Farum en yndig kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Farum en yndig kommun"

Transkript

1 Farum en yndig kommun

2

3 Farum en yndig kommun Liberalt systemskifte i praktiken Bengt Sohlberg & Fabian Z ll Timbro/CVV

4 FÖRFATTARNA OCH AB TIMBRO 1999 DESIGN OCH GRAFISK FORM: JONAS STRÖM, SILVER SÄTTNING: MELANDERS FOTOSÄTTERI TRYCK: ELANDERS GOTAB, STOCKHOLM 1999 ISBN ISSN , NR 4 CVV CENTRUM FÖR VÄLFÄRD EFTER VÄLFÄRDSSTATEN TEL FAX

5 INNEHÅLL 1. INLEDNING 6 2. LIBERALT SYSTEMSKIFTE EXEMPLET FARUM ATT ÖVERFÖRA FARUM TILL SVERIGE FAKTA OM FARUM 70

6 1. INLEDNING

7 INLEDNING Från kris till välstånd danska Farum bryter nya vägar Denna skrift handlar om hur vi kan öka medborgarnas makt i kommunerna. Den handlar också om hur kommunerna kan bli mer effektiva genom att göra rätt saker och att göra saker rätt. För att visa hur en kommun kan genomföra ett liberalt systemskifte tar vi utgångspunkt i den danska kommunen Farum. I början av 60-talet var Farum en lantbruksbygd med invånare. I takt med Köpenhamns expansion och utveckling av infrastruktur, har invånarantalet under åren ökat till över Till det yttre finns få skillnader mot en genomsnittlig dansk landsortskommun. Farum är inte den typ av förortskommun dit de välbeställda köpenhamnarna flyttar, snarare tvärtom. Hälften av invånarna bor i flerfamiljshus. Av Farums invånare har 12 procent inte danska som modersmål. 72 språk talas i kommunen. Under det expansiva 1970-talet och in på 1980-talet styrde socialdemokraterna kommunen. Fel och brister under denna tid har vi lämnat därhän, eftersom detta i dag är ointressant. Det vi vet är att någonting gick fel var Farum konkursmässigt och sattes, som hittills enda kommun, under Folketingets tvångsförvaltning. Kommunalskatten hade uppnått smärtgränsen för en dansk kommun och lånen kunde inte hanteras. I valet 1985 övertogs makten av de borgerliga partierna med venstre i ledningen. Sedan dess har kommunalskatten sänkts år efter år en liten bit i taget, och är i dag en av de lägsta i Danmark. Skulderna har betalats av och kommunen är nu den enda i Danmark utan skuld. Samtidigt har kommuninvånarna fått den bästa servicen i Danmark, och arbetslösheten har utplånats. Väljarnas stöd för venstre i senaste valet var uppe i 60 procent. 7

8 INLEDNING Farum är det bästa exemplet på ett liberalt systemskifte i kommunen. Många danska kommuner är nu på väg att ta efter Farums sätt att arbeta. Det är nu hög tid att även svenska kommuner skapar möjligheter för ett liberalt systemskifte. Med denna skrift vill vi visa att det går att genomföra, och hoppas att exemplet Farum kan inspirera. Malmö i december 1999 Bengt Sohlberg & Fabian Zäll 8

9

10 2. LIBERALT SYSTEMSKIFTE

11 LIBERALT SYSTEMSKIFTE På senare år har det varit vanligt med liberala skrifter som gör upp med ett förstelnat socialdemokratiskt sätt att styra staten. Dessa programförklaringar för ett systemskifte har varit viktiga för att vitalisera idédebatten. Däremot har det saknats skrifter som visar hur svenska kommuner kan liberaliseras. Med tanke på att den offentliga verksamhet som medborgarna oftast har kontakt med till största delen bedrivs av kommuner, är det av yttersta vikt att kommunernas makt över medborgarna diskuteras kritiskt. I denna skrift vill vi presentera en modell för ett liberalt systemskifte i kommunerna. Farum används som modellkommun för att visa på det nytänkande som behövs. Farum är ett gott exempel på hur medborgarna kan få ökad makt över sina liv samtidigt som kommunens ekonomi blir bättre och skatterna lägre. Ett liberalt systemskifte kan inte bara handla om att goda politiker tar makten. Vi behöver också en sund misstänksamhet mot alla politiker och mot vad politiker egentligen kan göra. Den viktigaste debatten handlar om vem som skall ha makten över våra liv. För den svenska väljaren är staten och kommunen fortfarande vi själva. För den som ser staten som ett självständigt väsen med en egen agenda ligger det närmast till hands att tala om Hobbes Leviathan, om staten som något vi inte kan kontrollera. Inte heller kommunen är självklart god, utan ofta en klåfingrig okontrollerbar organisation. Till denna organisation söker sig ofta människor med en stark önskan att lägga livet till rätta för andra. Skall vi få makten över våra egna liv måste vi besvara frågor som hur den liberala individualismen skall kunna återupprättas och hur vi skall få trygghetssystem som medborgarna själva bestämmer över. Många av svaren hittar vi i Farum. 11

12 LIBERALT SYSTEMSKIFTE Ett liberalt systemskifte handlar inte heller bara om ökad valfrihet i kommunen, utan också om att få bättre service till lägre kostnad. Kommunen måste bli effektivare. Vi har inte råd att acceptera att kommunen inte ständigt förbättrar sin produktivitet så som den privata sektorn gör. Vi måste därför låta oss inspireras av marknadsekonomin: Marknadsekonomin är hundraprocentigt demokratisk. Medborgarnas val styr vad som skall produceras. Vill människor se amerikansk actionfilm och inte smal fransk film så produceras amerikansk actionfilm. Marknaden har inte någon grupp människor som sitter och väljer ut åt oss vad vi skall gilla, vad som egentligen är finare och bättre för oss fast vi inte förstår det. Även i annars liberala partier finns det ofta ett förakt för detta folkets eget val och en vilja att styra oss mot att konsumera det som ligger politikerns egen smak nära. Marknadsekonomin ger oss valfrihet och hög kvalitet. Den planekonomi som försöker dirigera sina företag att göra produkter som är avpassade efter vars och ens individuella behov misslyckas med detta. Samma sak gäller i hög grad våra kommunala planekonomier inom skola och äldreomsorg. Marknadsekonomi innebär hög effektivitet. Producenterna står på tå för att ge oss det vi önskar. Om ett företag inte är effektivt får det lägga ner, och nya företag kan starta utan att fråga någon om lov. Så här långt är vi alla eniga det blir bättre och billigare och valfriheten blir större med marknadsekonomi än med planekonomi. Men enigheten är som bortblåst när samma principer skall tillämpas i den offentliga sektorn. Myten om att den offentliga servicen, till skillnad från all annan service, bara kan förbättras med mer pengar är stark. 12

13 LIBERALT SYSTEMSKIFTE Den liberala delen av borgerligheten har i huvudsak accepterat privata, marknadsekonomiska, lösningar av kommunal service. Även socialdemokratin har motvilligt tvingats acceptera viss konkurrens i den offentliga sektorn. Men nu ser vi starka krafter inom socialdemokratin gå till motoffensiv mot marknadslösningar: Skolminister Ingegerd Wärnersson har gått till angrepp på friskolor som drivs med vinstsyfte eller i aktiebolagsform. Regeringen överväger att minska statsbidragen till privata gymnasieskolor, samtidigt som den har intagit en mer restriktiv attityd till friskolor i gemen. Wärnersson, och många socialdemokrater med henne, upprörs över principen. Att vinstsyfte eller bolagsformen skulle påverka kvaliteten negativt har de inte lyckats visa. Socialminister Lars Engqvist hotar med att stifta en lag mot privatisering av sjukvård. Denna är i praktiken riktad mot den privatiseringspolitik som de borgerliga landstingen i Skåne, Stockholm och västra Götaland driver. Principen om landstingsägd vård är viktigare än det väljarna har gett uttryck för i allmänna val. Från halvårsskiftet 1999 straffas kommuner som säljer sina kommunala bostadsbolag med sänkta statsbidrag. Detta som en reaktion på att borgerliga kommuner som Danderyd och Nacka har sålt sina allmännyttiga bostadsföretag, och att otaliga andra, t ex Stockholm, är på väg att sälja. Dessa tre exempel visar att socialdemokratin är beredd att lägga en död hand över de liberaliseringsförsök som förekommer. De visar också hur viktigt det är att försvara det kommunala självstyret. 13

14 LIBERALT SYSTEMSKIFTE Vi vet i dag att marknadsekonomi är en förutsättning för demokrati. Det har aldrig existerat en demokrati utan privat ägande och privat marknad. Varför vill då vänstern stänga marknadsekonomin ute från det som i dag är den offentliga sektorn? Svaret är rimligtvis att den vill behålla kontrollen i politikernas och byråkraternas händer. Det är en sak för vänstern att acceptera de friheter som redan finns, men betydligt svårare att acceptera att ytterligare makt skall skjutas från politikerna till medborgarna/konsumenterna. Dock tonar motståndet mot förändringarna bort när de väl har genomförts och visat sig livsdugliga. Vem står i dag upp och kräver att statens monopol på teletrafik skall återupprättas, eller för den delen att det statliga monopolet på almanackor skall komma tillbaka? Vänsterns svar på hur den offentliga sektorn skall producera mer har aldrig varit att öka produktiviteten. I stället har vänstern haft en övertro på att mer pengar kan lösa alla problem. I viss mån kan det naturligtvis också vara fallet, men räkningen skall då också betalas. En av de saker vi kan lära av Farummodellen är att det inte är avgörande hur mycket pengar som används, utan hur de används. Vi kan både göra saker bättre och billigare genom att släppa på de kommunala monopolen. 14

15

16 3. EXEMPLET FARUM

17 EXEMPLET FARUM Författarna har följt utvecklingen i Farum under mer än tre år. Exemplet är fascinerande och kommunens ledare inspirerande. Borgmästaren Peter Brixtofte har skapat en politisk kultur som präglas av att ingenting är omöjligt, allt är tvärtom möjligt, alla problem hur stora och svåra de än är kan vändas till framgång. I våra kontakter med Farum har det gång på gång framhållits att en av de påståenden Peter Brixtofte inte kan acceptera är Det går inte!. Farum hade socialdemokratiskt styre under den kraftiga befolkningsökningen på och 1970-talen och fram till valet Kommunen var konkursmässig 1983, och som första och enda kommun i Danmarks historia sattes den under Folketingets förvaltning. Kommunalskatten var orimligt hög, och skulderna kunde inte betalas. Invånarna mådde dåligt av skattetryck och politiska skandaler. Många ville inte erkänna att de bodde i Farum. Efter 1985 års val lyckades Peter Brixtofte i venstre tillsammans med flera mindre partier skapa en borgerlig majoritet, och han tillträdde som borgmästare i januari I 1989 års val gick venstre starkt framåt, de fick egen majoritet 1993 och har därefter stadigt haft över 60 procents väljarstöd. I opinionsundersökningar har siffran ibland legat över 70 procent. Byrådet har 19 platser som under mandatperioden har följande fördelning: venstre 11 socialistisk folkeparti 14 socialdemokrater 13 konservative 11 17

18 EXEMPLET FARUM Den övergripande makten i alla danska kommuner ligger hos byrådet, och där sitter politiker som har valts av medborgarna. Byrådet är alltså kommunfullmäktige och kommunstyrelse i en enda församling. Borgmästaren är ordförande och har enväldigt den administrativa makten att genomföra byrådets politiska beslut. Också i Farums är byrådet högsta beslutande organ, men här arbetar man enbart med politik och ägnar sig inte åt detaljer. Man utarbetar långsiktiga mål och strategier och tar ut den politiska kursen. Expertbeslut överlämnas till experter inte politiker, och alla beslut i kommunen fattas på den nivå där de hör hemma. Man kan jämföra byrådets arbete med styrelsearbete i ett framgångsrikt aktiebolag. Intressant är att 95 procent av alla beslut i byrådet fattas enhälligt. Mål och strategi Fyra punkter utgör kommunens grundlag och visionära mål. Man skall vara en attraktiv kommun för medborgarna, vara en attraktiv kommun att flytta till, erbjuda högsta möjliga service och ha lägsta möjliga skatt. De flesta kommunpolitiker kan säkert göra dessa målformuleringar till sina, men bara en minoritet förstår vad de verkligen står för och nästan ingen vet hur de skall uppnås. Blockerande ideologier är som isberg: de undermedvetna nio tiondelarna ligger i vägen för framgångar som de i Farum. Venstres politik i Farum har präglats av långsiktighet, och politiken har satt fokus på kommunens kärnområden. Allt annat har överlämnats åt andra. De politiska resultaten är en konsekvens av det liberala systemskiftet. De övergripande strategier som har styrt politiken under 15 år kan beskrivas med orden valfrihet, avreglering och optimal skatt. 18

19 EXEMPLET FARUM Man har också visat ett betydande mått av politiskt mod d v s låtit de långsiktiga målen vara överordnade sådana mål som man har sagt sig kunna uppfylla under en begränsad mandatperiod, d v s politiskt mod att i varje beslutssituation fatta de beslut som långsiktigheten kräver, oavsett rådande opinion. Farums borgmästare, Peter Brixtofte, har i hög grad visat prov både på politiskt mod och på långsiktigt tänkande. Under sina 14 år i ledningen för Farum har venstre bevisat den liberala ideologins överlägsenhet när det gäller att utveckla ett samhälle där medborgarna ges rätt och möjlighet att själva skapa sin lycka. Farums kommun har blivit mycket uppmärksammad för sitt arbetssätt. Nedan följer några exempel på mål som man har uppnått: Kommunalskatten skall vara bland de lägsta i Danmark. Kommunen skall vara skuldfri. Uppnås vid årsskiftet 1999/ Arbetslösheten skall avskaffas. Alla som önskar skall ha arbete inom 48 timmar, till marknadsmässig lön. Socialbidragen skall avskaffas. De som önskar plats på ålderdomshem garanteras sådan inom 7 dagar. Den organisatoriska hierarkin i rådhuset skall rivas ner. Cheferna skall vara synliga. Antalet anställda skall minska från 220 till 70. Farum tar emot studiebesök från hela världen som vill ta del av kommunens framgångskoncept. Det man visar upp är inga hemligheter eller märkvärdigheter. Utgångspunkten är helt enkelt respekt för individen, i en kultur där allt är möjligt och där 1. Not med- / not 19

20 EXEMPLET FARUM borgarna får högsta möjliga återbäring på den skatt de betalar. Farummodellen är ett förnuftskoncept där man identifierar och löser problem inom ramen för ett liberalt synsätt knutet till visionen om framtiden. Fungerar Farummodellen i alla kommuner? Många representanter för svenska kommuner har på senare år besökt Farum för att finna framgångsformler för sina hemkommuner. Men den blir besviken som tror att Farummodellen rakt av kan tillämpas i den egna kommunen, och att det sedan bara är att vänta på kommuninvånarnas applåder. Någon sådan modell, eller formel för kommunal framgång, existerar helt enkelt inte. Om man alls kan tala om någon Farummodell, består den i att med långsiktighet, tålamod och hårt arbete söka kreativa lösningar knutna till visioner och mål, som utgår från den egna kommunens huvudproblem. I Farum utgår man från att det är kommunen som äger problemet, och utvecklar lösningar utifrån detta. Angreppsmetoden synes vara en kreativ process som kan beskrivas med hjälp av figuren på sidan 21. Den kommunala organisationen Fram till mitten av 1980-talet hade kommunen en hierarkisk organisationsstruktur med 220 anställda. Inte enbart kommunalskatten, utan även driftskostnaden för administrationen per invånare, var högst i landet. Organisationen var ineffektiv och saknade resurser att ta sig an kommunens huvudproblem. Enligt en kommunal tjänsteman var det oförsvarligt att mängder av tjänstemän bara vände papper, när resurserna behövdes på kommunens kärnområden. 20

21 EXEMPLET FARUM Att spara pengar var nödvändigt, men det gällde betydligt mer än så. Man måste utveckla en ny identitet för organisationen, och då var den grundläggande frågan: Varför finns vi egentligen till? 21

22 EXEMPLET FARUM Frågan utvecklades och blev två: Hur uppfattar vi oss själva? Hur uppfattar våra medborgare oss? Svaren kom att utgöra en grundbult i det liberala systemskiftet i Farum: Kommunen betraktar sig som en privat serviceverksamhet. Medborgarna ser sig som aktieägare i verksamheten i Farum. Kommunens roll är att säkra största möjliga utbyte för sina aktieägare. För att åstadkomma förändring krävdes en rad åtgärder: organisationskulturen skulle ryckas upp med rötterna; organisationer skulle rivas ner och beslutsvägar kortas; cheferna skulle bli synliga och vara anträffbara; organisationen skulle präglas av arbetsglädje. Förändringarna måste börja inne i rådhuset och cheferna skulle stå i frontlinjen. Peter Brixtofte började med att sparka 10 toppchefer och gav resten av de anställda i organisationen jobbgaranti. Det övergripande målet var att organisationen under de 15 följande åren skulle minskas från 220 till 70 anställda. Effektiviteten måste höjas och därför infördes strikt disciplin. Inga möten fick hållas utan agenda, och agendan fick inte vara längre än en A4-sida. Beslutsprotokoll var obligatoriskt. Denna krympta organisation fick ta sig an de tuffa och politiskt hårda mål som venstre ställde upp. Bland dem var: koncentration på kärnområdena; sänkt skatt; 22

23 EXEMPLET FARUM kostnadseffektivitet i allt; att sätta kommuninvånarna i arbete. Organisationsutvecklingen under åren 1999 års kommunorganisation är extremt platt. Direkt under borgmästaren finns ett antal ansvarsområden inom nyckelområdena väg och trafik, byggnad, plan och miljö, barnomsorg, skola och fritidshem, sport och fritid, ekonomi, sociala frågor, kultur, yrkes- och arbetsmarknad, barn- och ungdom, integration. Bruttodriftskostnaden för administrationen har sjunkit med nästan 10 kronor per invånare mellan åren 1995 och 1998, samtidigt som utvecklingen på riksplanet går i rakt motsatt riktning. Skatter Sänkt skatt har varit ett viktigt mål i Farum. Vid mitten av 1990-talet sattes målet till 13 skattekronor, vilket skall ses mot skattetrycket i den kommun som var bankrutt i början av 1980-talet. Sänkt skatt blev ett viktigt vallöfte är skatten tre kronor lägre än den var Även i Danmark finns en kommunal utjämningsskatt framgångsrika kommuner betalar friska pengar till misskötta kommuner, som kastar in dessa i svarta hål i stället för att angripa de strukturella orsakerna till sina svaga ekonomier. Farum betalar för närvarande över två skattekronor till sådan allmännytta. Följaktligen har man faktiskt minskat skatten med fem kronor, samtidigt som kommunen utvecklat en utmärkt service till sina invånare den bästa i Danmark. Skattemålet är i dag omdefinierat, kanske till följd av utjämningsskatten. Att sänka skatten ytterligare är inget mål i sig. Skatteuttaget skall förbli ett av Danmarks lägsta, men kvalitets- 23

24 EXEMPLET FARUM mål och kostnadseffektivitet har överordnats ensidig fokusering på skatten. I stället prioriteras målet att invånarna skall få mesta möjliga återbäring på den skatt de betalar. Borgmästare Brixtofte är ekonom, och kommunarbetet genomsyras av stram ekonomisk styrning. Man är klart medveten om att den enda vara i världen som blir dyrare och dyrare är offentlig service. Budgeten planeras inte i klumpsummor och anslag som årligen räknas upp. Man identifierar i stället kostnadsdrivarna och budgeterar efter dessa. Om antalet pensionärer i äldrevården minskar, så minskar också anslagen automatiskt. 24

25 EXEMPLET FARUM Kommunen blir helt skuldfri på nyåret 2000 som enda kommun i Danmark. Därtill finns en reserv i säkra värdepapper för oförutsedda händelser. Kärnområden inom kommunal service Farum har inte endast definierat kärnområdena för kommunens service utan även kvalitetssäkrat utbudet, genom att ange när invånarna har rätt att utnyttja servicen. Det är inte fråga om ambition, utan om garanti. Resultatet av många års hårt arbete är den kommunala produkten och hur denna skall utvecklas för att på bästa sätt tjäna invånarna. Detta arbete fortgår ständigt. Kärnområdena är Jobbgaranti 48 timmar. Fritt val vid kommunens 38 förskolor, som alla har olika pedagogisk inriktning. Placering inom 7 dagar, en garanti som även omfattar arbetslösa. Fritt skolval och fler undervisningstimmar. Gratis solsemester för folkpensionärer, 14 dagar under vinterhalvåret. Garanti för omedelbar vårdplats inom åldringsvården. Väl utbyggt kulturliv. Väl utbyggda sportanläggningar. Den strategi som styr detta utbud på ett kostnadseffektivt sätt är att pengarna skall följa invånarna, inte tvärtom. I Farum är köerna till kommunala institutioner utrotade. För att integrera invandrarbarn i barnomsorgen och lära dem danska, har kommunen på heltid anställt en person som gör 25

26 EXEMPLET FARUM hembesök hos invandrarfamiljer för att uppmana dem att placera barnen i någon av kommunens förskolor och informera om fördelarna med tidig språkundervisning. Produktionshuset hjärtat i arbetsmarknadspolitiken Historien om produktionshuset har rötter som går tillbaka till början av 1970-talet. Då förändrades den politiska debatten, man slutade tala om att fördela välstånd och diskuterade i stället hur man skulle bekämpa arbetslösheten. Fram till dess togs i Farum samma grepp som i flertalet danska kommuner. Unga människor och långtidsarbetslösa sattes i projekt under nio månader, varefter de flesta vände tillbaka till ny arbetslöshet. På 1980-talet insåg man att arbetslösa som fick anställning i det privata näringslivet hade mycket större möjligheter att få fasta jobb än de som omfattades av traditionella arbetsmarknadsåtgärder. För att hjälpa dem som stod utanför arbetsmarknadsförsäkringar unga arbetslösa med låg utbildning (ibland också missbruksproblem), invandrare, ensamstående mödrar m fl etablerade man 1985 en produktionsskola. Denna utgjorde grunden för det nu så framgångsrika Produktionshuset. Som chef värvades Lars Bjerregaard, som tidigare framgångsrikt hade utvecklat en plattform för jobbaktiviteter i en annan kommun med ungefär samma problem som Farum. Produktionshuset i ett av Farums industriområden invigdes den 12 maj Samtidigt flyttade de sju handläggande tjänstemännen dit från rådhuset, vilket var en viktig del av planen. Ursprungligen fanns två avdelningar, en sysal där främst kvinnor tillverkade arbetskläder m m, och en produktionshall för legotillverkning till industrin. För att invandrarna lättare skulle integre- 26

27 EXEMPLET FARUM ras i samhället satsade man också på intensiv undervisning i danska. Målet förblev oförändrat. Arbetssökande skulle få arbeta i en miljö som så mycket som möjligt liknade den som utgjorde projektets mål: anställning i det privata näringslivet. Karaktäristiskt för venstres politik i Farum är att man angriper orsaken till ett problem, och gör det med kraft. Man satsade ordentligt på de mest utsatta grupperna, de som stod utanför arbetsmarknaden. Pengarna skall arbeta. Socialbidragstagare var potentiella skattebetalare. Produktionshuset måste skapa sina egna intäkter, eftersom ingen annan gjorde det. Under ett tidigt skede i projektfasen tydliggjordes två strategier: 1. Man skulle skapa goda relationer med det privata näringslivet. Det var därifrån intäkterna måste komma, och det var där man ville placera husets klienter i varaktiga jobb. 2. För att skapa trovärdighet mot marknaden och motivation hos sina klienter skulle man betala marknadsmässiga löner. Det gällde inte bara att bygga upp en realistisk industriell miljö, utan också att skapa förståelse för vilka krav och prestationer som hängde ihop med de löner som betalades. Produktionshusets ledningsgrupp fick till uppgift att marknadsföra husets resurs och att sälja husets tjänster till marknadsmässiga priser. En framgångsfaktor visade sig vara det representationskonto som Lars Bjerregaard fick till sitt förfogande. Lars Bjerregaard, med studier i juridik och socialpedagogik och erfarenhet från näringslivet bakom sig, var väl medveten om de enkla spelreglerna: marknaden måste bearbetas och detta måste göras genom uppsökande verksamhet. Man måste kunna erbjuda en produkt som attraherade marknaden. 27

28 EXEMPLET FARUM Därför ställdes krav på de arbetssökande: de måste ha ett vårdat yttre, komma i tid till jobbet, ha låg sjukfrånvaro och de måste kunna danska språket. Bjerregaard introducerade också en metod att påvisa arbetskraftsbehov på företagen. Han började med att gå runt i produktionen och föra noteringar, särskilt om behovet av att få enkla uppgifter utförda, som att hålla ordning, städa etc. Sedan gick han upp till direktören och berättade vad Produktionshuset skulle kunna hjälpa till med. Härvidlag var lönebidrag under den första anställningstiden verkningsfulla. Produktionshuset har varit igång sedan maj I samband med att kommunen 1989 decentraliserade förvaltningen, fick Produktionshuset en tydligare administrativ och ekonomisk roll. I själva verket rörde det sig om en informell bolagisering. Lars Bjerregaard fick långtgående frihet att disponera verksamhetens ekonomiska resurser och även tillsätta och avskeda tjänstemän. Men underskott i budgeten måste också mötas med åtgärder blev Produktionshuset kommunal förvaltning i en ny organisation, och fick ansvaret för kommunens arbetsmarknadspolitik, och därmed blev Lars Bjerregaard förvaltningsdirektör. Visionen om noll bidragsklienter förblev styrande. Denna förverkligades fyra år senare. Bjerregaards övertygelse att det privata näringslivet var enda vägen ut ur bidragsberoende, var redan vid hans tillträde förankrat i byrådet. Detta var en både mänskligare och kostnadseffektivare lösning. De bidragsberoende fick möjligheter till fasta jobb, viket inte de olika traditionella arbetsmarknadsprojekten hade lett fram till. 28

29 EXEMPLET FARUM Att låta pengarna arbeta, utveckla en resurs på näringslivets villkor, ha goda personliga kontakter och marknadsföra genom hårt arbete på fältet, det blev Produktionshusets framgångsfaktorer. Redan efter mycket kort tid kunde man redovisa anmärkningsvärda resultat. Utan arbete inga pengar Produktionshusets mål var att slussa ut bidragsklienterna till riktiga jobb. Om bidragsklienterna inte omedelbart kunde anvisas arbete, med eller utan lönebidrag, fick de arbete i Produktionshuset, och invandrare fick undervisning i danska språket. Produktionshuset utvecklade nära samarbete med socialkontoret, och tydliga politiska signaler sändes från rådhuset till socialkontoret: följde bidragstagarna inte Produktionshusets spelregler var det liktydigt med arbetsvägran. Inga socialbidrag i form av kontanta pengar skulle utgå. Tak över huvudet och mat, OK, men inga pengar. Socialkontoret hänvisade alla bidragssökande till Produktionshuset, och 1990 utmynnade samarbetet i ett tiopunktsprogram som reglerade bidragstagarnas skyldigheter och rättigheter. Produktionshusets spelregler var mycket tydliga: Tvång att ta de jobb och arbetsuppgifter som erbjöds annars betraktades det som arbetsvägran. Tvång till undervisning i danska för dem som inte hade tillräckliga språkkunskaper. Tvång till arbetsinställelse dagligen Strikt närvarodisciplin. Sen ankomst bestraffades med löneavdrag, mycket sen ankomst med stora löneavdrag och i sista hand bedömdes uppträdandet som arbetsvägran. 29

30 EXEMPLET FARUM Tvång att vara effektiv, d v s samma krav som ställdes på en vanlig arbetsplats. Krav på det yttre. Som du ser ut kommer du aldrig att få ett jobb. Gå hem och bada, klipp håret och tag på rena kläder, sedan kan du komma tillbaka, var bland de mildaste uppmaningarna till unga långtidsarbetslösa särskilt dem med missbruksproblem. Var detta liberalt? Danmarks socialpedagoger förfasade sig över Farums tilltag kunde man behandla arbetslösa och invandrare på detta sätt? I Farum menade man att det inte var några orimliga krav som ställdes, utan desamma som gällde på den fria arbetsmarknaden. Men bidragsklienterna fick marknadsmässig lön och chans att försörja sig. Produktionshusets strategi var att så långt som möjligt efterlikna en vanlig dansk industriarbetsplats. 48 timmars jobbgaranti Önskar du ett arbete, garanterar vi att du har ett inom 48 timmar! Detta var ett löfte som Produktionshuset formulerade 1990, i en kommun som fortfarande hade många arbetslösa ungdomar och invandrare. Man fick arbeta hårt för detta löfte under många år. I början av 1996 hade målet uppnåtts. Stäng Arbetsförmedlingen! Detta var rubriken på en insändare i Berlingske Tidende den 17 oktober 1989, signerad av ordföranden för Erhvervs- og beskaeftigelsesudvalget i Farums kommun, Flemming Oppfeldt (venstre). Insändaren var en svidande kritik av Arbetsförmedlingens byråkrati, ineffektivitet och kostnader. Kontorschef Anders Kjaer på arbetsdirektoratet besvarade omgående insändaren med formuleringar som att AF är i mot- 30

31 EXEMPLET FARUM sats till Farums Kommun tvungen att administrera i överensstämmelse med gällande lagar. I den efterföljande debatten dokumenterade bland andra det lokala näringslivet arbetsförmedlingens ineffektiva rutiner och långa handläggningstider. Flemming Oppfeldt nådde sitt mål och fick till stånd ett möte med Danmarks arbejdsminister Henning Dyremose, vilket resulterade i en ny lag som gav kommunerna rätt att förmedla arbete till socialbidragstagare och att anvisa unga arbetslösa arbete med lönebidrag. I september 1991 undertecknades ett avtal mellan Farums kommun och arbetsförmedlingen i Fredriksborg amt, som fastlade arbetsfördelningen mellan kommunen och arbetsförmedlingen. 31

32 EXEMPLET FARUM I dag finns i Farum tankegångar om att man också bör kunna ta hand om arbetssökande som har arbetslöshetsförsäkring på ett kostnadseffektivare sätt än Arbetsförmedlingen gör. Kärnfrågan är: Behöver ett modernt, avreglerat samhälle tunga ineffektiva instanser för att administrera arbetslöshet? Farum och Lars Bjerregaard har bevisat att kommuner har intresse av att få pengar att arbeta och kompetens att angripa orsaken utan att låta sig hindras av initiala svårigheter. Kritik och konflikter Farums sysselsättningspolitik under senare delen av 1980-talet har av naturliga skäl blivit uppmärksammat. Många upprördes, och alldeles särskilt de danska socialarbetarna. Farummodellen stred mot allt de hade lärt sig på Socialhögskolan Steineckes socialreform av 1933 och Biståndslagen av Offentlig hjälp var något man hade rätt till utan motprestation om man befann sig i en tvångssituation. Även danska politiker, fackföreningar och allmänhet var kritiska mot Farums sätt att behandla socialbidragstagare, och särskilt invandrare. Hur kunde man sätta människor på vilka arbetsuppgifter som helst? Jobb utan mening dessutom. Det talades om vit slavhandel och rasism i samband med att man tvingade invandrare att lära sig danska. Kritiken riktades mot Lars Bjerregaard och Farums politiker. Bjerregaard tog det hela lugnt enligt hans uppfattning var diskussionen om meningsfulla arbeten idiotisk. Ett jobb är ett jobb, var hans enkla uppfattning. 32

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA GÖTEBORG SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER 20 ÅR ÄR EN LÅNG TID I POLITIKEN Utmaningarna inom

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

5 SAF Skåne, Rapport om företagsklimat och tillväxt i de skånska kommunerna, 1999.

5 SAF Skåne, Rapport om företagsklimat och tillväxt i de skånska kommunerna, 1999. Skurup är en liten kommun med 14 000 invånare. Den ligger på skånska slätten, vid Skånes sydkust, mitt emellan Malmö och Ystad. Många av invånarna pendlar till jobb i andra kommuner, inte minst till Malmö.

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

Översyn av chefsorganisation

Översyn av chefsorganisation PM 1 (5) Datum Diarienr/Dplankod 2011/295 Centrala förvaltningen Staben Åsa Nylander, Controller 0224 361 75 (även mobil) asa.nylander@heby.se Kommunstyrelsen Översyn av chefsorganisation Förslag till

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Tillväxt genom entreprenörskap och företagande

Tillväxt genom entreprenörskap och företagande Tillväxt genom entreprenörskap och företagande Orups gränd 3 Den svenska politiken har under många år präglats av en misstänksamhet mot företag och då framförallt små företag. I sann saltsjöbadsanda har

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Dagmar, City Akuten! Till detta kom de fackliga organisationernas

Dagmar, City Akuten! Till detta kom de fackliga organisationernas HUR GICK DET MED SYSTEMSKIFTET? ANDERS JOHNSON Sedan valet 1991 har stora delar av den offentliga sektorn iffektiviserats. Det har skettgenom bland annat privatiseringar och genom införande av konkurrens

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme.

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Frågor och svar Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Påstående: Veolia vill sänka lönerna. Påstående: Veolia tvingar personalen till otrygga deltidsanställningar med

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-05-22 SN 2014.0093 Handläggare: Patrik Jonsson, 22.socialkansliet Socialnämnden Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Sammanfattning En motion

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Ett liberalt Eskilstuna. Folkpartiets strategiska plan för Eskilstuna kommun 2016-2019

Ett liberalt Eskilstuna. Folkpartiets strategiska plan för Eskilstuna kommun 2016-2019 1 2015 06 02 Ett liberalt Eskilstuna Folkpartiets strategiska plan för Eskilstuna kommun 2016-2019 Folkpartiet Liberalernas förslag till strategisk plan för Eskilstuna kommun 2016-2019 överlämnas härmed

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Pressmeddelande. Ny start för Malmö! 2013-06-12

Pressmeddelande. Ny start för Malmö! 2013-06-12 Pressmeddelande 2013-06-12 Ny start för Malmö! Idag presenterar Moderaterna i Malmö sin budget för verksamhetsåret 2014. Moderaterna föreslår skarpa satsningar för att förbättra skolan, arbetsmarknaden

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

2. Kundvalssystemet i Nacka

2. Kundvalssystemet i Nacka 2. Kundvalssystemet i Nacka Nacka kommun har ett av Sveriges mest utvecklade kundvalssystem. Redan 1982 införde Nacka, som första kommun i landet, fotvårdscheckar. 1992 infördes checkar även inom hemtjänsten,

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan Kommunfullmäktige i Huddinge 10 december 2012 2012-12- l O Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Framtidens skola i Norrtälje kommun

Framtidens skola i Norrtälje kommun Framtidens skola i Norrtälje kommun Kommunalt självstyre i skolorna Stärk undervisningen för barn med särskilda behov En differentierad skolpeng Stärka ledarskapet i skolan Separera skolmaten från skolpengen

Läs mer

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU, genomför årligen en kommunundersökning angående sommarjobb och feriepraktik för ungdomar. Undersökningen går ut till samtliga av Sveriges kommuner

Läs mer

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik.

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik. Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategin är en långsiktig plan som beskriver hur kommunikationen ska bidra till att nå Nynäshamns kommuns övergripande mål enligt Mål och budget. Syftet med kommunikationsstrategin

Läs mer

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016

Världens bästa Karlskrona. Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Världens bästa Karlskrona Budget för 2014 samt planer för 2015-2016 Alla är vi olika och har olika behov. En del av oss behöver förskoleplats på obekväm arbetstid, andra behöver ett rum på äldreboendet.

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer