LUND HOT SPOTS. Stadsbyggnadskontoret

Transkript

1 LUND HOT SPOTS Stadsbyggnadskontoret

2 Innehåll Förord... 3 Inledning... 3 Offentliga kreativa miljöer... 5 Halvoffentliga kreativa miljöer... 9 Andra kreativa miljöer Idéer för idéernas stad Att gå vidare Referenser Abstract Text: Nils Gustafsson Layout: Annika André Foto: Kasper Dudzik, Jesper Berg och Nils Gustafsson Tryck: Grahns Tryckeri AB Stadsbyggnadskontoret i Lund

3 FÖRORD Den amerikanske professorn Richard Florida har med sina tankar om de kreativa människorna och deras benägenhet att söka sig till sådana urbana miljöer som erbjuder möjligheter till utveckling och självförverkligande, givit oss stadsplanerare en hel del att fundera över inte minst i en stad som Lund. På stadsbyggnadskontoret ställde vi oss därför frågan: antag att Lund stämmer ganska väl med bilden av den kreativa staden kan man i så fall avläsa det på något sätt, var finns de kreativa miljöerna, tar vi vara på den potential som finns, kan vi tillföra något som gör dessa platser tydligare? Så föddes idén om LUND HOT SPOTS, en inventering av viktiga mötesplatser i staden och kanske en idékatalog med förslag till fysiska kompletteringar för att skapa nya mötesplatser eller förbättra de som redan finns. Tanken var både ofärdig och lite chansartad när Nils Gustafsson antog utmaningen. När vi nu ser resultatet av hans spaningar och samtal med initierade Lundakännare, tror jag att de flesta känner både stolthet över det som finns, men också en nyfikenhet på möjligheterna att bygga vidare, att utveckla de platser och stråk i staden som ännu bättre kan göra rättvisa åt det kreativa Lund, idéernas stad. Lund befinner sig i en helt ny konkurrenssituation och måste på alla sätt samla sina krafter för att hävda sin position. Stadsbyggnadskontoret ser som en viktig uppgift att bidraga med idéer och deltaga i detta arbete. LUND HOT SPOTS är ett inslag i denna strävan att konsolidera staden. Jag vill understryka att inventeringen inte gör anspråk på att vara heltäckande, särskilt gäller det miljöer inom näringslivet som vi inte haft tillgång till. Med denna rapport riktar vi oss till de fastighetsägare, organisationer och företag - nyttjare och skapare av sådana mötesplatser som exponerar stadens kreativa potential. Tillsammans med er vill vi forma de processer som krävs för att komma till praktiska resultat. Ett varmt tack till författaren samt till alla andra som välvilligt lämnat synpunkter och idéer. Anders Tingvar stadsbyggnadsdirektör INLEDNING Denna rapport är tänkt att utgöra ett inspirationsdokument för hur offentliga, privata och ideella aktörer tillsammans kan arbeta med att utveckla Lunds kreativa potential i den fysiska miljön. Dels presenteras 18 platser i Lund under beteckningen Hot Spots, dels presenteras en serie förslag på hur man kan göra små eller stora förändringar i de fysiska miljöerna för att öka deras användbarhet som mötesplatser. Som Hot Spots räknas platser som erbjuder en arena för spontana, informella och utvecklande möten mellan personer med olika bakgrund och verksamhetsområden. De lyfts fram som föredömen för hur man kan ta tillvara människors kreativa potential enbart genom att lägga omsorg om den fysiska utformningen av det offentliga stadsrummet och olika byggnader. Istället för att separera människor från varandra kan man dra nytta av den dynamik som uppstår i det lyckliga sammanträffandet när bekanta och obekanta rör sig på samma platser under arbete, fritid och lek. Den bakomliggande tanken är att goda idéer föds i oplanerade samtal i stimulerande miljöer med en tillåtande och öppen atmosfär. En Hot Spot i denna mening är en plats där diversitet och mångfald uppmuntras, där de udda idéerna får rum och där alla typer av människor kan känna sig välkomna. Ambitionen i denna rapport är att lyfta fram platser i Lund som exemplifierar den öppenhet, nyfikenhet och idérikedom som här betraktas som önskvärd. Om vi vill kalla Lund för idéernas stad måste vi också kunna se var och hur idéerna skapas, och hur vi kan arbeta för att utveckla den goda grogrund för kreativitet som redan finns i staden. 3

4 Den samling kreativa miljöer som lyfts fram här ska absolut inte ses som en uttömmande lista, utan en provkarta på hur de mötesplatserna kan se ut. Platserna är inte heller på något sätt rangordnade. Det är mycket svårt att mäta exakt hur många kvalitativa idéer som skapas per kvadratmeter i olika områden, och därför har definitionen på vad som betraktas som en Hot Spot hållits relativt fri. I den avslutande delen av rapporten pekas dock mer noggranna metoder ut som en möjlig väg att fortsätta arbetet. Det ska också tilläggas att det faktum att denna studie har begränsat sig till tätorten Lund inte ska tolkas som att det inte skulle finnas några Hot Spots i övriga delar av kommunen. Tvärtom har flera intervjupersoner pekat ut sådana kreativa miljöer utanför staden. Den geografiska begränsning som har gjorts här är av enbart praktiska skäl. De förslag till utveckling och förändringar som ges i avsnittet Idéer för idéernas stad utgör en bred provkarta på hur man kan arbeta med de kreativa frågorna i stadsrummet. Stora tankar samsas med små projekt, och många av förslagen kräver för sitt genomförande en omfattande samverkan mellan olika markägare, fastighetsägare och andra aktörer. Det är dock Stadsbyggnadskontorets förhoppning att något eller några av förslagen ska kunna komma att förvekligas inom en snar framtid. Projektet utgår i huvudsak från den amerikanske professorn i regional utveckling Richard Floridas tankar om den kreativa klassen och dess förutsättningar (Richard Florida, The Rise of the Creative Class. New York: Basic Books, 2002). Den kreativa klassen utgörs enligt Florida av människor som tillför ekonomiskt värde genom sin kreativitet. De är ingenjörer, forskare, opinionsbildare, arkitekter, journalister och konstnärer (i vid mening) och bidrar genom sin kreativitet och entreprenörsanda till att driva ekonomin och samhället framåt. Dessa människor dras till en viss typ av urbana miljöer som erbjuder en god grogrund för deras möjligheter till utveckling och självförverkligande. De attraktiva städer som Florida lyfter fram är genuina miljöer med ett brett utbud av offentlig service, en livaktig kulturscen, låga inträdesbarriärer för nyinflyttade och en hög mottaglighet för nya idéer. Stadsbyggnadskontoret väljer att utgå från att Lund är en sådan attraktiv miljö. Staden uppfyller flera av de kriterier som Florida ställer upp för att definiera platser med goda tillväxtmöjligheter: teknologi, talang och tolerans. Här finns flera högteknologiska företag och en forskning som på vissa fält håller världsklass; en stor koncentration av högskoleutbildade och konstnärligt aktiva; och en hög grad av utlandsfödda samt en i allmänhet tillåtande atmosfär för olika livsstilar. De svagheter som Lund uppvisar i dessa avseenden får anses som relativt begränsade i ett större perspektiv, även om de naturligtvis utgör problem som på olika sätt bör motverkas. Målet i denna rapport är att undersöka hur man kan använda Floridas tankar om goda stadsmiljöer på mikronivå. Arbetet har i huvudsak skett på detta sätt: ungefär trettio personer med erfarenhet av att arbeta med kreativa frågor, hämtade från kommun, universitet, näringsliv och kultursfär har intervjuats om deras tankar kring de kreativa miljöerna i Lund. Personerna har stor spridning i verksamhetsområde, ålder och utgångsperspektiv, även om det som vanligt finns en övervikt för medelålders svenskfödda män. Personerna ska dock inte ses som representativa för hela befolkningen. För deras medverkan är jag stort tack skyldig. De har visat prov på stor idérikedom och ett genuint intresse för att bidra till stadens utveckling. Intervjuerna har genomförts under sommar och tidig höst Varje intervju har tagit i genomsnitt en timme och utgått från frågan om var de kreativa miljöerna finns i Lund. Samtalen har sedan ofta glidit in på mer allmänna frågor kring det kreativa klimatet, som inte direkt har rört stadens fysiska utformning. Dessa åsikter och idéer har dessvärre inget utrymme i denna rapport utan får tas tillvara på ett anat sätt. Det bör ändå framhållas att de intervjuade, trots sina inbördes olikheter, har uppvisat en stor samsyn vad gäller de eventuella problem som utvecklingen av Lunds kreativa potential står inför. Bland annat efterlyses en större samverkan mellan olika aktörer och ett tydligare ledarskap från kommunens sida i dessa frågor. Därutöver har platsbesök och observationer gjorts runt om i Lund samt i några avstickare till Köpenhamn, Malmö och Helsingborg, städer i Lunds närområde som också arbetat aktivt med att skapa mötesplatser i det urbana rummet. Slutligen har inspiration för metodologiska angreppssätt och tankar om staden i allmänhet och Lund i synnerhet hämtats i litteraturen. Nils Gustafsson 4

5 OFFENTLIGA KREATIVA MILJÖER De offentliga kreativa miljöerna i Lund är platser som används av alla; de ingår i stadsrummet och är arenor för arbete och lek. Den täta stadskärnan mångfaldigar de spontana mötena; här möter man bekanta och bekantas bekanta, inte bara vänner och kollegor. Just i tätheten ligger Lunds unicitet. Grönytor, torg och stadsgator hör till våra viktigaste platser för att stimulera kreativt tänkande just på grund av deras allomfattande öppenhet. 5

6 Stadsparken Stadsträdgårdsmästare Lars Jacobsson identifierar Stadsparken som en av Lunds tre stadsparker tillsammans med Botaniska trädgården och Lundagård. Grönstrukturen är viktig för Lund, inte minst eftersom andelen parkmark per invånare ligger under det svenska genomsnittet. Samtidigt är andelen allemansrättsligt tillgänglig mark i vår region avsevärt mindre än i de andra storstadsregionerna i landet. Lundabornas allaktivitetspark är ett populärt tillhåll för Lundabor av alla sorter: barnfamiljer, studenter, medelålders, ungdomar, pensionärer. Besökarna använder parken på de mest skiftande vis. Hit kan man gå för att grilla eller mata ankor i dammen. På Stadsparkskaféet kan man lyssna på musik och arbeta med sin dator tack vare det trådlösa nätverket. Strax bredvid håller boulespelarna till, och runt om virvlar stavgångare, joggare, powerwalkare, kubbspelare, lekande barn och flanörer. Lekparken är Lunds mest välbesökta, och här skapas en tillfällig gemenskap bland småbarnsföräldrarna. Det vore intressant att studera vilka möten och vilka idéer som föräldraledigheten skapar. Under siste april förvandlas parken till Sveriges största cocktailparty med ödeläggelse som följd, men också avspända möten i solskenet. De stora gräsmattorna används för gymnasieinsparkar, brännboll och musikarrangemang. Stadsparken är också placerad med en rad intressanta verksamheter i dess utkanter. Klostergårdens idrottsplats och Högevallsbadet drar till sig sportintresserade och motionärer. I andra änden ligger Kulturmejeriet, som i denna rapport också lyfts fram som en viktig kreativ miljö. Gamla Observatoriet skulle kunna användas till kulturverksamhet i framtiden. Parken utgör också ett viktigt kommunikationsstråk mellan Centrum och Klostergården. Den rika vidden av användningsområden och blandningen av människor gör Stadsparken till en viktig kreativ miljö. En i raden av näst intill perfekta stadsgator i Lund, och kanske den av dem som inbjuder allra mest till spontana möten. Mellan Krafts torg och Stortorget har en rad intressanta verksamheter klustrats ihop: en tatuerare, en resebyrå för unga människor, barnläkaren Salomon Schulman, en advokatbyrå, ett galleri, ett falafelhak, en skivbutik, några intressanta klädbutiker. Längre upp på gatan en butik för 1900-talsdesign. Bostäder i de charmerande 1800-talshusen. Kafé Ariman, ett klassiskt stamställe för presumtiva popstjärnor, jovialiska schackspelare och tonåringar av alla åldrar. Krögaren Nicke Ekström berättar om hur han brukar hitta listor med presumtiva bandnamn på borden efter att ett långhårigt gäng har rest sig. I andra änden Restaurang Stortorget, med ett väsensskilt klientel, men med samma känsla av täthet, av att det är här man träffas. Gatan är samtidigt en skum gränd bakom kyrkan, som Piraten skrev, och ett viktigt kommunikationsstråk från torget upp emot Lundagård och Kulturen. Här finns historia (med det medeltida Liberiet) och utveckling (med det kommande besökscentrumet för Domkyrkan) på samma plats, och en aldrig sinande ström av flanörer och stressade cyklister, som just här saktar ner och kommer in i en lugnare puls. Kungsgatan är en egensinnig gatstump, långt från de vanliga svenska städernas gågator med samma stora kedjebutiker och sterila kaféer. Nicke Ekström säger att det beror på lokalerna. De är inte strömlinjeformade, vilket gör det svårare för traditionella butikskedjor att etablera sig. Lund har många gator i stadskärnan med denna karaktär, men Kungsgatan skiljer ut sig som ett ovanligt lyckat exempel på hur slump och planering kan samspela för att skapa eftersträvansvärda stadsmiljöer. Kungsgatan 6

7 Lundagård, anlagd som en sträng barockpark med murar omkring, visar hur det slutna kan öppnas, hur stadsbefolkning och studenter kan blandas. Lennart Prytz, kommunstyrelsens ordförande, säger att det finns de Lundabor som aldrig satt sin fot i parken på grund av att det akademiska känns för främmande. Om det stämmer är det något som måste bekämpas. I Lund står inte bara kyrkan mitt i byn, utan också universitetet, ett universitet som i den moderna tiden ska stå öppet för alla och samverka med det omgivande samhället för att trygga utveckling och kunskapsspridande. Synliga såväl som osynliga murar förtjänar alltid att rivas. Lundagård utgör centrum för såväl universitetet som studentlivet och rymmer både traditionell tyngd och lekfullt experimenterande. Det är här som staden exploderar i karneval vart fjärde år och ger ett skyltfönster åt den akademiska uppsluppenhet som är ett av Lunds signum. Vetenskapliga konferenser tar världens mest välrenommerade forskare till parken. Vissa tider på dygnet blir Sandgatan och dess fortsättning in i Lundagård en velostrada när tusentals studenter och lärare forsar fram på väg till och Lundagård från sina föreläsningar, och mellan de olika universitetsbyggnaderna och AF-borgen rör sig människor hela tiden. Det trådlösa nätverket på Café Athén har gjort det möjligt att sitta på gräsmattorna vid Universitetsplatsen och arbeta uppkopplad till Internet, och sluttningen ner mot domkyrkan och Krafts torg är alltid lika populära för att slå sig ner med sina vänner eller i sällskap med en bok. Detta är en plats som bidrar till möten genom sin funktion snarare än sin utformning och genom varsam utveckling kan dess vikt som kreativt centrum bara öka. Mårtenstorget är en av de viktigaste centrala platserna i Lund. Här finns viktiga inflöden i staden genom parkeringsplatserna och busstationen vid Bankgatan. Vid hörnet där Kiliansgatan mynnar ut i torget möts strömmar av människor som är på väg till och från Lundagård, Råbygatan, Östra Mårtensgatan och Botulfsplatsen. Platsen är levande så gott som dygnet runt och fungerar för olika grupper av människor under olika tider på dagen. På förmiddagarna och framförallt på lördagsförmiddagarna lever den upp genom torghandeln och människorna som kommer in i staden österifrån. På kvällarna möts människor på &bar och i kön till den nattöppna jourbutiken, eller för all del på väg till korv- och kebabvagnarna. På Kiliansgatan ligger ett par inrättningar med en egen karaktär. Brunius sticker ut bland kaféerna med sin källarliknande inredning och färgstarka stamgäster, liksom den nyandliga butiken Vita Örnen bryter av med sina kristaller och drömfångare. Här finns såväl de stressade småbarnsföräldrarna som a-lagarna, affärslunchande kostymer samsas med falafelätande tonåringar och öldrickande studenter. Platsen är inte utan spänningar, vilket också gör den spännande. De fotgängarvänliga ytorna gör att folk slår av på takten på ett annat sätt än vad som sker exempelvis i torgets sydöstra del, där Östra Mårtensgatans livligare trafik skyndar på stegen. Hörnet Mårtenstorget-Kiliansgatan 7

8 Skomakaregatan Skomakaregatan förbinder Stortorget med Mårtenstorget på baksidan. Även här är bilarna få. En del av de stora butikskedjorna har hittat hit, men också, insprängt bland gatuhusen, de små guldkornen i stadslivet. Specialbutiken för engelskspråkiga pocketböcker, fantasylitteratur och serier finns här, stadens äldsta kvarvarande hotell, några intressanta klädbutiker och ett välbesökt kafé. Såväl Stadshallen som Rådhuset vänder ryggen åt gatan och skulle kunna interagera med gatan på ett betydligt mer spännande sätt. Stora Gråbrödersgatan Att Lund har goda möjligheter att ge underlag för udda specialbutiker är märkbart på Stora Gråbrödersgatan. Här ligger stadens egen kaffehuskedja Espresso House mitt emot en butik för sjukvårdskläder. Inne på en bakgård ligger en chokladfabrik i miniformat, och såväl antikvariaten som sybehörsaffären har sin plats här. Ett galleri får naturligtvis plats, liksom stadens zenbuddhistiska förening, Lunds universitets enhet för medicinsk etik och det internationellt välkända Raoul Wallenberg Institute. Lunds speciella karaktär av småskalig internationalism avspeglas här på ett tydligt sätt. Sedan länge har Lilla Fiskaregatan tagit över Klostergatans roll som stadens viktigaste shoppinggata. Fotgängare och cyklister kämpar ständigt om utrymmet, och gatumusikanter är ett vanligt inslag i myllret. Där gatan mynnar ut i Stortorget vid Gleerups uppstår ett av Lunds ur mötessynpunkt viktigaste gathörn, där gångtrafiken från Fiskaregatan bryts mot människoströmmarna på Stora Södergatan/Kyrkogatan. K nut den stores gata är en viktig länk från centralstationen in mot Lundagård och Stortorget. Den nästan totala frånvaron av biltrafik gör att uteserveringarna kan breda ut sig, och med rökförbudet kan man ana att deras säsong kommer att förlängas betydligt och på så vis ge ytterligare liv till gatubilden under den kalla årstiden. Här hittar man Gamla Elverket, som listats på annan plats här, såväl som ett av de stora hotellen och konferensanläggningarna. Lilla Fiskaregatan Knut den stores gata/torg 8

9 HALVOFFENTLIGA KREATIVA MILJÖER Med halvoffentlig menas att allmänheten har tillträde till platsen, men bara under vissa tider, på vissa villkor eller till vissa delar. Dessa platser har ofta ett särskilt användningsområde, och brukas i några fall mer eller mindre uteslutande av vissa grupper av människor. De är trots det viktiga för spontana möten över gränserna. 9

10 Kulturmejeriet Många säger att Kulturmejeriet har genomgått en nedgångsperiod sedan glansåren på 90-talet, men samma människor säger att det är på väg upp igen. En storsatsning på ungdomskultur i regionen, Storasöder, genomförs under hösten. Och besökarantalet ökar, man har för närvarande per år, berättar Torbjörn Larsson, platschef. De föreningar som utgör medlemmarna i Kulturmejeriet har olika profiler och bidrar till den mångfald av kulturyttringar som präglar byggnaden: Filmvisningar, jazz- etno- och rockkonserter, teater, swingkvällar och videoproduktion. Här finns också replokaler för musikgrupper, ett skivbolag, dansundervisning och mycket annat. Kombinationen av den interna föreningsverksamheten och de arrangemang som är öppna för alla gör mejeriet till inte bara en viktig plantskola för artister och andra kulturarbetare, utan också till en mötesplats för människor över generations- och intressegränser. De olika band som repar här har medlemmar som är allt mellan 12 och 65 år gamla. Samverkan med andra kulturaktörer blir allt mer viktigt. Nu samarbetar man med Kulturbolaget i Malmö om konserter, och ett samarbete med AF kan snart komma till stånd. Föreningen ingår dessutom i ett europeiskt nätverk med liknande kulturhus över hela kontinenten. Mejeriet som fysisk plats är dock den viktigaste faktorn. Kopplingen till Stadsparken är intressant. Detta område är just nu under stark utveckling med planerna på en ny utomhusscen samt en tänkt förändrad användning av Observatorieparken. I byggnaden är kaféet är den centrala mötesplatsen för alla som verkar i byggnaden. Det är också öppet dagtid för allmänheten tack vare ett samarbete med omsorgen i Lund, där personer med lätta funktionshinder sköter restaurationen tillsammans med handledare och en arbetsterapeut. Kulturmejeriet rymmer många sådana glädjande exempel på de gränsöverskridande möten som en innovativ stad bör kännetecknas av. Kulturmejeriets äldre kusin, AF-borgen, är sprungen ur en annan tradition, den studentikosa. Borgen kan verka skrämmande för många studenter, men rymmer också i sig den spänning mellan det nostalgiska och det revolutionära som är studentlivets kännetecken. På senare år har man aktivt försökt öppna huset mot den breda massan studenter, bland annat genom nyöppnandet av Café Athen, en plats som tillsammans med grannen Tegnérs matsalar nämns av många intervjupersoner som viktiga miljöer. Olof Jarlman, AF:s ordförande, lägger ner mycket tid på att fundera på hur man ska kunna utnyttja lokalerna på nya sätt, just för att åstadkomma en öppning mot nya grupper. Borgen är fortfarande navet i Studentlund. Som Joakim Borda Pedreira, Lundagårds kulturchef, uttrycker det: Vart skulle man annars gå? Här finns inte bara den självklara arenan för stadens intellektuella samtal med studentaftnar och andra företag likaväl som för större studentfester. Blotta koncentrationen av studentföreningar av alla sorter imponerar. Som drivbänk för journalister, underhållare, författare, skådespelare, IT-entreprenörer, politiker, radiopratare, TV-producenter, filmregissörer, musiker, byråkrater och festfixare utgör huset en av Sveriges viktigaste platser för lekfull praktik och värdefullt nätverksbyggande. När Expressens politiske chefredaktör PM Nilsson far ut mot folkhälsominister Morgan Johansson gör de samma sak som när PM satt på Lundagård och Morgan på kåren. Nere i kaféet möts studenter av alla sorter på ett annat sätt än vad som sker på platser med ett mer tydligt nischat klientel. AF-borgen 10

11 Saluhallen Centralt beläget mellan Mårtenstorget och Botulfsplatsen, lätt tillgängligt oavsett om man tar sig fram med bil, buss, cykel eller om man går står den vackra Saluhallen från 1900-talets början som en motvikt till de gigantiska matvaruhusen i utkanten av städerna. Naturligtvis behövs båda sorterna, men den personliga handeln i centrum som är minst lika mycket umgänge som inköpsrunda förtjänar att lyftas fram. Sydsvenskanjournalisten Andreas Ekström efterlyser fler detaljvaruhandlare i centrum: bagerier, kryddbodar, osthandlare, fiskhandlare, och utifrån den aspekten utgör Saluhallens utbud en god början. Flera intervjupersoner efterfrågar en utbyggnad av Saluhallen. Många andra framhåller Saluhallen som en plats där de träffar på sina bekanta, och när kön är lång finns det gott om tid för att byta några ord. På ett ställe som Saluhallen accepterar människor också i högre utsträckning att det tar lite längre tid än vad de gör exempelvis på de stora varuhusen. Detta är inte en plats för de stressade. Byggnaden fungerar också som en populär food court, och vid mitt på dagen är det fullt av lunchgäster vid de olika matställena. Variationen i priserna gör att människor med olika inkomster kan tillåta sig att komma hit, och Hamburgerställets frikostiga öppettider gör det till en informell mötesplats långt in på nätterna. Sammantaget utgör byggnaden en viktig spontan mötesplats på grund av att den lockar dit människor med olika bakgrunder och olika ärenden under en stor del av dygnet och framförallt får dem att röra sig långsammare. Biblioteket är en symbol för civilisation och bildning sedan antikens dagar, och det går en rät linje från biblioteket i Alexandria över medeltidens klosterbibliotek till senare tiders universitetsbibliotek och folkbibliotek. Lund är rikt på bibliotek, och egentligen hade nästan alla, kommunala och tillhörande universitetet, kunnat lyftas fram som viktiga samlingspunkter för människor. Här väljs Stadsbiblioteket ut som det bibliotek som har den kanske bredaste användargruppen. För Tove Klette, kommunalråd, är det ett offentligt vardagsrum, och bland annat Mikael Kipowski, projektledare på Ideon Innovation, lyfter fram det som en plats han trivs att arbeta på. Biblioteket är en plats för arbete och fritid och rymmer i sig en rad olika möjliga aktiviteter. Här finns grundskoleoch gymnasieelever som letar material till ett skolarbete tillsammans med studenter som sitter djupt försjunkna i sin kurslitteratur. På musikavdelningen sitter någon tillbakalutad med ögonen slutna och hörlurarna på, medan två gamla män med rötter i Mellanöstern diskuterar över det senaste numret av Al-Ahram i kaféet. Några meter ifrån dem sitter en ung IT-konsult med en caffe latte och sin laptop uppfälld. I barnavdelningen stiger ljudnivån och i atriumgården förbereds kvällens föreläsning. Barn, ungdomar, medelålders, gamla, infödda och nyanlända, arbetare och tjänstemän finns alla på Stadsbiblioteket. Det är en plats som genom sitt offentliga uppdrag, sin öppenhet och sitt centrala läge i staden erbjuder en mångfald av oväntade sammanstötningar på egalitär grund och utgör en symbol för bildningens och det goda samtalets roll för ett modernt, framåtblickande, kreativt och tryggt samhälle. 11 Stadsbiblioteket

12 Gerdahallen En plats som kanske man inte i första hand tänker på som en värdefull mötesplats är gymmet. Gymmet förknippas möjligen främst med svett, goda föresatser och fysisk utmattning, men i en tid då allt fler tränar på gym ökar naturligtvis chanserna att träffa gamla och nya bekantskaper mellan passen. Lund är en gymtät stad, med åtminstone nio olika anläggningar enbart i själva staden, och med långa traditioner: det var i själva verket i Lund som gymnastiken i Sverige tog sin början med Pehr Henrik Ling. På gymanläggningarnas öppettider märks också att Lund är en modern stad också vad gäller flexibla arbetstider: på åtminstone två ställen kan man träna dygnet runt, sju dagar i veckan. Här sätts fokus på stadens största träningscenter Gerdahallen. Med besök i veckan visar enbart volymen på dess vikt som mötesplats. Gerdahallen drivs som en stiftelse med universitetet som huvudman och riktar sig huvudsakligen till studenter och anställda vid universitetet, även om verksamheten är öppen för alla. Det är här som man träffar sina gamla lärare eller springer på den nye professorn på granninstitutionen. En av universitetets chefstjänstemän har berättat att han får veta en del av det studenterna egentligen tänker i bastun på Gerda. I entrén, med ett litet kafé och sittplatser, strömmar människor ständigt in och ut från sju på morgonen till tio på kvällen. Vissa kan vara irriterade över att gymmet har bättre öppettider än biblioteken på universitetet, men det visar också på hur betydelsefullt man ser på träningshallens roll inom akademin. Gerdahallen är också placerad vid Sölvegatan, den viktiga kraftlinjen mellan stadskärnan och Ideon, med BMC, SOL-centrum, GEO-centrum, UB och LTH i grannskapet. 12

13 ANDRA KREATIVA MILJÖER Andra kreativa miljöer är platser som inte är öppna för allmänheten, och som används av en viss grupp människor. Det gemensamma för dem är att de också erbjuder utrymme för spontana möten och att man låter människorna blandas på ett intressant sätt. Många av platserna som lyfts fram är byggnader och institutioner som utformats särskilt med detta i åtanke, och visar därmed på hur ett tänkande om den önskvärda kreativa miljön har vuxit fram inom olika områden av staden. 13

14 Gamla Elverket många städer runt om i världen används gamla industrilokaler och industriområden på ett nyskapande sätt. I De har flexibla planlösningar, ligger ofta relativt centralt och har framförallt historia och charm. I Lund finns det inte så många centralt belägna industrilokaler, men en pärla i den lilla samling som återstår är Gamla Elverket i hörnet av Winstrupsgatan och Knut den stores gata. Här har tidigare varit teater såväl som musikscen, men nu är det Jonas Birgerssons Labs2 som har lokalerna. Labs2 behöver inte hela ytan, utan hyr ut lejonparten av ytan till andra, företag. Här sitter en reklambyrå, en IT-konsult, en redovisningsbyrå och flera andra mindre aktörer i en öppen miljö. Tobias Hansson, som är VD på reklambyrån Tomat, berättar att företaget på detta sätt kunde få en central, representativ lokal, samtidigt som man skar ner på kostnaderna: alla delar på kök, konferensrum, larmkostnader och annat. Att företagen inte stänger in sig bakom väggar och låsta dörrar utan istället arbetar så att alla istället kan se varandra skapar ett särskilt klimat; det är alltid lätt att gå över och bolla idéer med någon annan, och det finns en extra poäng i att den lilla pratstunden vid kaffeautomaten förs mellan två personer med olika kompetens och verksamhetsområde; det kan bli mycket mer spännande än om man befinner sig i en homogen monokultur där alla har samma utbildning och liknande arbetsuppgifter. Ytterligare en intressant faktor för Gamla Elverket som miljö är att en rad andra mycket olika verksamheter trängs kring huset: på bakgården ligger en cykelreparatör (Lunds billigaste enligt Tobias), ett daghem, och ett centrum för volontärarbetare. Runt hörnet ligger Miljöbiblioteket och Juridicum, och på gågatan utanför strömmar ständigt människor mellan Centralen och Lundagård. Kanske borde SOL-centrum föras till de halvoffentliga kreativa miljöerna; allmänheten har tillträde till kaféet, biblioteket och läsesalarna. SOL-centrum vänder sig dock inte primärt till allmänheten, utan är inrättat för lärare och studenter. Den nya byggnaden, som stod klar 2004, binder samman tre äldre hus och fungerar som en samlingspunkt för de verksamheter som bedrivs på de olika språkinstitutionerna. Placerat i UB-parken vetter det mot Sölvegatan där byggnaderna i den tidigare lösningen vände ryggen åt det akademiska stråket. Nu är SOL-centrum en lika naturlig del av gatan som LTH och Gerdahallen. Kaféet är centrumets hjärta. Enligt Sven Strömqvist, professor i lingvistik och projektledare för SOL, är det en succé. Det nya centrumet skulle inte vara en fortifikation för språkvetare, utan öppet och inbjudande. Utöver de egna, 2500 studenter och 300 lärare och övriga anställda, sitter här studenter från alla fakulteter tillsammans, samtidigt som lärare från LTH och BMC då och då kommer ner för att äta lunch; första gången för att de är nyfikna, i fortsättningen för att de trivs. Studenterna sprider ut sig i biblioteket och läsesalarna också, och på deras böcker kan man se vad de läser: medicin, juridik, företagsekonomi, statsvetenskap, historia, biologi, latin och så vidare. Humanistlaboratoriet i källaren är Svens stolthet: det är en angelägenhet för universitetets alla delar och har tilldragit sig intresse från en hel kontinent. Här bedrivs forskning i bland annat klinisk neurofysiologi med brain imaging och teknologer, medicinare och humanister arbetar tillsammans med ögonrörelsemätningar och virtuell historia. Som ett exempel på hur akademin kan öppna sig inåt och möjliggöra kontakter mellan studenter och lärare från olika håll ger SOL-centrum en ljus bild av framtidens universitetsmiljöer. Språk- och Litteraturcentrum 14

15 BMC utgör en genomtänkt kraftsamling som genom att samla kompetens på en begränsad plats ska kunna erbjuda såväl bredd som spets i forskning och undervisning, med kontakter till såväl sjukvården som läkemedelsindustrin. Här kommer snart att finnas 500 grundstudenter och 1000 forskarstudenter och lärare. Ingemar Carlstedt, ordförande för BMC:s styrelse, sammanfattar: det är precis som med knatteidrott: bredd ger spets. Han förklarar att universitetets roll för det vetenskapliga framåtskridandet bara har ökat de senaste åren. De stora läkemedelsföretagen köper i allt större omfattning upp idéer och projekt i olika utvecklingsstadier och gör inte all grundforskning själva. Ledtiderna är för långa det kan ta 5-10 år att bygga upp en slagkraftig forskargrupp. BMC är byggt för flexibilitet och samverkan som grundtankar. Laboratorieenheterna har samma basdesign, man kan flytta runt forskargrupperna för att nå maximal synergi. Samtidigt utgör laboratorierna öppna miljöer, korridorerna är kommunikationsnät där alla passerar genom varandras projekt på väg till sina egna. På varje våningsplan finns gemensamma fikarum och även på andra ställen i byggnaderna finns platser som är medvetet skapade för att ge upphov till de spontana möten Biomedicinskt centrum som förväntas komma av den kritiska massan forskare. Ingemar Carlstedt understryker vikten av att motarbeta monokulturer och pekar på friskheten i att verka vid ett universitet med ett ständigt inflöde på tusentals studenter. Som vanligt har de mest lyckade mötesplatserna dock varit de oförutsägbara. I slutskedet av byggprocessen upptäckte man att det hade blivit en del plats över på vinden. Detta tog man vara på och byggde ett litet gym med tillhörande bastu. Eftersom många av experimenten som körs innehåller en del dödtid, tar forskarna gärna en paus och kommer upp för att spela en runda pingis eller något liknande. Så har många intressanta möten skapats. Ideon är möten, som Ideon Centers VD Hans Möller uttrycker det. Han framhåller lunchkön som en av de mest kreativa platserna på området. Här finns 2500 människor i 230 företag. Företagsparken ligger som en naturlig avslutning på det akademiska stråket längs Sölvegatan norrut och ligger i nära anslutning till LTH: s campus och Ekonomicentrum. De etablerade företagen låser in sig själva för att bevara sina företagshemligheter och därför sker de oväntade mötena främst i samband med just lunchavbrotten. På Ideon Innovation (f.d. Kuvösen) finns de nya företagen i uppstartsfasen. Här är korridorerna och dörrarna ständigt öppna, och man delar (liksom i till exempel Gamla Elverket) på gemensamma utrymmen för fikarum, kök och konferenslokaler. Ideon Innovations projektledare Mikael Kipowsky förklarar att Ideon Innovation är en av tolv inkubatorer i Sverige som valts ut av Innovationsbron Sverige och Vinnova i ett nationellt inkubatorprogram med syfte att bidra till tillväxt i Sverige. De fysiska utrymmena kompletteras med utbildningsverksamhet, nätverksbyggande och sociala aktiviteter. Här är populationen mindre; i Ideon Innovation finns det plats för upp till 30 innovationsföretag. I miljön har man också samlat organisationer som ingår i Lunds innovationssystem. Känslan av att befinna sig i början av en spännande fas i livet gör att folk slappnar av, är nyfikna och bollar idéer med varandra på ett avspänt sätt. Möjligheterna till möten är mer eller mindre obegränsad. Tack vare den begränsade ytan springer folk på varandra hela tiden. Ideon Innovation 15

16 VentureLab VentureLab är som en lite sprallig lillebror till Ideon Innovation, ett växthus som huvudsakligen riktar sig till studenter vid universitetet med entreprenöriella ambitioner. Chefen för Lunds kommuns näringslivsenhet, Peter Sörbom, talar om VentureLab som en lekstuga och att det blir roligare ju enklare det är. Inrymt i en gul barack på Ideons baksida ser det ut att vara ett ständigt provisorium, som ett hot mot det bestående och som en påminnelse om att kreativiteten ofta frodas under de mest blygsamma förhållanden. Daniel Östner och Dag Oredsson i ledningen för FenaLund, en förening för att uppmuntra entreprenörskap bland studenterna vid Lunds universitet, menar att lokalerna är så enkla att de till och med kan vara ett hot för de verksamheter som finns där: det ser helt enkelt inte seriöst ut. Fast när man ser krokarna med porslinsmuggar på i köket alla har målat sin egen mugg skapas ändå en bild av VentureLab som en plats där idéerna kommer underifrån. Företagen har dessutom en större spridning rent branschmässigt än vad som förekommer på Ideon Innovation. Här finns till exempel en del intressanta tjänsteföretag; Yodla, som arbetar med en extremt innovativ form av marknadsföring enligt word of mouth-konceptet och en konsultbyrå som erbjuder utbildning i genusfrågor. Just FenaLund visar på hur Lund erbjuder en arena för helt nya kopplingar att växa fram. Föreningens målsättning är att sätta samman studenter med olika utbildningsbakgrund: en filosof, en genusvetare, och en civilingenjör har förutsättningar för att utveckla betydligt mer nyskapande affärsidéer än en civilingenjör, en civilingenjör och en civilingenjör. VentureLab utgör en tät miljö med öppna lokaler och rika tillfällen till möten mellan olika verksamheter. Det är en av de viktiga kreativa miljöer i Lund som står för återväxten av idéer i idéernas stad. 16

17 IDÉER FÖR IDÉERNAS STAD denna del redovisas förslag till förbättringar av de offentliga, halvoffentliga och privata kreativa miljöer I som hittills har identifierats. Förslagen inriktar sig på konkreta, fysiska förändringar i stadsbilden och är avsedda att öka platsernas kreativa potential. Förslagen har tillkommit dels under de intervjuer som genomförts inom ramen för projektet, dels under observationstillfällen och litteraturstudier. I största möjliga mån attribueras idéerna till sina upphovspersoner. I de fall då inget namn skrivs ut, kan idéerna återföras på rapportförfattaren. Förslagen grupperas fysiskt kring tre olika miljöer: stadsgator, Lundagård och det akademiska stråket. De innehåller såväl stora och kostsamma som små och billiga förändringar och ska ses som ett försök att ge inspiration inför det fortsatta arbetet med att utveckla stadsrummet. Stadsgator Flera av de offentliga kreativa miljöer som identifierats utgörs av gator i stadskärnan: Lilla Fiskaregatan, Kungsgatan, Skomakaregatan, hörnet av Mårtenstorget och Kiliansgatan, Knut den stores gata/torg och Stora Gråbrödersgatan. Gatorna i Lunds stadskärna utgör en av de viktigaste tillgångarna i kreativt hänseende. Som Gustav Holmberg uttrycker det: Lund innanför vallarna är Richard Floridas idéer i fysisk form. De förslag som redovisas nedan rör detta Lund. Stadskärnans yta är viktig för det intryck besökare får, liksom för hur invånarna uppfattar sin hemstad. Även små detaljer kan få stort genomslag. Elisabeth Johnson trycker särskilt på omsorgen om det offentliga rummet. Genom att lägga mer resurser på tex grönstrukturen, blomsterrabatter och andra arrangemang och på att träd och buskar hålls trimmade kan mycket vinnas. En utökad satsning på belysningsprogram skulle också få goda effekter. För att upprätthålla en levande stadskultur är det viktigt att staden intar en tillåtande attityd till gatumusikanter och torghandlare. Uteserveringarna, som har ökat stort under det senaste decenniet, ska ses som ett värdefullt bidrag till stadskulturen. Det återstår att se vilken effekt rökförbudet kommer att få på säsongens längd. Om det finns intresse och möjligheter för att ha uteserveringar året runt bör detta uppmuntras. Ett ständigt återkommande tema är trafiken. Här kan en paradoxal situation skönjas. Som Lennart Prytz uttrycker det: man klagar på dålig framkomlighet samtidigt som trycket på fler gågator ökar. K A Blom och David Parry klagar över den totala anarkin vid varutransporterna på förmiddagarna i innerstaden, och föreslår bland annat att väktare ska tilldelas trafikpolisbefogenheter. Många föreslår en helt bilfri innerstad. Peter Sörbom föreslår att man förbjuder turistbussarna att parkera utanför Domkyrkan, ett förslag som han delar med K A Blom och David Parry. Den ende som uttryckligen varnar för detta är arkitekten Tomas Tägil, som menar att man inte ska vara rädd för att blanda bilar och fotgängare. Ett vanligt inslag i tankarna om bilfri innerstad är att flytta stadsbussarna till centralstationen, gräva ner järnvägstrafiken och tvinga turistbussarna att stanna vid Klosterkyrkan så att turisterna går genom staden. Det står hur som helst klart att det finns en klar vilja att ytterligare minska biltrafiken i stadskärnan. Lund som kreativ stad ska också kunna bjuda sina invånare på överraskningar. Ett gott exempel på detta var den ljusbaserade utställning som genomfördes på Bantorget, Nygatan och i Stadsparken förra vintern. Oväntade, vackert utformade och intelligenta inslag i vardagens stadsrum bidrar till att förstärka bilden av Lund som en stad som gärna släpper fram udda idéer. Ett ytterligare exempel på en sådan god överraskning var den koloniutställning som fanns på Stortorget under vår och sommar Effekten av denna installation blev att nytt liv gavs åt en del av Stortorget som dittills hade använts i mycket begränsad utsträckning. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt Stortorget. Som har påpekats ovan, används torgets södra del i mycket mindre utsträckning än den norra. Detta är ett problem som bland annat Lennart Prytz pekar på. Genom att placera en installation på den plats där koloniutställningen har varit skulle man kunna levandegöra även denna del av torget. Man skulle kunna välja ett arrangemang som går att använda året runt, eller dra nytta av den skapande kraften i staden genom att låta kreativa personer som designstudenter, konstskoleelever och andra utforma temporära lösningar. På så sätt skulle platsen ständigt kunna ha ett nytt ansikte och utgöra ett skyltfönster för Lund som idéstad. Många personer pekar på Stadshallen som en underutnyttjad arena och uttrycker en önskan att förändra och öppna upp den (bland andra Tove Klette och Lennart Prytz). Trots det centrala läget, är byggnaden ofta stängd 17

18 för allmänheten och har ett begränsat användningsområde. Detta problem kan lösas genom att man samtidigt fäster uppmärksamheten mot ett annat problem. I princip samtliga intervjupersoner beklagar det faktum att det som händer i staden sker alldeles för anonymt. Trots att det ständigt sker saker som ligger i en internationell frontlinje, är det inget som märks vare sig det gäller design, vetenskapliga upptäckter, ny teknik, nya läkemedel osv. Och när man kommer hit som besökare kan det vara svårt att få ett grepp om vad som egentligen är så speciellt. Ideon Centers VD Hans Möller talar om svårigheten med att inte ha något att visa upp för besökare till forskningsparken. Trots att det är designår och det således borde vara ett ypperligt tillfälle för Lund att visa upp sin högklassiga designutbildning, begränsas utställningsverksamheten till elevutställningar på Krognoshuset, Skissernas museum och en julmarknad på Café Athén samtliga vällovliga inslag, men ingenting som kan mäta sig med exempelvis Köpenhamns Dansk Design Center, en självklar publikmagnet för designintresserade. Ett första steg kan därför vara att helt enkelt göra ett centralt showroom för alla som rör sig i staden; turister och andra besökare såväl som invånarna själva. Stadshallens bottenvåning kan då byggas om till en galleria eller ett galleri som visar upp vad som presteras i form av ny forskning, kulturevenemang, formgivning, arkitektur, nyföretagande och så vidare. Man skulle kunna kalla det för en Turistbyrå 2.0, ett skyltfönster för idéernas stad som samtidigt visar vägen upp till de olika verksamheterna. I takt med att besöksfunktionerna utvecklas på Ideon, universitetet etc kan Stadshallen slussa upp intresserade som vill veta mer, och samtidigt kan invånarna i staden inspireras till nya möten och egna idéer. Lundagård och dess omgivningar För universitetet och överhuvud den akademiska miljön i Lund kan Lundagårds betydelse inte överskattas. Flera intervjupersoner betonar platsens centrala roll för det kreativa Lund. Det nyöppnade kaféet i AF-borgen har knutit många förväntningar till sig om att utgöra en värdefull tredje plats, ett andra vardagsrum, för studenter såväl som lärare och övriga invånare. Flera förbättringar föreslås för att öka platsens potential. I dagsläget stänger kaféet över sommaren. Ann Numhauser-Henning uttrycker önskemål om att säsongen kunde förlängas. Därmed skulle Athén också kunna användas för vetenskapliga konferenser och andra evenemang under sommarmånaderna. Det skulle också ligga i linje med den trend som kan skönjas, där Lund blir allt mer livligt också på sommaren. Turistströmmarna har ökat samtidigt som fler studenter och övriga Lundabor stannar i staden under sommaruppehållet. Regeringen har också förutskickat att studieåret på sikt kan komma att förlängas, vilket kommer att göra att Lund kommer att få en helt annan året runt-karaktär än i dagsläget. Kaféet bör också kompletteras med en uteservering, vilket kommer att ge ytterligare liv åt platsen, som annars kan ha karaktären av genomfartsled. AF-borgen såväl som Universitetshuset har viktiga funktioner som symbolbyggnader. Idag dras de dock med samma problem som andra verksamheter i Lund: det finns inga riktiga besökscentra, trots att turister och andra besökare gärna söker sig till husen av nyfikenhet. Här skulle en utveckling behöva ske. I Universitetshuset skulle den kunna komma i samband med det så kallade Fontänprojektet. Stadens trådlösa nätverk fyller en viktig funktion för möjligheten att arbeta var man vill. Många utnyttjar de nätverk som finns i AF-borgen och i Lundagård för att sitta och arbeta med sina datorer uppkopplade till Internet. Ett sätt att dra nytta av detta är att skapa en mobil arbetsplats i anslutning till borgen. Denna skulle kunna vara av mer eller mindre temporär karaktär och gärna utformas på ett iögonfallande sätt för att dra åt sig blickarna. Vid denna arbetsstation skulle studenter och övriga kunna sätta sig eller stå och arbeta i det fria med sina datorer. På försök skulle denna kunna utformas och invigas i samband med karnevalen under våren 2006 för att därefter stå kvar tills klimatet någon gång i oktober gör det mindre attraktivt att arbeta utomhus. Detta skulle få människor att sakta ner och närma sig borgen, som av vissa kan upplevas som skrämmande (bland annat Dag Oredsson och Daniel Östner nämner detta som ett problem). Det skulle också uppgradera Lundagård som mötesplats. Elisabeth Johnson föreslår att man kraftigt beskär de buskar och träd som idag skymmer sikten mellan Borgen och Universitetshuset. Detta skulle ge Universitetsplatsen en helt annan, mer öppen karaktär och betona samspelet mellan byggnaderna kring fontänen. David Parry föreslår att man uppför en permanent utomhusscen i Lundagård. Margaretha Alin och Björn Magnuson Staaf föreslår ett införande av fri entré till Kulturen och dess friluftsmuseum som ett värdefullt bidrag till att skapa goda mötesplatser i staden. 18

19 Sammantaget skulle alla dessa åtgärder, tillsammans med bland annat det arbete som har gjorts i Tegnérgruppen runt kulturinstitutionerna i Lundagård leda till det som bland annat Göran Bexell efterlyser, dvs att man styr upp turistströmmarna från Domkyrkan och vidare norrut. Det akademiska stråket takt med att 1900-talets funktionsuppdelning blir allt I mer omodern och nya krav på urbana miljöer börjar ställas ter sig universitetssektorn från Lundagård och norrut alltmer obsolet. Många aktörer längs gatan, från BMC och upp till Ideon klagar över det dåliga serviceutbudet och att området känns dött och tråkigt. Tiotusentals människor arbetar och studerar längs Sölvegatan upp mot LTH, EC, Ideon och de stora företagen i närheten. Tillgången på restauranger, kaféer, småbutiker, kiosker, tvättinrättningar, frisörer etc som bidrar till att göra ett område användbart, är trots detta i det närmaste obefintlig. Området är också tomt och tyst på kvällarna och det finns önskemål om att kunna göra om området till en dygnet runt-stadsdel. Det finns flera förslag som kan bidra till att förverkliga detta. Innebörden i dem alla kan ses som delar i en strävan att förtäta och urbanisera det akademiska stråket och Ideonområdet. En viktig del i detta har ett ökat bostadsbyggande, särskilt av studentbostäder. En placering av studentbostäder på Ideon eller i LTH-parken skulle ge en rad önskade effekter. Bland annat Gustav Holmberg talar om vikten av billiga lägenheter så att studenter och andra nyinflyttade ska få en chans att göra bostadskarriär. Även om man kommer att ha råd med en dyrare bostad sedan, har man inte det som ung och nyinflyttad. Byggande av studentbostäder är en viktig förutsättning för att få folk att bosätta sig i Lund istället för att pendla från exempelvis Malmö, något som man har igen när studenterna tar examen, får jobb och börjar betala skatt. Studenter har också ett beteende som innebär att de rör sig mycket utanför sina bostäder och ger liv till gator och torg, kaféer, krogar, bibliotek och parker. De bidrar till att skapa levande stadsmiljöer och ger en bas för serviceinrättningar av olika slag. Detta skulle innebära att Sölvegatan och Ideon skulle bli levande områden även på kvällen, och tillsammans med studenterna på studentnationerna vid Tornavägen och på Sparta skulle detta tillskott i befolkningen innebära en vitamininjektion i området. Såväl Hans Möller som Elisabeth Johnson, Sven-Thore Holm, Jonas Bergenudd och Ola Thufvesson understryker vikten av att bostäder byggs här. Restaurangen i Kårhuset skulle kunna utvecklas, menar Eva Johannesson. Jonas Bergenudd menar att ett Espresso House skulle behövas i LTH-parken. Ingemar Carlstedt önskar sig ett bredare utbud av restauranger. Tomas Tägil menar att man bör arbeta för att Sölvegatan ska bli pulsådern genom det akademiska Lund. Bland annat han och Jan-Inge Ahlfridh föreslår att man kan arbeta med att introducera olika händelser på Sölvegatan för att göra gatan mer intressant. Ett naturvetenskapligt experimentarium i likhet med Universeum i Göteborg eller liknande föreslås av Mikael Kipowski och Tove Klette. Detta skulle med fördel kunna placeras längs Sölvegatan. Olof Jarlman uttrycker en önskan om att ett mer visionärt byggande ska kunna ta sin början på Brunnshög. Han menar att mycket av det som byggs i staden är trist anpassningsarkitektur och att man borde ta tillfället i akt att göra något verkligt spännande i den nya stadsdelen. Ola Thufvesson anser att man kan få ökad acceptans för nybyggen genom att helt enkelt bygga vackrare hus istället för tråkiga betonglådor. En rivstart på arbetet att förändra om rådet kring Ideon i en mer kreativ riktning skulle vara att uppföra en byggnad som skulle kunna tjäna som informell mötesplats för alla de grupper som finns i området, studenter, forskare, företagare och andra. Idag drar man inte tillräcklig nytta av närheten mellan EC, LTH och Ideon. Det finns ingen anledning att besöka varandras byggnader, och därför sker inte så många möten som hade kunnat ske och ge upphov till nya idéer, affärsprojekt, och vetenskapliga upptäckter. Genom att flytta VentureLab till framsidan av Ideon skulle man bokstavligen kunna göra entreprenörskapets möjligheter mer synliga för studenter och skapa fler kopplingar mellan personer med olika erfarenheter och utgångspunkter. Placeringen för VentureLab kan kännas undanskymd och de enkla lokalerna kan utgöra ett hinder för företagens image. I anslutning till denna nya byggnad skulle en chill-outlounge skapas, kanske efter mönster från de temporära chill-out-arenor som funnits vid exempelvis musik- och kulturfestivaler. Här kunde studenter, lärare och företagare ta en kvarts paus i en omgivning fylld av lugn musik och fantasifulla ljusinstallationer i sig ett projekt för design- och arkitektstudenter. I denna lugna och attraktiva miljö skulle oväntade möten kunna uppstå, samtidigt som kreativiteten på Ideon hade fått en ytterst konkret form, lämplig att visa upp för besökare. 19

20 20