Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Årgång 62 Nr 3 sept Framtiden för Scouternas folkhögskola och Kjesäters öde

Transkript

1 GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Årgång 62 Nr 3 sept 2012 Framtiden för Scouternas folkhögskola och Kjesäters öde Analysen fortsätter med flera röster, sid 3 4 Dalajamb 1979 ett minnesvärt läger, sid 7 Harold Westin a remarcable man, sid 10 Adresslista över alla scoutgillen & medlemssiffror, sid 11 13

2 2 S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, Huddinge Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge tel och fax Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns. gillekansli@telia.com PlusGiro Landsgillerådet Gunilla Engvall Landsgillemästare Kyrkbåtsgatan 7, Västerås , g.engvall@telia.com Laila Boxström vice Landsgillemästare Solrosvägen 13, Vännäsby, , laila@vannastv.net Gjermund Austvik Landsgilleskrivare Brombärshult 1, Åskloster, , gjermund.austvik@gaengin.se Leif Granéli Landsgilleskattmästare Timotejvägen 6, Kristianstad, , leif.graneli@telia.com Carl-Magnus Klärcke Internationell sekr. c/o Eklöf, Västra Bangatan 59 E, Märsta carl-magnus.klarcke@comhem.se Kristina Sundberg Laknäs, Ängesvägen 6, Tällberg tina47@hotmail.se Märta Täljebäck Widengrensv 15, Vingåker 0151/131 07, mteljeback@yahoo.com GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, Huddinge Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan) Utkommer med fyra nummer per år Nr 4 15 nov 2012, manusstopp 15 okt Nr 1 15 febr 2013, manusstopp 15 jan Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande: Torsten Hansson, Serenadvägen 1, Borlänge, , , torsten.ha@telia.com Typsnitt: Optima och Times New Roman Papper: MultiArt Silk 130 g Tryck: Printlab, Falun, 2012 ISSN Landsgillemästaren har ordet Bilderna berättar, kanske... Sommaren har varit lite våtare och kyligare än jag tycker mig komma ihåg från tidigare år. Tankarna har gått till scoutläger runt om i Sverige. Hur har de haft det? Behöver jag ställa den frågan? Jag har också minnen från riktigt blöta läger, men minnena är väldigt glada och fyllda av lustiga infall. Det är inte tiden som kanske förändrat minnena något, gamla fotografier visar leriga ben och lyckliga barn! Har Du också haft möjlighet att gå igenom gamla förråd av foton och minnessaker i år? Jag har gjort det. Det har tagit tid, många minnen rullas upp. På många bilder finns ansikten, fortfarande välkända för mig, men vad var det nu han eller hon hette. Kan jag ta reda på det kanske? Hur viktigt är det för mig att spara bilderna om jag nu inte vet vilka som är med på kortet? Jag har också funderat på vilka fler än jag som kan ha intresse av flera skokartonger med foton från 50- och 60-talet. Flera gillen jubilerar, har blivit riktigt gamla. I många förråd ligger fantastiska fotoalbum, diabilder och lösa kort. I samband med ett jubileum tas skatterna fram och minnena flödar fram. Hur många bilder visar vilket väder det var? På hur många bilder är det glada miner? Visst hade vi trevligt när. Minns ni hur vi fick laga mat på lägren förr? Jag har varit med om att få en nyligen nackad höna, oplockad, med order att laga till den till patrullen. Jag stadsjäntan hade tur, i patrullen fanns en som varit med förr. Annars vet jag inte om vi blivit mätta den dagen. Kanske regnade det, jag minns inte, det var inte viktigt alls. Det finns kort från morgongymnastik, disk av stora kastruller, lägerbål och lugna stunder i tältet. Jag har njutit av att återuppliva lägren då, scoutinvigningarna och patrulltävlingarna. Om jag bara hade varit lite bättre på att skriva ned vilka som var med! Hur har Du gjort? Det tråkiga är ju att när det inte finns några namn eller datum på korten så blir de inte mycket värda för eftervärlden! Så nu har vi alla att välja: skriva ner det vi minns eller trist nog konstatera att bilderna finns till bara för mig själv. I gillena finns det möjlighet att minnas tillsammans och därmed göra gillets historia lite fylligare. Tag gärna ett par träffar till att komplettera alla fotoalbum! Då ger de så mycket mer till jubileumsfirare och museer. Jag har råkat på ett annat problem också. Det ligger ett antal rullar med 8 mm-film här. Men jag har inte någon projektor! Tekniken har förändrats och det finns lösningar, men vad ska jag spara? Svaret är inte helt enkelt, jag funderar vidare Tänk framåt och dokumentera era minnen så snabbt som möjligt! Tänk om vi kunde få en minnenas vägg fylld med kort från olika gillen på nästa LGT i Luleå. Bara några från varje gille, det skulle bli en riktig kavalkad av gille scouthändelser. Vad säger ni i LGTplaneringen om det? Lycka till med att starta höstens verksamhet! Ni har både stående program och nyinsatta punkter. Träffas och trivs tillsammans! Gunilla Engvall Gillearrangemang 16 september 2012 Regionträff Bergslagen i Västerås Regionträff i Östersund september 2012 Western Europe, Cork, Irland 27 september 2012 Gillerådsträff i region Skåne 20 oktober 2012 Regionträff i Stockholm 25 oktober 2012 Internationella gillescoutdagen oktober 2012 LGR 31 oktober 5 november 2012 Southern Europe, Cádiz, Spanien maj 2013 LGT i Luleå

3 Visionen lever! Det har gått ett drygt år sedan den extra förbundsstämman om Svenska Scoutförbundets engagemang i Kjesäterstiftelsen. Mycket har hänt sedan dess, men många frågor, känslor och tankar kvarstår. Den extra förbundsstämman gav förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en oberoende utredning för att gå igenom beslut, bokslut och handlingar i syfte att klargöra vad som hänt och hur vi kan förhindra liknande situationer i framtiden. Utredarna, Svenska Scoutrådets verksamhetsrevisorer Anders Brodin och Rolf Andersson, presenterades för den ordinarie förbundsstämman 2011 och rapporten kommer att läggas fram vid Scouternas stämma i november. Denna text syftar därför inte till att reda ut dessa frågeställningar utan till att ge en bild av vad som hänt under året, var vi står nu och vad som är planen framåt. I början av tvåtusentalet var stiftelsens och skolans situation så allvarlig att hotet om likvidation var överhängande. Detta löstes med en uppskrivning av byggnadernas värde. På pappret såg det bra ut men det gav inga reella pengar. Förbundsstämman 2002 avförde frågan mot bakgrund av en utredning om stiftelsens ekonomiska framtid. För att komma tillrätta med situationen genomfördes flera utredningar med representanter för såväl skolans personal som stiftelsestyrelsen och förbundsstyrelsen. Under 2008 fattade Kjesäterstiftelsens styrelse (som då innehöll representan- En tanke Journalistik är att skriva det som någon annan inte vill ska skrivas, allt annat är PR. George Orwell ter för Vingåker kommun och Strängnäs stift), Svenska Scoutförbundets och Svenska Scoutrådets styrelser beslut om att inrätta Scouternas Ledarskapsakademi. Det hela kan sägas vara ett försök att få folkhögskolan att närma sig Scout erna och vice versa. Att stiftelsestyrelsen och förbundsstyrelsen i samband med detta borde ha tagit ett större grepp kring ekonomin kan vi alla vara överens om. Jag ställer mig dock frågan om detta inte hade inneburit att folkhögskoleverksamheten på Kjesäter lagts ned tidigare. Kostnaderna för fastighetsunderhållet sammanlagda med det renoveringsbehov som uppskattades av Sjögrens hus i utredningen från 2011 överstiger vida vad både Kjesäterstiftelsen och Svenska Scoutförbundet skulle ha kunnat uppbringa. Den extra förbundsstämman 2011 gav förbundsstyrelsen i uppdrag att säkra en ansvarsfull avveckling på Kjesäter samt undersöka möjligheten för fortsatt folkhögskoleverksamhet i Scouternas regi. Följderna av detta blev ett kapitaltillskott på 5,5 miljoner. Detta avvärjde likvidations- och konkurshot och de elever som studerade vid den tvååriga fritidsledarutbildningen kunde under vårterminen slutföra sina studier, om än i annan utbildningslokal. Nya lokaler för scoutmuseum och arkiv har hyrts i anslutning till kansliet i Stockholm och fastigheten Kjesäter är ute till försäljning i samarbete med Iwers mäklarbyrå. Det har funnits en rad frågetecken kring mäklarbyrån och jag vill förtydliga att vår fastighetsmäklare Peter Fröjdh är medlem av Mäklarsamfundet. Under sommaren 2011 söktes nya vägar för att fortsätta folkhögskoleverksamheten. Lösningen blev att utveckla samarbetet med Fryshuset. Förutom Värdebaserat ledarskap, har samarbetet under läsåret även omfattat en allmän kurs med inriktningen Ideellt ledarskap och frivilligt socialt arbete. Kursen ges även under läsåret och har utökats med en andra årskurs. Folkhögskolan erbjuder även allmän kurs på distans som är fulltecknad och har en lång reservlista. I samarbete med Stiftsgården Åkersberg genomfördes under sommaren 2012 kurser för personer med kognitiv funktionsnedsättning ett sedan länge prioriterat område Erik Sillén beskriver vad som hänt med engagemanget i Kjesäter och vad som planeras för Scouternas folkhögskola. Hans underskrift förklaras med att Svenska Scoutförbundet, där han valts till ordförande, numera heter Scouterna. (Helene Gestrin är ordförande i Svenska Scoutrådet, som även det bytt namn till Scouterna.) Flera röster om Kjesäters folkhögskola hittar du på nästa sida. Se även Egil Borängs artikel i Gillescout ens förra nummer. för folkhögskolan. Den 1 juli i somras bytte folkhögskolan namn till Scouternas folkhögskola och den 20 augusti tillträdde vår nye rektor, Gustav Öhrn, sin tjänst. Den nybildade riksorganisationen Scouterna och Svenska Scoutrådet beslutade vid ett styrelsemöte under våren att delegera all utbildning i Scouterna, såväl utveckling som genomförande, till folkhögskolan. Scouternas beslut om utbildning och tillsättningen av rektor är två viktiga pusselbitar i att skapa det vi vill ett ledarskapsinsititut och folkhögskola i Scouternas regi. Nu startar det viktiga arbetet med att formulera en strategi och programförklaring för vår nya folkhögskola och på allvar ta oss an det gemensamma utbildningsarbetet i Scouterna. Satsningen på folkhögskolan ger oss en stark plattform för att vidareutveckla våra utbildningar och ligga i framkant när det gäller en av våra viktigaste frågor ledarskap. Besluten kring Kjesäter och de många turer som följt är bland de svåraste situationer Scouterna ställts inför. Även med facit i hand är jag övertygad om att vi handlat rätt och gjort det bästa och mest ansvarsfulla för både folkhögskolan och Scouterna. Trots förra årets situation genomförde folkhögskolan 90 procent av den planerade verksamheten. För det vill jag rikta ett stort tack till alla inblandade såväl anställda som ideella. Nu är det dags att gå vidare och bygga vår nya folkhögskola Scouternas folkhögskola. Alla är varmt välkomna i det arbetet. Den vision som grundade Kjesäter visionen om en rörelseägd folkhögskola och ledarskapsinstitut lever vidare. Erik Sillén Ordförande Scouterna 3

4 Två fatala misstag blev Kjesäters öde Scoutförbundet anställde fel rektor. Skolan drogs in i huvudmannens ekonomiska kaos. 30 anställda förlorade sina jobb. Det är sammanfattningen av en åttasidig analys i tidskriften Folkhögskolan nr 4, 2012 av Staffan Myrbäck, under rubriken Kjesäter. Offer för scouternas felsatsning. Här följer några citat. Scoutförbundet anställde fel rektor Våren 2008, det år [Magnus] Måhl lämnade sin tjänst (som folkhögskolans rektor, red:s anm), var Kjesäter en skola i ekonomisk balans med ett överskott på 1,2 miljoner kr [ ] Men under 2008 genomförde Scoutförbundet flera förändringar som blev Röster om Kjesäter En sådan kvarnsten Riksorganisationen har lagt ut mycket pengar på Kjesäter och det vore trevligt att få tillbaka en del av de pengarna. Scouterna har lärt sig väldigt mycket av det här och jag tror aldrig att vi kommer att låta en fastighet bli en sådan kvarnsten igen, vi ser på våra fastigheter med andra ögon i dag. Det har varit en smärtsam lärdom men ändock en lärdom. Uttalande av Tommie Åkerström, ansvarig för försäljningen av Kjesäter, i Scoutmagasinet nr 2, Öde anläggning kostar pengar Tommie Åkerström beskriver Kjesäter som en fastighet som kostat mycket pengar och blivit en kvarnsten för Scouterna. Om man har ett aningen längre perspektiv än de allra senaste åren är det en märklig sammanfattning. Det är som om 50 års folkhögskoleverksamhet och ledarutbildning, som har nått många tusen människor och scoutledare, inte existerat. [ ] För att förverkliga tankarna om Kjesäter startades en insamling inom SSF. Kårer och distrikt, varenda medlem slet hårt och bidrog. Stora bidrag kom från fonder, stiftelser, företag, privatpersoner och så småningom statsoch landstingsbidrag. 4 avgörande för skolans framtid [ ] Styrelsens val av rektor föll på en ung doktorand från Uppsala universitet, utan erfarenhet av vare sig folkhögskola eller att vara chef [ ] Den nye rektorn började styra och ställa på Kjesäter och hade en helt annan ledarstil jämfört med Magnus Måhls öppna och transparenta stil [ ] Han köpte mobiler till personalen med dyra De direkta bidragen från huvudmannen var sedan hela tiden mycket blygsamma och Kjesäterstiftelsen hade en klar ambition och god förmåga att sköta sin egen ekonomi. Men så fick det inte förbli. [ ] Nu ligger anläggningen öde och kostar pengar utan att det bedrivs någon verksamhet. Utdrag ur insändare från Egil Boräng, rektor Kjesäter , Margareta Broon, lärare Kjesäter , Paul Holmström, Kjesäterstyrelsens kassaförvaltare på 90-talet, i Scoutmagasinet nr 3, Visionen lever! Kjesäter är inte och har aldrig varit en kvarnsten för scoutrörelsen. Genom folkhögskolan har vi i över femtio år bedrivit fantastisk folkbildning i Scouternas regi. Det gör vi fortfarande och kommer att göra så länge till. Den vision som grundlade Kjesäter visionen om en rörelseägd folkhögskola och ledarskapsinstitut lever vidare. Erik Sillén, ordförande Scouterna, förbundsordförande Svenska Scoutförbundet , styrelseledamot Kjesäterstiftelsen sedan 2008, i svar till insändare i Scoutmagasinet nr 3, företagsabonnemang med fri surfning och fria samtal, vare sig de behövde det eller inte. Han kastade ut funktionsdugliga kontorsmöbler och köpte nya från Ikea. Mot slutet av terminen avsatte han Pär Lindar som biträdande rektor och anställde en vice rektor som inte hade någon erfarenhet av folkhögskola. [ ] personalen [hade] talat för döva öron när de larmat om rektorn och situationen på skolan. Först när generalsekreteraren i Svenska Scoutrådet, Maria Graner, hösten 2009 blev vald till vice ordförande i skolans styrelse hittade de någon som lyssnade. Hon hade inte varit med vid anställningen av den nye rektorn. Därefter dröjde det inte länge förrän rektorn fick sluta. Scoutkansliet tog över den ekonomiska administrationen Förutom felrekrytering av rektor hade Kjesäters nya styrelse beslutat att all ekonomisk administration [ ] skulle skötas från kansliet i Stockholm. Skolan tappade all insyn och kontroll över ekonomin. Efterhand upptäckte personalen att fakturor [ ] inte skickats ut till elever som bodde på internatet [ ] Skolan hamnade också hos Kronofogden för obetalda fakturor. Förklaringen till okunskapen fanns på Scoutförbundets kansli i Stockholm. Det var inte bara skolans styrelse som tappat kontrollen. I ett styrelseprotokoll från december 2010 kan man läsa att Scoutförbundets kansli, som administrerade såväl Scoutförbundets som Kjesäters ekonomi, inte fungerade [ ] att styrelsen utifrån det material man får från kansliet inte kan avgöra huruvida förbundets förvaltning och bokföring sker på ett betryggande sätt. Kansliets ekonomiska rapporter och prognoser var så undermåliga att man inte längre hade kontroll över förbundets utgifter. Utan förvarning Kjesäters folkhögskola i Vingåker finns inte mer. Det har gått ett år sedan den ödesdigra torsdagen, 7 april 2011, då all personal samlades i matsalsbyggforts sid 14

5 Nordisk-baltisk träff i Birstonas Så kom vi då äntligen iväg till Litauen efter lite bestyr med flygbokning och annat som hör resande till. Vi, det var Lars och Maj-Britt Bergsten, Margot Persson och jag, Kristina Sundberg, från Tuna Scoutgille. Vi hade valt ett extra dygn i Vilnius före träffen. När vi på flygplatsen möttes av två scouter som hälsade oss välkomna till Litauen och dessutom lotsade oss till vårt hotell, blev vi glatt överraskade. Besöket i detta vårt grannland fick därmed en trevlig och oväntad början. I Vilnius promenerade vi i många timmar. Vi gick in i den gamla stadsporten kallad morgongryningens port och sedan tillbringade vi många timmar i den gamla stadskärnan som låg mellan floderna Neris och Vilnia. Där fanns det många fantastiska byggnader framförallt enorma kyrkor som verkligen imponerade på oss. Jag förstår nu varför Vilnius gamla stad är med på Unescos världsarvslista. Från vårt hotell med det lämpliga namnet Panorama hade vi en fantastisk utsikt från femte våningen över hela Vilnius. Torsdagen den 14 juni 2012 åkte vi med lokalbussen en dryg timme till Birstonas och till konferensanläggningen Royal Residence som ju var huvudmålet för vår resa. Av 98 gillescouter som kommit till Birstonas var 16 från Sverige. I Litauen finns c:a 50 gillescouter. Vi träffade tre av dem och dessa såg på alla vis till att vi hade det bra. Efter första kvällens välkomstmiddag blev vi underhållna av ett 20-tal litauiska scouter i varierande ålder. De sjöng, spelade och lärde oss dansa ett flertal gilledanser. Det syntes verkligen på dem att de gjorde detta med glädje. För en gammal folkdansare kändes detta extra roligt. Dag 2 fredag åkte vi buss till ett stort (med tanke på areal) friluftsmuseum där vi fick pröva på olika saker som bl a surdegsbakning, stöpa ljus på ett annorlunda sätt, gamla lekar och, det som vi fyra valde, bärnstensarbete. Det blev ett ihärdigt slipande och putsande på vår bärnstensbit för att få fram fin form och glans. Till slut kunde vi hänga våra nya smycken om våra halsar. Dag 3 lördag var utflyktsdagen. Vi från Tuna hade valt Kaunas, Litauens näst största stad och dess förra huvud- stad. Åter igen såg vi många vackra byggnader, men även av krig förstörda hus och kyrkor. Denna sommarlördag visade sig vara en stor vigselhelg i Litauen och vi såg minst 20 brudpar, alla med fantastiska brudklänningar. Ja t o m bilarna de åkte i var proffsigt dekorerade med vackra blomsteruppsättningar. Litauen har haft en turbulent historia med angrepp från främmande makter under århundraden tillbaka från bl.a. det medeltida Ryssland, preussiska härförare, Napoleon (hans hästar trampade sönder ett stengolv i en stor kyrka när kyrkan användes som stall. Stengolvet kom från Sverige), och under 1900 talet Utflyttning och förändring Kjesäter är som bekant på väg att säljas. Därför har det varit nödvändigt att söka nya lokaler för Scout-museet, som under 25 år har funnits i slottets östra flygel. Placeringen där kändes naturlig på den tiden, när Kjesäter var scouternas folkhögskola och en av de centrala punkterna för Svenska Scoutförbundet. En nackdel har varit att museet var litet krångligt att ta sig till. Det fick alltså inte så många besökare, utöver dem som ändå skulle till Kjesäter i andra ärenden. Inte bara för besökare har läget varit en smula besvärligt. Av oss inblandade i Förbundsarkiven och Scoutmuseet är det få som bor i närheten av Vingåker och Kjesäter. Detta är kanske ett av skälen till att Scoutmuseet har blivit litet statiskt. Det har alltså inte hänt så mycket med utställningarna under de här åren. I stort sett är museet likadant nu, som vid det högtidliga öppnandet den 25 april Och kanske kan man konstatera att där visas en rad fina saker på ett mycket snyggt och smakfullt sätt, men att utställningarna inte är särskilt spännande eller pedagogiskt genomtänkta, snarare litet sterila. Redan före beslutet om att sälja Kjesäter hade vi därför börjat diskutera hur vi skulle kunna skapa ett Scoutmuseum, som i Nazityskland och ryska kommunister blev Litauen ett fritt land och 1993 lämnade ryssarna landet. Sista kvällen avslutades med lägerbål invid floden Nemunas strand. Askan från lägerelden på Åland kastades in i vår eld. Nästa eld kommer att tändas någonstans i Danmark. Att under några intensiva dagar få träffa gillescoutkamrater från andra länder och känna en härlig gemenskap borde fler ha utnyttjat. Jag är glad att jag åkte med till Birstonas, och jag vet en sak till: vi har det väldigt bra i Sverige. Kristina Sundberg Tuna scoutgille i Borlänge Scoutmuseet flyttar från Kjesäter till Stockholm högre grad kunde kittla fantasin och inspirera dagens scouter och scoutledare till en ännu bättre och mer kvalificerad verksamhet. Nu får vi lov att också försöka förverkliga de ambitionerna, när Scoutmuseet måste etableras i nya lokaler. Vår plan idag är att även lyfta fram sådant, som under rörelsens första 100 år har bidragit till en väl fungerande scoutverksamhet, och att samtidigt få besökarna att reflektera över hur detta skulle kunna tillämpas i nutid. Vi känner att Scoutmuseet har ett ansvar! Här finns erfarenheten och det historiska perspektivet, liksom material för att illustrera de här sakerna på ett konkret sätt. Dessutom finns numera möjligheter att också utnyttja digitala medier i utställningen. Det kan, dels göra den roligare och mera interaktiv för besökarna, dels bidra till att Nya Scoutmuseets budskap når fram bättre. Nybyggnad och inflyttning Scoutmuseets nya lokaler ligger i Stockholmsförorten Örnsberg, på gatuplanet i samma hus som riksorganisationens kansli, men med ett eget avtal. Museet riskerar alltså inte att behöva flytta, ifall kansliet skulle byta kontorslokaler igen. forts sid 15 5

6 Liljekonvall (Convallaria majalis L.) Liljekonvall er en plante som er kjent av de fleste mennesker, på samme vis som soppen rød fluesopp. Planten er karakteristisk i utseende og tilhører gruppen tidlige sommerblomster. Dette har gjort at mange mennesker har stiftet bekjentskap med og har et forhold til den. Det latinske slektsnavnet er en raritet, sammensatt av det latinske convallis: dal og det greske leirion: lilje. I oversettelse skulle det bli dal-lilje eller dalens lilje. I dagens botanisk-latinske navnsetting skulle det blitt Lilium convallium. Men så er det ingen Lilium og Linnes (L.) navn brukes fortsatt. Det norske 6 Gästriklands landskapsblomma uppmärksammas av Olav B i hans nionde artikel för Gillescouten. (og svenske) navnet på planten er nok en avledning fra gammel klosterlatin, for det er ingen ord i norsk (og svensk) som kan forklare opphavet til navnet konvall (konvalj). Artsnavnet majalis kommer av det latinske navnet majus som betyr måneden mai. Blomstringstiden for liljekonvall er mai, med hovedvekt i juni. Økologisk hører den typisk hjemme i løvskogene, og trives best i god moldjord. Likevel kan du finne den i lysåpne lyngheier og gjerne opp i fjellet over skoggrensen i Norge. Blomstringstiden i låglandet passer i så måte godt med liljekonvallens lyskrav, for den blomstrer før løvskogens blad har blitt mørkt grønne. Så vi kan si at liljekonvall er normalt en halvskyggeplante. Du finner den derfor også i lysåpne kalkfuruskoger, men aldri i mørke granskoger. Liljekonvallen har et kraftig system av rotstokker. Disse vokser og forgrener seg om den trives. Det betyr at en stor bestand av liljekonvall kan være ett eneste individ som har en overjordisk plante i enden av hver rotstokk-gren. Denne planten skyter opp fra rotstokken med sitt dobbeltblad sammen med blomsterstanden og blir cm høy. I blomsterstanden finner vi etter hvert de hvite klokkene. De vokser i et ensidig aks og dufter godt. Blomstene etterfølges av gulrøde til strågule bær som kan lyse opp i skogen om høsten. Men det er viktig å passe seg: Hele planten er giftig, og bare noen få bær er nok til å oppsøke behandling. Ja, selv vannet liljekonvallblomstene har stått i, bør du behandle med forsiktighet. Selvsagt har liljekonvall vært brukt i medisinen tidligere. Den inneholder flere virksomme stoffer, bl.a. convallarin og convallatoxin. Det første gir avføring og brekninger, det andre virker på hjertet, på samme måte som digitalis. Det var særlig tørkede blomster som ble knust og brukt som snus. Jeg vil ikke anbefale liljekonvall brukt i dag. Generelt kan vi si at bruk av urter som medisin kan være en farlig sport : Du vet aldri hvor mye av de aktuelle virkestoffene en plante inneholder, og resultatet kan lett bli som det het i gamle medisinske opptegnelser: Pasienten døde, men feberen ham forlot. I Sverige er liljekonvall fredet og må ikke graves opp eller plukkes i salgshensikt. Dette gjelder i lenene Stockholm, Södermanland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar og Halland. Den er lokalt fredet i Älvsborgs len. Så må vi ikke glemme at liljekonvall er landskapsblomst for Gästrikland len. Olav B B-P said: A fellow who has accustomed himself to se a funny side in everything can go trough the difficulties and dangers with a light heart and, what is more, can give hope and confidence to others around him.

7 Dalajamb 1979 ett minnesvärt läger Del 2 En stor upplevelse under mitt scoutliv är deltagandet i det internationella storlägret Dalajamb. Dalarnas Scoutdistrikt, under ledning av Lasse Westerberg i Morgårdshammar, hade tagit över driften av Kopparboanläggningen från SSF:s kansli i Stockholm. Det var ett lyckat skifte, såväl för Scoutförbundet som för Distriktet. I Kopparbokommittén utvecklade Lasse en lägerorganisation som gav scouting i Dalarna förmågan att genomföra Dalajamb Sven Janson har tidigare (Gillescouten ) berättat om lägrets organisation och bakgrunden till att vi kom i centrum för scoutvärldens intresse. Mitt uppdrag blev att ansvara för ett av underlägren Koppartjärn. Eftersom engelska var det officiella språket under lägertiden blev det Copper Tarn. Omfattande förberedelser Underlägerstaben skulle rekryteras, material anskaffas och lägerområdet förberedas för att kunna rymma ca 800 scouter från sju länder, inklusive 15 svenska scoutkårer. Det direkta förläggningsarbetet låg på underlägren. Vår stab måste därför kunna både administrera och leda det dagliga lägerlivet. Morgonsamlingar, programbokningar och lägerbål hörde till, liksom lägerinformation och service till deltagarna. Mina medarbetare kom från scoutkårerna i Borlänge (Inger Hagberg, Gisela Åhlberg och Hans Forslund) och från Falun (Bertil Nilsson och Kerstin Franzon). Dessutom engagerade jag bekanta scoutledare inom vårt scoutförbund (Lars Pettersson, Gråbo, Eva von Gerthen, Malmö och Håkan Gustavsson, Eksjö) och även en arbetskamrat, Yvonne Andersén, som tidigare varit scout i Borlänge Scoutkår. En tidigare medlem i KFUM-K:s scoutkår i Borlänge Jan- Erik Wänn tog på sig det ansvarsfulla arbetet som förläggningschef. Han hade erfarenheter från anläggningsarbete i Tanzania, vilket visade sig synnerligen värdefullt. Flera av funktionärerna hade även gedigna utlandserfarenheter, vilka kom väl till pass. Trettio byar från sju länder Först på plats i lägret var de 19 pojkscouterna från Oman. Med dokumentportfölj som enda synlig packning berät- Kungen på Koppartjärn, flankerad av Torsten Hansson och Sten Kyhle. tade deras ledare Esa att de kommit med flyg via Moskva till Arlanda och trodde de var destinerade till Schweiz. Upplevelsen av den svenska skogsbacken blev lika exotisk för dem som vår upplevelse av deras återkommande bönestunder, då de under bönerop knäföll mot Mekka. De hade synpunkter på den lägerplats vi hade planerat för dem. De kunde inte komma hem till sin sultan och berätta att de blivit förlagda, som de tyckte, i ett träsk. Vi kunde göra ett byte med den mindre polska truppen, som skulle anlända senare. Detta ledde senare till långtgående konsekvenser. Minst lika exotiska var de 12 flickscouterna från Taiwan, eller från The Republic of China, som de ville att vi benämnde deras hemland. Detta framgick tydligt då de med sin fana i spetsen, sjungande tågade in i lägret dog deras store ledare Chiang Kai-shek. Denne var förlorare i konflikten med Kommunistkina och på ön Formosa utanför Kinas kust utropade han republiken. Att de kände sig som representanter för det riktiga Kina märktes tydligt. De uppträdde på alla lägerbål under lägret med sina fosterländska sånger. De 12 polska scouterna, både flickor och pojkar, kom från Krakow. De var de första scouter som fick resa utanför järnridån och de representerade scouting som den bedrivits i Polen före andra världskriget. Ledarna kunde inte tala engelska eller tyska. Men de hade en scout som tolk. Hon hette Monica och blev den som vi fick mest kontakt med. Ett visst politiskt anslag anade vi genom att de höll sig med en tyst observatör i gruppen, som alltid lyssnade in vad som sades. Genom platsbytet kom den polska truppen att bo intill en av de amerikanska grupperna. Där fanns Bill, en katolsk scout, och tycke uppstod mellan honom och Monica. Flera år senare och forts sid 8 Den islamska revolutionen tillintetgjorde planerna för Världsscoutjamboreen i Iran Med kort varsel lyckades Världsscoutbyrån få fem länder att arrangera mindre ersättnings läger, benämnda Join-in-Jamborees, bl a i Sverige, där Dalarnas Scoutdistrikt av SSF fick uppdraget. Här följer del 2 med Torsten Hanssons berättelse. 7

8 Vad är Crossing borders? Det är temat på ISGF:s Europakonferens Konferensen arrangeras av gillena i Sverige, Danmark, Finland, Lettland och Norge. Konferensen kommer att hållas i centrala Stockholm och på Viking Lines M/S Mariella. Deltagarna börjar med två dagar i Stockholm sedan kryssning mellan Stockholm och Helsingfors. Under vistelsen i Helsingfors, erbjuds deltagarna ett antal utflykter av olika slag. Kommittén för arrangemanget har träffats två gånger och nästa träff sker i september. Mer info kommer i senare nummer av Gillescouten och på vår hemsida. Är DU intresserad av att vara med och jobba? Kontakta SGSS:s internationelle sekreterare Calle Klärcke (adress se sid 2). Gillena berättar Succé för Kopparbohelgen Kopparbostiftelsen hade inbjudit till Trivselträff på Kopparbo helgen maj. Initiativet utföll mycket gott. Många Gillescouter och ledare hade hörsammat kallelsen och träffen artade sig till den verkliga succén. Deltagarna fick ströva omkring och bekanta sig med anläggningen utan att känna sig tvingade till att besöka de olika programaktiviteterna. Många av våra Gillescouter hade varit på Kopparbo tidigare utan att därför ha besökt flera av anläggningens aktiviteter. Bland annat var det flera som aldrig gått Pionjärspåret. Många uttryckte sin förvåning över att det fanns så fina program att ta del av. Önskemål framfördes om att detta arrangemang skulle bli årligen återkommande. Kopparbostiftelsen, och framförallt initiativtagaren Lennart Kimmen Johansson, har all heder av Trivselträffen. Bertil Lundh Creutz Lave, Falun forts fr sid 7 efter många turer fick Monica utvandra till USA. Det blev giftermål och de bosatte sig utanför New York. När den dåvarande påven Johannes Paulus II, som kom från Krakow, var på besök i USA fanns Monicas konfirmationspräst i ressällskapet. Denne kunde då döpa Monicas och Bills första barn. Jag tycker det är en solskenshistoria som konsekvens av vårt lägerplatsbyte. De engelskspråkiga gästerna utgjorde det stora internationella inslaget i lägret, främst då de åtta amerikanska grupperna med 280 pojkscouter i sina röda rockar. De var duktiga scouter och ytterst välorganiserade. Bl a hade de specialistläkare inom alla tänkbara barnsjukdomar med i sin 1100 man stora trupp. De fanns hela tiden tillgängliga och hjälpte även den svenska lägerläkaren och hans sjuksköterskor. För mig som underlägerchef betydde det att jag blev föremål för deras omsorger. En äldre ledare inviterade mig till en pratstund. Han hade valt en 8 plats med vacker utsikt över Malingsbosjön och målet var tydligt, att utröna om jag mådde bra och såg ut att klara av min roll som underlägerchef. Jag upplevde detta som ovanligt och fyllt av stor omtanke. En av de två kanadensiska grupperna kom från de allierades trupper, som med sina familjer var förlagda i Västtyskland. Från England deltog en girlguide-grupp och en pojkscoutgrupp. De svenska kårerna varvades med de utländska för att lätt kunna skapa internationella kontakter. Vi såg även till att så tidigt som möjligt under lägret förbereda den home-hospitality som skulle följa på lägret. Kungen kom på besök En stor händelse i underlägret var kung Carl Gustafs besök. Det blev stor uppställning med säkerhetspådrag som märktes runt lägret dagarna före. Efter presentation av staben gjorde jag en rundvandring i lägret med scouten kungen som min gäst. Han besökte alla byarna och pratade med ledare och scouter. För mig blev det här lägret upptakten till många års engagemang i Kopparbo. Serviceläger 1983 (lägerledning), Scout 86 (internationellt tillsammans med Anna-Brita Pricken Lundahl), Vikingalägret 1989 (lägerchef), de två första Dalacamp-lägren (program, internationellt). Vi startade Kopparbo Scoutkår för att ge vilsna funktionärer möjlighet till medlemskap i scoutförbundet och som fortfarande är min scoutkår inom Scouterna. När jag tänker på åren i Kopparbo ser jag bland många minnen och möten en inspirerande ledare i Lasse Westerberg. Med sin entusiasm och professionella planeringsförmåga bidrog han till anläggningens tidigare utveckling och jag fick många erfarenheter, som jag hade nytta av i min egen profession. Torsten Hansson

9 Gillena berättar Gillena berättar Harriet Anderssons 50e scoutläger Harriet Andersson på Baldersnäslägret. Foto Eva Haagen. Harriet Andersson, Mellerud, som tillhör Scoutgillet Fallfåran i Trollhättan fyllde 85 år den 21 juli. Då var hon på scoutläger på en gammal herrgård i Dalsland, som heter Baldersnäs. Älvsborgs Norra Scoutdistrikt har haft läger där under många år. Detta var Harriets scoutläger nummer 50 och de flesta födelsedagar har hon haft på läger. Under Jingijamborii fyllde hon 80 och blev uppvaktad på många sätt. På Baldersnäs blev hon uppmärksammad dagen innan den riktiga födelsedagen, eftersom lägret bröts den 21. Under dagen kom lokaltidningen och gjorde en intervju. På kvällen blev inbjudna gäster hämtade med remmalag och Harriet blev utklädd i frack och luciakrona och fick sitta på en "tron". Varje scoutpatrull gick fram till henne och gjorde scouthälsning och lämnade en ros. Under tiden sjöng ledarna "Min älskling..." Det kändes mycket högtidligt. Skånegillen på Regionträff i Grönadal & Vallåkra Den 5 maj samlades alla Skånegillena till regionträff i Vallåkra strax utanför Helsingborg. Det var Kullagillet som svarade för arrangemanget. Vi var 52 gillescouter från Skånes fem scoutgillen som slöt upp i ett för årstiden soligt och varmt väder. Vi samlades i Grönadals Bygdegård för frukost och lite mingel. Därefter vandrade vi ner i Vallåkradalen till Stenskärlsfabriken där ägaren och konstnärlige ledaren Åsa Orrmell informerade om hela tillverkningen, från lera till färdig kruka. Åsa tog oss också med på en rundvandring i fabriken som slutade i den stora ugnen. Åsa berättade på ett mycket inspirerande och trevligt sätt. Detta inslag var mycket uppskattat. Efter en och en halv timme var vi tillbaka i bygdegården för lunch. Därefter informerade Leif Granéli från landsgillerådet och sedan alla gillena i tur och ordning från sina hemtrakter. Till kaffet bjöds det underhållning av Kullagillets entertainer Eyre Wahlsten tillsammans Kristi himmelsfärds dag den 17 maj 2012 vandrade tio gillescouter från Tuna gille den 2,8 km långa stigen runt Lortåns naturreservat. Vi letade efter flodpärlmusslor i ån men tyvärr var det så mycket strömmande vatten att de var svåra att upptäcka. Vi hade ändå en fin naturupplevelse med alla lavar och Vill du veta mer om Wallåkra Stenkärlsfabrik kan du gå in på Foto: Ingmar Svensson. med spelmannen Hans-Olof Olsson på dragspel. Eyre hade gjort ett mycket trevligt potpurri med gamla scoutsånger som alla deltog i och fick våra scouthjärtan att klappa. Regionträffen avslutades utomhus runt flaggstången där gilleflaggan halades och sist men inte minst sjöng vi scoutsången. Heinz Frohm tickor på träden. Tiden gick fort, men vi hann med både förmiddagsfika och lunch. Fika bland mossor och lavar vid Lortån och en solig lunch bland vitsipporna på Gästgivarbodarnas fäbodvall, ackompanjerade av göken. Maj-Britt Bergsten Tuna Scoutgille i Borlänge Gillescouter vid Lortån i Gagnef Efter rosceremonin blev det överraskningsmat för hela lägret. Alla fick göra sin egen kebab, vilket var jättepopulärt. Under maten uppvaktade Fallfåran med en halsduk och sölja, som var inköpta på Brownsea Island i England. Så firade en verklig scoutveteran sin 85-årsdag. Mariana Ceder 9

10 Harold Westin a remarkable man Stockholmsscouten Harald flyttade till USA och blev Harold, en engagerad och omtyckt scoutledare, som fått en minnesskrift betitlad A remarkable man. Hans levnadsöde har beskrivits av Barbro Castenfors-Fahrer i en artikel i tidskriften Diskulogen med Släktforskarnytt, som vi tacksamt får publicera ett sammandrag av. Carl Erik Westin hette en förmögen byggmästare i Sörmland, som 1885 fick ett brev från den svenska ambassaden i USA med beskedet att hans son Carl Peter, som några år arbetat i Kanadas skogar, avlidit i gulsot på ett sjukhus i New Orleans. Byggmästaren, 70 år gammal, skrev då ett nytt testamente med donationer åt olika håll, och sköt sig. Men det visade sig att sjukhuset tagit fel på person, och misstaget upptäcktes först när Carl Peter tillfrisknat och kommit hem. Hans arv hade gått till andra, men han lyckades köpa gården Storvalla i Gåsinge, halvvägs mellan Nyköping och Strängnäs, gifte sig med Wendela Ahlberger och fick sonen Harald I början av 1900-talet såldes gården och familjen flyttade till Stockholm, där Harald som ung blev aktiv i en scoutkår. Han utbildade sig till elingenjör i Västerås, men hade svårt att få arbete i efterdyningarna av Första världskriget, varför han emigrerade till USA Friluftsliv Han kom att bo och verka i Atlanta, där han gjorde långa utflykter för att utforska omgivningarna, övernatta utomhus i skogarna och söka fotomotiv i vildmarken. Några pojkar blev intresserade av det friluftsliv han levde, och snart fick han ta hand om en grupp och gå en ledarkurs. När man sedan ville ha honom som scoutledare gav han ett ultimatum: Att han fick ta hand om värstingar. Och så blev det. Harald (som nu ändrat sitt förnamn till Harold) blev ledare för några bråkiga pojkar i omgivningen, vars tidigare ledare ständigt slutat efter pojkarnas trakasserier. Han 10 hade ju varit scout i Sverige och fann sig väl tillrätta med pojkarna, och dessa lärde sig snabbt att uppskatta sin nya ledare. Först för hans kroppliga styrka (han hade tränat boxning och brottning och fått lära sig självförsvar med jiujitsu i Sverige) och sedan såg de hans personlighet och insåg att de fått den bästa ledaren på många år. Harold organiserade långa, ansträngande turer med pojkarna i bergen i norra Georgia, där de ibland kunde överraskas av tjock dimma och måste ordna provisoriska övernattningsplatser, och pojkarna växte med uppgifterna. Det blev ett privilegium att få tillhöra Harolds scoutkår. Han startade även en sjöscoutkår som år 1929 fick möjlighet att delta i Världsscoutjamboreen i England. Ny karriär Den stora depressionen påverkade Georgia Power Co, där han arbetade, och Harold fick söka en ny bana. Han blev försäkringsagent, men var ingen bra försäljare. Hans pengar började ta slut. Han sålde då sitt hus för att överleva och fick tillåtelse av scoutkåren att bosätta sig i deras läger, Camp Bert Allen, om han åtog sig att sköta reparationer på husen. När lägerchefen avgick fick han efterträda honom och hade nu hittat sin plats i livet. Ständigt tänkte han igenom förbättringar i lägret, och byggde så småningom nya hus för kontor och fritidsverksamhet fick han ta över ledningen och det ekonomiska ansvaret för hela Wayne-distriktet, och därefter ledde han Atlanta Boy Scout Council i staten Georgia under åren Sedan och fram till sin pensionering hade han motsvarande tjänst för hela nordvästra Georgia Council. Ungdomsvårdare Han var sällan ensam i huset eftersom hans pojkar älskade att komma ut och träffa honom och höra honom berätta. Ofta var det pojkar som kom från svåra miljöer, och han hade vanligtvis inga som helst problem med dem. Genom Harolds fasta uppträdande och rättvisa, hittade pojkarna senare rätt i livet och stabiliserade sig på rätt sida av lagen. Harold inpräglade scoutprincipen att utveckla heder, stärka karaktären och lära sig att lita på sig själv! Hela hans liv var ett uttryck för denna tro. Han överförde de principer som han själv levde efter till hundratals pojkar och gav dem kraft inför framtiden. Familjeliv Arbetet med scouterna var hans stora intresse. Han förblev ogift, men tog ofta hand om pojkar genom ungdomsdomstolar för att de inte skulle fortsätta i sin kriminalitet. De fick periodvis bo hos honom och lära sig av honom och hans inställning till omvärlden. Han tog till sig en föräldralös pojke som bodde hos sin moster och var på väg in i kriminalitet. Pojken blev en slags fosterson för honom och Harold fick på så sätt en slags familj. Harold tillhörde den presbyterianska kyrkan i Atlanta. Han fick amerikanskt medborgarskap På 60-årsdagen fick han i gåva av scoutkårerna en resa till Sverige. Pension När han pensionerade sig, ville alla ge honom ett verkligt tack för hans stöd under alla år och de lät bygga till honom ett timmerhus inom scouternas stora parkområde Tuscarora-lägret i Goldsboro. Ständigt besöktes han av sina pojkar och deras familjer. Deras söner blev i sin tur scouter och kom till lägret och ville träffa honom och lära sig hans kunskaper. 70 år gammal avled Harold efter en hjärtattack. Han vilar på Wayne-kyrkogården i Dudley, North Carolina. Harold Westin har hedrats med den amerikanska scoutrörelsens främsta utmärkelser. Referatet bygger på en artikel av Barbro Castenfors-Fahrer i tidskriften Diskulogen med Släktforskarnytt nr 89, 2010, och publiceras med författarinnans och tidskriftens samtycke. Fotot på Harold Westin är en beskuren gruppbild i artikeln.

11 S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, HUDDINGE. Kansli: Stuvsta torg 4, Huddinge Telefon & fax Bankgiro PlusGiro gillekansli@telia.com Adresslista Hedersledamot Kerstin Bené Svartviksslingan BROMMA 08/ Landsgilleråd Lgm Gunilla Engvall Kyrkbåtsg VÄSTERÅS 021/ vlgm Laila Boxström Solrosv VÄNNÄSBY 0935/ Lgs Gjermund Austvik Brombärshult ÅSKLOSTER 0340/ Lgsk Leif Granéli Timotejv KRISTIANSTAD 044/ Lgis Carl-Magnus Klärcke c/o Eklöf, V Bangatan 59 E MÄRSTA 070/ Led Kristina Sundberg Laknäs, Ängesv TÄLLBERG 0241/ Led Märta Teljebäck Widengrensv Vingåker 0151/ Revisorer Lars Gauffin Danderydsg STOCKHOLM 08/ Arne Sandin Esplanaden VENDELSÖ 08/ Lokala scoutgillen regionvis Norrland S:t Georgs Scoutgille Guldgrävarna i Skellefteå Bildades medlemmar Gm Tommy Viklund Södra Hamng 20 B SKELLEFTEHAMN 0910/ Gs Margaretha Hedlund Berzeliusg SKELLEFTEHAMN 0910/ vgm Monica Lindgren Bolideng SKELLEFTEHAMN 0910/ S:t Georgs Scoutgille i Jämtlands län Bildades medlemmar Pm Barbro Ryberg Litsv 4 B ÖSTERSUND 063/ S:t Georgs Scoutgille Malören i Luleå Bildades medlemmar Gm Åke Ohlsson Domarv GAMMELSTAD 0920/ Gs Carin Sjölin N. Sunderbyv BODEN 0920/ vgm Katrin Anderberg Österg LULEÅ 0920/ S:t Georgs Scoutgille Tre Renar i Umeå Bildades medlemmar Gm Anders Olsson Stationsv VÄNNÄSBY 0935/ Gs Laila Boxström Solrosv VÄNNÄSBY 0935/ vgm Solveig Runespång Inre Ringv ROBERTSFORS 0934/ Bergslagen S:t Georgs Scoutgille Creutz lave i Falun Bildades medlemmar Gm Jan Tollsten Stångtjärnsv FALUN 023/ Gs Rolf Hellström Falhemsv FALUN 023/ vgm Margareta Falldén Peders Väg FALUN 023/ S:t Georgs Scoutgille Gustav Wasa i Mora Bildades medlemmar Gm Dick Fors Brinkv MORA 0250/ Gs Kerstin Ejstes Valhallav 4 A MORA 0250/ vgm Berit Moraeus-Pettersson G:a Postv ORSA 0250/ S:t Georgs Scoutgille Tuna i Borlänge Bildades medlemmar Gm Lars Bergsten Kappeg BORLÄNGE 0243/ Gs Anne-Marie Stålberg Brädstigen BORLÄNGE 0243/ vgm Gunnel Högberg Tärningsg BORLÄNGE 00243/ S:t Georgs Scoutgille i Västerås Bildades medlemmar Gm Björnar Johnsen Kyrkbåtsg VÄSTERÅS 021/ Gs Anna-Brita Lundahl Foderg VÄSTERÅS 021/ vgm Håkan Carlsson Kakv VÄSTERÅS 021/ Stockholm S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl i Stockholm Bildades medlemmar Gm Margaretha Svensson Önskegången TYRESÖ 08/ Gs Gunnel Tuvelid Kungssätrav 27 A SKÄRHOLMEN 08/ vgm Barbro Skagerfält Kristallv HÄGERSTEN 08/ S:t Georgs Scoutgille Bromma i Stockholm Bildades medlemmar Gm Britta Södervall Författarv BROMMA 08/ Gs Birgitta Eriksson Åkerbyv TÄBY 08/ vgm Birgitta Ölund Farstav 87, 4 tr FARSTA 08/ S:t Georgs Scoutgille S:t Erik i Stockholm Bildades medlemmar Gm Harriet Reivant Esplanaden VENDELSÖ 08/ Gs Birgitta Eckerstedt Emanuel Birkes v 2, lgh RÖNNINGE 08/ vgm Arne Sandin Esplanaden VENDELSÖ 08/ forts nästa sida 11

12 Västra Svealand S:t Georgs Scoutgille Duvkullan i Karlstad Bildades medlemmar Gm Marianne Nilsson Tuggelitev 19 B KARLSTAD 054/ Gs Anita Kåwe Solgatan SKOGHALL 054/ vgm Bengt Holmgren Galoppstigen 26 D KARLSTAD 054/ S:t Georgs Scoutgille Malmen i Nora Bildades medlemmar Gm Kajsa Almer 12 Herrgårdsg 10 E NORA 0587/ Gs Mary-Anne Eriksson Bergslagsg NORA 0587/ vgm Margareta Johanson Herrgårdsg NORA 0587/ S:t Georgs Scoutgille Möckelns Bodar i Karlskoga Bildades medlemmar Gm Pelle Ryrfeldt Parkg BJÖRNEBORG 0550/ Gs Kerstin Ryrfeldt Parkg BJÖRNEBORG 0550/ vgm Lars Wahlmark Krontorp KRISTINEHAMN 0550/ Västra Götaland S:t Georgs Scoutgille Carl Johan i Göteborg Bildades medlemmar Gm Elin Uddenberg Nordostpassagen GÖTEBORG 031/ Gs Margareta Forsberg Brattåsvägen LANDVETTER 031/ vgm Lena Claesson Ljungkullen SÄVEDALEN 031/ S:t Georgs Scoutgille Fallfåran i Trollhättan Bildades 1988, 14 medlemmar Gm Rune Höög Härdareg TROLLHÄTTAN 0520/ Gs Hans-Jörgen Källquist Djupedal, Börsle TROLLHÄTTAN 0520/ vgm Mariana Ceder Härdareg TROLLHÄTTAN 0520/ S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg Bildades medlemmar Gm Sonja Magnusson Liljegårdsg FALKÖPING 0515/ Gs Eivor Kjellman Falkg LIDKÖPING 0510/ Gm Agneta Kvarnemo Brinkag SKARA 0511/ S:t Georgs Scoutgille i Tiveden Bildades medlemmar Gm Annalisa Haggård Sänningsbotten ÄLGARÅS 0506/ S:t Georgs Scoutgille Vinga i Göteborg Bildades medlemmar Gm Siv Bengtsson Ö Olskroksg GÖTEBORG 031/ Gs Gjermund Austvik Brombärshult ÅSKLOSTER 0340/ vgm Bertil Jansson Rustmästaregatan 21 lgh GÖTEBORG 031/ Östra Götaland S:t Georgs Scoutgille Nyckeln i Kalmar Bildades medlemmar Gm Stig Jonsson Eklyckeg KALMAR 0480/ Gs Birgitta Sundström Bredbandet KALMAR 0480/ vgm Friedrich Jooss Norra Korpemåla ÅLEM 0499/ Skåne S:t Georgs Scoutgille Ale i Glemmingebro Bildades medlemmar Gm Ingrid Ramstig Pysslingav SIMRISHAMN 0414/ Gs Nils Svensson Ö Hornsgatan 4B bv SKURUP 0411/ vgm Inga Månsson Trädgårdsg YSTAD 0411/ S:t Georgs Scoutgille Klåberöd i Klippan Bildades medlemmar Gm Ove Persson Västlyckeg ÖDÅKRA 042/ Gs Tore Nilsson Vinstorpsv LOMMA 040/ vgm Solveig Andreasson Nybrog 2 A LJUNGBYHED 0435/ S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad Bildades medlemmar Gm Torsten Hansson Rödaledsv KRISTIANSTAD 044/ Gs Annalisa Granéli Timotejv KRISTIANSTAD 044/ vgm Bo Svensson Jens Skomakares v FÄRLÖV 044/ vgm Karin Wulff Myrv KRISTIANSTAD 044/ S:t Georgs Scoutgille Kulla i Helsingborg Bildades medlemmar Gm Heintz Frohm Hälsög RYDEBÄCK 042/ Gs Marianne Gustafsson Röstångav PERSTORP 0435/ vgm Lena Sandgren Bankv LANDSKRONA 0418/ vgm Margareta Schrewelius Ultunag HELSINGBORG 042/ S:t Georgs Scoutgille Malmöhus i Malmö Bildades medlemmar Gm Ingalill Sjunnesson Markv OXIE 040/ Gs Gunnar Jönsson Elisetorpsv 15 D, 9 tr ARLÖV 040/ vgm Gunvor Nordholm-Månsson Brunnbäcksg Malmö 040/ Förkortningar GT GR Gm Gs Gsk Led Gilleting Gilleråd Gillemästare Gilleskrivare Gilleskattmästare Övrig ledamot LGR Lgis Internationell sekreterare LGT Landsgilleting LGR Landsgilleråd Lgm Landsgillemästare Lgs Landsgilleskrivare Lgsk Landsgilleskattmästare Pm Postmottagare

13 Antal medlemmar 28 juli 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan 1 jan och scoutgillen Norrland Guldgrävarna i Skellefteå Jämtlands län Kung Karls Spira i Umeå Malören i Luleå Tre Renar i Umeå Bergslagen Creutz Lave i Falun Folkare i Avesta Gustav Wasa i Mora Tuna i Borlänge Västerås Östra Svealand Norrköping Västra Sörmland Östra Aros i Uppsala Stockholm Birger Jarl i Stockholm Botkyrka i Stockholm 13 Bromma i Stockholm Gåseborg i Stockholm Roden i Roslagen S:t Erik i Stockholm Viksjö i Järfälla 21 Västra Svealand Brofästet i Örebro Duvkullan i Karlstad Malmen i Nora Möckelns Bodar i Karlskoga Västra Götaland Carl Johan i Göteborg Fallfåran i Trollhättan Jönköping Redväg i Ulricehamn Skaraborg Tiveden Vinga i Göteborg Östra Götaland Kronoberg i Ljungby Nyckeln i Kalmar Ekoxen i Östra Blekinge Skåne Ale i Glemmingebro Helsingborg Klåberöd i Klippan Kristianstad Kulla i Helsingborg Luggude i Höganäs Malmöhus i Malmö S:t Botulf i Ängelholm Sjöhästen i Halland Fristående (Tre Kronor) Summa Medlemsantalet I tablån till vänster syns antalet gillescouter och scoutgillen per den 28 juli 2012 i rött och som jämförelse antalen vid de senaste åtta årens årsskiften. Det fleråriga medlemsraset fortsätter. En starkt bidragande orsak är att 19 scoutgillen, med vid utträdet 399 medlemmar lämnat, från 2005 till i dag, och endast tre nya, med f n 40 medlemmar tillkommit. Varför lämnar scoutgillena gemenskapen? Vad är det som brister? Vad tror Du? Skriv till Gillescouten! Väck debatten på nytt, så kanske vi kan hitta svaret. Red. Scoutgillen lämnar S:t Georgs Scoutgille Redväg i Ulricehamn lämnade S:t Georgs Scoutgillen i Sverige i februari och S:t Georgs Scoutgille i Jönköping och S:t Georgs Scoutgille Klåberöd i Klippan lämnade i augusti enligt bekräftelse från LGR. Föreningarna förlorar därmed samhörigheten med den internationella gillescoutrörelsen och rätten att använda benämningen S:t Georgs Scoutgille. Scouter på Island 100 år uppmärksammades i maj med ett frimärke skapat av Hörður Lárusson & Atli Hilmarsson 13

14 Fredsljuset från Betlehem är ett ljus med budskap Fredsljuset 2012 Fredsljusets resa i Sverige och Finland 2011 Om inget oförutsett inträffar kommer lågan till Helsingborg onsdagen den 28 november 2012 ca kl Efter en ceremoni i Knutpunkten börjar transporten av fyra lyktor ut över landet. Vi är beroende av chaufförer och för säkerhetens skull även medhjälpare som vaktar lågan under transporten. Det behövs också lyktvakter på de orter lågan passerar. Vi är tacksamma för all hjälp ingen insats är för liten. Vill du hjälpa till hör av dig till Laila Boxström, tel , mobil , laila@vannastv.net Skype: laila.i.skype Jag har läst igenom rapporterna för Fredsljuset 2011 på nytt, för att låta hjärnan vänja sig vid tanken på planering av 2012 års fredsljus. Numera kommer det inte så många rapporter, eftersom jag får små blänkare på e-post om hur långt lågan hunnit mm. Alla ni ute i landet som gör otroliga insatser för Fredsljuset får en stor varm kram och tack från oss i Fredsljuskommittén. Skall jag vara uppriktig så är det ganska lätt att få en kedja av vänliga hjälpsamma människor att ställa tid och bil till förfogande. Visst fattas det en länk ibland och då gäller det att vara kreativ och hitta nya vägar och lösningar. Lykta 1: Helsingborg Göteborg Uppsala Luleå:Yvonne Austvik, tel , mobil , yma44@hotmail.se, Skype: yvonne.austvik Lykta 2: Helsingborg Jönköping Linköping Stockholm: Kristina Sundberg, mobil , tina47@hotmail.com Lykta 3: Helsingborg Göteborg Mora Borlänge: Gjermund Austvik, tel , mobil , gjermund. austvik@gaengin.se Skype: gjermund. austvik Lykta 4: Helsingborg Växjö Kalmar Öland Vi försöker uppdatera informationen kontinuerligt på Fredsljusets hemsida Scoutkårer och församlingsexpeditioner kan man hitta på internet, telefonen går varm och till slut är kedjan hel gick Fredsljuslåga 1 från Helsingborg via Uppsala och hela kusten upp till Haparanda. På gränsen mellan Sverige och Finland överlämnades lågan till Finland och fördes vidare till Åbo. Visste ni att gränsen mellan Sverige och Finland kallas Världens fredligaste gräns? Som det ser ut i världen så behöver vi någon/något som sprider ljus, frid och fred bland oss. En gåva från människa till människa med önskan om en fredligare värld. Hjärtat blir varmt av glädje när någon skriver: Tack för att jag fick vara med om detta. Det finns naturligtvis personer som tycker att bensinen är för dyr och bidrar till miljöförstöring. Visst kan det vara sant, men att sprida fredstanken, förståelse och vänlighet mellan oss människor, kända som okända måste vara så mycket mer värt. Jag fick en e-post häromdagen med en så fin mening när det gäller att hjälpa den som har det svårt. Den som skrev hade sagt att det var så många i världen som behövde hjälp, så hans hjälp var en droppe i havet. Svaret var: Ja, men för den som droppen faller på betyder den allt. Kärlek, vänskap, omtanke, medmänsklighet måste vara mycket mer värt än lite bensinpengar. Hjälp till att sprida Fredsljusets budskap: Fred i världen även i år. Laila Boxström Två fatala misstag... forts fr sid 4 naden för det veckovisa informationsfikat. Ingen var beredd på det som skulle komma. De som höll i mötet var Helena Kaså Winqvist, generalsekreterare i Svenska Scoutförbundet, och Maria Graner, generalsekreterare i Svenska Scoutrådet, en paraplyorganisation för de fem olika scoutförbunden i Sverige. De var ordförande respektive vice ordförande i Kjesäterstiftelsens styrelse som var ansvarig för folkhögskolans verksamhet. Utan förvarning eller diskussioner med personalen berättade Helena Kaså Winqvist att skolans styrelse troligen avvecklar verksamheten på Kjesäter. [ ] 14 Bara en månad tidigare hade man anställt en ny vaktmästare och annonserat efter en biträdande rektor. Folkhögskolan hade funnits i nästan femtio år och var en stor och betydelsefull arbetsplats i Vingåker. I Scoutmagasinet sade Helena Kaså Winqvist att Kjesäter de senaste tio åren bara burit sina kostnader ett år. En granskning visar att man gick plus tre år under denna tid och de år man gick med förlust har man alltid kunnat täcka upp med egna reserver. På det hela taget har skolan aldrig kostat Scoutförbundet något. En vecka efter mötet i Kjesäters matsal, då personalen fått veta att skolan troligen läggs ned, fick skolans styrelse en erinran från revisorerna. Sista kvartalet hade personalkostnaderna ökat dramatiskt, från 10 till 12.3 miljoner kr. Prognosen, som för 2010 var ett överskott på kr, hade vänt till skolans största underskott någonsin, 3.9 miljoner kr [ ] För första gången översteg underskottet skolans reserver på 1,4 miljoner kr. Kjesäter till salu Anläggningen har nu legat ute till försäljning i ett år [ ] Anläggningen är värderad till 9 miljoner kr men den mäklarbyrå Scoutförbundet anlitat, en svartlistad mäklare som blivit fråntagen sin licens och är dömd för svartmäkleri, har satt ett utropspris på 15 milj kr.

15 Scoutmagasinet avvecklas Svenska scoutrådets styrelse har beslutat att avveckla tidningen Scoutmagasinet. Två nummer i höst blir de sista. Ett digitalt informations- och debattforum kommer i stället. Tidningen Scouten kommer att fortsätta ges ut till åldersgrupperna 8 13 år. Scoutmuseet flyttar... forts fr sid 5 Scoutmuseets hittills använda tygmärke, som snart kommer att ersättas. Naturligtvis hade vi gärna önskat fler kvadratmeter, men efter mycket funderande och ritande tror vi att Nya Scoutmuseet nu ändå kommer att få bra förutsättningar för sin verksamhet. Förutom utställningslokalerna, som faktiskt blir rymligare än på Kjesäter, har vi även lyckats pussla in utrymmen för både arbete, föremålslager, rekvisitaförråd och bibliotek. Nu hoppas vi bara att planerna också kommer att stämma med verkligheten, det vill säga att allt verkligen får plats! För närvarande, augusti 2012, pågår en intensiv ombyggnad av lokalerna. Väggarna finns på plats, och vatten, avlopp, el och ventilation håller på att installeras. Sedan måste bland annat en ny kompakt-hylleanläggning upp, innan museiföremålen kan börja flyttas in. Ambitionen är att ett flyttlass till Nya Scoutmuseet ska gå från Kjesäter i slutet av oktober med montrar, skåp, hyllor, böcker, museiföremål mm mm. Och vi drömmer om en nyinvigning S:t Georg 2013! Vi kommer att behöva flera medarbetare för att klara allt detta, inte minst för själva inflyttningen! Skriv gärna en rad till mig på haj@ubab.se, om du vill vara med i jobbet för Nya Scoutmuseet. Nya Scoutmuseet Vår förhoppning är att den nya platsen ska få fler besökare att hitta till Scoutmuseet. Inte minst vill vi ha dit scoutavdelningar, såväl kvällar som helger. Och vi hoppas att både scouter och ledare ska inspireras och lära sig något av sina besök på Nya Scoutmuseet. Håj Hans-Åke Jansson Vi ska ge barnen naturupplevelser. Mera mulle, scouter och orientering när de är små. För barnen är det livsviktigt. När de kommit i tonåren är det för sent. Lars Kardell, professor på SLU i Uppsala, som i mer än 50 år forskat om svenskarnas förhållande till skogen, uttalar sig i Holmen Magasin nr 2/2012, sedan en rapport visat att skogsbesökarna minskat med 30 procent på 30 år. På frågan om dagens barn är rädda för skogen, svarar han: Nej, barn är inte rädda, de är nyfikna. Det är föräldrar och förskolepersonal som är rädda. Kanske inte för skogen, men för att begå misstag. De överbeskyddar, triggar varandra, förmanar ungarna att akta sig. De tutar i barnen att det är farligt i skogen, att de kan gå vilse, att de kan göra sig illa, att det finns farliga djur och pedofiler bakom varje buske. All forskning och statistik visar på motsatsen. Skogen är det enda ställe där vi i dag kan vara säkra på att inte bli överfallna och rånade. S:t Georgs scoutgillen Malören i Luleå, Guldgrävarna i Skellefteå, Tre Renar i Umeå och Jämtlands scoutgille hälsar alla gille scouter välkomna till Landsgilleting den maj 2013 i Luleå Välkomna till Luleå och Gammelstad! Gammelstads kyrkstad är sedan 1996 upptagen i UNESCOS världsarvslista. Kyrkstaden omfattar ca 400 stugor grupperade runt den senmedeltida stenkyrkan, och användes under söndagar, stora kyrkhelger, marknader och ting. Nya medlemmar S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg Inger Jonsson Fristående Elisabeth Kignell Pia Sellberg S:t Georgs Scoutgille Tuna Minnesord över bortgångna medlemmar kan införas i Gillescouten, och bör inte överskrida 150 ord. Red. God jul & Gott nytt år kan scoutgillen & enskilda önska i Gille scoutens novembernummer. 50 kronor kostar hälsningen med namn på listan; mer enligt överenskommelse för större annons. PlusGiro Betala senast 20 oktober. Landsgilletinget kommer att hållas i direkt anslutning till Gammelstads kyrkstad och i den gamla miljön. Fotot från april

16 Posttidning B Returadress SGSS:s Kansli Box HUDDINGE Adressetikett I Varbergs scoutkårs helt fantastiska nybyggda scoutstuga sammanträdde LGR denna gång. Varför i Varberg? Efter en härlig vecka med vandringar i Åkulla bokskogar var några av LGRs ledamöter redan på plats och de övriga mötte upp den 17 augusti. Vi har några tunga frågor på vår agenda. Nu tog vi beslutet att säga upp hyreskontraktet i Stuvsta. Med ca 700 medlemmar är det inte försvarbart att ha ett kansli som kostar pengar. Med dagens och morgondagens teknik kan vi hålla ihop vår organisation ändå. Re- Fonder Senaste nytt från LGR Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne, Jenny Rieck-Müllers fond och Fredsljusfonden sätts in på SGSSs PlusGiro Ansökan om medel riktas till SGSS, adress se vänsterspalten överst. Adress till Frimärksbanken Björnar Johnsen Kyrkbåtsgatan 7, Västerås tel b.johnsen43@gmail.com I detta nummer Crossing borders 8 Gillena berättar 8 9 Förstasidan: Göran Sundmarks flygfoto över Kjesäter. Landsgillemästaren har ordet 2 Gillearrangemang 2 Röster om Kjesäter 3 4 Nordisk-baltisk träff 5 Scoutmuseet flyttar 5 Liljekonvall 6 Dalajamb 1979, del 2 7 dan nu ligger försäljningen i Falun och övriga funktioner är på väg ut till olika delar av landet. Rekrytering finns förstås med på vår agenda. Vi kan konstatera att medlemsantalet sjunker. När gillen läggs ned finns det alltid medlemmar som skulle vilja vara kvar i rörelsen men som inte vet hur det skulle kunna ske. På nästa LGR i oktober kommer vi att lägga en proposition till LGT. Rapporterna från våra regioner visar att det under hösten kommer att finnas tillfällen till att träffas. Tag då upp frågor och skriv motioner till Landsgillerådet. Hösten går fort och 1 februari ska de vara inne. Gunnel Valberg från valberedningen var med en punkt på mötet. Det kommer information från den. Vandringen i år var mycket lyckad! Reportage kommer i nästa nummer av Gillescouten. Nästa år väntar lägersommar som gemensam aktivitet och redan nu är det klart att Space Camp 2013 på Kopparbo gärna tar emot oss. 27/7 3/8, anteckna de datumen! Förberedelserna inför europakonferensen 2013 är i full gång. De nordiska länderna är gemensamt värdar, SGSS tar ett stort ansvar i planeringen och Stockholm blir utgångsplats för det hela. Nästa LGR blir i Stockholm den 27-28/10. Kom ihåg att söka pengar ur våra fonder minst en vecka före den helgen! Gunilla Engvall Harold Westin 10 Adresslista SGSS Medlemstablå 13 Nedlagda scoutgillen 13 Scouter på Island 100 år 13 Fredsljuset 14 Nya medlemmar 15 Har gått hem 15 Nytt från LGR 16 Beställningslista 16 Har du flyttat och ändrat adress eller retat dig på att ditt namn är felstavat på försändelser, så meddela din gilleskrivare, som har korrekturlistor för medlemsregistret. Beställ gillescoutvaror Kansliet Gillemärke, pin (dansk) 25: Dito större, 16x16 mm 35: Gilleemblem på bjälke (dansk) 50: Tygmärke, runt 15: Karta med små dekaler 10: Karta med större dekaler 10: 10 cm dekaler per styck 10: Diplom 5: Korrespondenskort, 10 st 20: Gillemärke i metall, att limma på trä el annant underlag 15: Slips, mörkblå 150: Slips, ljusare, finare 185: Halsduk, stor fykantig 240: Halsduk, triangelformad 145: Halsduk & sölja, ljusblå, ISGF-logo 100: Slipshänge 40: Pikétröja, klarblå, ny modell 160: Tygkasse (norsk) 40: Idéboken 20: Handbok för scoutgillen 200: Etiketter, omgång 10: D:o för mindre gillen (färre än 20 medlemmar) 5: Extra namnlista 5: Kopiering, per kopia 1: Skriften Vad är scouting? 50: Beställda varor skickas som B-post om beställaren inte särskilt sagt till om annat. Porto debiteras med aktuell kostnad. Jämför gärna räkning och frimärken ibland kan postens våg skilja från vår. S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Obs! Ny beställningsadress efter 1 mars: Jan Tollsten Stångtjärnsvägen FALUN Tel jan@tollsten.se