INSPIRATIONSDAG FÖR ARBETET MED VÅLD I NÄRA RELATIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSPIRATIONSDAG FÖR ARBETET MED VÅLD I NÄRA RELATIONER"

Transkript

1 Sammanfattning av: INSPIRATIONSDAG FÖR ARBETET MED VÅLD I NÄRA RELATIONER 7 maj 2015 på Radisson Blu Scandinavia Hotell, Drottningtorget, Göteborg 7 maj 2015 arrangerade Dialoga (Kompetenscentrum om våld i nära relationer, Göteborgs Stad) en inspirationsdag för arbetet med våld i nära relationer. Syftet var att lyfta fram goda exempel på hur arbetet med våld i nära relationer kan organiseras, och därmed ge inspiration till det fortsatta arbetet på området. Att möta personer med en komplex problematik, som utsatthet för våld i nära relationer innebär, ställer stora krav på organisationen. Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSFS 2014:4) säger att socialnämnden ska samverka för att samordna sina insatser så att de inte motverkar varandra. Var i verksamheten ansvaret för samverkan ska ligga ska också fastställas. Inspirationsdagen riktade sig till chefer och medarbetare inom Socialtjänsten i Göteborgs Stad och Dialogas avtalskommuner. Viktigt att ta del av varandras erfarenheter Katarina Idegård och Birgit Andrén från Dialoga var moderatorer och poängterade inledningsvis vikten av att dela med sig av varandras erfarenheter när det gäller arbetet mot våld i nära relationer, vilket var dagens syfte. Maj Bjurving, enhetschef på Dialoga, berättade att Dialoga märker av ett behov av att sprida kunskap om implementering av planer och riktlinjer i verksamheterna. När medarbetare har utbildats om våld i nära relationer behöver det finnas strukturer på arbetsplatserna så att kunskaperna tas om hand på ett bra sätt. Det är också viktigt att det är flera personer på en arbetsplats som har kunskap och arbetar med frågan, så att det inte blir ett ensamarbete, sa Maj Bjurving. Hon betonade att samordning och samverkan är viktigt. Vi behöver lära oss att gå i varandras mockasiner. Alla aktörer har olika roller och ansvar och därför behöver vi ta del av och respektera varandras perspektiv och roller. Hur inverkar organisationsstrukturen på socialtjänstens klientarbete? Pär Grell, doktorand i socialt arbete, Akademin för hälsa och arbetsliv vid Högskolan i Gävle, berättade om hur organisationsstrukturen påverkar arbetet. Han talade om specialisering, som är den vanligaste arbetsfördelningen idag inom kommunernas socialtjänst.

2 Fördelar med specialisering, det vill säga en tydlig uppdelning av arbetsuppgifter och områden mellan medarbetarna, är bland annat att det är ett rationellt och effektivt arbetssätt eftersom var och en är expert på sitt område och sköter sin del i arbetet. Socialt arbete är mångfacetterat. Alla kan inte kunna allting utan ansvaret behöver delas upp. Han talade om att organisationer blir allt mer lika varandra av olika anledningar. Likriktningen kan vara tvingande (inte så vanligt i kommunal verksamhet), normativ eller mimetisk. Mimetisk likriktning handlar om att organisationerna härmar varandra eftersom det sällan finns lösningar som är självklara, utan vi måste lära av varandra. Pär Grell beskriver organisationsstrukturer utifrån en glidande skala med Specialisering i ena änden och Integrering i den andra, och där emellan Koordination och Kollaboration. Det finns både för- och nackdelar med de olika organisationstyperna. Fördelar med Specialisering menar han till exempel är att organisationen uppnår expertkunskap inom de olika områdena, eftersom medarbetarna kan fördjupa sig inom sina respektive områden. De får då fördjupade kunskaper om både metoder och målgrupper, vilket också kan vara en fördel vid unika och avgränsade problem. Nackdelar med specialisering kan vara bristande helhetssyn och fragmentering. Koordination (samordning) ger möjlighet till gemensamt arbete med klienten i fokus, samtidigt som specialiserade målgrupps- och metodkunskaper bibehålls. Nackdelar kan till exempel vara att risken för samarbetssvårigheter ökar på grund av exempelvis oklar ansvarsfördelning, olika kunskapsanspråk eller kamp om tolkningsföreträde. Kollaboration (samarbete) kan ge fördelen av synergieffekter på grund av uppluckrade gränser mellan aktörerna, och möjligheten att gemensamt möta komplexa behov hos klienterna. Nackdelar kan vara samma som när det gäller koordination (se punkten ovan). Integrering handlar om att ingen specialisering alls av arbetsuppgifter förekommer utan att alla medarbetare gör allting. Fördelar med detta arbetssätt är till exempel att organisationen och alla medarbetarna får en helhetssyn i ärendena och att komplexa behov synliggörs på ett tydligare sätt. Nackdelar med integrering kan vara att det blir svårt att hantera unika problem och att vissa perspektiv riskerar att försvinna. Pär Grell har gjort studier av hur klienter med komplexa behov uppfattar specialiseringen inom socialtjänsten. Hans resultat visar till exempel att det finns en grundläggande misstro mot IFO, att de tycker att det är en svårbegriplig och svårnavigerad organisation där alla de olika kontakterna tar mycket tid och kraft och att klienterna ibland möts av att det är inte mitt bord. Men det finns hos klienterna också viss förståelse för funktions- och problemspecialisering. En annan tydlig åsikt från de flesta klienter är att de önskar en egen handläggare, och inte många olika. När det gäller frågan om hur IFO bäst ska organiseras utgår Pär Grell från huruvida problemet Pär Grell

3 (området, ärendena) är enkelt, komplicerat eller komplext. Utifrån det går det sedan att bedöma om det exempelvis fungerar bäst med standardiserade instruktioner eller inte, och vilka olika aspekter som spelar in för hur säkert eller osäkert det är att ett visst resultat uppnås. Han kan konstatera att forskningen inte ger något entydigt svar på hur IFO bäst organiseras. Organisationen behöver anpassas efter klientens livssituation och arbetsuppgifternas karaktär, och en lösning kan vara att dela in organisationen utifrån enkla, komplicerade eller komplexa problem. För enklare problem kan specialisering vara det bästa, medan det för mer komplicerade och komplexa problem behöver diskuteras mer kring synen på förändring, behandling och samtalsorientering, kontra omsorg och praktisk hjälp. Hur som helst kan och bör de organisatoriska ramarna för det sociala arbetet, och klienternas perspektiv på detta, uppmärksammas i betydligt högre grad av både praktik och forskning. Kanske är det dags för en statlig IFO-utredning, avslutar Pär Grell. Att skapa en sektorsövergripande organisation för arbetet med våld i nära relationer Inger Ståhlgren, utvecklingsledare i Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning, berättade hur de har tagit sig an arbetet med våld i nära relationer i sin stadsdel. Hon pratade om hur de utifrån den centrala planen har utarbetat en lokal plan som nämndbehandlades i december När de har gjort sin lokala aktivitetsmatris har de utgått från frågorna vad, hur, vem och när och definierat svaren på dessa. För att skapa en hanterbar ansvarsfördelning har de delat upp frågan i tre områden: Förebyggande/främjande arbete samordningsgruppen ansvarar Tidiga upptäckter av våld samordningsgruppen ansvarar Insatser när det har hänt sektor IFO-FH ansvarar De har tre olika perspektiv i sitt arbete med våld i nära relationer: Medborgare, brukare och medarbetare. Medarbetarperspektivet är viktigt. Vi har medarbetare i Örgryte-Härlanda och bland dem kan det finnas både utsatta och förövare, poängterade Inger Ståhlgren. Det viktigaste budskapet vi hade när vi presenterade för vår ledningsgrupp var att våld i nära relationer inte bara är en IFO-fråga, utan den ska finnas med i alla verksamheter, berättade hon också. Ledningsgruppen utgör styrgrupp för arbetet med våld i nära relationer. Arbetsgruppen består av Inger, Ingrid Wickström som är samordnare för våld i nära relationer, samt ytterligare personer beroende på vilka ärenden som blir aktuella. Inger Ståhlgren berättade också om vad som har beslutats hittills på området, bland annat att styrgryppen ska gå en heldagsutbildning, att det ska genomföras en basutbildning som innefattar tre halvdagar under hösten, samt att det ska utarbetas en strategi för att skapa nya former för samverkan på individnivå inom respektive sektor samt mellan sektorerna i stadsdelen. Äldreomsorgen är först ut när det gäller det sistnämnda, och det ska vara klart innan midsommar. Hur går Örgryte-Härlanda vidare i arbetet mot våld i nära relationer? Inger berättar att det bland annat är planerat fler utbildnings- och informationsinsatser, att det blir någon aktivitet 25 november och att den lokala planen ska revideras årligen. Ingrid Wickström, samordnare för våld i nära relationer i Örgryte-Härlanda, berättade kort om hur IFO-FH i stadsdelen praktiskt arbetar med frågan om våld i nära relationer. Hon betonade att det handlar om att ställa sig frågan: Hur gör vi det bästa för den utsatta, och hur får vi de utsatta att känna att de får en samlad hjälp, och inte behöver träffa många olika personer?

4 Uppdraget de har utifrån den lokala planen handlar bland annat om att säkerställa samordnade rutiner vid det akuta omhändertagandet av de utsatta, och att det ska finnas en arbetsgrupp med en representant för varje enhet. De ska också revidera den lokala åtgärdsplanen för IFO-FH och då ingår även den så kallade Rosa foldern, som personalen har hängande vid sina skrivbord. Foldern innehåller konkreta punkter på hur personalen ska agera när de träffar en utsatt. Ingrid poängterade också något som kan vara en bra Ingrid Wickström utgångspunkt i allt arbete med våld i nära relationer. Det är viktigt att vi inte låter oss stoppas av hinder, utan att vi alltid strävar efter att hjälpa de utsatta på bästa sätt. Familjevåldsteamet SDF Västra Hisingen Björn Stenhammar, förste socialsekreterare inom Familjevåldsteamet Västra Hisingen, berättade om hur de arbetar inom Familjevåldsteamet. Teamets mål är att våldet ska upphöra, att våldsutsatta ska få skydd, att utsatta inklusive eventuella barn ska kunna bo kvar i stadsdelen samt att nå våldsutövare. Det är en förhoppning vi har att vi ska kunna arbeta mer med utövaren och få den personen att flytta i stället för den som är utsatt för våldet, sade Björn Stenhammar. Björn Stenhammar Syftet med Familjevåldsteamet är bland annat att erbjuda stöd till alla i familjen, utreda barnens situation och att samarbeta genom gemensam ärendefördelning, planering, metodhandledning, processhandledning och snabbt krisstöd. Familjer med barn har första prioritet, men i mån av tid kan teamet ta sig an även andra ärenden. Styrkan med Familjevåldsteamet menar Björn är att alla blir inkluderade och att alla i teamet vet vad alla håller på med eftersom de planerar ihop och bestämmer vad var och en ska göra. En lärdom som de har dragit är att: Varje ärende tar sin tid. Vi måste sitta länge och prata med de utsatta för de berättar inte alltid direkt. Jag tror att våra klienter tycker att de får bra kontakt och stöd av oss för de brukar stanna kvar hos oss, avslutade Björn. Att möta våldsutövare inom myndighetsutövande socialtjänst Bertel Ferm, samordnare våld i nära relationer, och Krister Arvidsson, socialsekreterare, SDF Västra Hisingen, berättade om hur de i sin verksamhet arbetar med våldsutövare. Utövarna som de möter är nästan uteslutande män. Det är av stor betydelse för de utsattas skydd och säkerhet att tidigt möta våldsutövaren för

5 att reducera hans våld. Det görs genom att bygga relationer och sätta gränser. Ett tydligt fokus i mötet med utövaren är att personen ska sluta att utöva våld. Bertel och Krister berättar om de två olika landskap som mötet med våldsutövare respektive våldsutsatt innebär. När det gäller utövaren handlar det om att bedöma risker, kontrollera och arbeta för beteendeförändring, medan det gentemot den utsatta handlar om att ge skydd, stöd och omsorg. De berättade också om vad som är viktigt att tänka på när de i sin yrkesroll samtalar med våldsutövare. Bertel Ferm och Krister Arvidsson Det gäller att snabbt ta kontakt med förövaren när vi får kännedom om en polisanmälan. Vi kontaktar förövaren via telefon och berättar om vår verksamhet och bjuder in personen att komma och prata med oss. Vi brukar få olika reaktioner men alla brukar komma, berättade Bertel och Krister. Ett tips är att vara två som möter utövaren från början. Det sparar tid på sikt, sade de. I samtalen med våldsutövare betonar Bertel och Krister att det är viktigt med ett gott och respektfullt bemötande gentemot individen, samtidigt som de gör klart för utövaren att det är han som bär ansvaret för sin våldsutövning och har gjort fel. Kroppsspråket är viktigt i bemötandet, liksom att hälsa personen välkommen när han kommer. Det är de små detaljerna i bemötandet av utövaren som har betydelse för utgången, avslutar Bertel och Krister. Community Readiness Model Lena Ernst Lagergren, utvecklingsledare på Kunskapskällar n, Social resursförvaltning, berättade om Community Readiness Model (CRM), som är en metod för att mäta en organisations förändringsberedskap. CRM kan användas till behovsbedömning, till att mäta förändring, samt till utvärdering, planering och forskning. Dialoga kan nu erbjuda verksamheter eller stadsdelar att få en undersökning av arbetet med våld i nära relationer genomförd utifrån modellen. CRM handlar om att definiera ett sakområde och en fråga, exempelvis arbetet med våld i nära relationer i en Lena Ernst Lagergren stadsdel, och genom en bestämd arbetsprocess ta reda på var i den så kallade förändringsstegen stadsdelen ligger när det handlar om just den frågan. Förändringsstegen innehåller steg från Ingen medvetenhet längst ned, via bland annat Förplanering, Förberedelse och Igångsättande, till Hög nivå av ägande högst upp. Undersökningsprocessen enligt CRM sker i följande steg: Definiera området/communityt. Identifiera frågan/issuet. Genomföra 4-6 telefonintervjuer med nyckelpersoner. Sammanställa och analysera intervjuerna. Bedöma områdets förändringsberedskapsnivå.

6 Ta fram förslag på relevanta strategier och insatser. Genomföra workshops. Genomföra beslutade insatser. Utvärdera arbetet. Det är sex dimensioner som ska undersökas: - Vilka aktiviteter/insatser görs idag? - Hur bred är organisationens kännedom om dessa? - Hur ser ledningen och styrningen ut avseende det aktuella arbetsområdet. - Hur är arbetsklimatet för dem som ska utföra aktiviteterna/insatserna? - Vilka kunskaper finns i organisationen om ämnet/temat? - Vilka resurser finns? Poängsättning sker och utifrån denna görs en bedömning och analys. Därefter utarbetas strategier för hur communityn ska arbeta med den aktuella frågan. Metoden handlar inte om att bedöma kvaliteten på arbetet, utan att mäta förändringsberedskapen. Det ska utgöra ett stöd för att få veta var i förändringsprocessen man befinner sig. Utifrån detta får communityn konkreta tips på hur de kan arbeta, berättade Lena Ernst Lagergren. Fördelarna med CRM menar Lena är att modellen är enkel att använda och kräver relativt små arbetsinsatser, den ger snabbt resultat, är billig och lätt att upprepa. Text och foto: Helena Amundsson, Dialoga

SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK

SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK AVSLUTNINGSKONFERENS 16 OKTOBER 2014 OM FEM KOMMUNERS UTVECKLINGSARBETE HUR HAR DET GÅTT OCH HUR GÅ VIDARE? Vad är en programteori

Läs mer

Länsstrategi för arbetet mot våld i nära relationer

Länsstrategi för arbetet mot våld i nära relationer Länsstrategi för arbetet mot våld i nära relationer 3 juni Hannah Kejerhag Oldenmark Regional utvecklingsledare för arbetet mot våld i nära relationer Länsstyrelsen Västernorrland Kartläggning 2011-2012

Läs mer

Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad. Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling

Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad. Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling Trestad2 Det övergripande syftet var att minska cannabisanvändande bland ungdomar

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

DOKUMENTATION AV WORKSHOP 20/5 2016

DOKUMENTATION AV WORKSHOP 20/5 2016 Göteborgs stad DOKUMENTATION AV WORKSHOP 20/5 2016 FÖRDJUPNINGSARBETE TEMAN : HELHETSSYN OCH LIKABEHANDLING, KOMPETENS OCH KUNSKAPSBASERAT ARBETE marmar0324 2016-05-20 Kommunstyrelsen har gett Social resursförvaltning

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog

Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog Göteborgs Stad Social resursförvaltning S2020 Inventeringen: Bernard Le Roux, Anna

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska

Läs mer

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning för samverkande kommun

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning för samverkande kommun Bilaga 1 Nulägesbeskrivning för samverkande kommun 1. Grunduppgifter - samverkande kommun Samverkande kommun/sdf: Norrmalms sdf Adress: Box 3128 Kontaktperson: Ida Burlin E-postadress till kontaktperson:

Läs mer

Vi behöver förändra attityder

Vi behöver förändra attityder Sammanfattning av konferens om Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 25 november 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg 25 november 2014 arrangerade Social resursförvaltning, Göteborgs Stad,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Handboken ska ge god kännedom om olika parters roll och ansvar men även ge vägledning i det fortsatta arbetet med lokala handlingsplaner och rutiner

Handboken ska ge god kännedom om olika parters roll och ansvar men även ge vägledning i det fortsatta arbetet med lokala handlingsplaner och rutiner Handboken ska ge god kännedom om olika parters roll och ansvar men även ge vägledning i det fortsatta arbetet med lokala handlingsplaner och rutiner inom den egna verksamheten Våld är varje handling riktad

Läs mer

BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus

BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus BBIC 2016 förenklad handläggning med barnet i fokus Eva Agåker Helena Stålhammar Kristina Andersson Helena Bohman 2016-08-30 Vi kommer att prata om hur BBIC Underlättar socialtjänstens arbete Har utgångspunkt

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning för samverkande kommun

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning för samverkande kommun Bilaga 1 Nulägesbeskrivning för samverkande kommun 1. Grunduppgifter - samverkande kommun Samverkande kommun/sdf: Kungsholmens sdf Adress: Box 49039 Kontaktperson: Lisbeth Rieser E-postadress till kontaktperson:

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Revisionsrapport Vikariehantering inom socialnämnden

Revisionsrapport Vikariehantering inom socialnämnden 1 (5) Kommunrevisorerna Revisionsrapport Vikariehantering inom socialnämnden Rekommendationer i revisionsrapporten PwC, Kommunal Sektor, har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Vision och styrkort 2015. Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1

Vision och styrkort 2015. Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa Vision och styrkort 2015 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa - 1 Länsstyrelsen för Norrbottens bästa Länsstyrelsen och länet står inför stora utmaningar. Vi måste vara

Läs mer

Försäkringskassans handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Försäkringskassans handlingsplan för jämställdhetsintegrering 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2015-2018 Bakgrund I 2014 års regleringsbrev

Läs mer

Utbildning i FREDA. - Standardiserade bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer

Utbildning i FREDA. - Standardiserade bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer Utbildning i FREDA - Standardiserade bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer Socialstyrelsen har tagit fram standardiserade bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer, FREDA.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Stockholm

Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Stockholm Novus Socialsekreterare i två stora stadsdelar i 2010-04-21 Arne Modig 1597 1 Undersökningen Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Målgrupp för undersökningen är socialsekreterare i de två stadsdelarna

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Socialsekreterare i tre stora stadsdelar i Malmö

Socialsekreterare i tre stora stadsdelar i Malmö Novus Socialsekreterare i tre stora stadsdelar i 2010-05-05 Arne Modig 1597 1 Undersökningen Socialsekreterare i tre stora stadsdelar i Målgrupp för undersökningen är socialsekreterare i de tre stadsdelarna

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

SÄNKT SJUKFRÅNVARO 2009 I HÄSSELBY - VÄLLINGBY OCH RINKEBY-KISTA STADS- DELSFÖRVALTNINGAR PROJEKTANSÖKAN

SÄNKT SJUKFRÅNVARO 2009 I HÄSSELBY - VÄLLINGBY OCH RINKEBY-KISTA STADS- DELSFÖRVALTNINGAR PROJEKTANSÖKAN HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING PERSONALAVDELNINGEN 9.BILAGA 2 PROJEKT SÄNKNING AV SJUKFRÅNVARO (TERTIAL 1 SDN 04).DOC SID 1 (6) 2009-04-16 SÄNKT SJUKFRÅNVARO 2009 I HÄSSELBY - VÄLLINGBY OCH RINKEBY-KISTA

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Kvalitetsarbete i praktiken - våldsutsatta barn och vuxna

Kvalitetsarbete i praktiken - våldsutsatta barn och vuxna Innehåll Kvalitetsarbete i praktiken - våldsutsatta barn och vuxna 5 september 2013 Ulrika Ekebro Teoretisk ram gällande kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Vad är god kvalitet? Inom socialtjänsten I arbetet

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna.

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna. Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna. Tid: 14/3 kl. 08.30 11.00 Plats: Högskolan Dalarna, Falun, Lokal Selma. Deltagare:

Läs mer

Sida 1(5) Rutin för rapport om missförhållanden inom socialtjänsten. Antagen av socialnämnden Reviderad

Sida 1(5) Rutin för rapport om missförhållanden inom socialtjänsten. Antagen av socialnämnden Reviderad 1(5) Rutin för rapport om missförhållanden inom socialtjänsten Antagen av socialnämnden 2009-11-16 Reviderad 2011-09-26 Lex Sarah 2(5) Rapport Vad skall rapporteras och när En rapport enligt Lex Sarah

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING. högskolan + offentlig sektor = sant

VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING. högskolan + offentlig sektor = sant VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING högskolan + offentlig sektor = sant Välfärdssektorn behöver hållbar och långsiktig kompetensförsörjning. Hur kan nyutexaminerade sjuksköterskor och socialsekreterare

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Information till barn placerade i familjehem om deras rättigheter till råd och stöd Delprojektsansvarig Sofia Lager Millton Datum 2014-06-01

Läs mer

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. Social utveckling socialutveckling.goteborg.se

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. Social utveckling socialutveckling.goteborg.se Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 Uppdraget - övergripande Handbok från 2005 Beslut i KF 2012-04-19 Kommunövergripande Alla typer av våld i nära relationer. Särskilt belysa gruppen

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Samverkan som strategi Helsingfors 2015-11-24 Berth Danermark berth@danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan?

Läs mer

Framgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten

Framgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Framgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Inbjudan till konferens i Stockholm den 15-16 februari 2011 TALARE Örebro universitet Umeå kommun Jan Brännström Jan Hjelte Uppsala

Läs mer

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880)

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880) Bilaga 4 Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880) 2011-03-15 ARBETSLIV OCH STÖD VÅRD OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON

Läs mer

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 504-266/09 PROJEKTPLAN Godkänd av styrgruppen 2010-01-11 Våld i nära relationer Projektplan Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer Projektperiod

Läs mer

BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013

BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013 BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013 Katarina Munier BBIC ett sätt s att stärka barns och ungas ställning Är ett nationellt system för utredning, planering och uppföljning av barn och unga upp till 21

Läs mer

Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre

Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre Foto: IBL Bildbyrå Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre Klagomål är gåvor Vi betraktar klagomål från våra kunder, externa som interna, som gåvor. Rätt hanterat kan ett klagomål förändra

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Den hållbara hemtjänsten

Den hållbara hemtjänsten Utbildningsdag 10 februari 2016 Folkets hus, Göteborg Den hållbara hemtjänsten - förebyggande arbete mot sjukskrivningar För HR-avdelning och chefer inom kommunal äldreomsorg Hur ska en organisation se

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning

Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR BASPERSONAL INOM STÖD OCH SERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Hur får man anställda att tänka dokument- & ärendehantering?

Hur får man anställda att tänka dokument- & ärendehantering? Hur får man 20 000 anställda att tänka dokument- & ärendehantering? Att få alla att arbeta mot samma mål och åstadkomma verklig förändring i verksamheten. Johanna Fransson, projektledare Stadskontoret

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen

Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR BASPERSONAL INOM ÄLDREOMSORGEN 1 Guide till webbaserat stöd Yrkesintroduktion för baspersonal inom

Läs mer

Lokal uppföljning med stöd av UIV

Lokal uppföljning med stöd av UIV Lokal uppföljning med stöd av UIV marco.fredin@grkom.se 076-0 77 65 Drivkrafter för uppföljning av insatser Vården kostar 57 mkr Boenden kostar mkr vilken nytta för klienterna? Önskan från verksamheterna

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer