INSPIRATIONSDAG FÖR ARBETET MED VÅLD I NÄRA RELATIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INSPIRATIONSDAG FÖR ARBETET MED VÅLD I NÄRA RELATIONER"

Transkript

1 Sammanfattning av: INSPIRATIONSDAG FÖR ARBETET MED VÅLD I NÄRA RELATIONER 7 maj 2015 på Radisson Blu Scandinavia Hotell, Drottningtorget, Göteborg 7 maj 2015 arrangerade Dialoga (Kompetenscentrum om våld i nära relationer, Göteborgs Stad) en inspirationsdag för arbetet med våld i nära relationer. Syftet var att lyfta fram goda exempel på hur arbetet med våld i nära relationer kan organiseras, och därmed ge inspiration till det fortsatta arbetet på området. Att möta personer med en komplex problematik, som utsatthet för våld i nära relationer innebär, ställer stora krav på organisationen. Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSFS 2014:4) säger att socialnämnden ska samverka för att samordna sina insatser så att de inte motverkar varandra. Var i verksamheten ansvaret för samverkan ska ligga ska också fastställas. Inspirationsdagen riktade sig till chefer och medarbetare inom Socialtjänsten i Göteborgs Stad och Dialogas avtalskommuner. Viktigt att ta del av varandras erfarenheter Katarina Idegård och Birgit Andrén från Dialoga var moderatorer och poängterade inledningsvis vikten av att dela med sig av varandras erfarenheter när det gäller arbetet mot våld i nära relationer, vilket var dagens syfte. Maj Bjurving, enhetschef på Dialoga, berättade att Dialoga märker av ett behov av att sprida kunskap om implementering av planer och riktlinjer i verksamheterna. När medarbetare har utbildats om våld i nära relationer behöver det finnas strukturer på arbetsplatserna så att kunskaperna tas om hand på ett bra sätt. Det är också viktigt att det är flera personer på en arbetsplats som har kunskap och arbetar med frågan, så att det inte blir ett ensamarbete, sa Maj Bjurving. Hon betonade att samordning och samverkan är viktigt. Vi behöver lära oss att gå i varandras mockasiner. Alla aktörer har olika roller och ansvar och därför behöver vi ta del av och respektera varandras perspektiv och roller. Hur inverkar organisationsstrukturen på socialtjänstens klientarbete? Pär Grell, doktorand i socialt arbete, Akademin för hälsa och arbetsliv vid Högskolan i Gävle, berättade om hur organisationsstrukturen påverkar arbetet. Han talade om specialisering, som är den vanligaste arbetsfördelningen idag inom kommunernas socialtjänst.

2 Fördelar med specialisering, det vill säga en tydlig uppdelning av arbetsuppgifter och områden mellan medarbetarna, är bland annat att det är ett rationellt och effektivt arbetssätt eftersom var och en är expert på sitt område och sköter sin del i arbetet. Socialt arbete är mångfacetterat. Alla kan inte kunna allting utan ansvaret behöver delas upp. Han talade om att organisationer blir allt mer lika varandra av olika anledningar. Likriktningen kan vara tvingande (inte så vanligt i kommunal verksamhet), normativ eller mimetisk. Mimetisk likriktning handlar om att organisationerna härmar varandra eftersom det sällan finns lösningar som är självklara, utan vi måste lära av varandra. Pär Grell beskriver organisationsstrukturer utifrån en glidande skala med Specialisering i ena änden och Integrering i den andra, och där emellan Koordination och Kollaboration. Det finns både för- och nackdelar med de olika organisationstyperna. Fördelar med Specialisering menar han till exempel är att organisationen uppnår expertkunskap inom de olika områdena, eftersom medarbetarna kan fördjupa sig inom sina respektive områden. De får då fördjupade kunskaper om både metoder och målgrupper, vilket också kan vara en fördel vid unika och avgränsade problem. Nackdelar med specialisering kan vara bristande helhetssyn och fragmentering. Koordination (samordning) ger möjlighet till gemensamt arbete med klienten i fokus, samtidigt som specialiserade målgrupps- och metodkunskaper bibehålls. Nackdelar kan till exempel vara att risken för samarbetssvårigheter ökar på grund av exempelvis oklar ansvarsfördelning, olika kunskapsanspråk eller kamp om tolkningsföreträde. Kollaboration (samarbete) kan ge fördelen av synergieffekter på grund av uppluckrade gränser mellan aktörerna, och möjligheten att gemensamt möta komplexa behov hos klienterna. Nackdelar kan vara samma som när det gäller koordination (se punkten ovan). Integrering handlar om att ingen specialisering alls av arbetsuppgifter förekommer utan att alla medarbetare gör allting. Fördelar med detta arbetssätt är till exempel att organisationen och alla medarbetarna får en helhetssyn i ärendena och att komplexa behov synliggörs på ett tydligare sätt. Nackdelar med integrering kan vara att det blir svårt att hantera unika problem och att vissa perspektiv riskerar att försvinna. Pär Grell har gjort studier av hur klienter med komplexa behov uppfattar specialiseringen inom socialtjänsten. Hans resultat visar till exempel att det finns en grundläggande misstro mot IFO, att de tycker att det är en svårbegriplig och svårnavigerad organisation där alla de olika kontakterna tar mycket tid och kraft och att klienterna ibland möts av att det är inte mitt bord. Men det finns hos klienterna också viss förståelse för funktions- och problemspecialisering. En annan tydlig åsikt från de flesta klienter är att de önskar en egen handläggare, och inte många olika. När det gäller frågan om hur IFO bäst ska organiseras utgår Pär Grell från huruvida problemet Pär Grell

3 (området, ärendena) är enkelt, komplicerat eller komplext. Utifrån det går det sedan att bedöma om det exempelvis fungerar bäst med standardiserade instruktioner eller inte, och vilka olika aspekter som spelar in för hur säkert eller osäkert det är att ett visst resultat uppnås. Han kan konstatera att forskningen inte ger något entydigt svar på hur IFO bäst organiseras. Organisationen behöver anpassas efter klientens livssituation och arbetsuppgifternas karaktär, och en lösning kan vara att dela in organisationen utifrån enkla, komplicerade eller komplexa problem. För enklare problem kan specialisering vara det bästa, medan det för mer komplicerade och komplexa problem behöver diskuteras mer kring synen på förändring, behandling och samtalsorientering, kontra omsorg och praktisk hjälp. Hur som helst kan och bör de organisatoriska ramarna för det sociala arbetet, och klienternas perspektiv på detta, uppmärksammas i betydligt högre grad av både praktik och forskning. Kanske är det dags för en statlig IFO-utredning, avslutar Pär Grell. Att skapa en sektorsövergripande organisation för arbetet med våld i nära relationer Inger Ståhlgren, utvecklingsledare i Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning, berättade hur de har tagit sig an arbetet med våld i nära relationer i sin stadsdel. Hon pratade om hur de utifrån den centrala planen har utarbetat en lokal plan som nämndbehandlades i december När de har gjort sin lokala aktivitetsmatris har de utgått från frågorna vad, hur, vem och när och definierat svaren på dessa. För att skapa en hanterbar ansvarsfördelning har de delat upp frågan i tre områden: Förebyggande/främjande arbete samordningsgruppen ansvarar Tidiga upptäckter av våld samordningsgruppen ansvarar Insatser när det har hänt sektor IFO-FH ansvarar De har tre olika perspektiv i sitt arbete med våld i nära relationer: Medborgare, brukare och medarbetare. Medarbetarperspektivet är viktigt. Vi har medarbetare i Örgryte-Härlanda och bland dem kan det finnas både utsatta och förövare, poängterade Inger Ståhlgren. Det viktigaste budskapet vi hade när vi presenterade för vår ledningsgrupp var att våld i nära relationer inte bara är en IFO-fråga, utan den ska finnas med i alla verksamheter, berättade hon också. Ledningsgruppen utgör styrgrupp för arbetet med våld i nära relationer. Arbetsgruppen består av Inger, Ingrid Wickström som är samordnare för våld i nära relationer, samt ytterligare personer beroende på vilka ärenden som blir aktuella. Inger Ståhlgren berättade också om vad som har beslutats hittills på området, bland annat att styrgryppen ska gå en heldagsutbildning, att det ska genomföras en basutbildning som innefattar tre halvdagar under hösten, samt att det ska utarbetas en strategi för att skapa nya former för samverkan på individnivå inom respektive sektor samt mellan sektorerna i stadsdelen. Äldreomsorgen är först ut när det gäller det sistnämnda, och det ska vara klart innan midsommar. Hur går Örgryte-Härlanda vidare i arbetet mot våld i nära relationer? Inger berättar att det bland annat är planerat fler utbildnings- och informationsinsatser, att det blir någon aktivitet 25 november och att den lokala planen ska revideras årligen. Ingrid Wickström, samordnare för våld i nära relationer i Örgryte-Härlanda, berättade kort om hur IFO-FH i stadsdelen praktiskt arbetar med frågan om våld i nära relationer. Hon betonade att det handlar om att ställa sig frågan: Hur gör vi det bästa för den utsatta, och hur får vi de utsatta att känna att de får en samlad hjälp, och inte behöver träffa många olika personer?

4 Uppdraget de har utifrån den lokala planen handlar bland annat om att säkerställa samordnade rutiner vid det akuta omhändertagandet av de utsatta, och att det ska finnas en arbetsgrupp med en representant för varje enhet. De ska också revidera den lokala åtgärdsplanen för IFO-FH och då ingår även den så kallade Rosa foldern, som personalen har hängande vid sina skrivbord. Foldern innehåller konkreta punkter på hur personalen ska agera när de träffar en utsatt. Ingrid poängterade också något som kan vara en bra Ingrid Wickström utgångspunkt i allt arbete med våld i nära relationer. Det är viktigt att vi inte låter oss stoppas av hinder, utan att vi alltid strävar efter att hjälpa de utsatta på bästa sätt. Familjevåldsteamet SDF Västra Hisingen Björn Stenhammar, förste socialsekreterare inom Familjevåldsteamet Västra Hisingen, berättade om hur de arbetar inom Familjevåldsteamet. Teamets mål är att våldet ska upphöra, att våldsutsatta ska få skydd, att utsatta inklusive eventuella barn ska kunna bo kvar i stadsdelen samt att nå våldsutövare. Det är en förhoppning vi har att vi ska kunna arbeta mer med utövaren och få den personen att flytta i stället för den som är utsatt för våldet, sade Björn Stenhammar. Björn Stenhammar Syftet med Familjevåldsteamet är bland annat att erbjuda stöd till alla i familjen, utreda barnens situation och att samarbeta genom gemensam ärendefördelning, planering, metodhandledning, processhandledning och snabbt krisstöd. Familjer med barn har första prioritet, men i mån av tid kan teamet ta sig an även andra ärenden. Styrkan med Familjevåldsteamet menar Björn är att alla blir inkluderade och att alla i teamet vet vad alla håller på med eftersom de planerar ihop och bestämmer vad var och en ska göra. En lärdom som de har dragit är att: Varje ärende tar sin tid. Vi måste sitta länge och prata med de utsatta för de berättar inte alltid direkt. Jag tror att våra klienter tycker att de får bra kontakt och stöd av oss för de brukar stanna kvar hos oss, avslutade Björn. Att möta våldsutövare inom myndighetsutövande socialtjänst Bertel Ferm, samordnare våld i nära relationer, och Krister Arvidsson, socialsekreterare, SDF Västra Hisingen, berättade om hur de i sin verksamhet arbetar med våldsutövare. Utövarna som de möter är nästan uteslutande män. Det är av stor betydelse för de utsattas skydd och säkerhet att tidigt möta våldsutövaren för

5 att reducera hans våld. Det görs genom att bygga relationer och sätta gränser. Ett tydligt fokus i mötet med utövaren är att personen ska sluta att utöva våld. Bertel och Krister berättar om de två olika landskap som mötet med våldsutövare respektive våldsutsatt innebär. När det gäller utövaren handlar det om att bedöma risker, kontrollera och arbeta för beteendeförändring, medan det gentemot den utsatta handlar om att ge skydd, stöd och omsorg. De berättade också om vad som är viktigt att tänka på när de i sin yrkesroll samtalar med våldsutövare. Bertel Ferm och Krister Arvidsson Det gäller att snabbt ta kontakt med förövaren när vi får kännedom om en polisanmälan. Vi kontaktar förövaren via telefon och berättar om vår verksamhet och bjuder in personen att komma och prata med oss. Vi brukar få olika reaktioner men alla brukar komma, berättade Bertel och Krister. Ett tips är att vara två som möter utövaren från början. Det sparar tid på sikt, sade de. I samtalen med våldsutövare betonar Bertel och Krister att det är viktigt med ett gott och respektfullt bemötande gentemot individen, samtidigt som de gör klart för utövaren att det är han som bär ansvaret för sin våldsutövning och har gjort fel. Kroppsspråket är viktigt i bemötandet, liksom att hälsa personen välkommen när han kommer. Det är de små detaljerna i bemötandet av utövaren som har betydelse för utgången, avslutar Bertel och Krister. Community Readiness Model Lena Ernst Lagergren, utvecklingsledare på Kunskapskällar n, Social resursförvaltning, berättade om Community Readiness Model (CRM), som är en metod för att mäta en organisations förändringsberedskap. CRM kan användas till behovsbedömning, till att mäta förändring, samt till utvärdering, planering och forskning. Dialoga kan nu erbjuda verksamheter eller stadsdelar att få en undersökning av arbetet med våld i nära relationer genomförd utifrån modellen. CRM handlar om att definiera ett sakområde och en fråga, exempelvis arbetet med våld i nära relationer i en Lena Ernst Lagergren stadsdel, och genom en bestämd arbetsprocess ta reda på var i den så kallade förändringsstegen stadsdelen ligger när det handlar om just den frågan. Förändringsstegen innehåller steg från Ingen medvetenhet längst ned, via bland annat Förplanering, Förberedelse och Igångsättande, till Hög nivå av ägande högst upp. Undersökningsprocessen enligt CRM sker i följande steg: Definiera området/communityt. Identifiera frågan/issuet. Genomföra 4-6 telefonintervjuer med nyckelpersoner. Sammanställa och analysera intervjuerna. Bedöma områdets förändringsberedskapsnivå.

6 Ta fram förslag på relevanta strategier och insatser. Genomföra workshops. Genomföra beslutade insatser. Utvärdera arbetet. Det är sex dimensioner som ska undersökas: - Vilka aktiviteter/insatser görs idag? - Hur bred är organisationens kännedom om dessa? - Hur ser ledningen och styrningen ut avseende det aktuella arbetsområdet. - Hur är arbetsklimatet för dem som ska utföra aktiviteterna/insatserna? - Vilka kunskaper finns i organisationen om ämnet/temat? - Vilka resurser finns? Poängsättning sker och utifrån denna görs en bedömning och analys. Därefter utarbetas strategier för hur communityn ska arbeta med den aktuella frågan. Metoden handlar inte om att bedöma kvaliteten på arbetet, utan att mäta förändringsberedskapen. Det ska utgöra ett stöd för att få veta var i förändringsprocessen man befinner sig. Utifrån detta får communityn konkreta tips på hur de kan arbeta, berättade Lena Ernst Lagergren. Fördelarna med CRM menar Lena är att modellen är enkel att använda och kräver relativt små arbetsinsatser, den ger snabbt resultat, är billig och lätt att upprepa. Text och foto: Helena Amundsson, Dialoga

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Länsstrategi för arbetet mot våld i nära relationer

Länsstrategi för arbetet mot våld i nära relationer Länsstrategi för arbetet mot våld i nära relationer 3 juni Hannah Kejerhag Oldenmark Regional utvecklingsledare för arbetet mot våld i nära relationer Länsstyrelsen Västernorrland Kartläggning 2011-2012

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje för riskanalys Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Vi behöver förändra attityder

Vi behöver förändra attityder Sammanfattning av konferens om Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 25 november 2014 på Elite Park Avenue Hotell i Göteborg 25 november 2014 arrangerade Social resursförvaltning, Göteborgs Stad,

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

GRs projektredovisning för

GRs projektredovisning för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Box 5073 402 22 Göteborg Organisationsnummer 222000-0265 K-person på GR är Lotta Wall Kontaktperson på Dialoga är Maj Bjurving Medel rekvireras till Göteborgsregionens

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 4 juni 2014 Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Bakgrund Frågan om arbetsbelastning och hög personalomsättning inom socialtjänsten är akut. Akademikerförbundet SSR har länge

Läs mer

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Politiska mål Stadens reglemente Kunskap & forskning Lagstöd Sammanfallande intresse Direktörernas gemensamma sociala målbild 2013 Tydliga politiska mål i

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA Att söka bidrag Utvecklingsenheten vid Socialförvaltningen

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Implementering. Mårten Åhström. marten.ahstrom@sll.se. Stockholms läns landsting. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin

Implementering. Mårten Åhström. marten.ahstrom@sll.se. Stockholms läns landsting. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin 1 Implementering Mårten Åhström Stockholms läns landsting Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Enheten för implementering marten.ahstrom@sll.se 2 Definition implementering En sammansättning specifika

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Motion 5/2015 angående utvecklat arbete för att förebygga och förhindra våld i nära relationer

Motion 5/2015 angående utvecklat arbete för att förebygga och förhindra våld i nära relationer Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Diarienummer 150377 Landstingsfullmäktige Motion 5/2015 angående utvecklat arbete för att förebygga och förhindra våld i nära relationer Förslag

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Reviderad 2012-03-26 1/8 Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Intra-organisatorisk (inom org.) Inter-organisatorisk (mellan org.) Intra-sektoriell (offentlig, privat eller ideell sektor) - Offentlig

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Community Readiness Model

Community Readiness Model Community Readiness Model Samhällsmedicin Gävleborg Jessica Tanzilli Sven Persson 1 Hur modellen fungerar i teori och praktik Community Readiness modellen (CMR) beskriver en organisations eller kommuns

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA

-Projektplan Fri:JA 130418- Projektplan Fri:JA Ingela Bernholtz/Lovisa Gentz Ahl Projektplan Fri:JA Bakgrund Fri:JA projektet startade i augusti 2012 med anledning av att samtliga IM elever i Kristianstads kommun samlades på Österängsgymnasiet. Eftersom

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Samverkan för att stärka barnets rättigheter

Samverkan för att stärka barnets rättigheter UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt Idéutbytesdagar Samverkan för att stärka barnets rättigheter Genomförda av Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter,

Läs mer

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du 1 2 SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du välkommen att titta på vår hemsida: www clues.se Kontaktinformation:

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

Antagen KS 2008-11-11 135 1 (5) Våld och hot - rutin

Antagen KS 2008-11-11 135 1 (5) Våld och hot - rutin Antagen KS 2008-11-11 135 1 (5) Våld och hot - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2008-11-11 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen Granskad av Centrala arbetsmiljökommittén

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten Implementering och spridande av kunskap Historisk tillbakablick Optimistiska eran - själv ta del av ny forskning Många metoder som användes

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Om barn och unga med funktionsnedsättning

Om barn och unga med funktionsnedsättning Sammanfattning av konferensen: VEM KAN MAN LITA PÅ? Om barn och unga med funktionsnedsättning 28 januari 2015 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg 28 januari 2015 arrangerade Dialoga (Kompetenscentrum

Läs mer

Hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik

Hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik Hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik för Fyrbodals kommuner och Lilla Edet Därför behövs utbildningar... De senaste åren har

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

Socialt arbete - specialisering eller integrering?

Socialt arbete - specialisering eller integrering? Socialt arbete - specialisering eller integrering? Funktions-/ärendetypsindelad organisation Barn- och familjeenhet Utrednings- och försörjningsstödsenhet Missbruksenhet Funktionshinderenhet Mottagningsenhet

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

K OGNUS. Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012

K OGNUS. Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012 Avslutningskonferens 29 maj 2013 Konstakademin Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012 Stockholms Läns Landsting Norra Stockholms psykiatri (projektägare) Transkulturellt Centrum Kommuner

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn

Tjänsteskrivelse. Tillsynsärende hemlösa barn Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2014-09-11 Vår referens Sofi Kimfors Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse sofi.kimfors@malmo.se Tillsynsärende hemlösa barn SOFN-2013-188 Sammanfattning

Läs mer

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens VALIDERING Vård- och omsorgscollege Västmanland Struktur, process och principer för validering GY 2011 + Vux 2012 Professionell Omvårdnadsoch omsorgs Rehabiliterande Etisk Ergonomisk Pedagogisk 1 Vård-

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus

Läs mer

Övriga deltagande Pia Möller ekonom 66 Carina Gustavsson MAS 67 Annsofie Hermansson enhetschef 72 Stina Arvidsson PA-konsult 72.

Övriga deltagande Pia Möller ekonom 66 Carina Gustavsson MAS 67 Annsofie Hermansson enhetschef 72 Stina Arvidsson PA-konsult 72. Sammanträdesdatum Sida 1 Plats och tid Österön, Stadshuset kl. 08:30-11:35 Sammanträdet ajournerades mellan kl. 09:00-09:05 och 10:45-10:50 Beslutande Björn Fagerlund (M) ordförande Janne Jansson (S) vice

Läs mer