Målbeskrivning AT-akutdagar SU - slutredovisning

Transkript

1 Målbeskrivning AT-akutdagar SU - slutredovisning Bakgrund Akutdagarna är ett mycket uppskattat utbildningstillfälle under AT på SU. När vi gick kursen hösten 2011 upplevde vi dock att informationen och inläsningsmaterialet inför AT-akutdagarna var lite väl omfattande och något rörigt. Vår första tanke var därför att revidera inläsningsmaterialet. När vi diskuterade upplägget med Simulatorcentrum och AT-kansliet kom vi fram till att det måste finnas tydliga kunskapsmål för att man skall kunna skapa ett bra inläsningsmaterial. Vi upplevde att detta saknades och kom överens om att akutdagarna behövde få tydligare ramar. I samråd med Simulatorcentrum och AT-kansliet fastställde vi att AT-akutdagarna behövde en målbeskrivning. På så vis tänkte vi kunna förtydliga vad som förväntas av AT-läkarna både inför, under och efter akutdagarna. Material och metoder 1. Genomgång av målbeskrivningar från: Socialstyrelsen. Berörda kliniker. SWESEM, Svensk förening för akutsjukvård. 2. Medverkat vid Varbergs akutdagar för att få inspiration. 3. Avstämningsmöten med Simulatorcentrum och AT-kansliet. 4. Inhämtat feedback från studierektorer och facilitatorer som medverkar på ATakutdagarna. Resultat I samråd med facilitatorer, Simulartorcentrum och AT-kansliet har vi tagit fram en första upplaga av en målbeskrivning för AT-akutdagarna. Vår strävan har varit att göra målbeskrivningen tydlig och lättöverskådlig. Den använder endast två kunskapsnivåer för att underlätta förståelsen Målbeskrivningen fokuserar på de viktigaste grundläggande principerna för akut omhändertagande, omhändertagande enligt ABCDE-konceptet. Denna första upplaga av målbeskrivning skall användas och utvärderas under höstens AT-akutdagarna november 2012.

2 Konsekvens för Vi hoppas att den målbeskrivning vi tagit fram för AT-akutdagarna ska: Hjälpa n att snabbt förstå vad som förväntas att han/hon ska kunna efter AT-akutdagarna. Göra att n fokuserar på de mest väsentliga momenten under akutdagarna och på så vis får med sig mer relevant kunskap. Leda till en tydligare övergripande struktur. Vara en ram för facilitatorer och föreläsare så att fall/föreläsningar berör det som är viktigt samt blir lika mellan olika grupper. Vara en grund för val av inläsningsmaterial. Egna lärdomar Fördjupad kunskap i akut omhändertagande. Ökad förståelse kring olika specialiteters syn på akutsjukvård. Tydligare bild av vad vi själva respektive andra kolleger och medarbetare tycker är rimligt att kräva av en i akuta situationer. Lärt oss grundprinciperna i hur man utformar en målbeskrivning. Referenser Målbeskrivningar för från respektive klinik på SU. Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare. SWESEM, Svensk förening för akutsjukvård. Core Curriculum Tack till Torben Nordahl-Amoröe och John Deminger. Varbergs akutdagar, Magnus Romell. AT-kansliet Göteborg Andreas Lind Carlsten Tobias Hallin

3 Bilaga 1. Målbeskrivning AT-akutdagar SU Bakgrund Många känner i början av sin AT-utbildning en osäkerhet och nervositet inför att handlägga akut sjuka patienter. Det går ganska lätt att läsa sig till hur man i teorin skall göra men att omsätta kunskaperna i praktiken är desto svårare, särskilt i pressade situationer. Ett mycket bra sätt att förbereda sig inför akut omhändertagande är genom att öva på fiktiva akuta scenarier i en verklighetstrogen miljö. Man får då möjlighet att omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken och samtidigt öva upp muskelminnet. På Simulatorcentrum Östra sjukhuset har man möjligheten att öva akut omhändertagande på avancerade dockor. Dessa kan simulera de flesta akuta tillstånd på ett autentiskt sätt. Syfte Med hjälp av inläsningsmaterial, föreläsningar och lathundar inhämta nödvändiga teoretiska kunskaper inom akut omhändertagande. Därefter praktiskt omsätta och nöta in kunskaperna med hjälp av simuleringsövningar. Efter varje simuleringsövning lyfta fram viktiga lärdomar och erfarenheter genom strukturerad återkoppling. Sammanfattningsvis skall akutdagarna ge n grunderna i initialt omhändertagande av akut sjuk patient. Vision Att alla på SU ska känna sig trygga i det initiala omhändertagandet av akut sjuk patient. Kunskapsnivåer Behärska att inneha tillräcklig teoretisk kunskap och praktisk övning för att självständigt kunna handlägga/utföra. Ha god kunskap genom teoretisk kunskap och viss praktisk övning kunna göra en första adekvat bedömning. Därefter med stöd från erfaren kollega kunna handlägga/utföra. Övergripande mål Behärska initialt omhändertagande av livshotande sjuk patient. Behärska hur man utövar ledarskap och kommunicerar effektivt i akuta sammanhang. Ha god kunskap om handläggning av stabil men allvarligt sjuk patient.

4 Specifika mål Säkerhet och överblick. Behärska igenkännande av säkerhetsrisker vid omhändertagande av akut sjuk patient. Hjärtstopp. Behärska A-HLR för vuxna. ABCDE konceptet 1. Behärska första översiktliga undersökningen av instabil medicin- respektive kirurgpatient. Därefter utifrån undersökningsfynden genomföra nödvändiga enklare akuta återgärder. Ha god kunskap om den andra fördjupade undersökningen och vidare handläggning. Kommunikation och ledarskap. Behärska arbetsfördelningen i en akutsituation. Behärska SBAR 2. Behärska hur man tillämpar principen closed loop 3. Ha god kunskap om CRM-principerna 4. Praktiska färdigheter. Stabilisera nacke behärska manuell stabilisering av nacke och att sätta nackkrage. Fria luftvägar - behärska följande återgärder: Haklyft Käklyft Sätta näskantarell Sätta svalgtub Suga rent svalg Framstupa sidoläge Orotrakeal intubation och larynxmask - behärska indikationer och ha god kunskap om hur man praktiskt går till väga. Syrgas behärska koppling av syrgas, ventilation med rubensblåsa och teknisk felsökning. Nålthorakotomi behärska indikationer. Thoraxdrän behärska indikationer. CPAP (continuous positive airway pressure) behärska indikationer. PVK (perifer venkateter) behärska indikationer. Intraosseös infart behärska indikationer. Blodgas behärska indikationer och tolkning. 1 ABCDE-konceptet - en arbetsrutin som används vid omhändertagande av akut sjuka eller skadade patienter. Man följer alfabetet kronologiskt och bokstäverna står för följande; A=airways and cervical controll, B=breathing, C=cirkulation and bleeding, D=disability och E=exposure and protect from the environment. 2 SBAR modell för effektiv kommunikation mellan vårdpersonal. Förkortningen står för S=situation, B=bakgrund, A=aktuellt tillstånd och R=rekommendation. 3 Closed loop kommunikationsmodell där man säkerställer att informationen når fram dit den skall och uppfattas på korrekt sätt. 4 CRM-principerna Crisis Resource Management är ett vedertaget koncept för att undvika katastrofsituationer samt hantera dem som ändå uppstår på ett strukturerat och effektivt sätt.

5 EKG (elektrokardiografi) behärska rytmtolkning och typiska tecken på akut kardiell ischemi. Ventrikelsond - behärska indikationer och ha god kunskap om hur man praktiskt går till väga. KAD - behärska indikationer. Bäckengördel - behärska indikationer och hur man praktisk går till väga. Läkemedel Behärska användandet av följande läkemedel i akuta situationer: Syrgas. Adrenalin (Epinefrin). Cordarone (Amiodaron). Stesolid (Diazepam). Opioid; Ketogan, Oxynorm eller Morfin. Vätsketerapi; Ringer-Acetat. Blodprodukter; plasma och erytrocytkoncetrat (SAGM). Atropin. Ventoline (Salbutamol). Atrovent (Ipratropium). Furix (Furosemid). Nitrolingual spray/nitromex (Glyceryltrinitrat). Antibiotika; Claforan (Cefotaxim), Doktacillin (Ampicillin), Meronem (Meropenem). Nebcina (Tobramycin), Tazocin (Piperacillin/Tazobaktam) och Bensylpencillin. Kortison; Betapred (Betametason). Glukos injektionsvätska 300 mg/ml (30 %). Insulin; Novorapid (Insulin aspart) eller Humalog (Insulin lispro). Lanexat (Flumazenil). Naloxon. Tavegyl (Klemastin). Obs! Glöm ej bort att man kan använda lathundar. Finns ingen prestige i att kunna allt utantill. Se dock alltid till att du har koll på dina lathundar så du snabbt kan hitta nödvändig fakta. Lycka till! Tobias Hallin Paulin Andréll Sjukhusgemensam studierektor för AT på SU Torben Nordahl-Amorøe Projektledare Simulatorcentrum Andreas Lind Carlsten Caterina Finizia Chef för AT på SU John Deminger ST-läkare Internmedicin