ÖRESUNDSPENDLARNA JANUARI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖRESUNDSPENDLARNA JANUARI 2 0 0 6"

Transkript

1 R A P P O R T ÖRESUNDSPENDLARNA Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T & Ö R E S U N D S K O M I T E E N JANUARI

2 Anders Axelsson, Öresundskomiteen, och Britt Andresen, Øresundsbron, har skrivit denna rapport. Høgni Kalsø Hansen, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds Universitet, är medförfattare till avsnitten: Öresundsregionen som tillväxtregion; Tillväxt, kunskap och kreativitet; Tillväxt, kunskap och kreativitet i Öresundsregionen samt Tesen om den kreativa klassen.

3 Innehåll Sammanfattning 2 Förenkla vardagen för öresundspendlarna 4 Pendlingsutvecklingen 6 Stark utveckling av pendlingen över Öresund 6 Fakta om pendlingsstatistik 7 Allt fler pendlare över sundet i framtiden 8 Vilka är öresundspendlarna? 9 Danskarna skapar rusningstrafik på bron 9 Männens bro 10 Unga och välutbildade 10 De svenska pendlarna tjänar bra 11 De skånska öresundspendlarna bor i väst 12 Vad arbetar öresundspendlarna med? 16 De kreativa öresundspendlarna 18 Öresundsregionen som tillväxtregion 18 Tillväxt, kunskap och kreativitet 20 Tillväxt, kunskap och kreativitet i Öresundsregionen 21 Tesen om den kreativa klassen 25 Bilagor 26 Bilaga 1 Pendlingsdefinitioner 26 Bilaga 2 Metod den kreativa klassen 28 Bilaga 3 Tabeller öresundspendlarna 29 Öresundspendlarna från Skåne till Öresund DK 30 Öresundspendlare från Öresund DK till Skåne 34

4 SAMMANFATTNING Hälften av öresundspendlarna från Skåne har kreativa yrken. Med kreativa yrken menas jobb där arbetsuppgifterna främst handlar om utvecklingsfrågor och problemlösning. Gruppen omfattar exempelvis ingenjörer, ekonomer, sjuksköterskor, konstnärer och forskare. Bland de svenskfödda pendlarna arbetar två tredjedelar med någon form av kreativa arbetsuppgifter. Orsaken till detta kan både vara att den kreativa arbetskraften är mer mobil än den resterande arbetsstyrkan och att näringslivsstrukturen i Köpenhamn är präglad av en stor kunskapsintensiv tjänstesektor som lockar till sig kreativ och innovativ arbetskraft. Pendlingen över Öresund har tredubblats sedan Øresundsbron öppnades sommaren personer har idag en svensk-dansk vardag, vilket innebär att de bor i det ena landet och arbetar i det andra. Huvuddelen av pendlarna tar sig till arbetet via Øresundsbron. Fyra pendlare av tio tar bilen, resterande sex tar tåget. Två av tio bilar som passerade Øresundsbron under 2005 hade en pendlare bakom ratten. År 2020 räknar Øresundsbron med att fyra av tio bilar körs av pendlare. En tidig morgon på Øresundsbron råder ingen tvekan om vart pendlarna är på väg. Nio av tio öresundspendlare bor i Skåne och pendlar till den danska sidan av sundet. Nordöstra Skåne sover fortfarande sin törnrosasömn, medan Øresundsbron knyter den sydvästra delen av Skåne allt närmare Danmark. Malmö-Lund-Trelleborg är det helt dominerande utpendlingsområdet. 71 procent av pendlarna bor i detta område och här växer antalet pendlare markant för varje år som går. Att det kommer en del öresundspendlare från norra Skåne beror främst på att danskar flyttat till området. Det finns fyra viktiga förklaringar till att pendlingen i första hand går från den svenska till den danska sidan av sundet. Större och mer varierat jobbutbud i Köpenhamnsområdet En positiv konjunkturutveckling i Köpenhamnsområdet Högre lönenivå i Köpenhamnsområdet Danskar som flyttar till Skåne och fortsätter att arbeta i Köpenhamn. 2

5 Danskar som flyttar till Skåne är en viktig förklaring till den positiva utvecklingen av pendlingen över sundet. Tre av fyra danskar som flyttar till Skåne behåller nämligen sitt jobb i Köpenhamn. Danskarna utgör idag ungefär hälften av alla öresundspendlare, svenskarna en tredjedel. Övriga pendlare har annat etniskt ursprung. Konjunkturutvecklingen i Köpenhamnsområdet spelar en avgörande roll för hur pendlingen och arbetsmarknadsintegrationen utvecklas över sundet. Den breda konjunkturuppgången i Storköpenhamn har stimulerat svenskarnas pendling från Malmöområdet. Omvänt har den ekonomiska tillbakagång som Frederiksborg Amt upplevt under millenniets första år resulterat i en minskning av antalet svenskfödda pendlare från bland annat Helsingborg. Huvuddelen av de svenskfödda pendlarna från Skåne tjänar bra på sina danska arbeten. Var fjärde har en årsinkomst på över svenska kronor 1 och cirka 9 procent har en inkomst över svenska kronor om året. Gruppen svenskfödda pendlare omfattar dock även en grupp lågavlönade. 16 procent av de svenskfödda pendlarna tjänar under svenska kronor per år. Flertalet av pendlarna från Skåne arbetar inom tjänstesektorn. Köpenhamns Flygplats i Kastrup är fortfarande en stor arbetsplats för de svenskfödda pendlarna. Var femte svenskfödd pendlare arbetar inom luftfarten. Bortsett från luftfarten är det i första hand handelsföretag, vårdsektorn, IT-branschen och FoU-företag som rekryterar flest svenskfödda pendlare. Hightech-sektorn sysselsätter 15 procent av de svenskfödda pendlarna och utgörs av företag inom både tjänstesektorn och den kunskapsintensiva tillverkningsindustrin. Att det är en stor andel pendlare som arbetar inom de kreativa yrkesgrupperna och inom hightechsektorn är strategiskt betydelsefullt ur ett regionalt tillväxtperspektiv. Dessa sektorer utgör en relativt liten del av den totala arbetsmarknaden men mycket talar för att den kreativa ekonomin kan stimulera tillväxten av många olika typer av jobb i regionen. Enligt arbetsförmedlingarna ser man nu en märkbar ökad efterfrågan på bland annat butiks- och restaurangpersonal. Sannolikt kommer vi under de närmaste åren få se en ökad pendling också bland dessa yrkesgrupper. 1) Lönen är omräknad från danska till svenska kronor. I omräkningen har hänsyn tagits till valutaskillnaden. Dessutom har 33 procent av den danska lönen räknats bort, för att det ska vara möjligt att jämföra den med en svensk bruttolön. I Sverige betalar arbetsgivaren cirka 33 procent i arbetsgivaravgifter. Dessa ingår inte i den anställdes bruttolön i Sverige och syns därför inte på lönebeskedet, som fallet är i Danmark. 3

6 Förenkla vardagen för öresundspendlarna Såväl företag som privatpersoner kan dra nytta av en större och mer integrerad arbetsmarknad i Öresundsregionen, i form av ett större jobbutbud och ett större utbud av kvalificerad arbetskraft. Det finns flera orsaker till att Öresundsregionen kan få glädje av en integrerad arbetsmarknad: Globalisering Flaskhalsproblem Befolkningsutveckling Genom globaliseringen ökar konkurrensen mellan olika länder och regioner när det gäller att locka till sig företag. Den internationella konkurrensen tvingar den regionala ekonomin att hela tiden förnya sig. En viktig förutsättning för detta är bland annat en stor mobilitet på arbetsmarknaden. En större och mer integrerad arbetsmarknad omkring Öresund är därför viktig för såväl regionen som helhet som för Danmark och Sverige. Flera konjunkturrapporter pekar på ett starkt och brett ekonomiskt uppsving i Öresundsregionen, starkast är det i Köpenhamnsområdet. Men redan nu finns också en oro för att den danska uppgången kommer att bromsas av brist på arbetskraft, först och främst inom tjänstesektorn. Här kan den skånska arbetsmarknaden komma att spela en positiv roll och bidra till att förhindra att dessa flaskhalsar uppstår. Flera danska arbetsmarknads- och befolkningsprognoser pekar också på att befolkningen i arbetsför ålder kommer att minska efter år Samtidigt pekar de skånska prognoserna på en starkt positiv befolkningsutveckling under kommande år. Både på kort och på lång sikt finns behov av ökad arbetskraftsmobilitet över sundet samt att locka arbetskraft från andra områden till regionen. Insatsområden Pendlingen över Öresund har ökat markant sedan Øresundsbron byggdes. Men det finns fortfarande några viktiga insatsområden att ta tag i för att ytterligare sätta fart på utvecklingen mot en gemensam arbetsmarknad för Öresundsregionen. Förbättring av infrastrukturen Även om Øresundsbron har förkortat restiden över Öresund markant, ligger restiden till arbetsplatsen ofta på lite över en timme. 2 Det är en förhållandevis lång restid, som ska läggas ovanpå arbetstiden. Detta kan medföra vissa sociala konsekvenser, exempelvis mindre tid för vänner och familj. Det finns behov av att effektivisera och förbättra den existerande infrastrukturen på båda sidor av sundet för att förenkla öresundspendlarnas vardag. Redan idag är det allvarliga kapacitetsproblem för tåg- och 2) Enligt undersökningen Danske erfaringer med at bo i Skåne, Öresundskomiteen och Øresundsbron (juni 2005), ligger restiden från bostaden till arbetsplatsen för danska pendlare bosatta i Skåne på 70 minuter i genomsnitt. 4

7 busstrafiken i Köpenhamnsområdet. Ett annat problem är att medan den västra delen av Skåne integreras med den danska delen av Öresund, finns det risk för att skillnaderna i tillväxtförutsättningar ökar mellan västra och östra Skåne. Om östra Skåne ska kunna ta del av tillväxten i västra Skåne krävs det insatser för att förbättra kommunikationerna. Förstärkning av den gränsregionala arbetsmarknadsinsatsen I den nuvarande strukturförändringen av ekonomin är det nödvändigt att kontinuerligt utvärdera kompetenser och själva utbildningssystemet. Inom Öresundsregionen är det särskilt viktigt att detta görs med ett gränsregionalt perspektiv för ögonen, för att främja matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden för hela regionen. Satsning på utbildning och språk Det kan vara svårt för en svensk att komma in på den danska arbetsmarknaden. Bristande kunskap om det svenska utbildningssystemet hos danska chefer kan skapa viss osäkerhet om den som söker jobbet verkligen har de rätta kvalifikationerna för arbetet. Samtidigt undervärderas förmodligen betydelsen av olikheter inom både språk och ledningskultur idag. Det finns ett behov av att ge regionens medborgare bättre förutsättningar för en gemensam arbetsmarknad. Till exempel genom att införa mer undervisning i grannlandets språk och kultur under hela utbildningssystemet, från grundskolan och ända upp till högskolenivå. Mer och bättre information En undersökning som Öresundskomiteen och Øresundsbron genomförde tillsammans våren 2005, om danskar som har flyttat till Skåne 3, visade att de problem som är förbundna med att flytta till Skåne i hög grad handlar om hur det är att vara öresundspendlare. Många av danskarna som har flyttat till Skåne och pendlar till jobbet i Köpenhamn, anser att det ständigt är problem med myndigheternas bristande kunskap om de regler som gäller för öresundspendlare. Att handläggningstiden är för lång och att man får felaktig eller motstridande information och dålig service. Ländernas olika skatteregler är också en ständig orsak till stor oro för många pendlare. Oklarheter kring reglerna för utbetalning av a-kasseersättning, är ett annat viktigt område som skapar osäkerhet. Allt detta är en tydlig signal om, att det trots de stora informationssatsningarna som redan har gjorts, krävs en ännu större informationsinsats för att förenkla vardagen för dem som väljer att pendla över sundet. 3) Danska erfarenheter av att bo i Skåne, Öresundskomiteen och Øresundsbron, juni

8 PENDLINGS- UTVECKLINGEN Stark utveckling av pendlingen över Öresund Antalet pendlare över Öresund har tredubblats sedan Øresundsbron öppnades och idag pendlar personer varje dag över Öresund (2005). Huvuddelen av pendlarna utnyttjar Øresundsbron på väg till arbetet. Fyra av tio tar bilen och de resterande sex tar tåget. Två av tio bilar som passerade Øresundsbron under 2005 hade en pendlare bakom ratten. År 2020 räknar Øresundsbron med att fyra av tio bilar körs av pendlare. I denna rapport används två olika källor för att belysa utvecklingen av pendlingen: pendlarstatistik från Ørestat 4 och pendlarstatistik från Øresundsbron. Pendlarstatistiken från Ørestat är baserad på samma definitioner som den nationella registerbaserade pendlingsstatistiken. Här definieras en öresundspendlare som en person som tjänar mer än hälften av sin löneinkomst på den andra sidan av sundet (inkomstpendlare). I Øresundsbrons pendlarstatistik räknas enbart personer som pendlar över Øresundsbron, antingen i bil eller med tåg (trafikpendlare, Øresundsbron). Pendlare mellan Helsingborg och Helsingör ingår alltså inte i antalet trafikpendlare i Øresundsbrons sammanräkning. Den senaste pendlingsstatistiken från Ørestat är från 2003 och därför används Øresundsbrons pendlarstatistik för åren för att få en mer aktuell uppskattning av antalet pendlare. Fördelen med Ørestat-statistiken är att den innehåller mycket bakgrundsinformation om pendlarna och det är precis Pendlingen över Öresund mellan Antal Bruttopendlingen över Öresund Antal * 0 Inkomstpendlare* Övriga löneinkomsttagare* Inkomstpendlare Trafikpendlare, Øresundsbron Bosatt i Sverige Bosatt i Danmark *2005 är en uppskattning Källa: Ørestat och Øresundsbron *Beräkningarna är en uppskattning baserade på siffror för 2003 från Ørestat och Ørestats transregionala register 4) Ørestat är ett Interreg-projekt som har till syfte att ta fram statistik om Öresundsregionen. Statistiken kan hittas på 6

9 de upplysningarna vi vill kartlägga i denna rapport. I gengäld har pendlingen stigit markant under 2004 och 2005 och statistiken för 2003 täcker bara omkring 60 procent av pendlarna år Med den markanta ökningen av pendlingen kan de konjunkturkänsliga uppgifterna, exempelvis pendlarnas yrkesoch branschtillhörighet, ha ändrat sig under loppet av de senaste två åren. I resten av rapporten kommer inkomstpendlarna att kallas pendlare. Antalet personer som någon gång under årets lopp pendlar till den andra sidan av sundet ligger uppskattningsvis runt (bruttopendling). Gruppen av bruttopendlare täcker in alla personer som har haft inkomst från det andra landet under ett år. Gruppen består av inkomstpendlare som tjänar minst hälften av sin inkomst på andra sidan sundet och övriga löntagare vars inkomst från andra sidan sundet utgör mindre än hälften av deras sammanlagda inkomst. Många av de personer som börjar pendla under loppet av året och de som slutar arbeta på den andra sidan av sundet räknas med i bruttogruppen av pendlare. Säsongsarbetare ingår också i denna beräkning. Pendlingen över sundet används ofta som en indikator på integrationen av de två regionala arbetsmarknaderna. Det finns dock en form av integration som vi inte kommer att behandla i denna rapport, nämligen när en person både får jobb på den andra sidan av sundet och samtidigt även flyttar dit. I rapporten fokuserar vi först och främst på pendlingen från Skåne till danska delen av Öresund. Den utgör idag mer än 90 procent av den totala pendlingen. Fakta om pendlingsstatistik Den registerbaserade gränspendlingsstatistiken från Ørestat bygger på samma definitioner som den nationella pendlingsstatistiken i Danmark och i Sverige. Därmed är den öresundsregionala pendlingsstatistiken jämförbar med pendlingsutvecklingen i såväl Danmark som i Sverige. Det går inte att göra motsvarande jämförelser med övriga pendlingsundersökningar. kunna beskriva den aktuella situationen. Ørestat-data finns bara till och med 2003, vilket innebär att vi inte kan beskriva hela dynamiken fram till Men det är bara denna statistik som innehåller viktiga bakgrundsupplysningar som till exempel bransch- och yrkestillhörighet, vilket är av avgörande betydelse för analyserna i denna rapport. Den registerbaserade pendlingsstatistiken har emellertid en framtagningstid på cirka 1,5 år, vilket gör det nödvändigt att uppskatta pendlingen för att 7

10 Allt fler pendlare över sundet i framtiden Pendlingen från Skåne till Själland styrs idag i första hand av fyra olika processer. Större jobbutbud och högre löner i Köpenhamnsområdet Prisskillnader på bostadsmarknaderna i Köpenhamnsområdet och i Skåne Konjunkturutvecklingen i Köpenhamnsområdet De danska reglerna för familjeåterförening Förutom de allmänna faktorerna på arbetsmarknaden, arbetsutbudet och lönerna, påverkas pendlingsutvecklingen av prisskillnader på regionens bostadsmarknad och av de danska reglerna för familjeåterförening. Såväl prisskillnaden på bostäder som den danska invandringslagstiftningen har som konsekvens att det är en del danskar som väljer att flytta till Skåne. Det är svårt att uppskatta hur många öresundspendlare det kommer att finnas i framtiden, eftersom det är så många processer involverade. Men det är helt klart att pendlingen över sundet kommer att fortsätta stiga under många år ännu. Konjunkturen i Köpenhamnsområdet är på väg upp. Det ger den viktiga konjunkturmässiga grunden för en ökad inpendling från Skåne. Så länge det ger en nettovinst att arbeta i Köpenhamn kommer antalet svenskar som söker arbete i Köpenhamn att öka. Och så länge danskarna kan hitta attraktivt belägna bostäder i Skåne, med ett lägre pris än i Köpenhamnsområdet, kommer antalet danskar som bosätter sig i Skåne och pendlar till jobbet i Köpenhamn att fortsätta stiga. 8

11 VILKA ÄR ÖRESUNDSPENDLARNA? Danskarna skapar rusningstrafik på bron Nio av tio öresundspendlare pendlar till den danska sidan av sundet, men hälften av dem är danskar. Det beror på att många danskar har bosatt sig i Skåne. Danskarna flyttar till Skåne för att få bättre ekonomi. Det får de genom att behålla sin danska lön och få lägre bostadskostnader och levnadsomkostnader på den skånska sidan. Ungefär en tredjedel av öresundspendlarna är svenskar. Det är bara denna grupp av öresundspendlare vi kan använda som en indikering på integrationen av de två arbetsmarknaderna i Öresundsregionen. Denna del av öresundsintegrationen går dock långsammare än integrationen av regionens två bostadsmarknader. Trots den långsammare utvecklingen stiger de svenskföddas pendling från Malmö till Köpenhamn med cirka 15 procent per år. Det är väsentligt mer än till exempel pendlingen från Lund till Malmö, som sedan Øresundsbron öppnades har vuxit med mellan 3 och 6 procent om året. Visserligen stiger pendlingen från Malmö till Köpenhamn från en lägre nivå, men det visar att det sker en utveckling i rasande fart. Svenskarna tar framför allt jobb i Danmark på grund av de högre lönerna och eftersom de på den danska sidan hittar en större arbetsmarknad med ett större utbud av olika typer av jobb. Var sjätte pendlare från Skåne har en annan etnisk bakgrund än dansk eller svensk. Den gruppen har vuxit under de senaste åren bland annat på grund av åtstramningen i de danska familjeåterföreningsreglerna som gjordes Åtstramningen har inneburit att det är en del danskar som har flyttat till Skåne för att kunna bo tillsammans med sina utländska äkta hälfter. Flertalet av dessa pendlar till arbete i Danmark. Var är öresundspendlarna födda? Antal personer Pendling totalt 2005: * 2005* Danmark Sverige Övriga länder *2004 och 2005 är uppskattningar 9

12 Männens bro Den typiska pendlaren är en man runt 35 år med en universitets- eller högskoleutbildning bakom sig som bor i Malmö. Han kan lika gärna vara svensk som dansk. Kvinnorna är i mindre grad än männen en del av den öresundsregionala arbetsmarknaden. Två av tre pendlare över Öresund är nämligen män. Det är fler kvinnor bland de svenskfödda pendlarna än bland de danska. 40 procent av de svenska pendlarna är kvinnor medan bara 31 procent av de danska pendlarna är kvinnor. De danska pendlarnas könsfördelning beror på sammansättningen av de danskar som flyttar till Skåne och här är männen i majoritet. Totalt sett är 65 procent av de danska inflyttarna i Skåne män. Bland pendlarna med annan etnisk bakgrund än dansk och svensk, utgör kvinnorna 31 procent. Här har kvinnornas andel fallit sju procentenheter sedan Unga och välutbildade Öresundspendlarna är unga. En tredjedel av pendlarna är under 30 år och ytterligare 20 procent är under 35 år. Hälften är alltså under 35 år. Bara 10 procent av pendlarna tillhör den mer erfarna delen av arbetsstyrkan över 55 år. De danskfödda pendlarna bosatta i Skåne, är lite yngre än de svenska. Det beror på att de danska inflyttarna är unga med en genomsnittsålder på 28 år. De riktigt unga (under 25 år) utgör bara 8 procent av de svenskfödda pendlarna. Åldersindelningen är baserad på siffror för 2003, så det kan ha skett ändringar sedan dess. Ju närmare bron en öresundspendlare bor, desto högre utbildning har han eller hon. I Malmö-Lund- Trelleborg-området är det nästan varannan pendlare, 47 procent, som har en lång högskoleutbildning, medan detta bara gäller för 25 procent av pendlarna från nordöstra Skåne. Totalt sett har 44 procent av alla pendlare från Skåne till Själland en lång högskoleutbildning bakom sig. 42 procent har en kort eller medellång utbildning. 10

13 De svenska pendlarna tjänar bra De flesta svenskfödda pendlarna tjänar bra på sina danska jobb. Var fjärde har en årlig löneinkomst på över svenska kronor 5 och cirka 9 procent har en löneinkomst över svenska kronor om året. I Skåne generellt har bara 14 procent av de sysselsatta en lön över svenska kronor och bara 4 procent en lön över svenska kronor. I gruppen svenskfödda pendlare ingår dock även en grupp med lågavlönade. 16 procent av de svenskfödda pendlarna tjänar under svenska kronor i deras danska jobb. I Skåne utgör denna grupp 12 procent. Det finns två tänkbara förklaringar till den större andelen lågavlönade bland pendlarna. En del företag, som är etablerade på bägge sidorna sundet, har valt att anställt sina medarbetare på 50 procent i respektive land. Det innebär att endast hälften av deras faktiska löneinkomst redovisas i gränspendlarstatistiken. En annan förklaring kan vara att gruppen också består av en del yngre personer som under en period tar ett lågavlönat jobb inom den danska tjänstesektorn. Enligt arbetsförmedlingarna på bägge sidor om sundet ser man nu t.ex. en märkbar ökad efterfrågan på bland annat butiks- och restaurangpersonal. Starkast är efterfrågan i Köpenhamnsområdet. En del av dessa kommer troligen att rekryteras från den skånska sidan av Öresund. Danskarna som pendlar från sina nya hem i Skåne tillhör i högre grad än de svenskfödda pendlarna gruppen medelinkomsttagare. Det beror på att det är prisskillnaderna på bostadsmarknaden som driver på utvecklingen av antalet danskar som flyttar till Skåne. Ju högre lön man har, desto större är sannolikheten att man har råd att bo i Köpenhamn. 5) Löneinkomsten är omräknad från danska till svenska kronor. I omräkningen har det gjorts en korrigering för valutaskillnaden, men framför allt har vi dragit bort 33 procent av lönen som tjänas i Danmark för att kunna jämföra med en svensk bruttolön. I Sverige betalar arbetsgivaren cirka 33 procent i arbetsgivaravgifter. Dessa ingår inte i den anställdes bruttolön i Sverige och visas inte på lönebeskedet, som i Danmark. 11

14 De skånska öresundspendlarna bor i väst Øresundsbron knyter långsamt den sydvästra delen av Skåne närmare till Danmark, medan den nordöstra delen med Kristianstad, sover en törnrosasömn att döma av pendlarutvecklingen över Öresund. Antalet pendlare från södra Skåne har tredubblats sedan den första bilen körde över Øresundsbron Detta kan jämföras med att det idag bara är en enda pendlare mer från nordöstra Skåne än det var före millennieskiftet. Med en restid på cirka 35 minuter mellan Malmö och Köpenhamns centrum arbetar och bor de flesta öresundspendlarna nära öresundskusten. Detta område har idag välfungerande transportförbindelser, oavsett om pendlarna tar tåget eller bilen till arbetet. De flesta pendlarna (71 procent) från Skåne bor i Malmö-Lund-Trelleborg-området. Det är från detta område som det år efter år kommer fler pendlare. Köpenhamn tar med sina många arbetsplatser emot mer än 40 procent av den samlade pendlingsströmmen från Skåne till Danmark. De största pendlingsströmmarna går mellan Malmö-Köpenhamn, Malmö-Tårnby (Kastrup) och Helsingborg-Helsingör. Det visar tydligt att restiden fortfarande är en av de viktigaste faktorerna som styr pendlingsutvecklingen. Öresundspendlare från Skåne till Själland fördelat på arbetsplatskommun i Danmark och bostadskommun i Sverige 6 Helsingør Helsingborg Hillerød Landskrona Lyngby-Tårbæk Roskilde Ballerup Høje-Tåstrup Köpenhamn Tårnby Malmö Lund Vellinge Trelleborg Källa: Ørestat 6) Kartinformation: Från karta, Lantmäteriverket Gävle Med tillstånd från M2004/2536. Kort & Matrikelstyrelsen (G 03-04). Utpendling från Skåne Inpendling från Skåne

15 Olika undersökningar visar också att efter 60 minuters restid faller pendlingen kraftigt 7. Sedan 1997 har andelen pendlare från Skånes alla fyra hörn stigit. Men räknar man bort de danskar som har börjat pendla eftersom de har flyttat till Skåne, så ser bilden lite annorlunda ut. Antalet svenska pendlare har stigit kraftigt i sydvästra Skåne och även från det sydöstra hörnet har det varit en ökad öresundspendling. Samtidigt har det skett en tillbakagång i pendlingen till Själland från både den nordvästra och nordöstra delen av Skåne under perioden Gruppen med svenskfödda öresundspendlare har först och främst stigit i sydvästra Skåne och det är framför allt här som vi ser tecken på en begynnande arbetsmarknadsintegration. Den främsta förklaringen är naturligtvis närheten till den stora arbetsmarknaden i Köpenhamn. Den breda konjunkturuppgången i Köpenhamnsområdet har stimulerat, och kommer förmodligen under de kommande åren att fortsätta stimulera, fler svenskar från Malmö-Lund-Trelleborgområdet att pendla till Köpenhamn. De tio största pendlingsströmmarna från Skåne till Själland 2003 Bostad, kommun Arbetsplats, kommun Antal pendlare Malmö Köpenhamn Malmö Tårnby 432 Helsingborg Helsingör 243 Malmö Frederiksberg 138 Lund Köpenhamn 137 Helsingborg Köpenhamn 104 Vellinge Köpenhamn 104 Landskrona Köpenhamn 89 Malmö Gladsaxe 86 Malmö Høje Taastrup 81 Källa: Ørestat 7) Pendling over Øresund, juni 2005, Øresundsregionens Arbejdsmarkedspolitiske Råd, Københavns Kommune, Region Skåne och Malmö stad. 13

16 Helsingborg är den näst största utpendlingskommunen för öresundspendlare och Malmö den största. I Helsingborg har antalet svenskfödda öresundspendlare sjunkit under perioden Den främsta förklaringen är förmodligen den konjunkturnedgång som har skett i Frederiksborg Amt under millenniets första år. Gränspendlingen i norra Öresund har först och främst gått tillbaka inom branscher som handel, sjötransport, hälsovård och hotell- och restaurangbranschen. De olika utvecklingstendenserna i södra och norra Öresund visar att konjunkturutvecklingen har stor betydelse för hur pendlingen och arbetsmarknadsintegrationen utvecklar sig. Det är kanske inte så överraskande att det inte har skett någon ökning av antalet personer från östra Skåne som pendlar över sundet. Det tar två timmar att komma från Kristianstad till Köpenhamn, och en och en halv timme från Simrishamn. Det är alltför lång restid för vardagspendling och som konsekvens av detta märks inga broeffekter i Skånes ytterområden. Förändring av antalet danskfödda öresundspendlare Helsingör Helsingborg Landskrona Köpenhamn Lund Malmö Vellinge Källa: Ørestat Förändring i antalet pendlare

17 Pendlingsstatistiken redovisar personer med inkomster från en dansk arbetsgivare vilket inte nödvändigtvis innebär att dessa personer pendlar dagligen till sina jobb i Köpenhamnsområdet. Samtidigt är det intressant att notera att antalet svenskfödda pendlare faktiskt har ökat i de tre östskånska kommunerna Ystad, Sjöbo och Skurup. Även om antalet pendlare härifrån är få, så tyder den ökade pendlingen på att dessa kommuner i högre grad än tidigare är funktionellt integrerade med Malmö-Köpenhamn-området. Förändring av antalet svenskfödda öresundspendlare Helsingör Helsingborg Landskrona Köpenhamn Lund Malmö Vellinge Källa: Ørestat Positiv förändring i antalet pendlare Negativ förändring i antalet pendlare

18 Vad arbetar öresundspendlarna med? Flertalet av de skånska öresundspendlarna arbetar inom den danska tjänstesektorn. Det avspeglar Köpenhamnsområdets näringslivsstruktur, som är stark inom företagstjänster, forskning och utveckling (FoU) och handel. 11 procent av pendlarna från Skåne arbetar i den danska hightech-sektorn. Om vi tittar uteslutande på gruppen svenskfödda pendlare är det 15 procent som arbetar inom hightech-sektorn. Det är betydligt fler än den andel hightech-sektorn sysselsätter i Skåne. Arbetspendlingen i den andra riktningen från Själland till Skåne är mycket liten. Det rör sig om cirka 500 personer och av dessa arbetar cirka 8 procent inom hightech-sektorn. Sedan öppningen av Öresundsbron har gruppen med svenskfödda pendlare först och främst ökat inom forskning och utveckling (FoU). Ökningen har nästan uteslutande skett inom företagsanknuten forskning i den privata sektorn. Även om det fortfarande är relativt få personer som arbetspendlar över sundet, visar detta att det sker ett positivt inflöde av välutbildad arbetskraft från Skåne till Själland. Även om utvecklingen inom hightech-sektorn är särskilt intressant ur ett regionalt tillväxtperspektiv utgör den en relativt liten del av den totala arbetsmarknaden och av pendlingsströmmen över sundet. Som tidigare nämnts förklaras en stor del av den ökade pendlingen från Skåne till Själland av att allt Antalet anställda inom hightech-sektorn i procent 2003 Öresunds- Svenskfödda pendlare öresunds- Hightech-sektorn Skåne totalt pendlare Totalt 7% 11% 15% varav: Tillverkning av läkemedel, läkemedelskemikalier m.m. 1% 2% 5% Naturvetenskaplig och teknisk forskning och utveckling 1% 3% 5% Telekommunikation 1% 2% 2% Källa: Ørestats transregionala register 16

19 fler danskar väljer att bosätta sig i Skåne och pendla till arbetet i Danmark. Utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv är det därför särskilt intressant att se hur många svenskar som får arbete på den danska sidan av sundet. I Tabell 3 visas de tio största branscher där de svenskfödda gränspendlarna arbetar. Dessa branscher sysselsätter 77 procent av samtliga av de svenskfödda pendlarna från Skåne. Luftfarten är fortfarande den bransch som flest öresundspendlare från Skåne arbetar inom och det gäller i synnerhet för de svenskfödda pendlarna. 63 procent av alla öresundspendlare inom luftfartsbranschen är svenskar. Förklaringen är naturligtvis att Köpenhamns Flygplats är en stor arbetsplats som ligger strategiskt väl placerad i förhållande till Malmöområdet utifrån pendlingssynpunkt. Det har emellertid skett en viss nedgång av antalet pendlare från Skåne som är anställda inom luftfartsbranschen under åren Tillbakagången har samband med den generella avmattningen inom flygbranschen efter katastrofen den 11 september Utöver luftfarten är det branscher som handel, hälsovård, IT och FoU som framför allt rekryterar svensk arbetskraft. Förutom inom luftfartsbranschen har antalet svenskfödda öresundspendlare minskat inom de danska byggnads- och anläggningsföretagen under perioden Med tanke på den konjunkturuppgång som har skett de senaste åren, inte minst inom byggnads- och anläggningsbranschen, kan detta ha ändrats sedan dess. De tio branscher där flest svenskfödda öresundspendlare från Skåne arbetade 2003 Svenskfödda Branch öresundspendlare Andel Lufttransport % Parti- och agenturhandel % Hälso- och sjukvård % Andra företagstjänster 182 8% Databehandlingsverksamhet m.m 156 7% Forskning och utveckling 136 6% Hotell- och restaurangverksamhet 100 5% Detaljhandel 85 4% Rekreations-, kultur och sportverksamhet 80 4% Handel och service av motorfordon 71 3% Övriga % Totalt % Källa: Danmarks Statistik 17

20 DE KREATIVA ÖRESUNDSPENDLARNA Öresundsregionen som tillväxtregion Öresundsregionen är med sina 3,6 miljoner invånare Nordens största och tätast befolkade urbana region och spelar en viktig roll som tillväxtmotor för Danmark och Sverige. Regionen står redan idag för 26 procent av ländernas totala BNP och den ekonomiska tillväxten har både på Själland och i Skåne varit högre än genomsnittet för de nationella ekonomierna under senare år. Det finns flera orsaker till att Öresundsregionen kan dra nytta av en integrerad arbetsmarknad över sundet: Globalisering Flaskhalsproblem Befolkningsutveckling Med en ökande globalisering växer konkurrensen mellan länder och regioner när det gäller att locka till sig företag. Den internationella konkurrensen kräver en kontinuerlig förnyelse av den regionala ekonomin. En viktig förutsättning för detta är bland annat en hög mobilitet på arbetsmarknaden. En större och mer integrerad arbetsmarknad kring Öresund är därför viktig för såväl hela regionen som för Danmark och Sverige. Såväl företag som privatpersoner kan dra nytta av en större och mer integrerad arbetsmarknad i Öresundsregionen, i form av ett större jobbutbud och ett större utbud av kvalificerad arbetskraft. Flera konjunkturrapporter pekar på en stark och bred ekonomisk uppgång i Öresundsregionen. Enligt Øresundsbarometern 8 är konjunkturen i regionen nu den starkaste sedan de första mätningarna gjordes Uppgången är kraftigast i den danska delen av regionen. Det är först och främst näringslivet i Köpenhamnsregionen som upplever en stark och bred tillväxt. I Skåne är det fortfarande främst konsultbranschen och bygg- och anläggningsbranschen som märker av tillväxten. Det danska finansdepartementet räknar i sin prognos med en ökning av den danska sysselsättningen under både 2005 och 2006 för hela den danska tjänstesektorn. Även inom byggbranschen bedöms sysselsättningen öka markant med mellan 1 och 2 procent under 2005 och ) Øresundsbarometern, november 2005 på 18

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Februari 2014 t 1(5) Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Foto: News Øresund - Jenny Andersson Den Öresundsregionala utvecklingsstrategin Örus har arbetats fram av Öresundskomitten och innehåller

Läs mer

Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Ö R E S U N D S R E G I O N E N WWW.TENDENSORESUND.ORG Svensk version ÖRESUNDSREGIONEN INVÅNARNA I ÖRESUNDSREGIONEN Öresundsregionen är hem för 3,8 miljoner invånare och under de närmaste 20 åren beräknas befolkningen växa med ytterligare

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv SSSV Samverkan Skåne Sydväst februari 2009 Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Anders Axelsson, Malmö Stad Innehållsförteckning

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-01-30 1.0 Lotta Heckley Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN 2014 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN 2 Ständig brist på kompetent arbetskraft Stockholm är en av Västeuropas snabbast växande städer

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Historiken och nuläge Utvecklingtendenser Ängelholm i Öresundsregionen Några avslutande reflektioner Befolkningsförändringar 2009 Andel personer som är arbetslösa

Läs mer

DANSKA ERFARENHETER AV ATT BO I SKÅNE JUNI 2 0 0 5

DANSKA ERFARENHETER AV ATT BO I SKÅNE JUNI 2 0 0 5 R A P P O R T DANSKA ERFARENHETER AV ATT BO I SKÅNE Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T & Ö R E S U N D S K O M I T E E N JUNI 2 0 0 5 a1 Innehåll Sammanfattning 2 Danskarnas åsikter om att flytta

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

Bostadsmarknaden i Öresundsregionen

Bostadsmarknaden i Öresundsregionen Bostadsmarknaden i Öresundsregionen En integrerad bostadsmarknad är en av de viktigaste förutsättningarna för att Öresundsregionen ska kunna befästas som en samlad region. För invånarna i regionen kommer

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Res över dagen ny tillgänglighet i STRING-korridoren

Res över dagen ny tillgänglighet i STRING-korridoren Res över dagen ny tillgänglighet i STRING-korridoren SE I korridoren Öresund-Hamburg förbättras år 2021 radikalt möjligheterna till affärsresor och pendling, både med bil och tåg. I projektet Green STRING

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

Företagens framtida rekryteringsbehov i Öresundsregionen

Företagens framtida rekryteringsbehov i Öresundsregionen Företagens framtida rekryteringsbehov i En analys av företagens uppskattade behov av arbetskraft till våren 2011, i Östdanmark och Skåne. 16. september 2010 3 1. Resume Rapporten analyserar det framtida

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

BRO, BOSTAD, BIL OCH KÄRLEK

BRO, BOSTAD, BIL OCH KÄRLEK BRO, BOSTAD, BIL OCH KÄRLEK - ökar flyttströmmen från Danmark till Skåne Februari 2006 Foto: Øresundsbrons arkiv Fotograf: Miklos Szabo INLEDNING Danskarna är idag den största inflyttningsgruppen till Sverige.

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET I ÖRESUNDSREGIONEN TILLGÄNGLIGHETSATLAS 2014

TILLGÄNGLIGHET I ÖRESUNDSREGIONEN TILLGÄNGLIGHETSATLAS 2014 TILLGÄNGLIGHET I ÖRESUNDSREGIONEN TILLGÄNGLIGHETSATLAS 2014 1 2 Modellen och kartbilderna har gjorts av Tetraplan A/S på uppdrag av Region Skåne och Örestat III-projektet 2014. Grafisk form: Jenny Willman,

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER 84 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER BOSTADSPRISER De svenska bostadspriserna mindre attraktiva för danskar Billigare bostäder, större och bättre bostad för pengarna var drivkraften bakom den

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten

Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten Den kreativa klassen och den ekonomiska tillväxten Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten förväntas följa med företagen. Men är det så enkelt? Borde beslutsfattarna

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Medierna och arbetskraftsinvandringen

Medierna och arbetskraftsinvandringen Timbro Medieinstitut 2013-03- 26 Medierna och arbetskraftsinvandringen GENOMGÅNG AV SEX MEDIERS RAPPORTERING DET SENASTE ÅRET Reformen om arbetskraftsinvandring från länder utanför EU sjösattes 2008. Mediernas

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014 Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna?

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 2 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/ Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Pendlingsmönster i Skåne

Pendlingsmönster i Skåne Pendlingsmönster i Skåne Pendlingsmönster i Skåne I detta kapitel studeras hur kommunikationsmöjligheterna successivt har förbättrats efterhand som transportsystemet byggts ut, och befolkningens geografiska

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation

Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation Placement Report 2012 Respondenterna Om Placement report Placement Report är marknadsundersökning som genomförts av studenter i årskurs

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik januari 2012 Inkvarteringsstatistik januari 2012 Gästnätter län, januari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 000 1 685 hotell stugby/vandrarhem camping 1 500 1 000 500 0 478 536 226 271 273 161 25

Läs mer

Öresundsregionen och Euron. Hur olika valuta-scenarier Påverkar integrationen

Öresundsregionen och Euron. Hur olika valuta-scenarier Påverkar integrationen Öresundsregionen och Euron Hur olika valuta-scenarier Påverkar integrationen Augusti 2003 Øresund Industri & Handelskammare stiftades den 1 november 1999 av Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och

Läs mer