Fördel. Ovanåker. Sankan tog chansen i dag är han åkare! Tema utbildning. Vad gör de i skolan efter halv fem? Knådning på schemat

Transkript

1 Fördel Ovanåker Tema utbildning EN TIDNING FRÅN OVANÅKERS KOMMUN Vad gör de i skolan efter halv fem? Knådning på schemat Knåda skola lever upp till namnet! Foto Rune Brolin Sankan tog chansen i dag är han åkare!

2 Om Du flyttar Förutom till alla hushåll i Ovanåkers kommun, skickas Fördel Ovanåker ut till ca 1500 personer runt om i landet. Om Du flyttar och vill läsa Fördel Ovanåker i fortsättningen också, måste Du meddela Din nya adress till oss. Eller Du kanske vet någon annan som skulle vilja ha tidningen? Hör av Dig till oss: Ovanåkers kommun Britt-Marie Johansson Edsbyn Tfn E-post: britt-marie.johansson@ovanaker.se Fördel Ovanåker Informationstidning som utges av Ovanåkers kommun, Edsbyn Tfn Fax E-post: kommun@ovanaker.se Ansvarig utgivare: Björn Mårtensson Redaktör: Rune Brolin E-post: rune.brolin@spray.se Redaktionsgrupp: Kjell Gyllenswärd, Åsa Törngren, Leif Svensson, Björn Ingesson, Britt-Marie Johansson, Jerker Persson Produktion: Woxnadalens Reklam AB, september Fördel Ovanåker delas ut till alla hushåll i Ovanåkers kommun. Nästa nummerdelas ut den 26 november. Temat är då VINTERLIV I OVANÅKERS KOMMUN. Redaktionen lämnar då sina varma sköna lokaler och beger sig ut i naturen för att kunna berätta om alla de fantastiska möjligheter till ett rikt vinterliv som finns i vår kommun. Tidigare nummer Alla tidigare nummer av Fördel Ovanåker finns att läsa på vår hemsida på Internet: Utbildning kan ske på många sätt Vi som bor i Ovanåkers kommun kan glädja oss åt att vi bor i en trygg kommun med hög livskvalitet. Vi kan också vara glada över att vi har ett starkt näringsliv med framgångsrika och välskötta företag. Det senaste goda exemplet är SP Fönster/Svenska Fönster som satsar helhjärtat på Edsbyn. Företagsledningens strategiska satsning på att koncentrera produktionen till Edsbyn väntas ge nya arbetstillfällen. Vi tackar för den satsningen! Till det här numret av Fördel Ovanåker har vi valt utbildning som tema. Jag tycker det är viktigt att visa vilka möjligheter till utbildning som finns i vår kommun, dels i form av en trygg och ambitiös förskola/grundskola och dels i form av gymnasieutbildningar och vuxenutbildningar. Trots att vi har några mil till närmaste högskola kan vi genom distansutbildning och telebildteknik erbjuda kvalificerade utbildningar. I det här numret får du träffa två studerande som har läst in flera kurser på det sättet och en lyckades till och med kombinera studierna med att samtidigt bli mamma för första gången. En beundransvärd bedrift. När vi talar om utbildning är det inte bara formell utbildning som gäller, utan vi måste också värna om den kunskap vi får i vår vardag genom att utvecklas och genom möten med andra personer. Jag önskar er alla en fin och vacker höst och trevlig läsning. Björn Mårtensson, kommunalråd E-post: bjorn.martensson@ovanaker.se Tfn växel bostad mobil Boka tid när du vill träffa oss Vi har lunchöppen reception och växel på kommunkontoret, men Om du vill träffa en speciell tjänsteman eller politiker på kommunen, så är det alltid bäst att boka en tid i förväg. Vi har många uppdrag och kan tyvärr inte alltid vara på kontoret. Tfn , vardagar kl 8:00-16:30. Du kan också e-posta till oss på adress: kommun@ovanaker.se. Besök gärna vår hemsida 2

3 Våga tänka egna tankar Lördag 25 augusti var jag till Dalhalla. Nej det blev ingen surströmmingsskiva för mig i år heller men nästa år, kanske. Dalhalla! Ja, vilken grej! Att stå där vid det kala, kalla brottet och i tanken se hur det utvecklas till en konsertlokal där musiken värmer och utvecklar lokalen till den kanske främsta i landet. Att våga tänka den tanken och att våga fullfölja den. Det vill jag kalla företagsamhet. Hur skapas en sådan tanke? Vem skapar den och hur förverkligas den? Hur skapar vi i vår kommun företagsamma unga? Vilket ansvar har vi i skolan? Jag anser att vi har ett stort ansvar. Det är vi som möter alla barn i skolan och de flesta i förskolan. Det är vi som följer dem och leder dem genom deras upptäckter, deras erövring av kunskap. Det är vi som ska ge eleven redskap in i företagsamhet. Den utvecklingen börjar redan i förskolan och fortsätter genom hela skolan. Vi ska fånga upp, uppmuntra och ge stöd. Vi ska arbeta i en tillåtande atmosfär där vi ser inflytande och ansvar som viktiga byggstenar. Vi ska låta våra elever utveckla kreativitet, självtillit och mod i en trygg omgivning av vuxna. Med hjälp av dessa redskap erövrar eleven kunskap, finner egna vägar och vågar tänka egna tankar. Jag har ett mycket spännande jobb. Jag är glad över att jag fått möjligheten att vara med och utforma framtiden för våra elever. Dalhalla ja. Var har vi vår motsvarighet? Jan Erlandsson Skolchef Våga tänka egna tankar. Vem kan bättre illustrera den rubriken än LimJohan den kreative särlingen som i hela sitt liv vågade tänka fritt. Tavlan heter Duvkutter. 3

4 4 Jag var väl förberedd... Voxnadalens Gymnasium har som vi alla vet blivit en mycket lyckad satsning som gett Ovanåkers kommun god PR. Här berättar Maria Kihlström, som gick ut med första årskullen, om vilken nytta hon haft av den gymnasieutbildning hon fick. Den 3 juni 1998 var en historisk dag, då gick den första årskullen studenter ut genom portarna på Voxnadalens Gymnasium. Jag var en av dom. Efter tre innehållsrika, roliga, men också slitsamma och tuffa år, så var allting plötsligt slut. Med massor av nya kunskaper i bagaget var det dags att börja tänka på framtiden. Vad skulle jag göra? För min del var valet ganska enkelt, jag skulle fortsätta att plugga. Så när hösten kom gick flyttlasset till Karlstad, för studier vid Karlstad Universitet. Studentlivet var kul, och studierna gick bra. Faktum är att det nästan är lättare att studera på högskola än vad det är på gymnasiet. Självklart kommer tentaångesten krypande i tentatider och visst är det mycket att läsa, men det finns också många fördelar! Jag fokuserar enbart på ett ämne i taget och jag styr och ansvarar över min egen tid för att nämna några. Ganska snart märkte jag också att mina gymnasiekunskaper kom till nytta, både de mer praktiska och de teoretiska. Jämfört med många av mina kursare hade jag ett försprång, speciellt när det gällde de praktiska kunskaperna. Jag visste Maria Kihlström i sin gamla miljö, vid Voxnadalens gymnasium. vad det innebar att skriva en PM, jag kunde redan källhänvisa, jag hade lärt mig att arbeta utifrån syfte och frågeställningar o s v. Baskunskaper för elever från Voxnadalen, men inte alls lika självklart för andra. Men den största fördelen hade jag nog för att jag var van vid ett högt tempo, och van vid att hela tiden vara tvungen att producera. Jag var väl förberedd för vidare studier efter de tre åren på Voxnadalens Gymnasium! Sedan två år tillbaka läser jag på programmet för Personal och Arbetslivsfrågor vid Örebro Universitet. Jag har bland annat hunnit med att läsa sociologi, arbetsrätt, arbetslivspedagogik och företagsekonomi. Till hösten ska jag skriva C-uppsats, och till våren väntar en termin på Nottingham Trent University i England I skrivandets stund sommarjobbar jag på personalenheten här i Ovanåkers kommun. Här får jag prova på vad personalyrket kan innebära, vilket är väldigt nyttigt. Jag tycker att det är jättekul att kommunen ger mig och de tre andra tjejerna som sommarjobbar här på kommunkontoret chansen att visa vad vi går för. Till skillnad mot flera företag i kommunen, som har valt att överhuvudtaget inte svara på mina sommarjobbsansökningar, så visar man i varje fall här att man menar allvar med att man verkligen vill ha hem kompetent och utbildad arbetskraft! Maria Kihlström Foto Rune Brolin

5 Skogstekniska (SK) i Alfta, tidigare känd som Ösaskolan är idag unik i landet med sin bredd på utbildningar & höga kompetens. Lasse Larsson, ägare och Vd köpte verksamheten från FMG ÖSA De första åren fick Lasse och hans personal brottas med skogsindustrins lågkonjunktur. Från starten var inriktningen att utbilda personal inom skogsbruket. Efterhand har man startat utbildningar inom andra områden Detta har resulterat i att företaget i dag har ca 30 anställda inom olika grenar. Skolan erbjuder följande utbildningar: Skog = Maskinförarutbildning & övrig utbildning av skogsfolk. Trä = Timring, träteknik, möbel, inredning, byggnadsvård, data. Verkstadsindustrin = Svets, mek, data mm. Certifieringar = Förarbevis & licenser av olika slag. Kunder på orten är bl a SP-Fönster, Nefab, Alfta Component, Skogsbolag, Arbetsförmedlingen, Kunskapslyftet. Gymnasieutbildningar På uppdrag av Voxnadalens gymnasium har Skogstekniska en 3-årig träteknisk utbildning. Man rekryterar främst elever från OBS-regionen (Ovanåker-Bollnäs- Söderhamn). Företag, Kunskapslyftet och Arbetsförmedlingen köper träutbildningar av Skogstekniska, där du som elev kan börja när som helst, ett s k rullande intag. Fordonsprogrammet är också en utbildning som SK gör för Voxnadalens gymnasiums räkning med inriktning skogsmaskinteknik. Åk 2 och 3 har riksintag likaså den 1-åriga PU-utbildningen mot maskinförare som är ett extra år för dem som gått fordonsprogrammet, den kan även göras som särskild kurs. Utländska elever SK har även utländska elever, i sommar har bla ett gäng från Brasilien varit här och utbildat sig på skogsmaskinsidan. I nuvarande kull av maskinförare finns deltagare från hela Sverige plus en elev från Kanada, Fredrik Jonson som är svenskättling och bor hos sin morfar i Alfta. Han kan ännu inte så mycket svenska, men utvecklar språket hela tiden, lärare och elever får samtidigt träna engelska språket. Skolan utbildar över 1000 elever Brasilienskt besök på Skogstekniska. Foto Morgan Eliasson. Skogstekniska i Alfta skola med bredd Björn Ingesson per år och man kan säga att ett konstant elevantal på st på skolbänken finns i Alfta. Av dessa elever är ca 50 st utomsocknes som bor här på orten under utbildningen. Skogsmaskinförarutbildning en lyckad satsning Den eftergymnasiala påbyggnadsutbildningen med riksintag som Voxnadalens gymnasium/komvux i samarbete med Skogstekniska startade höstterminen 1999, har hittills visat sig vara en lyckad satsning. Den 8 augusti startade tredje elevtruppen sin utbildning och alla 15 utbildningsplatserna är fyllda. Utbildningen riktar sig till elever som gått ut F- eller NP-programmen på gymnasiet. Vi har under de tre åren haft 2 elever/år från vår kommun och övriga från olika delar av vårt land. I utbildningen ingår bl a certifikat för grönt kort i skogen, service och underhåll, ekonomi och givetvis praktisk körning i eget maskinlag. Både utvärderingar som vi gjort och visat intresse, visar att vi har lyckats komponera en eftertraktad utbildning. 5

6 6 Högskolestudier med telebildföreläsningar i Alfta/Edsbyn I Ovanåkers Kommun finns telebildstudier/studiecentra där vissa högskolestudier på distans bedrivs. I Edsbyn finns denna lokal i gymnasiet sedan mitten av 1990-talet och i Alfta är telebildstudion placerad i Alftaskolan. Text Elisabeth Brevner, bild Rune Brolin Vad är då den reguljära högskoleverksamheten här? Jo, högskolestudier på distans innebär att de som studerar först har sökt en högskoleutbildning vid ett universitet eller en högskola som ger distanskurser via telebild. Efter att ha blivit antagen så ges föreläsningar, seminarier mm via bl a telebild vid några av de orter som finns inom Hälsingland. Vissa kurser ges således här inom Ovanåkers kommun, medan andra ges i en annan kommun. Välkommen att ringa till oss på Högskoleenheten/Vuxenutbildningen om du har frågor! Tel , , , Distansstudier innebär att man med en högskola som bas studerar på hemmaplan, med kontinuerliga Den nya vuxenutbildningen Under våren 2000 genomfördes en sammanslagning av Komvux och Kunskapslyftet vilket gör att vi idag kallar oss för Vuxenutbildningen. Detta innebär att vi har en gemensam studie- och yrkesvägledning, administration samt ett Infotek i Voxnadalens Gymnasium. Efter Kunskapslyftets start 1997 har vi successivt utformat en reformerad vuxenutbildning med ett utökat kursutbud, flexibel antagning och olika former av distansstudier. Vuxenutbildningen erbjuder ett brett spektra av studier - allt från grundläggande till eftergymnasiala utbildningar, vilket innefattar både studie- och yrkesinriktade kurser. Yrkesinriktade utbildningar är för närvarande: Nätverkstekniker-, Skogsmaskinförare-, CNC/CAD/CAM- och Möbelutbildning samt Omvårdnadsprogrammet. De studieinriktade kurserna är bl a grundläggande vuxenutbildning, Gymnasieåret och Svenska för Invandrare (SFI), som alla ger behörighet för fortsatta studier. Eva, Kristina, Pia, Elisabeth Två av av eleverna: Mirjan Larsson och Annika Thynell har stor glädje av telebildundervisningen i Ovanåker. Annikas dotter Emma däremot är måttligt intresserad... Foto Rune Brolin. kontakter och träffar med handledare/lärare. Telebildföreläsningar ges regelbundet på studiecentret som finns på Voxnadalens Gymnasium. Föreläsningarna utgår i regel från den högskola som är bas för den aktuella utbildningen. Upp till 15 studiecentra kan delta i samma föreläsning. Det finns alltid möjligheter för den som vill, att komma med i sändningen och föra en diskussion. Tentamensmöjligheter finns på studiecentret. Studierna bedrivs också över datanätet vilket innebär att man bedriver studierna hemma eller vid centret med hjälp av en dator. På centret finns personal som kan hjälpa till när det behövs. NITUS (Nätverksgruppen för ITbaserad Utbildning via lokala Studiecentra) är det nätverk som vi är medlemmar i. I Sverige samarbetar för närvarande 87 kommuner inom NITUS där15 universitets och högskolors utbildningsutbud kan nyttjas. NITUS har en egen utbildningskatalog som erbjuder kurser och utbildningsprogram vid de olika universitet och högskolor som är anslutna till den sortens undervisning.

7 Telebildstudion kan även erbjuda företag att kommunicera mellan olika enheter/avdelningar, såväl i Sverige som utomlands. Vi hjälper också till när andra utbildningar på distans behöver kommunikation via telebild. För dig som funderar på att studera på högskolenivå finns Infoteket, med information om högskolor/universitet, deras kurser/ program samt högskoleprovet, som Vuxenutbildningen och Högskoleenheten gemensamt ansvarar för i Voxnadalens Gymnasium. Sista anmälningsdag till kurser/program vid högskolan är 15 oktober Företagen träffar eleverna i gymnasieskolan Onsdag den 17 oktober kommer några av bygdens intressanta företag att presentera sig på Voxnadalens gymnasium Företagen träffar eleverna i högskolan Den oktober kommer några av bygdens intressanta företag att presentera sig på Högskolan i Gävle. Nya tekniken gör det lättare att studera på hemmaplan Att studera på distans har blivit lättare sen telebildsföreläsningar blev möjliga i vår kommun. Två av eleverna Mirjam Larsson och Annika Thynell tillhör de som prövat den nya tekniken. Vi har ställt några frågor till dem, för att få en uppfattning om hur det är att bedriva högskolestudier på hemmaplan. Fråga: Hur länge har du bedrivit högskolestudier vid högskoleenheten i Ovanåker? Annika: Det här blir 3:e terminen. Mirjam: Samma. Fråga: Vilka/vilken utbildning har du tillägnat dig? Annika: Företag och samhälle, Ekonomistyrning, Marknadsföring, Organisation och projektledning. Mirjam: Jag har läst samma ämnen som Annika. Fråga: Varför valde du ekonomiska studier? Annika: För att ha större möjligheter på arbetsmarknaden. Mirjam: Jag är intresserad och det är roligt. Fråga: Har det varit möjligt för dig att bedriva högskoleestudier om du varit tvungen att lämna din hemort? Annika: Nej. Mirjam: Nej, jag hade inte flyttat, i så fall hade jag avstått från att läsa. Fråga: Tycker du det varit jobbigt att studera eftersom Du arbetat under tiden Du läst? Annika: Jag har varit mammaledig och hittills har det fungerat jättebra. Mirjam: Det har gått bra eftersom jag jobbat halvtid. Fråga: Måste man betala terminsavgift för att studera på högskolan? Annika & Mirjam: Man måste betala kåravgift för att tentaresultaten ska bli registrerade. Avgiften är 100 kr per termin. Litteraturen får man förstås också betala. Fråga: Nu när du har klarat hela A kursen, tänker du fortsätta med B kursen, nu i höst? Annika: Jajamensan! Mirjam: Ja, jag ser fram emot att fortsätta utbildningen. En känslig fråga: Hur gammal är du? Annika: 25 år. Mirjam: 27 år Presstopp Mirjam har nu fått jobb på SEKONA i Alfta som är en redovisningsbyrå. Studier leder till arbete Länskonstnärerna mötte skolelever i Ovanåkers kommun Under våren visades utställningen Samtidskonst på museet i Edsbyn. I samband med utställningen inbjöds skolklasser dels till visning av utställningen och dels till en konstverkstad på museet, där eleverna fick prova både måleri och textil. Alexander Larsson från klass 4 i Alftaskolan prövar akvarellmålning under överinseende av länskonstnären Elisabeth Lindberg. Foto Rune Brolin 7

8 Sankan fick chansen, Text Björn Ingesson Bild Rune Brolin och tog den! Fredrik Sankan Sandqvist från Voxnabruk är 24 år rattar sin egen långtradare kors och tvärs genom Sverige på körningar för transportföretaget Ditab. Han har alltid gillat stora fordon. När han bodde i Edsbyn tillbringade han all ledig tid tillsammans med Torsten Ahlgren & dom andra åkarna vid Jumpens garage. Han följde med Torsten på körningar över hela Sverige. När det blev dags för gymnasiestudier fanns det inte någonting som passade Fredrik riktigt. Då blev det Individuella gymnasie programmet (IV). Man lade upp ett specialprogram med mycket praktik. Jonsson & Swahn AB tog emot Fredrik och han praktiserade där i 3 år. Stewe Klanga och Åke Altberg såg till att Fredrik fick lära sig det mesta om att meka med tyngre fordon. I samband med praktiken tog han körkort på tung lastbil som blev en del av utbildningen. Efter gymnasiet fick Eskil Sandres upp ögonen för Fredrik och anställde honom med att köra flisbil. Fredrik jobbade för Sandres Åkeri i 3 år. Då kände Fredrik att det var dags att ta nästa steg. Han fick chansen att köpa en egen lastbil och med köpet följde också viss körning. När allt var klart med banklån och övertagande av bilen gick han in till Tom Storkull ansvarig på IV och dängde papperen i bordet och sa titta här vad du har ställt till med! Fredrik var nu stolt åkeriägare. I maj i år bytte han upp sig till en ny Scania 164G / 480 V8. Den var inte gratis om man säger så, med glimten i ögat. Fredrik lastar oftast papper i Ljusne på fredagar för att sen dra iväg på söndagar. Sen rullar bilen genom hela Sverige under veckan det kan bli allt från Kiruna till Malmö. Jag tror inte jag skulle stå ut en dag med att stå på en fabrik nu när jag provat på det här. Jag får ju se hela Sverige och träffa nya människor varje dag, Det kräver mycket tid att vara sin egen., Jag har inte varit hemma en söndag sen midsommarhelgen säger Fredrik som alltså inte haft nån semester alls. Juli var en av mina bästa månader ekonomiskt, det gick förvånansvärt bra. Oftast kan det vara lite knöligt när så många ställen stänger i juli. Fredrik kör ca 350 mil i veckan. Sin lediga dag i veckan, lördagar ägnar han åt Ja just det lastbilen, tvätta och serva. Det gäller att hålla grejerna fräscha säger Fredrik som helst hade velat tvätta lastbilen innan vi skulle knäppa kort. Det finns många sätt att skaffa sig en bra utbildning. Fredrik är ETT exempel på hur man kan lösa det genom Idividuella Gymnasieprogrammet. 8

9 Sverige, Spanien och Belgien möts i Edsbyn Elever från Voxnadalens Gymnasium har ett regelbundet elevutbyte med Spanien och fr. o. m. i år deltar även Belgien. Under perioden 13/9-20/9 kommer 24 elever från dessa båda länder att besöka vår kommun. Veckan kommer att innehålla många aktiviteter och ge ungdomarna tillfällen att umgås och lära av varandra. Vi kommer att besöka Järvzoo, paddla kanot på Voxnan och ha en sportturnering, där även fler ungdomar som besöker oss denna tid kommer att delta. Veckan avslutas med ett besök i Stockholm Våra elever kommer senare att besöka både Spanien och Belgien. Margareta Ruiz, lärare i spanska Företag Växtkraft Mål 3 Förändringarna går snabbt och kunskaper behöver förnyas. Gör en verksamhetsanalys. Utbilda Dig själv och Dina medarbetare. EU:s program Växtkraft Mål 3 vänder sig till små- och medelstora företag med ekonomiskt stöd. Kontakta Lars Follstedt, tel , e-post lars.follstedt@ovanaker.se eller Maria Skhiri vid svenska ESF-rådet i Söderhamn, tel , e-post maria.skhiri@esf.se Läs mer på: Alftaskolans skolområde består av fem olika skolenheter. Viksjöfors, Långhed, Runemo har ca 180 barn från sex till tolv år medan Alftaskolan är uppdelad i två enheter, en förskola år 6 med ca 230 elever och en år 7 9 med drygt 200 elever. Alftaskolans skolområde olika sätt att nå målen Ett av Barn- och utbildningsnämndens viktigaste mål är att skapa glada, nyfikna och initiativrika barn och ungdomar men för att nå detta mål jobbar vi på olika sätt. Det beror t ex på olika förutsättningar när det gäller barngrupper, personalgrupper och lokaler. När det gäller att organisera skolornas verksamhet är en av de viktigaste grundtankarna mötet med den enskilde eleven. I skolan vill man att alla elever ska må bra och man märker detta mest genom att se och möta varje enskild elev. På Alftaskolan år 7 9 har man löst detta genom att ge varje elevgrupp ett eget hemvistområde där man tillbringar största delen av skoldagen. Det innebär färre byten av lokaler för eleverna och ger möjlighet till mer individuellt jobb. Dessutom har man organiserat ett lärarlag kring varje elevgrupp som i stort sett har elevernas alla ämnen. Mötena mellan lärare och elev blir då tätare och skolan kan ge bättre stöd till varje elev. I skolan har vi också elever med särskilda behov. Forskare och pedagoger har alltid diskuterat vilken form och organisation som är bäst när det gäller mötet med dessa elever. En del hävdar att en lärare som tar hand om en enda elev är det bästa medan andra menar att eleven ifråga ska ingå i en grupp och utvecklas i mötet med fler människor. Vi anser att lösningarna måste variera från fall till fall. Alftaskolan år 7-9 har särskilda lärare knutna till varje årskurs tex år 8 som består av ca 80 elever som är uppdelade i fyra grupper och har en särskild lärare som ger riktat stöd till elever och lärare. Alftaskolans förskola år 6 har valt att utifrån sina förutsättningar gruppera eleverna årsvis. Man har större grupper i varje klass men har istället andra lärare som har speciellt ansvar för elever med särskilda behov och som kan ge stöd åt både elever, lärare och föräldrar. Viksjöfors skola är ett annat exempel, där har man valt att försöka hålla klasstorlekarna så små som möjligt. Med mindre elevgrupper tycker man sig skapa ett positivt arbetsklimat. Alla lärare jobbar som klasslärare som sen kan dela upp eleverna i mindre grupper. Man försöker forma vi-grupper där självkänslan hos varje elev kan få utvecklas och tack vare mindre grupper hinner man med eleverna. En av lärarna har speciell kännedom om elever med särskilda behov och kan ge stöd åt de andra lärarna med diagnostisering, läromedel m.m. Alfta skolområde är alltså ett område med mångfald i sitt organiserande. Vi tycker att vi tillsammans har lyckats skapa bra verksamhet och att vi har bra förutsättningar för att utveckla våra skolor i positiv riktning. Rektorerna i Alfta: Christer, Kjell och Anders Glöm inte reflexen när du går ut på kvällen! 9

10 Så länge som det funnits en allmän skola i Sverige, så har man diskuterat hur man bäst ska kunna ge stöd till elever med olika svårigheter. Man har använt olika begrepp såsom specialklasser, skolmognadsklasser, hjälpklasser, OBS-klasser, särskilda undervisningsgrupper mm, men det tycks som om frågan aldrig kommer att få en varaktig lösning. Edsbyns specialklasser i backspegeln Text & bild Kjell Gyllenswärd Ruth Björling-Eriksson och Anna Norén har all anledning att se glada och nöjda ut, efter att ha slutfört och persenterat sitt examensarbete om specialklasser i Ovanåkers kommun. 10 Två lärare från Ovanåkers kommun, Rut Björling-Eriksson och Anna Norén, presenterade den 31 maj i år ett intressant examensarbete i sin specialpedagogutbildning på 60 poäng, där man beskriver hur man historiskt arbetat med denna fråga i Ovanåkers socken. Ruth och Anna har haft en ovärderlig källa att ösa ur genom Gustaf Wallenström som under 1900-talet bl a arbetade som lärare och kantor i Ovanåker, och som 1942 dokumenterade socknens skolhistoria. Här kan vi läsa att socknen redan 1805 hade fem byskolor. Ämnena var innan- och utanläsning och läsåret omfattade bara åtta veckor på hösten och åtta veckor på våren. Vid 14-årsåldern skulle man inskrivas som skriftebarn vilket innebar att man efter förhör måste ha godkända kristendomskunskaper. Den som inte blev godkänd fick antingen gå tillbaka till skolan eller till komministern. Föräldraansvaret reglerades också: Föräldrarna borde noga besinna sin skyldighet att införa barnen i tukt och Herrans förmaning, på det att de måtte bliva sälla för tid och evighet. När folkskolestadgan 1842 bestämde att det i varje socken skulle finnas en folkskola så fanns redan en god organisation för detta i Ovanåker och man fick då sitt första statsbidrag för lärarlöner, summa 233 riksdaler. Ett av de intressantare avsnitten i Ruths och Annas examensarbete är intervjuerna med några personer som var elever och lärare i specialklasser under 1950-, och 1970-talen. Samtliga elever är idag gifta och har barn men ställde upp på intervjuerna först efter viss tvekan. Eleverna bär på en mer negativ bild av specialklasserna än lärarna och vittnar ofta om ett utanförskap som satt spår hela livet. Det var inte vanligt att man efter specialklass fick återvända till ordinarie klass. Författarna till examensarbetet ställer sig en rad väsentliga frågor efter att ha gjort intervjuerna: Är specialklasser bra för eleverna? Är de till för lärarna? Får man vara udda i skolan eller måste alla vara lika? Vad är normalt och onormalt? Man har också funderat en del kring självbegreppet och försökt definiera och skilja på självförtroende, självkänsla, självtillit och självbild. Eleverna upplevde det som positivt att de fick mycket hjälp i specialklasserna men ändå tar det negativa över genom att man kände sig avvikande och utanför. När man läser hur dessa elevers självkänsla fått en ordentlig törn, förstår man hur viktigt det är att vi är lyhörda för olika barns och elevers behov och att vi alltid måste kunna erbjuda alternativa lösningar. Problemet kommer alltid att finnas men vi kan förhindra att de blir för stora.

11 Voxnadalselever på besök i Graz, Österrike Sedan 3 år tillbaka drivs ett Comenius-projekt på Voxnadalens gymnasium i syfte att öka våra kontakter med andra skolor inom EU. En av våra partnerskolor är Borg-gymnasiet i Graz, Österrike, och dit reste en grupp på 11 elever ur årskurs 1 i början av april. Graz är Österrikes andra stad och den är vackert belägen i sydöstra delen av landet, men eftersom vi flög till Wien, passade vi på att besöka huvudstaden under ett dygn innan vi tog tåget till Graz. Vår kontaktlärare Herbert Kohlmeier mötte oss vid flygplatsen och var sedan vår guide under hela veckan. Väl framme i Graz väntade värdfamiljerna (Herberts elever och deras föräldrar) och våra elever fick följa med till sitt österrikiska hem. Det kändes nog ganska nervöst för många nya människor, ett nytt land, ny mat och skulle man våga prata tyska men alla fann sig väl till rätta. Under veckan i Graz hann vi bl.a. se oss om i staden, besöka skolan och rådhuset, tillbringa tid med värdfamiljen och nya kompisar, äta mat på en bondgård med underbar utsikt och vår vistelse avslutades med en heldag på ett fantastiskt termalbad med 35-gradigt vatten. En del elever var rejält brända av solen (våren hade verkligen anlänt till Graz) när vi flög tillbaka till Sverige och alla var fyllda av många nya upplevelser och minnen. I mitten av september, är det nu Borg-Graz gymnasiet. Vår Kontaktlärare Herbert Kohlmeir står vid dörren. Foto Meta Zackrisson vår tur att ta emot Herbert och hans elever i Ovanåker under en vecka. Vi kommer att besöka JärvZoo, paddla kanot på Voxnan och mycket mer. Samtidigt med österrikarnas besök, kommer elevgrupper från både Spanien, Belgien och Frankrike att vara i kommunen, så vi planerar att ha en gemensam sportturnering. Elisabeth Rost och Margareta Zakrisson Lärare vid Voxnadalens gymnasium Kommunen satsar på specialpedagoger Sammanlagt 17 lärare i Ovanåkers kommun har under tre år utbildat sig i specialpedagogik. Nio har specialpedagogexamen 60 poäng och åtta har läst en påbyggnadsutbildning på 20 poäng. Med denna satsning är Ovanåkers kommun välförsedd med specialpedagoger eller lärare med specialpedagogisk kompetens. Tio av lärarna jobbar inom grundskolan, fem inom den integrerade särskolan, en inom förskolan och en på Voxnadalens gymnasium. Specialpedagoger är en ny generation lärare som arbetar mer med de vuxna och med miljön omkring eleverna och mindre i direkt arbete med eleverna. Det handlar om att all personal i förskola och skola ska försöka möta barnen/eleverna så bra som möjligt utifrån vars och ens förutsättningar. Miljön har stor betydelse för allt växande och lärande. Det behövs trygga vuxna som har insikt, kunskap och förståelse för barn och unga idag. Speciellt viktigt är det för de som är i behov av särskilt stöd. Specialpedagogens uppgift blir att försöka skapa möjligheter för de elever som är i svårigheter på olika sätt, undanröja hinder och sätta upp rimliga mål i samarbete med eleven själv, föräldrar och personal. Vi har alla olika packning i vår ryggsäck av arv och miljö och vi har alla rätt att få bli bekräftade och få känna att vi hör till. Ett gemensamt ansvar har vi vuxna för våra barn och ungdomar. Specialpedagogerna samarbetar med kommunens Elevvårdsenhet när insatser från dem eller andra instanser behövs. Chris Sommar, elevvårdschef 11

12 Med träteknisk utbildning, intresse och anlag kommer man långt... Text Rune Brolin Capellagården på Öland är en exklusiv skola för blivande möbeldesigner. Att bli antagen som elev är få förunnat. Förra året sökte 45 personer till utbildningen, 7 kom in. En av dem är Jimmy Nyman från Edsbyn. Jimmy gick träteknisk utbildning i Ovanåker åren Sedan gjorde han militärtjänst och jobbade en period, innan intresset för möbelsnickeri ånyo gjorde sig påmint och han gick kursen Möbler & Inredning i Bollnäs. Den verkliga kicken fick jag när trätekniska gjorde en studieresa till Danmark där vi tittade på avancerat möbelsnickeri. Efter den resan visste jag ganska säkert vad jag ville göra i framtiden. Jimmy sökte till Capellagården på Öland, en konstnärlig skola som startades av Carl Malmsten och som är en av de finaste utbildningar som finns i vårt land när det gäller möbler. Nu har Jimmy gått första året av den 3-åriga utbildningen. Vad har ni gjort? Det handlar mycket om form och funktion. Möbler ska inte bara fungera praktiskt utan också tilltala ögat. Vi tecknar kroki och målar Jimmy Nyman visar den möbel som han använde som prov vid ansökan till skolan, en tidig gustaviansk byrå som han gjorde på kursen i Bollnäs. och får en ganska bred utbildning på det konstnärliga området. Första teminen fick vi arbeta enbart med handverktyg. Jag fick uppgiften att rita och tillverka en golvljusstake för kyrklig miljö. Det gick bra. Den 2:a teminen fick vi tillverka möbler efter befintlig ritning. Min uppgift var att tillverka ett skåp av alm, ritat av Vidar Malmsten. (Se bilden ovan) Möblerna som tillverkas av eleverna säljs sedan för att finansiera utbildningen. Sverige har gott internationellt anseende när det gäller möbeldesign. Det innebär att skolan har utbyte med andra länder. För närvarande finns två elever från Japan, en från Finland och en från Österrike. Däremot är det ont om tjejer, men Jimmy tror att det kommer att ändra sig. I år börjar faktiskt två tjejer på möbler och inredning, som utbildningen heter. Flickorna söker sig annars mera traditionellt till skolans andra utbildningslinjer: trädgård, textil och keramik. Vad händer när utbildningen är över. Hur ser du på framtiden? Jag vill göra det som jag tycker är allra roligast, att rita och tillverka möbler. Som anställd eller i eget företag, det får vi se. Nu kan du söka bidrag till konvertering från elvärme till annan individuell uppvärmning i småhus. Bidrag lämnas till distributionssystemen t ex vattenradiatorer, fläktkonvektorer /värmelister, ackumulatortank, skorsten, anslutaning av berg- ytjord- sjövärmepump. Gör du en fullständig konvertering från direktverkande el kan du få bidrag med max kr. Sök energibidrag Vid delkonvertering är bidraget max kr. Ansökan lämnas till Länsstyrsen i Gävleborgs län. Ansökningsblankett finns hos Siv Lövgren på samhällsbyggnadskontoret, tfn Mer information om bidragen hittar du på Boverkets hemsida och på Länsstyrelsens hemsida 12

13 Nya grepp i skolan massage på schemat Text & bild Rune Brolin Vad gör de i skolan efter halv fem? Det lyser bakom neddragna persienner i datasalen på gymnasiet och ungdomar kommer cyklande och blir insläppta trots att det börjar bli kväll och skolan har slutat för dagen. Vad händer egentligen där inne? Vi tog kontakt med Lars Rignell som är boss för IT-gruppen på gymnasiet. Vi har tillgång till datasalen varje vardag mellan kl och Då kan vi jobba med olika uppgifter eller spela spel. Det började med att gymnasiet när det startade 1995 krävde att eleverna skulle ha tillgång till datorer och internetuppkoppling i skolarbetet. Få elever hade datorer hemma på den tiden och därför fick de komma tillbaka på kvällen och använda skolans datorer. Ansvariga blev skolans IT-grupp som har ett 20-tal medlemmar. Självklart var det här en verksamhet som startades på prov. Frågan var ju om datorerna skulle missbrukas eller förstöras. Att systemet fortfarande, sex år senare, fungerar är väl ett gott bevis för att allt har fungerat på ett bra sätt. Vi vet vad som gäller. Sköts inte det här så stängs naturligtvis datasalen för kvällsaktiviteter. Den här servicen till eleverna är sannolikt mycket ovanlig. Lars Rignell känner inte till något annat gymnasium i landet som upplåter lokaler på kvällstid till sina elever. Det handlar helt enkelt om att få och ta ansvar. Text & bild Rune Brolin Dämpad belysning, stilla musik, levande ljus.i bänkarna sitter eller ligger elever som får ryggmassage av sina kamrater. I Knåda skola har man sedan ungefär ett år tillbaka massage på skolschemat ett par gånger i veckan Erfarenheterna är enbart positiva. Det har blivit lugnare både i klassrummet och på rasterna och ljudnivån har sjunkit påtagligt. Läraren Ethel Sigfridsson är mycket positiv. Egentligen är massage bra för allt. Lite vetenskapligt kan det förklaras med att stresshormonhalten sjunker, oxytocinet och endorfinet frigörs och resultatet blir att eleven får höjd vakenhet, blir pigg och nyfiken och alltså kan tillgodogöra sig undervisningen på ett bättre sätt. Hur har man då i Knåda kommit på att massage är bra? Massage i den här formen är inte helt oprövat. Det har förekommit på olika håll i landet för att dämpa stress och öka koncentrationsförmågan hos barn. 13

14 Innan den här verksamheten startade åkte lärarna till Axelssons institut i Stockholm och gick på kurs för att lära sig de rätta greppen. Det finns en mängd olika former av massage att välja mellan: Spindeln, Bananen, Tio kamrater, Åka skidor och så förstås Knåda i Knåda som är en lokal variant. Bandyhall, sveriges största ishall eller världens största träkyrka? Text Jerker Persson I samband med översvämningar år 2000 har Ovanåkers kommun ansökt om medel för att återställa uppkomna skador och förbygga skador vid kommande översvämningar. Regeringen beslutade om att Ovanåker skulle tilldelas drygt 11 miljoner av de 13 miljoner kr som man ansökte om. 14 Rektor Ingrid Björklund är helt överens med Ethel Sigfridsson att det här är en positiv verksamhet. Alla parter verkar vara med på noterna. Ja, både elever och föräldrar ställer upp. Vi har informerat föräldrarna och mycket tydligt klargjort att det här är en frivillig aktivitet som ingen som inte vill behöver vara med på. Vi har också gjort en videofilm som vi visat på ett föräldramöte. Vi har faktiskt inte hört några protester från föräldrarna. Det kan inte bli fel om eleverna mår bra, och det gör de alldeles uppenbart. Rektor Ingrid Björklund och klassläraren Ethel Sigfridsson är påtagligt nöjda med det nya inslaget i skolschemat. I den bidragsansökan hade ett antal skadeobjekt specificerats och 8,5 miljoner kr är avsedda för åtgärder på idrottsplatsen Ön. Kommunen har avsatt 3,5 miljoner kr för utbyte av konstisanläggningen och belysningen av densamma. För att möjligöra denna investering har en omfördelning i kommunbudgeten för år 2002 och 2003 gjorts. Anledningen till ombyggnaden är de miljökrav som ställs på konstisanläggningar idag. Oavsett vad som händer med planerna för landets största ishall så finns det 12,4 miljoner kr som skall investeras i Ön fr o m april Dessförinnan har kommunen och vägverket åtgärdat väganslutningen till Ön, det arbetet utförs direkt efter semesterperioden för detta har sedan tidigare avsatts kr. Detta för att underlätta till- och frånfart med bil och göra korsningen säkrare för alla cyklande och gående som tar sig till och från Ön året runt. Därför ser man det som en fantastisk möjlighet bland de som jobbar med marknadsplan Ovanåker att man skulle kunna använda dessa redan avsatta medlen, 12 miljoner kr, till att göra något mycket större och mer uppseendeväckande än att bara fräscha upp och förebygga nya översvämningar. En sak är dock klar att Ovanåkers kommun inte kommer att avsätta något mer kapital än de redan budgeterade och beslutade pengarna. I projektet som startats upp inom ramen för marknadsplan Ovanåker har tre undergrupper för hallprojektet bildats. En grupp skall arbeta med själva byggnaden och övrig planering av Ön, de övriga två skall arbeta igenom en affärsplan för vintern respektive sommarhalvåret. I samtliga grupper ingår representanter från hela föreningslivet och intresseorganisationer i kommunen. En viktig del i bemanningen av grupperna är att ungdomar skall ingå i alla projektgrupper. Syftet med hela projektet är att skapa ett så brett aktivitetsprogram som möjligt och som skall både vara kommersiellt gångbart, kulturellt berikande och ge den optimala massmediala effekt som man kan kräva av en satsning i den här storleksordningen. Vad hallen med tillhörande insatser i övrigt på Ön kommer att kosta vet vi inte idag, men det skall arbetas fram i Byggplanegruppen, detta skall sedan vägas mot de två övriga gruppernas intäktsida. Under tiden kommer Projektledningen att se över de externa finansieringsmöjligheterna. Vilka möjligheter finns till EU-bidrag, fondmedel av olika slag, privata intressen, företagssponsoring etc. När detta arbete är klart då kan vi se om projektet går att genomföra. En sak är som sagt klar oavsett vad som händer kommer en ombyggnad av isbanan på Ön att ske med start april Vad utfallet blir ser vi med spänning fram emot.

15 Fler limerickar i nästa nummer I nästa nummer presenterar vi ytterligare ett antal mer eller mindre aktuella limerickar. Vinnare i limericktävlingen! Tack för alla 89 bidrag till vår limerick-tävling i förra numret av Fördel Ovanåker! Vi ser att det har funderats och tänkts en hel del i stugorna under sommaren och redaktionsgruppen har haft ett mycket roligt men svårt arbete att välja ut de fem bästa. Dessa vinner varsin bok Uvabo- Karin av Hans Lidman, som skickas per post. Här är de fem vinnande limerickarna: En kristdemokrat från Byn svingade klubban i skyn men när han fick höra att så får man ej göra han rödfärgad blev uti hyn S.Andersson, Edsbyn En slö en bondpöjk från Knöa-hian låg liksöm för jämnan på latsia n visarn på klöckan stog alltid still för tro t öm ni vill han örska ju aldrig vria n Sven Arne Jonsson, Alfta Det var en flicka från Långhed som red så rumpan sved hon tyckte det var bäst att sälja sin häst och istället köpa moped Lars-Ivan Eriksson, Edsbyn En yngling från trakten av Bånga sin badnymf-likt Zorn-sökte fånga med penseln i hand han rusa mot strand betittad-i smyg- utav många Författaren till den sista limericken vill vara anonym, annars skulle alltför många förstå vilka som avses och kanske skulle de bli lite generade. En dögrävarson ifrån Viken tyckte farsan for illa mä liken gubben ilskna en da la ut snusen å sa har du hört nå n som vöre besviken? Olle Bergstrand, Edsbyn Utom tävlan Som bonus bjuder vi på ytterligare en limerick som Olle Bergstrand blev länsmästare med under talet: En danslysten hälsing från Homna drack hembränt tills fötterna domna så han dansade kull sa int fan ä ja full men dom spela så tyst så jag somna. Glöm inte reflexer och cykellyset när du är ute på vägarna i mörkret. Det är mycket svårt att se en mörkklädd person på vägen när man är ute och kör bil på kvällen, speciellt när det regnar. En reflex och lyse på cykeln kan betyda att du slipper sitta i rullstol resten av livet. Gynnsam befolkningsutveckling i Ovanåker Många landsbygdskommuner har stora svårigheter med befolkningsutvecklingen, främst med anledning av stor avflyttning och för få födda barn. Ovanåkers kommun har genom ett konsekvent arbete med marknadsföring lyckats få en gynnsam befolkningsutveckling det senaste året. 1:a halvåret 01 1:a halvåret 00 Födda Avlidna Inflyttade Utflyttade Utlandspraktiken utvidgas i vår Internationell praktik - elever vid Voxnadalens gymnasium ges möjlighet till utlandspraktik. Under föregående läsår genomfördes med framgång i samarbete med en partnerskola i Italien ett prov med elever från ekonomisk gren som praktiserade vid italienska företag, och med italienska elever som praktiserade vid företag i vår kommun. Vårt nätverk med partnerskolor har nu utvidgats till att även omfatta skolor i Holland och Tyskland, och vi planerar tillsammans med elever i åk 2 Teknikprogrammet att genomföra praktik i alla tre länderna under våren Tack vare vårt mycket goda samarbete med våra fadderföretag samt det lokala näringslivet i övrigt kan vi erbjuda motsvarande praktik till våra utländska partnerskolors elever. Jan-Eric Larsén, lärare i ekonomiska ämnen 15

16 Lokal akademi inom Text Göran Wänglöf gymnasiet BPORTO BETALT Gruppförsändelse Avsändare Ovanåkers kommun Edsbyn Voxnadalens Gymnasium och Vuxenutbildningen i Ovanåker är sedan årsskiftet en lokal akademi inom en världsvid organisation som heter Cisco Networking Academy. Detta innebär att man kan följa en internationellt accepterad och generell utbildning inom området nätverk för datorer. Nätverk kan delas upp i två kategorier, LAN (Local Area Network) och WAN (Wide Area Network). LAN är ofta en grupp datorer på en begränsad yta, t ex samma våningsplan eller samma byggnad. WAN bygger samman datorer som finns på geografiskt skilda platser. Det mest kända WAN torde vara Internet. Varje dag möts vi av internetadresser, uppmaningar att a och hänvisningar till internet. Bakom dessa begrepp döljer sig ett mycket stort och globalt nätverk av datorer, som måste kunna kommunicera med varandra. För att detta skall fungera krävs en stor mängd regler, som skall kunna hantera all den informationsmängd som skickas över datanätverk. I det stora perspektivet skall miljontals dataservrar kommunicera med varandra. Längs vägen/kabeln från avsändare till mottagare finns intelligenta stationer ( t ex switchar och routrar ) som styr varje datapaket på den bästa vägen. När det gäller att bygga nätverk, är Cisco en av de största aktörerna i världen. Man har en lång erfarenhet och kunskap kring nätverk, som man nu har sammanställt i ett undervisningsprogram kallat Cisco Networking Academy. Vi har byggt upp ett laboratorium, där funktionen och användandet av routrar, switchar, hubbar och datorer undersöks. Parallellt med arbetet i laboratoriet, läser man ett engelskspråkigt material, som beskriver uppbyggnaden av LAN och WAN. Under augusti 2001 har de första eleverna kommit till denna kurs. Nätverksutbildning ges både inom ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen. För ungdomarna är det en del av kursutbudet vid Voxnadalens Gymnasium, för de vuxna ges en utbildning till nätverkstekniker. Dessa läser förutom nätverk, även grunder i persondatorn uppbyggnad, programmering och operativsystem. Efter avslutad utbildning finns möjlighet att certifiera sig enligt Cisco CCNA (Cisco Certified Network Associate). Om du funderar på ett nytt jobb fundera på ett nytt liv! Är det dags att byta jobb? Får vi i så fall ta dina tankar en liten bit till. Fundera på det här; korta jobbresor, ingen trängsel, oändlig natur, frihet, frisk luft, några minuter till golfbana, skidanläggning, ridhus, simhall, vandringsleder, kanotvatten och mycket annat. Tid för socialt umgänge, tid för ett nytt liv ett rikt liv. Här får du en hälsingegård för samma pengar som du betalar för en etta i Stockholm. ALFTA & EDSBYN N AT U R T R A D I T I O N I N N O VAT I O N Vill du veta mer, ring till Vuxenutbildningen tel 0271/ , eller