KARTLÄGGNING OMVÄRLDSANALYS PROJEKT/ UTVECKLINGSARBETEN INTRODUKTIONSPROGRAM INTRODUKTION PÅ ARBETSMARKNADEN. Bilaga 6

Transkript

1 Bilaga 6 KARTLÄGGNING Denna kartla ggning syftar till att ta fram information om hur Linnéuniversitet, Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan i Jönköping jobbar fo r att attrahera internationella studenter till la rosa tet samt vilka insatser som go rs fo r att integrera dem i na ringslivet. OMVÄRLDSANALYS 1.1 Finns det na got marknadsfo ringsarbete fo r att attrahera internationella studenter till regionen? Om ja, hur a r denna uppstyrd? 1.2 Finns det en kartla ggning/fo rstudie om hur ma nga internationella studenter som finns pa ert la rosa te? Hur ser fo rdelningen ut mellan utbytesstudenter och free movers? Vilka nationaliteter kommer, hur la nge stannar de och vilken utbildningsniva samt inriktning har de? 1.3 Finns det na got samarbete med na ringslivet fo r att attrahera de internationella studenterna till att stanna i regionen? Innan/efter avslutad utbildning? 1.4 Finns det en kartla ggning, statistik kring ma ngden internationella studenter som stannat i regionen efter avslutade studier pa en tva a rs period? PROJEKT/ UTVECKLINGSARBETEN 2.1 Vilka projekt/utvecklingsarbeten finns/har avslutats med anknytning till internationella studenter i organisationen? 2.2 Vilka projekt/utvecklingsarbeten a r planerade att starta? Na r? 2.3 Om ja! Vem a r projekta gare? INTRODUKTIONSPROGRAM 3.1 Finns det na gon introduktionsinsats (liknande samha llsorientering) fo r internationella studenter? 3.2 Finns det undervisning i Svenska spra ket tillga nglig fo r studenterna? 3.3 Om ja! A r denna obligatorisk eller frivillig? Fo r vem, utbytesstudent/free mover? Vem a r ansvarig anordnare? INTRODUKTION PÅ ARBETSMARKNADEN 4.1 Hur samverkar ni med Na ringslivet/na ringslivsorganisationer fo r att ta tillvara pa internationella studenter som arbetskraftsresurs?

2 ERFARENHETSTRÄFF, LÄNSKONFERENS MED TEMA PÅ INTERNATIONELLA STUDENTER 5.1 Arrangerar ni specifika aktiveter med na ringsliv med fokus pa internationella studenter? 5.2 Om ja! Hur ofta? Vem a r ansvarig fo r utfo randet? ÖVRIGT 6.1 Har ni na got att tilla gga anga ende ert arbete gentemot internationella studenter?

3 Svar: Blekinge Tekniska Högskolan OMVÄRLDSANALYS 1.1 BTH arbetar med en rad olika avtal med flera la nder och universitet. De avtal som vi arbetar med fra mst a r kopplade till rekrytering av Master studenter. De la nder som vi har sto rst utbyte med a r Indien, Kina, Polen. Vi arbetar ocksa med flertal andra la nder och fo rso ker arbeta upp ett fungerande utbyte med bland annat Brasilien. Styrningen av detta sker genom det internationella ra det vid BTH, da ri sitter dekanerna och pro-rektor fo r grundutbildning. 1.2 I dagsla get sa har vi 379 betalande studenter, och 63 studenter inom Erasmus utbytet som da rav inte betalar studieavgifter. Fo rdelningen per land a r att merparten av studenterna kommer fra n Indien, fo ljt av Kina och sedan europeiska la nder. Majoriteten av de betalande studenterna studerar pa Master eller Magisterniva vid BTH. Erasmusutbyten sker lika ofta pa kandidat som masterniva. 1.3 Detta saknas till stor del. Om det finns sa sker det baserat pa personliga kontakter mellan la rare vid BTH och industrin. 1.4 Nej, na go n sa dan statistik har vi inte. PROJEKT/ UTVECKLINGSARBETEN 2.1 Det finns projekt som a r avslutade och a ven pa ga ende som riktar sig generellt till studenter, men inte direkt till internationella studenter. fokus fo r dessa projekt har hitintills varit sociala aktiviteter och studiesocialt. Ett projekt med start va ren 2015 riktar sig till att o verbrygga eventuell kompetensbrist hos internationella studenter fo r att kunna komma ut i praktik hos lokala fo retag. Detta projekt pa ga r under 2 a r, fo r att skapa en modell av utbildnignar och test fo r att fo rbereda va ra internationella studenter fo r ett svenskt yrkesliv. 2.2 Ka nner inte till na gra projekt som a r pa va g att starta. 2.3 Intressanta projekta gare fo r vidare information a r: Anders Nilsson (anders.nilsson@bth.se ) och Lena Vogelius (lena.vogelius@bth.se ) INTRODUKTIONSPROGRA M 3.1 Nej, vi erbjuder svenska kurser och viss information finns tillga ngligt. 3.2 Ja det finns. 3.3 Dessa kurser a r frivilliga och a r till fo r alla internationella studenter, men prioritetsordningen a r Erasmus, avtalsstudenter och freemovers. Det a r BTH som anordnar dessa kurser. INTRODUKTION PÅ ARBETSMARKNADEN 4.1 DETTA SAMMARBETE ÄR TYVÄRR BEGRÄNSAT, SKER EN DEL ARBETSMARKNADSDAGAR OCH SÅ DÄR ALLA STUDENTER ÄR VÄLKOMNA, MEN INTE NÅGON SPECIFIK INFORMATION.

4 ERFARENHETSTRÄFF, LÄNSKONFERENS MED TEMA PÅ INTERNATIONELLA STUDENTER 5.1 Inte med fokus pa internationelal studenter. 5.2 N/A ÖVRIGT 6.1 Det finns idag ett antal eldsja lar som go r mycket fo r va ra internationealla studenter. Det finns ocksa initiativ som go r att vi kan fo rba ttra dessa anstra ngningar. En viktig del i att fortsa tta vara en attraktivt la rosa te fo r internationella studenter a r att de kommer ut i ansta llning efter avslutad utbildning. Detta a r just nu det fokus som BTH arbetar med. BILAGOR Skickas med mail. La gg till kommentar nedan med bilagans tillho rande fra ga och namn. (ex: Bilaga1.1 Fo rstudien svarsblad

5 Svar: Högskolan i Jönköping OMVÄRLDSANALYS 1.1 Finns det na got marknadsfo ringsarbete for att attrahera internationella studenter till regionen? Om ja, hur a r denna uppstyrd? 1.1 Ho gskolan arbetar aktivt med rekrytering av internationella studenter (sa rskild grupp ansta llda som tillho r den centrala marknadsenheten och arbetar fo r rekrytering av studenter till samtliga fackho gskolor). Oss veterligen har emellertid ingen sa rskild insats fra n kommunens/regionens sida gjorts fo r att attrahera just studenter till regionen. Sedan 2014 finns dock en o verenskommelse med Jo nko pings kommun att arbeta med attraktivitetsfra gor. Vad det konkret kommer att resultera i, i detta avseende, a r i skrivande stund oklart. 1.2 Finns det en kartla ggning/fo rstudie om hur manga internationella studenter som finns pa ert la rosa te? Hur ser fo rdelningen ut mellan utbytesstudenter och free movers? Vilka nationaliteter kommer, hur la nge stannar de och vilken utbildningsniva samt inriktning har de? 1.2 Vi har detaljerad o verblick pa hur ma nga studenter i de olika kategorierna som finns la rosa tet som helhet, liksom pa respektive fackho gskola. Antalet internationella studenter liksom fo rdelningen mellan internationella programstudenter och utbytesstudenter, och betalande respektive icke-betalande skiljer sig a t mellan fackho gskolorna. Fo r 2014 tog Ho gskolan emot nya internationella studenter (totalt fanns ca internationella studenter vid la rosa tet 2014). Av dessa nyanla nda studenter a r 714 utbytestudenter och 454 internationella programstudenter, varav 166 var avgiftsbetalande studenter. Totalt fanns 312 betalstudenter vid Ho gskolan 2014 (att ja mfo ras med 271, 2013), av dessa studerar pa grundniva och 235 pa avancerad niva. Av studenterna la ser 258 pa Internationella Handelsho gskolan (JIBS), 44 pa Tekniska Ho gskolan (JTH), 8 pa Ho gskolan fo r la rande och kommunikation (HLK) och 2 pa Ha lsoho gskolan (HHJ). Fo r JIBS ga ller att grupperna utbytesstudenter och Free movers i princip a r lika stora (0,95/1). Internationella studenter representerar drygt 80 la nder (samtliga bebodda va rldsdelar). De flesta av ho gskolans internationella studenter, 57 procent, a r europe er. De tva europeiska la nder med flest studenter pa ho gskolan a r Tyskland med 150 studenter och Frankrike med 131 studenter. Ho gskolan lockar a ven studenter fra n andra va rldsdelar. Till exempel 21 procent av de internationella studenterna kommer fra n Asien, 11 procent fra n Nordamerika och 6 procent fra n Afrika. De la nder med sto rst studentgrupper da rifra n a r Kina med 66 studenter, USA med 59 studenter och Nigeria med 20. Andra la nder med ma nga studenter i Jo nko ping a r Mexiko, Indien och Australien. Internationella programstudenter finns pa ett-, tva -, och tre-a riga program. Utbytesstudenter stannar en (majoritet) eller tva terminer. Vid la rosa tet finns internationella programstudenter inom: - Ekonomi: flertalet på grund- och avancerad nivå

6 - Ingenjörsutbildning: flertalet på avancerad nivå - Occupational therapy: avancerad nivå - Media and Communication: avancerad nivå - Child studies: avancerad nivå Vid la rosa tet finns utbytesstudenter inom: - Ekonomi: grund- och avancerad nivå - Ingenjörsutbildning: grund och avancerad nivå - Hälsohögskolan: grund och avancerad nivå - Lärande och Kommunication: grund och avancerad nivå 1.3 Finns det na got samarbete med na ringslivet fo r att attrahera de internationella studenterna till att stanna i regionen? Innan/efter avslutad utbildning? 1.3 Inget sa rskilt samarbete finns med na ringslivet fo r att attrahera internationella studenter att stanna i regionen. Generellt sett sa ga ller att vi inte sa rskiljer studenter fra n andra la nder fra n svenska studenter. 1.4 Finns det en kartla ggning, statistik kring ma ngden internationella studenter som stannat i regionen efter avslutade studier pa en tva a rs period? 1.4 Fo r JIBS (med ho gst andel internationella studenter vid la rosa tet) ga ller att en del information finns om alumner. Ca 10 % av internationella programstudenter stannar i landet efter examen. PROJEKT/ UTVECKLINGSARBETEN 2.1 Vilka projekt/utvecklingsarbeten finns/har avslutats med anknytning till internationella studenter i organisationen? 2.1 JIBS har starten arbetat med internationalisering som strategiskt fokus. Samtliga program fo rutom Civilekonom erbjuds helt pa engelska. I linje med detta har hela utbildningsadministrationen, antagning, marknadsfo ring, och kommunikation, liksom leveransen av utbildning anpassats fo r att rikta sig till och klara av att hantera heterogena studentgrupper. Sva rt att urskilja specifika projekt. Vid o vriga fackho gskolor pa ga r en o kande internationalisering av utbildningen. Bland annat o kat antal kurser och program pa engelska fo r att mo jliggo ra fo r internationella studenter att studera. Rektor fo rdelade info r 2014 strategiska medel fo r att utveckla internationaliseringen vid Ho gskolan. Bland annat utveckling av ett gemensamt utbildningsprogram pa engelska pa avancerad niva mellan JTH och JIBS inom Management of Technology, och ytterligare ett mellan HLK och HHJ kopplat till ett gemensamt forskningsprogram riktat mot barns behov utveckling och framtid. Pa HLK och HHJ avsattes a ven strategiska medel fo r kompetensutveckling av personal och utveckling av kurser pa engelska pa grundniva. 2.2 Vilka projekt/utvecklingsarbeten a r planerade att starta? Na r? 2.2

7 Ett fo rstudiecentrum projekteras under 2015; med fokus pa engelskastudier och utomeuropeiska studenter. Ett o vergripande fokus finns pa la rosa tet att strategiskt satsa pa mer utbildning pa engelska (HJs strategi och riktning). Ha lsoho gskolan planerna att i ett nytt international bachelorprogram kunna erbjuda/fa studenterna att ta svenska sa det ska kunna bli ansta llningsbara. Ha r arbetar vi ju ocksa med regionen fo r att arbeta fo r en sa rskild form av VFU fo r att de internationella studenterna ska kunna komma in i verksamheten (parhandledning mm), men spra ket anses vara det viktigaste, ba de allma n svenska, men ocksa yrkesordkunskap. Ha lsoho gskolan ser stora fo rdelar i att kunna erbjuda fackspra klig svenska till invandrade akademiker, och da rigenom internationalisera sin verksamhet ytterligare. 2.3 Om ja! Vem a r projekt a gare? 2.3 Fo rstudiecentrum a r en central satsning (Rektor). INTRODUKTIONSPROGRAM 3.1 Finns det na gon introduktionsinsats (liknande samha llsorientering) fo r internationella studenter? 3.1 Ja. Vid introduktionsveckan ges sa rskild information till samtliga internationella studenter. Ansvarig fo r detta a r International Relations Office. 3.2 Finns det undervisning i Svenska spra ket tillga nglig fo r studenterna? 3.3 Om ja! A r denna obligatorisk eller frivillig? Fo r vem, utbytesstudent/free mover? Vem a r ansvarig anordnare 3.2/3.3 Tva kurser i Swedish Culture and Society erbjuds vid HLK. Detta a r inte specifikt en kurs i grundla ggande svenska, utan ocksa en o versikt av det svenska samha llet (7,5 ECTS). Utomeuropeiska programstudenter kan ga kursen mot betalning. Ett begra nsat antal platser finns fo r programstudenter och utbytesstudenter. Information om andra leveranto rer av grundla ggande svenska finns tillga nglig pa webben. Detta a r ett omra de da r mer kan go ras och mo jligheter fo r samverkan med kommun, region finns. Detta a r en fra ga som engagerar studentka ren. Mo jligheten att utveckla gemensamma online-kurser a r ett alternativ som studenterna ser som mycket intressant. INTRODUKTION PÅ ARBETSMARKNADEN 4.1 Hur samverkar ni med Na ringslivet/na ringslivsorganisationer fo r att ta tillvara pa internationella studenter som arbetskraftsresurs? 4.1 Inget sa rskilt samarbete finns idag med fokus pa just internationella studenter. Da remot a r na ringslivsanknytning ett va sentligt inslag i ett ma nga kurser, liksom fo r uppsatsarbete, vid ba de JIBS och JTH. Kontakter med na ringsliv fo r att mo jliggo ra praktik/internship a r en annan del i detta.

8 Den karria rva gledning som finns centralt pa skolan (Career Center) har i stort anpassat sitt utbud fo r att knyta an till den o kande ma ngd internationella studenter som finns pa campus. ERFARENHETSTRÄFF, 5.1 Arrangerar ni specifika aktiveter med na ringsliv med fokus pa internationella LÄNSKONFERENS MED TEMA studenter? PÅ INTERNATIONELLA 5.2 Om ja! Hur ofta? Vem a r ansvarig for utfo randet STUDENTER 5.1 /5.2 Se 4.1. I a tminstone en kurs pa JIBS anva nds de internationella studenterna som attraktionskraft fo r att engagera fo retag i samarbete. Fo retagens exportsatsning fungerar som grund fo r kursen, de paras ihop med studentgrupper da r minst en student fra n det land som a r aktuellt finns med. Vi arbetar aktivt med na ringslivskontakter fo r va r utbildning. I dessa mo ten lyfts den internationella profilen och ma ngfalden hos va ra studenter fram som ett starkt argument. Vi arbetar fo r att fo retagen a nnu mer ska inse potentialen i va ra studenter under liksom efter deras studietid. ÖVRIGT Har ni na got att tilla gga anga ende ert arbete gentemot internationella studenter? 6.1 Att pa ett eller annat sa tt va gleda mot, eller erbjuda spra kkunskaper (svenska) under studietiden framsta r a terkommande som en nyckelfra ga i kontakter med studenter som uttrycker en vilja att stanna. BILAGOR Skickas med mail. La gg till kommentar nedan med bilagans tillho rande fra ga och namn. (ex: Bilaga1.1 Fo rstudien svarsblad

9 Svar: Linnéuniversitet 1.1 Finns det något marknadsföringsarbete för att attrahera internationella studenter till regionen? Om ja hur är denna uppstyrd? För närvarande finns det ingen information angående möjligheten att stanna i Sverige efter avslutade studier i vårt marknadsföringsmaterial som är framtaget för de internationella studenterna, detta på grund av att Migrationsverkets nya regler inte var fastställda förrän efter materialet gick i tryck. Planen är att informationen ska finnas med i materialet som tas fram i år, informationen ska även ligga på våra hemsidor. Även ifall informationen ännu inte finns med i vårt material är det en vanlig fråga från de studenter som vi möte på mässorna. Vi har då gett dem informationen om Migrationsverkets nya regler men även information om att det inte alltid är så lätt att hitta arbete i Sverige, speciellt om man inte kan svenska. Vi vill inte att de ska komma till Sverige med fel uppfattning. 1.2 Finns det en kartläggning/förstudie om hur många internationella studenter det finns på ert lärosäte? Hur ser fördelningen ut mellan utbytesstudenter och free movers? Vilka nationaliteter kommer, hur länge stannar de och vilken utbildningsnivå samt inriktning har de? Under 2014 hade vi ca 1900 internationella studenter varav ca 900 st var utbytesstudenter, och ca 400 var betalande studenter. Resterande var studenter som kom från EU/EES eller kom från länder utanför EU/EES men som av olika anledningar inte behövde betala någon studieavgift. Av utbytesstudenterna stanna ungefär hälften i två terminer och hälften i en termin. Av betalstudenterna hade vi under hösten 2014, 54 st registrerade på ettårig master, 52 på tvåårig master, 59 på kandidatprogram och 130 st på fristående kurs. Utöver det hade vi ytterligare 60 studenter registrerade på fristående kurs på vårterminen 2014 och 66 studenter registrerade på våra sommarkurser. För de studenter som inte klassas som betalstudenter eller utbytesstudenter är det väldigt svårt att föra statistik så tyvärr kan vi inte ge någon information vad de läser. Vi får inte lov att registrera nationaliteter, men vår uppfattning är att av våra betalstudenter kommer studenterna främst från Kina därefter, Pakistan, Iran, Bangladesh, Ryssland och Indien. Av våra utbytesstudenter kommer studenterna främst från Tyskland därefter från Frankrike, USA, Kina, Japan, Spanien och Sydkorea. Hur länge de stannar är svårt att svara på, när det gäller utbytesstudenterna har ni svaret ovan. När det kommer till övriga studenter så stannar dem från 6 månader till 3 år. Vi har som ni ser ovan 1,2 och 3-åriga program, många omregistrerar sig också vilket leder till att de stannar här längre. Många studenter börjar med att komma hit och läsa en termin engelska innan de går vidare till ett kandidateller mastersprogram. När det kommer till inriktning så är det främst fakulteten för Ekonomi och Teknik som har flest internationella studenter, det är även de fakulteter som har flest program på engelska. När det kommer till fristående kurs så är det främst fakulteten för Konst och Humaniora och

10 Samhällsvetenskap som har flest internationella studenter. Konst och Humaniora pga kurserna i engelska och svenska. 1.3 Finns det något samarbete med näringslivet för att attrahera de internationella studenterna att stanna i regionen? Innan/efter avslutad utbildning? Det finns inget samarbete specifikt för att attrahera internationella studenter. 1.4 Finns det en kartläggning, statistik kring mängden internationella studenter som stannat i regionen efter avslutade studier på en två års period? Vi har inte någon sådan statistik och har inte heller någon uppfattning om hur många som stannar, däremot vet vi att det är många som vill stanna i Sverige och kommer hit med målet att stanna i Sverige efter sina studier. Projekt/utvecklingsarbeten 2.1 Vilka projekt/utvecklingsarbeten finns/har avslutats med anknytning till internationella studenter i organisationen? Vi har inte på central nivå haft några projekt eller utvecklingsarbeten vad det gäller karriärvägledning eller samarbeten med näringslivet när det gäller internationella studenter hittills. Från och med vårterminen 2015 kommer Café Karriär även att finnas på engelska två gånger per termin. På Café Karriär bjuds olika företag in för att berätta om deras verksamhet. Studenterna har även tillgång till personlig karriärvägledning och CV-granskning. Det kan dock finnas olika projekt och samarbeten ute på fakulteterna, de är dock vanligtvis inte riktade specifikt mot internationella studenter utan mot alla studenter. Exempel på detta kan vara IEC - Information Engineering Center (IEC) som är ett icke vinstdrivande kluster med medlemmar från näringslivet, akademin och offentlig sektor. Medlemmarna arbetar tillsammans med frågor som rör utbildning, forskning & utveckling och kunskapsutbyte inom fältet information Engineering. Medlemmar får möjlighet att knyta nya affärskontakter, medverka i forskningsprojekt och att ta del av forskningsresultat. För medlemmar från akademin finns möjligheter att förankra kurser samt forskningsprojekt som härrör från verkliga fall och problem. IEC hjälper bland annat studenterna med studentprojekt, praktik och examensarbeten. De anordnar även Stora IT-kompetensdagen som är en arbetsmarknadsdag där studenter får möjlighet att träffa företag. LTC Linnaeus Technical Centre är också ett exempel på projekt som hjälper studenterna att komma närmare arbetsmarknaden genom praktik och examensarbeten. Projektet Linnaeus Technical Centre arbetar för att stärka konkurrenskraft, kompetens och lönsamhet för teknikföretagen i Linnéregionen. Studentkåren anordnar varje år en arbetsmarknadsdag för internationella studenter, där studerandeavdelningen på Linnéuniversitetet hjälper till. Företag har hittills inte varit inbjudna utan det är snarare föreläsningar från Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Facken,

11 Karriärvägledningen, My Carrer, Drivhuset mm. Arbetsmarknadsdagar där företag bjuds in anordnas också varje år men då med fokus på svenska studenter, internationella studenter är dock välkomna att delta. Studentföreningen Young Entrepreneurs Association (YEA) har på egen hand under hösten 2014 organiserat Swedish Orientation for International Students där de dels haft olika samhällsorienterande föreläsningar såväl som speed dating med företag, gästföreläsare och informationspass med arbetsförmedlingen. Studenter som var intresserade fick skicka in en intresseanmälan och ett 30-tal valdes ut, det var inte riktat till alla internationella studenter. 2.2 Vilka projekt/utvecklingsarbeten är planerade att starta? När? När den här förstudien är klar hoppas vi komma fram till flera konkreta förslag, men än så länge är det inget som är planerat att starta. Förslag på projekt har dock redan inkommit. Introduktionsprogram 3.1 Finns det någon introduktionsinsats (liknande samhällsorientering) för internationella studenter? För tillfället har vi ingen introduktionsinsats för de internationella studenterna. Vi anordnar en Orientation Day vid varje terminsstart, där vi ger praktisk information om universitetet även studieverkstaden, studenthälsan, studentkåren och polisen är där och informerar, men det är främst fokus på universitetet och dess faciliteter. 3.2 Finns det undervisning i svenska språket tillgängligt för studenterna? Vi har en icke poänggivande kurs i svenska varje termin som tar upp det mest grundläggande, denna kurs är kostnadsfri för samtliga studenter. Vi har även flera kurser i nybörjarsvenska som är poänggivande som många av våra internationella studenter läser, utbytesstudenter såväl som övriga. Betalstudenter behöver betala studieavgift. Vi har även kurser i mer avancerad svenska som är poänggivande. 3.3 Om ja! Är denna obligatorisk eller frivillig? För vem utbytesstudenter/free mover? Vem är ansvarig utgivare? Den är inte obligatorisk och är till för samtliga studenter, det är Folkuniversitetet som håller i den och Linnéuniversitetet står för kostnaden. Introduktion på arbetsmarknaden 4.1 Hur samverkar ni med Näringslivet/Näringslivsorganisationer för att ta tillvara på Internationella studenter som arbetskraftsresurs?

12 Centralt från universitetet finns det ingen samverkan med näringslivet, dock kan det som sagt ske samarbeten ute på fakulteterna och institutionerna, men jag tror inte det finns någon som specifikt inriktar sig mot de internationella studenterna. Erfarenhetsträff, länskonferens med tema på internationella studenter 5.1 Arrangerar ni specifika aktiviteter med näringslivet med fokus på internationella studenter? Övrigt Vi anordnar inga aktiviteter med näringslivet som är specifikt med fokus på internationella studenter. 6.1 Har ni något att tillägga angående ert arbete gentemot internationella studenter? Universitetet är en stor organisation och det kan vara så att det är fakulteter, institutioner eller till och med programansvariga som samarbetar med näringslivet, men som inte har kommit oss på central nivå till del. Dock tror jag inte det finns några projekt eller samarbeten som är riktade bara till internationella studenter, det riktar sig i så fall till studenter generellt.