LUND HOT SPOTS. Stadsbyggnadskontoret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUND HOT SPOTS. Stadsbyggnadskontoret"

Transkript

1 LUND HOT SPOTS Stadsbyggnadskontoret

2 Innehåll Förord... 3 Inledning... 3 Offentliga kreativa miljöer... 5 Halvoffentliga kreativa miljöer... 9 Andra kreativa miljöer Idéer för idéernas stad Att gå vidare Referenser Abstract Text: Nils Gustafsson Layout: Annika André Foto: Kasper Dudzik, Jesper Berg och Nils Gustafsson Tryck: Grahns Tryckeri AB Stadsbyggnadskontoret i Lund

3 FÖRORD Den amerikanske professorn Richard Florida har med sina tankar om de kreativa människorna och deras benägenhet att söka sig till sådana urbana miljöer som erbjuder möjligheter till utveckling och självförverkligande, givit oss stadsplanerare en hel del att fundera över inte minst i en stad som Lund. På stadsbyggnadskontoret ställde vi oss därför frågan: antag att Lund stämmer ganska väl med bilden av den kreativa staden kan man i så fall avläsa det på något sätt, var finns de kreativa miljöerna, tar vi vara på den potential som finns, kan vi tillföra något som gör dessa platser tydligare? Så föddes idén om LUND HOT SPOTS, en inventering av viktiga mötesplatser i staden och kanske en idékatalog med förslag till fysiska kompletteringar för att skapa nya mötesplatser eller förbättra de som redan finns. Tanken var både ofärdig och lite chansartad när Nils Gustafsson antog utmaningen. När vi nu ser resultatet av hans spaningar och samtal med initierade Lundakännare, tror jag att de flesta känner både stolthet över det som finns, men också en nyfikenhet på möjligheterna att bygga vidare, att utveckla de platser och stråk i staden som ännu bättre kan göra rättvisa åt det kreativa Lund, idéernas stad. Lund befinner sig i en helt ny konkurrenssituation och måste på alla sätt samla sina krafter för att hävda sin position. Stadsbyggnadskontoret ser som en viktig uppgift att bidraga med idéer och deltaga i detta arbete. LUND HOT SPOTS är ett inslag i denna strävan att konsolidera staden. Jag vill understryka att inventeringen inte gör anspråk på att vara heltäckande, särskilt gäller det miljöer inom näringslivet som vi inte haft tillgång till. Med denna rapport riktar vi oss till de fastighetsägare, organisationer och företag - nyttjare och skapare av sådana mötesplatser som exponerar stadens kreativa potential. Tillsammans med er vill vi forma de processer som krävs för att komma till praktiska resultat. Ett varmt tack till författaren samt till alla andra som välvilligt lämnat synpunkter och idéer. Anders Tingvar stadsbyggnadsdirektör INLEDNING Denna rapport är tänkt att utgöra ett inspirationsdokument för hur offentliga, privata och ideella aktörer tillsammans kan arbeta med att utveckla Lunds kreativa potential i den fysiska miljön. Dels presenteras 18 platser i Lund under beteckningen Hot Spots, dels presenteras en serie förslag på hur man kan göra små eller stora förändringar i de fysiska miljöerna för att öka deras användbarhet som mötesplatser. Som Hot Spots räknas platser som erbjuder en arena för spontana, informella och utvecklande möten mellan personer med olika bakgrund och verksamhetsområden. De lyfts fram som föredömen för hur man kan ta tillvara människors kreativa potential enbart genom att lägga omsorg om den fysiska utformningen av det offentliga stadsrummet och olika byggnader. Istället för att separera människor från varandra kan man dra nytta av den dynamik som uppstår i det lyckliga sammanträffandet när bekanta och obekanta rör sig på samma platser under arbete, fritid och lek. Den bakomliggande tanken är att goda idéer föds i oplanerade samtal i stimulerande miljöer med en tillåtande och öppen atmosfär. En Hot Spot i denna mening är en plats där diversitet och mångfald uppmuntras, där de udda idéerna får rum och där alla typer av människor kan känna sig välkomna. Ambitionen i denna rapport är att lyfta fram platser i Lund som exemplifierar den öppenhet, nyfikenhet och idérikedom som här betraktas som önskvärd. Om vi vill kalla Lund för idéernas stad måste vi också kunna se var och hur idéerna skapas, och hur vi kan arbeta för att utveckla den goda grogrund för kreativitet som redan finns i staden. 3

4 Den samling kreativa miljöer som lyfts fram här ska absolut inte ses som en uttömmande lista, utan en provkarta på hur de mötesplatserna kan se ut. Platserna är inte heller på något sätt rangordnade. Det är mycket svårt att mäta exakt hur många kvalitativa idéer som skapas per kvadratmeter i olika områden, och därför har definitionen på vad som betraktas som en Hot Spot hållits relativt fri. I den avslutande delen av rapporten pekas dock mer noggranna metoder ut som en möjlig väg att fortsätta arbetet. Det ska också tilläggas att det faktum att denna studie har begränsat sig till tätorten Lund inte ska tolkas som att det inte skulle finnas några Hot Spots i övriga delar av kommunen. Tvärtom har flera intervjupersoner pekat ut sådana kreativa miljöer utanför staden. Den geografiska begränsning som har gjorts här är av enbart praktiska skäl. De förslag till utveckling och förändringar som ges i avsnittet Idéer för idéernas stad utgör en bred provkarta på hur man kan arbeta med de kreativa frågorna i stadsrummet. Stora tankar samsas med små projekt, och många av förslagen kräver för sitt genomförande en omfattande samverkan mellan olika markägare, fastighetsägare och andra aktörer. Det är dock Stadsbyggnadskontorets förhoppning att något eller några av förslagen ska kunna komma att förvekligas inom en snar framtid. Projektet utgår i huvudsak från den amerikanske professorn i regional utveckling Richard Floridas tankar om den kreativa klassen och dess förutsättningar (Richard Florida, The Rise of the Creative Class. New York: Basic Books, 2002). Den kreativa klassen utgörs enligt Florida av människor som tillför ekonomiskt värde genom sin kreativitet. De är ingenjörer, forskare, opinionsbildare, arkitekter, journalister och konstnärer (i vid mening) och bidrar genom sin kreativitet och entreprenörsanda till att driva ekonomin och samhället framåt. Dessa människor dras till en viss typ av urbana miljöer som erbjuder en god grogrund för deras möjligheter till utveckling och självförverkligande. De attraktiva städer som Florida lyfter fram är genuina miljöer med ett brett utbud av offentlig service, en livaktig kulturscen, låga inträdesbarriärer för nyinflyttade och en hög mottaglighet för nya idéer. Stadsbyggnadskontoret väljer att utgå från att Lund är en sådan attraktiv miljö. Staden uppfyller flera av de kriterier som Florida ställer upp för att definiera platser med goda tillväxtmöjligheter: teknologi, talang och tolerans. Här finns flera högteknologiska företag och en forskning som på vissa fält håller världsklass; en stor koncentration av högskoleutbildade och konstnärligt aktiva; och en hög grad av utlandsfödda samt en i allmänhet tillåtande atmosfär för olika livsstilar. De svagheter som Lund uppvisar i dessa avseenden får anses som relativt begränsade i ett större perspektiv, även om de naturligtvis utgör problem som på olika sätt bör motverkas. Målet i denna rapport är att undersöka hur man kan använda Floridas tankar om goda stadsmiljöer på mikronivå. Arbetet har i huvudsak skett på detta sätt: ungefär trettio personer med erfarenhet av att arbeta med kreativa frågor, hämtade från kommun, universitet, näringsliv och kultursfär har intervjuats om deras tankar kring de kreativa miljöerna i Lund. Personerna har stor spridning i verksamhetsområde, ålder och utgångsperspektiv, även om det som vanligt finns en övervikt för medelålders svenskfödda män. Personerna ska dock inte ses som representativa för hela befolkningen. För deras medverkan är jag stort tack skyldig. De har visat prov på stor idérikedom och ett genuint intresse för att bidra till stadens utveckling. Intervjuerna har genomförts under sommar och tidig höst Varje intervju har tagit i genomsnitt en timme och utgått från frågan om var de kreativa miljöerna finns i Lund. Samtalen har sedan ofta glidit in på mer allmänna frågor kring det kreativa klimatet, som inte direkt har rört stadens fysiska utformning. Dessa åsikter och idéer har dessvärre inget utrymme i denna rapport utan får tas tillvara på ett anat sätt. Det bör ändå framhållas att de intervjuade, trots sina inbördes olikheter, har uppvisat en stor samsyn vad gäller de eventuella problem som utvecklingen av Lunds kreativa potential står inför. Bland annat efterlyses en större samverkan mellan olika aktörer och ett tydligare ledarskap från kommunens sida i dessa frågor. Därutöver har platsbesök och observationer gjorts runt om i Lund samt i några avstickare till Köpenhamn, Malmö och Helsingborg, städer i Lunds närområde som också arbetat aktivt med att skapa mötesplatser i det urbana rummet. Slutligen har inspiration för metodologiska angreppssätt och tankar om staden i allmänhet och Lund i synnerhet hämtats i litteraturen. Nils Gustafsson 4

5 OFFENTLIGA KREATIVA MILJÖER De offentliga kreativa miljöerna i Lund är platser som används av alla; de ingår i stadsrummet och är arenor för arbete och lek. Den täta stadskärnan mångfaldigar de spontana mötena; här möter man bekanta och bekantas bekanta, inte bara vänner och kollegor. Just i tätheten ligger Lunds unicitet. Grönytor, torg och stadsgator hör till våra viktigaste platser för att stimulera kreativt tänkande just på grund av deras allomfattande öppenhet. 5

6 Stadsparken Stadsträdgårdsmästare Lars Jacobsson identifierar Stadsparken som en av Lunds tre stadsparker tillsammans med Botaniska trädgården och Lundagård. Grönstrukturen är viktig för Lund, inte minst eftersom andelen parkmark per invånare ligger under det svenska genomsnittet. Samtidigt är andelen allemansrättsligt tillgänglig mark i vår region avsevärt mindre än i de andra storstadsregionerna i landet. Lundabornas allaktivitetspark är ett populärt tillhåll för Lundabor av alla sorter: barnfamiljer, studenter, medelålders, ungdomar, pensionärer. Besökarna använder parken på de mest skiftande vis. Hit kan man gå för att grilla eller mata ankor i dammen. På Stadsparkskaféet kan man lyssna på musik och arbeta med sin dator tack vare det trådlösa nätverket. Strax bredvid håller boulespelarna till, och runt om virvlar stavgångare, joggare, powerwalkare, kubbspelare, lekande barn och flanörer. Lekparken är Lunds mest välbesökta, och här skapas en tillfällig gemenskap bland småbarnsföräldrarna. Det vore intressant att studera vilka möten och vilka idéer som föräldraledigheten skapar. Under siste april förvandlas parken till Sveriges största cocktailparty med ödeläggelse som följd, men också avspända möten i solskenet. De stora gräsmattorna används för gymnasieinsparkar, brännboll och musikarrangemang. Stadsparken är också placerad med en rad intressanta verksamheter i dess utkanter. Klostergårdens idrottsplats och Högevallsbadet drar till sig sportintresserade och motionärer. I andra änden ligger Kulturmejeriet, som i denna rapport också lyfts fram som en viktig kreativ miljö. Gamla Observatoriet skulle kunna användas till kulturverksamhet i framtiden. Parken utgör också ett viktigt kommunikationsstråk mellan Centrum och Klostergården. Den rika vidden av användningsområden och blandningen av människor gör Stadsparken till en viktig kreativ miljö. En i raden av näst intill perfekta stadsgator i Lund, och kanske den av dem som inbjuder allra mest till spontana möten. Mellan Krafts torg och Stortorget har en rad intressanta verksamheter klustrats ihop: en tatuerare, en resebyrå för unga människor, barnläkaren Salomon Schulman, en advokatbyrå, ett galleri, ett falafelhak, en skivbutik, några intressanta klädbutiker. Längre upp på gatan en butik för 1900-talsdesign. Bostäder i de charmerande 1800-talshusen. Kafé Ariman, ett klassiskt stamställe för presumtiva popstjärnor, jovialiska schackspelare och tonåringar av alla åldrar. Krögaren Nicke Ekström berättar om hur han brukar hitta listor med presumtiva bandnamn på borden efter att ett långhårigt gäng har rest sig. I andra änden Restaurang Stortorget, med ett väsensskilt klientel, men med samma känsla av täthet, av att det är här man träffas. Gatan är samtidigt en skum gränd bakom kyrkan, som Piraten skrev, och ett viktigt kommunikationsstråk från torget upp emot Lundagård och Kulturen. Här finns historia (med det medeltida Liberiet) och utveckling (med det kommande besökscentrumet för Domkyrkan) på samma plats, och en aldrig sinande ström av flanörer och stressade cyklister, som just här saktar ner och kommer in i en lugnare puls. Kungsgatan är en egensinnig gatstump, långt från de vanliga svenska städernas gågator med samma stora kedjebutiker och sterila kaféer. Nicke Ekström säger att det beror på lokalerna. De är inte strömlinjeformade, vilket gör det svårare för traditionella butikskedjor att etablera sig. Lund har många gator i stadskärnan med denna karaktär, men Kungsgatan skiljer ut sig som ett ovanligt lyckat exempel på hur slump och planering kan samspela för att skapa eftersträvansvärda stadsmiljöer. Kungsgatan 6

7 Lundagård, anlagd som en sträng barockpark med murar omkring, visar hur det slutna kan öppnas, hur stadsbefolkning och studenter kan blandas. Lennart Prytz, kommunstyrelsens ordförande, säger att det finns de Lundabor som aldrig satt sin fot i parken på grund av att det akademiska känns för främmande. Om det stämmer är det något som måste bekämpas. I Lund står inte bara kyrkan mitt i byn, utan också universitetet, ett universitet som i den moderna tiden ska stå öppet för alla och samverka med det omgivande samhället för att trygga utveckling och kunskapsspridande. Synliga såväl som osynliga murar förtjänar alltid att rivas. Lundagård utgör centrum för såväl universitetet som studentlivet och rymmer både traditionell tyngd och lekfullt experimenterande. Det är här som staden exploderar i karneval vart fjärde år och ger ett skyltfönster åt den akademiska uppsluppenhet som är ett av Lunds signum. Vetenskapliga konferenser tar världens mest välrenommerade forskare till parken. Vissa tider på dygnet blir Sandgatan och dess fortsättning in i Lundagård en velostrada när tusentals studenter och lärare forsar fram på väg till och Lundagård från sina föreläsningar, och mellan de olika universitetsbyggnaderna och AF-borgen rör sig människor hela tiden. Det trådlösa nätverket på Café Athén har gjort det möjligt att sitta på gräsmattorna vid Universitetsplatsen och arbeta uppkopplad till Internet, och sluttningen ner mot domkyrkan och Krafts torg är alltid lika populära för att slå sig ner med sina vänner eller i sällskap med en bok. Detta är en plats som bidrar till möten genom sin funktion snarare än sin utformning och genom varsam utveckling kan dess vikt som kreativt centrum bara öka. Mårtenstorget är en av de viktigaste centrala platserna i Lund. Här finns viktiga inflöden i staden genom parkeringsplatserna och busstationen vid Bankgatan. Vid hörnet där Kiliansgatan mynnar ut i torget möts strömmar av människor som är på väg till och från Lundagård, Råbygatan, Östra Mårtensgatan och Botulfsplatsen. Platsen är levande så gott som dygnet runt och fungerar för olika grupper av människor under olika tider på dagen. På förmiddagarna och framförallt på lördagsförmiddagarna lever den upp genom torghandeln och människorna som kommer in i staden österifrån. På kvällarna möts människor på &bar och i kön till den nattöppna jourbutiken, eller för all del på väg till korv- och kebabvagnarna. På Kiliansgatan ligger ett par inrättningar med en egen karaktär. Brunius sticker ut bland kaféerna med sin källarliknande inredning och färgstarka stamgäster, liksom den nyandliga butiken Vita Örnen bryter av med sina kristaller och drömfångare. Här finns såväl de stressade småbarnsföräldrarna som a-lagarna, affärslunchande kostymer samsas med falafelätande tonåringar och öldrickande studenter. Platsen är inte utan spänningar, vilket också gör den spännande. De fotgängarvänliga ytorna gör att folk slår av på takten på ett annat sätt än vad som sker exempelvis i torgets sydöstra del, där Östra Mårtensgatans livligare trafik skyndar på stegen. Hörnet Mårtenstorget-Kiliansgatan 7

8 Skomakaregatan Skomakaregatan förbinder Stortorget med Mårtenstorget på baksidan. Även här är bilarna få. En del av de stora butikskedjorna har hittat hit, men också, insprängt bland gatuhusen, de små guldkornen i stadslivet. Specialbutiken för engelskspråkiga pocketböcker, fantasylitteratur och serier finns här, stadens äldsta kvarvarande hotell, några intressanta klädbutiker och ett välbesökt kafé. Såväl Stadshallen som Rådhuset vänder ryggen åt gatan och skulle kunna interagera med gatan på ett betydligt mer spännande sätt. Stora Gråbrödersgatan Att Lund har goda möjligheter att ge underlag för udda specialbutiker är märkbart på Stora Gråbrödersgatan. Här ligger stadens egen kaffehuskedja Espresso House mitt emot en butik för sjukvårdskläder. Inne på en bakgård ligger en chokladfabrik i miniformat, och såväl antikvariaten som sybehörsaffären har sin plats här. Ett galleri får naturligtvis plats, liksom stadens zenbuddhistiska förening, Lunds universitets enhet för medicinsk etik och det internationellt välkända Raoul Wallenberg Institute. Lunds speciella karaktär av småskalig internationalism avspeglas här på ett tydligt sätt. Sedan länge har Lilla Fiskaregatan tagit över Klostergatans roll som stadens viktigaste shoppinggata. Fotgängare och cyklister kämpar ständigt om utrymmet, och gatumusikanter är ett vanligt inslag i myllret. Där gatan mynnar ut i Stortorget vid Gleerups uppstår ett av Lunds ur mötessynpunkt viktigaste gathörn, där gångtrafiken från Fiskaregatan bryts mot människoströmmarna på Stora Södergatan/Kyrkogatan. K nut den stores gata är en viktig länk från centralstationen in mot Lundagård och Stortorget. Den nästan totala frånvaron av biltrafik gör att uteserveringarna kan breda ut sig, och med rökförbudet kan man ana att deras säsong kommer att förlängas betydligt och på så vis ge ytterligare liv till gatubilden under den kalla årstiden. Här hittar man Gamla Elverket, som listats på annan plats här, såväl som ett av de stora hotellen och konferensanläggningarna. Lilla Fiskaregatan Knut den stores gata/torg 8

9 HALVOFFENTLIGA KREATIVA MILJÖER Med halvoffentlig menas att allmänheten har tillträde till platsen, men bara under vissa tider, på vissa villkor eller till vissa delar. Dessa platser har ofta ett särskilt användningsområde, och brukas i några fall mer eller mindre uteslutande av vissa grupper av människor. De är trots det viktiga för spontana möten över gränserna. 9

10 Kulturmejeriet Många säger att Kulturmejeriet har genomgått en nedgångsperiod sedan glansåren på 90-talet, men samma människor säger att det är på väg upp igen. En storsatsning på ungdomskultur i regionen, Storasöder, genomförs under hösten. Och besökarantalet ökar, man har för närvarande per år, berättar Torbjörn Larsson, platschef. De föreningar som utgör medlemmarna i Kulturmejeriet har olika profiler och bidrar till den mångfald av kulturyttringar som präglar byggnaden: Filmvisningar, jazz- etno- och rockkonserter, teater, swingkvällar och videoproduktion. Här finns också replokaler för musikgrupper, ett skivbolag, dansundervisning och mycket annat. Kombinationen av den interna föreningsverksamheten och de arrangemang som är öppna för alla gör mejeriet till inte bara en viktig plantskola för artister och andra kulturarbetare, utan också till en mötesplats för människor över generations- och intressegränser. De olika band som repar här har medlemmar som är allt mellan 12 och 65 år gamla. Samverkan med andra kulturaktörer blir allt mer viktigt. Nu samarbetar man med Kulturbolaget i Malmö om konserter, och ett samarbete med AF kan snart komma till stånd. Föreningen ingår dessutom i ett europeiskt nätverk med liknande kulturhus över hela kontinenten. Mejeriet som fysisk plats är dock den viktigaste faktorn. Kopplingen till Stadsparken är intressant. Detta område är just nu under stark utveckling med planerna på en ny utomhusscen samt en tänkt förändrad användning av Observatorieparken. I byggnaden är kaféet är den centrala mötesplatsen för alla som verkar i byggnaden. Det är också öppet dagtid för allmänheten tack vare ett samarbete med omsorgen i Lund, där personer med lätta funktionshinder sköter restaurationen tillsammans med handledare och en arbetsterapeut. Kulturmejeriet rymmer många sådana glädjande exempel på de gränsöverskridande möten som en innovativ stad bör kännetecknas av. Kulturmejeriets äldre kusin, AF-borgen, är sprungen ur en annan tradition, den studentikosa. Borgen kan verka skrämmande för många studenter, men rymmer också i sig den spänning mellan det nostalgiska och det revolutionära som är studentlivets kännetecken. På senare år har man aktivt försökt öppna huset mot den breda massan studenter, bland annat genom nyöppnandet av Café Athen, en plats som tillsammans med grannen Tegnérs matsalar nämns av många intervjupersoner som viktiga miljöer. Olof Jarlman, AF:s ordförande, lägger ner mycket tid på att fundera på hur man ska kunna utnyttja lokalerna på nya sätt, just för att åstadkomma en öppning mot nya grupper. Borgen är fortfarande navet i Studentlund. Som Joakim Borda Pedreira, Lundagårds kulturchef, uttrycker det: Vart skulle man annars gå? Här finns inte bara den självklara arenan för stadens intellektuella samtal med studentaftnar och andra företag likaväl som för större studentfester. Blotta koncentrationen av studentföreningar av alla sorter imponerar. Som drivbänk för journalister, underhållare, författare, skådespelare, IT-entreprenörer, politiker, radiopratare, TV-producenter, filmregissörer, musiker, byråkrater och festfixare utgör huset en av Sveriges viktigaste platser för lekfull praktik och värdefullt nätverksbyggande. När Expressens politiske chefredaktör PM Nilsson far ut mot folkhälsominister Morgan Johansson gör de samma sak som när PM satt på Lundagård och Morgan på kåren. Nere i kaféet möts studenter av alla sorter på ett annat sätt än vad som sker på platser med ett mer tydligt nischat klientel. AF-borgen 10

11 Saluhallen Centralt beläget mellan Mårtenstorget och Botulfsplatsen, lätt tillgängligt oavsett om man tar sig fram med bil, buss, cykel eller om man går står den vackra Saluhallen från 1900-talets början som en motvikt till de gigantiska matvaruhusen i utkanten av städerna. Naturligtvis behövs båda sorterna, men den personliga handeln i centrum som är minst lika mycket umgänge som inköpsrunda förtjänar att lyftas fram. Sydsvenskanjournalisten Andreas Ekström efterlyser fler detaljvaruhandlare i centrum: bagerier, kryddbodar, osthandlare, fiskhandlare, och utifrån den aspekten utgör Saluhallens utbud en god början. Flera intervjupersoner efterfrågar en utbyggnad av Saluhallen. Många andra framhåller Saluhallen som en plats där de träffar på sina bekanta, och när kön är lång finns det gott om tid för att byta några ord. På ett ställe som Saluhallen accepterar människor också i högre utsträckning att det tar lite längre tid än vad de gör exempelvis på de stora varuhusen. Detta är inte en plats för de stressade. Byggnaden fungerar också som en populär food court, och vid mitt på dagen är det fullt av lunchgäster vid de olika matställena. Variationen i priserna gör att människor med olika inkomster kan tillåta sig att komma hit, och Hamburgerställets frikostiga öppettider gör det till en informell mötesplats långt in på nätterna. Sammantaget utgör byggnaden en viktig spontan mötesplats på grund av att den lockar dit människor med olika bakgrunder och olika ärenden under en stor del av dygnet och framförallt får dem att röra sig långsammare. Biblioteket är en symbol för civilisation och bildning sedan antikens dagar, och det går en rät linje från biblioteket i Alexandria över medeltidens klosterbibliotek till senare tiders universitetsbibliotek och folkbibliotek. Lund är rikt på bibliotek, och egentligen hade nästan alla, kommunala och tillhörande universitetet, kunnat lyftas fram som viktiga samlingspunkter för människor. Här väljs Stadsbiblioteket ut som det bibliotek som har den kanske bredaste användargruppen. För Tove Klette, kommunalråd, är det ett offentligt vardagsrum, och bland annat Mikael Kipowski, projektledare på Ideon Innovation, lyfter fram det som en plats han trivs att arbeta på. Biblioteket är en plats för arbete och fritid och rymmer i sig en rad olika möjliga aktiviteter. Här finns grundskoleoch gymnasieelever som letar material till ett skolarbete tillsammans med studenter som sitter djupt försjunkna i sin kurslitteratur. På musikavdelningen sitter någon tillbakalutad med ögonen slutna och hörlurarna på, medan två gamla män med rötter i Mellanöstern diskuterar över det senaste numret av Al-Ahram i kaféet. Några meter ifrån dem sitter en ung IT-konsult med en caffe latte och sin laptop uppfälld. I barnavdelningen stiger ljudnivån och i atriumgården förbereds kvällens föreläsning. Barn, ungdomar, medelålders, gamla, infödda och nyanlända, arbetare och tjänstemän finns alla på Stadsbiblioteket. Det är en plats som genom sitt offentliga uppdrag, sin öppenhet och sitt centrala läge i staden erbjuder en mångfald av oväntade sammanstötningar på egalitär grund och utgör en symbol för bildningens och det goda samtalets roll för ett modernt, framåtblickande, kreativt och tryggt samhälle. 11 Stadsbiblioteket

12 Gerdahallen En plats som kanske man inte i första hand tänker på som en värdefull mötesplats är gymmet. Gymmet förknippas möjligen främst med svett, goda föresatser och fysisk utmattning, men i en tid då allt fler tränar på gym ökar naturligtvis chanserna att träffa gamla och nya bekantskaper mellan passen. Lund är en gymtät stad, med åtminstone nio olika anläggningar enbart i själva staden, och med långa traditioner: det var i själva verket i Lund som gymnastiken i Sverige tog sin början med Pehr Henrik Ling. På gymanläggningarnas öppettider märks också att Lund är en modern stad också vad gäller flexibla arbetstider: på åtminstone två ställen kan man träna dygnet runt, sju dagar i veckan. Här sätts fokus på stadens största träningscenter Gerdahallen. Med besök i veckan visar enbart volymen på dess vikt som mötesplats. Gerdahallen drivs som en stiftelse med universitetet som huvudman och riktar sig huvudsakligen till studenter och anställda vid universitetet, även om verksamheten är öppen för alla. Det är här som man träffar sina gamla lärare eller springer på den nye professorn på granninstitutionen. En av universitetets chefstjänstemän har berättat att han får veta en del av det studenterna egentligen tänker i bastun på Gerda. I entrén, med ett litet kafé och sittplatser, strömmar människor ständigt in och ut från sju på morgonen till tio på kvällen. Vissa kan vara irriterade över att gymmet har bättre öppettider än biblioteken på universitetet, men det visar också på hur betydelsefullt man ser på träningshallens roll inom akademin. Gerdahallen är också placerad vid Sölvegatan, den viktiga kraftlinjen mellan stadskärnan och Ideon, med BMC, SOL-centrum, GEO-centrum, UB och LTH i grannskapet. 12

13 ANDRA KREATIVA MILJÖER Andra kreativa miljöer är platser som inte är öppna för allmänheten, och som används av en viss grupp människor. Det gemensamma för dem är att de också erbjuder utrymme för spontana möten och att man låter människorna blandas på ett intressant sätt. Många av platserna som lyfts fram är byggnader och institutioner som utformats särskilt med detta i åtanke, och visar därmed på hur ett tänkande om den önskvärda kreativa miljön har vuxit fram inom olika områden av staden. 13

14 Gamla Elverket många städer runt om i världen används gamla industrilokaler och industriområden på ett nyskapande sätt. I De har flexibla planlösningar, ligger ofta relativt centralt och har framförallt historia och charm. I Lund finns det inte så många centralt belägna industrilokaler, men en pärla i den lilla samling som återstår är Gamla Elverket i hörnet av Winstrupsgatan och Knut den stores gata. Här har tidigare varit teater såväl som musikscen, men nu är det Jonas Birgerssons Labs2 som har lokalerna. Labs2 behöver inte hela ytan, utan hyr ut lejonparten av ytan till andra, företag. Här sitter en reklambyrå, en IT-konsult, en redovisningsbyrå och flera andra mindre aktörer i en öppen miljö. Tobias Hansson, som är VD på reklambyrån Tomat, berättar att företaget på detta sätt kunde få en central, representativ lokal, samtidigt som man skar ner på kostnaderna: alla delar på kök, konferensrum, larmkostnader och annat. Att företagen inte stänger in sig bakom väggar och låsta dörrar utan istället arbetar så att alla istället kan se varandra skapar ett särskilt klimat; det är alltid lätt att gå över och bolla idéer med någon annan, och det finns en extra poäng i att den lilla pratstunden vid kaffeautomaten förs mellan två personer med olika kompetens och verksamhetsområde; det kan bli mycket mer spännande än om man befinner sig i en homogen monokultur där alla har samma utbildning och liknande arbetsuppgifter. Ytterligare en intressant faktor för Gamla Elverket som miljö är att en rad andra mycket olika verksamheter trängs kring huset: på bakgården ligger en cykelreparatör (Lunds billigaste enligt Tobias), ett daghem, och ett centrum för volontärarbetare. Runt hörnet ligger Miljöbiblioteket och Juridicum, och på gågatan utanför strömmar ständigt människor mellan Centralen och Lundagård. Kanske borde SOL-centrum föras till de halvoffentliga kreativa miljöerna; allmänheten har tillträde till kaféet, biblioteket och läsesalarna. SOL-centrum vänder sig dock inte primärt till allmänheten, utan är inrättat för lärare och studenter. Den nya byggnaden, som stod klar 2004, binder samman tre äldre hus och fungerar som en samlingspunkt för de verksamheter som bedrivs på de olika språkinstitutionerna. Placerat i UB-parken vetter det mot Sölvegatan där byggnaderna i den tidigare lösningen vände ryggen åt det akademiska stråket. Nu är SOL-centrum en lika naturlig del av gatan som LTH och Gerdahallen. Kaféet är centrumets hjärta. Enligt Sven Strömqvist, professor i lingvistik och projektledare för SOL, är det en succé. Det nya centrumet skulle inte vara en fortifikation för språkvetare, utan öppet och inbjudande. Utöver de egna, 2500 studenter och 300 lärare och övriga anställda, sitter här studenter från alla fakulteter tillsammans, samtidigt som lärare från LTH och BMC då och då kommer ner för att äta lunch; första gången för att de är nyfikna, i fortsättningen för att de trivs. Studenterna sprider ut sig i biblioteket och läsesalarna också, och på deras böcker kan man se vad de läser: medicin, juridik, företagsekonomi, statsvetenskap, historia, biologi, latin och så vidare. Humanistlaboratoriet i källaren är Svens stolthet: det är en angelägenhet för universitetets alla delar och har tilldragit sig intresse från en hel kontinent. Här bedrivs forskning i bland annat klinisk neurofysiologi med brain imaging och teknologer, medicinare och humanister arbetar tillsammans med ögonrörelsemätningar och virtuell historia. Som ett exempel på hur akademin kan öppna sig inåt och möjliggöra kontakter mellan studenter och lärare från olika håll ger SOL-centrum en ljus bild av framtidens universitetsmiljöer. Språk- och Litteraturcentrum 14

15 BMC utgör en genomtänkt kraftsamling som genom att samla kompetens på en begränsad plats ska kunna erbjuda såväl bredd som spets i forskning och undervisning, med kontakter till såväl sjukvården som läkemedelsindustrin. Här kommer snart att finnas 500 grundstudenter och 1000 forskarstudenter och lärare. Ingemar Carlstedt, ordförande för BMC:s styrelse, sammanfattar: det är precis som med knatteidrott: bredd ger spets. Han förklarar att universitetets roll för det vetenskapliga framåtskridandet bara har ökat de senaste åren. De stora läkemedelsföretagen köper i allt större omfattning upp idéer och projekt i olika utvecklingsstadier och gör inte all grundforskning själva. Ledtiderna är för långa det kan ta 5-10 år att bygga upp en slagkraftig forskargrupp. BMC är byggt för flexibilitet och samverkan som grundtankar. Laboratorieenheterna har samma basdesign, man kan flytta runt forskargrupperna för att nå maximal synergi. Samtidigt utgör laboratorierna öppna miljöer, korridorerna är kommunikationsnät där alla passerar genom varandras projekt på väg till sina egna. På varje våningsplan finns gemensamma fikarum och även på andra ställen i byggnaderna finns platser som är medvetet skapade för att ge upphov till de spontana möten Biomedicinskt centrum som förväntas komma av den kritiska massan forskare. Ingemar Carlstedt understryker vikten av att motarbeta monokulturer och pekar på friskheten i att verka vid ett universitet med ett ständigt inflöde på tusentals studenter. Som vanligt har de mest lyckade mötesplatserna dock varit de oförutsägbara. I slutskedet av byggprocessen upptäckte man att det hade blivit en del plats över på vinden. Detta tog man vara på och byggde ett litet gym med tillhörande bastu. Eftersom många av experimenten som körs innehåller en del dödtid, tar forskarna gärna en paus och kommer upp för att spela en runda pingis eller något liknande. Så har många intressanta möten skapats. Ideon är möten, som Ideon Centers VD Hans Möller uttrycker det. Han framhåller lunchkön som en av de mest kreativa platserna på området. Här finns 2500 människor i 230 företag. Företagsparken ligger som en naturlig avslutning på det akademiska stråket längs Sölvegatan norrut och ligger i nära anslutning till LTH: s campus och Ekonomicentrum. De etablerade företagen låser in sig själva för att bevara sina företagshemligheter och därför sker de oväntade mötena främst i samband med just lunchavbrotten. På Ideon Innovation (f.d. Kuvösen) finns de nya företagen i uppstartsfasen. Här är korridorerna och dörrarna ständigt öppna, och man delar (liksom i till exempel Gamla Elverket) på gemensamma utrymmen för fikarum, kök och konferenslokaler. Ideon Innovations projektledare Mikael Kipowsky förklarar att Ideon Innovation är en av tolv inkubatorer i Sverige som valts ut av Innovationsbron Sverige och Vinnova i ett nationellt inkubatorprogram med syfte att bidra till tillväxt i Sverige. De fysiska utrymmena kompletteras med utbildningsverksamhet, nätverksbyggande och sociala aktiviteter. Här är populationen mindre; i Ideon Innovation finns det plats för upp till 30 innovationsföretag. I miljön har man också samlat organisationer som ingår i Lunds innovationssystem. Känslan av att befinna sig i början av en spännande fas i livet gör att folk slappnar av, är nyfikna och bollar idéer med varandra på ett avspänt sätt. Möjligheterna till möten är mer eller mindre obegränsad. Tack vare den begränsade ytan springer folk på varandra hela tiden. Ideon Innovation 15

16 VentureLab VentureLab är som en lite sprallig lillebror till Ideon Innovation, ett växthus som huvudsakligen riktar sig till studenter vid universitetet med entreprenöriella ambitioner. Chefen för Lunds kommuns näringslivsenhet, Peter Sörbom, talar om VentureLab som en lekstuga och att det blir roligare ju enklare det är. Inrymt i en gul barack på Ideons baksida ser det ut att vara ett ständigt provisorium, som ett hot mot det bestående och som en påminnelse om att kreativiteten ofta frodas under de mest blygsamma förhållanden. Daniel Östner och Dag Oredsson i ledningen för FenaLund, en förening för att uppmuntra entreprenörskap bland studenterna vid Lunds universitet, menar att lokalerna är så enkla att de till och med kan vara ett hot för de verksamheter som finns där: det ser helt enkelt inte seriöst ut. Fast när man ser krokarna med porslinsmuggar på i köket alla har målat sin egen mugg skapas ändå en bild av VentureLab som en plats där idéerna kommer underifrån. Företagen har dessutom en större spridning rent branschmässigt än vad som förekommer på Ideon Innovation. Här finns till exempel en del intressanta tjänsteföretag; Yodla, som arbetar med en extremt innovativ form av marknadsföring enligt word of mouth-konceptet och en konsultbyrå som erbjuder utbildning i genusfrågor. Just FenaLund visar på hur Lund erbjuder en arena för helt nya kopplingar att växa fram. Föreningens målsättning är att sätta samman studenter med olika utbildningsbakgrund: en filosof, en genusvetare, och en civilingenjör har förutsättningar för att utveckla betydligt mer nyskapande affärsidéer än en civilingenjör, en civilingenjör och en civilingenjör. VentureLab utgör en tät miljö med öppna lokaler och rika tillfällen till möten mellan olika verksamheter. Det är en av de viktiga kreativa miljöer i Lund som står för återväxten av idéer i idéernas stad. 16

17 IDÉER FÖR IDÉERNAS STAD denna del redovisas förslag till förbättringar av de offentliga, halvoffentliga och privata kreativa miljöer I som hittills har identifierats. Förslagen inriktar sig på konkreta, fysiska förändringar i stadsbilden och är avsedda att öka platsernas kreativa potential. Förslagen har tillkommit dels under de intervjuer som genomförts inom ramen för projektet, dels under observationstillfällen och litteraturstudier. I största möjliga mån attribueras idéerna till sina upphovspersoner. I de fall då inget namn skrivs ut, kan idéerna återföras på rapportförfattaren. Förslagen grupperas fysiskt kring tre olika miljöer: stadsgator, Lundagård och det akademiska stråket. De innehåller såväl stora och kostsamma som små och billiga förändringar och ska ses som ett försök att ge inspiration inför det fortsatta arbetet med att utveckla stadsrummet. Stadsgator Flera av de offentliga kreativa miljöer som identifierats utgörs av gator i stadskärnan: Lilla Fiskaregatan, Kungsgatan, Skomakaregatan, hörnet av Mårtenstorget och Kiliansgatan, Knut den stores gata/torg och Stora Gråbrödersgatan. Gatorna i Lunds stadskärna utgör en av de viktigaste tillgångarna i kreativt hänseende. Som Gustav Holmberg uttrycker det: Lund innanför vallarna är Richard Floridas idéer i fysisk form. De förslag som redovisas nedan rör detta Lund. Stadskärnans yta är viktig för det intryck besökare får, liksom för hur invånarna uppfattar sin hemstad. Även små detaljer kan få stort genomslag. Elisabeth Johnson trycker särskilt på omsorgen om det offentliga rummet. Genom att lägga mer resurser på tex grönstrukturen, blomsterrabatter och andra arrangemang och på att träd och buskar hålls trimmade kan mycket vinnas. En utökad satsning på belysningsprogram skulle också få goda effekter. För att upprätthålla en levande stadskultur är det viktigt att staden intar en tillåtande attityd till gatumusikanter och torghandlare. Uteserveringarna, som har ökat stort under det senaste decenniet, ska ses som ett värdefullt bidrag till stadskulturen. Det återstår att se vilken effekt rökförbudet kommer att få på säsongens längd. Om det finns intresse och möjligheter för att ha uteserveringar året runt bör detta uppmuntras. Ett ständigt återkommande tema är trafiken. Här kan en paradoxal situation skönjas. Som Lennart Prytz uttrycker det: man klagar på dålig framkomlighet samtidigt som trycket på fler gågator ökar. K A Blom och David Parry klagar över den totala anarkin vid varutransporterna på förmiddagarna i innerstaden, och föreslår bland annat att väktare ska tilldelas trafikpolisbefogenheter. Många föreslår en helt bilfri innerstad. Peter Sörbom föreslår att man förbjuder turistbussarna att parkera utanför Domkyrkan, ett förslag som han delar med K A Blom och David Parry. Den ende som uttryckligen varnar för detta är arkitekten Tomas Tägil, som menar att man inte ska vara rädd för att blanda bilar och fotgängare. Ett vanligt inslag i tankarna om bilfri innerstad är att flytta stadsbussarna till centralstationen, gräva ner järnvägstrafiken och tvinga turistbussarna att stanna vid Klosterkyrkan så att turisterna går genom staden. Det står hur som helst klart att det finns en klar vilja att ytterligare minska biltrafiken i stadskärnan. Lund som kreativ stad ska också kunna bjuda sina invånare på överraskningar. Ett gott exempel på detta var den ljusbaserade utställning som genomfördes på Bantorget, Nygatan och i Stadsparken förra vintern. Oväntade, vackert utformade och intelligenta inslag i vardagens stadsrum bidrar till att förstärka bilden av Lund som en stad som gärna släpper fram udda idéer. Ett ytterligare exempel på en sådan god överraskning var den koloniutställning som fanns på Stortorget under vår och sommar Effekten av denna installation blev att nytt liv gavs åt en del av Stortorget som dittills hade använts i mycket begränsad utsträckning. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt Stortorget. Som har påpekats ovan, används torgets södra del i mycket mindre utsträckning än den norra. Detta är ett problem som bland annat Lennart Prytz pekar på. Genom att placera en installation på den plats där koloniutställningen har varit skulle man kunna levandegöra även denna del av torget. Man skulle kunna välja ett arrangemang som går att använda året runt, eller dra nytta av den skapande kraften i staden genom att låta kreativa personer som designstudenter, konstskoleelever och andra utforma temporära lösningar. På så sätt skulle platsen ständigt kunna ha ett nytt ansikte och utgöra ett skyltfönster för Lund som idéstad. Många personer pekar på Stadshallen som en underutnyttjad arena och uttrycker en önskan att förändra och öppna upp den (bland andra Tove Klette och Lennart Prytz). Trots det centrala läget, är byggnaden ofta stängd 17

18 för allmänheten och har ett begränsat användningsområde. Detta problem kan lösas genom att man samtidigt fäster uppmärksamheten mot ett annat problem. I princip samtliga intervjupersoner beklagar det faktum att det som händer i staden sker alldeles för anonymt. Trots att det ständigt sker saker som ligger i en internationell frontlinje, är det inget som märks vare sig det gäller design, vetenskapliga upptäckter, ny teknik, nya läkemedel osv. Och när man kommer hit som besökare kan det vara svårt att få ett grepp om vad som egentligen är så speciellt. Ideon Centers VD Hans Möller talar om svårigheten med att inte ha något att visa upp för besökare till forskningsparken. Trots att det är designår och det således borde vara ett ypperligt tillfälle för Lund att visa upp sin högklassiga designutbildning, begränsas utställningsverksamheten till elevutställningar på Krognoshuset, Skissernas museum och en julmarknad på Café Athén samtliga vällovliga inslag, men ingenting som kan mäta sig med exempelvis Köpenhamns Dansk Design Center, en självklar publikmagnet för designintresserade. Ett första steg kan därför vara att helt enkelt göra ett centralt showroom för alla som rör sig i staden; turister och andra besökare såväl som invånarna själva. Stadshallens bottenvåning kan då byggas om till en galleria eller ett galleri som visar upp vad som presteras i form av ny forskning, kulturevenemang, formgivning, arkitektur, nyföretagande och så vidare. Man skulle kunna kalla det för en Turistbyrå 2.0, ett skyltfönster för idéernas stad som samtidigt visar vägen upp till de olika verksamheterna. I takt med att besöksfunktionerna utvecklas på Ideon, universitetet etc kan Stadshallen slussa upp intresserade som vill veta mer, och samtidigt kan invånarna i staden inspireras till nya möten och egna idéer. Lundagård och dess omgivningar För universitetet och överhuvud den akademiska miljön i Lund kan Lundagårds betydelse inte överskattas. Flera intervjupersoner betonar platsens centrala roll för det kreativa Lund. Det nyöppnade kaféet i AF-borgen har knutit många förväntningar till sig om att utgöra en värdefull tredje plats, ett andra vardagsrum, för studenter såväl som lärare och övriga invånare. Flera förbättringar föreslås för att öka platsens potential. I dagsläget stänger kaféet över sommaren. Ann Numhauser-Henning uttrycker önskemål om att säsongen kunde förlängas. Därmed skulle Athén också kunna användas för vetenskapliga konferenser och andra evenemang under sommarmånaderna. Det skulle också ligga i linje med den trend som kan skönjas, där Lund blir allt mer livligt också på sommaren. Turistströmmarna har ökat samtidigt som fler studenter och övriga Lundabor stannar i staden under sommaruppehållet. Regeringen har också förutskickat att studieåret på sikt kan komma att förlängas, vilket kommer att göra att Lund kommer att få en helt annan året runt-karaktär än i dagsläget. Kaféet bör också kompletteras med en uteservering, vilket kommer att ge ytterligare liv åt platsen, som annars kan ha karaktären av genomfartsled. AF-borgen såväl som Universitetshuset har viktiga funktioner som symbolbyggnader. Idag dras de dock med samma problem som andra verksamheter i Lund: det finns inga riktiga besökscentra, trots att turister och andra besökare gärna söker sig till husen av nyfikenhet. Här skulle en utveckling behöva ske. I Universitetshuset skulle den kunna komma i samband med det så kallade Fontänprojektet. Stadens trådlösa nätverk fyller en viktig funktion för möjligheten att arbeta var man vill. Många utnyttjar de nätverk som finns i AF-borgen och i Lundagård för att sitta och arbeta med sina datorer uppkopplade till Internet. Ett sätt att dra nytta av detta är att skapa en mobil arbetsplats i anslutning till borgen. Denna skulle kunna vara av mer eller mindre temporär karaktär och gärna utformas på ett iögonfallande sätt för att dra åt sig blickarna. Vid denna arbetsstation skulle studenter och övriga kunna sätta sig eller stå och arbeta i det fria med sina datorer. På försök skulle denna kunna utformas och invigas i samband med karnevalen under våren 2006 för att därefter stå kvar tills klimatet någon gång i oktober gör det mindre attraktivt att arbeta utomhus. Detta skulle få människor att sakta ner och närma sig borgen, som av vissa kan upplevas som skrämmande (bland annat Dag Oredsson och Daniel Östner nämner detta som ett problem). Det skulle också uppgradera Lundagård som mötesplats. Elisabeth Johnson föreslår att man kraftigt beskär de buskar och träd som idag skymmer sikten mellan Borgen och Universitetshuset. Detta skulle ge Universitetsplatsen en helt annan, mer öppen karaktär och betona samspelet mellan byggnaderna kring fontänen. David Parry föreslår att man uppför en permanent utomhusscen i Lundagård. Margaretha Alin och Björn Magnuson Staaf föreslår ett införande av fri entré till Kulturen och dess friluftsmuseum som ett värdefullt bidrag till att skapa goda mötesplatser i staden. 18

19 Sammantaget skulle alla dessa åtgärder, tillsammans med bland annat det arbete som har gjorts i Tegnérgruppen runt kulturinstitutionerna i Lundagård leda till det som bland annat Göran Bexell efterlyser, dvs att man styr upp turistströmmarna från Domkyrkan och vidare norrut. Det akademiska stråket takt med att 1900-talets funktionsuppdelning blir allt I mer omodern och nya krav på urbana miljöer börjar ställas ter sig universitetssektorn från Lundagård och norrut alltmer obsolet. Många aktörer längs gatan, från BMC och upp till Ideon klagar över det dåliga serviceutbudet och att området känns dött och tråkigt. Tiotusentals människor arbetar och studerar längs Sölvegatan upp mot LTH, EC, Ideon och de stora företagen i närheten. Tillgången på restauranger, kaféer, småbutiker, kiosker, tvättinrättningar, frisörer etc som bidrar till att göra ett område användbart, är trots detta i det närmaste obefintlig. Området är också tomt och tyst på kvällarna och det finns önskemål om att kunna göra om området till en dygnet runt-stadsdel. Det finns flera förslag som kan bidra till att förverkliga detta. Innebörden i dem alla kan ses som delar i en strävan att förtäta och urbanisera det akademiska stråket och Ideonområdet. En viktig del i detta har ett ökat bostadsbyggande, särskilt av studentbostäder. En placering av studentbostäder på Ideon eller i LTH-parken skulle ge en rad önskade effekter. Bland annat Gustav Holmberg talar om vikten av billiga lägenheter så att studenter och andra nyinflyttade ska få en chans att göra bostadskarriär. Även om man kommer att ha råd med en dyrare bostad sedan, har man inte det som ung och nyinflyttad. Byggande av studentbostäder är en viktig förutsättning för att få folk att bosätta sig i Lund istället för att pendla från exempelvis Malmö, något som man har igen när studenterna tar examen, får jobb och börjar betala skatt. Studenter har också ett beteende som innebär att de rör sig mycket utanför sina bostäder och ger liv till gator och torg, kaféer, krogar, bibliotek och parker. De bidrar till att skapa levande stadsmiljöer och ger en bas för serviceinrättningar av olika slag. Detta skulle innebära att Sölvegatan och Ideon skulle bli levande områden även på kvällen, och tillsammans med studenterna på studentnationerna vid Tornavägen och på Sparta skulle detta tillskott i befolkningen innebära en vitamininjektion i området. Såväl Hans Möller som Elisabeth Johnson, Sven-Thore Holm, Jonas Bergenudd och Ola Thufvesson understryker vikten av att bostäder byggs här. Restaurangen i Kårhuset skulle kunna utvecklas, menar Eva Johannesson. Jonas Bergenudd menar att ett Espresso House skulle behövas i LTH-parken. Ingemar Carlstedt önskar sig ett bredare utbud av restauranger. Tomas Tägil menar att man bör arbeta för att Sölvegatan ska bli pulsådern genom det akademiska Lund. Bland annat han och Jan-Inge Ahlfridh föreslår att man kan arbeta med att introducera olika händelser på Sölvegatan för att göra gatan mer intressant. Ett naturvetenskapligt experimentarium i likhet med Universeum i Göteborg eller liknande föreslås av Mikael Kipowski och Tove Klette. Detta skulle med fördel kunna placeras längs Sölvegatan. Olof Jarlman uttrycker en önskan om att ett mer visionärt byggande ska kunna ta sin början på Brunnshög. Han menar att mycket av det som byggs i staden är trist anpassningsarkitektur och att man borde ta tillfället i akt att göra något verkligt spännande i den nya stadsdelen. Ola Thufvesson anser att man kan få ökad acceptans för nybyggen genom att helt enkelt bygga vackrare hus istället för tråkiga betonglådor. En rivstart på arbetet att förändra om rådet kring Ideon i en mer kreativ riktning skulle vara att uppföra en byggnad som skulle kunna tjäna som informell mötesplats för alla de grupper som finns i området, studenter, forskare, företagare och andra. Idag drar man inte tillräcklig nytta av närheten mellan EC, LTH och Ideon. Det finns ingen anledning att besöka varandras byggnader, och därför sker inte så många möten som hade kunnat ske och ge upphov till nya idéer, affärsprojekt, och vetenskapliga upptäckter. Genom att flytta VentureLab till framsidan av Ideon skulle man bokstavligen kunna göra entreprenörskapets möjligheter mer synliga för studenter och skapa fler kopplingar mellan personer med olika erfarenheter och utgångspunkter. Placeringen för VentureLab kan kännas undanskymd och de enkla lokalerna kan utgöra ett hinder för företagens image. I anslutning till denna nya byggnad skulle en chill-outlounge skapas, kanske efter mönster från de temporära chill-out-arenor som funnits vid exempelvis musik- och kulturfestivaler. Här kunde studenter, lärare och företagare ta en kvarts paus i en omgivning fylld av lugn musik och fantasifulla ljusinstallationer i sig ett projekt för design- och arkitektstudenter. I denna lugna och attraktiva miljö skulle oväntade möten kunna uppstå, samtidigt som kreativiteten på Ideon hade fått en ytterst konkret form, lämplig att visa upp för besökare. 19

20 20

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna kommun Juryns motivering Torget har formats utifrån

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS

MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS MÖTESPLATSER PÅ CHALMERS bakgrund, förutsättningar, möjligheter Denna rapport syftar till att belysa frågan om mötesplatser på Chalmers. Utifrån en generell diskussion kring vad som kännetecknar fungerande

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden

Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden Kommunfullmäktige 2007-02-26 43 88 2008-02-25 33 69 Kommunstyrelsen 2008-02-11 28 61 Arbets- och personalutskottet 2008-01-14 3 6 Dnr 07.74-008 Medborgarförslag - Park/Torg/Kulturområden febkf37 Ärendebeskrivning

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU Malmö C Caroli City Drottningtorget Göteborg/ Stockholm Entré Lilla torg Stortorget Rörsjöparken Värnhemstorget Köpenhamn Gustav Adolfs torg St Pauli kyrka St Pauli kyrkogård Triangeln 954 GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

WWW.LUND.SE VISION 2025

WWW.LUND.SE VISION 2025 WWW.LUND.SE 02 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 VISION 2 0 2 5 04 Vision 2025 07 Bilden av framtiden 11 Från ord till handling 17 2025 år 2009 Lund idéernas

Läs mer

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 NORDICFORUM TORSHAMNSGATAN 35 & 39 2 OM NORDICFORUM Kraftig tillväxt, idérikedom och gemensamma mål. nordicforum erbjuder de förutsättningar

Läs mer

Mot en spännande framtid. Barkarby College i Järfälla nytt regionalt centrum för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar

Mot en spännande framtid. Barkarby College i Järfälla nytt regionalt centrum för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Mot en spännande framtid Barkarby College i ärfälla nytt regionalt centrum för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Framåt inom natur och teknik Stockholm Väst är ett av de hetaste tillväxtområdena

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Klockan är strax åtta och du skyndar dig över den öppna plats som binder samman Smålands Museum och WTC Växjö. Här, där dåtid möter nutid, vimlar det

Klockan är strax åtta och du skyndar dig över den öppna plats som binder samman Smålands Museum och WTC Växjö. Här, där dåtid möter nutid, vimlar det VÄXJÖ Klockan är strax åtta och du skyndar dig över den öppna plats som binder samman Smålands Museum och WTC Växjö. Här, där dåtid möter nutid, vimlar det av folk på väg till tåget och ut i världen. Själv

Läs mer

Messingen i Väsby. Bakgrund

Messingen i Väsby. Bakgrund Messingen i Väsby Välkommen till Messingen. Ett multifunktionellt hus med oändliga möjligheter. Huset Messingen är precis som den legering av koppar och zink som tidigare givit platsen sitt namn. Enkel

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Bara några få tramptag till city. Brf Cyklisten 75 nya bostadsrätter i Kvillebäcken, centrala Göteborg

Bara några få tramptag till city. Brf Cyklisten 75 nya bostadsrätter i Kvillebäcken, centrala Göteborg Bara några få tramptag till city Brf Cyklisten 75 nya bostadsrätter i Kvillebäcken, centrala Göteborg 1 En ny puls i Göteborg Uppskattar du charmiga kvarter med skön avspänd atmosfär? Då är Kvillebäcken

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Tillsammans. Vår väg mot visionen Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen

Läs mer

Centrumutveckling är Moderat politik!

Centrumutveckling är Moderat politik! Hur skapar vi en attraktionskraft som lockar? Vanligtvis så talar man om områden som: Invånarantal Näringsliv Bostäder Arbetstillfällen Skola och välfärd Handel och turism Livskvalitet När vi under året

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Stockholm Waterfront Congress Centre presenterar möjligheternas arena

Stockholm Waterfront Congress Centre presenterar möjligheternas arena Stockholm Waterfront Congress Centre presenterar möjligheternas arena Stockholm Waterfront Congress Centre är Sveriges nyaste och mest mångsidiga arena för större möten och evenemang. Med den djärva arkitekturen

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

Sammanställda synpunkter från diskussionskvällen den 6 april på Scandic Hallandia

Sammanställda synpunkter från diskussionskvällen den 6 april på Scandic Hallandia Sammanställda synpunkter från diskussionskvällen den 6 april på Scandic Hallandia Grupp A Att skapa förutsättningar på nya platser för uteserveringar och möten. Aktiviteter i centrum året runt. Lilla torgplanen

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Röster från er ambassadörer detta vill ni berätta om Växjö

Röster från er ambassadörer detta vill ni berätta om Växjö Röster från er ambassadörer detta vill ni berätta om Växjö En stad där livspusslet går ihop. Närhet till stadsliv, naturliv och kulturliv. /Sebastian Villabos på Remium Aktiv Förvaltning, Klas Qvarnström

Läs mer

Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad

Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad 2015 2022 Sida: 2 (7) Inledning Kulturen spelar en allt viktigare roll för samhällsutvecklingen. Därför har också Mariestads kommun tagit fram en

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

SNILLEN SPEKULERAR. med stadslivet i fokus. av Mikael Propst

SNILLEN SPEKULERAR. med stadslivet i fokus. av Mikael Propst SNILLEN SPEKULERAR med stadslivet i fokus av Mikael Propst 38 Fyra landskapsarkitekter samlas runt ett bord. De diskuterar stadens utveckling, och inte minst sin egen uppgift att som landskapsarkitekt

Läs mer

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Nya Fristadstorget - ditt torg! Ditt torg Eskilstuna utvecklas! Det nya Fristadstorget

Läs mer

Framtidens medarbetare, framtidens arbetsplats

Framtidens medarbetare, framtidens arbetsplats Framtidens medarbetare, framtidens arbetsplats 9 dec 2013 Framtidens medarbetare, framtidens arbetsplats Anna lägger till samma bild som i inbjudan. Om undersökningen 2 Undersökning i två delar Online

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer

90 stycken genskjutsintervjuer

90 stycken genskjutsintervjuer 90 stycken genskjutsintervjuer Studenter och personal på KTH Valhallavägen och KTH Södertälje. Gymnasieelever från: S:ta Ragnhildgymnasiet Täljegymnasiet i Södertälje samt Östra gymnasiet i Skogås och

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018

Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018 Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018 1 City vårt gemensamma vardagsrum City ska vara och upplevas som vårt gemensamma vardagsrum fullt av aktiviteter och möten. Evenemang

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Kulturpolitiskt program 2008-2013

Kulturpolitiskt program 2008-2013 Kulturpolitiskt program 2008-2013 solna din kulturstad Det kulturpolitiska programmet Solna Din Kulturstad antogs av kultur- och fritidsnämnden i september 2008. Vi är glada att så många solnabor bidragit

Läs mer

Synpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen

Synpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen Synpunkter och förslag till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen Från öppet hus 24 september 2015 Så här tycker boende i Eriksberg om utvecklingen av området sammanfattning från öppet hus 24 september

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Västra Hamnen. Yteffektivt. Modernt. Malmö. Propellergatan 1 / Västra Varvsgatan 10

Västra Hamnen. Yteffektivt. Modernt. Malmö. Propellergatan 1 / Västra Varvsgatan 10 Västra Hamnen Yteffektivt Modernt Malmö Propellergatan 1 / Västra Varvsgatan 10 LOKaLEn BÄSTA LÄGET I VÄSTRA HAMNEN! Kontorsyta 800-3 450 kvm Antal arbetsplatser Ca 70-350 Mitt i blickfånget har vi kvarteret

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer

Miljöpartiets gröna torgprogram för Lund. En idéskrift för mer levande torg i Lund

Miljöpartiets gröna torgprogram för Lund. En idéskrift för mer levande torg i Lund Miljöpartiets gröna torgprogram för Lund En idéskrift för mer levande torg i Lund Miljöpartiets gröna torgprogran för Lund 2 Miljöpartiets gröna torgprogram för Lund Visionen Lund - idéernas stad med dess

Läs mer

ETT KONTOR UTÖVER DET VANLIGA HagaBlue är en oslagbar kontorsfastighet på Råsundavägen i Haga Norra, Solna. Här erbjuds ljusa och rymliga lokaler med

ETT KONTOR UTÖVER DET VANLIGA HagaBlue är en oslagbar kontorsfastighet på Råsundavägen i Haga Norra, Solna. Här erbjuds ljusa och rymliga lokaler med ETT KONTOR UTÖVER DET VANLIGA HagaBlue är en oslagbar kontorsfastighet på Råsundavägen i Haga Norra, Solna. Här erbjuds ljusa och rymliga lokaler med unik takhöjd, i flera fall med fantastiska takterrasser

Läs mer

Alingsås kommun. Brand book

Alingsås kommun. Brand book Alingsås kommun Brand book En liten inledning En brand book ska skapa en känsla för varumärket och vad som är viktigt när det ska kommuniceras. Den här brand booken har Alingsås vision 2019 och kommunens

Läs mer

ÖNSKEHUSET VID ÄLVEN Ett generöst kök med plats för både matlagning och vänner. Rymligt badrum med bastu och glasdörr ut mot Klarälven.

ÖNSKEHUSET VID ÄLVEN Ett generöst kök med plats för både matlagning och vänner. Rymligt badrum med bastu och glasdörr ut mot Klarälven. ÖNSKEHUSET VID ÄLVEN Ett generöst kök med plats för både matlagning och vänner. Rymligt badrum med bastu och glasdörr ut mot Klarälven. Stor klädkammare. Och altaner med både morgon- och kvällssol. Caroline

Läs mer

ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER Av: Ekologigruppen

ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER Av: Ekologigruppen ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER 2014-09-08 Av: Ekologigruppen En bild säger mer än tusen ord, säger ett gammalt ordspråk och det kunde inte vara mer aktuellt än i dagens debatt om framtidens

Läs mer

PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats

PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats Alexandra Möllerström Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2009

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Medborgardialog Rådhustorget

Medborgardialog Rådhustorget Medborgardialog Rådhustorget Dialogen har genomförts i form av en webenkät och en synpunktskarta. Totalt har det kommit 106 svar. Sammanställning av enkätsvar Enkäten har funnits tillgänglig på Umeå kommuns

Läs mer

-ett minne för livet.

-ett minne för livet. -ett minne för livet. Nu väcks Musikaliska till liv med nytt mål och nya färdriktningar - allt i musikens tecken. I hjärtat av Stockholm finner vi en av huvudstadens mest exklusiva och anrika konsertlokaler.

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

KALMAR i Fjölebro kan ditt företag växa

KALMAR i Fjölebro kan ditt företag växa KALMAR i Fjölebro kan ditt företag växa K A L M A R huvudstaden i en framtidsregion Det är i Kalmar det händer just nu. Vi är mitt i den starkaste expansionsfasen på 20 år - befintliga företag expanderar,

Läs mer

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012 SAMMANSTÄLLNING AV: WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012 Den 10 november genomfördes en öppen workshop med boende och verksamma på Brunnshög, Östra Torn och Norra Fäladen.

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse Topphemligt Boende Från övergivet hus till lyxbostad, galleri, restaurang och boutique. Graanmarkt 13 i Antwerpen blev Ilse Cornelissens och Tim Van Gelovens drömprojekt. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik

Läs mer

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

2013-02-20. Pressträff 2013-02-20. En kreativ arena för mötet mellan människor som har idéer och en vilja att genomföra dem.

2013-02-20. Pressträff 2013-02-20. En kreativ arena för mötet mellan människor som har idéer och en vilja att genomföra dem. 2013-02-20 Pressträff 2013-02-20 En kreativ arena för mötet mellan människor som har idéer och en vilja att genomföra dem. creactive Mjärdevi Mjärdevi Science Park är en plats där idéer föds och utvecklas

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109 Varumärkesplattform Antagen i kommunfullmäktige 2015-11-23, 109 Om varumärket Kiruna Kiruna kommuns varumärkesplattform är grunden som den interna och externa kommunikationen vilar på. Vårt agerande, vad

Läs mer

CITY APELBERGSGATAN KVM

CITY APELBERGSGATAN KVM nya N y lo ka möjl l ighe ter! CITY APELBERGSGATAN 58 7 500 KVM Sida 1 av 14 BESKRIVNING Apelbergsgatan 58, 7 500 kvm I ett centralt men ändå rofyllt hörn av Stockholm, bara ett stenkast från det larmande

Läs mer

Stockholms stads kulturvision

Stockholms stads kulturvision Stockholms stads kulturvision stockholm.se Stockholms stads kulturvision Datum: 30 maj 2012 Dnr: 328-1850/2011 Kontaktperson: Anna Klynning Stockholms stads kulturvision 3 (9) KULTURVISION Stockholm ska

Läs mer

Ystad fick i stark konkurrens med Norrköping och Varberg utmärkelsen Årets Stadskärna 2007 med motiveringen: Ystad Citygrupp visar att man med små

Ystad fick i stark konkurrens med Norrköping och Varberg utmärkelsen Årets Stadskärna 2007 med motiveringen: Ystad Citygrupp visar att man med små Ystad fick i stark konkurrens med Norrköping och Varberg utmärkelsen Årets Stadskärna 2007 med motiveringen: Ystad Citygrupp visar att man med små resurser och stort engagemang kan åstadkomma en stor förändring.

Läs mer

Metodstöd för utveckling av kunskapsmiljöer

Metodstöd för utveckling av kunskapsmiljöer Metodstöd för utveckling av kunskapsmiljöer Ett strukturerat samtal om kunskapsmiljöer En viktig pusselbit i skapandet av attraktiva lärosäten och campus är att på ett genomtänkt sätt kunna beskriva och

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47=

På väg mot vision 2020 87+13 10+13= 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 50+40+10+ 12+11+5+1,7% 30+47= kista SCIENCE CITY Statistik 2012 På väg mot vision 2020 87+13 128 195 24 000 775 10+13= 17 300 000 65+76+73+74+74+89+87+93+95+97+100 15+99+20+10+8+24+50+56+45+10+100 30+47= 50+40+10+ 12+11+5+1,7% INNEHÅLL

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Guide till HELSINGBORG

Guide till HELSINGBORG Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En

Läs mer

Anmäl ditt. Hyllie Allé. intresse nu! Kvadratsmarta hyresrätter

Anmäl ditt. Hyllie Allé. intresse nu! Kvadratsmarta hyresrätter Anmäl ditt Hyllie Allé intresse nu! Kvadratsmarta hyresrätter Välkommen till Hyllie I Hyllie skapas en ny levande stadsdel med färgstark arkitektur, spännande torg och all slags service. Samtidigt finns

Läs mer

Ulls hus Campus Ultuna

Ulls hus Campus Ultuna Ulls hus Campus Ultuna Välkommen till Ulls hus på Campus Ultuna Den generösa innergården blir en grön oas mitt i den nya campusbyggnaden. Vackert beläget vid Almas allé, i anslutning till Undervisningshuset

Läs mer

från törnrosasömn till ett levande Amiralen

från törnrosasömn till ett levande Amiralen från törnrosasömn till ett levande Amiralen 2 visionsdokument för kvarteret amiralen visionsdokument för kvarteret amiralen 3 Ett hus för möten Mellan människor och mellan många olika funktioner. Ett hus

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Ansvarig för projektet är ideella föreningen Vännäs Slöjd Projektledare: Marianne Åsell

Ansvarig för projektet är ideella föreningen Vännäs Slöjd Projektledare: Marianne Åsell Slutrapport Kreativ utemiljö- Slöjdarnas Hus 2009-6329 2009-2011 Ansvarig för projektet är ideella föreningen Vännäs Slöjd Projektledare: Marianne Åsell Bakgrund Slöjdarnas Hus i Vännäsby är ett besöksmål

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Simonsland. Ett fastighetsutvecklingsprojekt.

Simonsland. Ett fastighetsutvecklingsprojekt. Simonsland Ett fastighetsutvecklingsprojekt. En ny stadsdel. I nästan 100 år har Simonsland pulserat av industriellt liv. Här har företagsamma män och kvinnor utvecklat sina idéer och presenterat en rad

Läs mer

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014

Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annette Andersson 2014-03-19 KS 2014/0177 Kommunstyrelsen Ansökan om delfinansiering av evenemanget Kulturfestival 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Till Stadsbyggnadskontoret Diarienummer 09/0841 Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Avenyföreningen har ca 230 medlemmar på och kring Avenyn. Medlemmarna är företag och fastighetsägare

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Läs mer

Nya Lappis. Stockholm

Nya Lappis. Stockholm Nya Lappis Stockholm Inledning Stockholms bostadsbrist är enorm. Det byggs för lite och för ineffektivt. Människor som vill flytta hit möts av decennielånga köer och stängs effektivt ute. Det gör att framtidens

Läs mer

BRF LOMMA LÄGE Bofakta 6,2 TAKHÖJD

BRF LOMMA LÄGE Bofakta 6,2 TAKHÖJD BRF LOMMA LÄGE Bofakta 6,2 TAKHÖJD Lägenheter Etapp 2 Fladängskolan Bilden är en illustration. Avvik Välkommen till Lomma Läge Höje å Som alltid när vi utvecklar bostäder, väljer vi ut de bästa adresserna

Läs mer

Vision Tibro 2017. - skapar miljöer som sticker ut

Vision Tibro 2017. - skapar miljöer som sticker ut I den här broschyren presenteras några av de framtidsbilder som lyfts fram i projektet Vision Tibro 2017. Dessa målbilder kan Tibro sträva mot och längta till, men de kräver också delaktighet och samarbete

Läs mer