns tydlige fram dens Byggnadsarbetare och priva jänstemän, men inte några fram da industriarbetare? På ak vitetsplatsen kunde man dessutom avlyssna kortare föredrag, frågestunder och diskussioner med intressanta personer. Inomhus, pågick dessutom hela den olika föreläsningar i skilda ämnen. Gudrun Schyman talade om jämställdhet, fred och Natomedlemskap. Fredrik Önnevall, känd för sin TVdokumentär Fosterlandet om Grekiska Gyllene Gryning, SD och flyk ngar i Grekland, berä ade om llkomsten och arbetet kring filmen. Kabarén Jävla Nuläge drog mycket folk, likaså Gustav Norén, före de a medlem i Mando Diao. De a var endast e axplock bland de inspiratörer, som på olika sä kommit ll fes valen för a inspirera oss andra. Sam digt pågick på flera olika scener musikaliska framföranden. Mest publik drog inte oväntat Jason Diakité, alltså Timbuktu, som på kvällen underhöll omkring personer. Också Pe er drog stor publik. För oss åldringar dök sådana band som Kebnekaijse upp, men gemensamt för alla musikaliska framträdanden är a åldersspridningen bland publiken är allt från pensionärer ll tonåringar. Här samsas genera onerna kring budskapen på fes valen. Borlänge slappnar av Centralt på fes valområdet finns de poli ska, fackliga och folkrörelsetälten. En rad organisa oner samsas om samma stora gräsområde, allt från Amnesty Interna onal, Röda Korset, Dalarna HBTQ ll Byggnads och Ak vitetsområde 20

21 Under fes valen passade jag på a intervjua några olika deltagare. Varför var man här, vad skiljer P&L från andra fes valer och liknade frågor. Här nedan kommer e urval av dessa intervjuer. SSU Varför är SSU på fes valen, Elina? För a visa a vi finns, och för a vi håller med om de värderingar Peace&Love står för, alla människors lika värde, och a sprida kärlek. Skiljer sig Peace&Love från andra fes valer? Ja, här handlar det mera om a sprida e budskap, de flesta andra fes valer handlar enbart om musik och pengar. Här handlar det om a visa a fred och kärlek är vik gt, och a kunna göra sin röst hörd. Så det här är e bra sä för SSU och socialdemokraterna a få ut si eget budskap? Självklart, vi vill ju säga någon ng, annars hade vi inte varit här. Linnea Risinger Linnea Risinger, HBTQ Dalarna Varför befinner ni er på fes valen, Linnea? På andra fes valer släpper man inte in organisa oner, de flesta andra är rent kommersiella. Här på Peace&Love finns utrymme för olika åsikter. HBTQ Dalarnas tält är e samarbete mellan RFSU, RFSL, smi skyddsenheten på lands nget och andra organisa oner, och tältet handlar inte bara om HBTQfrågor, utan också om sexualupplysning och liknande. Vi vill väcka tankar, svara på frågor, men också ställa frågor. Vi kanske kan vara e stöd för ungdomar som funderar kring sexualitet och där ll kopplade frågor. Vi har workshops, och strax innan du kom har vi ha e väldigt fint möte, där Högskoleprästen talat om människor i kris, och om krishantering, och medmänsklighet i stort. Jag gick vidare och ställde samma fråga ll Elina, från Jonas och Paulina Jag träffade också fackförbundet Byggnads, som var där med sina ambassadörer för unga byggare, Jonas Fillman och Paulina Johansson. Varför är Byggnads här på P&L? Det är vik gt för oss a visa upp a vi finns, både för unga som för vuxna. Ni samlar en hel del unga. Är det svårt a organisera unga idag? Det har varit problem, men det jobbar vi på ständigt. 21

22 Vi har varit med på digare Peace&Love också. Man måste synas bland ungdomar. Byggnads är det enda LO fackförbund jag se ll hi lls. Varför tror du de övriga LO facken saknas? En bra fråga, men jag kan tyvärr inte svara på den (skra ). vi vara flera. LO förbunden vill vi gärna se här. Ordningsvakten Fredrik Jenny Johansson Jenny Johansson, ombudsman för region Dalarna, fackförbundet Unionen, står här i e eget tält. Varför är Unionen på fes valen? Vi vill som alla andra synas, och vi blev kontaktade av P&L, som ville ha Unionen med. Så vi ställde gärna upp, passar våra tre vik ga grundteman, där likabehandling är e av benen. Jag är själv ansvarig för Unionens likabehandlingsnätverk som finns i hela regionen. Vi försöker Har ni ha mycket besök i tältet? Ja, mycket, och det kommer fram både medlemmar som vill prata, och sådana som bara är nyfikna på oss. Vad tycker du om a de stora LO förbunden numera saknas på fes valen? Tråkigt, det är vik gt a vi kan visa, a vi alla brinner för samma sak, och för likartade frågor. Vill man slå vakt om den svenska modellen, och visa de a, borde Ordningen på en sådan här stor llställning är vik g, därför passar jag även på a höra med ordningsvakten Fredrik hur han ser på fes valen. Har du varit med på digare fes valer? Ja, jag tror det här är sjunde året jag är här. Skiljer sig P&L från andra stora evenemang på trakten? Om man ser ll hur det ser ut nu, är det ju i mindre skala, och är den här kärvänliga fes valen, som grundtanken var från första början. Lite lugnare än på andra ställen? Absolut! Den här nivån, maxgräns besökare, är det något man borde fortsä a med? Nivån kan väl vara högre, men det här kärvänliga runt omkring, måste man fortsä a a satsa på. Syns mer a man är llbaka ll grunden, och det är jä ebra. Jag intervjuade också flera av besökarna, och svaren var entydiga. Bra fes val, vik gt med budskapen, vik gt för Borlänge. Poli ska budskapet går också hem. Besökarna känner av budskapet. En av besökarna sa a det var en bra blandning, en del 22

23 kommer för budskapet, andra för musiken, och här finner man varandra. Fred och kärleksdelen hänger med både i musik och i temat. Kul också a det är en stadsfes val, mi i centrum av Borlänge. Peace&Love sommaren 2015 inträffade dessutom un der sommarens enda värmebölja, e rik gt go sommarminne. Varför inte planera in e besök nästa sommar? Lars Göran Johansson Ordförande avd 111 Kvinnor på bruket? Som vi alla vet är det en mansdominerad bransch vi verkar i. Kvinnor i dri en är lä räknade och på många befa ningar är de näst in ll obefintliga. Men det finns dock glädjande nog undantag. Kvinnor som bör ly as fram som goda förebilder ll andra kvinnor, och för företagen, som verkar ha svårt a rekrytera dessa. Styrs vi av gamla föreställningar a det är olämpligt för kvinnor eller är det något annat? Hur ska vi hantera rekrytering av kvinnor? Hur får man kvinnor a vilja söka jobben och utbildningarna? E sä kan vara a ly a fram de kvinnor som fak skt finns. Låta dem komma ll tals och berä a om si jobb och sina erfarenheter. Rosemari Berkemo har jobbat på Grycksbo sedan1982. Hon började som avbytare jobbar nu som maskinförare. Rosemari var en av branschens första kvinnliga maskinförare, när det gällde större pappersmaskiner. Rosemari tycker det är bra a vara kvinna på Arc c Paper i Grycksbo. Det har blivit bä re än när hon började. Då jobbade det bara killar på PT. Blev i början ifrågasa pga. a hon är tjej. De var lite aviga för dom trodde väl a man skulle bli borta på föräldraledighet. Nu för den är det ju mest karlar som är hemma. De tyckte också a jobbet var för tungt och ski gt. vid stress. Då behöver jag kunna gå undan o vila vilket jag har svårt a göra om maskinen går på skit. Det bästa med di jobb? Ski arbetet! Sen är det ganska fri bara du håller dig runt maskinen. Tillverka finpapper ll rä kvalité är fak skt en ära! Ibland får man klura lite för a få det rä. Det är inget s llasi ande jobb eller sta skt som vid e löpande band. Det är e fri o trevligt jobb men inget för dom som är rädda a skita ner sig. Det är sve gt o jobbigt ibland men annars är det e omväxlande arbete där man får använda skallen. Det sämsta med mi jobb är a vi blir tvungna a tumma på kvalitén pga a allt måste göras billigare. Ibland när maskinen går rik gt illa o det bara krånglar, då har man god lust a bara gå hem! Det är varmt o fuk gt, ibland rik gt ski gt. Önskar mer förståelse från arbetsgivaren a det inte går a banta bort personal utan a arbetssitua onen och miljön blir lidande. Det finns knappt personal så a blir någon borta så faller nästan allt. Ingen vidareutbildning eller möjlighet a upprä hålla mångkunnigheten. Man mår dåligt av stressen som blir när man måste vara överallt, och man känner a man inte räcker ll eller hinner med det som man ska göra. Även säkerheten blir lidande e ersom allt ska gå fort och man ska helst vara o hjälpa ll överallt. Ingela Hägg Avd. 111 Vad står på din önskelista? Jag skulle vilja a vi blev minst 1 maskinförare ll på ski et! Dels för a underlä a jobbet men också a kunna få vara ledig nån gång emellanåt o inte behöva känna pressen på a du inte kan vara borta från jobbet oavse om det gäller ledighet eller sjukdom. E ersom jag drabbades av virus på balansnerven för e år sedan och har for arande känningar av yrsel, allra helst 23

24 Tidsplan - avtalsprocessen 2016 Avtalet löper ut den 31/ Medlemsdialog om avtal 2016 inleds april 2015 och fram ll augus 2015 Distriktsmöten i samtliga distrikt under vecka Förbundsstyrelsen sammanträder den augus 2015 sammanställer medlemsdialog 1 2 september, Förbundets lönepoli ska konferens om Avtal 2016 Förbundsstyrelsen beslutar om inriktning och föreslår förhandlingskommi é enligt stadgar Distriktsmöten under vecka i samtliga distrikt om Avtal 2016 LO representantskap den 21 oktober 2016 antar förhandlingslista för samtliga LO förbund 22 oktober Förbundsstyrelsen beslutar om a föreslå förbundsmötet om a ansluta sig ll LOs samordningen LO s styrelse beslutar a siffersä a avtalet, vilken nivå på avtalet vi kräver Förbundstyrelsen beslutar den 18/11 a anta LO s rekommenda on på nivå samt a föreslå förbundsårsmötet a inleda avtalsförhandlingar u från den kravlista vi har den 19 20/11 December 2015 utväxlas krav med industriarbetsgivarna Januari mars 2016 förbundsförhandlingar LAYOUT: Pappers Gävle Dala FRAMSIDA: Pappers BAKSIDA: Pappers NÄSTA NR: februari 2016 ANSVARIG UTGIVARE : Lars Göran Johansson REDAKTIONEN: Mikael Ybert Kjell Olsson Jan Westman Sonny Waern Aleksandar Srndovic Lars Göran Johansson 24 KONTAKT: Lars Göran Johansson Morbygden Falun

FRÅGOR OCH SVAR OM LÄNS STYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FRÅGOR OCH SVAR OM LÄNS STYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FRÅGOR OCH SVAR OM LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN Visioner utan aktivitet är dagdrömmar, aktivitet utan visioner är tidsfördriv, visioner i aktivitet kan förändra världen. Joel Barker Produk on: Länsstyrelsen

Läs mer

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

På gång 3 Porträ et 4 Kultur etc 6. Chefredaktör FREDRIK SJÖGREN. Redaktionschef FREDRIK SJÖGREN. Layout FREDRIK SJÖGREN. Foto FREDRIK SJÖGREN

På gång 3 Porträ et 4 Kultur etc 6. Chefredaktör FREDRIK SJÖGREN. Redaktionschef FREDRIK SJÖGREN. Layout FREDRIK SJÖGREN. Foto FREDRIK SJÖGREN Chefredaktör FREDRIK SJÖGREN Redaktionschef FREDRIK SJÖGREN Layout FREDRIK SJÖGREN Foto FREDRIK SJÖGREN 2 På gång 3 Porträ et 4 Kultur etc 6 Tel: 0709-423208 E-post: fredrik485@gmail.com FSM TAR EN AKTU-

Läs mer

Dennis svarade. Det var Maria. -Hej, det är Maria. -Hej, sa Dennis. -jag vill bara tacka för att du räddade min brors son. - Det var så lite så. - Och förlåt för att jag inte vågade säga ifrån på caféet,

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Text & Musik Hans Isacsson. Emma Mobbare En tuff tjej som mår dåligt. Elak.

Text & Musik Hans Isacsson. Emma Mobbare En tuff tjej som mår dåligt. Elak. Rädda Ana Text & Musik Hans Isacsson En pjäs byggd på några av FN,s barnartiklar. Skriven på beställning av Rädda Barnen i Motala 1999 inför 10-års dagen av Barnkonventionens tillkomst år 1989 Barnens

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

kommunen Undersökning av Sveriges kommuner

kommunen Undersökning av Sveriges kommuner kommunen Undersökning av Sveriges kommuner NNR Service AB, Stockholm, 2016 Andrea Femrell, VD och ansvarig utgivare August Liljeqvist, sakkunnig och rappor örfa are Scantech Strategy Advisors, produk on

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9 Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 Läs igenom frågan, tillsammans eller var för sig. Välj det svar du tycker passar dig bäst eller eget alternativ. Lägg

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Han har tidigare hjälp mig som praktikant och fungerar bra, duktig och vill lära sig.

Han har tidigare hjälp mig som praktikant och fungerar bra, duktig och vill lära sig. Anställa lärling Postad av Kenta Jonsson - 11 nov 2013 22:08 Hej alla. Är inne på att anställa en lärling. Han har tidigare hjälp mig som praktikant och fungerar bra, duktig och vill lära sig. Just nu

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

Informatör åt polisen lämnades utan skydd

Informatör åt polisen lämnades utan skydd Informatör åt polisen lämnades utan skydd Bokmärk artikel Publicerad i dag 00:01 Foto: Magnus HallgrenJohan lämnades utan skydd efter att ha arbetat som informatör åt polisen. Riksdagen har överlåtit åt

Läs mer

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige

Läs mer

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket

Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket SEKO Upplaga: 5 000 november 2008 Grafisk form och produktion: ETC Foto: Anna Ledin Tryck: Modintryckoffset Välkommen till SEKO kriminalvårdsfacket I den här broschyren

Läs mer

*Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg. Centrala förhandlingarna. Insändare från Västtrafik

*Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg. Centrala förhandlingarna. Insändare från Västtrafik *Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg Centrala förhandlingarna Insändare från Västtrafik Enkäten om våra grupper Information inför konflikten Vad

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012 Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012 Sverige är ett populärt land! 2012 kommer YFU Sverige att ta emot totalt 76 utbytesstudenter varav 4 är sommarstudenter, 5 är halvårsstudenter och 67 är helårsstudenter.

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling VALDEMARSVIKS 2002-06-13 Sid. 1 (5) Inledning Det är omöjligt att säga exakt hur många som blir utsatta för kränkande särbehandling i arbetslivet, men de ärenden som kommer upp hos försäkringskassan, företagshälsovården,

Läs mer

Centrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare.

Centrala förhandlingar. De nya lokförarbevisen Föräldralediga som vill gneta. X 60 utbildning i Bro. Södertäljeförare som åker som handledare. *Lokförarbladet* Nr 38, April 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg Snart kommer fönstertvätten igång igen. Som förare är det bra om du rapporterar till Ståg om fönstertvätt i

Läs mer

Lärarmaterial. Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh. VästmanlandsTeater

Lärarmaterial. Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh. VästmanlandsTeater VästmanlandsTeater Slottsgatan 11 722 11 Västerås Tel 021-470 41 00 skola@vastmanlandsteater.se vastmanlandsteater.se Lärarmaterial Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh Illustration: Malin

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Varför är jag domare. Roller och förväntningar Domarskap Steg1 1 2 Varför är jag domare Två domare reagerar inte lika i en likartad situation under matchen. Två människor är inte lika. Alltså finns det inget facit till hur vi bör förbereda oss inför

Läs mer

Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller)

Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller) Partiledardebatt 20 januari 2010 Maud Olofsson (Det talade ordet gäller) Ibland påminns man om en annan verklighet. Trots att skalvet nu lagt sig i Haiti hörs fortfarande skriken. Skriken från de tusentals

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Dennis Strid. Han är en kille som bor ensam i en lägenhet tillsammans med sin pitbull, Blixt. Dennis är arbetslös och fyller sina

Läs mer

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens

4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens 2007 års brukarundersökning socialpsykiatriska området. 12 frågor 37 av 66 56 % 4 av 5 80 % 8 av 10 svarat: 80 % 35 av 47 svar= 74% 22 av 24 92% 106 av 152 70 % svarsfrekvens Ålder 18-35 år 2 1 2 10 2

Läs mer

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ!

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ! Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ! YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur.

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 1 Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 2016 Vi människor ler av många anledningar. När vi är glada, när vi känner tacksamhet, när vi känner sympati. Det finns också anledningar

Läs mer

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da! Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän

Läs mer

modiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering

modiga Första-hjälpen hästar UPPLYSANDE» för säkrare hantering UPPLYSANDE» för säkrare hantering Första-hjälpen modiga till hästar Hur vi hanterar hästars rädslor kan variera väldigt och resultaten blir inte alltid som vi önskat. Svante Andersson, erkänd hästtränare,

Läs mer

REFERAT FRÅN INFORMATIONSMÖTET OM HVB-HEMMET UDDESTEN PÅ GALTARÖ

REFERAT FRÅN INFORMATIONSMÖTET OM HVB-HEMMET UDDESTEN PÅ GALTARÖ REFERAT FRÅN INFORMATIONSMÖTET OM HVB-HEMMET UDDESTEN PÅ GALTARÖ 11 februari 2016 Nösnäsgymnasiet, Aulan Moderator: Ulla-Carin Moberg, Social resursförvaltning Göteborg Närvarande: Peter Galatius, Uddesten

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Jim till kamera Det är viktigt att vakna i tid så att man inte missar dagen.

Jim till kamera Det är viktigt att vakna i tid så att man inte missar dagen. - manus ver.2 INT Sovrum dag En kille ligger och sover i hans väldigt städade, prydliga rum. Det är JIM. Ett foto av hans mor och en väckarklocka syns på nattduksbordet. Han sätter sig upp nöjd 2 sekunder

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

Thomas i Elvsted Kap 3.

Thomas i Elvsted Kap 3. Kap 3 Nu börjar träningen Imre, inte Ymre När kommer din pappa, frågar jag Lappen, vi kanske ska dela upp innan. Han är redan hemma, han jobbar på Metallen med datorer, säger Lappen, så vi ska nog strax

Läs mer

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj 1 Innehåll Ledare 3 Incheckningen 4 Elins dagbok 5 Caroline - Festivaldrotning 2005 6 Peter - The king is Back(stage) 7 2 Ledare Äntligen har det blivit dags! UKM Regional

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24 Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola

Läs mer

Avigajl. 1 Sam 25:6b-11

Avigajl. 1 Sam 25:6b-11 Avigajl Förra söndagen sa jag att denna söndag skulle det handla om Avigail och de flesta av er såg ut som frågetecken. Och vem vet, det kanske ni kommer att göra idag också efter den här predikan. Jag

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

MUSIKALEN: VI HÖR IHOP

MUSIKALEN: VI HÖR IHOP MUSIKALEN: VI HÖR IHOP Handlar om att vad spridande av glädje, omtänksamhet och värme kan ge. En amma är ledsen. Hennes son gör henne glad. De går till affären där affärsbiträdet är nedstämd. Mamman gör

Läs mer

Men jag försov mig! Ge mig en andra chans! Snälla Om du tar dig hit på 10 minuter så kan vi forsätta prata. Men det tar 15 minuter med bil!

Men jag försov mig! Ge mig en andra chans! Snälla Om du tar dig hit på 10 minuter så kan vi forsätta prata. Men det tar 15 minuter med bil! En brottslig polis Jag känner hur jag börjar kallsvettas, att jag nästan får panik när jag hör att telefonen börjar ringa. Jag slänger mig över den och svarar med ett svagt hej. Det är en man som svarar,

Läs mer

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: 20-25 minuter.

BrÖLLoPEt I KANA. Tidsram: 20-25 minuter. ANDRA SÖNDAGEN UNDER 2. SÖNDAGEN ÅRET (ÅRGÅNG UNDEr året C) 17 JANUARI (år C) (20 2016 JANUArI 2013) Tidsram: 20-25 minuter. På tredje dagen hölls ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu mor var där. Jesus

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

Rådslag om Vår Framtid

Rådslag om Vår Framtid Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur

Läs mer

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted

#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted #talasomted Om konsten att tala - #talasomted DEL 1 #talasomted Att välja ämne Nu ska du börja sätta ihop ditt tal/föreläsning. Innan man kan skriva ihop ett bra tal måste en sak vara klar; Vad ska du

Läs mer

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen :

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen : Vittnesbörd från elever på upprättelseprogrammet bibelskolan Jesus Helar och Upprättar läsåret 2015 2016 i Church of the Glory of God i Minsk Vitryssland. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Lediga dagar Av: Inga-Lill Svensson

Lediga dagar Av: Inga-Lill Svensson Lediga dagar Av: Inga-Lill Svensson Louise satt som vanligt med sitt morgonkaffe och läste tidningen så långsamt som möjligt. Det kändes som ren meditation även om hon läste om mördade hamas-ledare, jordbävningar

Läs mer

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning Sunne 10 maj 2010 37 Sunne kommun, Svetsarevägen 2, SE-686 80 Sunne. Tel +46 565-179 00. Fax +46 565-179 01. info@brobygrafiska.se Bankgiro 113-8445. Postgiro

Läs mer

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka!

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! för individuell utveckling Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! Följ Stinas väg till nytt jobb och Pelles resa till praktik Vägknuten är ett nytt projekt och en väg till individuell utveckling för

Läs mer

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial*

Nyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial* Nyhet! Upplaga 1 Vision utbildningar Mentorskapsprogram för avdelningar och klubbar *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och

Läs mer

Kapitel 1 Hej jag heter James och jag går det fjärde året på Sliteskolan. Min bästa kompis Adam tycker att jag är snäll, rolig och omtänksam. Jag är lite rädd för en lärare på högstadiet läraren heter

Läs mer

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig

Läs mer

Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun

Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Jämställdhetsplan för Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-06-02, 186 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Personalchef GÄLLER

Läs mer

Den Magiska Dörren Kapitel 1 Den låsta dörren

Den Magiska Dörren Kapitel 1 Den låsta dörren Kapitel Kapitel 1 Den låsta dörren sida 2-2 Kapitel 2 Brevet sida 3-4 Kapitel 3 Nyckeln sida 4-5 Kapitel 4 En annorlunda värld sida 5-6 Kapitel 5 Tam sida 6-7 Kapitel 6 Planen sida 7-8 Kapitel 7 Tillbaka

Läs mer

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN HANDLEDNINGSMATERIAL Affischbild: Emilia Bergmark-Jiménez FÖR L Ä R A R E O C H A NDRA VUXNA > > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN >>VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Och ingen blev knivhuggen på

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Peter, Strålande! Nu är din inlämningsuppgift godkänd.

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Peter, Strålande! Nu är din inlämningsuppgift godkänd. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Peter, Strålande! Nu är din inlämningsuppgift godkänd. Lycka till med ditt fortsatta fackliga uppdrag och glöm inte att anmäla dig till steg 2 - du hittar tid och

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Uppsägning på grund av personliga skäl

Uppsägning på grund av personliga skäl Uppsägning på grund av personliga skäl Beträffande uppsägning på grund av personliga skäl finns i motiven till Lagen om Anställningsskydd (LAS) uppräknat en mängd exempel på vad som kan utgöra saklig grund.

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv 7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

1. (första söndagen i månaden: arbetsmöte) Anonyma Sexmissbrukares Stockholmsmöte söndagar 18.00 19.30, Hartwickska huset, St Paulsgatan 39.

1. (första söndagen i månaden: arbetsmöte) Anonyma Sexmissbrukares Stockholmsmöte söndagar 18.00 19.30, Hartwickska huset, St Paulsgatan 39. 1. (första söndagen i månaden: arbetsmöte) Anonyma Sexmissbrukares Stockholmsmöte söndagar 18.00 19.30, Hartwickska huset, St Paulsgatan 39. 1. Välkomna till Sex Addicts Anonymous och mötet From Shame

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Finns det "besvärliga människor"?

Finns det besvärliga människor? Finns det "besvärliga människor"? I Thomas Jordan artikel tar han upp olika typer av så kallade besvärlig människor. Du vet den typen som många känner obehag inför, någon man undviker eller som bara irriterar

Läs mer

Hur har ni informerat om stödet från Leader Bergslagen? Bifoga affisch eller liknande!

Hur har ni informerat om stödet från Leader Bergslagen? Bifoga affisch eller liknande! SLUTRAPPORT HAGGE SOMMARCAFE Projektets namn Genomförare Mitt sommarprojekt/ Hagge sommarcafé Selma Hedberg Hur fick du idén till Hagge sommarcafé? Jag fick idén till caféet tack vare att jag bor i Hagge,

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Datum 2015-08-24 11 Antal sidor Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är diskriminering? 4 Vision 5 Till dig som förälder/vårdnadshavare

Läs mer

Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt. Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp.

Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt. Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp. Förföljaren Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp. Var på din vakt och håll ögonen öppna, med sylvassa naglar

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em.

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em. Jona Det är gött att Jona bok finns med i Bibeln. Det berättas om många män och kvinnor i Bibeln som upplever att Gud kallar dem och vill dra dem in i sitt uppdrag, men som inte tror på sig själva, Jeremia

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer