PROTOKOLL. Anja Karlsson Birgitta Larsson RPG Jan-Erik Lövbom SPF-Seniorerna

Transkript

1 PROTOKOLL 1/5 Maud Jonsson Sammanträdesplats Närvarande Region Östergötlands Pensionärsråd Kl Sessionssalen, Regionhuset Linköping Ledamöter Ordinarie Torbjörn Holmqvist (S) Region Östergötland Ordförande Kerstin Nordenberg (M) Region Östergötland Anders Agnemar (C) Region Östergötland Birgitta Wessman Thyrsson (S) Region Östergötland Anders Eksmo (KD) Region Östergötland Curt Karlsson PRO Vice ordförande Helena Johansson PRO Iréne Carlsson SPF-Seniorerna Olle Ståhl SPRF Anja Karlsson SKPF Birgitta Larsson RPG Jan-Erik Lövbom SPF-Seniorerna Ersättare Eva Hermansson (M) Region Östergötland Anita Norrman (MP) Region Östergötland Kjell Fransson (FP) Region Östergötland Louise Holm (M) Region Östergötland Börge Andersson PRO Solveig Utter-Pertmann SPRF Ragnhild Wärn PRO Lennart Lidé RPG Inga-Stina Ander SPF Kerstin Strand SPF Frånvarande Rainer Fredriksson (S) Region Östergötland Gun Axelsson PRO Göran Forsman PRO Maritha Engström SKPF Övriga Göran Gunnarsson Ordförande Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Bengt Nordström Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Jan Owe-Larsson Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Anders Lennartsson Östgötatrafiken Lise-Lotte Erlandsson Östgötatrafiken Johan Mases Enheten för samhällsbyggnad Ulf Dahlqvist Region Östergötland, IT-tekniker Johnny Eriksson AA-video, IT-tekniker Agneta Nordenberg Region Östergötland, processstöd Mona Krispinsson Region Östergötland, processtöd Maud Jonsson Region Östergötland, sekreterare

2 PROTOKOLL 2/5 Maud Jonsson Sammanträdets öppnande Val av protokollsjusterare Region Östergötlands Pensionärsråd Kl Ordföranden hälsar ledamöterna välkomna och förklarar sammanträdet öppnat. Föregående mötesprotokoll och dagordningen godkänns, med notering om att Kerstin Strand SPF deltog på RPR och inte var frånvarande som felaktigt uppgivits i protokollet. Därefter sker upprop och en övrig fråga anmäldes. 21 Curt Karlsson utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll. Information från Trafikoch samhällsplaneringsnämnden samt Östgötatrafiken 22 Dagens sammanträde är vikt för informationer av Trafik- och samhällsplaneringsnämnden. Göran Gunnarsson är ordförande i nämnden och med sig har han presidiet i Trafik-och samhällsplaneringsnämnden, Bengt Nordström samt Jan Owe- Larsson. Efter en kort inledning av Göran Gunnarsson informerar Anders Lennartsson från Östgötatrafiken. Se hans bilder här. Östgötatrafiken har två roller: myndighetsstöd och driftsorganisation. Verksamheten består av den allmänna kollektivtrafiken och den särskilda kollektivtrafiken. Planer finns på att köpa in 15 nya tågfordon samt att de gamla tågen ska avvecklas, dock finns 10-åriga avtal som avser tågfordon. Avtalslängden för expressbussar är mellan 8-10 år och för landsbygdstrafiken 6 år. De drivmedel som används är: El, biogas, och HVO-drivmedel. Till sommaren ska alla fordon ha förnyelsebart bränsle, beslut togs Färdtjänst Den allmänna kollektivtrafiken ska i första hand användas. Vi jobbar ständigt på att förbättra våra kanaler till resenärerna. Hur mycket kan kommunerna påverka? Samråd finns med kommunerna och Östgötatrafiken har också dialoger om önskemål om mer trafik önskas. Blir det billigare för pensionärer vissa tider? Detta är en politisk fråga. Inga diskussioner finns för tillfället. Pensionärer har dock en särskild taxa. Elbussar finns inte ännu, vi satsar på biogas som drivmedel. Ett projekt finns om att köra elbussar. Finns det planer på lågtrafiktaxa? Denna fråga bör diskuteras framöver.

3 PROTOKOLL 3/5 Maud Jonsson Information om sjukresor Region Östergötlands Pensionärsråd Kl Lise-Lott Erlandsson, Östgötatrafiken informerar om särskild kollektivtrafik. Se hennes bilder här Kommunerna har den 1 januari 2012 lämnat över ansvaret för den särskilda kollektivtrafiken till Trafik- och samhällsplaneringsnämnden. Hos kommunerna ansöker man om tillståndsgivning vilken är beroende på hur transporten utförs. Östgötatrafiken ansvarar för beställningstrafiken vilken bokas per telefon, tidigast görs detta 14 dagar innan avfärd och senast 1 timme innan. Östgötatrafiken ansvarar för beställningstrafiken. Färdtjänst ansöker man om hos kommunen. Ett gemensamt regelverk finns som är beslutat av Trafik- och samhällsplaneringsnämnden. Riksfärdtjänst ansöker man om vid varje tillfälle, länsfärdtjänst ansöker man om hos Östgötatrafikens beställningscentral. Ledsagare vid särskild kollektivtrafik åker gratis, ledsagare i den allmänna kollektivtrafiken betalar fast taxa. Sjukresor Fr o m 1 juli 2014 infördes högkostnadsskydd med 1760:- för 12 månader. Färdtjänstkunder omfattas inte av högkostnadsskyddet men kan på begäran fr o m 1nov 2014 erhålla detta. Det finns krav på att chauffören ska hjälpa passageraren i och ur bilen. Hälsotillståndetet är avgörande för resan. Sjukresor samordnas med färdtjänst. Kundärenden Kundundersökningar görs dagligen för att få in underlag om hur resan utförts. Samhällsplanering 24 Johan Mases från Enheten för samhällsbyggnad informerar. Se hans bilder här. En god byggmiljö ger en bra infrastruktur. Kommunen jobbar med översiktsplan och detaljplan. Genom samråd prioriteras vilka vägar som ska underhållas. Ett regionalt utvecklingsprogram finns med åtta stycken strategier.

4 PROTOKOLL 4/5 Maud Jonsson Region Östergötlands Pensionärsråd Kl Information om Trafiknämndens arbete med medborgardialoger 25 Roland Nilsson projekt- och trafikplanerare från Östgötatrafiken informerar. Se bilder från medborgardialogerna här. Rapporter från medborgardialogerna avseende gymnasieungdomar finns att läsa här samt rapport avseende landsbygdboende finns att läsa här. Syftet med medborgardialogerna är att nå ut till människor som bor i Östergötland. Trafik- och samhällsnämnden har intervjuat anställda på större arbetsplatser för att få deras syn på hur man kan förändra servicen på landsbygden. Som det ser ut nu är det väldigt låg användning av kollektivtrafiken, lågt antal resenärer och turer. Det blir bättre service på landsbygden när trafik- och anropsstyrning införs. Medborgardialoger i miniformat Övriga frågor 26 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ställde frågor till ledamöterna för diskussion. 27 Information kring syncentralen i Norrköping sammanslagning med Linköping. Vi tar med oss frågan till nästa arbetsutskott den 11 november. Ulf Dahlqvist ledningsstaben och Jonny Eriksson AA-video informerar om tekniken i Sessionsalen. Nästa sammanträde 28 Nästa sammanträde är den 9 december med studiebesök och presentationer från olika verksamheter vid Universitetssjukhuset i Linköping. Samling kl i konferensrum Blå salen, ingång 13, plan 13. Program och vägbeskrivning skickas ut 2 veckor före mötet. Mötets avslutande 29 Ordföranden förklarar sammanträdet avslutat och tackar för visat intresse. Justerat Vid protokollet Maud Jonsson Sekreterare

5 PROTOKOLL 5/5 Maud Jonsson Region Östergötlands Pensionärsråd Kl Justerat Justerat Torbjörn Holmqvist Ordförande Curt Karlsson PRO

6 ÖstgötaTrafiken

7 ÖstgötaTrafikens två roller Myndighetsstöd Driftsorganisation

8 Myndighetsstöd Tjänstemannastöd till TSN Detta gäller exempelvis framtagande av regionalt trafikförsörjningsprogram, utredningar om allmän trafikplikt, framtagande av statistik samt andra utredningar och skrivelser. ÖstgötaTrafiken ansvarar för beredningen av kollektivtrafikärenden till TSN. ÖstgötaTrafikens medarbetare agerar i vissa frågor självständigt som företrädare för RKTM

9 Driftsorganisation ÖstgötaTrafiken ansvarar för den dagliga driften av kollektivtrafiken, upphandling och avtalstecknande, trafikplanering, trafikledning, beställningscentral, kundtjänst med mera.

10 Vår verksamhet

11 ÖstgötaTrafiken ett dygn i siffror

12 ÖstgötaTrafiken ett dygn i sffror

13 Mer om ÖstgötaTrafiken 140 anställda Huvudkontor i Linköping och operativt center i Mjölby Kundcenter i Linköping och Norrköping Serviceverkstad i Linköping Ägs av Region Östergötland (fd Landstinget) 60% skattemedel 40% egenavgifter

14 Upphandlad trafik All vår trafik handlas upp enligt lagen om offentlig upphandling (LOU/LUF) Körs av entreprenörer och transportörer

15 Särskild kollektivtrafik Lise-Lotte Erlandsson, ÖstgötaTrafiken Särskild Region Östergötland kollektivtrafik, , Lise-Lotte Erlandsson

16 Resor Allmän kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik Regional kollektivtrafikmyndighet Färdtjänst Sjukresor Region Östergötland Skolskjutstrafik

17 Särskild kollektivtrafik Kommunerna har genom avtal möjlighet att överlåta ansvaret för den särskilda kollektivtrafiken Från 1 januari 2012 sker detta via landstingets Trafiknämnd till ÖstgötaTrafiken Skapa förutsättningar för att samordna den särskilda kollektivtrafiken och uppnå effektivare utnyttjande av fordon Genomföra upphandling Ansvara för drift och uppföljning Kommunerna ansvara försättningsvis för tillståndsgivningen Region Östergötland

18 ÖstgötaTrafikens uppgift: Samordna och integrera trafik Allmän kollektivtrafik Stom-/direktlinjer Regiontrafik Viss del av servicetrafiken Skärgårdstrafiken Allmän kollektivtrafik Servicetrafik Servicelinjer Kompletteringstrafik Särskild kollektivtrafik Stomlinjer Färdtjänst, sjukresor Viss del av skolskjutstrafiken Region Östergötland Särskild kollektivtrafik Färdtjänst Sjukresor Viss del av skolskjutstrafiken Beställningstrafik

19 Färdtjänstresor Kommunöverskridande färdtjänstresor (länsfärdtjänst) Resor mellan kommuner Inomkommunal färdtjänstresor Resor inom respektive kommun Resor till andra delar av Sverige (riksfärdjänst) Gemensamt regelverk för de kommuner som överlämnat den inomkommunala färdtjänsten Servicenivå Medresenär/ledsagare Avgift Fastställs av Trafik- och samhällsplaneringsnämnden i Regionen Region Östergötland

20 Sjukresor Kommunöverskridande sjukresor Resor mellan kommuner Inomkommunal sjukresor Resor inom respektive kommun Sjukresor till andra sjukhus på remiss Specialistvård Vårdgaranti Regelverk för sjukresor och Sjukreseersättning Villkor Beställning Avgift, sjukreseersättning Fastställs av Hälso- och sjukvårdsnämnden inom Regionen Region Östergötland

21 Sjukresor Nytt regelverk från 1 juli 2014 Landstinget införde högskostnadsskydd från 1 juli kr (22 enkelresor à 80kr) för 12 månader Ej avgiftsfritt för dagpatienter eller dialysresenärer Färdtjänstkunder utanför högkostnadsskydd 1 november 2014 kan färdtjänstkunder erhålla högkostnadsskydd på egen begäran ÖstgötaTrafiken tog över administrationen av sjukresor från landstinget från 1 september 2014 Region Östergötland

22 ÖstgötaTrafikens beställningscentral Beställningscentral för alla typer av beställningstrafik som upphandlats av ÖstgötaTrafiken Telefonnummer: vid beställning av enstaka resa Vid beställning av återkommande resor finns speciella nummer: Boende i Linköping Boende i Norrköping Övriga för frågor och synpunkter Region Östergötland

23 Samhällsplanering Information Region Östergötlands pensionärsråd Linköping, , Region Östergötland Johan Mases

24 Ny organisation ny arbetsplats 1 januari 2015 Ny organisation Nya medarbetare Nya uppdrag Region Östergötland 2

25 Region Östergötland regionalt tillväxtansvarig Regionalt tillväxtarbete 5 De landsting som avses i denna lag ska: 1. utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin, Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län 2. trots 2 kap. 8 andra stycket kommunallagen (1991:900) besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete, och 3. följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. 6 De landsting som avses i denna lag får utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram Region Östergötland

26 Regionalt utvecklingsansvar (fortsättning) Transportinfrastruktur 7 De landsting som avses i denna lag ska upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Samverkan och samråd 8 De landsting som avses i denna lag ska samverka med 1. länets kommuner, och 2. länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter. 9 De landsting som avses i denna lag ska samråda med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet. Statliga myndigheter 10 Statliga myndigheter som bedriver verksamhet i länet ska beakta den strategi som fastställts för länets utveckling. Region Östergötland 4

27 Region Östergötland

28 Samhällsplanering i Sverige Region Östergötland 6

29 Regionalt utvecklingsprogram Antogs av Regionfullmäktige 2012 (då regionförbund) Innehåller: Målbild Utmaningar Strategier Rekommendationer Region Östergötland 7

30 8 strategier Förstärka den samlade handlingsförmågan i Östergötland Främja östgötarnas möjligheter till livskvalitet och personlig utveckling Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang Stimulera ett dynamiskt företags- och innovationsklimat i Östergötland Stärka Östergötland som flerkärnig stadsregion Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar Tillvarata och utveckla Östergötlands attraktivitet Region Östergötland 8

31 8 strategier Förstärka den samlade handlingsförmågan i Östergötland Främja östgötarnas möjligheter till livskvalitet och personlig utveckling Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang Stimulera ett dynamiskt företags- och innovationsklimat i Östergötland Stärka Östergötland som flerkärnig stadsregion Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar Tillvarata och utveckla Östergötlands attraktivitet Region Östergötland 9

32 Region Östergötland 10

33 Region Östergötland 11

34 Region Östergötland 12

35 Förordningen (1997:263)om länsplaner för transportinfrastruktur Planeringsram: 1,4 miljarder Region Östergötland 13

36 Regionalt trafikförsörjnings- program Innehåll: En redovisning av alla former av regional kollektivtrafik i länet Åtgärder för att skydda miljön Mål för anpassning av kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning Nytt RTP är på gång! Region Östergötland 14

37 Regionalt planering RUP LTP RTP Region Östergötland 15

38 Tack! Tack för visat intresse! Johan Mases Region Östergötland Region Östergötland 16

39 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens medborgardialoger Presentation vid Regionens pensionärsråd FRN-Utveckling Region Östergötland

40 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens medborgardialoger Bakgrund Gymnasiedialoger hösten 2014 Motala, Linköping, Norrköping och Vreta Byalagsdialoger våren kommunbesök Region Östergötland 2

41 Synpunkter gymnasiedialoger Allmänt Fordon Säkerhet Väntsalar Trygghet Turtäthet Tidtabeller Biljettköp Förarna Övrigt Framtid Region Östergötland 3

42 Synpunkter kommundialoger Nämndens nya roll Samverkan och samplanering Försöksverksamhet Analyser och beslutsunderlag Informationsbehov och biljettköp Teknik Handläggning och bemötande Övrigt Region Östergötland 4

43 Dagens medborgardialog På vilket sätt nyttjar du kollektivtrafikservicen? Vilka för och nackdelar upplever du finns? Vad skulle kunna få dig att nyttja kollektivtrafiken i större utsträckning? Hur lättillgänglig är informationen om linjer, turer och tider? Hur upplever du att de nya rutinerna för biljettköp fungerar för dig? Region Östergötland 5

44 Ledningsstaben Roland Nilsson (11) Dnr TN Rapport från trafiknämndens medborgardialog med gymnasieungdomar hösten 2014 Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B landstinget@lio.se

45 Ledningsstaben Roland Nilsson (11) Dnr TN Förord Projektgruppen vill rikta ett varmt tack till berörda på de fyra gymnasieskolor som besöktes. Tack till skolledning och personal som planerat våra besök helt enligt våra önskemål. Tack till alla trevliga ungdomar som vid samtal och via webbenkät frikostigt delgivit oss sina tankar, erfarenheter och upplevelser om kollektivtrafiken nu och i framtiden. Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B landstinget@lio.se

46 Ledningsstaben Roland Nilsson (11) Dnr TN Projektgrupp Göran Gunnarsson, ordförande Trafiknämnden Mari Hultgren, ledamot Trafiknämnden Nils-Ingvar Graan, ledamot Trafiknämnden Richard Widén Eliana Pettersson Bodil Knuthammar Roland Nilsson Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B landstinget@lio.se

47 Ledningsstaben Roland Nilsson (11) Dnr TN Innehåll Förord 2 Projektgrupp 3 Bakgrund 5 Syfte och avgränsningar 5 Genomförande och metod 6 Analys av genomförande och metod 7 Dialogresultat 8 Analys av dialogresultat 10 Referenser 11 Bilagor 11 Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B landstinget@lio.se

48 Ledningsstaben Roland Nilsson (11) Dnr TN Bakgrund Trafiknämnden vid Landstinget i Östergötland har det övergripande ansvaret att leda, utveckla och följa upp kollektivtrafiken utifrån de riktlinjer och ekonomiska ramar som fastställs av landstingsfullmäktige. Trafiknämnden är också regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar i den rollen för det regionala trafikförsörjningsprogrammet, beslut om allmän trafikplikt och samråd med kommunerna och andra intressenter. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet (RTP) beskriver kollektivtrafikens vision, strategiska val och mål med en längre planeringshorisont. I processen kring översyn av RTP har nämnden ett brett faktaunderlag bland annat en resvaneundersökning där många östgötars behov och önskemål finns redovisade. I nämnden aktualiserades under våren 2014 behovet av en kompletterande selektiv undersökning i dialogform med olika grupper av brukare/medborgare. Nämnden beslöt därför att utse en grupp bestående av tre ledamöter enligt ovan som tillsammans med tre tjänstemän skulle genomföra medborgar-/brukardialog. Syfte och avgränsningar Uppdraget var dels att utarbeta ett koncept till medborgardialog för trafiknämnden, dels att genomföra dialoger med strategiskt valda grupper i länet. Syftet med dialogerna är att involvera medborgarna och uppnå en högre grad av delaktighet i utvecklingen av trafiken. De ska vara ett redskap för att utveckla och öka resandet med kollektivtrafiken och kunna optimera trafik på olika platser i länet utifrån kundernas behov i dag och i framtiden. Medborgardialogerna ska också tjäna syftet att informera om landstingets roll och vara ett led i demokratiprocessen. Nämnden fastställde att prioriterade målgrupper för dialogerna skulle bli ungdomar, landsbygdsboende och anställda på stora arbetsplatser. Ungdomsgruppen betraktades som lite extra intressant då de utgör de framtida resenärerna men också de nya bilförarna. Kanske samtalen kan bidra till svar på frågan varför många väljer bilen i stället för buss eller tåg? Nämnden beslöt att första steget i processen skulle riktas till myndiga ungdomar i gymnasieskolan. För att uppnå en god spridning i fråga om skolornas inriktning, struktur och geografiska belägenhet valdes Anders Ljungstedts Gymnasium i Linköping, de Geer-gymnasiet i Norrköping, Carlsund Utbildningscentrum i Motala samt Vretagymnasiet. Medborgardialogerna förväntas vidare ge ett resultat som ska användas i det kommande arbetet med översyn av den regionala trafikförsörjningsplanen. Det är också angeläget att en återkoppling av resultaten sker med de som deltagit. Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B landstinget@lio.se

49 Ledningsstaben Roland Nilsson (11) Dnr TN Genomförande och metod Nämndens ambition var att genom dialogprocessen också utforma en modell för i framtiden användbar kvalitativ dialog med dagens och morgondagens trafikanter. Därför skulle dialogen med gymnasieungdomar bli något av ett pilotfall. Projektsamordnaren fick inför det första delprojektet med gymnasieungdomar uppdraget att kontakta berörda skolor för att på varje plats möta ett tjugotal frivilliga och myndiga ungdomar spridda mellan olika utbildningsprogram. I mitten av september kontaktades skolledarna genom telefonsamtal och introduktionsbrev. Det totala antalet ungdomar som deltog var 86, fördelade på Anders Ljungstedts Gymnasium i Linköping 26, de Geergymnasiet i Norrköping 18, Carlsunds Utbildningscentrum i Motala 19 och Vretagymnasiet 23. Delar av projektgruppen fick i uppdrag att utforma en enkät som i förväg skulle skickas till berörda ungdomar på respektive skola och besvaras via nätet. Frågorna skulle i tillämpliga delar ha sitt ursprung i resvaneundersökningen och även innehålla några öppna frågor som kunde ligga till grund för själva samtalen. Landstingets enkätverktyg användes för ändamålet. Själva samtalen skulle genomföras i mindre grupper av ungdomar. En önskvärd gruppstorlek uppgavs till ca 7 8 personer varvid den kallade gruppen ungdomar kom att delas på tre mindre. Samtalet med varje sådan delgrupp kom att ledas av en politiker tillsammans med en noterande tjänsteman. Samlingarna inleddes med fika och en allmän information om landstinget och kollektivtrafiken. Därefter fördelades ungdomarna mellan olika lokaler där själva dialogerna ägde rum. Enkätens fem avslutande öppna frågor blev utgångspunkt för samtalen. I viss mån kom enkätsvaren att utgöra en bakgrund för samtalsledaren. Initiativet till medborgardialog som systematisk arbetsmetod togs av SKL Utgångspunkten var att stödja medlemmarna i arbetet med att stärka den medborgerliga förankringen. Bakgrunden var en oro för den demokratiska utvecklingen med ett ojämnt valdeltagande med stora skillnader mellan olika områden inom kommuner och landsting, ett minskat intresse för att bli medlem i de politiska partierna samt ett minskat förtroende för politiker och politiska institutioner. Medborgardialogen ska ses som en del i styrprocessen, som ett av flera underlag för de förtroendevalda vid beslutsfattande. Genom medborgardialogen kan de värderingar som råder bland medborgarna fogas samman med de faktakunskaper som tjänstemän tar fram vid beslut. De erfarenheter som framkommit av SKL:s projekt kring medborgardialogen har utgjort en värdefull grund för trafiknämndens arbete. Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B landstinget@lio.se

50 Ledningsstaben Roland Nilsson (11) Dnr TN Analys av genomförande och metod Det första steget i en dialogprocess är att ta fram principerna för dialogen. Varför ska vi ha en dialog, vad vinner vi och medborgarna på detta och vilka utgångspunkter ska råda? Vilka demokrati- och effektivitetsvinster vill man uppnå? Medvetenheten om och svaren på dessa frågor var väl tillgodosedda inför projektet. Vidare är det angeläget att man är överens mellan blockgränserna och att tjänstemännen inte uppfattar processen som att deras faktakunskaper inte skulle räcka. Även på detta område var bilden klar. Vad gäller urval av ungdomar gavs inte helt tydliga direktiv till skolorna. Ungdomarna rekryterades på olika sätt. I något fall genom skolledning, i annat fall genom mentorer och i ett tredje fall genom elevkårsordföranden. Grupperna blev genom detta inbördes mycket olika vilket i sig också kan ses som en viss fördel. Resultatet av medborgardialogerna ska utgöra ett av flera underlag inför kommande översyn av RTP. Det är angeläget att i styrprocessen ha en klar arbetsgång där man kan följa materialets väg och hur det beaktas. I annat fall kan medborgarnas tilltro riskeras. I en dialogprocess är det också viktigt att ha en kommunikationsplan sannolikt som del i en större sådan. I detta fall har medierna kontaktats och informerats om skolbesöken men dessvärre inte nappat på erbjudandet att komma till skolorna och på plats få del av processen. Däremot har ett par redaktioner visat intresse och önskat få del av rapporten för att senare uppmärksamma dialogen med gymnasieungdomarna. Vid valet av dialogmetod valdes en kombination av digital och fysisk modell. Skolorna ombads via ett introduktionsbrev till skolledningen att rekrytera ungdomar och skicka namn med mejllista till projektsamordnaren. En skolledare påpekade att enbart mejlkommunikation inte är en fungerande kommunikationskanal med dagens ungdom utan måste kompletteras med sms. Detta visade sig vara rätt och skolorna ombads även lista ungdomarnas mobiltelefonnummer. Alla ungdomar hade vid besöket inte besvarat webbenkäten då det visade sig att vissa adresser var inaktuella eller felaktigt angivna. De som inte hade besvarat enkäten innan dialogtillfällena, ombads besvara frågorna i efterhand, vilket långt ifrån alla gjort. Landstingets enkätverktyg är inte helt modernt och risken finns att ungdomar inte slutförde enkäten av bekvämlighetsskäl. Värdet av webbenkät kan ifrågasättas i detta sammanhang med tanke på att i stort sett samma uppgifter framkom vid dialogen och antalet svarande varit lågt. Enkäten blev emellertid, för dem som svarade, en bra förberedelse och underlag inför själva dialogen. Samtalen inleddes med allmän information om LiÖ i allmänhet och kollektivtrafiken i synnerhet. Vid de inledande besöken överskattades ungdomsgruppernas förkunskaper varvid informationen blev otillräcklig. Vid de kommande besöken blev informationen alltmera grundlig och kom mot slutet att hitta en form som bör ligga till grund för kommande dialoger. Inledningsmomentet behöver således planeras mera i detalj och hellre vara övertydligt än för Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B landstinget@lio.se

51 Ledningsstaben Roland Nilsson (11) Dnr TN knapphändigt. Inför kommande dialoger bör finnas en mall för såväl informationen som för samtalen. Med tanke på den förestående regionaliseringen är det lämpligt att vid kommande dialoger även inkludera en information om denna förändring. Likaså själva samtalen i delgrupperna kom att utformas olika med olika resultat som följd. Angeläget att skapa en fastare struktur för dessa och gärna ha en skriftlig handledning i punktform. Ett exempel på ett bra sätt att inleda dialogen är att ungdomarna, när de presenterar sig, också relativt ingående berättar om sitt sätt att ta sig till skolan och andra resvanor under veckan. Den metoden öppnar upp samtalet och bidrar till engagemang. Dialogresultat De flesta av de ungdomar som deltog i dialogen har en positiv inställning till kollektivtrafik. Därtill finns det en grupp som uttrycker att de så fort de har möjlighet kommer att börja åka bil istället. Många ungdomar uttrycker att de gärna vill fortsätta använda kollektivtrafiken men att det förutsätter att den uppfyller deras behov. De är väl medvetna om behovet av ett ökat kollektiv-åkande nu och i framtiden med tanke på miljön. Expressbussarna uppskattas särskilt. Ungdomar i tätort eller förort är mera nöjda än de landsbygdsboende där turtätheten är lägre och i vissa fall dessutom minskat. Det finns en ganska stor samstämmighet mellan ungdomarnas uppfattning om Östgötatrafikens tjänster. Här följer en sammanställning av förbättringsförslag och synpunkter: Fordonen: Fordonen upplevs i allmänhet som bekväma och rena även om undantag finns. Expressbussarna tycker ungdomarna bäst om. Skadegörelse förekommer inte så ofta mera på gamla bussar och spårvagnar. Stadsbussarnas säten anses av en del ungdomar för hårda. Bullernivån längst bak i biogasbussarna upplevs störande. Säkerhet: Vissa ungdomar tycker säkerheten blir lidande då fordonen ibland packas alltför fulla med passagerare. Alla bör ha en plats med möjlighet till bälte. Särskilt illa är det för små barn som egentligen borde sitta fastspända i barnstol. Det upplevs också att en del fordon körs alldeles för fort särskilt i rondeller och korsningar. Flera ungdomar uppger sig bli åksjuka av detta. Vidare finns risk för fallskada då man inte hunnit sätta sig innan bussen åker. Väntsalar: Ungdomarna efterfrågar tillgång till uppvärmd väntsal vid resecentrum ända tills sista avgångstid. Vidare kritiseras renhållningen på vissa av dessa liksom mekaniska funktioner på till exempel dörrar. Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B landstinget@lio.se

52 Ledningsstaben Roland Nilsson (11) Dnr TN Trygghet: Överfyllda fordon upplevs speciellt av flickorna som mycket obehagligt. Okända människor kommer innanför komfortzonen. En annan trygghetsfaktor som många landsortsungdomar påpekade är bristen på hållplatsutrop vintertid då man från den upplysta bussen inte ser var man befinner sig. Flera ungdomar berättar om händelser då de klivit av bussen vid fel hållplats på grund av detta och med en längre mörkerpromenad som följd. Turtätheten: Turtätheten i tätorten och mellan dessa upplevs som god. Däremot är de landsbygdsboende ungdomarna mycket missnöjda. I synnerhet kvällstid och helger saknas mer eller mindre möjligheten att åka kollektivt. De som bor i tätorterna önskar dock att antalet natturer ökar. Ett annat problem som nämns är svårigheterna att kollektivt förflytta sig mellan mindre orter då sådant resande förutsätter byte i centralort. Anropsstyrd trafik verkar intressant men förutsätter att det inte krävs alltför stor framförhållning. Ungdomarna önskar flexibilitet och möjlighet till sena tider särskilt under helger. Tidtabellen: Punktlighet är ibland ett problem vid byten. I synnerhet synkroniseringen mellan bussar och pendeltåg uppges ibland vara ett stort problem då tiden att förflytta sig däremellan är för kort och ibland till och med obefintlig. Vid förseningar skapar detta naturligtvis också ett problem med för små eller uteblivna marginaler. Det förekommer även att spårvagnar och bussar ibland avgår för tidigt från mellanhållplatserna. Realtidsinformationen via app upplevs mycket positivt men verkar inte omfatta alla linjer ännu. Biljettköp: Även om de flesta ungdomarna har tillgång till färdbevis från hemkommunen har många också erfarenhet av att köpa biljett. Flera besväras av att lägsta insättningsbelopp på värdekort är 100 kr. Man önskar kunna sätta in även lägre belopp. Ett annat önskemål är att enkelt kunna betala med bankkort direkt på bussen. Biljettautomaterna på spårvagnarna upplevs som krångliga. Förarna: Ungdomarna är överens om att den stora merparten av förarna är trevliga, tillmötesgående, hjälpsamma och skickliga i sitt yrke. Många ungdomar vittnar dock om att vissa förare verkar ha en negativ attityd till ungdomar. Uttryck för detta kan vara en allmänt sur uppsyn, hälsar inte, man kör iväg innan de hunnit sätta sig och inväntar inte en springande resenär på hållplatsen. Ungdomarna menar att det är helt OK med påpekande då någon till exempel har fötterna på ett säte men det borde kunna ske på ett trevligt sätt. Flera unga reagerar på att förare ibland hanterar mobiltelefon under körning. Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B landstinget@lio.se

53 Ledningsstaben Roland Nilsson (11) Dnr TN Enligt ungdomarna förekommer det i synnerhet i de större städerna att förare har språkproblem med svårighet att förstå tilltal som följd. Övrigt Ungdomarna önskar att bussarna förses med WiFi och uttag för laddning av mobiltelefon, platta etcetera. Hanteringen av kvarglömda saker anses fungera mycket bra. Framtid När ungdomarna tillfrågas om sina framtidsplaner beträffande åkande så tror de att det kommer att handla om en kombination av egen bil och kollektivtrafik. De landsortsboende ser bilen som en nödvändighet då kollektivtrafiken är dåligt utbyggd eller saknas helt. De flesta vill dock använda buss och tåg vid färd till arbete och utbildning om det är möjligt. En förutsättning är emellertid att det finns tillgång till hållplats i närheten av bostaden, att turtätheten är god och passar arbetstiderna, att fordonen är bekväma, restiden inte för lång och priset är överkomligt. Miljöaspekten som motiv åberopas inte så frekvent men ungdomarna verkar väl medvetna om att kollektivtrafiken är bra ur miljösynpunkt. Några ungdomar menar att bussarna måste anpassas bättre för barnfamiljer. Det handlar dels om säkerheten för barn då barnstolar saknas och dels utrymme för kassar vid veckohandling etcetera. Analys av dialogresultat Ungdomsgrupperna i dialogerna uppvisar en rad pragmatiska synpunkter på Östgötatrafikens tjänster. Många av dessa är av kostnadsdrivande art och förutsätter nya satsningar av olika slag. Nedan följer en sammanfattning av sådana önskemål. Av allt ungdomarna framförde är det mest oroande att det förefaller finnas en negativ attityd till ungdomar från vissa förare. Det kan ju handla om att dessa har negativa upplevelser av enstaka ungdomar men att framföra kollektivfordon är inte bara en fråga om körskicklighet utan också ett serviceyrke med ansvar för företagets policy. Det är särskilt oroande om våra unga resenärer får ett negativt intryck av sitt resande under skoltiden. Då är risken stor att dessa känslor styr det framtida valet till bilens fördel. Säkerhetsaspekten för passagerare betonas av många ungdomar. Risk för fallolycka när föraren kör iväg innan man hunnit sätta sig, mobiltelefonhantering av förare under färd, hög fart i kurvor och rondeller, lösa barnvagnar och barn som inte är fastspända i bilbarnstol, överfyllda fordon på vissa turer etcetera. Flickors upplevelse av starkt obehag vid färd med överfyllda fordon måste tas på största allvar. Kränkningar av integritet och intrång i komfortzon Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B landstinget@lio.se

54 Ledningsstaben Roland Nilsson (11) Dnr TN bidrar verkligen inte till en positiv reseupplevelse och ger en negativ attityd till kollektivt resande. Landsortsbussarna bör av säkerhetsskäl förses med hållplatsutrop eller digital visning Angeläget att förare under grund/fortbildning särskilt uppmärksammas på serviceyrkets ansvar för kundhantering och vikten av en attityd som överensstämmer med företagets policy. Ungdomarna vill bli sedda och bemötta med respekt. Den moderna informationstekniken har fått en snabb tillämpning och används flitigt särskilt av de yngre resenärerna. Därför är det viktigt att tekniken utnyttjas och till exempel realtidsinformationen omfattar alla linjer och är korrekt Många ungdomar tillbringar flera timmar per dag i Östgötatrafikens bussar och tåg. Tillvaron för dem skulle underlättas och resandet göras mera lockande om fordonen vore försedda med WiFi och laddningsmöjlighet för mobiltelefon o laptop. Referenser: 1: Medborgardialog som del i styrprocessen; Lena Langlet SKL : Elva tankar om medborgardialog i styrning; Lennart Hansson SKL Bilagor: 1: Webbenkät samt resultat 2: Introduktionsbrev till skolledning 3: Presentationsbrev till ungdomar Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post LINKÖPING S:t Larsgatan 49 B landstinget@lio.se

55 Vretagymnasiet De Geergymnasiet Fråga Respondenter Antal svar Procent Respondenter Antal svar Procent a Är du? Tjej 6 46, ,2 Kille 7 53,8 5 27,7 1. Hur lång resväg har du från din bostad till skolan? Mindre än 1 km 1 7, km 1 5, km 5 27, km 1 7,69 Mer än 10 km 11 84, ,6 2. Hur tar du dig från din bostad till skolan? Till fots 1 7, Cykel 4 16 Moped/EU moped Bil 9 64, Kollektivtrafik (tåg, buss, spårvagn) 4 28, Har du något färdbevis för att åka med kollektivtrafik? Nej 2 15,3 4 22,2 Ja, skolbiljett 10 76, ,1 Ja, periodbiljett (t ex månadsbiljett) 2 11,1 Ja, periodbiljett med reskassa 1 7,69 1 5,56 4. Hur långt har du till närmaste busshållplats/järnvägssta tion? Mindre än 100 meter 2 11, m 4 30, , m 1 7, ,1 1 2 km 1 7,69 1 5, km , km 3 23 Mer än 10 km 1 7,69 Vet ej 5. Har din familj tillgång till bil? Nej Ja, 1 bil ,1 Ja, 2 bilar 2 15,3 4 22,2 ja, 3 bilar eller fler 8 61,5 3 16,6 6. Hur många cyklar finns i familjen? Inga 3 16,6 1 st 1 7, ,6 2 st st eller fler 9 69, ,6

56 7. Hur många mopeder/eu mopeder finns i familjen? Inga 4 30, ,6 1 st 8 61,5 5 27,7 2 st 1 7,69 1 5,56 3 st eller fler 8. Har du själv körkort för bil? Ja 11 84,6 6 33,3 Nej 2 15, ,6 9. Har du förarbevis för moped? Ja 11 84,6 8 44,4 Nej 2 15, ,5 10. Kan du använda bil när du behöver? Nej 2 15,3 2 11,1 Ja, jag kör själv 10 76,9 6 33,3 Ja, jag blir skjutsad 1 7, ,5 11. Hur reser resten av familjen till skola/arbete? Till fots 2 10,5 2 7,14 Cykel 2 10,5 2 7,14 Moped/EU moped 1 3,57 Bil 13 68, ,5 Motorcykel Med kollektivtrafik (buss, tåg, spårvagn) 2 10,5 8 28,5

57 Anders Ljungstedts Gymnasium Carlsund Utbildningscentrum Respondenter Antal svar Procent Respondenter Antal svar Procent , , , , , , , ,1 1 11,1 5 27,7 1 11,1 4 22,2 6 66, , , , , ,3 7 43,7 3 33,3 6 37,5 2 12,5 1 11,1 1 6, ,1 1 11, , , , , ,2

58 , , , , , , , , ,3 3 17,6 4 15,3 2 7, , ,4 4 23,5 6 23

59 Enhetschef/Rektorer vid De Geergymnasiet i Norrköping Anders Ljungstedts Gymnasium Linköping Carlsunds Utbildningscentrum i Motala Vretagymnasiet Landstinget i Östergötland Dialog kring gymnasieelevers resvanor. Merparten av länets kommunikationer mellan olika orter hanteras av Östgötatrafiken AB som ägs av Landstinget i Östergötland. Trafiknämnden är den politiska grupp som beslutar om ekonomi och övergripande mål för verksamheten. Mål och strategier beskrivs i dokumentet Regionalt Trafikförsörjningsprogram för Östergötland, som regelbundet revideras och utvärderas. Inför kommande års översyn av dokumentet önskar företrädare för trafiknämnden att träffa olika målgrupper i länet för att i dialogform inhämta synpunkter och önskemål kring Östgötatrafikens tjänster. En av dessa målgrupper är gymnasieelever. Nämnden har valt ut de fyra gymnasieskolorna enligt ovan, vilka bedöms ge en representativ bild av länets skolor avseende karaktär och geografi. Vid våra gymnasier finns de nya och kommande resenärerna. Många ungdomar reser dagligen. Här finns också de blivande bilförarna där vissa väljer bort buss eller tåg mot bil. Varför så är fallet är en av de frågor man önskar belysa. Planen är att under andra halvan av oktober och första halvan av november månad på respektive skola genomföra dialog med ett tjugotal slumpvis utvalda myndiga gymnasieelever från länet. Dessa kan men behöver inte enbart utgöras av elever med av hemkommunen finansierat färdbevis. Politikerna önskar träffa ungdomarna först i helgrupp och sedan i tre parallella grupper om 6 8 personer. Dialogbesöket beräknas ta i anspråk tim. Frågeställningarna skickas ut i förväg till berörda via mejl. Dialogresultaten kommer att utgöra en viktig input för arbetet med översyn och revidering av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. En sammanställning av framkomna synpunkter kommer naturligtvis att återkopplas till grupperna. Nedan finns förslag på dagar för besöken. Tacksam om varje utvald gymnasieskola från avgångsklasser godtyckligt utser ett tjugotal frivilliga elever som tillsammans från skolan utgör önskad grupp. Elevernas e postadresser önskas via mejl till projektsamordnaren för utskick av förberedande webb enkät. Dialogerna kommer att genomföras i av skolan hänvisade lokaler. Som tack för besväret erhåller eleverna var sin biobiljett. I de fall skolorna har flera rektorer är jag tacksam om samordning sker för fördelning av eleverna mellan skolans olika gymnasieprogram för ungdomar. Med vänlig hälsning Göran Gunnarsson Ordförande i Trafiknämnden Landstinget i Östergötland Roland Nilsson Projektsamordnare roland.f.nilsson@lio.se tel: Förslag på tider för skolbesök finns på länken nedan. Boka enligt instruktion.

60 Till Medverkande gymnasieelever vid Vretagymnasiet Hej! Här kommer en liten information till dig som medverkar vid tisdagens träff med politiker. Trafiknämnden vid Landstinget i Östergötland har det politiska ansvaret för Östgötatrafiken. Deras uppgift är bl.a. att formulera och följa upp mål och riktlinjer för denna viktiga service till medborgarna i länet. En av de viktigaste målgrupperna för Länstrafiken är elever vid länets olika utbildningar. Nämnden kommer nästa år att göra en översyn av de mål som styr verksamheten och är därför angelägen att komma i kontakt med gymnasieelever för att få era synpunkter inför översynen. Fyra gymnasieskolor i länet har valts ut för uppgiften. Det är därför du erbjudits delta vid denna träff och vi är mycket glada för att du ställer upp. Besöket är upplagt på följande sätt. Under ett par timmar kommer tre politiker och tre tjänstemän att träffa er. Mötet börjar med en allmän information med fika varpå följer själva dialogen då gruppen delas upp i tre mindre grupper för ett samtal kring de öppna frågeställningar som finns i slutet av enkäten på länken nedan. Mycket bra om du svarar på frågorna i förväg. Svaren är viktiga för oss och de lagras naturligtvis helt anonymt. Vi ser fram emot att få besöka Vreta och träffa er elevrepresentanter. Vi ses mellan kl och och samlas i sal 02. Här är länken till frågorna: xxxxxxxxxxxxxxxxx. Inloggning: yyyyyyyyyy Hälsningar Roland Nilsson Projektsamordnare Landstinget i Östergötland

61 Rapport från trafik- och samhällsplaneringsnämndens medborgardialog med landsbygdsboende Våren 2015 Handläggare: Roland Nilsson Verksamhet: Ledningsstaben Datum: Diarienummer: TSN

62 1 Förord Projektledningen vill rikta ett varmt tack till byalag, hembygdsföreningar, LRF-avdelningar och andra landsbygdsorganisationer i länet som deltog vid våra medborgardialogbesök. Tack till lokalpolitiker och tjänstemän som medverkat vid planering och genomförande av träffarna. Gruppens besök har gett en väldigt ingående och nyanserad bild av hur landsbygdsboende upplever kollektivtrafikservicen hur den har förändrats över tid och önskemålen kring hur den ska utformas i framtiden. Mötena har präglats av en konstruktiv och positiv anda där många goda förslag och idéer har framförts. Målet är att medborgardialoger ska bli en återkommande metodik i nämndens arbete med dessa och andra frågor. Ordförande har vid våra möten utlovat såväl skriftlig återkoppling av vårens dialogträffar som nya återkommande möten av detta slag.

63 2 Projektgrupp Politikerrepresentanter: Göran Gunnarsson (C), ordförande Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Bengt Nordström (MP), 1:e vice ordförande Jan Owe-Larsson (M), 2:e vice ordförande Nils-Ingvar Graan (KD), ledamot Per-Arne Larsson (S), ersättare Tjänstemän från regionen: Eliana Pettersson, ledningssekreterare Roland Nilsson, projektsamordnare

64 Innehållsförteckning 1 Förord Projektgrupp Bakgrund Syfte och avgränsningar Genomförande och metod Analys av genomförande och metod Dialogresultat Varför åker inte flera kollektivt av de landsbygdsboende utanför tätorterna? Vad fungerar bra idag med kollektivtrafikservicen? Vad fungerar mindre bra med dagens kollektivtrafikservice? Synpunkter riktade till kommunen Synpunkter riktade till Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Synpunkter riktade till Östgötatrafiken Övrigt Analys av dialogresultat och förslag till åtgärder Regionens och Trafik- och samhällsplaneringsnämndens nya roll Samverkan och samplanering Försöksverksamhet Analyser och beslutsunderlag Information om resealternativ och biljettköp Teknik Handläggning och bemötande Övrigt Referenser: Bilagor

65 3 Bakgrund Kollektivtrafiken spelar en central roll i en attraktiv region genom att skapa möjligheter för invånarna att ta del av en större arbets- och studiemarknad. Kollektivtrafiken behöver därför ständigt utvecklas för att möta nya och förändrade behov hos resenärer och medborgare. Samtidigt spelar kollektivt resande en viktig roll i ett hållbart samhälle genom att minska belastningen på miljön. Region Östergötland ansvarar genom AB Östgötatrafiken för kollektivtrafiken i Östergötland. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden är den politiska grupp som beslutar om övergripande mål för kollektivtrafiken. Denna nya nämnd ansvarar också för regionala utvecklingsfrågor inom samhällsbyggnad, infrastruktur, landsbygdsutveckling samt energi och klimat. Nämnden ansvarar således bland annat för att utreda, utforma och bereda det regionala trafikförsörjningsprogrammet (RTP) och länstransportplanen (LTP). Dessa styrdokument revideras minst en gång per mandatperiod. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet (RTP) beskriver kollektivtrafikens vision, strategiska val och mål med en längre planeringshorisont. I processen kring översyn av RTP har nämnden ett brett faktaunderlag bland annat en resvaneunder-sökning där många östgötars behov och önskemål finns redovisade. Dåvarande trafiknämnden aktualiserade under våren 2014 behovet av en kompletterande selektiv undersökning i dialogform med olika grupper av brukare/medborgare. Nämnden beslöt därför att utse en grupp bestående av ledamöter som tillsammans med tjänstemän skulle genomföra medborgar-/brukardialoger. Dessa skulle riktas mot tre olika målgrupper som vardera bedömdes belysa olika perspektiv av kollektivtrafikservicen. Under senhösten 2014 kom således dialog att genomföras med gymnasiestuderande ungdomar vi fyra av länets större gymnasieskolor och slutrapporterades vid årsskiftet. Under våren har nu samtliga kommuner deltagit i motsvarande dialog kring landsbygdskollektivtrafikservicen. Under hösten kommer det tredje delprojektet slutligen att genomföras avseende anställda vid större företag. 4 Syfte och avgränsningar Uppdraget var dels att utarbeta ett koncept till medborgardialog för trafiknämnden, dels att genomföra dialoger med strategiskt valda grupper i länet. Syftet med dialogerna är att involvera medborgarna och uppnå en högre grad av delaktighet i utvecklingen av kollektivtrafiken. De ska vara ett redskap för att utveckla och öka resande kollektivt och kunna optimera trafik på olika platser i länet utifrån kundernas behov i dag och i framtiden. Medborgardialogerna ska också tjäna syftet att informera om regionens roll och vara ett led i demokratiprocessen. Nämnden fastställde enligt ovan att prioriterade målgrupper för dialogerna skulle bli gymnasieungdomar, landsbygdsboende och anställda på stora arbetsplatser. Inför delprojekt två beslöt nämnden att erbjuda dialoger i länets alla kommuner med representanter för olika landsbyggsutvecklingsgrupper samt lokala handläggare och politiker. Denna rapport beskriver dialogen med landsbygdsboende. Medborgardialogerna förväntas ge ett resultat som ska användas i det kommande arbetet med översyn av den regionala trafikförsörjningsplanen. Det är också angeläget att en återkoppling av 5 (20)

66 resultaten sker med de som deltagit. Denna rapport kommer att, förutom till regionens trafik- och samhällsplaneringsnämnd och Östgötatrafiken, att distribueras till samtliga byalag/landsbygdsutvecklingsgrupper som varit representerade vid träffarna. 5 Genomförande och metod Nämndens ambition med alla tre delprojekten är att samla erfarenheter inför framtiden, samt hitta en användbar modell för fortsatt dialog som ett återkommande moment i regionens trafik- och samhällsplaneringsnämnds arbetssätt. Risken är annars, menar ledamöterna, att kommunikationen mellan medborgare/brukare och den regionala nivån äventyras med ett sviktande förtroende som följd. Den nyligen genomförda regionbildningen ställer också högre krav på information och kontakt vilket samtidigt kan tillgodoses vid besöken. Därför utformades i förväg också en powerpointpresentation som beskriver syftet med regionbildningen och den nya nämndens uppgifter (bilaga 1). Projektsamordnaren fick inför det andra delprojektet med landsbygdsboende uppdraget att kontakta länets kommuner. Detta skedde först med telefonkontakt för att utröna vem som ansvarar för dessa frågor och som sedan den fortsatta planeringen skulle genomföras tillsammans med. Vid dessa kontakter visade det sig att länets olika kommuner har olika organisation vad gäller handläggning av landsbygdsfrågor och också olika tradition av samverkan med i kommunen befintliga grupper med inriktning på landsbygdsutveckling. Större kommuner har oftare en person som enbart arbetar med landsbygdutvecklingsfrågor och då också ofta ett välutvecklat samarbete med dessa grupper och träffas regelbundet. I mindre kommuner är många olika arbetsuppgifter samlade på de få tjänstemän som finns och följaktligen blir det svårare att hantera alla ärenden samtidigt. I instruktionen från trafik- och samhällsplaneringsnämnden betonades betydelsen av samverkan med berörda kommuner. Därför utformades inbjudningsbrevet till organisationerna tillsammans med ansvarig tjänsteman och undertecknades av såväl regionen som kommunen (bilaga 2). Nämnden önskade vid besöken inte ha en allmän och öppen inbjudan utan att landsbygdsutvecklingsgrupperna skulle utse några representanter att vid dialogtillfällena framföra gruppens synpunkter. Syftet med detta var att uppnå en högre kvalitet i mötena och att kunna skapa ett konstruktivt klimat i samtalen. 6 (20)

67 Det visade sig också snart att de erfarenheter som gymnasiedialogen gett och som skulle ligga till grund för arbetet i andra delprojektet i stor utsträckning inte var tillämpbara. Därför kom ett nytt arbetssätt att utformas successivt under de första mötestillfällena. Instruktionen från nämnden var först att hantera kommunerna gruppvis för att minska antalet besökstillfällen. Vid de första kontakterna med kommunerna framkom att detta inte alls var önskvärt med anledning av att det skulle kunna innebära ett lägre engagemang och deltagande. Samtliga kommuner har besökts enskilt med undantag för Vadstena och Ödeshög där dialogen kombinerades. Inför besöken i kommunerna utformades ett frågeunderlag. Utgångspunkten var motsvarande material som använts vid gymnasiebesöken. Däremot behövdes en anpassning till den nya målgruppen. Frågorna skickades inte ut i förväg, de utgjorde ett underlag för ordföranden och var ett sätt att säkra likvärdigheten och jämförbarheten mellan de olika besöken (bilaga 3). Detta underlag kom också att kompletteras med trafikanalys från Östgötatrafiken, som nyligen gjort en ingående analys av turer, resandestatistik och kostnadstäckningsgrad (exempel i bilaga 4). Kollektivtrafikslagen och en karta över den aktuella besökskommunen bifogades även i underlaget. Det visade sig nämligen redan vid de inledande besöken att den geografiska detaljkunskapen inte räckte för att följa diskussionerna. Programmet vid träffarna avslutades varje gång med ett exempel på hur man i civilsamhället kan komplettera samhällsservicen med egna initiativ. I Tolg utanför Växjö har en metod utvecklats för mobilsamåkning med hjälp av smartphones och en speciellt utformad applikation. Det finns flera liknade projekt i landet och trafik- och samhällsplaneringsnämnden har inte tagit ställning till vad som kan rekommenderas i vårt län. Tolgprojektet har genomförts med medel från EU och uppmärksammats med ett innovationspris Kommunbesöken genomfördes under perioden 3 februari 2015 till 11 juni 2015 fördelade vid tolv tillfällen. Antalet deltagande från respektive kommun varierade mellan 10 och 35 personer. Totalt deltog, förutom regionens representanter, 222 personer vid besöken. Initiativet till medborgardialog som systematisk arbetsmetod togs av Sveriges kommuner och landsting (SKL) Utgångspunkten var att stödja medlemmarna i arbetet med att stärka den medborgerliga förankringen. Bakgrunden var en oro för den demokratiska utvecklingen med ett ojämnt valdeltagande med stora skillnader mellan olika områden inom kommuner och landsting, ett minskat intresse för att bli medlem i de politiska partierna samt ett minskat förtroende för politiker och politiska institutioner. Medborgardialogen ska ses som en del i styrprocessen, som ett av flera underlag för de förtroendevalda vid beslutsfattande. Genom medborgardialogen kan de värderingar som råder bland medborgarna fogas samman med de faktakunskaper som tjänstemän tar fram vid beslut. De erfarenheter som framkommit av SKL:s projekt kring medborgardialogen har utgjort en värdefull grund för trafik- och samhällsplaneringsnämndens arbete. 5.1 Analys av genomförande och metod Det första steget i en dialogprocess är alltid att ta fram principerna för dialogen. Varför ska vi ha en dialog, vad vinner vi och medborgarna på detta och vilka utgångspunkter ska råda? Vilka demokrati- och effektivitetsvinster vill man uppnå? Medvetenheten om och svaren på dessa frågor var också väl tillgodosedda inför delprojekt två. Det är angeläget att man är överens mellan partierna och att tjänstemännen inte uppfattar processen som att deras faktakunskaper inte skulle räcka. Även på detta område var bilden klar. Ursprungligen var avsikten att när kontakten med kommunerna etablerats någon eller några månader innan tänkt besöksdatum, kommunicera de befintliga utvecklingsgrupperna med det brev som utformats gemensamt mellan region och kommun. Det visade sig att denna metod inte var 7 (20)

68 effektiv nog. Brevet nådde inte rätt personer och i flera fall var inte kontaktuppgifterna uppdaterade på hemsidor och i register. Detta medförde att projektsamordnaren ringde runt till de olika grupperna för att hitta rätt kontakter och marknadsföra träffarna. Därefter skickades brevet ut. På detta sätt förbättrades kommunikationen med grupperna avsevärt. Vissa kommuner hade färdiga och uppdaterade listor över byalag och hembygdsföreningar medan andra kommuner mer eller mindre saknade sådana. I dessa fall blev uppdraget lite svårare men genomförbart bland annat med tillgång till lista för Länsstyrelsens bygdepeng. Inför kommunbesöken utvidgade nämnden antalet politikerdeltagare. Till första delprojektet utsåg nämnden tre ledamöter vilket visade sig bli sårbart då förhinder ibland uppstod. Därför utsågs fem representanter till andra delprojektet. Två av de tre från första delprojektet och ytterligare tre. Detta visade sig vara ett bra beslut då förhinder för enskilda nämndrepresentanter inträffade vid flera tillfällen. Ursprungsplanen var att använda ett liknade upplägg vid träffarna som under första delprojektet och genomföra dialogen i mindre grupper vid varje tillfälle. Redan vid första dialogtillfället i Ydre övergavs den tanken. Det kändes helt enkelt inte bra att dela upp de församlade på ett sådant sätt. Ordföranden valde istället att jobba med helgrupp och bikupediskussion inför de olika frågeställningarna. Frågeställningarna, som utgjorde underlag för mötesledaren, var ett bra stöd för mötena och gav ett bra material utifrån jämförbarhet och slutdokumentation. Ett pragmatiskt förhållningssätt till materialet kom dock att prägla mötena och vartefter inarbetades en bra rutin för genomförandet av dialogerna. Hänsyn fick tas till lokalernas utformning liksom möblering, teknisk utrustning, antalet deltagare och klimatet i gruppen. Det senare utgjorde en intressant iakttagelse. I vissa kommuner upplevde vi ett mycket gott samarbetsklimat mellan landsbygds-, kommun- och regionrepresentanter medan tongångarna i andra kunde vara lite hårdare. Vid besöken framfördes ofta synpunkter och önskemål som inte har stöd i kollektivtrafiklagen. Vid flera tillfällen fick därför ordföranden anledning att påminna om lagens innehåll. Även om olika tolkningar kan göras om hur skattemedlen ska användas så finns det en gränsdragning för vad som är kollektivtrafikens ansvar och vad som är marknadens. En annan erfarenhet som gjordes redan första träffen var att vår kunskap om den lokala geografin var otillräcklig för att kunna följa diskussionen på ett bra sätt. Därför togs inför varje möte fram ett kartmaterial över den aktuella kommunen och som distribuerades till nämndrepresentanterna inför träffarna. Ett annat område som såväl nämndrepresentanter som tjänstemän hade otillräcklig kunskap om gällde de olika turerna och dess förutsättningar. Därför kompletterades underlaget också med Östgötatrafikens nyligen genomförda trafikanalys med uppgifter kommunvis om befintliga turer, resandestatistik och kostnadstäckningsgrad. Detta material utgjorde också en bra kunskapsbas vid besöken. Östgötatrafikens tankar om förändringar i linjer och turer inför hösten skickades ut i förväg till nämndrepresentanterna för att ha en högre beredskap för de frågor som framfördes. Även om en detaljnivå kring enskilda hållplatser, tider och linjer inte var tanken med samtalen vid besöken kom sådana frågor ändå att vara ofrånkomliga vid sidan om mera principiella frågor och synpunkter, vilka var huvudmålet att avhandla. Detaljfrågor avvisades inte utan det utlovades att rena Östgötatrafikenfrågor skulle vidarebefordras till berörda. Resultatet av medborgardialogerna ska utgöra ett av flera underlag inför kommande översyn av RTP. Det är angeläget att i styrprocessen ha en klar arbetsgång där man kan följa materialets väg och hur det beaktas. I annat fall kan medborgarnas tilltro riskeras. Vid dialogerna utlovades dels en 8 (20)

69 återkoppling av slutrapporten och ytterligare dialogmöten som en återkommande metodik för nämndens arbete. I en dialogprocess är det också viktigt att ha en kommunikationsplan gärna som del i en större sådan. I detta fall har medierna kontaktats och informerats om kommunbesöken och i några fall har artiklar skrivits och i något fall reporter funnits på plats. Vi har tyvärr kunnat konstatera att dialogerna inte uppmärksammats medialt på det sätt vi önskat. Däremot har de låtit oss förstå att slutrapport och resultat är av större värde för dem att publicera och kommentera. 6 Dialogresultat Dialogerna med landsbygdsutvecklingsgruppernas representanter, lokala politiker och handläggare genomfördes i en konstruktiv anda. Mötena präglades av ett stort engagemang och deltagarna kom väl förberedda med många synpunkter och förslag till lösningar. Vissa grupper lämnade skriftligt material i förväg eller direkt vid mötena. I ett fall redovisades en av gruppen genomförd enkätundersökning där även andra byalags medlemmar tillfrågats som bor längs linjen. Det visade sig att endast ett fåtal av representanterna vid dialogtillfällens själva regelbundet nyttjar kollektivtrafiktjänsterna då helt enkelt förutsättningar saknas. Generellt sett är landsbygdsrepresentanterna mycket positiva till kollektivtrafik i sig men många lika negativa till få eller indragna turer, glest med turer och försämringar i samband med införande av expressbussar och pendel. Här följer en sammanställning av dialogresultaten från de tolv kommunbesöken. 6.1 Varför åker inte flera kollektivt av de landsbygdsboende utanför tätorterna? Den främsta orsaken uppges vara att det helt enkelt inte finns förutsättningar för många att pendla kollektivt. De turer som finns kvar är främst inriktade på skolornas arbetstider och passar inte dem som arbetar inom t.ex. industri, vård och handel. I de flesta fall får man heller inte tillträde till skolskjutsarna. Den bekvämlighet som erbjuds ombord uppges också vara av avgörande betydelse. Att sitta skönt och rymligt är viktigt och även att kunna arbeta eller vila ombord. Tågen erbjuder ofta denna service men inte bussarna. 9 (20)

70 Tidsfaktorn är en annan avgörande omständighet. Det är viktigt att tidsåtgången vid kollektiv pendling inte märkbart överskrider motsvarande för personbil. Byten uppskattas inte liksom inte heller långa eller alltför korta väntetider vid dessa byten. Ytterligare en viktig faktor är tillförlitlighet till turlistornas tider. Bristande kontinuitet och punktlighet minskar tillit och känsla av trygghet för kollektivtrafikservicen. Pendling mellan län upplever berörda vara besvärligt på grund av bristande samverkan över länsgränserna. Samordning efterfrågas för tider, synkronisering, biljettsystem och zoner. Arbetsmarknaden för kranskommunerna omfattar ofta företag belägna i grannlänen. De boende där menar att alltför mycket fokus ligger på arbetspendling inåt i länet. Man efterfrågar analys av detta behov och bättre möjligheter att nå hela sin presumtiva arbetsmarknad. En annan synpunkt som flera gånger framkommit är vikten av tillgång till säkra och närbelägna parkeringsplatser i anslutning till åtminstone de större hållplatserna/stationerna. De befintliga uppges vara underdimensionerade. P-platserna förutsätts också vara gratis för att behålla det ekonomiska incitamentet att åka kollektivt. Avståndet till hållplats spelar också stor roll. Är detta för stort är det enklare att ta bilen hela vägen. Att tillgång till väntrum finns för skydd mot väder o vind är likaså viktigt. Biljettpriset anges sällan som avgörande skäl även om det uppges vara viktigt att kollektivtrafikservicen inte får vara dyrare än privat bilåkande. De som inte reser kollektivt ofta tycker det är krångligt att ta reda på när turerna går och hur man köper biljett. Man känner inte igen sig i det nya landskapet. Detta gäller särskilt äldre medborgare och andra sällanåkare. Alla har inte tillgång till dator eller smartphone. Fibernäten är långt ifrån utbyggda överallt och mobiltäckningen osäker eller obefintlig på många håll. Ytterligare en orsak uppges vara bristande tilltro till avgångs- och ankomsttider, i synnerhet beträffande tågtrafiken. Många resande uppger att de inte kan sköta sitt jobb om man inte säkert vet att turlistorna stämmer. Föräldrar känner oro för sina barn vad som kan hända när avgångar försenas eller ställs in och ersättningsfordon sätts in. Ett skarpare system för ekonomisk ersättning till resande som drabbas av förseningar efterfrågas. 6.2 Vad fungerar bra idag med kollektivtrafikservicen? För de resenärer som kan nyttja expressbussar och pendel har servicen förbättrats markant särskilt beträffande restid. Detta har också medfört ett väsentligt ökat kollektivpendlande i länet, vilket ju är önskvärt. Skärgårdstrafiken får mycket beröm för sin flexibilitet och höga servicegrad. Det låga priset uppskattas också men ifrågasätts samtidigt för turismen. Det finns menar man risk för att underlaget för privata entreprenörer undergrävs. Lokalt uppskattas också förekomsten av kompletterings- och anropsstyrd trafik. Tågvärdarna får en eloge för trevligt och professionellt uppträdande. Likaså får bussförarna på landsbygdsturerna ett mycket gott betyg. Östgötatrafikens hemsida får beröm för sin utformning. 6.3 Vad fungerar mindre bra med dagens kollektivtrafikservice? Glesbygdsrepresentanterna är mycket missnöjda med indragna linjer eller turer. Blir turtätheten för låg kan pendlare i realiteten inte nyttja servicen. Det blir helt enkelt en ond cirkel som till slut leder 10 (20)

71 till nedläggning. Särskilt drabbade är de som bor i områden där expressbussar eller pendeln passerar. Snabba transporter mellan tätorter är i sig bra men har skett på bekostnad av servicen för vissa landsortsbor. Särskilt dåligt är utbudet för boende i närheten av länsgränserna. Här finns något av ett ingemansland vad gäller kollektivtrafik. Samarbetet mellan de olika länstrafik-arrangörerna upplevs vara bristfälligt med några få undantag. Det förekommer ofta att befintliga länsövergripande turer har synkroniserats dåligt med krångliga byten och väntetider som följd. Gymnasieelevernas situation uppmärksammas särskilt. Glesbygdsboende ungdomar drabbas hårt när turer dras in. Boende hemma blir svårt och valfriheten till utbildningsutbudet begränsas. En inackordering innebär en merkostnad för familjen och det känns sällan bra för föräldrarna att lämna en 16-åring ensam i veckorna och leder ofta till att ungdomen senare lämnar hembygden för gott. Familjer uppges av dessa skäl också välja bort boende från områden som saknar god kollektivtrafikservice. Trafiken på helger och när skolan har lov är mycket glesare och försvårar möjligheten särskilt för ungdomar att träffa kompisar eller delta i tätortens utbud av olika aktiviteter. Tvärförbindelser mellan mindre tätorter upplever man vara ett försummat område. Som exempel nämns Åtvidaberg - Kisa och Kisa Österbymo. Kisa har mycket bra kommunikation norrut. Ydrebor som idag önskar komma norrut måste först ta sig till Tranås för att nå pendeln med ytterligare ett byte i Mjölby. En tvärförbindelse med Kisa skulle underlätta väsentligt. Linjen har funnits men avvecklades för ca 10 år sedan på grund av låg beläggning. Sedan dess har pendlingsmönstret förändrats liksom arbetsmarknadens behov. Nya återkommande analyser efterfrågas. Alla verkar övertygade om att det kontantfria biljettsystemet har kommit för att stanna. Men detta har också skapat problem som ännu inte är lösta fullt ut. Dagen då kontokort kan användas utan pinkod på alla turer är efterlängtad. Skärgårdstrafiken får mycket beröm men i vissa fall stämmer inte båttider med anslutningsbussars avgångar. Turister kritiseras för att de enligt uppgift slipper att betala om de inte kan eller förstått systemet. Detta menar vissa representanter förekommer även på bussar och att researrangörer satt detta i system. Ibland uppfattas zonindelningen ologisk. Det förekommer exempelvis att boende på en ort pga. linjedragningen får betala mera än boende längre bort men som åker med en annan linje. Stadstrafiken upplevs ta allt längre tid i anspråk av olika skäl. Sänkta hastighetsgränser, farthinder och ökad bilism har bidragit till detta (20)

72 6.4 Synpunkter riktade till kommunen Vid flera av dialogtillfällena uttalas kritik mot att olika typer av offentligt finansierade transporter bedrivs utan synbar samverkan mellan olika huvudmän. Skolskjutsarna som är kommunernas ansvar borde gå att samordna bättre med kollektivtrafiken och möjlighet bör generellt ges för vanliga resenärer att i mån av plats få åka med. I samband med detta måste då även ett enkelt betalningssystem för biljetter kunna tillämpas. Ett närmare samarbete skulle möjliggöra en större flexibilitet i tillgång på fordon av olika storlek. I några få kommuner har redan initiativ tagits till ett sådant samarbete med positivt resultat. Mindre skolskjutsfordon skulle sålunda med fördel kunna användas på ledig tid för anslutningstransporter och vid tidpunkter då nyttjandegraden är låg. Många mindre kommuner saknar taxiverksamhet. Detta skapar problem med långa transportvägar för viss anropsstyrd trafik och bristande lokalkännedom hos förarna. Ett avskräckande exempel redovisas från Kinda där i ett dylikt sammanhang en taxi kom från Norrköping för att köra en kort sträcka. Föraren hittade inte i området och behärskade inte språket tillräckligt. Ett annat mycket viktigt samordningsperspektiv är skolornas start- och sluttider. Mornarna utgör trafikmässigt en flaskhals beträffande tillgång på fordon och bestämmer i stor utsträckning fordonsflottans volym och de enskilda fordonens storlek. Genom relativt enkla åtgärder skulle åtgången minska betydligt om skolorna försköt sina starttider med exempelvis en kvart. Tillgängligheten till det allt större informationsflödet upplevs vara ett hinder för många medborgare. Det är svårt att få en tydlig överblick över alla olika transportalternativ. En lokal servicefunktion som hjälper medborgarna att få en överblick över möjligheterna för boende på olika platser i kommunen är önskvärt. I flera fall har det framkommit att inte ens kommunens handläggare kan ge besked om detta. Förslagsvis kunde biblioteket, närbutiker och byalag stå till tjänst med denna service i samverkan med kommunerna och Östgötatrafiken. 6.5 Synpunkter riktade till Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Förväntningarna på den nya nämnden är stora. Nämndens utökade ansvar för övergripande samhällsplanering förväntas leda till att kollektivtrafikfrågan på landsbygden får en fördjupad innebörd. Kollektivtrafiken förväntas ses i en helhet som ett medel att uppnå en levande landsbygd. Således hoppas man att den framtida trafikplaneringen snarare kommer att bygga på hänsyn till lokala behov än till rent ekonomiska perspektiv på lönsamhet (20)

73 Nämndens roll i förhållande till bolaget upplevs som otydlig. Vem bestämmer egentligen vad och vilka mål som prioriteras av respektive nivå utefter gällande kollektivtrafiklagstiftning och andra styrdokument. När tas besluten och vilken möjlighet finns att påverka utvecklingen? Processen upplevs i stor utsträckning som en formell byråkratisk modell med dålig insyn och transparens. Starka önskemål föreligger om att lokala organisationer får delta i planeringen av framtida lösningar. Hur ser egentligen nämndens instruktion ut till bolaget vad gäller att bevara en levande landsbygd? Relevansen ifrågasätts i de beslutsunderlag som ligger till grund för beslut om linjer och turer. Är tillgänglig statistik verkligen tillförlitlig och beaktas pågående och planerade strukturförändringar? Hur räknas elever i grund- och gymnasieskola in i underlaget? Behovet av kollektivtrafikservice ser olika ut på landsbygden jämfört med tätorterna. Ändå förefaller det som om alla behov ska lösas med samma operativa verktyg och metoder. Här efterfrågas istället större öppenhet för olika lösningar där större flexibilitet eftersträvas såväl vad gäller fordonsslag och fordonskrav som entreprenadformer. Samhällsstödd samåkning är ytterligare ett intressant alternativ som komplement. Samarbetet över länsgränserna upplevs som bristfälligt. Många östgötar pendlar till orter utanför länet. I många fall beskrivs hur exempelvis turer saknas, synkroniseringen är bristfällig, byten och väntetider försvårar samt taxesystemen och zonindelningarna som är svårbegripliga och inte anpassade till varandra. Allt detta leder ofta till att bilen får lösa transportbehovet. På vissa håll i landet pågår försök med olika former av alternativa lösningar av transportbehoven på landsbygden. Projekt har skapats utanför det reguljära systemet för att hitta nya vägar att utveckla traditionella former och metoder. Vid dialogtillfällena har visats stort intresse för sådana försök och efterfrågats liknande i vår region. Man menar vidare att grupper av medborgare inte längre vet hur man nyttjar kollektivtrafiktjänsterna och har en gammal syn på dessa baserad på erfarenheter bakåt i tiden. Det saknas beskrivande information på bred front som marknadsför kollektivtrafikservicen. 6.6 Synpunkter riktade till Östgötatrafiken Många synpunkter har framkommit kring informationen om turer och tider samt tillgång till överblick av alternativ exempelvis i form av anropsstyrd trafik. Den snabba utvecklingen av informationsstrategier liksom förändringar i trafikupplägg har medfört att många landsbygdsboende inte längre ser kollektivtrafikservicen som ett alternativ. Även om turer finns så upplevs det för krångligt att söka information. Vissa kommuner har på eget initiativ låtit biblioteket bli ett lokalt resecentrum där info förmedlas liksom hjälp med biljettköp. Söderköpings kommun är ett bra 13 (20)

74 exempel på detta. Även byalag och pensionärsföreningar har vid besöken visat intresse för att på ett mycket lokalt plan bistå med dylik hjälp. De förfogar ju över en god kännedom om invånarna och deras behov av olika transporter. Detta skulle underlätta i synnerhet för äldre - som behöver komma till vårdcentraler, sjukhus mm. Byalagen menar sig förutsatt möjlighet till medverkan vid planeringen också kunna erbjuda förslag på alternativa linjedragningar som bättre skulle anpassas till lokala behov och förutsättningar. Man menar att alla drastiska förändringar av kollektivtrafikservicen alltid skall föregås av ett samråd där berörda områdens byalag fick tillfälle att ge synpunkter och inkomma med alternativa lösningar. Tidsfaktorn är för de flesta resande en avgörande omständighet för nyttjande av kollektivtrafik. Många boende längs indragna linjer eller där snabbtransporterna passerar utan att stanna, upplever sig fått betala priset av snabba kommunikationer. Samtidigt menar många snabbussresande att transporttiderna ökat på senare år på grund av att stadstrafiken blivit mycket långsammare. Tidsvinsten minskar. Man oroas också för att situationen blir än värre med de nya stora resecentra som planeras i Linköping och Norrköping. Här krävs noggrann samplanering i ett tidigt skede. Mindre centra efterfrågas kring de större städerna för direkttransport till större arbetsplatser i städernas utkanter. Ett annat problem som förlänger resandetiden är när landsortsbussar får fungera i stadstrafik på vägen ut till landsorten. Detta uppges i vissa fall öka restiden till den grad att eget transportmedel väljs. En annan tidsfaktor handlar om synkroniseringen vid byten och övergångar. Varken för kort eller för lång tid uppskattas. Avståndet mellan av- och påstigningsplats påtalas också. I synnerhet rörelsehindrade har mycket svårt att klara nivåskillnader och avstånd särskilt vintertid. Tågbytet i Mjölby för resande söder ifrån nämns som ett sådant exempel. Här måste tydligen resande på kort tid förflytta sig mellan olika perronger med nivåskillnad. Ibland är hissarna ur funktion och omöjliggör då resande för rörelsehindrade personer. Klagomål har framförts över alltför lång handläggningstid av insända skrivelser. I flera fall uppges man överhuvudtaget inte fått svar. Likaså upplever ibland personer som vill framföra klagomål eller ställa frågor per telefon att inte bli tagna på allvar eller få ett inkorrekt bemötande. Olika svar på samma fråga lär också förekomma vid samtal med olika handläggare. Kunskapen om verklig-heten på landsbygden och i skärgården verkar vara otillräcklig i synnerhet av tjänstemän vid beställningscentralen. Situationen är särskilt känslig efter de misslyckade försöken med utomlands belägna beställningscentraler. Det tar uppenbarligen lång tid att övervinna den badwill som uppstod i samband med dem. Vid besöken i kommunerna har ibland även deltagit representanter som själva är aktiva som entreprenörer i transportbranschen. Man önskar ett avtalssystem som ger en längre planeringshorisont. Det lär enligt dessa finnas exempel på sådana i andra län. De höga kraven på fordon gör det svårt för mindre lokala entreprenörerna att komma ifråga. Fordonsutrustning utöver det normala i branschen ifrågasätts liksom kravet på fordonens enhetliga lackering. Den anropsstyrda trafiken uppskattas av många representanter samtidigt som också många är omedvetna om att denna service finns. Sannolikt föreligger här ett informationsproblem. Man saknar en överblick över helheten av olika servicealternativ och hur dessa kan kombineras. Det finns ett starkt intresse för landsbygdutvecklingsgrupperna att medverka lokalt för att underlätta och hjälpa till med dylik information till bygdens invånare. Många frågor om den anropstyrda trafiken har framkommit. Varför kan den inte ha samma sträckning och hållplatser som den reguljära trafiken? Varför kan den inte vara dubbelriktad så att turen kan användas i båda riktningarna? Varför krävs ett dygns framförhållning vid beställning? Vissa andra kommuner påstås motsvarande tid vara bara 2 timmar (20)

75 Att mycket lågfrekvent nyttjade turer behöver ifrågasättas finns viss förståelse för. Däremot är man mycket förvånade när väl fungerande linjer och turer läggs ner eller förändras på ett ogynnsamt sätt. Ett exempel på detta är när den välfyllda direktlinjen från Östra Ryd till Norrköping via Västra Husby drogs in och ersattes med linje via Söderköping. Detta medförde så stora olägenheter tidsmässigt att Östra Rydsborna i stor utsträckning började åka bil istället. Man menar att en bättre analys i förväg borde visat detta. Realtidsinformation är en välkommen tjänst men kan dessvärre inte nyttjas av alla linjers resande ännu. Samtidigt påpekas att vissa förseningar som är högst uppenbara för resenärerna inte alltid rapporteras exempelvis vid vägåtgärder. Flera frågor har gällt begreppet närområde och zonindelningen. Man menar att det geografiska avståndet borde vara avgörande för biljettpriset. Åtskilliga exempel på motsatsen har presenterats såväl inom länet som över länsgränserna. En ständigt återkommande synpunkt från såväl yngre som äldre vid samtliga kommunbesök har varit avsaknaden av aktuell turlista på busshållplatser. Man menar att modern teknikinte full ut kan ersätta denna traditionella informationsmetod. 6.7 Övrigt Ett bättre samarbete mellan Östgötatrafiken och Visit Östergötland efterfrågas. I marknads-föringen av länets sevärdheter bör transportlösningar också presenteras så att kollektivresande till dessa kan nyttjas. På samma sätt önskas liknande information vid kallelse till sjukhusen. Många upplever det komplicerat att ta reda på hur man enklast tar sig dit från resecentrat. Ett annat önskemål som framkommit är att få medtaga cykel ombord åtminstone vissa tider på dygnet (20)

76 7 Analys av dialogresultat och förslag till åtgärder Dialogerna har i samtliga fall genomförts i en mycket konstruktiv anda. Mötena har varit välbesökta med representanter från såväl landsbygdsutvecklingsgrupper som kommunerna. Många synpunkter har framförts. Eftersom gränsdragningen uppfattas som otydlig vad gäller bolagets, nämndens och kommunens ansvar har vi i rapporten valt att försöka dela upp frågeställningar och synpunkter mellan dessa. Innehållet kan dock sannolikt vara relevant för flera nivåer i systemet. I den samlade analysen och vid mötena framkomna förslag till åtgärder är allt samlat under samma rubrik. 7.1 Regionens och Trafik- och samhällsplaneringsnämndens nya roll Det föreligger ett stort informationsbehov angående bakgrunden till regionaliseringen och innebörden av denna reform. Vidare har den nya nämnden ett större och mera heltäckande ansvarsområde som väcker stora förväntningar om en mera aktiv landsbygdsutvecklingspolitik Låt erfarenheterna från dialogprojektet ligga till grund för ett nytt arbetssätt där olika former av nivåöverskridande arbetsformer införs och blir ett återkommande inslag i en strategi att på ett systematiskt sätt återkoppla, fånga upp idéer och öka förståelsen för det regionala arbetet Synliggör nämndens nya roll genom att peka på konkreta åtgärder som vidtagits eller planeras med anledning av detta Regionens förtroendevalda behöver arbeta mera aktivt för att bryta den anonymitet och misstänksamhet som tyvärr sedan gammalt finns i förhållande till kommunerna och dess invånare. 7.2 Samverkan och samplanering 16 (20)

77 Inom länet efterfrågas en högre grad av samverkan och samplanering på många olika sätt samt mellan olika nivåer och huvudmän Hållplatserna behöver bli säkrare för av- och påstigande i synnerhet på platser där bilpendlare ansluter till kollektivtrafiken. Vistingekorset på vägen mellan Norrköping och Finspång var ett exempel på en sådan men som nu byggs om på ett föredömligt sätt Pendlarparkeringar måste vara tillräckligt stora och gratis I vissa kommuner samplaneras redan skolskjutsorganisationen med den regionala kollektivtrafiken. Önskvärt att så sker i hela länet då många samordningsvinster kan göras och flexibiliteten ökar bland annat beträffande tillgång på fordon av olika storlek. En annan fördel är bolagets stora kompetens och erfarenhet av upphandling som inte alltid finns i alla kommuner Det finns en utbredd önskan att låta allmänheten i mån av plats få åka med skolskjutsarna. Detta är möjligt i några kommuner och tillämpas som anropsstyrd trafik. En åtgärd som borde vidtas i alla kommuner och som skulle öka servicen i glesbygd Det föreligger önskemål om att mindre resecentra eller hubbar inrättas i anslutning till de större städerna för att länka direkt till större arbetsplatser så att alla slipper åka in till centrum för att byta, vilket ofta blir mycket tidskrävande Se resbehovet på landsbygden i en helhet. Grundskolelevernas, gymnasie-elevernas och övriga resandes behov måste hanteras i ett sammanhang. Detta kan skapa nya förutsättningar för hotade linjer. I synnerhet gymnasieeleverna hamnar annars lätt i en besvärlig situation om de på egen hand måste lösa sitt transportbehov Viktigt att stadsplaneringen underlättar framkomligheten för bussar så att inte tidsvinsten med expressfordon äts upp av långsam stadstrafik Enligt uppgift styrs mycket av kollektivtrafikflottans dimensionering av skolornas start- och sluttider. Regionens kommuner bör snarast hantera denna fråga tillsammans med bolaget. Arbetsmarknaden för boende i länet omfattar i många fall såväl anställningar i grannlänen som ännu avlägsnare platser. Om möjligt vill dessa medborgare kunna bo hemma och arbetspendla kollektivt. Idag har många svårt att få tillvaron att gå i hop Stockholmspendlarna undantaget såvida de inte bor alltför långt ut på landsbygden. Bättre samplanering önskas med grannlänens trafikbolag avseende Synkronisering av kollektivtrafiken så att krångliga byten undviks. Såväl alltför korta som för långa skapar olägenheter Zonindelning vid resa över länsgränsen missgynnar ibland trafikanter så att en relativt kort tur kan kosta mera än en resa tvärs hela länet Biljettsystemen skiljer sig onödigt mycket mellan länen 7.3 Försöksverksamhet Att hantera kollektivtrafiken på ett rationellt sätt i en stor region är mycket komplicerat det är alla medvetna om. Med respekt för detta så framkommer ofta önskemål om att våga pröva nya vägar för att utveckla verksamheten och kunna tillgodose landsbygdens behov av transporter (20)

78 7.3.1 Avsätt medel för att prova nya idéer. Kanske ska trafik- och samhälls-planeringsnämnden förfoga över dessa och driva egna försök Ge boende på utvalda områden under en begränsad tid möjlighet att testa kollektivåkande till ett starkt reducerat pris för att återupptäcka denna möjlighet Ge några utvalda landsbygdsutvecklingsgrupper möjlighet att få delta i planerings- och utredningsarbetet inför fastställande av nya trafikplaner Inventera marknaden för att finna goda förebilder av nytänk i andra delar av landet Testa lokala lösningar med andra entreprenadformer Ge stöd till byalag etc. att prova olika former av samåkning Vid samtalen har också önskemål framkommit om helt nya linjedragningar på grund av förändrade boende- och pendlingsmönster. Att tillsammans med berörda testa en linje söder om Glan menar många boende där skulle vara mycket intressant. 7.4 Analyser och beslutsunderlag Ute på landsbygden är oron stor för att mista linjer och turer. Man ifrågasätter ofta relevansen i beslutsunderlagen och själva processen som föregår besluten Berörda landsbygdsutvecklingsgrupper önskar bli delaktiga i analysen av underlagen till beslut om framtida linjer och turer Fördjupad analys efterfrågas angående ut- och inpendlingen från och till länet. Pendlingsmönster och arbetsmarknadens behov förändras ibland snabbt bland annat på grund av konjunktursvängningar eller strukturella förändringar Viktigt att pågående eller planerade strukturförändringar i kommunerna verkligen beaktas i planeringen av nya linjer och turer. 7.5 Information om resealternativ och biljettköp De flesta resenärer behärskar systemet av biljettköp och turlistor på nätet. Men det finns en inte försumbar grupp som inte gör det och som därför väljer bort kollektivt åkande. Det handlar om de resenärer som inte regelbundet nyttjar tjänsten och då i synnerhet äldre. Man upplever informationen svårtillgänglig och svår att överblicka. Många är omedvetna om att anropsstyrd trafik erbjuds och hur man beställer. Förslag har framkommit hur deras situation skulle kunna underlättas Utforma lokalt anpassade informationspaket som beskriver det utbud och de alternativ som finns på orten samt om tillvägagångssätt vid biljettköp Låt bibliotek eller butiker bli lokala informationscentra med hjälp av dessa infopaket Byalag och andra landsbygdsutvecklingsgrupper har erbjudit sig att vara behjälpliga med information på ett verkligt lokalt plan. Man har god kännedom om de lokala förutsättningarna liksom om de personer som bor i bygden och behöver hjälp. En systematisk kontaktmöjlighet mellan dessa grupper och den regionala kollektivtrafiken skulle utöka servicen, öka antalet resande och ge behövlig goodwill (20)

79 7.5.4 Personer som kallas till sjukhus för provtagning, behandling etc. upplever det mycket svårt att kollektivt ta sig fram i städerna. Förslagsvis kan till kallelserna bifogas en enkel beskrivning om hur man tar sig från resecentrum till sjukhuset och hur man löser biljett. 7.6 Teknik Teknikutvecklingen går snabbt och många efterfrågar tidsenlig nivå på tekniktillämpningen WiFi och eluttag ombord på bussarna på samma sätt som det redan finns på tågen. Många vill ha möjlighet att kunna jobba under resan Applikationer anpassade till GPS-systemet. Applikationen kan då känna av var den resande befinner sig och anpassa informationen Realtidsinformationen är verkligen uppskattad men omfattar inte alla linjer och uppdateras inte alltid konsekvent Utrustning för enklare kortbetalning ombord efterfrågas Automatiska hållplatsutrop i bussarna ökar tryggheten för resande särskilt under den mörka årstiden då orienteringen kan vara svår. 7.7 Handläggning och bemötande Många synpunkter har framkommit som rör bemötande i telefon och handläggning av skriftlig kommunikation mellan enskilda och bolaget Enskilda medborgare uppger att brev och mejl inte alls har besvarats. Likaså har andra fått vänta flera månader med svar. Viktigt att företaget har goda rutiner för denna hantering så att svar erhålls inom rimlig tid Kritik har framkommit angående bristande lokalkännedom hos tjänstemän och handläggare inom Östgötatrafiken. Detta gäller i synnerhet beställnings-centralen. Viktigt att anställda får möjlighet till regelbunden utbildning och själva ibland åka med olika linjer särskilt på länets landsbygd och skärgård Kritik har också framkommit mot det personliga bemötandet vid telefon-kontakt med Östgötatrafiken. Man menar sig inte alltid blivit tagen på allvar eller fått ett inkorrekt bemötande på annat sätt. Det har förekommit att man fått olika svar av olika tjänstemän. Kundkontakt kan säkert vara besvärligt ibland men företaget måste ha en tydlig policy i detta avseende som tillämpas konsekvent. 7.8 Övrigt Under denna rubrik återfinns en svårgripbar men nog så viktig företeelse. Det handlar om attityden hos medborgarna till kollektivtrafikservicen i länet. Vi har, särskilt på den uttalade landsbygden, mött en bristande tillit till samhällets omsorg om invånarna i detta avseende. Det är naturligtvis omöjligt att tillgodose alla önskemål och behov. Trots det är det angeläget att skapa en förtroendegivande relation med medborgarna som skapar tillit och förståelse Skapa förutsättningar för utökad delaktighet kring beslut om större förändringar 19 (20)

80 7.8.2 Öka möjligheten till insyn i processen kring framtida beslut Tydliggör ansvarsförhållandet mellan nämnd och bolag och gör det tillgängligt Förbättra punktlighet och kontinuitet hos kollektivtrafikservicen för att öka tillit och trygghet 8 Referenser: 1: Medborgardialog som del i styrprocessen; Lena Langlet SKL : Elva tankar om medborgardialog i styrning; Lennart Hansson SKL 9 Bilagor 1: Presentation av Regionen 2: Brev till landsbygdsutvecklingsgrupper 3: Exempel på Trafikanalys från Östgötatrafiken 4: Frågeställningar som underlag för diskussion Fotograf Nils-Ingvar Graan 20 (20)

81 Introduktion till medborgardialog Medborgardialog Region Östergötland med byalag, Trafik- och samhällsplaneringsnämnden

82 Varför bilda Region Östergötland? Starkare och mer demokratiskt inflytande över utvecklingsfrågorna genom direktvalda politiker Förutsättningar för bättre samordning och större utvecklingskraft i länet Genom ett samlat ansvar för regionala utvecklingsfrågor blir regionen en starkare och tydligare samverkanspartner för kommuner, stat, näringsliv och andra organisationer Region Östergötland

83 Region Östergötlands uppgifter Ansvar för huvuddelen av den hälso- och sjukvård som invånarna i Östergötland har behov av Ansvar för all kollektivtrafik i länet Ansvar för regional utveckling med länsövergripande kultur- och samhällsbyggnadsfrågor Region Östergötland

84 Så styrs Region Östergötland En demokratiskt styrd organisation Beställar- och utförarmodell används Högsta beslutande organ är regionfullmäktige, med 101 folkvalda politiker Region Östergötland

85 Politisk organisation Regionfullmäktige Revisionen Patientnämnden Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Regionutvecklingsnämnden Region Östergötland