Kommunförbundets. landsbygdsstrategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunförbundets. landsbygdsstrategi"

Transkript

1 Kommunförbundets landsbygdsstrategi

2 Innehåll Vad är landsbygdspolitik? 3 Mål och vision i Kommunförbundets landsbygdsstrategi 4 Prioriteringsområden i Kommunförbundets landsbygdspolitik 5 Balans i den kommunala ekonomin och en stabil inkomstbas för kommunerna 6 En effektfull närings- och arbetskraftspolitik 8 Fungerande närservice genom reformer 10 Högklassig telekommunikation och fungerande infrastruktur 12 Landsbygden som framgångsfaktor och sammanhållning som resurs 14 Kommunförbundets landsbygdsstrategi Godkänd av Finlands Kommunförbunds styrelse Mer information: Fotos Futureimagebank, Finlands Kommunförbund, Tytti Seppänen Finlands Kommunförbund Helsingfors 2010 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, PB Helsingfors Tfn (09) 7711 Fax (09)

3 Vad är landsbygdspolitik? Landsbygdspolitik är politik som sträcker sig över flera förvaltningssektorer. Utveckling av nya slags omsorgstjänster, upprättande av ett servicekontor i byn, beaktande av sommargästerna i beslutsfattandet, förbättring av förutsättningarna för entreprenörskap och mer fritidsmöjligheter för de unga är exempel på omfattande landsbygdspolitisk verksamhet. Målet med verksamheten är att åstadkomma en livskraftig landsbygd med en mångsidig åldersstruktur där det är bra att bo, leva och vara företagare. För att förstå landsbygdspolitiken har man infört begreppen bred och snäv landsbygdspolitik. Med bred landsbygdspolitik avses verksamhet som syftar till att påverka besluten inom samtliga förvaltningssektorer. Den snäva landsbygdspolitiken innebär särskilda åtgärder och redskap som tagits fram uttryckligen för att utveckla landsbygden. Landsbygdens tredelning Också landsbygden är olika i de olika delarna av Finland. Inom landsbygdspolitiken används en tredelning av landsbygden: glest bebyggd landsbygd, kärnlandsbygd och stadsnära landsbygd. Landsbygdens tredelning kommer att vara oförändrad fram till år 2013, trots att kommungränserna ändras. Landsbygdstyper 2006 Stad (58) Stadsnära landsbygd (89) Kärnlandsbygd (142) Glest bebyggd landsbygd(143) Kommungräns Landskapsgräns Tornio Rovaniemi Kemi Oulu Raahe Kokkola Pietarsaari aar i Kajaani Iisalmi Vaasa Seinäjoki Äänekoski Jyväskylä Kuopio Varkaus Joensuu Pori Tampere Jämsä Mikkeli Savonlinna Valkeakoski Rauma Hämeenlinna Kuusankoski Uusikaupunki Lahti Kouvola Riihimäki Turku Hyvinkää Järvenpää Salo Kerava Kotka Lohja Porvoo Maarianhamina Vantaa Espoo Helsinki Kauniainen Kommungränserna: Statistikcentralen Imatra Lappeenranta ki lometer Kajaanin yliopistokeskus, Oulun yliopisto Suomen Aluetutkimus FAR

4 Mål och vision i Kommunförbundets landsbygdsstrategi Målet för Kommunförbundets landsbygdsstrategi är att det ska finnas möjligheter till en god livskvalitet, bra boende och entreprenörskap på landsbygden. Det lönar sig att beakta styrkorna i olika områden så att de gagnar hela samhället och dess konkurrenskraft. Detta förutsätter att landsbygdens särförhållanden beaktas i beslutsfattandet såväl nationellt som i landskapen och i kommunerna. Också Europeiska unionen bör känna till den finländska landsbygdens särdrag. Vid beredningen av strategin fördes en omfattande diskussion om den nuvarande situationen i olika landsbygdsområden. Dessutom definierades de trender som påverkar landsbygden. Målet har varit att lyfta fram landsbygdsområdenas viktigaste styrkor och utmaningar på ett genomgripande sätt och därefter hitta de prioriteringsområden som bör utvecklas för att trygga landsbygdens livskraft. Kommunförbundets vision om landsbygden på 2020-talet Landsbygden betraktas som en rikedom för Finland och dess kommuner. Att ta tillvara landsbygdens styrkor och möjligheter gagnar hela samhället och ger upphov till välfärd både för boende och besökare. Människor och företag är med och bygger upp den gemensamma konkurrenskraften. Det bor människor i olika åldrar på landsbygden och verksamheten är innovativ och aktiv. Näringsstrukturen är mångsidig och det finns kompetent arbetskraft både för företagens och för kommunernas behov. Initiativrik verksamhet bland invånarna får stöd och både människor och miljö mår bra. De grundläggande strukturerna inom boende, utkomst, utbildning och närservice har tryggats genom reformer. 4

5 Prioriteringsområden i Kommunförbundets landsbygdspolitik Kommunförbundet betraktar landsbygden genom följande fem prioriteringsområden: Balans i den kommunala ekonomin och en stabil inkomstbas för kommunerna En effektfull närings- och arbetskraftspolitik Fungerande närservice genom reformer Högklassig telekommunikation och fungerande infrastruktur Landsbygden som framgångsfaktor och sammanhållning som resurs Varje region och kommun har sina särdrag, utmaningar och möjligheter. Genom att förstå och beakta dem når man de bästa resultaten i utvecklingen av landsbygden på regional nivå. Det är viktigt att märka att prioriteringsområdena stödjer varandra och att det bästa resultatet kan nås om de genomförs samtidigt. 5

6 Balans i den kommunala ekonomin och en stabil inkomstbas för kommunerna Under och 2020-talet kommer tiderna sannolikt att vara kärva för den offentliga finansieringen, eftersom befolkningens stigande ålder kräver mer resurser för omsorgen i hela landet. Dessutom kommer en allt större del av de offentliga insatserna att riktas till utvecklingen av förnybar energiproduktion och förebyggande av klimatförändringen. De ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna har blivit större. Det beror på att utvecklingen av skatteinkomsterna är mycket olika i kommunerna på grund av en differentiering av ekonomin, näringsverksamheten och befolkningen. Största delen av skatteökningen koncentreras till tillväxtregioner som har stora problem att tillgodose den ökande befolkningens servicebehov. Samtidigt finns det en stor grupp kommuner i vårt land där skatteinkomsterna försämras. Dessa kommuner har betydligt sämre möjligheter att klara av de kommande utmaningarna. Under de närmaste åren kommer skatteinkomsterna högst sannolikt att minska i största delen av de landsbygdsdominerade kommunerna. Enligt uppskattningar koncentreras näringslivet, arbetsplatserna och befolkningen i allt snabbare takt till några få livskraftiga tillväxtregioner. Under de senaste tio åren har befolkningsmängden ökat framför allt i landsbygdskommuner som finns i närheten av städer. Migrationen inverkar på olika sätt i kommuner med flyttningsunderskott och 6

7 kommuner med flyttningsöverskott. Eftersom utflyttarna ofta är utbildade unga, påverkar deras beslut att flytta på lång sikt ekonomin och välfärden i de områden därifrån de flyttar och de områden dit de flyttar. Migrationen kumuleras ofta också så att den ytterligare ökar attraktionskraften i områden med inflyttning och försvagar befolknings- och kompetensunderlaget i områden med utflyttning. Färdig infrastruktur, service och bostäder i utflyttningskommuner används allt mindre och inflyttningskommuner blir tvungna att bygga mer allmän infrastruktur, daghem, skolor och bostäder. En okontrollerad utveckling har negativa effekter på nationens framgång. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter och förstärks, kommer det att finnas endast ett fåtal vinnare utanför tillväxtcentrumens influensområden och endast vissa områden utanför tillväxtområdena kan dra nytta av att fritidsboendet och turismen ökar. Finland påverkas också av Europeiska unionens framtida politikalternativ. För landsbygdens utveckling och landsbygdspolitiken kan det faktum att en allt större andel av EU:s befolkning bor i stora städer medföra utmaningar. Också förändringar i unionens gemensamma jordbrukspolitik (Common Agricultural Policy, CAP) har indirekt en mycket stor betydelse för den finländska landsbygdens framtid. Under regional- och strukturpolitikens programperiod förbättras den ekonomiska och sociala kohesionen genom att man riktar resurserna till de minst utvecklade områdena, men dessutom också till mer välbärgade områden för åtgärder enligt Lissabonstrategin och strategin för hållbar utveckling. EU:s kommande regional- och strukturpolitik som sträcker sig till år 2020 påverkar också avsevärt den finländska landsbygdens framtid. Kommunförbundet arbetar för att trygga kommunernas möjligheter att tillhandahålla fungerande och effektivt producerad basservice för medborgarna genom en skälig skatte- och avgiftsfinansiering. Våra mål: Kommunerna dämpar utgiftsökningen inom den kommunala ekonomin. Detta förutsätter förbättrad produktivitet och därför behövs en kostnadseffektiv och fungerande kommun- och servicestruktur. Produktiviteten förbättras genom utveckling av serviceprocesser och serviceinnovationer. Kommunernas statsandelssystem utjämnar i tillräcklig grad särförhållanden och servicebehov, liksom också skillnaderna i skattebasen mellan kommunerna. Finansieringsstöden enligt prövning bibehålls. Specialåtgärder riktas till särskilt glest bebyggda områden. Staten anvisar mer pengar för statsandelssystemet bland annat för att stärka ställningen för kommuner med svag ekonomi. Genom Europeiska unionens regional- och strukturpolitik samt landsbygdspolitik kanaliseras betydande satsningar på de finländska landsbygdsområdena också under den kommande fondperioden. 7

8 En effektfull närings- och arbetskraftspolitik Konkurrenskraftiga företag är en förutsättning för kommunernas livskraft. Utvecklingstrenden är att företagen koncentreras till områden med kompetent arbetskraft som erbjuder en gynnsam innovationsmiljö. I praktiken innebär detta de största universitetsstäderna. Framför allt på den glest bebyggda landsbygden minskar arbetskraftsresurserna kraftigt. En hållbar näringsverksamhet och produktionen av offentliga tjänster kräver dock kompetent arbetskraft. Trots att antalet sysselsatta i Finland har ökat med mer än personer från början av år 2003 till slutet av år 2006, begränsar de minskande arbetskraftsresurserna utvecklingen inom många områden. I början av 2010-talet förstärks de strukturella förändringarna på arbetsmarknaden till följd av befolkningens stigande ålder. Uppskattningsvis en miljon personer, dvs. mer än 40 procent av arbetskraften, kommer att lämna arbetslivet år Vid sidan av globaliseringen framhävs även det lokala planet. Den lokala kulturen, närproducerad mat, decentraliserade energi - lösningar som baserar sig på förnybara energikällor, turism och gruvverksamhet är landsbygdsprodukter som produceras med lokala resurser och som har en enorm utvecklingspotential. På lokalplanet skapas också designprodukter och upplevelseprodukter. På landsbygden finns det rikligt med förnybara energialternativ och till följd av 8

9 klimatförändringen får landsbygdens energiresurser en ny betydelse. Klimatförändringen på verkar också vilket slags jordbruk som idkas på landsbygden och på vilket sätt. De dyra matpriserna ökar det finländska jordbrukets möjligheter att nå framgång, men samtidigt försvåras näringsidkandet av andra kostnader, såsom dyrare olja och foder, och extrema väderfenomen. Också frågor som gäller beredskapen till livsmedelsförsörjning framhävs under osäkra tider. Jordbruket har också en stor betydelse för bevarandet av landsbygdens landskap, det lägre vägnätet och bosättningen framför allt i kärnlands bygden och den glest bebyggda landsbygden. Våra mål: Kommunerna genomför landsbygdens näringspolitik som en del av den regionala helheten i samarbete med andra aktörer och är med i skapandet av utvecklingsmiljöer där utvecklingsorienterade företag kan öka sin kompetens och bilda nätverk sinsemellan. Kommunerna drar nytta av företag och tredje sektorn som producenter av offentliga tjänster och förnyare av verksamhetsmodeller. Kommunförbundet bistår kommunerna i utökningen av upphandlingskompetensen för att förbättra medvetenheten om effekterna av näringspolitiken och klimatförändringen. Styrningen av migrationen har en viktig ställning i kommunernas strategiska planering. Alla kommuner och utbildningsanordnare intensifierar sitt samarbete för att tillräckligt tidigt förutse arbetskraftsförändringarna och arbetskraftsbehovet inom området. Staten ser till att arbetskraftsresurserna ökar med beaktande av behovet i hela landet och stödjer placering av arbetskraft på landsbygden. Staten påverkar verksamheten på den lokala arbetsmarknaden genom större satsningar på yrkesutbildning med beaktande av både nationella och regionala behov. Satsningar bör göras speciellt på utvecklingen av kompletterande utbildning, examensinriktad fortbildning och vidareutbildning. Staten anser att regional tillgänglighet till högskoleutbildning är en nyckel till framgång för hela landet. Staten och kommunerna främjar distansarbete och omplacering av arbete genom att utveckla verksamhetsmodeller. 9

10 Fungerande närservice genom reformer Minskningen av befolkningen i arbetsför ålder och utflyttningsöverskottet urholkar skatteunderlaget speciellt i glest bebyggda landsbygdskommuner och numera också i stadsregionernas centralorter och försämrar därmed tillgången på yrkeskunnig personal. På landsbygden nära städerna dryftas däremot hur de akuta servicebehoven hos den ökande barnbefolkningen ska tillgodoses samtidigt som man bereder sig på att befolkningen åldras. Strukturreformen har som mål att trygga servicenivån genom kostnadseffektiv produktion av service, men reformens avigsida kan vara att servicen koncentreras och att tillgängligheten till tjänster försämras i randområden. Utvecklingen kan medföra sämre tillgång till service särskilt för dem som har svårare att röra sig. I många områden kommer befolkningen att minska så mycket att det blir dyrt att tillhandahålla service enligt nuvarande verksamhetsmodeller och servicekvaliteten försämras till den grad att det är omöjligt att producera service på nuvarande sätt. Den teknologiska utvecklingen ger möjligheter att tillhandahålla service på ett nytt sätt. Mer ambulerande service som tillhandahålls av flera aktörer, samservicekontor och e-tjänster tryggar tillgängligheten. Kommunernas finansierings- och statsandelssystem påverkar möjligheterna att tillhandahålla service framför allt på den glest bebyggda landsbygden. 10

11 Våra mål: Kommunerna överväger frivilliga kommunsammanslagningar, utökar samarbetet inom all serviceproduktion, utvecklar ambulerande service som tillhandahålls av flera aktörer och utvecklar kollektivtrafik som stödjer användningen av servicen. Kommunerna omvandlar biblioteken till kommunala servicekontor och utvecklar tillsammans med företagare och aktörer i byarna även bybutikerna till kommunala servicekontor som förenar dagligvarubutikernas tjänster med andra kommersiella och offentliga tjänster. I små och landsbygdsdominerade kommuner tryggas basservicen som närservice i samband med kommun- och servicestrukturreformen. För barn och unga tryggas dessutom tjänster inom idrott och ungdomsarbete som finns nära användarna. I samarbete med organisationer satsar kommunerna på förebyggande verksamhet som bidrar till befolkningens funktionsförmåga och välfärd. För att garantera tillgången till yrkesutbildning på andra stadiet tar staten i samarbete med kommunerna fram möjligheter för studerande att bo utanför hemmet och utarbetar sociala förmåner för att trygga dessa boendemöjligheter. Dessutom effektiverar kommunerna samarbetet kring den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet, dvs. gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen, med målet att trygga en så bra tillgång till service som möjligt genom effektiv användning av olika möjligheter för flerformsundervisning, bland annat modellen med nätverksgymnasier. Speciellt i skolor som är belägna i områden med långa avstånd möjliggör staten en utvidgning av undervisningsutbudet med hjälp av datanät och distans- och mångformsundervisning. Myndighetssamarbetet speciellt kring säkerhetsfrågor på den glest bebyggda landsbygden intensifieras och säkerhetsplaner görs upp för så många byar som möjligt, till exempel i anslutning till byaplanen, i samarbete med myndigheterna. 11

12 Högklassig telekommunikation och fungerande infrastruktur Informationssamhällets möjligheter är en viktig förutsättning för att landsbygden ska vara livskraftig och utvecklas. Teknologin kan i framtiden utnyttjas allt mer vid tryggandet av serviceutbudet på landsbygden, bland annat inom hälsovården, butiks- och banktjänsterna, i tillstånds- och rådgivningsfrågor och vid omsorg och hjälp till äldre och rörelsehindrade. Dessutom ger teknologin och datatekniken rikligt med möjligheter till olika studieformer och till att möta de föränderliga kompetenskraven. Klimatförändringen utgör ett hot för boendet på landsbygden speciellt i och med det höjda priset på energi och trafikbränslen. Transporterna och trafiken påverkas även av vägnätets skick, vars underhåll högst sannolikt försvåras till följd av klimatförändringen. Det är viktigt att man på nationell nivå också ser till att det lägre vägnätet fungerar. Det är inte avgörande enbart för landsbygdsborna, utan påverkar också avsevärt turismen och tillvaratagandet av råvarutillgångarna i landet. I princip har landsbygden kanske bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar än städerna, åtminstone när det gäller råvarutillgångarna. Landsbygdskommuner kan också aktivt svara på klimatförändringens utmaningar och bygga upp sin image som naturnära bostadsorter som beaktar miljön. 12

13 Våra mål: Kommunerna styr ny bosättning på ett sätt som stödjer landsbygdens byar och tjänster. På grund av den kraftiga förändringen i kommunstrukturen tar kommunerna i bruk en plan för den strategiska markanvändningen (generalplanen) som en del av kommunplaneringen och som ett redskap för utveckling av hela kommunens område. Speciellt ser man till att de lokala invånarna och företagen får delta i planeringsprocessen. Kommuner och byaföreningar utvecklar byarna, och byggandet styrs så att det främjar byggande, skötsel och underhåll av avloppssystem som uppfyller miljöskyddskraven och är förmånliga. För att öka energianvändningen av trä stöds grundandet av serviceföretag specialiserade inom branschen och utreds bycentrumens möjligheter till närvärme. I samband med detta styrs också planläggningen och tomtutbudet så att det gynnar bycentrumens underhåll och byggande. Staten främjar energieffektivt byggande och byggande i trä på landsbygden och anvisar resurser till rådgivning både för kommuner och företag, till exempel som regional service eller på landskapsnivå. Genom finansiering av staten eller på marknadens villkor garanteras service som motsvarar behoven i dagens och morgondagens informationssamhälle i hela landet. Dessa är till exempel snabba bredbandsförbindelser till rimligt pris, telefontjänster och digi-tv. Staten och kommunerna skapar omfattande offentliga e-tjänster som är lätta att använda för att underlätta tillgängligheten till service för landsbygdens invånare och företag. Nätinnehavarna förbättrar säkerheten i eldistributionen och påskyndar reparationsarbeten. Staten satsar på underhållet av hela vägnätet och genom samarbete mellan staten och kommunerna tryggas rimliga kollektivtrafiktjänster på landsbygden. För att minska trafikutsläppen kombinerar staten, kommunerna och företagen transporter av människor och varor. 13

14 Landsbygden som framgångsfaktor och sammanhållning som resurs Socialt kapital innebär förmåga hos medlemmarna i ett samhälle, såsom människor och företag, att komma överens sinsemellan och lita på varandra. Ett starkt socialt kapital har ansetts vara en orsak till ekonomisk framgång i regionerna. Sociala nätverk med sitt förtroendekapital anses främja individens välfärd och ekonomisk verksamhet. Migrationen har bedömts påverka det sociala kapitalet på så sätt att en kraftig migration försvagar det sociala kapitalet. Man har bedömt att en framgångsrik by har en aktiv och mångsidig intern växelverkan och ett gott förtroende mellan byborna. Kulturen har en viktig social betydelse för ortens identitet. Den stärker delaktigheten och det sociala kapitalet och bygger upp en sammanhållning. Kommunerna och tredje sektorn kan tillsammans främja sammanhållningen i nya bostadsområden. Det lönar sig att stödja sammanhållningen också i sådana områden där invånarnas vianda sätts på prov, till exempel på grund av avfolkning. Aktiv organisationsverksamhet är ett tecken på en god kommungemenskap. På grund av kommun- och servicestrukturreformen växer landsbygdsområdena i stora och medelstora städer. När kommuner går samman ökar antalet invånare, men landsbygdsområdena bevarar sin karaktär och uppgiften att bevara landsbygdens livskraft blir ofta en allt större utmaning. I framtiden kommer växelverkan mellan staden och landsbygden allt mer att innefatta också växelverkan inom enskilda kommuner. Det är inte bara be- 14

15 folkningen på landsbygden som kan utnyttja landsbygdens immateriella och materiella resurser, utan också stadsbor kan njuta av dem till exempel i form av fritidsboende, turism och allemansrätten. Landsbygden kan vara en resurs för hela samhället både som en del av en kommun eller en stad och som en del av hela Finland. Det är viktigt att förstå på vilket sätt styrkorna i de olika områdena kan gagna hela samhället och dess konkurrenskraft. Våra mål: Kommunerna ansvarar för utvecklingen av sina landsbygdsområden inom ramen för sin helhetsstrategi och som en konkurrenskraftshöjande faktor. För att stärka den lokala karaktären bör en samgående kommun se till att de olika kommundelarnas röster blir hörda. Kommuner och byar satsar på barns och ungas lokalkännedom. Initiativrik verksamhet, dvs. levande byar och verksamhet i bostadsområden, ses som en resurs för hela kommunens framgång. Verksamhetsprinciper och satsningar avgörs i kommunens strategi som preciseras genom ett landsbygdsprogram som utarbetas i samarbete med lokala aktörer. Kommunerna satsar på utvecklingen av byar. Det är viktigt att byn utvecklas i samarbete och i samförstånd mellan kommunen och byn. Kommunerna ser till att de har tillgång till tillräcklig sakkunskap i landsbygdsfrågor antingen i den egna organisationen eller i samarbete med grannkommunerna. Aktionsgrupper (dvs. landsbygdens utvecklingsföreningar) bevaras som ett redskap för utveckling av landsbygden och staten höjer den totala finansieringen av verksamheten. Kommunerna utökar samarbetet mellan aktionsgrupperna och den kommunala politiken. Staten eliminerar de hinder för grannhjälp av enskilda personer och icke-vinstdrivande föreningar som finns i lagstiftningen, till exempel beskattning, resekostnader, förlust av arbetslöshetsersättning (t.ex. småskalig transportservice såsom hämtning av varor i affären eller måltidsservice). 15

16 Finland är det mest glest bebyggda och landsbygdsdominerade landet i Europeiska unionen. Därför är det mycket viktigt att såväl staten och landskapen som kommunerna och byarna, dvs. alla tillsammans, deltar i landsbygdspolitiken. Kommunerna är en viktig del av det landsbygdspolitiska systemet i Finland. Kommunförbundet vill för sin del sporra kommunerna till att driva landsbygdspolitik och främja växelverkan mellan stad och landsbygd. Vi deltar också i den nationella landsbygdspolitiska debatten och beredningen av landsbygdspolitiska program. Kommunförbundets styrelse har godkänt förbundets landsbygdsstrategi som definierar landsbygdsområdenas viktigaste styrkor och utmaningar ur förbundets synvinkel och anger de prioriteringsområden som bör utvecklas för att trygga landsbygdens livskraft. Strategin ger redskap för hur staten och kommunerna i sin egen verksamhet bättre kan beakta landsbygden och med vilka metoder landsbygdens livskraft kan främjas. Finlands Kommunförbund Andra linjen 14 Telefon (09) Helsingfors Telefax (09) PB 200, Helsingfors 16 Helsingfors 2010

Effektanalys av stomnätsplan

Effektanalys av stomnätsplan Effektanalys av stomnätsplan Seminar i Norge 13.3.2007 Vad är det frågan om STOMNÄTSPLAN Nationellt viktiga stomnät inom landtrafiken i Finland gäller vägar och järnvägar stomnätet ett nytt begrepp i Finland

Läs mer

Hur motsvarar planerna lagens mål?

Hur motsvarar planerna lagens mål? 4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional

Läs mer

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre

Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare kanslist Kontor i Vasa, Närpes och Pedersöre Forskning Åbo Akademi Utvärdering av projekt Samarbete i nationella och internationella sammanhang (bl.a. ENLDT) Vår organisation: Aktion Österbotten r.f. Medlemsvård seminarier och information Verksamhetsledare

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Kommunsystemens variation och Finland?

Kommunsystemens variation och Finland? Kommunsystemens variation och Finland? Förvaltningspolitik 29.11.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Kommunstrukturen påverkas av omvärldsberoende i många riktningar 1. Övernationellt omvärldsberoende

Läs mer

Jobben är vår viktigaste fråga

Jobben är vår viktigaste fråga Jobben är vår viktigaste fråga Vår politik gör skillnad Jobb och framtidstro! Socialdemokraterna i Olofström har genom en framsynt politik lagt grunden till den positiva utveckling vi idag har i kommunen.

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM Statsrådet har i dag fattat följande principbeslut: 1. Behovet av och möjligheterna till en ny trafikpolitik Trafikpolitiken

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Täby kommer under de kommande åren att fortsätta en dynamisk förändringsprocess. Invånarantalet planeras att öka med omkring

Läs mer

ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ

ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ Våra kandidater till kommunfullmäktige. ETT VÄXANDE LULEÅ Vårt Luleå är ett samhälle där alla människor känner sig välkomna.

Läs mer

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster 2014 2020. Goda vattentjänster

Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster 2014 2020. Goda vattentjänster Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster 2014 2020 Goda vattentjänster VISION 2020 Invånarna och näringsidkarna är nöjda med vattentjänsterna i Sydvästra Finland Inom utvecklingsprogrammet

Läs mer

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive

Läs mer

1(7) Belopp: 100 000 Tidsplan: 3/2016 12/2017. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(7) Belopp: 100 000 Tidsplan: 3/2016 12/2017. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 3.3.1 Hur producerar olika länder tjänsterna för främjande av barns och ungas hälsa och välfärd genom samarbete mellan olika förvaltningar såsom social- och hälsovården och skolväsendet? Belopp: 100 000

Läs mer

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen 19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar

Läs mer

Strategi för handelns utveckling

Strategi för handelns utveckling Strategi för handelns utveckling Kommunfullmäktiges sammanträde i Nybro kommun, 15 juni, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015 HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015 Anvisningar för sökande Innehåll: 1. Allmänt om ESF-utlysningen 2. Särskilda

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

HEM, TRO, FOSTERLAND Värt att kämpa för.

HEM, TRO, FOSTERLAND Värt att kämpa för. HEM, TRO, FOSTERLAND Värt att kämpa för. Kristdemokraternas valprogram svenskt sammandrag Ekonomi och skattepolitik En bättre ekonomi med mindre skuldbörda värt att kämpa för. Företagsamma ska ha möjlighet

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga

Läs mer

Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena

Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena Promemoria Tarja Hartikainen, Ulla Hurmeranta, Tuulia Innala, Miira Riipinen 10.12.2015 Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena Livskraftiga och handlingskraftiga

Läs mer

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2140 av Jan-Olof Larsson m.fl. (S) Arbetsmarknad Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet

Läs mer

Tips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap

Tips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap Tips från ProAgria Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535 Vem är jag? Ekonomirådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet Agrolog YH Hemma från Pedersöre Jobbat på Lantbrukssällskapet

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter 2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel...

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras

Läs mer

Levande landsbygd och skärgård April

Levande landsbygd och skärgård April Levande landsbygd och skärgård April 2016 Innehåll 3 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 9 11 Inledning Landsbygdens och skärgårdens möjligheter Utveckling på ett hållbart sätt Lokalt utvecklingsarbete så går det till

Läs mer

Projektbeskrivning Projektets delområden dygnet runt vård koordinerande verksamhet

Projektbeskrivning Projektets delområden dygnet runt vård koordinerande verksamhet Projektbeskrivning Projektet Trygghet i hemmet dygnet runt startade i augusti 2010. Det tvååriga projektet är Kristinestads eget med Österbottens Förbund som delfinansiär. Projektets huvudsakliga målgrupp

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

FÖR ETT RIKARE FINLAND SFP. Valprogram

FÖR ETT RIKARE FINLAND SFP. Valprogram FÖR ETT RIKARE FINLAND SFP Valprogram Riksdagsvalet 2011 SFP för ett rikare Finland Välfärd är rikedom. Vi vill ha ett kulturellt rikare Finland som bygger på mångfald och respekt och garanterar välfärd

Läs mer

Socialdemokraterna. förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010

Socialdemokraterna. förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010 Socialdemokraterna 123 förslag som förbättrar och utvecklar Ulricehamns kommun 2007 2010 Vår kommun behöver nya tag, ett nytt ledarskap och en handlingskraftig ledning, som sätter kommunens intressen före

Läs mer

Med lagspel. ett starkare Metall. Metalls valförbund för samarbete VALPROGRAM METALLS VALFÖRBUND FÖR SAMARBETE. 22.

Med lagspel. ett starkare Metall. Metalls valförbund för samarbete VALPROGRAM METALLS VALFÖRBUND FÖR SAMARBETE. 22. Med lagspel ett starkare Metall Metalls valförbund för samarbete VALPROGRAM 2016 METALLS VALFÖRBUND FÖR SAMARBETE 22.förbundskongressen [-1-] Vi ger inte upp vår rätt att avtala Fackföreningsrörelsen

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt

Läs mer

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2 Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-11-15 Dokumentbeteckning KOM(2004) 497 Förslag till rådets förordning om Europeiska

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam

Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam 1 Vad bör den regionala kulturpolitiken göra? Ingrid Elam, dekan vid Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet, ser en fara i att majoritetskulturen

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

PITEÅ - MÖJLIGHETERNAS KOMMUN Va l p r o g r a m f ö r S o c i a l d e m o k r a t e r n a i P i t e å

PITEÅ - MÖJLIGHETERNAS KOMMUN Va l p r o g r a m f ö r S o c i a l d e m o k r a t e r n a i P i t e å PITEÅ - MÖJLIGHETERNAS KOMMUN Va l p r o g r a m f ö r S o c i a l d e m o k r a t e r n a i P i t e å TRYGGT, ATTRAKTIVT OCH UTHÅLLIGT Tryggt, attraktivt och uthålligt Piteå ska vara en möjligheternas

Läs mer

Vår verksamhets utveckling

Vår verksamhets utveckling Vår verksamhets utveckling Folkhälsans vision att vara två steg före har alltid varit och är fortfarande en stor utmaning för vår organisation. I vår 90-åriga historia finns det många goda och uppmuntrande

Läs mer

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010 Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

Svartlå mer än bara en by

Svartlå mer än bara en by Svartlå mer än bara en by Inflyttning Just nu pågår en generationsväxling i Svartlå. Äldre personer flyttar härifrån och barnfamiljer flyttar hit i deras ställe. Detta visar sig tydligt i statistiken för

Läs mer

Vem är genomsnittsskogsägaren?

Vem är genomsnittsskogsägaren? Skogsbrukets Vinterdagar 9.-10.2.2010 Hotell Kungsvägen, Esbo Vem är genomsnittsskogsägaren? Jussi Leppänen Skogsforskningsinstitutet PB 18, 01301 Vanda jussi.leppanen@metla.fi tfn 010 2112240 Metsäntutkimuslaitos

Läs mer

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte

Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Nettverkssamling for regional planlegging Hamar 17-19 juni 2015 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio 1. Beskriva och analysera befolkningsutveckling

Läs mer

L. Eskelinen 3.3.2011 4153/90/2011. utlåtande angående förslagen från arbetsgruppen som bereder åtgärder för utveckling av gymnasieutbildningen

L. Eskelinen 3.3.2011 4153/90/2011. utlåtande angående förslagen från arbetsgruppen som bereder åtgärder för utveckling av gymnasieutbildningen L. Eskelinen 3.3.2011 4153/90/2011 Undervisnings- och kulturministeriet/ Enheten för allmänutbildning PB 29 00023 STATSRÅDET Referens: Er begäran om utlåtande 21.12.2010/45/040/2010 utlåtande angående

Läs mer

Strategi 2020 och Verksamhetsinriktning 2015 2017

Strategi 2020 och Verksamhetsinriktning 2015 2017 Strategi 2020 och Vision Bättre idrott för fler Tillsammans skapar vi bästa möjliga förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att idrotta och vara fysiskt aktiva SAMMANFATTNING Detta dokument

Läs mer

VALPROGRAM 2014 Ragundacentern

VALPROGRAM 2014 Ragundacentern VALPROGRAM 2014 Ragundacentern Centerpartiet står för närodlad politik. Det betyder att beslut ska fattas av människorna själva eller så nära som möjligt de som berörs. Med människan i centrum arbetar

Läs mer

Mot denna bakgrund har kommunen tagit fram detta förslag till ny översiktsplan.

Mot denna bakgrund har kommunen tagit fram detta förslag till ny översiktsplan. 1 2 3 FÖRORD Den 23 april 1990 antog kommunfullmäktige den översiktsplan som ända till nu varit det övergripande styrdokumentet för bebyggelseutvecklingen i Ydre. 1990 års plan har genom åren kompletterats

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra

Läs mer

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Det handlar om oss alla Jämtlands län bor idag inte fler personer än vad I det gjorde för hundra år sedan. På den tiden bodde

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och

Läs mer

Redovisning av Journalnr 2009 5187 Utvecklad besöksnäring Skålö av stödmottagare Skålö Bystugeförening

Redovisning av Journalnr 2009 5187 Utvecklad besöksnäring Skålö av stödmottagare Skålö Bystugeförening Redovisning av Journalnr 2009 5187 Utvecklad besöksnäring Skålö av stödmottagare Skålö Bystugeförening Kontaktpersoner är: Lars Åke Johannesson Margareta Johansson Projektledare Ekonomiansvarig Tel. 070

Läs mer

Sammanfattning av LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR LEADER NEDRE DALÄLVEN 3

Sammanfattning av LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR LEADER NEDRE DALÄLVEN 3 Sammanfattning av LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR LEADER NEDRE DALÄLVEN 3 2016-01-21 www.leadernedredalalven.se Nedre Dalälvsområdet ligger i gränstrakterna mellan de fyra länen Dalarna, Västmanland, Uppsala

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet

Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 1 / 5 Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST!

NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST! NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR LYSEKILS KOMMUN TILL ER TJÄNST! ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-01-30 Del 1: Näringslivsvision Del 2: Mål Innehållsförteckning INLEDNING DEL 1 - NÄRINGSLIVSVISION VAD? NÄRINGSLIVSVISION

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY En bra ledning av statsförvaltningen är en nationell framgångsfaktor. En ledning för statsförvaltningen som betjänar både regeringen

Läs mer

Offentliga sektorn står inför reformer

Offentliga sektorn står inför reformer Offentliga sektorn står inför reformer Valkretsstämma i Helsingfors 5.9.2017 Arto Sulonen direktör för juridiska ärenden Finlands Kommunförbund De viktigaste reformprojekten inom offentliga sektorn Vård-

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Synpunkter på utvecklingen av trafiktjänsterna i skärgården. Trafikrådet Eeva Linkama Skärgårdsseminariet 2.6.2015

Synpunkter på utvecklingen av trafiktjänsterna i skärgården. Trafikrådet Eeva Linkama Skärgårdsseminariet 2.6.2015 Synpunkter på utvecklingen av trafiktjänsterna i skärgården Trafikrådet Eeva Linkama Skärgårdsseminariet 2.6.2015 Trafiktjänsterna i skärgården hur ska de ordnas i framtiden? Bakgrund till studien. Lag

Läs mer