NORA KOMMUN ÖREBRO LAN-

Transkript

1 o NORA KOMMN ÖREBRO LAN- r

2 , j.. OMRAESPL-AN FöR NORASJöNS östra STRAN NNEHALLSFöRTECKNNG Littera Tite Sida J ~, j 1. PPRAGET 1 2. SYFTET 1 3. FöRTS]HTNNGAR 2 3. L ~e...k.!:.i:!..i.9.~v_omr!d!t_ Ladskapet Amät Topografi Geoogi 3 ~ ~,, Kimat och vegetatio 3 '-~ Historia Befokig ' Bostäder Syssesättig 5 " Service 5 C Socia service Kommuikatioer Tekisk service Fri ti dsservi ce Kommersie service 7,.'_.- -,~ Markägarförhåade 7 ' Ma rk~vä.!!d.!i.!ge-i.!tre...s! 8 [J Jordbruk 8 ' Skogsbruk Bebyggese a [ Friuftsiv Naturvård Kuturmiesvård Tekisk service övrigt markutyttjade ~!.:!~1J~ 1~~~ ~~ ~~äm~~~ 16 LJ Fysisk rikspaerig översiktiga markavädigspaer t etajpaer 17 'J ~

3 Li ttera Ti te Sida, Naturreservat 18 j Stradskydd övrigt NTRESSEKONFLKTER Amät Kofiktområde Områdesideige ~ Kofikter KOMMNENS VLJA 21 f' C~/ 6. RKTLNJER FR MARKANVÄNNNGEN Amät Sektorvis ~ Jordbruk 23 '''-,./ Skogsbruk Bebyggese '- Friuftsiv 27 O Vägar Verksamheter Naturvård Kuturmiesvård 29 [J 6.3. Om!å~e~v.is_sam~a~.f~t!i Nordöstra strade 29 C Järeå med omgivigar 29 /-') ~, Sydöstra strade Norasjö 30 [JO 7. PLANGENO~1FöRANE PPFöLJNNG 31 Biaga 1 Lagar [ Biaga 2 Litteratur i J 1 L._

4 J NORA KOMMN N.J HÄLLEFORS LNESBERG e [J C r L~,,--j [J KARLSKOGA ÖREBRO rj J' J J ~.J E ir OMRÅESPLANENS LÄGE KM t-..!;-=====' ==;;;;,;! SKALA 1:250000

5 J OMRAESPLAN FöR NORASJöNS östra STRAN /~.~ i LJ [J C J~ L...J ije) L f.. u 1. PPRAGET 2. SYFTET E iveterig av paerigsförutsättigara för Norasjös östra strad gjordes uder höste 1976 av Christia Harsbo. Efter e remissomgåg med de poitiska partiera, fattade kommustyrese 1977 O~ 04 ett besut agåede paerigsmå 1 sätti g sam't att uppdraga åt stadsarkitektkotoret att utarbeta e områdespa för Norasjös östra strad. der seare år har ett at större ybebyggesetryck riktats mot ;Nora kommu både vad avser fritids- och permaetboede. För östra Norasjöstrades de kommer detta framför at; kofikt med kuturadskapets mijökvaiteter. e kommua- och samhäsekoomiska kosekvesera av spridd bebyggese behöver också beysas. Kommue vi studera östra Norasjöstrade i ett sammahag och områdespae har huvudsakige tre syfte: 1. att vara' uderag för evetuea kpmmuaa åtgärder iom området t ex detajpaerig 2. utgöra riktijer fär byggadsämde vid prövig av byggadsovsärede iom området f

6 = - ~,_ J N. o OMRAESPLAN NORASJÖNS 'ÖSTRA NORA, STRAN _O; r_j NORRA HSBY, ri!r---- _",--/ ': u NORA t~i '-----'~/ [J er) f u J. [J. BETECKNNGAR BORN' PLANGRÄNS BY GRÄNS VÄG GEOGRAFSK BENÄMNNG..J O. 1 2 km ~~b===k==~==~~1 SKALA 1: 50000

7 2 3. iformera amähete om förhåadea i området samt kommues bedömig av dessa. --, _J Speciet vi.. ma studera i vike utsträckig ytterigare avstyckigar för permaet- och fritids boede ska tiåtas samt hur stor häsy som ska 11 tas ti 11 ku turmiesvård, aturvård, aree a ärigar mm. [ Q/~ ~) [j r-1. L.J. [j L! 3.- Fö RTS1HTN NGAR 3.. ~e~kri~.i51 ~y_o2rådet_ Ladskapet Amät Topografi Kuturadskapet vid Norasjös östra strad är ett resutat av att mäiska här uder fera tuse år i kamp med atures förutsättigar har sökt si ärig geom fiske, jakt, jordbruk, skogsbruk och framför at gemm järframstäige. et är med si växigsrika, böjade karaktär ett utmärkt exempe på det Cetraa ~ergsagsområdet. Särskit starkt uppever ma de öppa partiera av brukad jord med skogsridåera som väggar i det adskapsrum som väder sig mot vattet, de urgama kommuikatiosede. et är av stor vikt att dea karaktärsfua adskapsbid bevaras.. Områdets ägsta pukt, ~tradije, igger på 83,1 m äh. e hö'gs ta pukte är GubbAs e i ordöst på 208 meters höjd. e ordöstra strade stiger sakta frå stradije. Efter det första hudrataet meter j~rdbruksmark stiger det sabbt i skoge upp mot de högsta höjdera,. varpå e skogspatå tar v;id fram mot Järehytta. e sydöstra strade domieras av ågra höga

8 , -1' [J [{~' ~ c'" ' u Q/o_., o ~/ [Jo N,NORA, / /, ----' ",,.../,,., ),,,),.- ", ",, ", o OMRAESPLAN.... NORASJONS OSTRA STRAN NORA [j! J, i]h f!w! :::: : :: :1,... '~ BERG" MORÄN SAN, MO RLLSTENSÅS LERA VÅTMARK 'SKLJELNJE PL~,NGRÄNS VÄG GNES - GRANT, " "- " "- " "c ". ",, "- "- " O ' 2 km ~~==~~==d=~! SKALA 1: SO ,-- -~----~ ~ ---'---~-----,---,- L-- ~_:.. " ' =_== ~==="=. o~

9 3 ---, J j '1 L.J Geoogi skogbekädda kuar i stradije, varefter de åga facka jordbruksmarke tar vid f~r att strax'iaf~r' skogsbryet'åter stiga, upp riot 200 m ~h. e de av Järeå som igger iom paområdet skär ite er speciet djupt och området på båda sidor av å är reativt fack odigs- och betesmark. e som jordbruksmark markerade områdea består ti största dee av era f~rutom vid Järeå där sad och mo domierar. e orra skogsmarke domieras av mor~ med isag av berg; dage, huvudsakige gejs. e södra skogsmarke är sad och mo, morä och berg i dage. Söder om Atorp är berget grait. r--,/'j LJ~/ [] [ Kimat och vegetatio Historia Området igger i de sydigaste dee av de s k orradsterräge och växtivet är reativt riki~t p g a isag av såvä arter med si ordigaste utbredig, som arter med si sydigaste utbredig, i området. e sydiga artera domierar trots att kimatet över ag är mer ordigt ä på sättadet ågra mi ägre s~derut. om området har fyd av steådersföremå gjorts och ma ka räka med att Norasjös östra strad är e mycket gamma bopats för mäiskor. e ädsta bebyggese torde ha egat vid Södra Husby, i ärhete av de vä bevarade' berg,smasgårde på fastighete Husby Södra 1:23. Jordbrukare frå dea pats aade seast på 400-taet e hytta för järframstäig vid e bäck uppe i skoge. et är de som kaas Gissehytta och på patse för dea ka u e hyttrui.beses. ea hytta, de tidigare ämda gårde samt gårdara Bröstörp och Atorp,,fis vid 1400-

10 i,, ~ r ) ~ ~ ~ rr, h" ~J() ) ta ets s ut ämda som ti höri 9a Ste Sture d.ä. e 9 september 1544 påbörjades på Gustav Wasas befaig bygget ave stågjärshammare i Järeå vid uvarade hyttfaet, och det bev iedige ti e 400-årig storhetstid för järhaterige på d~a pats. E ege~dom växte upp krig Hammarby och efter had köptes stora skogsområde i. börja av 1900-taet hade Hammarby bruk både Järverk och sågverk och vid sutet av :a värdskriget var c:a 600 persoer astäda. e 11 december 1923 båstes det dock för sista gåge i martiverket och järhate~ige var ti äda. 4! fi r: ~ i L rjj ~!! ~f ~ i r ~ ; i ', Befokig Bostäder om paområdet fis c:a 170 matasskriva persoer. der tide fyttade 67 persoer i i området, 11 persoer fyttade ut och 9 dog varför ettoökige var 47 persoer. Av dessa fyttade ugefär häfte i i tidigare friti dsbostäder. Progos: Kommue som hehet räkar med e årig ökig av persoer fråm ti 1980, och då öskemå framkommit om avstyckig för ybyggad ~om'p1aområdet, ka ma gott säga att det fis ett ifyttigstryck påorr~det. " om paområdet fis ca 240 bostadshus av vika 60 bebos permaet~ e permaetbebodda är ti största dee byggda före 1950 meda bostadsbeståd etsom hehet har si tygdpukt efter Stadarde' hos de permaetbebodda iksom hos husbestådet som hehet är medegod. öskemå fis om uppförade av ett 50-ta ya permaetoch fritidsbostäder fördeade mea Norra Husby, At6~p, Bröstorp, Hammarby och diverse befit i ga-gårdsgrupper; ga r. - E.ttti ata 1 byggads,-

11 [j~"1 Q~i -o ',,--,~ ~~... ~' [J u u [J Tekisk service mm Vatte: Vatteförsörjige sker ti stor de geom ega bruar. Gemesamma bruar fis iom detajpaområdea Norra Husby och övre Atorp (sommarvatteedig), Kugshede och Bröstorp (både sommarvatte- och vitervatteedigar). Paraet med detta aväds ega bruar. etajpaområdet Nedre Atorp får vatte geom edig i sjö frå det kommuaa edigsätet i Nora tätort. 'Avopp: områdets spridda bebyggese fis at frå ya godkäda aäggigar (trekammarbruar) ti primitivare former av samavskijig. om detajpaområdet Norra Husby aväds oika typer av torrkosett. ~ad, disk och tvättvatte (BOT) säpps i vissa fa direkt ut i marke uta samavskijig. Vid permaetbebyggese i Kugshede är at avopp sammafört ti gemesam "tre- "kammarbru. Markbädd bygges u som avsutade behadigssteg i eighet med avisigar frå ässtyreses aturvårdsehet. detajpaområdet Bröstorp förekommer såvä tvåkammarbru med ifitratio eer resorptio, som trekammarbru med ifitratio. Vid Nedre Atorp måste WC på grud av markes dåiga ifitratiosförmåga och ärhete ti sjö, avedas ti sute tak. BOT eds ti tvåkammarbru. }ve vid övre Atorp krävs sute tak för WC. För BOT fis tvåkammarbru med ifitratio e~r resorptio. Vid Lejobacke krävs sute tak för WC. För BOT fis såvä tvåkammarbru som primitivare ösigar. Vid Bergsages Förickig AB fis dispes eigt 5 7 mom Mijöskyddskugörese för utsäpp av gavaoidustrieit avoppsvatte. 17.boo m 3 processvatte/år tas ur Norasjä. Efter ph-justerig, avgiftig och samavskijig säpps vattet åter ut i Norasjö. " "H Ekraft: A bebyggese i området har tigåg ti ekraft. istributioe hadhas av Motaa kraft (States Vattefasverk). Hammarby had- 6

12 7 j C " [j. r/~,. L.;! J [Je f J L.J f Fritidsservice Kommersie service Markägarförhåade has viss vägbeysig av ddehoms AB. Nora kommu har asökt ti ässtyrese om att få bygga ett mii kraftverk vid Hyttfaet i Järeå. derhå samt upp- och i1äggade av bryggo~ vid badpatse i Norra Husby sköts geom kommues försorg. ea badpats är dock svårtigägig för röresehidrade samt har otifredsstäade parkerigsmöjigheter. Samigsoka fis vid Hammarby. e admiistreras av Hammarby bygdegårdsföreig och hyrs ut ti aa itresserade. E~ skjutbaa fis i skoge söder om Kugshede och uderhås ave jaktskyttekubb. Vadrigsede Bergsagsede passerar geom området över hyttfaet vid Hammarby. ea upprättas och markeras av skogsvårdsstyrese på skogsbrukets vikor me admiistreras av de kommuaa stiftese Fritid T-ä. ea stiftese ägger ut skötse av ede på etrepread ti oika ideea föreigar. Nara iebär detta att okaavdeige av Skid- och Friuftsfrämjadet uderhåer sträcka igerberget - Hammarby - Kommugräse. Bokbuss frå bibioteket i Nora passerar e gåg i måade sträcka östra Sud - Bor. E varubuss trafikerar e gåg ; vecka sträcka östra Sud - Hammarby. övrigt fis e ivsmedesbutik i Bor ca e kiometer orr om paområdet. Största markägare i.området är Bierud-ddehom AB (geom Hammarby-Yxe AB) med fastighete Hammarby 8:1 som är större ä 2000 ha, varav e midre de igår i paområdet. övrigt är marke jämt fördead mea ca 20 markägare av vika

13 , J ~ ~ [j'~; r~ -, ) ",,--.. ~' u o L 1, """,j r-, (, ''-'.../),[-1 [J.m JORBRK gi N NORA 1/, -J ---, OMRÅESTYP A OMRÅESTYP B OMRÄESTYP PLANGRÄNS. VÄG C ".-""",, /-' '", { () ", ",, " -, o OMRAESPLAN.... NORASJONS OSTRA STRAN NOR A , ~... _-"., "- ", ",, ~_O= ==~~'~==~1km SKALA 1: i----- '--- ~=_=-~-=--=--=-=~~-~==-_~-~.. _.

14 8 [jc_) ~:) '--_/ C u u [J 3.2 ~a!ka~ädi~g~i~tre~s! Jordbruk de festa är bosatta iom området. E mägd småfastigheter midre ä 2000 m 2 fis i asutig ti bostadshus. et kommuaa marriehav~t~omf~t tar e obebyggd fastighet vid Borsäves utopp i Norasjö, två med pesioärsbostäder bebyggda fastigheter vid Kugshede samt strad- och vatte område vid Norasjös utopp i Järeå och utmed Järeå fram ti Naturreservatet viket börjar strax ovaför Hyttfaet. Av de 180 fastighetera. av~edda för fritidsboede ägs 65 % av persoer bosatta i örebro, 15 % av Norabor och de övriga 20 ~ ti ika dear av persoer bosatta i äet ; övrigt, i Stockhomsområdet och i övriga adet. Se itressekarta. -Av totat 1400 ha adarea iom paområdet upptas 800 ha (57 %) av skogsbruk, 300 ha (21 %) av jordbruk, 90 ha (6 %) av bebyggese och 16 % av övr; g mark. Som jordbruksmark redovisas mark avsedd för samtiga syssor iom jordbruksärige, t ex odigsmark och betesmark. Jordbruksmarke igger ästa udatagsöst på de ägsta p~rtiera, de område som sist höjde sig över vattets yta, varför de mest består av erjordar. Tisammas med ågra område vid Viker, As och Fåsjä är det de bästa jordbruksmarke i- kommue,eigt atbruksämdes kassificerig, d v s områdestyp A. tmed'järeå fis jordbruksmark på sadjordar. Föjade kassificerig aväds av atbruksämde beträffade jordbruksmarkes ämpighet Områdes typ A; Större sammahägade område med mist 100 ha åker där eigt uva-

15 ; J [JO f "-~ [J [J L /-~ 1 ). fio LJ f ij [J Skogsbruk rade jordbrukspoitiska måsättiga goda möjigheter bedöms fias att skapa eer upprätthåa ratioea hetidsföretag. Amät sett goda jordbruksförutsättigar. Skördara i ivå med eer över äsmedetaet. Områdestyp B; Samade område med mist ha f åker. Reativt goda jordbruksförutsättigar me amät sämre ä i område A. Möjighet att äve på sikt upprätthåa jo~dbruksproduktio. om området fis i huvudsak begrä ~at utveckigsbara företag. Skördeivå ej avsevärt uder äsmedetaet. Områdestyp C; Område med svaga jordbruksförutsättigar. Bedömige gjordes 1975 och har ej reviderats. Jordbruksärige iom paområdet ases överag som bärkraftig".' e har dessutom stor betydese för de öppa adskapsbide vid sjö och utmed å samt represeterar e stor de av områdets syssesättigstifäe. Som skogsbruksitressat mark har markerats ö sammahägade skogbevuxe mark, oavsett om de för tifäet aväds för ratioet skogsbruk eer ej, atså äve mossar me ite midre skogsdugar. Skogsbruksriärige har stor betydese iom Nora kommu iksom de har haft historiskt sett och berä as ha i framtide. Skoge iom paområdet är av skogsvårdsstyrese ästa udatagsöst kassad som ur produktios- och avsättigssypukt tihörade de bästa (kass 1), samt är de iom området.största syssesättigsskapade faktor. 9

16 i. [ N o OMRAESPLAN NORASJONS OSTRA STRAN NORA [ J (1 ~' -u!, _~.A J re f!. J f J - J i r i! BEBYGGELSE o PERMANENTBE BOTT FRTSHS PLANGRÄNS VÄG HS O 1 Z km ~-u====~j==~~! SKALA 1: 50000

17 , J 10 :! ii : r-: [ --;0..J [j [ Bebygge 1 se För ugefär 100 år seda var bebyggese kocetrerad ti Hammarby. övrigt fas estaka gårdar, jordtorp och backstugor vid byara Norra Husby (12 st), Södra Husby (3 st)~ Bröstorp (1 st) Atorp(3 st) samt östra Sud (6 st). Nu är byggader för permaetboede (ugefär 60 st ti största dee okaiserade utmed områdets huvudvägar Bor - Hammarby - östra Sud. essa fugerar fortfarade, med ågra udatag, fit i samspeet med ature. Byggadera har e ekehet och ehetighet i färg och form, pacerige i adskapet tar hksy ti markes värde och kimatet samt uderstryker de stora kraftfua ijera i adskapsbide. Ma bygger, i gräse. åker - skog och på icke odigsbara bitar i åker, skogbevuxa och ofta steiga. e matta mustiga rödfärge står bra mot både gröska och sö uta att skrika. Estaka pret~tiösa byggader färgas gua eer vita för att imit~ra stade"s putsade stehus. Ma håer samma husgruppera för att skydda sig mot väder -och vid, spara på marke, hjäpa varadra, samutyttja vissa tjäster och för att ite spittra adskapsbide. j Fritidsbebyggese (180 st hus) är huvudsakige samad iom de fyra detajpaområdea; Norra Husby, Bröstorp, övre och, Nedre Atorp samt det opaerade området vid Lejobacke. När ma färdas på väge störs ite adskapsbide as av dessa stora fritidsgrupper. Frå vattet däremot, är de oriekige ett egativt isag i mijöupevese. Skogsridå som torar upp sig vid stradije är ästa het uppbrute och byggader av aa färger och former yser bad träde. ppevese av de stisamma skogssjö i kuturadsk.apet är störd av ågot sor'ite är e de av ett aturigt och häsysfut förhåade ti ature.

18 -... ~...,....,.... ~.... r-' 1 :' r j " o OMRAESPLAN. NORASJONS. OSTRA ~ NORA STRAN N [J LJ : LJ BEBYGGELSETRYCK o OMBYGGNA ffi ÖNSKEMÅL OM ETALJPLANLÄGGNNG PLAN GRÄNS ---'---- VÄG o " Zkm ~-t==~=d,===b~! SKALA 1: 50000

19 !. u [je r~1 J rj..,f'.-.vid Hammarby fis e viss kocetratio av hus, varav måga ekoomibyggader och byggader som igått i brukskompexet. Ma har tappat e stor de av hehetsbide vid bruket me fortfarade ka ma käa byggaderas direkta förhåade ti de kraft som utvas i Järeås fa. E detajpaeagd permaetbebyggesegrupp fis vid Kugshede i Hammarby. e ; gger bra ti 11 ur atursypukt Qch.. ä~ert i förhåad~ ti väge och de seda gammat befitiga bebyggese i Hammarby.,Norra Husby fis u.'e gavai.serigsidustri med e reativt stor idustriha. e är påtagig i mijö med ädå ige katastrof ur adskapsbidssypukt p g a si ekehet ~ch sammahåa voym. öskemå har framförts om avstyckigar för ybebyggese på ett ferta patser. Vid Norra Husby och Atorp öskar ma utvidga befitiga detajpaer för fritidsädamå. Vid Bröstarp fis öskemå om detajpaäggig för permaet och fritidsboede på mark som ej igger i asutig ti tidigare bebyggese. öskemå om ybyggatio i Hammarby iksom i asutig ti gårdsgrupperigar och estaka gårdar på adra patser har framförts och ca 5 stycke har bevijats på seare år. etsamma gäer ett par av.- 'styckigar uta kotakt med tidigare'bebyggese. Sammafattigsvis ka sägas att det föreigger et....." för gesbygdsförhåade ovaigt starkt bebygge setryck på området, speciet beträffade fritidsboede me äve vad gäer permaetboede. et seare på ~rud av det atursköa äget tisammas med det acceptaba pedigsavstådet ti både Nora, Lidesberg och örebro. 11

20 r! j CC ~t~ J' [J ~ J f LJ [ j J Friuftsiv Naturvård B~teckigar hävisar ti kommuöversikte. För det röriga friuftsivet är framför at skoge, strade, Norasjö samt åara itressata. Me om ma i det röriga friuftsivet iräkar uppevese ave av oika aedigar ~ärdefu~ adskapsbid, så bir ävejordbruksdee i högsta grad itressat... Badbar strad fis vid de ordöstra strade (F) vid de sydöstra strade ära Bröstorp (F 14) samt vid de kommuaa badpatse vid Norra Husby (F 9) med omgivigar. öskemå om y kommua badpats har framförts på grud av de besväriga ivå- och' parkerigsförhå11adea vid Norra Husby. Parkerigsfråga måste ösas. Hea vatteområdet med sträder är vä ämpat för kaotig och övrig stradhuggsiriktad, icke störade, båtsport. Speciet gäer detta för Borsäve (N 18), Järeå (N32, N33) och Bockhome (N39)~ Sege~ och motorbåtsport, vatteskidåkig o dy har stort itresse åv. Norasjö. Fiske förekommer på sjö och utmed strade. E fiskevårdsföreig säjer fiskekort. tresse för adskapsuppevese fis i hea område speciet frå Husbybergets patå (N30) och hea området mea väge och strade vid Södra Husby (N29 samt området krig sjös utopp i Järeå (N32) och utmed Järeås hea sträckig. etsamma gäer Bors ~~v~~s_ ~N18) och Lisjös (N43) omgivigar. Vad- -'rigsed (Bergsagsede) me~ sträckig äda er i Tivede, är yige färdigstäd; si hittis ordigaste de orr om Hammarby och passerar geom.,... skogsmarke i påområdets östra de. 5kjutbaa upptar mark i skoge söder om Hammarby. Skjutrikt~ig, österut. Lässtyrese har gjort e översiktig Naturive-.'... 'ter;g av Nara kommu samt e kassig av oika 12

21 13 r~.., r-i o(.~o r i J t~ LJ~) 11 L J 110. i [ J aturvårdsitressata objekt. Kass L Kass 2. Område med mycket stora aturvärde och o som har fåo. motsvari gheter i äet. Kass 3. Område med mycket stora aturvärde och som har få motsvarigheter i adet eeto adsdee. Område med betydade aturvärde och som är represetativt för: kommues atur e er har få motsvarigheter; kommue med agräsade område. Beteckigara hävisar ti aturiveterige. Borsäves (41, kass 3) opp och myig i Nora sjö är e mycket vacker aturmijö speciet äm ig som kaoted. Några särskida botaiska eer oritoogiska värde har de dock ej. Kuturadsk pet vid Norasjäs ordöstra strad (43, kasso 3) ~r ett vackert och represetativt stycke av de vä igsrika bergsagsature. Frå Husbybergets pat (44, kass 3) har ma e höförade utsikt ijver h kuturadskapet frå södra NorasjH och upp ti och med Fåsjö. e bockiga magra terräge på berget är vä~defu me försvårar promeade upp ti patå: e betade sakäge vid Södra Husby (45, kass 2) har itressat växtiv samt är e av äets bästa rastpatser för vadare o~h äder. e betade sakäge är e kuturadskapstyp som förs~ier at mer, varför de måste ases som mycket värdefu. Järeå ( 47A,B,C, kass 3,2resp är aturreservat i si huvudsakiga sträckig,do ite i deri översta dee. ea de med området på båda sidor om utoppet är ädå av stor betydese för hehetsuppevese av å. Lisjöbäcke (46,, kass 2 och 3) igger strax ordost om paområdet me har stort värde för både växt- och dju~iv (ex kambräke, axörig, fodpärmussa). Bockho e och Kärrigudde (55, kass 3) är e de ave ord-sydgåede rustesås och är värdefu des

22 ,, ~, 14, som ads~apseemet, des som geoogisk företeese~ 'Li11sjö (51, kass 3) är e mycket värdefu hehetsmijö me är ika betydesefu p g a de betade sakägara (se ova) rut sjö samt det d'ärqed föjade ri ka fåge 1 iyet. ~ J et bör betoas att de festa ay dessa patser.. har sitt stora värde som hehetsmijö. etta gäe speciet partiet Södra Husby - Järeås utopp {med sträder på båda sidor} - Järeås opp, ikso adskapet vid Lisjö. 3.2,6. Kuturmiesyård Heå paområdet igår i oet "Cetraa Bergs1agsområdet och. är i de fysiska rikspae beteckat som ku turhistori skt riks',itressat. Orsake ti 11 detta är des de mie som fis frå järhater~ges storhetstid. des kuturadskapets rika väx~gar, viket ära förkippas med begreppet B~rgsaget om området fis ett ferta specie itressata byggader och patser. (Beteckigar hävisar ti kommuöyersi. kte). 110 [J J 1 J1..J hyttrui (K66) har aor äda tibaka.. ti taet då böder frå Södra Husby (K67) började med järframstä ig. Så småi gom vågade ma sig på att tämja fae i Järeå där ma u ka se ett ferta kuturmie (K68). Bad dessa ka särskit påpekas föjade: Bruksherrgårde med e he~rgårdspark som i sutet av förra århudradet.,... var e sevärdhet, 1i.gger på patse för det gama.., ~ogdetorp. e krigbyggda. vackra ekoomibyggade med ada, adugård och redskapsbodar.. ". Atta stycke'arbetarbostäder frå med (ursprugige) vardera rum och kök samt två eke-,,, rum. Lämigar efter masug, rostug, saggvarp samt tre stycke stågjärshamrar; Kugshammare frå Bröstorpshammare frå 1570 och Fogdehamm~re frå i621. Byggad för martiverk, upp- ~~Gissefiyttas

23 i,. 1 ;, J förd 1919, aväds u som förråd. et vackert utformade Brukskotoret som äve varit affär. e gama sk~a frå mitte av 1800-taet som umera ä bygdegård. Torpe Oro, Luget, Körarbacke och Pi täppa samt före detta arbetarbostade Atorp är också av stort värde för förståese av bruksmijö. Obrukbara område täckta av saggvarp är av visst kuturhistoriskt itresse. 15 Hehetsbide av bruksmijö är ti stor de föroradme ma uppever starkt de stora kuturhistoriska betydese som vattekrafte har haft i dess.a trå'kter. Närmare sjö fi s kaje (K69) med tiäggspats för järtrasport med pråm över Norasjö. Några pråmar har bivit iggade på botte av å och sakta förvadats ti små trädbevuxa öar. : L.J [' ', J Ato~ps och Brästorps,gårdar (K71) igick i Ste Sture de ädres och seare Gustav Wasas godskompex. essa esamiggade större gårdar och de karaktärsfua by östra Sud bidar tisammas med jordbruksmarke, de täta skogsbrye och Norasjö - Lisjö, ett ehetigt och uikt ku tur ads kap. Föjade fasta forämigar fis iom paområdet Nr 68: Hyttpats. Saggämigar vid Sörgärdet,,öst ra Sud. ijr 71: Havmistope. Sydost om Lisjö, östra Sud Nr 76: Hyttrui. Gissehytta; Södra Husby. Nr 79: Hemistope. Aeud, Södra Husby. Nr 80: Hyttrui. Hyttfaet i Hammarby. Nr 81: Hyttpats. Saggämigar vid bäck; skoge.öster om Atorp. Nr 85, 86, 87 ~ 88: Fydpatser för steyxa vid Nor-. ra Husby. Nr 93: Kvartsmistope. Vid Bodkyrka, Norra Husby

24 .. 16 [: Tekisk service Formiesage ager vad som är fasta foräm~ igar samt hur dessa, med omgivade mark, är skyddade. Beträffade de amäa bostadsbebyggeses kuturhistoriska värde, se E'högspäigskraftedig går i ord-sydig riktig geom paområdet. Kraftedigsgata tar e bred reds a skogsmark i aspråk. Mea Nora tätort och Nedre Atorp fis på sjöbotte e'edig för hushåsvatte. Nora kommu öskar ta e de av hyttfaet i aspråk för vattekr~ft ~.. utviig med mii kraftverk. - ' u, 1 J ; J övrigt markutyttjade Två stora mossar mea Atorp och Bröstorp uppta ka 50 ha. Torvtäkt har förekommit. Mossara har ett visst värde för fågeivet och iksom samtiga våtmarker 'fugerar de som vatte reserv för de~ omkrig iggade marke. e seare fuktioe är av midre betydese i detta äge, ära sjö. Ett itresse för skogspaterig föreigger för måga våtmarker i adet, eigt'uttaa~de frå skogsbruksorgaisat;oera. 3.3.!ei;~ti~a_pa~e! ~c~.,::.::~::! :,s..;;bestämme ser " _ i.:,'~,fys;sk rikspaerig sambad med det fys;skarikspaearbetet har Bergsage utpekats som ett av de område i adet där, me.d häsy ti 11 b a sjöri kedome, förutsätt-.-.. igara för okais~rtg av fritidsbebyggese ärmare böru~ersökas. ~1 -

25 ..; 17 ii J Nora kommu har. i sitt ataga program för de fortsatta fysiska rikspaerige agivit att frågor rörade fritidsbebyggese ska beaktas vid det fortsatta paerigsarbetet. e fyra Bergsagskommuera Lidesberg, Ljusarsberg, Häefors och Nora har i samarbete påbörjat e paerig som syftar ti att ta fram område som är ämpade för fritidsbebyggese ~v det sag som avses; Fysisk rikspaerig översiktiga marka etajpaer. atage Kommuöversikt för Nqra kommu har markavädige iom Norasjöområdet förutsatts regeras ; områdespa. om området fis fem faitstäda byggadspaer av vika e är avsedd för permaetboede och fyra för fritidsboede. Frå orr ti söder: ;] Norra Husby: Kugshede: Bröstorp: Nedre Atorp: övre Atorp: Faststäd för fritidsboede. 17 tomter. Faststäd för permaet boed~. 12 tomter. Faststäd för fritidsboede. 42 tomter. Faststäd för fritidsboede. 37 tomter. Faststäd ,19 för fritids. boede. 21 tomter. et fis 24 strad~omter iom detajpaera. 22 vid Nedre Atorp, 1 vid Bröstorp och 1 vid övre atorp.

26 Naturreservat E de a.v aturreservatet Jär eå igår i området. Naturreservatet är bidat 1~ med sthd av 1 Naturvårdsage (NVL). i ", r- ~ f, ",_.' [ LJ [1 ~~/ r u r J : 1 t j.j L.J,J' '" Stradskydd övrigt 4. NTRESSEKONFLKTER 4.1. Amät "Syftet med reservatet är att, f Hr käedom om a dets atur, skydda och vårda e Hvskogsdomierad ävda där äve ti stor de har kvar sitt aturiga opp med b a betydade forssträckor, me där också de tidigare järhateriges yttjade av vattekraft och odigsbara marker satt si präge på adskapet. Syftet är också att geom 'ämpiga åtgärder uder ätta för a 11 mähete att besöka reservatet och uppeva dess atur- och kuturhistoriska värde. 1 (Citat ur ässtyreses besut). et amäa stradskyddet eigt Naturvårdsages 15 gäer ägs Norasjös och Lisjös sträder samt utmed Borsäve och Järeå. tompasbestämmeser Areea ärigar, rörigt friuftsiv, aturvård oc kuturmiesvård står i de festa fa ite i kofikt med varadra.,ladskapsbidskvaiteter är e ae av friuftsivets, atur- och kuturvårdes i-. tresse. e stora kofiktsituatioe uppstår är utökig eer yetaberig av bebyggese är aktue" om paområdet är dock bebyggeses evetuea i tråg på de areea ärigara ite på ågt är så hotfu som i ärhete av tätorter. äremot skue,e omfattade eer okäsig ybyggatio kua få katastrofaa kosekveser för fri 1 ufts-

27 ) 19 iv och veteskapig atur- och kuturvård, i vissa fa-" på kvaiteter som är av riksitresse. ~peciet gäer detta adskapsbide och åtkomighete. i..../ i] L.! LJ, J! -1 f rr E mijö tar dock ite skada av ormaa mäskiga aktiviteter i sambad med bosättig, arbete och fritid. aa tider ha~ kuturadskapet förädrats geo~ att mäiskora har försökt tifredsstäa sia behov i samspe med, eer då och då i kam~ med, ature. Me det har hea tide bivit ett ekoogiskt riktigt resutat. Mäiska har vartt hävisad ti de okaa förutsättigara och ti begräsade tekiska resurser. Ma har varit tvuge att väda på satara och here samarbeta med ature ä motarbeta de. et har varit e ågsam förädrig. Fara med vårt uvarade markutyttjade är framför åt de stora resurser vi har för att kraftigt öch sabbt påverka vår mijö. Pötsigt ha vi på ågra veckor åstadkommit förädrigar som ma tidigare behövde årtiode för att göra. Vi har ofta ite es huit täka igeom kosekvesera och skadora ka vara svåra att reparera. e okaa kuturförakrige har brutits och byggadet står ite i direkt samspe med okakimat, markes beskaffehet, okat tigägiga materia mm. Vi hämtar ite ispiratio frå förädraras eer graaras byggadstekik uta frå Tyroe, Mexico o s v och ofta käs resutatet främmade i mijö.,om y bebyggese uppföres med förståese för kvaitetera i det traditioea byggådsskicket på patse, fis det däremot möjigheter att förbättra mijö. e areea ärigaras markavädig är e aturig de av kuturadskapets utveckig me ka rå e egativ effekt på mijö t ex vid upp-

28 L J j 20 odig eer igeväxig av betesmark eer förädrad brukigstekik. Äve iom jord- och skogs ~ruket har vi fått större resurser och iteratioe tekik viket medför sabbare och mer omfatta de förädrigar i aturmijö. Förädrigar som ka uppfattas som störade eer hidrade för de mäiskor som vistas i skog och mark. r J :.1 : " Aa dessa förhåade resuterar i att käsomässiga och fuktioea kofikter uppstår vid. markutyttjadet. et ka bi så att oika marka~ vä~igsitresse ite på ett ratioet sätt ka samsas på samma pats. å måste prioriterigar göras viket är aedige ti dea pa. r--i _,: 4.2. ;..::;;.;.~~.; :'::::.: Kof1 iktområde Områdesideige tressekarta redovisar aktuea och framtida itressekofikter. Framtida markavädigsitresse utgår frå e bedömig av troig utveckig och redovisar ej aa täkbara markaspråk. tresse för rörigt friuftsiv redovisas edast på de stäe där detta itresse kommer i kofikt med övrig markavädig. u Kof ikter Bebyggeseitresset står i kofikt med jordbruket och skogsbruket utmed hea väge Bor - Hammarby ~amt i asutig ti befitiga hus och husgrupper. essutom fis överat e avarig kofikt med adskapsbidsitresset vid oämpig pacerig eer utformig ~v bebyggese. Vid utbyggad av befitig fritidsbebyggese uppstår kofikt med friuftsivet och skogsbruket. essutom ka det iebära probem med VA~försörjige samt e atför hård puktbeastig av Norasjöstrade.

29 .J ~Z et område där ytterigare uebygge1se ättast skue passas i är mijö i Hammarby. : J Skogsbruks itresset ka komma i kof i kt med rör igt friuftsiv och kuturmiesvård vid Husby'" berget respektive Gissehytta. Vid HusbYberget ka tigägighete försvåras. Vid G;ssehytta gäer detsamma samt att ämigara ka skymmas eer tokige av mijö försvåras. asuti ti Bergsagsedes sträckig ka måga kvait ter försvia geom kraftig förädrig av skogsmijö.. Jordbruket ka komma i kof1 ikt med aturvård Oc rör i gt fri ufts iv i stradområdea där tigäg ighete ka försvåras, e uik adskapsbid e växt- och fågeiv spoieras t ex vid de saka partiera i Södra Husby och vid Li~jp. J r 1 i S.' KOMMNENS VLJA Kommustyrese har vid sammaträde tagit stäig ti iveterigsfase och besut att områdespa ska utarbetas med e markavabd igsmåsättig eigt föjade: [J Påg~ede mar~avädig prioriteras, ige y bebyggese får ikräkta på jord och skogsbruk. - Ny bebyggese får ej ikräkta på itresse. ~ör aturvård, kuturmiesvård eer. rör i gt fri ufts ; v. - Viss kompetterig av fritidsbebyggese efter föregåede detajpaerig får ske. Estaka hu~ för fast eer fritidsboede tiäts uta föregåede'detajpaägg_ i. ii

30 22 ;g om detta ka ske uta att kofikter uppstår mot aturvård, kuturmiesvård, rörigt friuftsiv eer areea ärigar. /~ 1 ~ r i u

31 i, ' :! r "'i : J ", i : 1 :, J e u J u : N, RESTR KTONEB t, ~ NGRA (. //-' '-',/, " /, ', J " " " " ", '>, OMRÅESPLAN.... NORASJONS OSTRA STRAN NORA "- ~--- BYGGNASFÖRB ENL. Zg 1 mom. 8S "-, SAMRÄOSOMRÄOE ENL. ZO NATRVÄRSLAGEH " PLANGRÄNS VÄG,, / ~... / t /./, o Z~m,~ ~==~~==~==! SKALA 1: 50000

32 , r 01 i i! o ~. RKTLNJER FöR MARKANVÄNNNGEN Amät Paes huvudsyfte är att utgöra uderag för byggadsämdes prövig av byggadsovsärede iom området. Byggadsämdes möjighet att styra markavädige iskräker sig i stort sett ti ybygg ad för aat ädamå ä jordbrukets behov. e besu som fattas utifrå paes riktijer måste formet gruda sig på byggadsagstiftige eer i vissa fa på aturvårdsagstiftige. r -, i :~ 01 e riktijer som här eda agives för aa markav~dig ä bebyggese får betraktas framför at som rådgivade des för markägare och des för evetuea kommuaa isatser iom området t ex iordig stäade av y badpats. Materiaet...t:R ~ve j4:~ti-ra vägedig för evetuea åtgärder för skydd och vård av atur- och kuturmijö. i - '---1 ;,_...J -.., o! i 100.J [ _O,C").-/0 r- ' _! 1...J 1 J i :,.---- Sektorvis Jordbruk Skogsbruk Aa de område som av atbruksämde är kassade som områdes typ A, B eer C bör håas fria frå skog och bebyggese. e saka områdea ära sjö bör ite torräggas. Vi~sa område av impedimettyp är markerade som jordbruksmark. e område som är täckta med skog bör äve i framtide tihöra skogsbruket. Eigt; skogsvårds-ages 1 gäer vid skogsbruk att "Häsy ska tagas ti aturvårdes itresse. skogsstyre ses skrift "Skog är ite bara träd" medde as avisigar ti dea ag. o de sägs att vid "myrimpedimet och tihörade katzoer, kämarksimpedimet,. bock och skravemarker, brata suttigar, rasbrater, ravier, smaa surdrag och kärr samt ~atzoer ti tjärar, viktiga ka-

33 .. ~ ; i 2.~ käor och större bäckar.. skogsbry, smärre igeväxade iä~or, skogshomar~ gärdesbackar och ouppodade adremsor i övrigt, stradka- "... ter och småöar,,. bör som rege edast p ockhuggig och vid behov tivaratagade av vidfäe ske, essutom står: "stigar och vägar som är amät yttjade av ortsbefokige ska resas frå röjigs- och avverkigsavfa". : Eigt skogsvårdsage ska aa kaavverkigar större ä 1/2 ha amäas ti skogsvårdsstyrese. fa avverkige berör område som fis upptaget i Lässtyreses Naturiveterig ska eigt samma ag skogsvårdsstyrese vidarebefordra amäa ti Lässtyrese för samråd. Pricipe bör vara att både vatte' och od igsmarker omgärdas ave kraftig skogsridå.. : f t' ',-"'-...,~._)! L_.J rue J J [ 1 L ' J Bebyggese e bebyggese iom paområdet som igge sutig ti öppa adskapspartier, ä~ att betrakta som tätbebyggese eigt 6 bygg.ads1age. Eigt 5 byggadsage ska tätbebyggese före: gås av detajpaäggig om de. ej är av midre omfattig. Föjade rekommedatioer bör gäa för byggadsämdes behadig av byggadsovs- och avstycktig:sä,rerkei 'i om'; pi ao.qm.rå~et: A) s"yggadsov för ybyggad bör eigt bestämmesera i 5 BL ite medges iom tätbebyggese ia detajpa faststäts. Området är dessutom kuturhistoriskt riksitressat samt ti stora dear värdefut för det röriga friuftsivet samt ur aturvårds- och adskapsbidssypukt, varför med iäsy ti 29: 1 mom. byggadsstadga, byggad ej må uppföras iom föjade område:

34 25. J.( 1 2 Området mea väg 768 (Bor - Hammarby Rv 60) och strade vid Borsäve - Norasjö - Järeå. 'Området mea väge Hammarby - väg 759 och strade vid Norasjö - Lisjö, förutom vid gårdsgruppera i Bröstarp, Atorp och östra Sud. Området mea väg 759 och Lisjö..4 övrig mark som av Latbruksämde~ är kassad som jordbruksmark med områdestyp A, B eer C. 1 (' ' ' '. J i i.1 :J i t _, r.c) -.~ 1 L~ i,.j : i 1 J B) Om tikommade bebyggese iom övriga område ej stride~ mot 29 BS ka de Gock tiåtas om föjade geerea riktijer beaktas: Byggade ska ej hidra framtida detajpaäggig t ex geom oämpiga fastighetsbidigs-, trafik- eer VA-förhåade. Vid prövig av byggadso~ ska höga krav eigt 38 och 39 byggadsstadgq stäas varvid speciet ska beaktas: a) att byggad paceras och utformas så att de uatt byggad paceras i eer direkt kut~ ti derordar sig adskapet b) befitiga bebygge'segrupper c) att byggades utformig t ex vad gä er proportioer, hushöjd, materiava, takform, färgsättig och framträdade byggadsdear asuter ti oka byggadstraditio. Byggad ska paceras så att de ej stör område med aturvårdsitressat växteer djuriv eer hidrar amähetes titräde ti detta. Byggad ska paceras och utformas så.att de ej stör kuturhistoriski itressat mijö eer hidrar amähetes ti-

35 26 träde ti dea. om område som eigt Naturvårdsiveterige (se biaga 2) kassificerats som aturvärde eer, bör då fråga om y bebyggese uppkommer, samråd sökas med ässtyrese. om område som i Läsmuseets bebyggeseiveterig (se biaga 2) upptagits som kuturhistoriskt itressata, bö', db. fråga om ombyggad eer ybyggad uppkommer, samråd sökas med Ladsatikvarie. e geerea riktijera gäer i tiämpiga dear för'såvä ybyggad som ombyggad av befitig bebyggese. ( r ~)! 1 1-' r ', fyttigstrycketpå Nora kommu medför ett ybyggadsbehov viket ti största dee tigodoses geom detajpaerad bebyggese i Nora tätort. Kommuaekoomiska bedömigar av vissa serviceoch syssesättigsfuktioer är de största ~rsake ti dea cetraiserig. et fis dock öskemå om ett mer decetraiserat och aturära boede äve i detajpaerad form och de eda pats iom dea områdespa som frå amä sypukt ases ämpad för detta, är e utökig av befitig detajpa vid Kugshede. Föjade faktorer taar fördetta äge: a) God tigägighet (vägstadard, koektivtrafik) b) Tifredsstäade VA-försörjig (samavskijig + markbädd) c) Befitig bostadsbebyggese (socia mijö, samutyttjade av kommua service) d) Ej käsig aturmijö. e) Historiska skä (Hammarby har varit tätbebyggt i måga hudra år). 1 1 L J

36 j '! i 27 ge utökig av befitiga detajpaområde för fritidsbebyggese ases ämpig.. 1 J et opaerade fritidshusområdet vid Lejobacke ases som tätbebyggese av större omfattig varfö e~etue] utökig eer förädrig ska föregås av detajpaäggig. 1 J ".. P:,:'; '!: Fri 1 ufts 1 iv E y badpats bör aäggas i stäet för de som u fis vid Norra Husby. Kommues mark vid Borsäves utopp i Norasjö har markerats för detta och evetuet a,dra ädamå för rörigt friuftsiv. Om uvarade badpats behåes, måste parkerigsfråga ösas. Mijö utmed Borsäve bör dock bevaras. E brygga aägges vid orra strade av Järeå omedebart väster om adsvägsbro på patse för de gama kaje. ea är avsedd för passagerartrafik med båt frå Nora. Bergsagsede passerar geom paområdet. asutig ti dea bör atur- och kuturmijö vara så represetativ och iformativ som möjigt och hävisig bör fias ti Hammarby, brygga och Husbybergets utsiktspukt. Stradområdet är i högsta grad itres sat för rörigt friuftsiv me geom stradskyddet eigt 15 aturvårdsage samt geom skogsvårdsages 1 ases detta itresse vara tigodo~ s e t t. "bj4;.s.oi k.. t-s~j3':'1ka::e'f-j'å-1l.1's'by.e e,r..g,e-c. b ö r u tmä r k a s.; på ågot sätt.".1"' k"rt'-ä 1~''1-gä'~~T ~~e kuturhi s toris~a ~ijöera., --~. '! Vägar States Vägverk paerar e ombyggad av vägsträcka östra Sud - Hammarby. Grustäkte vid Kugshede kommer att medföra tug trafik ti Nora, viket ka påverka vägstadarde. Vägskäet söder om östra Sud bör äggas om.

37 '. ' 28 i, j!, r, j ~ r ~ r --',i Verksamheter Marke vid gavaiserigsidustri i Norra Husby markeras ej som idustriområde, då patse ej är ämpad f~r såda verksamhet. Av syssesättigsskä b~r dock de befitiga idustri få vara kvar. Evetuea yetaberigar ka evetuet ske vid Hammarby om ej atur- eer kuturmij~ störs. Kommue föresår att ett miikraftverk byggs i Järeå. Skador får dock ite ske på aturmijö, irite heer får f~rståese av de kuturhistoriska ämigara f~rsvåras. E grustäktsverksamhet ska återupptas vid väge. sydost om detajpaområdet Kugshede. '! i Naturvård Veteskapigt itressata område av avgräsad typ fis vid Järeås myig i' form av mycket värdefu rastpats f~r ~adare och adra fågar. etta områdes karaktär av betad sakmark bör behåas. Äve Bockhome och Kärrigudde (rustesåsryggar) samt stradpartier vid Lisjö, bör bevaras oförädrade. L....J r', i i J 11! ': Ladskapspartier av'särskit h~gt veteskapigt och sk~hetsmässigt värde, fis utmed Borsäve, mea väg 768 och strade i hea Södra Husby, Järeås sträder frå utoppet ti reservatet och hea området krig LisjöQ. essa mijöer bör ej f~rädras geom byggatio, igeväxig, omfattade avverkig eer förädrad markaväd- 6.. f /iig. om.,de p.å.. p akarta markerade om.rådea. L s ~ ~:J~-'_ ~. "'-b-v~ V ~...J.,.~ ~~_6~--...;..,}..;..&k-a.:J+ra-rb~tsft5re t1rg so; väs e t i ge fö ~a r?a:> tj)...+,. myc ~ ~~ a tu rm i j ö ::e:r:::::i:gt::zf= =r-1'a:4;(;j~v.:å:r..g~=a'.-r: fö re g å s av samråd med ässtyrese. Exempe på arbets: företag som omfattas av särskid samrådspikt ska vara; vattebyggadsföretag (ex dikig, dämig), schaktig, uppodig av betesmark,

38 29 skogspateri~, skogsavverkig (se äve SYL).,, j,( Kuturmiesvård Kutur~dskapet behadas äve uder och Norr och söder om Hammarby bör adskapet domieras av de areea ärigara och tikommad estaka byggader iordas befitiga byggadsgrup per för jord- och skogsbrukets behov. e dear av området som påmier om järhaterige ska bevaras på ett sådat sätt att ma med hjäp av dem få förståese för järframstäiges vikor iksom för deas effekt på mijö. Speciet viktig är förståese av de historiska utveckigsprocess som järhaterige geomgått beträffade produktiostekik och socia mijö. E iveterig av Hammarbyområdet bör göras med avsikt att framstäa ett åtgärdsprogram. Ma får härvid ite gömma Gissehyttas ro. i,,, i i, 1~... ", i, : r.. ~ r,! ' _.J,", 6.3. Områdesvis samma fa!t.!2i.!2g Nordöstra strade Borsäve med mycket vackert opp och myig bör ej förädras geom byggatio eer förädrig av växtighete. Frasäse är ett ämpigt äge för badpats, rastpats fär kaotister mm och aäggigar för detta bör aordas på ett sätt som ite förädrar uppevese av å. Området mea väge och strade; Norra Husby~ bör håas öppet sam~ fritt frå bebyggese och störade träd... Ht'S'by-- -h.e.r~.t-s-p~.a±.å.-q,e r- e'y',a 5~~M,,1.1,gä ~_i.g... p a rt i e t me 11 väge och strade i Södra Husby och dess förägig i strädera utmed Järeå, bör behåa si karaktär som de kaske ädsta uppodade bopatse iom paområdet och ej bebyggas~ väx~ ige eer dikas ut. Gissehytta bör utmärkas. i i _

39 30 i i,!. J [, :, J ~ L-1!~ '-...-"' Järeå med omgivigar Sydöstra strade Frå Hyttfaet.och edåt är å aturreservat. Äve området frå utoppet ur Norasjö ti reservatet är mycket väsetigt för uppevese av å som atur- och kuturföreteese. ärför bör äve dea bit behåas och vårdas med de mark~ avädig som u förekommer, framför at betig. Skogsridå söder om området bör håas tät. Hammarbyområdet är kuturhistoriskt itressat som hehet me ybyggatio får förekomma om ej förståe se' av området försvåras. Ett område i asutig ti befitigt detajpaområde vid Kugshede ases ämpigt för detajpaerad utökig med permaetbebyggese. Området ger e fi bid av jordbruksmark iramat av tät skog och med utbickar mot sjö i väster. e esamiggade gårdara samt östra Suds by ger e ehetig präge åt kuturadskapet. Estaka ya byggader får edast tikomma om befitiga gårdsgrupper och då uta att störa ehetighete. Fritidshusområdea bör ej utvidgas. e itressata partiera vid Bockhome och Kärrigudde samt det öppa adskapet krig Lisjö bör bevaras. Lisjös saka sträder bör behåas för fågeivet. Vägskäet söder om östra Sud bör äggas om Norasjö På grud av Narasjös stora betydese som bickfåg och f~iuftsområde för Nara tätort är de speciet käsig för mijöstörigar. ppevese av sjö försämras väsetigt om hehete i stradpartiet fördärvas. ärför bör sträderas skogsridåer samt de odade partiera ej få spittras av b~byggese, måga bryggor, skogsav- 1

40 31 verkig e dy. Lisjö och vid Järeås utopp bör racerbåtar, vatteskidåkig o dy ej förekomma. 7. PLANGENOMFöRANE 8. PPFöLJNNG Efter e remissomgåg med kommues förvatigar och ämder, skogsvårdsstyrese, atbruksämde Latbrukaras Riksförbud, fastighetsbidigsmydighete och ässtyrese jämte iformatiosmöte med amähet och boede iom området, ska pae efter evetue reviderig stäas ut eigt 17 byggadsstadga för att därpå atas av kommufumäktige. När pae bir iaktue bör kommue besuta om att de revideras. 1 - : L J i ;~ ~J J/~~.~J"-) Nora ~~~~~ På Aders Stesso ~J " e)!,.j f i ', J r,!,,f '

41 , 4 BLAGA 1 LAGAR pae hävisas ti föjade agparagrafer:,,, Byggads age BL 2 "Gruddrage för marks avädig iom kommu agives i geerapa Områdespae är e Geerapa, se vi dare 9-23 BL och 11 BS. Närmare regerig av bebyggese sker geom stadspa eer byggadspa. 1 Stadspa och byggadspa är båda e 'paer, se vidare BL och BL samt BS. "Byggadsverksamhete iom område som ej igår i stadspa eer byggadspa regeras geom utomp1asbestämmeser Se vidare BL och 29 BS. "! ej 5 2:a st För att mark ska få avädas ti bebyggese förutsättes, att de prövat frå amä sypukt ämpad för ädamået. Såda prövig sker vid paäggig eigt dea ag. fråga om aa bebyggese ä tätbebyggese och beträffade tätbebyggese av midre om fattig!!å prövige,äve ske i sambad med prövig av asöka om byggadsov. 1. j 6 "Med tätbebyggese förstås i dea ag såda samad bebyggese som ödvädigg eer ka vätas ödvädiggöra särski da aordigar för tigodoseede av gemesamma behov. Vid prövig huruvid tätbebygges~ föreigger ska häsy tas äveri ti bebyggese som är att vä,ta. r : L_J

42 Aa bebyggese beämes gesbebygge ' Byggadsstadga BS 29 1 mom 11 Byggad må ej uppföras med midre va av pats för de tiämade bebyggese ka ases ämpig frå amä sypukt. Härvid ska, utöver vad som ~ägs här eda, särskit beaktas att område med särskid atursköhet eer särega a 'turförhåade samt område som äro ämpade och behöviga för friuftsiv såvitt möjigt bevaras st 11 At byggads yttre ska givas såda u formig och färg som befies ämpig såvä för byggade i och för sig som för e god hehetsverka. H, st Byggad ska 11 för äggas ti sådat.. stäe å tomte som är ämpig med häs ti adskapsbide och så att de på ämpigt sätt asuter ti övrig bebyg gese å tomte och å ärbeäge mark. Byggad... 1 Naturvårdsage NVL' Ka arb~tsföretag, som ej omfattas av tistådstvåg eigt 18 eer 19, (täktverksamhet resp. aturvårdsområde) komma att~väsetigtähdra t ~.." ',' ~turmijö,,ska ia företaget utföres, samråd ske med ässtyrese. Beträffade arbetsföretagsöm sägs första stycket äger ässtyrese föreägga företagare att vidtaga de åtgärder som fias erfor~eriga för att begräsa e~er motverka skada på aturmijö.,

43 Skogsvårds age SVL 1 F9r~iesa9~ FML 1 Se Fasta forämigar bevarade miet av fädereadets tidigare ibyggare, äro städa uder ages häg. Ej må ågo.... utgräva, rubba, överhöja eer ejest geom paterig e er bebyggese eer på aat sätt, förädra eer skada eer borttaga fast forämig. Lässtyrese utövar tisy... " :' ' 2 Fasta forämigar äro: högar av jord och ste som uppförts av mäisko 3... ".. '"... ämigar av fordom övergiva bostäder bopatser eer arbetspatser samt bid igar som uppkommit vid bruket av dyi bostäder eer patser... Ti fast forämig hör så stor~ område som tarvas för att bevara foräm ige och bereda ödigt utrymme däromkrig. Har mark... ~ : J ~.J L.J

44 LTTERATR BLAGA 2 L, " j ~ [~, r L Föjade itteratur igger ti grud för arbetet med dea pa. "'.". Lst, Eva Ekhom. översiktig riaturiveterig av Nora kommu Lst, P~r-Oof Fhr. Naturiveterig av Jär1eområdet Lst, Bergsagsutredige Nara kommu Lst, Naturreservatet Järeå. Besut Lst,Paerigsskedet av Fysisk rikspaerig i örebro ä. Kristia Harsbo, Narasjös östra strad (iveterig) K~Kosu1t. Kommaöversikt för,nara kommu Emi Wessma, Hammarby bruks historia Erest Magusso, Geoogiskt kartbad örebro NV med beskrivig Ekoomisk kart skaa 1: Kartbade 10 F:9 B 9 C, 11 :F:OB, OC. Topografisk karta skaa 1: Kartbade,O F örebronv, 11 F Lidesberg SV. Läsmuse t geomför för ä~varade e iveterig av kuturhistoriskt,itressat' bebygge1se,i Nara kommu. i : r,... ",' Paområdet.,-.1 Paerig - amät -----:' Lst, Läspaerig 1974 Nara kommu Lst, Läspaerig 1974 Sut1i~t ä. försag för örebr Sociahögskoa i örebro GPF för Nara kommu Socia1ögskoa i örebro. Permaetig av fritidsbebyggese i Nora kommu~ States paverk. Rapport 34 de Områdespaerig... States paverk. R~pport Program för

45 L ( områdespaer. States.paverk, Latmäteriverket~ Naturvårdsverke, ' Riks~tikv~~ieämbetet! Reg~ri~ ~v markavädige~ 16 exempe.' 'Byggfo,rskigsrådet: Rapport R 28:1978. Programarbete för områdespaer~ Bygg~dsvårdsåret 1975; Rapport r'4. Byggadsvårde,, ' ; de'kommuaa paer;ge~ Latbruksämde: Latbruket i T-ä. Paerigsprobemoch samråd~ 1975~ Sko~sstyrese: Skog är ite bara träd, avisigar ti 1 'skogsvårdsage: Naturvårdsverket: 'Pub ikatio 1976,:4~ ti, 1,6;19, och 20' ', NVL~' Avisigar Gotads ko~mu~ Regiopaerige och markdispositiosparte: Whit~ arkitekter AB. Områdes~aer ,,.. K-Ko~ut: Områdespa för Fåsjä; Nora kommu Statespaverk:' Rapport 34 de ' Områdesp'aeri~~'7paer fär "... [ f" -', i, " r L.J