Delårsrapport tertial med prognos 2013

Transkript

1 Delårsrapport tertial med prognos 2013

2 Innehållsförteckning Kommunens organisation...3 Omvärldsanalys...4 Strävan att uppnå god ekonomisk hushållning...4 Personalekonomisk redovisning...11 Resultaträkning...13 Balansräkning...14 Finansieringsanalys...15 Notförteckning...16 Driftredovisning i sammandrag...19 Investeringsredovisning i sammandrag...20 Kommunstyrelsen...21 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden...27 Kultur- och fritidsnämnden...31 Barn- och utbildningsnämnden...35 Socialnämnden...40 Överförmyndarnämnden...46 VA-verksamheten...48 Redovisningsprinciper...52 Begreppsförklaring , KF 102 2

3 Kommunens organisation Kommunfullmäktige Kommunrevision Valnämnd Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljö-, bygg och räddningsnämnd Överförmyndarnämnden Stiftelsen Kinda Hus 100% tecknad av Kinda Kommun Vökby Bredband AB Delägt bolag 20% Kommunalförbundet ITSAM En av sex medlemskommuner Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ, "kommunens riksdag". Här avgörs ärenden av principiell beskaffenhet och de av större vikt, t ex ärenden om budget, skatt samt nämndernas organisation och uppgifter. Fullmäktige väljer även ledamöter till nämnderna. Kommunfullmäktige i Kinda kommun har 35 ledamöter och under mandatperioden är mandatfördelningen följande: Socialdemokraterna 10 Kristdemokraterna 2 Centerpartiet 8 Vänsterpartiet 2 Moderaterna 6 Folkpartiet 2 Miljöpartiet 3 Sverigedemokraterna 1 Socialisterna Välfärdspartiet , KF 102 3

4 Omvärldsanalys På den internationella arenan är oron stor just nu. Flera länder har statsfinansiella problem och finansiell oro gör att den svenska återhämtningen tappar fart. Vad kommer att hända med eurosamarbetet, alla stödpaket och hur stabil är europatanken? Prognosmakarna på hemmaplan har också olika uppfattning om läget, där Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket är mer försiktiga än regeringen på kort sikt. Stora satsningar är att vänta enligt budgetpropositionen. Med en befolkning vid årsskiftet 2011 på 9799 invånare minskade vi under 2012 till Nu är trenden positiv igen och halvårsstatistiken 2013 från SCB säger invånare. I Kinda är enligt Arbetsförmedlingen i juli ,5 % öppet arbetslösa och 2,9 % i program med aktivitetsstöd dvs. totalt 7,4 %. Motsvarande för riket är 8,4 %. Kinda har dock hela 20,2 % arbetslösa i åldern år vilket är illavarslande. Framtiden Ett mål för kommunen är att öka antalet invånare till år Kinda liksom många andra kommuner har en trend med minskande invånarantal. Två av många viktiga frågor att arbeta vidare med är tillväxtfrågorna och marknadsföringen av kommunen. Hur ska ett framtida Kinda kommun se ut, vad lockar nya invånare, vad önskar nuvarande invånare och hur ställer vi det mot god ekonomisk hushållning? Vi måste också klara en långsiktigt sund ekonomi. Hur ska en framtida Kinda kommun vara organiserad? Just nu pågår en organisationsöversyn, beställd av politiken, som ska visa hur en framtida Kinda kommun bör se ut. Externa konsulter granskar både den politiska organisationen och tjänstemannaorganisationen och förslag ska diskuteras. Många externa frågor, som vi ställt oss under ganska lång tid nu, har ännu inte fått svar. Det gäller ett eventuellt förändrat utjämningssystem och hur regionfrågan kommer att lösas. Vid arbetet med budget 2014 och plan för 2015 och 2016 har vi räknat med nuvarande 2 % överskottsmål enligt god ekonomisk hushållning och en uppräkning av kostnaderna enl. SKL:s prognos över kostnadsutvecklingen. Då ser vi att 2014 kräver rationaliseringar/förändringar av nuvarande verksamheter för att klara 2 % målet. Vi ser också ökade behov och krav bl.a. inom äldreomsorg och psykiatrin som gör att det är mycket viktigt att de beslut vi fattar idag kring verksamhetsinnehållet är långsiktigt hållbara. Vi har mycket omfattande önskemål om investeringar i nya anläggningar, vilka i flera fall ger ökade driftkostnader. Vi ser också, som många andra kommuner, behov av reinvesteringar i befintliga lokaler. Strävan att uppnå god ekonomisk hushållning Kinda kommun arbetar med vision, värdegrund, strategiska områden och kommunövergripande mål, som sedan bryts ner på verksamhetsmål. En tydlig och konsekvent uppföljning av våra mål och verksamheter behövs för att man vid behov ska kunna sätta in korrigerande åtgärder. Utvecklingen av målarbetet fortskrider. Vi strävar mot en tydligare röd tråd i vår styrning. Minska antalet mål och ta fram ett fåtal relevanta nyckeltal/indikatorer. Vi ska även stärka omvärldsbevakningen, jämföra oss med andra samt fortsätta delta i regionalt och internationellt samarbete. Kinda har med täta uppföljningar bra kontroll över sina ekonomiska transaktioner. Den ekonomiska uppföljningen som sker vid varje förvaltning under året kompletteras med månatliga uppföljningar i kommunens ledningsgrupp. Den ekonomiska uppföljningen har bidragit till bättre prognoser och gett möjligheter att kontinuerligt under året kunna rätta till eventuella brister i verksamheterna. Vid befarade underskott ska också en åtgärdsplan upprättas , KF 102 4

5 För att säkra en effektiv förvaltning och för att undgå allvarliga fel arbetar vi med intern kontroll. Utifrån reglementet i intern kontroll beslutar varje nämnd om en handlingsplan för internkontroll-arbetet. I handlingsplanen framgår särskilt utvalda områden för året som ska följas upp. Vi arbetar med att utveckla internkontrollarbetet. Kommunen fortsätter med att effektivt förvalta sina likvida medel. Vi måste få till säkra och effektiva placeringar både på kort och på lång sikt. Vi ska hantera framtida ökade pensionsutbetalningar men också i det korta perspektivet sköta utbetalningar av löner och andra driftsutgifter och få till en bra kontroll över investeringsutgifterna. Som hjälpmedel att uppnå god ekonomisk hushållning använder kommunen sig av olika kvalitetsverktyg. IIP, Investors in People; IIP bidrar till att skapa ett ledarskap som uppmuntrar medarbetarna till ständigt lärande och utveckling och att detta är en naturlig och integrerad del i verksamheten. Alla förvaltningar är certifierade. Vi använder oss även av SKL:s kommunkompass där kommunen utvärderas utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv. Vi gör även medborgar- och brukarundersökningar. Därutöver deltar vi i olika jämförelseprojekt. Mer information om vårt kvalitetsarbete finns på hemsidan Måluppfyllelse För att uppnå god ekonomisk hushållning arbetar Kinda kommun sedan flera år tillbaka med ekonomiska ramar och målstyrning av verksamheten. Denna process är under kontinuerlig utveckling. Målstyrningen bygger på att kommunfullmäktige fastställer övergripande mål, som sedan bryts ned av respektive nämnd i verksamhetsmål. De övergripande målen ger nämnderna en vägledning av de åtgärder, prioriteringar och handlande som behövs för att anpassa verksamheterna till de tilldelade budgetramarna. Utvärdering av verksamheterna är av stor vikt i målstyrningsarbetet. Mål som inte bedöms vara uppfyllda vid årsskiftet ska tas med i kommande års budgetarbete. För redovisning av mål och måluppfyllelse se respektive nämnds verksamhetsberättelse Sammanställning av verksamhetens måluppfyllelse vid tertial 2013: Måluppfyllelse tertial 2 (antal) 5 22 ej uppfyllt delvis uppfyllt uppfyllt 34 Nämnd Antal mål Nämnd Antal mål Nämnd Antal mål KS 2 MBR 3 KFN 0 BUN 0 ÖFM 0 SN 0 KS 13 MBR 4 KFN 2 BUN 12 ÖFM 0 SN 3 KS 5 MBR 4 KFN 5 BUN 0 ÖFM 2 SN , KF 102 5

6 Sammanställning måluppfyllelse per strategiskt område: Måluppfyllelse per strategiskt område - utfall tertial 2, 2013 Kommunikation/ Infrastruktur Näringsliv Samverkan Kompetens Hållbar utveckling Marknadsföring Kultur Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Måluppfyllelse per strategiskt område - prognos 2013 Kommunikation/ Infrastruktur Näringsliv Samverkan Kompetens Hållbar utveckling Marknadsföring Kultur Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Periodens resultat med prognos 2013 Redovisat resultat för perioden uppgår till 15,4 mkr. Motsvarande period 2012 hade ett utfall på 25,2 mkr. Prognosen för årets resultat är ett överskott på 11,6 mkr. Prognostiserat resultat påverkar framförallt av flera engångsposter, återbetalning FORA +8,4 mkr, strut kollektivtrafik +0,4 mkr och regress VA -1,7 mkr. Även Rimforsa skola och Åsundahallens renovering kommer att belasta resultatet med ca 3,5 mkr. Folkets hus; Idag är borgensåtagandet 4,8 mkr. För närvarande pågår diskussioner i ärendet mellan kommunen och Folkets Hus. En särskild utredning kring konsekvenser av eventuell försäljning/avveckling ska genomföras , KF 102 6

7 Diskonteringsräntan sänks år 2014 med 0,75 procentenheter, vilket påverkar 2013 års redovisning. Detta innebär att pensionsskulden ökar med ca 528 tkr. Ansvarsförbindelsen, vilken ligger utanför resultat- och balansräkningen, påverkas också av denna räntesänkning (15,4 mkr). Ytterligare avvikelser får vi om vi bryter ner verksamheten på konto, dvs. intäkter/kostnader och jämför med föregående delår. Nedan följer några sådana avvikelser; - Generella statsbidrag har minskat med 1,8 mkr. - Personalkostnaderna på förvaltningarna har totalt ökat med 8,5 mkr, vilket är 4,0% ökning sedan föregående år. - Entreprenad och köp av verksamhet har ökat med 2,2 mkr, delvis pga. ny förskola samt renovering av Rimforsa skola och Åsundahallen. - Kostnaden för inköp av förbrukningsmaterial mm har minskat med 0,5 mkr jämfört med samma period föregående år. - Lägre finansiella intäkter ca 0,9 mkr. - Försörjningsstödet + 1,8 mkr jämfört med Prognos årets resultat jfr med budget budget tkr Prognos utfall tkr avvikelse Årets resultat varav Driftredovisningen Finansförvaltningen Driftredovisningen Årsprognosen 2013 för driftbudgetavräkningen visar ett underskott på ca 5,2 mkr. Årsprognos avvikelse i förhållande till nettodriftbudget Nämnd avvikelse tkr Kommunstyrelsen Kommunrevision 0 Överförmyndare -60 Miljö-, bygg och räddning 0 Kultur och fritid -200 Barn och utbildning 0 Socialnämnden Kommunstyrelsens prognostiserade underskott beror till stora delar av renoveringen av Rimforsa skola och Åsundahallen samt den regress på 1,7 mkr som belastar VA-kollektivet. Överförmyndarens underskott beror på högre datakostnader än beräknat. Kultur och fritids underskott beror mestadels på att personalkostnaderna för Ledning/Kultur/Fritid samt bibliotek har ökat. Socialnämnden prognostiserar ett underskott på totalt 1,7 mkr där bland annat individ- och familjeomsorg räknar med ett underskott på 7,0 mkr och äldreomsorgen beräknas ha ett överskott på 4,8 mkr. Övriga nämnder räknar med ett nollresultat. För närmare kommentarer till nämndernas utfall, prognos och verksamhetsresultat se respektive nämnds redovisning i verksamhetsberättelsen. Nämnder med prognostiserat underskott ska arbeta fram en särskild åtgärdsplan för hur nämnden ska komma i ram. Finansförvaltningen Prognosen för Finansförvaltningen har stärkts jämfört med vad vi kände till vid tertial 1. Beslut har kommit om återbetalning av FORA/AFA försäkringen för både år 2005 och Det motsvarar 8,4 mkr. Vad gäller SKL:s skatteunderlagsprognoser; positiv för 2012 med 1,1 mkr och negativ för 2013 med 2,6 mkr. Det är ändå än förstärkning mot tidigare prognoser. Räntenettot är positivt med 0,9 mkr på grund av att kommunen ännu inte har någon extern finansiering , KF 102 7

8 Avstämning av balanskravet Enligt kommunallagen ska underskott för ett enskilt år återställas inom tre år. Det sker genom ett motsvarande överskott i respektive års balanskravsutredning. Fullmäktige kan med hänvisning till synnerliga skäl besluta om att en sådan reglering inte ska genomföras för ett visst år. Kinda kommun åberopar inga synnerliga skäl. Avstämningen visar att kommunens justerade resultat uppfyller balanskravet. Avstämning av balanskrav (tkr) Prognos Årets resultat enl. RR Realisationsvinter Avgår avs. Ungdomens hus Återtag på avs. Ungdomens hus 800 Avgår avs. Sociala prio barn och unga Återtag på avs. Sociala prio barn och unga 0 Justerat resultat enl balanskrav VA-verksamheten visar för 2013 ett underskott med 1500 tkr (2012; -116 tkr), varav tkr som regress för vattenskador vid Lärcentrum, som ingår i resultaten ovan. Finansiella mål Balanskravet som infördes fr. o m år 2000 (KL 8 kap 5 ) innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. För att kommunen skall kunna uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning krävs dock ett resultat som väsentligt överstiger balanskravet. Kommunfullmäktige fastställer i samband med beslut om årsbudget och flerårsplan de finansiella målen. Av de finansiella målen är prognosen att tre av tre är uppfyllda vid årets slut. Finansiella mål och årsprognos 2013 Mål Årsprognos Uppfyllelse Årets resultat Över 2% av skatter och bidrag tkr Uppfyllt Soliditet inkl. ansvarsförbindelse Positiv 9,5% Uppfyllt Nettoinvesteringar enl. budget (varav del som självfinansieras) Maximalt 64,4 mkr (20,4 mkr) tkr Uppfyllt Ett finansiellt mål är årets resultat. Enligt god ekonomisk hushållning bör resultatet uppgå till 2 % av skatter och bidrag för att möjliggöra en långsiktig sund ekonomi. Målet måste dock anpassas till den enskilda kommunens förutsättningar på kort och på lång sikt. För att så långt som möjligt självfinansiera investeringar krävs ett gott resultat. Om vi räknar in återbetalningen från FORA (8,4 mkr) blir målet uppfyllt. Soliditeten visar kommunens långsiktiga finansiella styrka, det egna kapitalet i förhållande till tillgångarna. När man studerar soliditeten är det framförallt nyckeltalets utvecklingstrend som är intressant att följa. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutveckling samt tillgångarnas och låneskuldens förändring. Kommunen har utöver skuldsättning i balansräkningen även ett stort åtagande för pensioner, vilket redovisas som ansvarsförbindelse. Det finansiella målet för soliditeten inkl. ansvarsförbindelsen är en positiv soliditet. Investeringsbudgeten för de kommande åren är utmanande, och kommer att kräva extern finansiering. De planerade, större investeringarna rör bredbandsutbyggnad, en ny brandstation, VA i Rimforsa Krågedal, Bjärkeryds väg, resecentrum Kisa och aktivitetscenter i Rimforsa och Kisa m.fl. Investeringsredovisning För att sätta ett rimligt mål för nivån för årets investeringar har det finansiella målet satts till 64,4 mkr. Prognosen för årets investeringar är 59,3 mkr, vilket gör att målet är uppfyllt , KF 102 8

9 Nettoinvesteringar (mkr) 80,0 60,0 51,0 59,3 Mkr 40,0 20,0 24,7 14,9 29,7 0, pr 2013 Den största investeringen är Värgårdsskolan och där är bedömningen att den totala kostnaden om 115 mkr för hela projektet överskrids med ca 1 mkr. I årets investeringsbudget görs det även satsningar på utbyggnad av bredband samt på energieffektiviseringar av olika slag. Det görs även satsningar på Kisa och Rimforsa aktivitetscenter. För kommentarer till investeringar på nämndnivå hänvisas till nämndernas redovisning i verksamhetsberättelsen. Låneskuld Kommunens låneskuld har sedan 1999 minskat från 58,9 mkr till 0,4 mkr. Det som kvarstår är den s.k. simhallsfonden där medel årligen utbetalas till simskoleverksamhet i kommunen efter beslut i Kultur- och fritidsnämnden. Därutöver redovisar kommunen under va-verksamheten anslutningsavgifterna för vatten och avlopp som skuld till abonnenterna. Detta enl. den nya lagen om allmänna vattentjänster som kom Under slutet av 2013 kan kommunen, pga. de stora investeringsutgifterna, åter behöva börja låna igen. Pensioner Under 2008 tecknade kommunen en försäkring som tryggar den förmånsbestämda ålderspensionen och därmed kommer en del av pensionerna att vara finansierade genom försäkring istället för att medel reserveras via balansräkningen. Under ett antal år har kommunen satt av medel, totalt 50 mkr, för pensionsreserver för att sänka framtida pensionskostnader. Under slutet av 2012 gjordes en partiell inlösen som avräknas från ansvarsförbindelsen och som sänker våra årliga pensionskostnader med ca 3 mkr. Prognosen är att ansvarsförbindelsen 2013 blir 207 mkr när vi räknar in sänkningen av diskonteringsräntan. Borgensåtagande Borgensförbindelser är alltid förknippade med ett risktagande och skall alltid ingås med största försiktighet. Kommunens totala borgensåtagande uppgick vid årsskiftet 2012 till 229 mkr (241 mkr år 2012). Av åtagandet avsåg ca 222,3 mkr Stiftelsen Kindahus och 4,8 mkr Folkets Hus föreningen Kisa, Itsam 1,2 mkr samt 0,5 mkr förlustansvar egna hem. Prognosen är idag att det kommer att ligga kvar på samma nivå även Kinda kommun har i december 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB. Ca 267 kommuner och landsting är medlemmar i Kommuninvest. Mellan samtliga dessa har ingåtts ett avtal om hur ansvaret ska fördelas på varje medlemskommun vid ett ev. infriande av borgensansvaret. Kindas andel är 0,13 % (per ). Kommunens bolag Inom Kinda kommun har verksamhet hittills bedrivits i förvaltnings-, bolags- och stiftelseform. Bolags- och stiftelseform kan i vissa lägen vara mera fördelaktig att använda än förvaltningsformen, men kan också ha nackdelar i form av begränsad insyn för kommunfullmäktiges ledamöter och allmänheten. En koncern består av en grupp juridiska enheter, med en överordnad och dominerande enhet och en eller flera underordnade och beroende enheter (bolag, stiftelser mm). För att koncernförhållande ska anses föreligga, ska den överordnade enheten (här kommunen) ha ett varaktigt bestämmande eller väsentligt inflytande över , KF 102 9

10 underordnad enhet. Underordnad enhet kan vara helägd eller samägd. En samägd enhet anses bara ingå i koncernen motsvarande ägd andel. Enligt praxis förutsätts ett väsentligt inflytande vid röstandel av minst 20 %. Detta innebär att föreliggande redovisning förutom Kinda kommun omfattar Stiftelsen Kindahus och VÖKBY Bredband AB. ITSAM räknas inte längre som ett kommunalt bolag på grund av minskat inflytande. Stiftelsen Kindahus Grundfonden i Stiftelsen Kindahus är till 100 % tecknad av Kinda kommun. Grundfondskapitalet uppgår till 2,1 mkr. Ändamålet med stiftelsens verksamhet är att inom kommunen uppföra, förvalta och att försälja bostadshus med tillhörande affärslokaler och kollektiva anordningar. Verksamheten kan också omfatta uppförande av småhus för försäljning. Stiftelsen Kindahus visar ett resultat per sista augusti på 12,4 mkr. Prognosen för helår är 11,1 mkr. VÖKBY Bredband AB Hösten 2003 förvärvade Kinda 20 % av aktierna i nystartade VÖKBY Bredband aktiebolag. Totalt är Kinda kommuns andel 2,4 mkr Bolaget ägs av de fem kommunerna Vadstena, Ödeshög, Kinda, Boxholm och Ydre. Verksamheten är inriktad på att sälja tjänster i det bredbandsnät som kommunerna etablerat inom ramen för det s.k. VÖKBY-projektet. VÖKBY Bredband säljer även tjänster utanför VÖKBY-området i närliggande stadsnät. För närvarande pågår ett projekt som undersöker möjligheterna och förutsättningarna för en förändring av ägarstrukturen, genomför en värdering av bolaget samt undersöker vilka intressenter det finns som kan köpa hela eller delar av bolaget. Arbetet sköts av en arbetsgrupp bestående av representanter från VÖKBYkommunerna samt konsult från PwC. Bolaget har vid redovisningstillfället inte lämnat några uppgifter kring periodens resultat eller prognos. Kommunalförbundet ITSAM Kommunalförbundet bildades 2009 av Kinda, Åtvidaberg, Ödeshög, Ydre och Boxholms kommuner. Sedan finns även Vimmerby med i kommunalförbundet. Medlemskommunerna har genom ITSAM en gemensam IT-organisation istället för sex fristående avdelningar, vilket även ska ge förutsättningar för bättre resursutnyttjande. ITSAM har avlämnat en delårsrapport per som visar ett resultat för perioden på -0,2 mkr och en prognos för helår på -0,3 mkr , KF

11 Personalekonomisk redovisning Den 30 juni 2013 hade Kinda kommun 738 tillsvidareanställda med månadslön. Av dessa var 86,2% kvinnor. Motsvarande datum 2012 var vi 740 tillsvidareanställda med månadslön. Av dessa var 85,8% kvinnor. Totalt antal anställda inklusive visstidsanställda med månadslön var 797 personer 30 juni 2013, vilket kan jämföras med 801 personer 30 juni Om vi tittar på arbetad tid jan-aug , så har antalet timmar ökat från 952 tusen till 997 tusen. Under första halvåret hade Kinda kommun en sjukfrånvaro på 5,5% under de 6 första månaderna. Detta innebär att sjukfrånvaron ökar med 0,9 procentenheter (4,6% 2012, se tabell 1). I pengar handlar det om en minskad kostnad på cirka kronor. (Se tabell 2 som visar att endagsfrånvaron ökat medan dag 2-14 och övrig sjuklön minskat) i tabellen nedan är sjukfrånvaron uppdelad per förvaltning och per åldersgrupp samt kön. De stora förvaltningarna ökar vilket är en oroväckande utveckling. Den långa sjukfrånvarons (60 dagar eller mer) andel av totala sjukfrånvaron har ökat och ligger på 44,9% första halvåret 2013, vilket kan jämföras med 39,7% första halvåret Tabell 1 Sjukfrånvaro 2013 Q1-Q Q1-Q Q1-Q Q1-Q Q1-Q Q1-Q2 Förv Åldersgrupp % Sjuk % Sjuk % Sjuk Kön % Sjuk % Sjuk % Sjuk KS KF BUN SN MBR Hela kommunen 29 år och 1,9 1,6 1,3 yngre år 5,4 6,2 3,6 Kvinnor 5,6 8,8 6,0 50 år och äldre 4,3 7,0 5,2 Män 2,4 1,4 1,5 Totalt: 4,5 6,3 4,4 Totalt: 4,5 6,3 4,4 29 år och 0,0 0,0 0,0 yngre år 0,9 0,6 0,7 Kvinnor 1,2 1,2 0,5 50 år och äldre 0,7 1,4 1,3 Män 0,2 0,6 1,3 Totalt: 0,8 0,9 0,8 Totalt: 0,8 0,9 0,8 29 år och 3,1 1,9 1,3 yngre år 4,7 3,3 3,4 Kvinnor 5,6 5,1 3,7 50 år och äldre 6,5 6,4 3,8 Män 4,1 2,3 2,1 Totalt: 5,3 4,6 3,4 Totalt: 5,3 4,6 3,4 29 år och 2,9 3,6 3,6 yngre år 7,9 4,7 3,5 Kvinnor 7,0 4,4 4,0 50 år och äldre 6,5 3,9 4,2 Män 1,3 1,7 3,1 Totalt: 6,5 4,2 3,9 Totalt: 6,5 4,2 3,9 29 år och 0,6 0,0 11,6 yngre år 1,4 4,8 0,4 Kvinnor 2,7 10,7 5,0 50 år och äldre 0,9 2,3 1,3 Män 0,6 0,8 0,2 Totalt: 1,1 3,6 1,6 Totalt: 1,1 3,6 1,6 29 år och 2,7 2,6 2,7 yngre år 5,9 4,2 3,3 Kvinnor 6,1 5,2 4,1 50 år och äldre 5,9 5,3 4,2 Män 2,6 1,7 1,9 Totalt: 5,5 4,6 3,7 Totalt: 5,5 4,6 3, , KF

12 Tabell 2 Sjuklönekostnad 2011 Q1-Q2 Kön Karens Belopp Dag 2-14 Belopp Dag Belopp Dag 91- Belopp Övrig sjuklön Sjukkostnader totalt K kr kr kr 0 kr kr kr M kr kr kr 0 kr kr kr Totalt: kr kr kr 0 kr kr kr Sjuklönekostnad 2012 Q1-Q2 Kön Karens Belopp Dag 2-14 Belopp Dag Belopp Dag 91- Belopp Övrig sjuklön Sjukkostnader totalt K kr kr kr 0 kr kr kr M kr kr kr 0 kr kr kr Totalt: kr kr kr 0 kr kr kr Sjuklönekostnad 2013 Q1-Q2 Kön Karens Belopp Dag 2-14 Belopp Dag Belopp Dag 91- Belopp Övrig sjuklön Sjukkostnader totalt K kr kr kr 0 kr 7 058kr kr M kr kr kr 0 kr 990 kr kr Totalt: kr kr kr 0 kr kr kr Kommunen hade en personalomsättning av antalet anställningar på 15,5% tertial 1 och , vilket kan jämföras med helåret 2012 då personalomsättningen uppgick till 26,2% helåret 2011 då personalomsättningen uppgick till 12,8% , KF

13 Resultaträkning Riktpunkt 67 % Budget Årsprognos Redovisning Redovisning Bokslut tusentals kronor Not :2 2012: Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar/Nedskrivningar Jämf.störande intäkt Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämn Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraord. poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Budgetavvikelse jfr budget , KF

14 Balansräkning Budget Årsprognos Redovisning Redovisning Bokslut tusentals kronor Not :2 2012: Tillgångar Anläggningstillgångar Mark, byggnader mm Maskiner o inventarier Summa materiella tillgångar Finansiella tillgångar Summa finansiella tillgångar Summa anläggn.tillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kassa och bank Summa omsättn.tillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Ingående kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar, pens Avsättningar, pens, förtroendevald Pensionsfond för framtida utbetaln Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfr. skulder Kortfr. skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder Pensionssk före 1998 inkl förtoendevald Borgensåtaganden , KF

15 Finansieringsanalys Indirekt metod Årsprognos Redovisning Bokslut tusentals kronor Not : Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övr ej likvidpåverkande poster 570 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökn (-) minskn (+) förråd och varulager Ökn (-) minskn (+) kortfristiga fordringar Ökn (+) minskn (-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Intäkter materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut , KF

16 Notförteckning Årsprognos Redovisning Redovisning :2 2012:2 Not 1: Verksamhetens externa intäkter exkl skatter, gen. statsbidrag, utjämningsbidrag och räntor. Försäljningsmedel Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag (riktade statsbidr, EU-bidr mm) Strut kollektivtrafik Försäljning verksamheter o entreprenader Försäljning finansiell anläggningstillg* Summa verksamhetens intäkter *Realisationsvinst 2013; Brandjeep Återbet FORA gällande år 2005 och Summa jämförelsestörande intäkt Not 2: Verksamhetens externa kostnader exkl skatter, räntor och avskrivningar Personalkostnader Inköp, bidrag och transfereringar Lokalkostn, övr verksamhetskostn Resor, försäkringar, div kostn Reaförlust försäljn anl-tillg 45 - Summa verksamhetens kostnader Not 3: Avskrivningar och nedskrivningar av investeringar Avskrivning av investeringar enligt plan Nedskrivning av anläggningstillgång Summa avskrivningar och nedskrivningar Not 4: Prel. skatteinbetalningar Prel. slutavräkning innvevarande år Slutavräkningsdiff föregående år Not 5: Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Kommunal fastighetsavgift Regleringbidrag/avgift Utjämningsavgift, LSS Gen sysselsättn stöd o anst stöd - - Summa generella statsbidrag Not 6: Räntor likvida medel Räntor kravverksamhet Utdelning på aktier och andelar Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Not 7: Finansiella kostnader Not 8: Extraordinär kostnad; Regress VA Not 9: Årets resultat avgår reavinst Justerat resultat enl balanskravet , KF

17 Årsprognos Redovisning Redovisning :2 2012:2 Not 10: Markreserv Verksamhetsfastigheter Fritidsanläggningar Fast för affärsverksamhet (VAanläggn o renhållning) Gator, vägar parker Bredband* - - Hyresfastigheter Anläggn industriell verksamhet Skogs- och jordbruksmark Övriga fastigheter Pågående proj Exploateringsfastigheter Maskiner och inventerier Summa materiella tillgångar Not 11: Aktier och andelar* Förvaltade medel tillgångar, Simhallsfonden Stiftelsen Kindahus, grundfondskap Södra skogsägarna, insatskapital Lån föreningar Summa finsansiella anläggn tillgångar *Aktier och andelar Kinda kanal, Carnegie, Kommuninvest, Folkets Hus, Östgötaporten och VÖKBY Bredband AB. Not 12: Fakturafordringar Fordringar hos staten Övriga kortfristiga fordringar Fordringar mervärdesskatt Interimsfordringar Summa kortfristiga fordringar Not 13: Kassa Postgiro Bank Summa likvida medel Not 14: Avsättning pensioner inkl löneskatt 24,26% Pension förtroendevalda inkl löneskatt PA KL, pensionsfond Avsättning övriga Bidrag till statlig infrastruktur Avs återst. Adlerskogstippen Summa avsättningar , KF

18 Årsprognos Redovisning Redovisning :2 2012:2 Not 15: Förvaltade medels kapital Nya lån Anslutningsavgifter VA Summa långfristiga skulder Not 16: Övriga kortfristiga skulder/avräkn konton Utgående mervärdeskatt Leverantörsskulder Personalskatter, arbetsgiv avg mm Pensioner, indiv del inkl löneskatt Övrigt - Upplupna kostn o förutbetalda intäkter: Upplupna lön, semesterlöner / okomp. övertid inkl soc avg Exploateringsområden VA Summa kortfristiga skulder Not 17: Pensionsåtaganden inkl förtroendvalda Löneskatt på pensionsåtaganden Summa pensionsåtaganden Not 18: Borgensåtaganden , KF

19 Driftredovisning i sammandrag Budget 2013 Utfall 2013:2 Utfall 2012:2 % 2013:2 Årsprognos 2013 Prognos budgetavvikelse 1 Kommunstyrelse 3 Intäkter % Kostnader % Kommunstyrelse Totalt % Miljö- bygg- o räddningsnämnd 3 Intäkter % Kostnader % Miljö- bygg- o räddningsnämnd Totalt % Kultur- och fritidsnämnd 3 Intäkter % Kostnader % Kultur- och fritidsnämnd Totalt % Barn- och utbildningsnämnd 3 Intäkter % Kostnader % Barn- och utbildningsnämnd Totalt % Socialnämnd 3 Intäkter % Kostnader % Socialnämnd Totalt % Kommunrevision 4 Kostnader % Kommunrevision Totalt % Överförmyndare 3 Intäkter Kostnader % Överförmyndare Totalt % Finansförvaltning 3 Intäkter % Kostnader % Finansförvaltning Totalt % Totalt % Prognostiserat resultat totalt Materialet innehåller både externa och interna kostnader , KF

20 Investeringsredovisning i sammandrag Budget 2013 Utfall 2013:1 Utfall 2012:1 % 2013:1 Årsprognos Kommunstyrelse 3 Intäkter Kostnader % 1 Kommunstyrelse Totalt % Miljö- bygg- o räddningsnämnd 4 Kostnader % 2 Miljö- bygg- o räddningsnämnd Totalt % Kultur- och fritidsnämnd 4 Kostnader % 3 Kultur- och fritidsnämnd Totalt % Barn- och utbildningsnämnd 4 Kostnader % 4 Barn- och utbildningsnämnd Totalt % Socialnämnd 4 Kostnader % 5 Socialnämnd Totalt % 800 Totalt % För investeringsredovisning per projekt se bilaga , KF

21 Kommunstyrelsen Ordförande: Pia Tingvall Tf förvaltningschef: Eva-Lena Hellsing Verksamhetsuppdrag och organisation Kommunstyrelsen (KS) har på fullmäktiges uppdrag det övergripande ansvaret för kommunens ekonomi- och personalpolitik, utvecklingsfrågor och långsiktiga planering. Vi ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och i dialog följa övriga nämnders verksamhet. Vi har också ansvar för kontakten med medborgarna, frivilliga organisationer, näringsliv samt internationella, nationella och regionala aktörer. I vårt ansvar ingår också de olika trafikslagen som kommunen har vilket innebär kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjutsar. Vi ansvarar för infrastruktur i form av vatten/avlopp och gator/vägar, skötsel av parker och grönytor och åtgärder som krävs för att möjliggöra företagande. I vårt ansvar ingår också kommunens koststäd- och lokalverksamheten. Kommunstyrelsen ansvarar även för den ekonomiska förvaltningen. För närvarande pågår en organisationsöversyn av kommunstyrelsens förvaltning. Utgångspunkten är att bygga en organisation för framtiden. Förslag på förändringar kommer att arbetas fram under hösten Mål och måluppfyllelse Strategiskt område Mål 2013 Måluppfyllelse Prognos helår Kommunikation/ Infrastruktur Utbyggnad 2+1 väg (Linköping- Skeda Udde) ska utvärderas innan fortsättning. Fortsättningen (Skeda Udde Kisa) ska vara en fullgod 2+1 väg. Rimforsa ny va-ledning till Storgården/Södra Krågedal är påbörjad. Kortare restid med expressbuss Kisa Linköping, Linköping- Kisa jämfört med föregående år. Utvärdering pågår av projektet Säker framkomlighet. Goda resultat trafiksäkerhet (biltrafik). VTI-rapport kommer. Avtal kommer att tecknats om VA-utbyggnad inom Södra Krågedal. Exploatören bygger ut VAledningar och överlämnar efter färdigställande dessa till kommunen Restiden enligt tidtabellen har inte minskat men till skillnad mot tidigare år så håller nu kollektivtrafiken tiden där man tidigare ofta var försenade. Plan för fortsatt bredbandsutbyggnad Kisa samhälle ska finnas. Ett första utkast finns. Den beskriver att anslutningsarbete Kisa kan ske i fyra etapper. Ej prissatt ännu. Lämnad plan avser Bör kompletteras med en längre period , KF

22 Näringsliv Sammanhållen strategi och tidplan för hur vi ska arbeta med näringslivsfrågor tillsammans med Växtkraft Kinda. Det ska finnas en handlingsplan. Arbete pågår via bl.a. 3 tillväxtgrupper. KindaMässan har genomförts 2012 och 2013 tillsammans Växtkraft Kinda och Kinda kommun Samverkan Medborgardialog genom signerbara e-tjänster ska erbjudas utifrån behov. En kundundersökning inom kosten ska utföras och utvärderas. Omstart inom Itsam kommunerna pågår, helst med samordning SKL Kundundersökning inom barnomsorg och äldreomsorg Omstart inom Itsam kommunerna pågår, helst med samordning SKL Kundundersökning inom barnomsorg och äldreomsorg Modell för kunskapsöverföring är etablerat inom förvaltningen. Utbildningar i kompetensväxling har genomförts. Fortsatt arbete med tillämpning av utbildningserfarenheterna krävs. Kompetens Kartlägga 25 % av förvaltningsorganisationens kompetens. Kompetensförsörjningsplan utifrån pensionsavgångar genomförd. Kartläggning av befintlig personals kompetens kvarstår.krävs. Utbildning i ständiga förbättringar genomförs i förvaltningen. För ett varaktigt resultat krävs fortlöpande aktiviteter/utbildningar 25 % av råvaror till vår kostproduktion ska vara närodlade. Kosten uppnår ca: 23%av ekologiska råvaror till kostproduktionen. 25 % av råvaror till vår kostproduktion ska vara ekologiska. Kosten uppnår ca:14% av råvaror närodlat. Hållbar utveckling Tjänsteresor som Kinda kommuns anställda gör med privat bil ska minska jämfört med föregående år. Fossila bränslen ska vara avvecklade som primär uppvärmningskälla i eget ägda fastigheter. Minskat med 5% jämfört med tertial Fossilt bränsle används i Björkfors skola, fastigheten är till salu. Energianvändningen i kommunala fastigheter har minskat med 12 % jämfört med Full besparing av energi i Värgårdsskolan uppnås inte förrän ombyggnadsarbetena är färdigställda. Biogasstation ska finnas i Kinda. En utredning har presenterats under våren Krävs kommunal finansiering för en etablering i Kinda , KF

23 Marknadsföring Vi ska arbeta utifrån beslutad marknadsföringsstrategi för att nå målet invånare I beslutsunderlag ska framgå om beslutet ska marknadsföras publikt. Vid publik marknadsföring ska syftet och även förslag på vilka medier som ska användas framgå En varumärkesplattform är på gång och remissas i organisationen under höstenvintern Politiskt beslut förväntas under hösten-vintern. En rutin för detta är möjlig att ta fram under hösten 2013 Kultur Tillsammans med lokala entreprenörer arrangera minst två matkulturaktiviteter med produkter både från svensk tradition och från våra nya kulturer och gärna på Vråkenområdet. Kosten har tillsammans med lokala entreprenörer ordnat matkultura-ktiviteter en på Kinda mässan och en på Vråken med Amerika veckan * Kosten har tillsammans med lokala entreprenörer ordnat matkulturaktiviteter en på Kinda mässan och en på Vråken med Amerika veckan För att veta mer om hur andra kulturers erfarenhet tas tillvara ska en medborgarträff genomföras som är speciellt riktad till inflyttade från andra kulturer. Har inte genomförts ännu. = Uppfyllt (5) = Delvis uppfyllt (13) = Ej uppfyllt (2) Årets verksamhet Den pågående organisationsöversynen av kommunstyrelsens förvaltning kommer att bli viktig för planeringen av det framtida arbetet. Tills detta arbete är klart fortsätter vi att arbeta med kommunstyrelsens mål för ögonen. Arbetet fortsätter med att verka för Stångådalsbanans livskraft, likaså arbetet med Länstransportplanen. Vi har genomfört en Medborgarundersökning och varit med i servicemätningen Insikt för att skapa oss en bättre bild över hur kommunen uppfattas av medborgare, företagare mfl. En fördjupad översiktsplan håller på att tas fram för Kisa och i Rimforsa pågår arbetet med detaljplan för Åsundens strand, med olika idéer för att göra området attraktivt. Vi kommunicerar med medborgarna på olika sätt. Det har exempelvis kommit in 42 sk. kindaförslag varav 28 är besvarade. Vi möter också medborgarna genom våra medborgarträffar runtom i kommunen. Facebook och hemsidan är två andra sätt att kommunicera. För att komma i kontakt med potentiella kommuninvånare eller turister har vi i samarbete med East Sweden besökt Hollandsmässan. Både Kindamässan och Levande Torg har haft många besökare och många spännande programpunkter fanns på årets Amerikavecka ett samarrangemang med bl.a. föreningar, näringsliv och Ydre kommun. Utvecklingen av Tolvmannaområdet fortsätter genom en ny ägare av Tolvmannabacken. Ett annat viktigt område är att locka boende till kommunen och där har kontakter tagits, tillsammans med Växtkraft Kinda, med olika entreprenörer/fastighetsbolag som kan tänka sig vara med och utveckla i första hand Rimforsa. Vill man inte bo i kommunen så kan man enkelt pendla hit till och från Linköping. Vi ser att intresset för expressbussarna ökar och marknadsföring av kollektivtrafiken sker inte minst mot kommunens egen personal , KF

24 För att förenkla administrationen och säkra processerna håller Kinda tillsammans med övriga Itsam kommuner på att införa ett nytt dokumenthanteringssystem. Införandet av läsplattor till politiken är nu avslutad. Inom ansvarområde politik har vi numera två kommunstyrelsesammanträden per månad istället för som tidigare ett sammanträde med kommunstyrelsen och ett med arbetsutskottet. Detta ska öka delaktigheten och förenkla informationsspridningen. Övrigt att kommentera inom stödprocesserna är införandet av automatkontering/betalning av sk. abonnemangsfakturor, såsom telefon och el. Detta förenklar administrationen på områden där vi har stora fakturaflöden. Kompetensinventering av kommunstyrelseförvaltningen pågår. Kommunen deltar i projekt ständiga förbättringar som är utveckling av ett lean-tänk. Inom den stora utföraravdelningen tekniska har lokalvårdpersonalen PRYL-certifierats och det har genomförts kundundersökningar för att synliggöra verksamheten och öppna upp för dialog. Möjlighet till spännande matmöten har funnits vid Kindamässan och vid Amerikaveckan. Målet med 25 % ekologiska råvaror är snart nått 23 % avklarat. Vad gäller närodlat så har vi nått 14 % (av önskade 25 %). Där är den största delen potatis och grönsaker och en mindre del nötkött. Akuta reparationsbehov har uppmärksammats i Åsundahallen (och del av Rimforsa skola). Här gör vi en satsning och byter bl.a. golv, väggbeklädnad, förbättrar omklädningsrum och duschar och möjliggör bättre användning av hyllan för olika aktiviteter. Medel för extra underhållsinsatser har använts för slutförande av tilläggsisolering och byte av fasad på Tornhagens förskola, asfalt i Horn mm. Under sommaren har det utförts asfalteringsarbete på Industrivägen och Karlebyvägen. Övertagandet av vissa statliga vägar har försenats och beräknas nu ske under november-december. Vi har fått en ny fin parkmiljö Mariaparken där statyn av Kisamor placerats. Även gräsytan utanför kommunhuset har fått offentlig konst. Adlerskogs avfallsanläggning genomgår en förändring för att få till bättre flöden och bättre arbetsmiljö. En risoch kompostmottagning har öppnats i Kisa (vid Ödäng). Trenden med ökade avfallsmängder som man ser nationellt (30 %) är likartad i Kinda. Samtliga säckhållare är nu plastkärl med hjul. Skyddsområden för ytvattentäkterna Åsunden (Rimforsa vattenverk) och Björkern (Björkfors vattenverk) har fastställts. Övertagande har skett av överföringsledningar för vatten och avlopp mellan Rimforsa samhälle och Storgårdens planområde. Ledningsnäten med tillhörande pumpstationer inom planområdena Storgården och Norra Krågedal har tagits över av kommunen. Under året har en källare översvämmats med stora materiella skador som följd. Tyvärr även med ekonomiska konsekvenser i form av regresskrav. För den som är intresserad finns mer att läsa i resp. avdelnings delårsrapport. Vad gäller internkontrollen så har politiken till vissa delar omarbetat tjänstemannaförslaget. Uppföljning kommer att ske i samband med årsbokslutet. Ekonomi Kommunstyrelsen som helhet befarar ett underskott, - 3,2 mkr mot budget. Av detta är -3,5 mkr åtgärderna i bl.a Åsundahallen och den andra stora posten är inom taxekollektivet VA i form av regresskrav från fastighetsägarens försäkringsbolag pga översvämning -1,7 mkr. Ett antal avdelningar visar dock överskott, mycket pga brist på resurser i form av personal, vilket i sig inte är optimalt! Vi har också två poster som belastar budget 2013 för medlen avsattes redan 2012 och det gäller organisationsöversyn KS och försäljning Tolvmannabacken. Där befaras en avvikelse mot budgeterade 1,5 mkr som troligen inte blir känd förrän likvidationen är avslutad, troligen först En åtgärdsplan ska lämnas in då underskott befaras se särskild blankett , KF

25 Drift Driftredovisning i sammandrag, tertial KS (tkr) Budget 2013 Årsprognos 2013:2 Riktpunkt 67 % Utfall 2013:2 Utfall 2012:2 % 2013:2 Intäkter Kostnader Nettokostnader Budgetavvikelse Investeringar Investeringsredovisning i sammandrag, tertial Riktpunkt 67 % KS (tkr) Budget 2013 Årsprognos 2013:2 Utfall 2013:2 Utfall 2012:2 % 2013:2 Inkomster Utgifter Nettoutgifter Just nu hanterar KS kommunens största investeringsprojekt, ombyggnaden av Värgårdsskolan. Totalbudgeten är 115 mkr och så här långt befaras ett budgetöverskridande på 1 mkr. Det sker månadsvisa avstämningar av det ekonomiska läget och projektläget. Bredband byggs ut mot norr (Rimforsa/Törnevik) och mot söder (länsgräns Vimmerby) är påbörjad. Båda med hjälp av extern finansiering. Vi kan erbjuda företagarna på Ödäng bredband och vi samförlägger med el och vatten där så är lämpligt. Vi fortsätter energieffektiviseringarna i form av belysning och takfläktar Åsundahallen, undercentral Sidensvansen, tilläggsisolering tak Värgårdsskolan och värmeåtervinning från kompressorrum Stångågården. Styrningen av trafikbelysningen i Rimforsa sker nu via radio. Framtiden Hur ska den framtida kommunstyrelseförvaltningen se ut? Rekrytering av ledande positioner och nyckelpersoner pågår eller kommer inom kort. Fortsatt behov av ökat underhåll både inom fastighetsbeståndet och inom gatuenhetens områden är av största vikt. Hur det ska finansieras är viktig fråga. Några prioriterade områden är Näringsliv (rollerna Växtkraft/kommunen), bostadsbyggande; var och av vem samt kollektivtrafiken i framtiden buss och/eller spårbunden. Nyckeltal Inga klara till dags dato , KF

26 Flyktingkontoret Under perioden januari-augusti 2013 har 57 nyanlända flyktingar flyttat till Kinda kommun, varav 12 vuxna och 45 barn. 51 pers från Somalia, 4 pers från Eritrea och 2 pers från Afghanistan 47 pers, varav 5 vuxna, har anlänt som familjeanknytning till somalier som bott flera år i kommunen. De har väntat flera år på uppehållstillstånd. 7 personer (4 vuxna, 3 barn) anlände som s k ebo d v s flyttade in på eget initiativ 3 personer flyttade från annan kommun s k sek (sekundär kommun). Samtliga nyanlända vuxna som bosätter sig i kommunen skrivs in i Etableringen på Arbetsförmedlingen. AF är de två första åren ansvarig samordnare av etableringsinsatser som syftar till delaktighet och egen försörjning. Kommunens ansvar i flyktingmottagandet innebär: - praktiskt stöd vid bosättning - sfi och annan utbildning, - samhällsorientering på modersmål - folkhälsa - stöd och service i vardagsfrågor (kontakt med myndigheter, vårdgivare mm) - barn och ungdomars introduktion (förskola, skola, fritid) - äldre - samverkan med andra aktörer med målen delaktighet i samhället och egen försörjning Projektet Hälsa genom kultur, beviljades kr i utvecklingsmedel av Hälsopotten, Landstinget. Hälsooch kulturaktiviteter är en av etableringsinsatserna. Nytt från i år är att Tingshuset har öppnat Kafé, tisdagar och torsdagar, med Hälso- och kulturaktiviteter och viss samhällsservice för alla kommunens invånare. Projekt På gång som finansieras av samordningsförbundet har under perioden varit verksamma i Flyktingkontorets lokaler. Projektet utvecklas väl och vi har ett gott samarbete. Prognos Utfallet för 2013 ser ut att hålla sig inom givna ramar , KF

27 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden Ordförande: Göran Olsson Förvaltningschef: Yngve Blomberg Verksamhetsuppdrag och organisation Miljö-, Bygg- och Räddningsnämnden fullgör kommunens uppgifter i tillstånds- och tillsynsfrågor inom miljö-, bygg- och räddningstjänstområdet. Detta sker genom inspektioner, systemgranskning, prövning av tillstånd och handläggning av anmälningar. En viktig del i tillsynen är utbildning, information och rådgivning för att få förståelse för lagstiftningarnas mål och syfte. Det skapar bättre förutsättningar för ett ansvarstagande och acceptans för regelsystemen. Utöver nedanstående verksamhetsdelar ingår även energirådgivning i nämndens verksamhet. Rådgivningen finansieras via statliga bidrag. Miljökontoret ansvarar för tillsynen enligt miljöbalken vilket bland annat innefattar miljöfarlig verksamhet, kemiska produkter, förorenade områden, täktverksamhet, avfalls- och avloppshantering och sådant som kan innebära en olägenhet för människors hälsa. Kontoret ansvarar även för den lokala tillsynen inom livsmedelslagstiftningen. Miljökontoret driver också ett aktivt naturvårdsarbete och flera naturvårdsprojekt, utför kalkning av sjöar och vattendrag samt administrerar Kisadalens lokala vattenråd. Miljöövervakning sker inom luft, mark och vatten. Byggkontoret ansvarar för handläggning och tillsyn av detaljplaner, bygglov, anmälningspliktiga åtgärder, rivningslov, förhandsbesked, strandskyddsärenden, bostadsanpassningsbidrag, trafikföreskrifter, parkeringstillstånd. Kontoret ansvarar även för ajourhållning av byggnads-, adressoch lägenhetsregister samt lämnar råd och upplysningar som rör byggandet. Räddningstjänstens huvudsakliga uppgifter är att förhindra och begränsa skador på människor, miljö och egendom. Detta sker främst genom att utbilda och medvetandegöra människor i risktänkande. Räddningstjänstens uppgift är även att vidta skadebegränsande åtgärder innan olyckor inträffar, förbereda räddningsinsatser, genomföra räddningsinsatser samt vidta åtgärder efter räddningsinsatser. Vid höjd beredskap i riket har räddningstjänsten ytterligare uppgifter för att öka säkerheten för de som lever, verkar eller vistas i kommunen. Organisation Miljö-, bygg- och räddningsnämnden består av 7 ledamöter. Förvaltningen består av förvaltningschef, räddningschef, 0,25 stf räddningschef, 1,0 brandmästare, 0,25 stadsarkitekt, 5,0 handläggare, 1,75 assistenter, ca 45 deltidsbrandmän samt 0,5 energirådgivare. Mål och måluppfyllelse Strategiskt område Mål 2013 Måluppfyllelse Prognos helår Kommunikation/ Infrastruktur Projektering av ny brandstation i Kisa är utförd. Ny utredning är genomförd. Inriktningen är nu en ombyggnad. Förhoppningen är byggstart våren , KF