knivsta r2006:layout :42 Sida 1 årsredovisning 2oo6 knivst a kommuns årsredovisning 2006

Transkript

1 årsredovisning 2oo6

2 produktion: Kommunkontoret, Knivsta kommun grafisk form: Informationsservice, Uppsala kommun, ao tryck: Tryckeriservice, Uppsala kommun

3 Innehåll Kommunstyrelsens ordförandes kommentar 4 Kommunchefen har ordet 6 Omvärldsanalys 8 Uppföljning av kommunfullmaktiges mål Ekonomisk analys 16 Resultaträkning kommunen 20 Finansieringsanalys kommunen 21 Balansräkning kommunen 22 Noter kommunen 24 Kommunens ekonomi i sammandrag 29 Investeringsredovisning kommunen 30 Resultaträkning koncern 31 Finansieringsanalys koncern 32 Balansräkning koncern 33 Noter koncern 34 Redovisningsprinciper 38 Personalbokslut 40 Driftsredovisning 41 Kommunstyrelsens verksamhet 42 Skol-, kultur- och socialnämndens verksamhet 47 Bygg- och miljönämndens verksamhet 55 Överförmyndarnämndens verksamhet 58 Valnämnd 58 Knivstabostäder AB 59 Alsike Fastighets AB 62 Kommunfastigheter i Knivsta AB 64 Ordlista 66

4 Kommunstyrelsens ordförandes kommentar Ett mycket bra resultat! Det är en träffande sammanfattning av Knivsta kommuns årsredovisning för Det man i första hand tänker på är givetvis årsresultatet på nästan 19 miljoner kronor. Det är 9 miljoner kronor bättre än budget. Det budgeterade resultatet på 10 miljoner kronor överensstämmer med kommunens finansiella mål. Målet är att vi ska ha ett resultat på två procent av skatteintäkter och statsbidrag. Det är nödvändigt för att värdesäkra kommunens eget kapital. Understiger resultatet denna nivå innebär det att det egna kapitalet urholkas av inflationen, vilket gör att vår generation förbrukar det kapital vi ärvt av tidigare generationer knivstabor. För att få en korrekt bild måste man titta på orsakerna till det goda resultatet. Våra verksamheter har i stort sett klarat sig inom budget, vilket är mycket tillfredsställande. De övriga nio miljonerna är en följd av i första hand mer skatteintäkter än vad vi räknat med. Det är alltså frågan om engångsinkomster som vi inte kan förutsätta under kommande år. Sedan det blivit känt att årsresultatet skulle bli bättre än budgeterat, har flera förslag framförts om vad dessa pengar ska användas till. Helt naturligt har det gällt förskolan, grundskolan och fritidsområdet som är i behov av extra pengar för kvalitetsförbättringar. Problemet är att vi inte kan räkna med samma goda resultat framöver. Vi måste därför återgå till ursprunglig kostnadsnivå när pengarna förbrukats. Vill man ta ansvar för ekonomin får man till årliga utgifter bara använda pengar som man kan räkna med under en längre tid. Mot denna bakgrund kan man fråga sig hur detta fina resultat då ska komma våra invånare tillgodo. Svaret är som vanligt investeringar. Vår kommun har på grund av den snabba befolkningstillväxten ett mycket stort behov av kapital för investeringar i framför allt förskolor och skolor. Till det kommer ett akut behov av ett nytt äldreboende. Självklart ska vi försöka låna så lite som möjligt till dessa investeringar. Vår enda möjlighet att hålla nere skuldnivån är att årligen prestera ett betydande resultat att använda till investeringarna. Det leder till lägre räntekostnader som kommer invånarna till del genom att vi får mer utrymme för exempelvis kvalitetssatsningar. Det finns flera skäl att vara försiktig med att förbruka det egna kapitalet. Utöver den moraliska aspekten att inte förskingra tidigare generationers besparingar, är det frågan om framtida trygghet för 4

5 Inlaga:2006_inlaga.qxd :47 Sida 5 knivsta kommuns årsredovisning 2oo6 våra många barn och ungdomar. Precis som i en hushållsekonomi innebär ett eget kapital en trygghet. Med ett tillräckligt eget kapital har vi mycket bättre förutsättningar att klara påfrestningar i en oviss framtid. Det faktum att de olika verksamheterna klarat sin budget är mycket glädjande. Det är ett bevis för att prognosarbetet fungerar och att de åtgärder som beslutats för att klara kostnadsnivån varit verksamma. Sammantaget ger det anledning förmoda att vi även framöver kommer att ha en god ekonomi i Knivsta kommun. Göran Nilsson (m) kommunstyrelsens ordförande 5

6 Kommunchefen har ordet Knivsta kommuns snabba befolkningstillväxt fortsatte under Befolkningsökningen var 2,01 procent eller 273 personer och för fjärde året i rad hade Knivsta rikets största födelseöverskott. Sedan kommunbildningen 2003 har kommunen passerat 20 kommuner i antal invånare. Detta betyder behov av fortsatt utbyggnad av förskolor och skolor och därmed krav på stora investeringar. Förskolan har under året byggts ut med 90 platser, och vi skapar ändamålsenliga skollokaler genom om- och tillbyggnad av Alsike skola och Thunmanskolan. Totalt har investeringarna under året uppgått till 47,2 miljoner kronor och är fortsatt hög under planperioden. Under 2006 antogs flera detaljplaner. Här kan nämnas planen för Sågenområdet i centrala Knivsta. Den ger utrymme för lägenheter, uppdelade i en trädgårdsstad och en sovstad, samt lokaler för kontor och affärer. Insatser har också gjort för försköning av samhället. Särstaparken har restaurerats till ett nytt finparksrum. 30 träd har planterats på parkmark i kommunen och skötsel av grönytor och ett vackert sommarblomsprogram har också bidragit till ett grönare Knivsta. Som ett ytterligare steg i att etablera och utveckla vår kommun har en näringslivspolicy tagits fram i dialog med kommunens företagare och näringslivsorganisationer. Vidare har arbetet med en marknadsplan för företagsparken Ar påbörjats. Kommunen har gått in som medlem i Stockholm Bussiness Alliance, ett partnerskap mellan kommuner i Stockholm-Mälarregionen med syfte att utveckla det näringspolitiska arbetet i regionen. Kommunen redovisar ett totalt överskott på 18,7 miljoner kronor för verksamhetsåret, ett resultat över det budgeterade med 8,9 miljoner. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med nästan 9,6 miljoner kronor jämfört med vad som budgeterats och kommunens verksamheter generade ett överskott på 0,5 miljoner. 6

7 Inlaga:2006_inlaga.qxd :47 Sida 7 knivsta kommuns årsredovisning 2oo6 Det är mycket glädjande att kunna lämna år 2006 med ett så bra resultat. Inte minst har verksamheterna bidragit genom att hålla sig inom budget. Vi kan därmed med tillförsikt se framåt, utan att fördenskull bortse ifrån att kommunen även framöver står inför stora utmaningar. Befolkningstillväxten är fortsatt stor och därmed också behovet av kontinuerlig utbyggnad av den kommunala servicen. Anna Maria Dansbo kommunchef 7

8 Omvärldsanalys Bostäder Under 2006 har kommunen fastställt fyra detaljplaner, Eriksberg, Sågenområdet, Brännkärrsgården och del av Boängsåsen. För Boängsåsen, som till största delen antogs 2005, har bostadsbyggandet börjat. Det totala antalet lägenheter i Boängsåsen är cirka , fördelat på både småhus och flerbostadshus. Kommunen har sålt ett trettiotal tomter under Dessutom har 24 lägenheter och 14 radhus sålts i området Östra Brännkärr. I centrala Knivsta har ett stort antal lägenheter i kvarteret Segerdal färdigställts och inflyttningen har börjat. Kommunen har även arbetat med ytterligare detaljplaner som rymmer ytterligare några hundratal lägenheter, fördelat på både småhus och flerbostadshus. Regionalt samarbete Kommunen deltar i en rad regionala samarbeten med syfte att stärka tillväxten i regionen. Inom Regionförbundet Uppsala län bedrivs arbete med att stärka länets tillväxt. ABC-samarbetet är en informell sammanslutning av kommunerna i stråket Uppsala Stockholm samt Regionförbundet Uppsala län och Regionplane- och trafikkontoret vid Stockholms läns landsting. STRAIR Strategic Development and Cooperation between Airport regions är ett InterregIIIC-projekt med deltagande från sju europeiska flygplatsregioner, med tillsammans 96 miljoner passagerare. Syftet med projektet är att stärka näringslivsutvecklingen i flygplatsregionerna och att utveckla nätverk i regionerna för att dra lärdom av varandras verksamheter. Svensk partner är en grupp bestående av RTK, Regionförbundet Uppsala län, LFV, Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna. Under 2006 har Knivsta kommun också gått med i SBA Stockholm Business Alliance vars syfte är att fördjupa och utveckla det näringspolitiska arbetet i regionen. Partnerskapet är ett konkret exempel på hur kommunerna i Stockholm - Mälarregionen gemensamt kan arbeta för att förbättra de lokala etableringsförutsättningarna och ge bättre service till företagen, så att fler företag attraheras till att etablera sig och bidra till regionens tillväxt. Befolkning Befolkningsförändringar Knivstas folkmängd den 31 december 2006 uppgick till personer enligt Statistiska centralbyråns (SCB) officiella siffror. Det 8

9 innebär en ökning av invånarantalet under 2006 med 273 personer. Mestadels beror detta på kommunens stora födelseöverskott på 146 personer, men också på ett positivt flyttningsnetto på 127. Procentuellt sett är födelsenettot det största i riket för fjärde året i rad. Befolkningsökningen på 2,01 procent är den elfte största bland rikets kommuner. Under den första mandatperioden i den nya kommunen har befolkningen ökat med personer eller med 8,03 procent. Storleksmässigt har cirka 20 kommuner passerats under dessa fyra år. Antalet nyfödda i Knivsta var år , en ökning med 18 barn jämfört med år Antalet födda har successivt ökat från år 1999 då endast 133 barn föddes. Ökningen är dels en följd av den stora inflyttningen av unga föräldrar och dels en följd av den allmänna trenden i riket med högre födelsetal års siffra är i nivå med de höga födelsetalen i slutet av 80-talet och i början av 90-talet där det år 1992 föddes 214 barn i den dåvarande kommundelen. Antalet döda under 2006 var endast 69 personer vilket var två färre än år Ovanstående tabell visar den enorma ökningen av barn i förskoleålder under den första mandatperioden, en ökning med drygt 47 procent. Stor procentuell ökning finns även i åldersklasserna år samt 80 år och äldre. Befolkningens åldersfördelning Knivsta kommun har en extremt ung befolkning med en medelålder på 36 år. 30 procent av befolkningen var högst 18 år per 31 december 2006 och mindre än 10 procent av befolkningen var mellan 19 och 29 år. Andelen personer som fyllt 65 år var 10,4 procent. Befolkningsutveckling Knivsta Folkmängd efter ålder avser 31 december respektive år Ålder Förändr Förändr , % , , , , , , , , ,0 80 w ,5 Summa ,0 Källa: Statistiska centralbyrån ANDEL Åldersfördelning i Knivsta kommun 31 december ,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0, ÅLDER 9

10 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 2006 Allmänna mål Kommunen har en långsiktigt hållbar ekonomi med framtagen finansieringspolicy och en investeringsplan på kort och på lång sikt. En investeringsplan på kort och lång sikt är beslutad i kommunfullmäktiges mål- och budgetbeslut. Arbetet med finanspolicy pågår. Målet är delvis uppnått. Alla beslut har en ekonomisk konsekvensbeskrivning. Kommunens strävan är att alla ärenden som behöver ha en ekonomisk konsekvensbeskrivning har det. Ingen översyn har gjorts för att se om så sker. Målet är delvis uppnått. Ny översiktsplan är antagen som tillgodoser medborgarnas krav på boende, miljö, kollektivtrafik, arbetstillfällen, kultur och fritid och kommunal service. Översiktsplanen för kommunen som helhet antogs sommaren Planarbetet följde därmed den tidplan som beslutades hösten 200. Arbetet med underlag för fördjupad översiktsplan för tätorterna Knivsta och Alsike påbörjades under hösten 2006, i enlighet med intentionerna i den kommuntäckande översiktsplanen. Målet är uppnått. Kommunens demokrati- och dialogmål ska utvecklas bland annat genom en återkommande temadebatt i KF Temadebatt på ämnet demokrati med demokratiredovisningar från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder hölls i kommunfullmäktige vid dess möte Målet är uppnått. Kommunens hemsida har utvecklats och arbetet mot 24-timmarsmyndigheten har påbörjats. Innehållet på kommunens båda webbplatser har löpande utvecklats, uppdaterats och underhållits. Vidare har interaktiviteten på kommunens externa webbplats utvecklats. Dialogtjänsten Frågepanelen startades upp under sensommaren med representanter från de politiska partierna och från kommunens nämnder som frågemottagare. Förvaltningen har arbetat fram en uppdragsspecifikation för 10

11 en förstudie på temat e-kommunen. Förstudien genomfördes under senhösten. Arbetet med att förbättra webbplatsens tillgänglighet för funktionshindrade fortsätter. Målet är uppfyllt. Servicegarantier inom alla kommunens verksamheter är antagna, väl kända och fungerande, och en del av kommunens kvalitetssäkring. Arbetet med kvalitetsdeklarationer för den kommunala verksamheten har fortsatt. Arbetet har skett i dialog med medborgarna, verksamheterna, ledningen och politiken och genomförts med ett omvärlds- och medborgarperspektiv. Under året har deklarationer för biblioteket beslutats. Arbetet med att införa deklarationer inom förskolan och skolan har pågått under hösten och beslut i ansvarig nämnd väntas under våren En uppföljning och revidering av deklarationerna inom Vård och Omsorg har genomförts under året. Målet är delvis uppnått. Alla kommunens verksamheter har bedömts beträffande möjligheter till konkurrensutsättning. Några av kommunstyrelsens verksamheter har bedömts beträffande möjligheter till konkurrensutsättning däribland måltidsproduktionen i Centralköket. IT-drift, viss posthantering och företagshälsovården för kommunen köps av annan leverantör. Kommunstyrelsen har tagit beslut om att konkurrensutsätta den centrala lokalvården. Idag finns inget kommunalt huvudbibliotek i Sverige som drivs i privat regi. Frågan om konkurrensutsättning har inte prövats. Frågan om konkurrensutsättning inom allmänkulturen har inte prövats då ingen egen verksamhet bedrivs. I till exempel Konsertkarusellen handlar det om förmedling av bidrag till föreningar som i ett andra steg anordnar konserter. Lämpligheten och möjligheten att konkurrensutsätta Hälsohuset har behandlats i SKS-nämnden. Kommunen har ett stort antal enskilda förskolor och en kundvalsmodell tillämpas. En kundvalsmodell tillämpas även inom grundskolan där elever och föräldrar väljer mellan Margarethaskolan och olika kommunala skolor. Alla kommunens äldreomsorgsverksamheter har bedömts beträffande möjligheter till konkurrensutsättning och beslut har fattats om att införa kundval inom hemtjänsten. Målet är delvis uppnått. 11

12 Miljöplan är antagen som en del i ett integrerat ledningssystem. Arbetet har påbörjats genom en nulägesanalys. Målet är ej uppnått. Handikapplan/-policy är antagen som en del i ett integrerat ledningssystem. Kommunfullmäktige har utsett en politisk arbetsgrupp för framtagande av en handikappolicy/plan för kommunen. Arbetet fortgår. Målet är ej uppnått. Mål för Kommunstyrelsen Kommunen har en ekonomi i balans med ett resultat motsvarande minst 2 procent av skatteintäkterna och generella bidrag. Kommunen har en ekonomi i balans och redovisar ett resultat som motsvarar 3,7 procent av skatteintäkter och generella bidrag. Målet är uppnått. I alla kommunala beslut ska en ekonomisk konsekvensbeskrivning utarbetas och alternativa lösningar övervägas. Besluten ska även beskriva en tidsplan och hur utvärdering och uppföljning genomförs. Kommunens strävan är att alla ärenden som behöver ha en ekonomisk konsekvensbeskrivning har det. Ingen översyn har gjorts för att se om så sker. Målet är delvis uppnått. Arbetet med integrerat ledningssystem på arbetslags/enhetsnivå har påbörjats. Styr- och ledningsprocessen i Knivsta kommun har tagit form och en uppföljning av resultatet så här långt är genomförd bland politiker och förvaltningschefer. Implementeringen på enhetsnivå är påbörjad och olika enheter har kommit olika långt. Målet är uppnått. Alla verksamheter ska jämföras med andra kommuner med avseende på kvalitet, kostnader och valfrihet. Genom en jämförande studie med fyra andra kommuner i länet har förvaltningen påvisat att antalet administrativa funktioner inte pekar på någon överkapacitet av antalet tjänster utan att kommunen tvärtom saknar en del mindre funktioner som finns i andra kommuner. Exempel på detta är bland annat EU-samordning. Delar av kommunens tre verksamhetscontrollers arbete utförs även i dessa andra kommuner, men med en annan benämning på funktionen. Knivsta kommuns satsning på information visade sig i jämförelsen. Målet är delvis uppnått. 12

13 Sjukfrånvaron bland kommunens anställda har minskat till 8 procent. Sjukfrånvaron (7,88 procent) har minskat något under Förhoppningsvis har den medvetna strategin med hälsodiplomeringsarbetet, personalronder, uppföljning av sjukfrånvaron på ett tidigare stadium med mera medverkat till minskningen. Utbildning och stöd till chefer kan också ha bidragit. Rehabiliteringsarbetet av sjukskrivna har noga lagts fast i handlingsplan och bidragit till en konsekvent hantering av dessa ärenden i samverkan med berörd anställd, försäkringskassa, företagshälsovård, facklig representant med mera. Mycket stöd och utbildningsinsatser behövs kontinuerligt för att hålla kvaliteten på en hög nivå. Målet är uppnått. Antalet olycksfall/tillbud på kommunens arbetsplatser har minskat med 10 procent i jämförelse med föregående år. Antalet arbetsskador ökade med en, från 19 till 20 under år Antalet tillbud sjönk med cirka 30 procent. Det innebär att målet uppnåddes att sänka totala antalet olycksfall/ tillbud med mer än 10 procent. Målet är uppnått. Ungdomsarbetslösheten i kommunen har minskat med 20 procent. Ungdomsarbetslösheten i kommunen har under 2006 varit låg i förhållande till övriga kommuner i länet. Avtalen för kommunala ungdomsprogrammet (KPU) år och avtalet för ungdomsgarantin (UG) år har genomförts förutom vid de tillfällen då arbetsförmedlingen ej haft ungdomar att anmäla. Målet är uppnått. Mål för Skol- kultur- och socialnämnden I alla nämndens beslut ska en ekonomisk konsekvensbeskrivning utarbetas och alternativa lösningar övervägas. Besluten ska även beskriva en tidsplan och hur utvärdering och uppföljning genomförs. I allt väsentligt lever nämnden upp till målet. Enstaka exempel på beslut som strider mot målsättningen finns dock. Målet är uppnått. Nämndens verksamheter ska jämföras med andra kommuner med avseende på kvalitet, kostnader och valfrihet. Nämnden har varje år sedan kommunen bildades redovisat detaljerade nyckeltal, där kommunen jämförs med andra kommuner avseende kvalitet och kostnader och i tillgängliga fall valfrihet. Dessa sammanställningar har redovisats för kommunstyrelsen i budgetarbetet och i bokslut. Jämförelserna har också använts i nämndens interna arbete. 13

14 Materialet har hämtats från SCB:s sammanställning Vad kostar Din kommun och från Skolverkets mycket omfattande statistik. Därtill har egna undersökningar genomförts inom kultur- och fritidsområdet. Målet är uppnått. Plan för Vård och Omsorg är antagen, väl känd och fungerande. Planen är antagen och väl känd. Implementeringen pågår. Målet är uppnått. Kundval är infört inom hemtjänsten. Inom Vård och omsorg har en verksamhet bedömts beträffande möjligheter till konkurrensutsättning. Det är hemtjänsten som kommer att införa kundval hösten Målet är ej uppnått. Antalet institutionsplaceringar är halverat jämfört med Antalet placerade personer har sjunkit från 34 till 19 stycken. Kostnaderna har sjunkit från 15,4 miljoner kronor till 10,3 miljoner kronor. Målet uppnås inte fullt ut, men satsningarna på hemmaplanslösningar och förebyggande arbete fortgår. Målet är uppnått. System för samverkan mellan skola, socialtjänst och fritidsverksamheter har tagits i bruk. Genomfört förskola/ skola socialtjänst, men ej för fritid. Målet delvis uppnått. Resultaten på nationella prov har förbättrats (med 10 procent) jämfört med Nationella prov genomförs i svenska, engelska och matematik i år 5 och år 9. Varje ämnesprov består av flera delprov. Flertalet resultat förbättrades, men inte med 10 procent i varje delprov. Målet delvis uppnått. Föreningslivets ansvar för kommunens kulturliv och fritidsaktiviteter har förstärkts. I Konsertkarusellen betalar kommunen för konserter som olika föreningar får arrangera och ta inträdesavgift för. I Konsertkarusellen tar föreningarna ett utökat ansvar samtidigt som deras ekonomi stärks. Det finns fler exempel på detta arbetssätt. Målet är uppnått. Mål för Bygg- och miljönämnden I nämndens beslut om detaljplaner ska en ekonomisk konsekvensbeskrivning utarbetas och alternativa lösningar övervägas. I underlaget för nämndens beslut om vilka detaljplaner som ska 14

15 påbörjas under året, behandlas frågan om ekonomiska konsekvenser för kommunen. Målet är delvis uppnått. Nämndens verksamheter ska jämföras med andra kommuner med avseende på kvalitet, kostnader, intäkter och valfrihet. För delar av nämndens verksamhet har jämförelse med andra kommuner gjorts i samband med revision förra året. Hittills har det varit svårt att få tillgång till en samlad överblick över byggoch miljöverksamheten i andra kommuner. Jämförelse med vissa utvalda kommuner planeras. Målet är delvis uppnått. Stadsbyggnadskontorets handläggningstider för bygglovsärenden med normal komplexitet ska för 90 procent av ärendena vara maximalt tre månader. Den normala handläggningstiden för bygglovärenden är en till tre månader. Denna tid klaras för alla ärenden som inte är komplicerade, räknat från det tillfälle när fullständiga handlingar inlämnats. Men handläggningstiden har under året drivits uppåt av en hög inströmning av ansökningar. I rutinerna ingår att ge utförlig information och rådgivning om hur den sökande ska förbereda sin ansökan för att den ska kunna hanteras snabbt. Målet är uppnått. Arbetet med tre detaljplaner för bostadsbyggande utanför Knivsta tätort har påbörjats. Under hösten påbörjades arbetet med två detaljplaneprogram på landsbygden. Dessutom har en plan i Alsike godkänts av nämnden under året, och ändring av en annan påbörjats. Målet är uppnått. Miljötillsynsarbetet har fått en mer förebyggande inriktning med halverat antal klagomål som följd. Uppbyggnaden av register och rutiner för förebyggande tillsynsarbete har varit tydlig de senaste åren när det gäller djurskydd, livsmedel och hälsa, samt för avloppsanläggningar. Denna inriktning fortsätter, förstärkt till följd av lagändringar. Målet är delvis uppnått. En plan för ökad trafiksäkerhet är framtagen. En komplett trafiksäkerhetsplan har inte upprättats. Ett första steg är taget genom en policy för användandet av fartreducerande åtgärder. Målet är ej uppnått. 15

16 Ekonomisk analys Årets resultat 2006 var ett positivt år för många av Sveriges kommuner. För Knivsta kommun ökade skatteintäkter och generella statsbidrag med nästan 9,6 miljoner kronor jämfört med vad som budgeterats. Detta tillsammans med att kommunens verksamheter generar ett överskott på 0,5 miljoner ger att kommunen kan redovisa ett totalt överskott på 18,7 miljoner kronor för verksamhetsåret. Det är ett resultat över det budgeterade med 8,9 miljoner. Verksamhetens intäkter De verksamhetsanknutna intäkterna har ökat med 11,5 procent och uppgår till 89,8 miljoner kronor. Avgifter inom stadsbyggnad har under året ökat kraftigt. Likaså har ökningen av renhållnings- och förskoleavgifter varit stor. Ny taxa gällande renhållning har införts under året. Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader uppgick till 96,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. År 2005 var siffran 100,1 procent. Verksamhetskostnaderna har ökat med 26,9 miljoner (5,0 procent). Förskolan som har en stor volymökning står för en stor del av kostnadsökningen, 11,1 miljoner (14,5 procent). Personalkostnaderna som står för 49 procent av kommunens kostnader har ökat med 15,9 miljoner kronor (5,9 procent) till 286,5 miljoner. Finansiella intäkter och kostnader Det positiva finansnettot i kommunen beror främst på att de kommunala bolagen Alsike Fastighets AB samt Kommunfastigheter i Knivsta AB kan bidra med vinstutdelning respektive med ränteintäkt i enlighet med budget. Då ingen ytterligare upplåning skett under 2006 så är de finansiella kostnaderna oförändrade. Investeringar Den höga investeringsvolymen fortsätter att vara Knivsta kommuns stora utmaning. Investeringarna har under 2006 uppgått till 47,2 miljoner kronor. Sedan kommunbildningen 2003 uppgår investeringarna till totalt 183,5 miljoner vilket ger ett snitt på 45,9 miljoner per år. Den budgeterade investeringsvolymen för 2007, 103,9 miljoner, visar att investeringsproblematiken fortsätter att öka. 16

17 Resultatutveckling Verksamhetens intäkter % 6% 8% 4% 6% 1% 5% 15% 21% 24% Statsbidrag 21% Övriga bidrag 24% Förskoleavgifter 15% Äldreomsorgsavgifter 4% Renhållningsavgifter 8% Övriga avgiter 10% Hyresintäkter 6% Försäljning av verksamhet 6% Reavinst vid försäljning av fastigh. 1% Övrigt 5 % Verksamhetens kostnader % 1% 1% 31% 12% 49% Personalkostnader 49% Inhyrd personal 0% Pensionskostnader 3% Köpta tjänster 31% Försörjningsstöd 1% Övriga bidrag 1% Fastighetskostnader 3% Övriga kostnader 12% 3% 0% 17

18 Ställda panter och ansvarsförbindelser Kommunens pensionsåtagande som intjänats före 1998 redovisas enligt blandmodellen och är den största posten inom ansvarsförbindelser. Åtagandet uppgår till cirka 111 miljoner kronor inklusive den särskilda löneskatten som utgår på pensioner. Knivsta kommun har visserligen den lägsta pensionsskulden per invånare i landet, men skulden är ändå ett kostnadsproblem i samband med ökade pensionsavgångar. Soliditet Knivsta kommun har en fortsatt stark soliditet. Även när hänsyn tas till pensionsskulden som räknas som ansvarsförbindelse har kommunen en stark soliditet. Ett vägt medelvärde för Sveriges kommuner var år 2005 enligt SCB 21 procent. God ekonomisk hushållning Knivsta kommun har med råge uppnått det finansiella målet, ett resultat motsvarande minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Ett mål som betyder mycket för god ekonomisk hushållning avser sjukfrånvaron. Målet var att sjukfrånvaron bland kommunens anställda skulle minska till 8 procent. Det uppfylldes under året. Målet att alla beslut ska ha en ekonomisk konsekvensbeskrivning har stor betydelse för en god ekonomisk hushållning. Arbetet med att genomföra målet pågår för fullt i kommunen. En översyn behöver göras för att tillse att målet uppfylls. Knivsta kommun har en långsiktigt hållbar ekonomi med investeringsplan på både kort och lång sikt. 18

19 Soliditet inklusive pensionsförplikelser 60% 50% 40% 58,5% 58,8% 56,7% 52,1% 30% 20% 32,7% 34,6% 33,9% 32,5% Soliditet 10% 0% Soliditet inklusive pensionsförpliktelser Nettokostnader i procent av skatteintäkter 104,0% 102,0% 103,9% 100,0% 98,0% 100,1% 100,5% 96,0% 96,6% 94,0% 92,0% Nettoinvesteringar

20 Resultaträkning kommunen Belopp i tusen kronor Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar Not Verksamhetsresultat Skatteintäkter Not Generella statsbidrag samt inkomst- och Not kostnadsutjämning Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Extraordinära poster årets resultat

21 Finasieringsanalys kommunen Belopp i tusen kronor den löpande verksamheten Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m. Not Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Not Generella statsbidrag samt inkomst- och kostnadsutjämning Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not Verksamhetsnetto investeringar Inköp av materiella tillgångar Not Förändring exploateringsfastigheter -310 Försäljning av materiella tillgångar Not Försäljning av finansiella tillgångar Justering för investeringar ej rörelsekapitalpåverkande -950 Investeringsnetto finansiering Ökning långfristiga fordringar Finansieringsnetto justering för rörelsekapitalpåverkande förändring Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder summa Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

22 Balansräkning kommunen Belopp i tusen kronor tillgångar anläggningstillgångar Materiella tillgångar Mark och byggnader Not Maskiner och inventarier Not Summa materiella tillgångar Finansiella tillgångar Aktier och bostadsrätter Långfristig fordran dotterbolag Summa finansiella tillgångar Not Summa anläggningstillgångar omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter Kortfristiga fordringar Not Kassa, bank Not Summa omsättningstillgångar summa tillgångar eget kapital och skulder eget kapital Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Not avsättningar Avsättningar pensioner Not Summa avsättningar skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder summa eget kapital och skulder ställda panter och ansvarsförbindelser Not

23 kassa, bank kortfristiga fordringar exploateringsfastigheter aktier och bostadsrätter maskiner och inventarier långfristig fordran % kortfristiga skulder långfristiga skulder avsättningar pensioner 40 mark och byggnader eget kapital 10 0 Tillgångar Skulder och eget kapital 23

24 Noter kommunen Belopp i tusen kronor not 1 verksamhetens intäkter Statsbidrag Övriga bidrag Förskoleavgifter Äldreomsorgsavgifter Renhållningsavgifter Övriga avgifter Hyresintäkter Försäljning av tjänster och verksamhet Reavinst vid försäljning av fastigheter Övrigt Summa not 2 verksamhetens kostnader Personalkostnader Inhyrd personal Pensionskostnader Köpta tjänster Försörjningsstöd Övriga bidrag Fastighetskostnader Övriga kostnader Summa not 3 avskrivningar Fastigheter och anläggningar Inventarier Summa not 4 skatteintäkter Kommunalskatt Skatteavräkning Summa

25 not 5 generella statsbidrag samt inkomst- och kostnadsutjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning lss-utjämning Införandeavdrag och nivåjustering Generella statsbidrag inkl sysselsättningsstöd Summa not 6 finansiella intäkter Utdelning aktier och andelar Ränteintäkter Ränta lån Kommunfastigheter i Knivsta AB Summa not 7 finansiella kostnader Räntekostnader not 8 justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m Årets förändring avsättningar Aktievärde Kommunfastigheter i Knivsta AB Övrigt Summa not 9 inköp materiella tillgångar Inköp mark och byggnader Inköp maskiner och inventarier Summa not 10 försäljning anläggningstillgångar Försäljning utrangering Summa

26 not 11 mark och byggnader Markreserv Verksamhetsfastigheter Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Pågående ny-, till- och ombyggnad Summa Ingående balans Årets anskaffningar Omrubricering exploateringsfastigheter m. m Årets försäljningar Årets avskrivningar Summa not 12 maskiner och inventarier Maskiner och inventarier Fordon ADB-utrustning Konst Pågående investeringar Summa Ingående balans Årets anskaffningar Årets avskrivningar Summa

27 not 13 finansiella anläggningstillgångar Aktier Bostadsrätter Långfristig fordran Kommunfastigheter i Knivsta AB Summa aktier Knivstabostäder AB Alsike Fastighets AB Kommunfastigheter i Knivsta AB Roslagsvatten AB Upplands Lokaltrafik AB Summa not 14 fordringar Avgifter Mervärdesskatt Knivstabostäder AB Knivsta Waldorfförskolas byggnadsstiftelse Skattefordran Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Övrigt Summa not 15 kassa och bank Bank Summa

28 not 16 eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa not 17 pensionsskuld Pensioner intjänade efter Löneskatt Summa not 18 långfristig skuld Handelsbanken Föreningssparbanken Summa not 19 kortfristiga skulder Upplupna löner Fastighetsskatt Arbetsgivaravgift och källskatt Semesterlöneskuld Leverantörsskulder Upplupen pensionskostnad individuell del Upplupen löneskatt Upplupna kostnader och förbetalda intäkter Skuld Kommunfastigheter i Knivsta AB Övrigt Summa not 20 ställda panter och ansvarsförbindelser Ställda panter 0 0 ansvarsförbindelser Borgen avseende småhus Pensionsförpliktelser Löneskatt på pensionsförpliktelser Borgen Knivstavatten Summa

29 Kommunens ekonomi i sammandrag Antal invånare Utdebitering per skattekrona 21:50 21:50 21:03 21:03 Antal anställda årsarbetare Skatteintäkter inkl. generella statsbidrag samt inkomst- och kostnadsutjämning tkr Nettokostnader tkr i procent av skatteintäkter % -96,6-100,1-103,9-100,5 Nettoinvesteringar tkr Låneskuld tkr Tillgångar totalt tkr per invånare tkr 36,2 34,4 35,8 40,3 Skulder totalt tkr per invånare tkr 15,0 14,2 15,5 19,3 Totalt eget kapital tkr varav rörelsekapital tkr Externa utgifter tkr Rörelsekapital i procent av externa utgifter % 0,7 1,4 5,4 2,9 Soliditet, eget kapital i procent av totala tillgångar % 58,5 58,8 56,7 52,1 Soliditet, inklusive pensionsåtagande före 1998 % 32,7 34,6 33,9 32,5 årets resultat tkr

30 Investeringsredovisning kommunen Belopp i tusen kronor benämning anskaffningsvärde budget kommunstyrelsen gemensam administration Inventarier Datorprogram 147 bostadsanpassning räddningstjänst måltidsverksamhet fastigheter Förskola Alsike 4-avd Ny förskola och ersättning Alsike skola Konst en procent Skola Thunmanskolan Alsike skola bussangöring och besöksparkering Anpassningar förskola/skola Fritid Ny gymnastik- eller idrottshall Ospecificerat gator, park och natur Ospecificerat Utbyte av gatubelysning Delfinansiering väg i Alsike enligt avtal Tunnelprojektet Pendelstation Alsike Kölängsvägen skol-, kultur- och socialnämnden kultur och fritid Ungdomsverksamhet, IT- investeringar Biblioteket, självbetjäningssystem Biblioteket, inventarier personalrum 0 50 pedagogisk verksamhet Förskola Möbler med mera nya förskolor Utbyte möbler/ utrustning Ospecificerat 0 50 Grundskola Reinvesteringar möbler/ utrustning Ospecificerat vård och omsorg Utrustning nytt gruppboende Ospecificerat bygg- och miljönämnden 0 75 ofördelat totalt

31 Resultaträkning koncernen Belopp i tusen kronor Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar Not Verksamhetsresultat Skatteintäkter Generella statsbidrag samt inkomst- och kostnadsutjämning Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Extraordinära poster Not årets resultat

32 Finansieringsanalys koncernen Belopp i tusen kronor den löpande verksamheten Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag samt inkomst- och kostnadsutjämning Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Verksamhetsnetto investeringar Inköp av materiella tillgångar Not Förändring exploateringsfastigheter -310 Försäljning av materiella tillgångar Not Försäljning av finansiella tillgångar 164 Justering för invest. ej rörelsekapitalpåverkande 115 Investeringsnetto finansiering Minskning långfristiga skulder -967 Långfristig upplåning Finansieringsnetto justering för rörelsekapital-påverkande förändring Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder Summa Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

33 Balansräkning koncernen Belopp i tusen kronor tillgångar anläggningstillgångar Materiella tillgångar Mark och byggnader Not Maskiner och inventarier Not Summa materiella tillgångar Finansiella tillgångar Aktier och bostadsrätter Not Summa anläggningstillgångar omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter Pågående arbete för annans räkning Kortfristiga fordringar Not Kassa, bank Summa omsättningstillgångar summa tillgångar eget kapital och skulder Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital avsättningar Avsättningar pensioner Avsättningar Alsike Fastighets AB Avsättning uppskjuten skatt Summa avsättningar skulder Långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Not Summa skulder summa eget kapital och skulder ställda panter och ansvarsförbindelser

34 Noter koncern Belopp i tusen kronor not 1 verksamhetens intäkter Statsbidrag Övriga bidrag Avgifter Hyresintäkter Försäljning av tjänster och verksamhet Reavinst vid försäljning av fastigheter Nettoomsättning Alsike Övrigt Summa not 2 verksamhetens kostnader Personalkostnader Inhyrd personal Pensionskostnader Köpta tjänster Försörjningsstöd Övriga bidrag Fastighetskostnader Övriga kostnader Summa not 3 avskrivningar Fastigheter och anläggningar Inventarier Summa not 4 finansiella intäkter Utdelning aktier och andelar Ränteintäkter Räntebidrag Summa not 5 bolagsskatt Uppskjuten skatt på grund av temporär skillnad vid fastighetsförvärv Summa

35 not 6 inköp materiella tillgångar Inköp mark och byggnader Inköp maskiner och inventarier Pågående arbeten Summa not 7 försäljning anläggningstillgångar Övrigt Summa not 8 mark och byggnader Markreserv Verksamhetsfastigheter Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Pågående ny-, till- och ombyggnad Summa Ingående balans Årets anskaffningar Omrubricering exploateringsfastigheter m. m Årets försäljningar Årets avskrivningar Summa not 9 maskiner och inventarier Maskiner och inventarier Fordon ADB-utrustning Konst Pågående investeringar Summa Ingående balans Årets anskaffningar Årets avskrivningar Summa

36 not 10 finansiella anläggningstillgångar Aktier Bostadsrätter Deposition Bergen Energi Uppskjuten skattefordran Summa Aktier Roslagsvatten AB Upplands Lokaltrafik AB HBV Summa not 11 fordringar Avgifter Övriga kundfordringar Mervärdesskatt Knivsta Waldorfförskolas byggnadsstiftelse Skattekonto Avräkningskonto HSB Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övrigt Summa not 12 långfristig skuld Handelsbanken Föreningssparbanken Nordea Summa

37 not 13 kortfristiga skulder Upplupna löner Fastighetsskatt Arbetsgivaravgift och källskatt Semesterlöneskuld Leverantörsskulder Skatteskuld Upplupen pensionskostnad individuell del Upplupen löneskatt Upplupna kostnader och förbetalda intäkter Övrigt Summa

38 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god redovisningssed och i överensstämmelse med kommunal redovisningslag. Redovisningen bygger också på rekommendationer från Svenska Kommunförbundet och Rådet för kommunal redovisning. Ändrad redovisningsprincip Vid kommundelningen övertog Knivsta kommun exploateringsmark i industriområdet Ar. Det bokförda värdet bestod av nedlagda kostnader i infrastrukturen, minskat med intäkter från tomtförsäljning. Under 2006 har detta värde delats upp på beräknade kostnader för infrastrukturen och kvarvarande försäljningsbar mark. Den försäljningsbara marken redovisas som exploateringsmark och infrastrukturkostnaderna redovisas under mark och byggnader som publika fastigheter. Vid försäljning redovisas gatukostnadsersättningen som investeringsbidrag, det vill säga som en minskning av infrastrukturkostnadernas anskaffningsvärde. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till alternativt anskaffningsvärde eller bokfört värde vid kommundelningen efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningar Avskrivningarna sker linjärt och med avskrivningstider som i stort följer Kommunförbundets rekommendationer. Byggnader skrivs av med 2 5 procent per år och maskiner och inventarier skrivs av med 5 33 procent per år. Internränta Internräntan som används i driftsredovisningen beräknas på tillgångarnas bokförda värde under året. Internräntan var 5 procent under Leasingavtal Leasingavtal redovisas enligt rekommendation Nr från Rådet för kommunal redovisning. Finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgång i balansräkningen, medan detta inte görs med operationella leasingavtal. Semester- och övertidsskuld Semesterlöneskuld och okompenserad övertid inklusive personalomkostnader redovisas som kortfristiga skulder. 38

39 Pensioner Pensionskostnader redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Pensionsutbetalningar avseende pensioner intjänade före 1998 bokförs som årets kostnad. Knivsta kommun har infört ett enhetligt pensionssystem som är premiebaserat istället för att bygga på skuldföring. Avsättning pensionsskuld i balansräkningen avser endast ej aktualiserade pensioner. Löneskatt med 24,26 procent påförs pensionskostnaderna och redovisas enligt samma principer som gäller för pensionerna. Skatteintäkter Skatteintäkter redovisas enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Skatteintäkter redovisas i tre delar; årets preliminära skatteinbetalningar, prognos för årets avräkningslikvid samt slutavräkning för föregående år. Som grund har ekonomistyrningsverkets prognos använts. Finansförvaltning Knivsta kommun arbetar med en från verksamheterna fristående finansförvaltning. Finansförvaltningen är mottagare av skatteintäkter, generella statsbidrag samt tillägg och avdrag i utjämningssystemet. Av fullmäktige fastställda taxor, som till exempel förskoleavgifter och avgifter i äldreomsorgen, redovisas som intäkt i finansförvaltningen. Ränteintäkter och räntekostnader för hela kommunen redovisas i finansförvaltningen, liksom även arbetsgivaravgifter och pensionskostnader för kommunens samtliga anställda. Internt tar finansförvaltningen in personalomkostnadstillägg på verksamheternas lönekostnader. Avskrivningar på anläggningstillgångar redovisas i verksamheterna. Internränta på investeringar erläggs av verksamheterna till finansförvaltningen. För att täcka sina budgeterade nettokostnader får verksamheterna ett av fullmäktige fastställt internt kommunbidrag. Koncernredovisning Koncernen Knivsta kommun omfattar förutom kommunen även Knivstabostäder AB och Alsike Fastighetsbolag AB samt Kommunfastigheter i Knivsta AB. Knivsta kommuns ägarandel i Roslagsvatten AB och Upplands Lokaltrafik AB är inte tillräckligt omfattande för att tillföra väsentlig information. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet elimineras i sin helhet. Skillnaden utgör ett övervärde och har hänförts till den underliggande tillgången fastigheter. Vid upprättande av förvärvskalkyl har uppskjuten skatt beaktats och inga elimineringsdifferenser har uppkommit. 39

40 Personalbokslut Knivsta kommun bestod i slutet av år 2006 av cirka 670 fast anställda och drygt 400 visstidsanställda. Cirka 70 procent av de fast anställda arbetar inom skola/förskola och vård och omsorg. Av de visstidsanställda är cirka 80 procent timanställda. Dessa utgörs av personliga assistenter, OSA-arbetare, ledsagare, anhörigvårdare och korttidsvikarier. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden hos personalen ligger på totalt 90 procent. 70 procent av de anställda arbetar heltid. Genomsnittsåldern bland de anställda ligger på 44,36 år, en liten sänkning från år procent av de anställda är kvinnor. Den totala sjukfrånvaron uppgick 2006 till 7,88 procent, en sänkning från år 2005 då den uppgick till 8,11 procent. Endast en arbetsplats hade en sjukfrånvaro över 15 procent 2006, jämfört med fyra arbetsplatser år Antalet sjuktillfällen/person är högst i de yngre åldrarna, medan långtidsfrånvaron är högre bland de äldre åldersgrupperna. Bland de yngre dominerar korttidsfrånvaron. Antalet arbetsskador har inte sjunkit jämfört med 2005 (20 stycken mot 19 stycken år 2005), däremot har antalet tillbud minskat. Av dem som genomgått rehabilitering 2006, har fler kunnat återgå till ordinarie arbete än vad som var fallet Fram till år 2016 kommer cirka 220 personer att avgå med ålderspension. Bland dessa dominerar lärarna med cirka 60 pensionsavgångar de närmaste tio åren. 40

41 Driftsredovisning kommunen Belopp i tusen kronor verksamhet kommunbidrag intäkter kostnader resultat kommunfullmäktige kommunstyrelse Politisk verksamhet Gemensam administration Facklig verksamhet Fastigheter Översiktsplan Exploatering Bredbandsutbyggnad Gator och vägar Parker och naturvård Räddningstjänst Totalförsvar och samhällsskydd Näringsliv och marknadsföring Skuldsanering och serveringstillstånd Bostadsanpassning Arbetsmarknadsåtgärder Måltidsverksamhet Avfallsverksamhet Kommunikation skol-, kultur- och socialnämnd Politisk verksamhet Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Individ- och familjeomsorg Flyktingmottagning bygg- och miljönämnd Politisk verksamhet Stadsbyggnad Miljö- och hälsoskydd Trafik revision överförmyndare valnämnd summa Finansförvaltning Avgår interna poster totalt kommunen