Uppåt hos sotarna på Gotland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppåt hos sotarna på Gotland"

Transkript

1 Räddningsverkets tidning Nr 1 Februari 2006 Uppåt hos sotarna på Gotland sidan 10 Brandsäkerhet vid nybygge Samhället på väg förlora kontrollen sidan 6 Toppmilitär tar täten på Räddningsverket sidan 4

2 inledaren Sirenen Nr 1 Februari 2006 Jag är tveksam till ny ledningsnivå Krisberedskap och krishantering har alldeles säkert varit de ämnen som funnits oftast på agendan hos samhällsdebattörer i allmänhet och politiker i synnerhet det senaste året. Regeringens och myndigheters agerande efter flodvågskatastrofen har sysselsatt granskande journalister och katastrofkommissionen lämnade sin kritiska slutrapport i december. Konstitutionsutskottet har inlett sina förhör med ministrar och andra nyckelpersoner. Försvarsberedningens rapport var också den koncentrerad kring framtida krisledningen på central nivå. Enligt försvarsberedningen visar de senaste årens händelser att gränsen mellan en olycka, allvarlig kris och en svår påfrestning blir allt otydligare. Detta är också ett förhållande som vunnit respons i EU sammanhang, där räddningstjänst utvecklas mot en bredare satsning på skydd och säkerhet. Beredningen har redovisat två förslag till lösningar, men förordar det alternativ som innebär att det på central myndighetsnivå inrättas en särskild krisledningsfunktion som efter beslut av regeringen ska leda och samordna också sådan verksamhet, som normalt hanteras av andra aktörer. Tveksam till ny ledningsnivå Jag är mycket tveksam till införandet av en ny ledningsnivå. Den redan inrättade krisenheten i regeringskansliet är en bra och nödvändig åtgärd för bland annat omvärldsbevakning och analys, och för att i ett tidigt skede få igång regeringens arbete. Centrala myndigheters krishanteringsförmåga behöver också stärkas, enligt min uppfattning med ansvarsprincipen och gällande lagstiftning som grund. En modell kan vara att ett mindre antal myndigheter på förhand utses, med skyldighet att utveckla samverkan, analysera möjliga scenarier och händelseutveckling, utarbeta inriktning för bland annat resursfördelning, informationshantering och rapportering. Vid en inträffad stor olycka eller annan kris bildas ett myndighetsråd för stöd till såväl regering som andra aktörer. De diskussioner som förts och de förslag som lämnats har i stort behandlat krishanteringen på den centrala nivån. Att fokus hamnat där är begripligt lika väl som sakligt och politiskt motiverad. Samtidigt måste vi komma ihåg att den mesta hanteringen är ett ansvar för kommuner och landsting, för regioner och län. Stormen Gudrun i januari förra året kan faktiskt tas som exempel på när samverkan kommuner och län emellan i allt väsentligt fungerat bra. Glöm inte förebyggande All uppmärksamhet riktas nu mot att finna optimala lösningar på problemen när de väl uppstått, men vi får inte glömma bort den förebyggande aspekten. Räddningsverket måste som expertmyndighet finnas med och stimulera den verksamhet som bedrivs på kommunal nivå både när det gäller lagen om skydd mot olyckor och det ansvar vi fått inom exempelvis barnsäkerhet. Tillsammans med kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter ska vi verka för att intentionerna med lagen om skydd mot olyckor realiseras. I min förra Inledare påtalade jag den obalans som fortfarande råder mellan lagstiftningens inriktning och verkligheten. Denna obalans måste rättas till så snabbt som möjligt. Med utbildning, rådgivning, normgivning och tillsyn ska Räddningsverket medverka till att samhällets säkerhet omfattar ett brett spektrum av tänkbara händelser, från vardagsolyckan till stora olyckor och extraordinära händelser. Jag vill också passa på att hälsa välkommen till verkets nye generaldirektör Göran Gunnarsson, som tar över ansvaret för den här verksamheten den 1 mars. Ivar Rönnbäck Tillförordnad generaldirektör, Räddningsverket INNEHÅLL nyheter Ett värre scenario är svårt att tänka sig 3 Räddningsverket och KBM slås samman? 5 Samhället håller på att förlora kontrollen 6 Stort utrymme för godtycke 7 Ställde inte upp på ständiga besparingar 9 Rökdykning är livräddning 12 Satsa eller lägg ned två skolor 13 Explosionsrisk på E85-mackar 14 Föraren omkom i farligt gods-olycka 16 Sverige skulle inte klarat cisternbranden 17 Uppdraget tas inte på allvar 18 Sveriges kommuner klarar inte stor oljeolycka 19 Försäkringsbolag ställer tuffare krav 22 Rakel till fler kan ge lägre pris 24 Långa dagar i tsunamins spår 25 Fixar-Jerka för säkerhets skull 30 Räddade från orkanen 38 reportage Brandförebyggare med nya utsikter 10 porträttet Kommunalrådet tror på säkerheten 20 Sirenens räddningsskola Oljeutsläpp i mark och vatten 26 erfarenheter Två döda ingen bodde i brandlägenheten 28 ordet fritt Visa kommunen i loggan! 31 För kort utbildning av räddningsledare 32 sistasidan Lär målvakterna hålla tätt 40 Omslagsbilden Foto: KATARINA SELLIUS Revansch för sotaren. Kjell Elmnert, sotare sedan 42 år, jobbar som brandförebyggare på Gotland. Förr var man nån som skitade ner hos folk, nu respekteras vårt jobb, säger han. Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, Karlstad. E-post: Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: exemplar. Adressändring görs via epost eller genom talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring. Tryck: VLT Press, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper. Tryckdag detta nummer: 1 februari. Nästa nummer trycks 15 mars. Redaktion Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare Gunno Ivansson Journalist Per Larsson Journalist Katarina Sellius Frilansjournalist

3 Sirenen Nr 1 Februari 2006 nyheter Räddningsarbetet blev mycket komplicerat. Bussen slog runt och taket trycktes in ända ner till sätena. Många passagerare fick svåra klämskador. Ett värre scenario är svårt att tänka sig ARBOGA. Nio personer omkom och många skadades svårt i den värsta bussolyckan i modern tid i Sverige. Vi fick veta att en stor buss full med passagerare kraschat och låg med intryckt tak samt att det luktade rök. Ett värre scenario är svårt att tänka sig. Många tankar for runt i huvudet på vägen ut, säger räddningsledaren Tomas Fransson. Väl framme på skadeplatsen intill motorvägen E18/E20 vid Högsjön väster om Arboga möttes Fransson av kaos. Tack och lov brann inte bussen. Hade det börjat brinna innan vi kom fram hade inte många av de 51 i bussen överlevt. Det rök inte, men läckte diesel från tanken. Första styrkan lade ut skum som en extra säkerhetsåtgärd. Motorn var fortfarande igång efter att bussen slagit runt. Innan räddningstjänsten anlände hade en vaken bilist lyckats vrida om startnyckeln och stänga av motorn. Hoptryckt ända ned till sätena Första befäl på plats var Roland Gunnarsson från räddningsstyrkan i Arboga, strax efter anlände insatsledaren Lars Johansson från Köping. Han blev räddningsledare i inledningsskedet, men avlöstes strax efter klockan 12 av Tomas Fransson (jourhavande räddningschef i beredskap). Styrkan från Arboga var igång nere vid bussen när jag kom. Jag började med att orientera mig om läget. Bussens tak var hoptryckt ända ned till sätena och många satt fast och var svårt klämda, säger Johansson. Jag insåg att här krävdes specialutrustning som lyftkuddar och kranbil. Den nya typen kuddar hade jag läst om i Sirenen och även sett vid en demonstration i Västerås. Fick snabbt kontakt med tungbärgare och en specialfirma i Västerås. När Tomas Fransson tog över som räddningsledare utsåg han Lars Johansson till skadeplatschef. Kallade sedan till sig polisinsatschefen och sjukvårdsledaren. I första skedet snackade vi igenom strategin för räddningsinsatsen. Det gick ganska snabbt. Efter hand hade vi fortsatta ledningskontakter. Arbetade oss fram etappvis Räddningsarbetet blev mycket komplicerat. 23 av de 51 personerna i bussen hade tagit sig ut på egen hand, flertalet troligen genom den krossade framrutan. Efter att vi säkrat bussens läge började vi försiktigt klippa i fönsterstolpar för att komma åt fastklämda. Det var nästan som att försiktigt öppna en konservburk. För varje åtgärd fick vi vara noga med att det inte det blev sättningar som riskerade klämma folk ännu värre. Vi jobbade etapp för etapp. Därför drog arbetet ut på tiden. Insatsen skedde från skogssidan. Bak i bussen var det värst. Där hittade vi flera omkomna, säger Lars Johansson. Efter hand skapades utrymmen så att sjukvårdspersonal kunde ta sig in för att bland annat ge morfin och brandmän för att hjälpa loss fastklämda. Det var aldrig någon resursbrist. Vi hade gott om personal, lyftkuddar och tre uppsättningar hydraulsaxar. Bussen delades in i tre sektorer, fram, mitten och bak, säger Tomas Fransson. Först klockan 15.15, tre och en halv timme efter olyckan, lyckades räddningspersonalen få loss den siste som överlevt. Vi har inte hunnit analysera insatsen, men jag kan direkt säga att samverkan mellan alla inblandade fungerade utmärkt, inte minst med bärgarna. De har bra grejer och stor rutin från lyft, säger Fransson. För räddningspersonalen blev det en mentalt tuff insats, en masskadesituation med döda och där många satt illa fastklämda. Det var frustrerande att inte snabbt nå fram till de skadade och få ut dem. Mobiltelefoner hos skadade ringde oavbrutet inne i bussen. När brandmän bar upp de omkomna i polisens liksäckar kom det ringsignaler inifrån en av säckarna. Det var en overklig situation, berättar Lars Johansson. Tomas Fransson har funderat en del kring insatsen. Han säger: Det var en fruktansvärd olycka och en sällsynt svår insats, särskilt som bussen hamnade på taket. Har aldrig hört talats om att det inträffat förut. Men förutsättningarna för räddningsarbetet kunde ha varit ännu värre. Nu var det mitt på dagen, solsken och runt nollan. Olyckan kunde lika gärna inträffat i mörker, blåst och grader kallt. Viktigt med debriefing På söndagen samlades brandmän och befäl från Västra Mälardalens räddningstjänstförbund (Köping, Arboga, Kungsör) till debriefing. Den leddes av kyrkoherde Börje Viklander. Han har erfarenhet från debriefing i Bosnien och efter tsunamin i Thailand. Vi höll på i fyra timmar. Men redan på fredag kväll samlade jag personalen till ett snack på brandstationen. Det är rutin efter alla svårare olyckor. Jag är övertygad om att detta är viktigt, säger Tomas Fransson. STIG DAHLÉN FOTNOT: I räddningstjänstinsatsen deltog: Från Arboga: två Bas-bilar med 1+4 och 1+3, från Köping: en släckbil 1+3, räddningsbuss med två man, insatsledare och räddningsledare från Köping. Från Örebro: räddningsbil för tung räddning, 1+4 och en insatsledare. Foto: LARS JOHANSSON Nytt läromedel på gång Samtidigt som olyckan inträffade utanför Arboga genomförde Räddningsverket ett seminarium i Sandö om svåra bussolyckor. Ett märkligt sammanträffande. Men det visar hur viktigt vårt arbete är, säger Bo Andersson, projektledare inom tung räddning på Räddningsverket. Räddningsverket, Vägverket, Socialstyrelsen, Volvo samt företrädare för buss- och kollektivtrafik fanns samlade för att diskutera nya rön inom taktik och teknik vid bussolyckor och räddning i masskadesituation. Vi presenterade nya sätt att säkra och lyfta bussar. Men det handlar även om hur sjukvården ska arbeta och hur vi kan arbeta förebyggande. Olyckor är ofta en kombination av bussens konstruktion, förare och väg. Det är ovanligt att bussar hamnar på taket. Tidigare har man främst utgått från scenariot att bussen vält och hamnat på höger sida. Olyckan visar hur känsliga bussarna är. Jag tror att det kommer att ställas högre krav på busstillverkarna. Vi ska noga följa upp olyckan i Arboga. Under ett års tid har vi jobbat med ett samlat grepp kring den här problematiken, tagit fram fakta och samlat in erfarenheter. Målsättningen är att tillsammans med Vägverket och Socialstyrelsen ta fram ett nytt läromedel samt nya utbildningar. Det väntas vara klart vid årsskiftet.

4 nyheter Sirenen Nr 1 Februari 2006 Räddningsverke Foto: LARS HAGLUND Generallöjtnanten blir generaldirektör. 1 mars tillträder Göran Gunnarsson som Räddningsverkets högste chef. Räddningsverket Militär tar befälet Regeringen har utsett Göran Gunnarsson till ny generaldirektör för Räddningsverket. Förordnandet är bara på tre år vilket i kombination med förflutet som regementsnedläggare har väckt en del frågor. Jag kan garantera att det finns ingen dold agenda, inget uppdrag att jag ska göra tre år och lägga ner någonting, säger Göran Gunnarsson. Hela sitt yrkesverksamma liv har han arbetat inom försvaret, senast som chef för grundorganisationsledningen i Försvarsmaktens högkvarter. I den befattningen hade han som uppgift att hårdbanta det svenska försvaret. Uppdraget ledde till att en rad regementen och andra verksamheter lades ner, i Värmland A9 och Försvarets sjukvårdscentrum på Hammarö. I Värmland fick hans namn ingen större uppmärksamhet, men i norra Sverige där nedläggningarna hade en mer dramatisk effekt för sysselsättningen fick han epitetet chefen för dödspatrullen. Det är klart att jag inte är särskilt populär på vissa orter, men jag såg uppdraget mer som att analysera och föreslå vilka regementen, skolor och centra som skulle med in i framtiden. Tog pension Efter över 30 år inom Försvarsmakten kände han förra året att han ville göra något annat och utnyttjade möjligheten att gå i pension vid 55 års ålder. Göran Gunnarsson hann jobba som konsult åt ett logistikföretag i ett halvår innan han fick förfrågan om att bli generaldirektör för Räddningsverket. Jag övervägde aldrig annat än att tacka ja. Det är en utmaning att leda en väl fungerande myndighet som har så högt anseende. På frågan varför han blev tillfrågad svarar han: Jag tror anledningen är den erfarenhet jag har av att leda och utveckla verksamheter och samverkan med andra myndigheter och frivilligorganisationer. Spekulationer Ett generaldirektörsförordnande är normalt på sex år och att Göran Gunnarssons förordnande är på tre har öppnat för spekulationer. Inte minst mot bakgrund av att försvarsberedningen föreslagit en sammanslagning mellan Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten samtidigt som en utredning återigen ser över skolornas framtid. Men Göran Gunnarsson försäkrar att han inte fått något nedläggningsuppdrag. Regeringen erbjöd mig ett förordnande på sex år, men av familjeskäl kan jag inte flytta till Karlstad nu. På grund av reglerna för dubbelt boende vill jag ha ett kortare förordnande. Men vi håller öppet om vi ska flytta. Kommer vi fram till att vi vill flytta och personalen vill ha kvar mig kommer jag att begära förlängt förordnande. Göran Gunnarsson tillträder 1 mars. Lönen blir kronor i månaden och pensionen från försvaret dras in. GUNNO IVANSSON Försvarsberedningen föreslår att Räddningsverket slås samman med Krisberedskapsmyndigheten. Den nya myndigheten kan få det operativa ansvaret vid allvarliga kriser. 30 myndigheter har i dag ledningsansvar vid kriser. Därför behövs en samordnad krishanteringsfunktion på myndighetsnivå, säger försvarsberedningens ordförande Håkan Juholt (s). Det har snackats om att moderaterna och folkpartiet är oense med delar av försvarsberedningens förslag. Enbart i detaljfrågor. Det viktiga är att sju partier faktiskt är överens om synen på svensk säkerhet. Det är ett genombrott, säger Håkan Juholt (s). Försvarsberedningen presenterade i mitten av januari rapporten En strategi för Sveriges säkerhet. Det är ett viktigt grunddokument för regeringens säkerhetsproposition som läggs den 22 mars. Det för Räddningsverket mest påtagliga förslaget är att verket ska slås samman med Krisberedskapsmyndigheten (KBM). Regeringen ska inte ha ett operativt ansvar i en krissituation. För mig är det självklart att ansvaret ska ligga på en myndighet. Genom att slå samman Räddningsverket och KBM kan vi få en myndighet som är både operativ och planerande, säger Juholt. Försvarsberedningen diskuterar, utan att ta direkt ställning, olika alternativ för hur stora befogenheter den nya myndigheten ska ha vid kriser. För mig är det en självklarhet att den nya myndigheten vid allvarliga kriser ska ta täten och kunna leda inte bara andra myndigheter, utan även privata Det är bra att försvarsberedningen för fram behovet av en krisledande myndighet. Operativt ansvar i en kris ska självklart ligga på en myndighet aktörer. Det handlar inte om att ta över andra myndigheter och verksamheter, däremot svara för den övergripande operativa ledningen och samordningen, säger Håkan Juholt. Operativ ledning är i grunden en myndighetsutövning och bör inte belasta en regering. De operativa besluten ska fattas av de som har sakkunskapen. Liknar italienska modellen Efter tsunamin för drygt ett år sedan framställdes det italienska civilförsvaret som en förebild. Det hade mandat att dra igång aktioner direkt, exempelvis stoppa inbokade charterflyg och lösgöra resurser för att omedelbart flyga hjälp till Thailand och på återvägen ta hem italienare. Är det den italienska modellen ni vill införa i Sverige? Vi har studerat hur man gör i en rad andra länder, England, Holland, Italien, Kanada med flera. Vi har inte kopierat någon modell, men det vi föreslår liknar mest det italienska sättet att organisera dessa frågor. Det vi framför allt vill åstadkomma är ökad snabbhet i alla möjliga krislägen. Vi har även analyserat många tänkbara allvarliga nationella kriser. För att åstadkomma en kraftfull insats krävs inte bara snabbhet utan också att det tvärsektoriella tänkandet prioriteras från första stund. Sektorindelningen Krisberedskapsmyndighetens (KBM) generaldirektör Ann- Louise Eksborg är positiv till en satsning på krishantering på central nivå. Däremot tycker hon inte lösningen är så enkel som att slå ihop två myndigheter. Jag har generellt sett inget emot en sammanslagning. Men den här frågan är mer komplex än så. Ska det bli bra måste vi gå djupare i analysen, säger hon. Hon ser KBM som en sektorsövergripande myndighet och Räddningsverket som en sektorsmyndighet. Två myndigheter som har en hel del gemensamt. Men det finns också verksamhet inom Räddningsverket som inte har beröring med oss. Sotning, barnsäkerhet, äldresäkerhet, transport av farligt gods, brandfarliga och explosiva varor har inget med krisbearbetning att göra. Eksborg poängterar att KBM, Polisen, Räddningsverket och Socialstyrelsen har tillsatt en grupp som ska lämna förslag på hur man kan samarbeta med gemensamma resurser. Juholt i Sverige är väldigt stark. Det vi saknat är den integrerade beredskapen och det blir en av huvuduppgifterna för den nya myndigheten att få bort stuprörstänkandet och hitta en effektiv metod för tvärsektoriellt arbete. Inte bara centralt, utan även på regional och lokal nivå. Juholt poängterar att detta kräver mycket mer utbildning och träning i krishantering än hittills. Utbildning och övning måste bli obligatorisk för alla aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet. Detta underlättas om en enhetlig operativ ledningsinstans skapas i den nya centrala myndigheten. Skydd och säkerhet Juholt ser ytterligare en stor fördel med en sammanslagning av Krisberedskapsmyndigheten och Räddningsverket: Kommunerna får äntligen en enda central myndighet att vända sig till i krisfrågor. Tidigare har beskeden från de två centrala myndigheterna ibland varit motstridiga och skapat förvirring i kommunerna. Den nya myndigheten får stor trovärdighet genom att vara både planerande och operativ. Fokus ska ligga på skydd och säkerhet. Kan de aktuella myndigheterna verkligen fortsätta med allt de håller på med i dag? Om regeringen i propositionen köper våra förslag får en Krisberedskapsmyndigheten Lösningen inte så enkel Eksborg Eksborg ser de fyra som naturliga medverkande vid nationell krishantering. Vi har olika expertområden. Regeringen skulle i förväg kunna besluta vem som är krisledande myndighet i olika situationer. Men det viktigaste i Försvarsberedningens rapport tycker Eksborg är att man slår fast att övning måste vara obligatoriskt. Från halvårsskiftet måste kommuner och landsting enligt lag öva krishantering. Men det finns inget sådant krav på statliga myndigheter. Det är bra att rapporten tar upp det. PER LARSSON

5 Sirenen Nr 1 Februari 2006 nyheter t och KBM slås samman? genomförandegrupp jobba vidare med sammanslagningen. Som jag ser det kan båda myndigheterna bli av med en hel del verksamheter, men annat kan också komma till. Var ska den nya myndigheten placeras? Är det självklart att den ska finnas nära regeringen, alltså i Stockholm? Inte alls, men det där är lite tidigt att spekulera i. Så mycket kan jag säga att planering, analys och långtsiktigt arbete definitivt inte behöver finnas i Kärnenergiberedskapen skulle kunna vara modell för att utveckla ledning och samordning på nationell nivå. Det tycker Räddningsverkets överdirektör Ivar Rönnbäck. Det finns redan system som fungerar bra och kärnenergiberedskapen är ett exempel på det, säger han. Rönnbäck konstaterar att det finns samordningsvinster att göra genom att slå ihop Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten. Men han vill att fokus först och främst läggs på sakfrågan, hur krishanteringssystemet ska fungera. det område som täcks av Stockholms T-banenät. När Krisberedskapsmyndigheten skapades var det fel att placera den på Kungsgatan mitt i Stockholm. Det sände fel signaler till landet i övrigt och jag tror också att det är destruktivt om allt nytt ska läggas i Stockholm. För övrigt behöver man ju inte placera en ny myndighet där hyrorna är bland de högsta i hela landet. Vi måste jobba vidare med hur krisledning ska fungera på STIG DAHLEN Räddningsverket Ta efter kärnenergiberedskapen Rönnbäck central nivå, det är inte genomtänkt här. Finns det någon risk med en satsning på en krisledande myndighet? Det finns en risk att man bygger ett system för något som aldrig händer och glömmer beredskapen för kriser på lokal nivå. Rönnbäck tar kärnenergiberedskapen som exempel på ett fungerande system: Där finns ett myndighetsråd FOTNOT: Moderaterna har genom ledamoten i försvarsberedningen Ola Sundell lämnat en reservation till förslaget att slå ihop Krisberedskapsmyndigheten och Räddningsverket. Moderaterna anser att förslaget skapar en ny nivå mellan regeringen och de myndigheter som ska hantera kriser. Den som har ansvaret för en verksamhet i fred ska ha det också vid kriser. Är besluten av sektorsövergripande karaktär bör regeringen besluta. Foto: HANS RUNESSON Stormen Gudrun satte för drygt ett år sedan satte krisledningssystemet på prov. Den händelsen och flodvågskatastrofen har rest krav på ett system somsäkerställer snabba insatser i bred samverkan. Försvarsberedningen ger en rad förslag på hur det kan gå till. Fakta Försvarsberedningen Försvarsberedningen är ett forum för konsultationer mellan regeringen och representanter för de politiska partierna i riksdagen. Strävan är att nå en så bred enighet som möjligt om hur Sveriges säkerhets- och försvarspolitik långsiktigt ska utformas. Utifrån detta samråd utformar regeringen sina förslag till riksdagen. som sammanträder och jobbar övergripande, länsstyrelserna är ansvariga för det operativa arbetet. Allt är planerat. Det går att bygga upp liknande organisation för andra scenarion. Exempelvis för samhällets säkerhet i stort. Polisen, Socialstyrelsen, Räddningsverket och KBM är de myndigheter som är mest aktuella i sammanhanget. De fyra kan i samarbete med övriga berörda aktörer ges olika ansvar, planera och öva tillsammans. Det går att hitta system. Om sedan två av de fyra myndigheterna slås samman så är det en annan sak, den frågan vill jag frilägga i det här skedet. Men frågan är ändå ofrånkomlig, eftersom försvarsberedningen föreslagit det. Och Ivar Rönnbäck tror det är rätt sannolikt att det också blir så. Det finns områden som kan få synergieffekter om vi slås samman. Som exempel? Utbildning och övning, stödet till kommuner, beredskap, tillsyn, tekniska lösningar som Rakel. Men det finns också verksamheter inom Räddningsverket som inte har någon beröring alls med KBM, tycker Rönnbäck. Våra internationella humanitära insatser, miljö och folkhälsa är exempel på det. Ser du en sammanslagning som en specialisering eller en breddning av Räddningsverket? Jag ser det som en ny myndighet som, om inget annat förändras, blir bredare än vi är i dag. Förslaget har kallats bildandet av en supermyndighet. Om den blir verklighet, var bör den ligga? Det har jag ingen uppfattning om. Jag tycker vi ska titta på uppgifterna, säger Rönnbäck, men tillägger: Med den regionalpolitik som tidigare genomförts är det inte troligt att något flyttas från Värmland till Stockholm. PER LARSSON

6 6 nyheter Sirenen Nr 1 Februari 2006 Brandsäkerhet vid nybyggnation Samhället håller på att förlora kontrollen Drygt tio år efter att målstyrning ersatte detaljreglering av brandskyddet vid byggnation håller systemet på att haverera. Det hävdar en av landets största experter på området, Johan Lundin, som nyligen doktorerat i ämnet. Samhället håller på att förlora kontrollen över brandsäkerheten vid nybyggnation. Risken finns att vi bygger in tickande bomber, som kan orsaka katastrofer. Byggnadstekniskt brandskydd Johan Lundin disputerade 15 december förra året och blev teknologie doktor i brandteknik efter många år vid Lunds tekniska högskola, LTH. Ingen har som Lundin trängt på djupet när det gäller hur Boverkets funktionsbaserade byggregler (BBR) från 1994 har påverkat brandskyddet. Enligt Lundin påverkar många intressenter hur brandsäkert det byggs. Framför allt konsulter som i stor utsträckning utformar reglerna, men också räddningstjänster som vågar sätta ned foten. I dag råder en stor godtycklighet trots att målet med funktionskraven var enhetlighet, säger Johan Lundin. Dålig verifiering Det traditionella sättet att dimensionera brandskydd i byggnader, så kallad förenklad dimensionering, definieras i de allmänna råden i byggreglerna och tekniska rapporter från Boverket. Basen i förenklad dimensionering är klassificering, tumregler och exempel på tekniska lösningar. Problemet är att dessa inte är tillräckligt omfattande för alla typer av byggnader. En anledning är att den förenklade dimensioneringsmetoden inte utvecklats i takt med hur vi bygger. Följden är att marknaden hela tiden letar andra lösningar. Konsultföretag och intresseorganisationer publicerar egna handböcker. Enligt byggreglerna måste alla lösningar som inte exemplifierats i de allmänna råden i BBR verifieras. Detta sker i väldigt varierande utsträckning och kvalitén på verifieringen är ofta dålig, säger Johan Lundin. Klart olämpligt Räddningstjänsten påverkar också systemet genom sina beslut om lokala detaljregler. För att göra det krävs kompetens och detaljkunskaper i byggregler och byggprocessen och naturligtvis också en del mod kombinerat med politiskt stöd. En del kommuner hamnar på två stolar. Kommunen har tillsynsansvar för plan- och bygglagen och är beroende av räddningstjänstens sakkunskap för att kunna granska brandsäkerheten. Samma räddningstjänst kan också anlitas av byggherren för att projektera en brandskyddslösning och då självklart gå byggherrens önskemål tillmötes när Foto: WERNER NYSTRAND Modernt byggande och brandsäkerhet. Johan Lundin har forskat i hur Boverkets funktionsbaserade byggregler från 1994 påverkat brandsäkerheten. Han hävdar att samhället håller på att förlora kontrollen över brandsäkerheten vid nybyggnation. det gäller kostnader, funktion och krav på säkerhet. Visst förekommer det att kommunen är med och både projekterar och sen gör tillsyn. Det är inte förbjudet men klart olämpligt. Det har både Boverket och Räddningsverket klargjort, säger Johan Lundin. Är det här ett bra system totalt sett? Sett över flera år är det rätt tänkt. Problemet är att Boverket haft för lite resurser för att bygga upp systemet, ta fram verktyg och information. Certifiering nödvändig Enligt Lundin måste det utvecklas funktionskrav som formuleras så att det är möjligt att visa att de efterlevs. Kraven måste vara entydiga och uttryckas i mätbara termer för att verifieringen med analytiska metoder ska bli kvalitetssäkrad. Det gäller att kunna visa att den lösning man föreslår är säker och det är svårt i dag. Reglerna säger ingenting om hur det ska visas. Det måste bli enklare att välja metoder och att upptäcka dåliga lösningar, menar Johan Lundin. Brandsäkerhet är bara en av flera funktioner i en byggnad. Kraven på den som ska projektera en brandskyddslösning måste också vara tydliga. Någon form av certifiering är nödvändig. Projektören måste kunna visa upp hur beräkningar gjorts, vilka indata som valts och vilka metoder som använts. Har Räddningsverket gjort tillräckligt? Räddningsverkets roll är att ta fram metoder och verktyg för att bygga ett systematiskt brandskyddsarbete som matchar det nya sättet att dimensionera. I det arbetet borde Boverket och Räddningsverket kunna mötas. Funktionskraven måste leva vidare i ett systematiskt brandskyddsarbete under hela byggnadens livslängd. Där ligger en stor utmaning för Räddningsverket. Ibland görs det enligt Lundin antaganden vid dimensionering som inte alls stämmer med hur verksamheten senare bedrivs. En stor utmaning för räddningstjänsterna. De har möjligheten till helhetssyn på risk- och säkerhet i kommunen och kan stödja sig på flera lagstiftningar. Lagen om skydd mot olyckor har gett kommunerna frihet att utifrån kraven på systematiskt brandskyddsarbete, SBA, och brandskyddsdokumentation forma tillsynen av brandsäkerheten. Kan slinka igenom Räddningstjänsterna får inte bara ägna sig åt procedurfrågor. Stickprov är nödvändiga där man ger sig ned på detaljnivå i brandskyddsdokumentationen och om de misstänker att brandskyddet inte är bra. Hur bra eller dåligt är brandskyddet i det som byggts enligt de nya reglerna? Visst byggs det numera med ett i många fall tveksamt brandskydd. Det går inte att upptäcka eller bedöma nivån förrän om många år om eller när byggnaderna råkat ut för en riktig skada. En dålig lösning kan mycket väl slinka igenom trots de krav som finns. Tickande bomber Det Johan Lundin oroas mest över är att katastrofpotentialen inte beaktas tillräckligt vid projektering. Tickande bomber riskerar att byggas in. Som exempel nämner han stora öppna lösningar som i dag är på modet och där sprinkler ofta används för att säkra brandskyddet. Räknar vi med sabotage och att sprinklerna kanske är satta ur funktion när det väl brinner? Hur väl förberedd är räddningstjänsten egentligen, räknar man med rökspridning till varenda lägenhet i ett åttavåningshus? En ännu allvarligare brist är att räddningstjänstpersonalens säkerhet är lågt prioriterad, om ens alls, vid projektering av brandsäkerheten. Detta trots att det är ett krav som finns med byggnadsverksförordningen, den förordning som hela systemet med byggregler också vilar på. Det kan till exempel vara så att man reducerat bärförmågan och installerat sprinkler i stället. ÅKE SVENSSON

7 Sirenen Nr 1 Februari 2006 nyheter Foto: ÅKE SVENSSON Johan Lundin är den förste som trängt på djupet med att analysera de nya byggregler som kom för drygt tio år sedan. I december blev han teknologie doktor på kuppen, Ett av många problem: Stort utrymme för godtycke Bristerna i det nuvarande systemet för brandskydd i samband med nybyggnation är många. Johan Lundin redovisar dem i sin avhandling och kommer även med konkreta förslag till förbättringar. Här presenteras några av bristerna Lundin identifierat och ett antal förslag. n Tydliga kriterier för funktionskraven saknas i byggreglerna. Därmed är det svårt att visa att en lösning verkligen lever upp till kraven och samtidigt svårt att kontrollera om lösningen är tillräckligt bra. n Det finns ett stort utrymme för godtycke eftersom det i byggreglerna inte finns angivet hur man jämför analytisk dimensionering med risknivån vid förenklad dimensionering. n Enligt byggreglerna är förenklad dimensionering inte tillämpbar för byggnader där brand medför mycket stor risk för personskador, exempelvis höghus eller byggnader med vissa typer av samlingslokaler eller vårdanläggningar. n Vid förenklad dimensionering kan säkerhetsnivån variera kraftigt när byggregler, olika handböcker, tidigare praxis och annat blandas. Används sådana lösningar utan verifiering kan projektören ta ut svängarna med risk för att kraven i byggreglerna inte uppfylls. n Verifieringen, som är samhällets viktigaste kontrollmedel, ger inget kvitto på om byggnaden uppfyller brandsäkerhetskraven. n Variationen i säkerhetsnivåerna vid analytisk dimensionering är större än vid förenklad dimensionering. Godtycklighet styr i vissa fall i stället för enhetlighet, som målet var med funktionskraven. På lång sikt kan detta leda till nya katastrofbränder. n Vid analytisk dimensionering undersöks inte hur väl byggnaden klarar allvarliga bränder. Risken finns att brandskyddet för små bränder blir bättre i nya lösningar, men där det finns en fara att katastroferna både kan blir större och vanligare än tidigare. n Projektörerna glömmer eller struntar i att undersöka hur skyddet för räddningstjänstens insatspersonal påverkas när nya lösningar introduceras. Se över kontrollen! I sin avhandling föreslår han flera åtgärder: n Analytiska dimensioneringen måste regleras hårdare och kvalitetssäkras. Funktionskraven måste formuleras entydigt och med kriterier så att de blir verifierbara. n Kontrollsystemet i byggprocessen måste ses över. Det finns brister både i byggherrens egenkontroll och i kommunens kontroll via byggnadsnämnden och tillsynen. n Rutiner behövs för övergången från projekteringsfasen till användningen av byggnaden. n Kopplingen mellan brandtekniskt brandskydd och systematiskt brandskyddsarbete måste stärkas. För lite resurser satsades Dagens situation är ett resultat av en avreglering där för lite resurser har satsats på att skapa de nödvändiga förutsättningar som krävs för att det nya regelsystemet ska fungera. Utrymmet för projektören att tolka vilken nivå som är tillräcklig för att uppfylla funktionskraven är allt för stor. Dessutom fanns en överdriven tilltro till att byggindustrin själva kunde ta fram bra lösningar för att uppfylla kraven i byggreglerna, säger Johan Lundin. Han avslutar sin avhandling med ett antal förslag på förbättringar av den förenklade dimensioneringen för samlingslokaler, bland andra: begränsad lägsta takhöjd, begränsning av antal personer som vistas i en lokal, krav på minst tre utgångar oavsett area, 1 meter utrymningsbredd per 100 personer, inte 150 som i dag. Håller du med? Johan Lundin säger att samhället håller på att förlora kontrollen över brandsäkerheten vid nybyggnation. Håller du med? Skriv ner dina åsikter (max tecken) och skicka till Sirenen. e-post: Fakta Dimensionering En byggnads brandskydd kan dimensioneras direkt efter de allmänna råden i byggreglerna, BBR, och med stöd av Boverkets tekniska rapporter, så kallad förenklad dimensionering, eller genom att projektören med hjälp av beräkningar, provning eller försök visar att en annan lösning eller metod uppnår samma resultat, så kallad analytisk dimensionering. n Avhandlingen är på 446 sidor och på engelska, med svensk sammanfattning. Rapportnummer Kan hämtas som PDF från LTH Brandtekniks webbplats

8 nyheter Sirenen Nr 1 Februari 2006 När moderna gallerior, som den här i Malmö, byggs ställs höga krav på brandsäkerhet. Men många tycker att säkerheten är svår att bevisa. Har samhället förlorat kontrollen? Samhället håller på att förlora kontrollen över brandsäkerheten vid nybyggnation, påstår Johan Lundin i en Kristina Lindfeldt, räddningstjänsten Storgöteborg: Det har blivit svårare för oss att agera Redan för tio år sen när de nya byggreglerna infördes talade man egentligen om att samhället inte skulle ha kontrollen. Den skulle ligga på byggherren. Det är en direkt parallell till det vi ser i dag med lagen om skydd mot olyckor som förtydligar den enskildes ansvar samtidigt som samhället backar tillbaka och tonar ned sin roll med mindre fokus på tillsyn och mer eget ansvar. Kristina Lindfeldt, processansvarig för förebyggande på räddningstjänsten, tycker sig Pär Hansson, konsult, Bengt Dahlgren AB: Annan form av uppstyrning behövs Ja. Ett problem som vi fick med de funktionsbaserade reglerna var att det blev svårt att verkligen med verifieringen visa att man uppnått den säkerhet som föreskrivs i reglerna. Å andra sidan fanns det också mycket brister med det gamla systemet med detaljregler, det fanns ingen kontroll där heller. Hansson menar att det troligen behövs någon form av riskbaserade kriterier för verifieringen som säkerställer slutresultatet. För att nå dit krävs att Boverket med flera prioriterar och skjuter till resurser. Lagen om skydd mot olyckor ger frihet Nikolaj Tolstoy, Boverket: Avhandlingen kommer lägligt doktorsavhandling vid Lunds tekniska högskola. Den redovisas på de två föregående se brister i brandskyddet i nybyggnationen i Göteborg. Jag trodde väl kanske att våra brandskyddskonsulter i högre grad skulle dimensionera ett bättre brandskydd och hålla en marginal till reglernas miniminivåer. I dag tycker jag att vi ofta får vara med och hjälpa upp brandskyddet från ett dåligt läge till miniminivån. Visst kan det vara så som Johan Lundin säger. Just för brand är det svårt med verifieringen av funktionskrav eftersom det framförallt är de inträffade bränderna som är facit. På många andra områden är det lättare, där vi kan mäta och kontrollera på ett helt annat sätt. De riskantaganden man gör är naturligtvis väldigt viktiga. Det finns en varierande kunskap i kommunerna som gör att det många gånger blir lätt att lita på brandkonsulternas arbete. Ytterst handlar det om ett bra samspel mellan reglerna, hjälpmedlen och tillsynen. Vi ska bjuda in Lundin Boverket ser för närvarande över just de delar i byggreglerna som styr brandsäkerheten. Enligt Nikolaj Tolstoy finns det ingen exakt tidsplan och inte Inte som det var tänkt Det finns också flera goda exempel där beställaren mycket tydlig ställer krav på brandsäkerhet men då handlar det om verksamheter där säkerhet är en viktig del av affärsidén. Trots detta tycker inte Kristina Lindfeldt att det blivit riktigt som lagstiftaren tänkte sig. Byggnadsnämnderna är inte så offensiva som jag tycker de borde kunna vara. De är inte ute och kontrollerar i byggskedet och utför heller ingen tillsyn av det byggda, vilket jag tycker att de borde kunna. För vår del har det blivit svårare att agera. Vi kommer in i förvaltningsskedet och kan ta tag i brister när vi ser heller någon direkt koppling till den pågående översynen av plan- och bygglagen. Hur vi går vidare är mycket beroende av det konsultuppdrag vi har ute. För mig är det öppet vilka vägval vi tar i framtiden. Den ställning vi tagit hittills här på Boverket är att vi med några undantag inte har gett ut detaljbeskrivningar och handböcker om hur våra regler ska tolkas. sidorna. Sirenen frågade ett antal företrädare för branschen om de tycker att det är så illa. Läs deras svar! dem och agera utifrån lagen om skydd mot olyckor. I Göteborg har man trots att man är ett stort förbund bevarat relationen med fem olika stadsbyggnadskontor. Räddningstjänsten fungerar som rådgivare åt stadsbyggnadskontoren samt i sin egenskap av myndighet som remissinstans. Det fungerar relativt bra, de ropar på oss när deras kompetens inte räcker till, säger Kristina Lindfeldt. till kommunerna att organisera räddningstjänstverksamheten. Att trots detta behålla den koppling som finns mellan räddningstjänstverksamheten och brandskyddskraven i byggreglerna är ett område med många Pär Hansson frågetecken. Det behövs förmodligen en annan form av uppstyrning utan att man tar bort friheten, i dag är det ingen som har det ansvaret. Pär Hansson är också kritisk till den roll flertalet räddningstjänster verkar ha tagit i det nya systemet och framförallt efter det att lagen om skydd mot olyckor trädde i kraft. Det vi från konsultsidan sett är att räddningstjänsterna med några få undantag flytt fältet och i dag är osynliga i byggprocessen. Så var det inte tänkt. Vi hoppades att de skulle sluta vara konsulter för att i stället berika byggprocessen med sitt kunnande, men så har det inte blivit. Johan Lundins avhandling välkomnas på Boverket och den kommer lägligt mitt i pågående översynsarbete. Vi tycker det han säger är intressant, så pass intressant att vi tänker bjuda in honom hit till Boverket för att låta fler ta del av hans resultat. ÅKE SVENSSON Foto: BO NYSTRAND Räddningsverket: Det slimmas utan tanke Ja, absolut. Jag delar Lundins oro för framtiden. I dag slimmar man verkligen brandskyddet utan tanke på att det ska fungera under hela byggnadens livslängd, säger Mette Lindahl-Olsson (bilden) enhetschef på Räddningsverket. Enligt henne vilar ansvaret att göra rätt från början helt på byggherren och många kommuner har heller inte kompetens att kontrollräkna att brandskyddet är rätt dimensionerat eller att utöva tillsyn av komplexa lösningar. Byggnadsnämnderna har tillsynsansvaret i byggskedet, men där har kompetensen successivt försvunnit samtidigt som räddningstjänsterna inte alltid kommit med i de byggsamråd som lagen föreskriver. Brister kan i dag hittas via tillsyn från räddningstjänsten enligt Lagen om skydd mot olyckor. De kan i viss mån rättas upp med organisatoriska åtgärder men det räcker inte, enligt Lindahl-Olsson. Att rätta till tekniska brister kan bli mycket kostsamt. Bollen ligger hos Boverket Lagen om skydd mot olyckor får inte bli någon stödlagstiftning till Plan- och bygglagen. Bristerna i systemet med bygglagstiftningen är kända genom tidigare utvärderingar. Bollen ligger hos Boverket, som har en alltför svag roll i systemet. Det vore önskvärt att Boverket hade tillsynsansvar för länsstyrelserna och via denna insyn i kommunernas bygglovshantering. I dag har Boverket bara ett svagare uppsiktsansvar. Vi förväntar oss också att räddningstjänsterna gör stickprovskontroller och inte bara fokuserar på SBA och brandskyddsdokumentation. För att klara det måste de fortsätta hålla hög kompetens inom byggnadstekniskt brandskydd, anser Mette Lindahl Olsson

9 Sirenen Nr 1 Februari 2006 Räddningschefen hoppade av nyheter Ställde inte upp på ständiga besparingar I mitten av januari slutade räddningschef Jan Bejrum, 55, sitt jobb efter 32 år i ledningen vid räddningstjänsten på Gotland. Jag kunde inte längre ställa upp på ständiga besparingskrav, säger han. Ingen, varken ledning eller övriga anställda, mår väl av att ständigt brottas med ekonomiska diskussioner och nedskärningar. De senaste fem åren har detta varit i fokus på Gotland. Kraftiga effektiviseringar har genomförts, men inte tillräckligt för att nå en ekonomi i balans, säger Jan Bejrum. I maj förra året bestämde han sig för att hoppa av jobbet som chef för räddningstjänsten på Gotland för att på deltid jobba med säkerhetsfrågor i kommunen. Nya räddningschefen heter Johan Kallum, brandingenjör från Helsingborg. Sämre service Jan Bejrum hymlar inte med att de återkommande besparingsåtgärderna slitit på organisationen, med en lägre servicegrad som följd. Något som gotlänningarna till slut inte accepterade. För två år sedan uppvaktades kommunledningen med namnunderskrifter som samlats in av protesterande invånare. Tomma löften Politikerna lovade mer pengar till räddningstjänsten, vilket i nästa budget visade sig vara tomma löften. Jag ansåg då att jag inte kunde ta ansvar för en verksamhet som inte har tillräckliga ekonomiska resurser. För mig var det en fråga om förtroende och respekt. Det var ett personligt val och ställningstagande. Det kändes som hit men inte längre, jag har fajtats färdigt. Beslutet har mognat fram under några år, och jag känner ingen bitterhet. Hur reagerade politikerna? Det blev nog en överraskning för dom. Men samtidigt har respekten för mitt arbete alltid funnits, jag har trots allt en bra relation till politiken på Gotland. Och de ser det som positivt att mina kunskaper kommer till nytta i det fortsatta säkerhetsarbetet i kommunen. Avhoppet tycks dock ha fått effekt. I årets budget återfinns nämligen ett tillägg på 11,5 miljon kronor till räddningstjänsten. Kämpat för trygghet Jan Bejrum kom till Visby 1974 från Nybro i Småland. Han började som vice räddningschef, sedan 1982 har han varit räddningschef. Vad är du mest nöjd med? Det är svårt att säga. Men under 15 år har jag kämpat för att gotlänningarna ska få en öka trygghet genom tillgång till ambulanshelikopter dygnet runt. Tidigare har vi bara haft tillgång till detta dagtid. Men för två månader sedan togs beslutet i kommunstyrelsen att flyga dygnet runt och det känns som en milstolpe. Han nämner också införandet av vattendykning, kvalitetscertifiering av organisationen, utveckling av sjukvårdsrådgivningen. Ökat politiskt engagemang Han anser att politikerna tidigare tagit för lätt på räddningstjänstverksamheten. Men nya lagen om skydd mot olyckor är ett bra redskap som lett till att politikerna tvingats engagera sig. Ett bevis är att kommunstyrelsen nyligen fattat beslut om att införa en så kallad räddningsberedning bestående av tre av kommunstyrelsens politiker. Det kommer leda till att politikerna får ökad kunskap och delaktighet i räddningstjänstens verksamhet. De får då en ökad förståelse för räddningstjänstens villkor, vilket är nödvändigt när politiska beslut ska fattas. Blir säkerhetsstrateg Nu blir Jan Bejrum tjänsteman på deltid i kommunen som sakkunnig i säkerhetsfrågor. Han kommer jobba 25 procent med uppgiften. Enligt ett avtal han har sedan 1990 kan han lyfta lön från kommunen fram till pensionen, dock en lägre lön än som räddningschef. Fallskärmen kan kombineras med arbetet på kommunledningskontoret. Jag ser fram emot nya uppgifter, det ska bli spännande att vara med att utveckla säkerhetsarbetet, i stället för att förvalta. Men han tänker inte lämna räddningstjänstfrågorna bakom sig: Jag ser fram emot ett fortsatt samarbete på barrikaderna, hälsar han räddningstjänstkollegor landet runt. KATARINA SELLIUS Landets modernaste ambulanshelikopter Gotlands nya ambulanshelikopter är i bruk den modernaste i sitt slag i Sverige. Det bästa är att den flyger dygnet runt, det innebär ökad trygghet för gotlänningen, säger räddningschefen Jan Bejrum. I december förstärktes räddningstjänstens ambulanssjukvård med en ny helikopter, EC145. Landets modernaste vad gäller både utrustning och komfort. Den är större och snabbare och har en hastighet på 250 kilometer per timme, vilket förkortar flygtiderna, säger räddningsman Leif Jacobsson som sköter navigeringen. Han ser över navigeringsutrustningen när Sirenen får en titt på den gulgröna helikoptern i hangaren invid Visbys brandstation. 300 sjuktransporter I snitt har Gotlands ambulanshelikopter drygt 300 sjukvårdstransporter per år, varav 90 är akuta. Nu blir det fler resor i och med att vi flyger dygnet runt. Med den här kan vi flyga upp till tre timmar. Vi åker fram och tillbaka till Stockholm på en tank. Det tar 40 till 45 minuter till Huddinge, beroende på Han fick nog. Jan Bejrum slutade som chef för räddningstjänsten på Gotland i januari. Nu blir han säkerhetsstrateg i kommunen. Foto: KATARINA SELLIUS Ny värsting helikopter. Ambulanshelikoptern är startklar dygnet runt. Leif Jacobsson, räddningsman i Visby, har flugit amulanshelikopter i 16 år. vinden, konstaterar Jacobsson. I den nya ambulanshelikoptern som kostat 50 miljoner ryms alla funktioner som normalt finns på en intensivvårdsavdelning. Förutom akuttransporter klarar den även intensiv och kuvöstransporter. Bland annat finns en speciell kuvös för att transportera små barn till specialistvård på fastlandet. Helikoptern har den senaste tekniken inom navigering och radiokommunikation, den flyger i mörker och kan därför vara tillgänglig dygnet runt. En miljon i månaden Tjänsten är upphandlad och hyrs in genom ett avtal med SOS-Helikoptern AB, till en månadskostnad på en miljon. För att klara dygnetrunt jour finns tre piloter, sex räddningsmän, sex sjuksköterskor samt tre tekniker knutna till ambulanshelikoptern. En annan fördel är att den lastas bakifrån och bårarna är av samma typ som ambulanserna använder. Det innebär att patienten kan lyftas direkt in i ambulansen. Dessutom är den för säkerhets skull utrustad med dubbla motorer. Om en motor slutar fungera kan man ändå fortsätta flygningen och landa på ett säkrare ställe. Den gamla helikoptern har sålts till Australien. KATARINA SELLIUS

10 reportage 10 Sirenen Nr 1 Februari 2006 Brandförebyggare m VISBY. På Gotland gör sotarna jobbet åt försäkringsbolag och Brandskyddsföreningen. Gotlänningen har fått sin egen, personlige brandförebyggare. Åke Karlsson är trött på schablonbilden i media. Att framställas som den gemytlige sotaren som pratar sotarmoj, rensar tanternas spisar och dricker kaffe. För tusan, det är mycket mer än så. Det handlar inte bara om att skrapa sot ur skorstenar längre, vi är ett serviceföretag och har helt nya perspektiv på yrket. Inriktningen är brand- och olycksförebyggande arbete, miljö och energi. Från senap till sotare Brandförebyggarna står det numera på den gamla senapsfabriken i utkanten av Visby. Gotlands senap flyttade till Skåne, in flyttade skorstensfejarna och en golfsimulatorfirma. Det unika är att sotningen drivs av lokala Brandskyddsföreningen och Länsinvest, ett dotterbolag till Länsförsäkringar. Sotarmästare Åke Karlsson, med 30 år i yrket, är verksamhetsledare och tillsammans med 14 skorstensfejare täcker han in fastigheter på Gotland. Eller kunder, som han föredrar att kalla dem. Kopplingen sotning och brandskydd har inte varit självklar tidigare. Men nu märker vi en annan attityd till oss, vi får andra typer av frågor i dag, det är allt från energirådgivning till brandvarnare. Det är riktigt roligt. Konkurs blev vändpunkt För fyra år sedan var situationen inte lika munter. Sotningen på ön gick i konkurs. Det var en märklig upplevelse. En advokat kom till sotarkammaren och sade upp all personal, sen skulle vi städa och därefter gå hem. Men när vi satt där kom räddningschef Bejrum och röt till: Vi kan inte stänga ner sotningen, det handlar om skydd och säkerhet! Det tvingade fram en udda lösning där Brandskyddsföreningen och försäkringsbolagen blev räddningsplanka. Aktiebolaget Brandförebyggarna Gotland bildades, hela ön blev ett sotningsdistrikt och avtal slöts med kommunen. Det innebar att sotarna inte längre bara var sotare. Utan också Brandskyddsföreningens förlängda arm. Arbetar med skydd och säkerhet Förr kom sotaren bara till pannrummet och upp på taket, men nu jobbar vi mer inne i folks hem. Det blir naturligt att titta på andra saker. Vi pratar brandskydd, erbjuder brandvarnare och brandsläckare. Vi ger råd om eldning och braskaminer, besiktigar eldstäder och rökkanaler. Hittar vi brandvarnaren liggande på bänken utan batteri, ser vi till att den kommer upp igen. Det är en billig livförsäkring. Avsikten är att verksamheten på sikt ska gynna försäkringsbolagen. Kan vi rädda ett hus från att brinna ner, tjänar de pengar på det. Det har nog varit en aha-upplevelse att inse att de kan ha nytta av oss. Men Gotlands sotare vill tänja ytterligare på gränserna. Tanken är att sotarna också ska kolla mattkanterna och hemsäkerheten hos äldre, liksom vara första bil på plats vid en brand. Vi har dagligen 14 sotare som rullar ute i bygderna, vi täcker in hela Gotland. Och var och en är en jäkel på att hitta. Det har talats om att utrusta bilarna med GPS och koppla till larmtjänst. Vi ser oss som en framtida resurs för räddningstjänsten. Vi kan vara först på plats, lotsa brandbilarna rätt. Med sjukvårdsutbildning kan vi ge första hjälpen. Hellre en sotare på plats än ingen alls, konstaterar Åke Karlsson. Många dåliga skorstenar Mätbara mål är viktigt för verksamheten. Det främsta målet är att minska de eldstadsrelaterade bränderna med 30 procent under en femårsperiod. Man har bostadsbränder per år och i omkring 60 procent av dem är soteld brandorsak. Soteldar är ett stort problem. Det är en speciell ved här på ön, rik på tjära, förklarar Karlsson. Den nya brandskyddskontrollen har visat sig vara ett utmärkt verktyg. Vi visste att det fanns många dåliga skorstenar på Gotland, men att det var så här illa var överraskande. Under 2005 har Brandförebyggarna genomfört brandskyddskontroller. 800 har fått anmärkningar, 150 har fått förelägganden och måste åtgärdas. Vi trodde nog folk skulle bli förbannade när vi kom med en ny kontroll och ny avgift på 700 kronor. Men vi blev förvånade, folk tycker det är jättebra att vi kommer och ifrågasätter säkerheten och gör en grundlig kontroll. Utbildar i egen sotning Brandförebyggarna driver utbildningar i heta arbeten, brandskydd och egen sotning. Hittills har 120 personer utbildats i egen sotning. 60 av dem har sökt dispens och sotar själva. Det har också skissats på en tjänst där fritidshusägare erbjuds tillsyn av fritidshuset. Det kan handla om att stänga huset för vintern, eller sätta på värmen. Det är ju mycket med el, vatten, avlopp som ska fixas och de flesta ägarna bor på fastlandet. Utökade arbetsuppgifter kräver fler anställda och rekryteringen är ett stort bekymmer. Två skorstensfejare med teknikerkompetens på hela ön räcker inte långt. Och visst gnisslade det lite i leden Foto: KATARINA SELLIUS Varje kund på Gotland har en personlig sotare som de kan vända sig till. Vi har blivit mycket mer serviceinriktade. Mäklare anlitar oss vid husförsäljningar för att kolla upp eldningsanordningar. Det är lite av en revansch, förr var man någon som bara kom och skitade ner, säger Kjell Elmnert, som varit skorstensfejare i 42 år. när sotarna plötsligt skulle göra andra saker än att sota. Men det har vi kommit förbi, alla är med på noterna nu. Medvinden för sotningsverksamheten tycks ha smittat av sig även på gotlänningarna. I höstas hade vi en informationsträff om yrket och hela 60 personer dök upp. Det ledde till att tio procent av ansökningarna till Räddningsverkets nya sotningsutbildning kom från Gotland. Åke Karlsson hoppas att det kan leda till en föryngring i organisationen. Gärna tjejer. Det skulle vara en jättefördel att få in tjejer i den här gruppen män. Det här yrket passar definitivt lika bra för kvinnor. KATARINA SELLIUS Brandförebyggarna Åke Karlsson och Kjell Elmnert, Gotland.

11 Sirenen Nr 1 Februari 2006 reportage 11 ed nya utsikter Med sjukvårdsutbildning kan vi ge första hjälpen. Hellre en sotare på plats, än ingen alls. Tre röster: Hans Fransson, ordförande i Gotlands Brandskyddsförening, samt skadeförebyggare på Länsförsäkringar. Vi ser stora vinster med att driva sotningsverksamheten. Sotarna har redan alla kundkontakter upparbetade och en jättemöjlighet att utveckla och föra ut det brandförebyggande arbetet. Avsikten med att Länsförsäkringar satsar på verksamheten är förstås att de i förlängningen hoppas på lägre skadekostnader. Ulf Lindén, vd, Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund. Det är unikt att Brandskyddsföreningen och försäkringsbolag går samman om sotningen, jag tror inte det finns någon annanstans i landet. Det är ett intressant sätt att profilera sig och jobba förebyggande. Jag ser inget hinder att man åtar sig fler arbetsuppgifter, så länge man inte hamnar i intressekonflikt. Poppis på Gotland. När ansökningstiden till Räddningsverkets skorstensfejarutbildning gått ut, kom hela tio procent av ansökningarna från Gotland. Oerhört kul. Fyra av dem har dessutom börjat utbildningen. Vi behöver nytt blod i vår organisation, säger en nöjd Åke Karlsson som trivs med Gotlandssotarens nya roll. Jan Bejrum, före detta räddningchef, Räddningstjänsten Gotland och styrelsemedlem i Brandförebyggarna Gotland AB. Sotarkollektivet hungrar efter utveckling och att få avända sin fulla kompetens. Den nya lagstiftningen medför dessutom nya tankar om hur samhället kan utnyttja de resurser som redan finns. Med lokalkännedom, GPS i bilarna och kompletterande utbildning kan sotarna fungera som first responder, ge en första lägesrapport och genomföra livräddande åtgärder. I det ökade säkerhetsarbetet är sotarna en tillgång. Vi kallar dem brandförebyggare.

12 12 nyheter Sirenen Nr 1 Februari 2006 Kroppsvärmen farligast Klädseln hade ingen avgörande betydelse när rökdykaren omkom i Norrköping Det visar den undersökning professor Ingvar Holmér gjort på Arbetsmiljöverkets uppdrag. Försöken avslöjade att det är den egenproducerade kroppsvärmen som utgör största faran för en rökdykare. Det var vid en brand i en stängd nattklubb i maj 2003 som 29 årige brandmannen Niklas Råbesjö omkom under en rökdykning. Dödsorsaken fastställdes till värmeslag. Vid insatsen hade Niklas Råbesjö en extra träningsoverall under larmstället och frågan väcktes om detta kunde bidragit till den olyckliga utgången. Professor Ingvar Holmér, verksam vid Laboratoriet för termisk miljö på Lunds universitet, fick i uppdrag av Arbetsmiljöverket att undersöka om klädsel kan bidra till att man drabbas av värmeslag. Gång på rullband Fem brandmannaelever i 30 årsåldern på Räddningsverket Revinge deltog i undersökningen. Testet bestod av två arbetsprov, lätt arbete på testcykel i rumsklimat omedelbart följt av gång på rullband med en hastighet av 5 kilometer i timmen. Testerna genomfördes både med och utan larmställ. Två larmställ testades, RB 90 och Ary som den omkomne använde. Vid ett av Ary försöken användes även en träningsoverall under. Testen genomfördes i en klimatkammare som höll 55 grader och på rullbandet skulle försökspersonerna med full rökdykarutrustning försöka gå 30 minuter. Såväl försöksledaren som de själva kunde välja att avbryta. Om personen nådde 39 graders kroppstemperatur skulle försöket avbrytas. Ingen klarade 30 minuter Ingen av försökspersonerna klarade gå tiden ut utan klev utmattade av bandet efter minuter. Detta sammanföll med att deras kroppstemperatur nådde omkring 39 grader. Enligt slutsatserna i undersökningen var värmebelastningen så hög att den är jämförbar med en rökdykarinsats under extrema förhållanden. Arbetsproven visade att larmstället och den tunga rökdykarutrustningen ökar värmebelastningen. Ju tyngre klädsel och utrustning, desto snabbare stiger kroppstemperaturen. Däremot kunde man inte se att den extra träningsoverallen hade någon betydelse. 39 grader kritisk punkt Undersökning kom något överraskande fram till andra omständigheter som har större betydelsen än klädseln: det är den egenproducerade kroppsvärmen som utgör största faran för en rökdykare. Den kritiska temperaturen ligger omkring 39 grader, det var då de flesta i undersökningen tvingades ge upp och kliva av bandet. Värmelagringen sker så snabbt när den kritiska punkten närmar sig att risken är att rökdykaren inte är medveten om hur nära utmattning han är. Man måste känna sin kropp och veta när det är dags att gå ut. Undersökningen visade också att kroppstemperaturen fortsätter stiga efteråt, i några fall så mycket som en halv grad. Först efter minuter börjar temperaturen falla och inte förrän efter minuter förväntades kroppstemperaturen vara nere på normal nivå. Viktigt avbryta i tid Detta har betydelse för hur lång tid en rökdykare måste vila innan han kan skickas in igen. Någon form av temperaturmätare i utrustningen kan vara en lösning. Det gäller att avbryta i tid. Bryter man vid 39 grader vet vi nu att tio minuter senare kan kroppstemperaturen vara upp i 39,5 grader. Kanske är det bättre att avbryta vid 38,5 grader för att rökdykaren snabbare ska återhämta sig. Med det här måste man prova sig fram till. I slutändan är det individen som måste lära känna sina begränsningar och fatta beslutet. Fixering vid klädseln Ingvar Holmér anser att diskussionen handlat för mycket om olika larmställ och vad man har under. Det har blivit lite för mycket fixering vid detaljer i klädseln, där finns mindre att hämta. I stället är det viktigt att lära känna utrustningen och sin egen reaktion, att man märker när man närmar sig den kritiska punkten. Man måste ha tuffa test för att lära känna sin begränsning. GUNNO IVANSSON Reviderad föreskrift 2007 trycker på Rökdykning är Under 2007 kommer nya, reviderade rökdykningsföreskrifter. Det är inte tänkt att bli stora förändringar utan mer förtydligande av gällande regler. En ändring kan bli att räddningsledarbegreppet försvinner. Rök och kemdykning regleras i Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, kort och gott kallad AFSen. Den senaste versionen är från Det har hänt mycket sedan dess, bland annat ny teknik med värmekameror, skärsläckaren och övertrycksventilation, säger Tommy Eriksson Wikén på Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket ser inga skäl till några genomgripande förändringar av föreskriften. Det omdiskuterade kravet på 1+4 vid rökdykning ligger fast. Beslutar man sig för att rökdyka då måste det kravet uppfyllas. Ta bort räddningsledare Arbetsmiljöverket vill byta ut begreppet räddningsledare. Vi utgår från arbetsmiljölagen och för oss är räddningsledarbegreppet inte avgörande, vi talar hellre om arbetsledare. Ur vårt perspektiv behöver det inte i alla lägen vara en räddningsledare som fattar beslut om rökdykning. När räddningsledaren kommer övertar denne dock ansvaret. Däremot måste det vara en arbetsledare i någon form. Revideringen handlar huvudsakligen om att förtydliga och bringa klarhet i de regler som finns. I stället för förändringar kommer det att finnas utförliga kommentarer, Tommy Eriksson Wikén bland annat till en av de centrala paragraferna i den nuvarande föreskriften, paragraf 11, som lyder: Räddningsledare skall se till att de risker som rök eller kemdykare utsätts för är rimliga med tanke på vad som kan uppnås med insatsen. Arbetsmiljöverket får ofta frågor kring paragrafen och på senare år har rökdykningen generellt hamnat under debatt, inte minst efter dödsolyckan i Norrköping våren Rimliga risker I kommentarerna kommer det att tryckas på att det verkligen görs en riskbedömning och vad som kan avses med rimliga risker; att man inte bara följer invanda mönster och sätter in rökdykare mer eller mindre slentrianmässigt. Inom räddningstjänsten har rökdykning glidit över till att bli en släckmetod, medan det från Arbetsmiljöverkets synpunkt alltjämt är en metod för att rädda liv. På något sätt har räddningstjänsten fått för sig att det alltid ska rökdykas. Finns inte liv att rädda ska man inte rökdyka. Det är lätt att vara efterklok, men dag två i Norrköping är Ta bort föreskriften Arbetsgivarsidan vill helst ha bort föreskriften om rökdykning. Frågan bör ligga under portalföreskriften systematiskt arbetsmiljöarbete. Den nuvarande föreskriften är alltför detaljstyrd. Arbetsgivarna vill inte se fler kommentarer i föreskriften. Kravet på en 1+4 styr hela vår verksamhet i dag. Utökade kommentarer skapar praxis och ännu mer detaljstyrning, säger Linus Eriksson, sammankallande i en arbetesgrupp från Sveriges kommuner och landsting som lämnat synpunkter under revideringen av rökdykarföreskriften. Enligt Linus Eriksson, chef för operativa insatser vid räddningstjänsten i Malmö, är det få arbeten så är så reglerade som rökdykning. De flesta farliga arbeten regleras av föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Vi har andra, nog så farliga arbetsuppgifter där vi har flera skador, exempelvis trafikolyckor och arbete på tak. Jag menar inte att man ska ge avkall på säkerheten, men som det är nu ifrågasätts det om man ens kan planera för att åka ut med annat än 1+4. Hindrar utveckling Han anser att kravet på 1+4 snarare är ett hinder för utveckling av arbetsmiljö och metodik. Rökdykning borde ligga under portalföreskriften systematiskt arbetsmiljöarbete där ansvaret för arbetsmiljön läggs på arbetsgivaren. Vi vill ha övergripande funktionskrav som säkerställer att arbetsgivaren tar sitt ansvar. Den lokala riskbilden ska styra kanske ett exempel på när man inte skulle gått in, eftersom det vad jag förstår, stod klart att det inte fanns något liv att rädda. Kanske finns det andra alternativ. Framskjuten enhet är ett exempel på angreppssätt för att slippa rökdykning på och kraven ska bygga på lokala riskutredningar och överenskommelser. Kanske att man reglerar vissa funktioner som till exempel kompetens och utbildning. Jag inser att det är ett alltför stort steg att ta bort föreskriften nu, men på sikt tror jag inte det behövs en särskild detaljreglering. Däremot håller han med Arbetsmiljöverket om att begreppet räddningsledare kan tas bort och ersättas av arbetsledare. Räddningsledarbegreppet har inget med rökdykning att göra. Räddningsledaren kan sitta i en ledningsbuss två kilometer bort. Den som bedömer läget bäst är arbetsledaren för gruppen, en uppgift som kanske kan kombineras med rollen som rökdykarledare.

13 Sirenen Nr 1 Februari 2006 riskbedömning nyheter Ny internutredning: 13 livräddning Satsa eller lägg ned två skolor vissa skadeplatser. Överhuvudtaget tycker han att arbetsmiljöfrågor hamnar i skymundan inom räddningstjänstens område. Jag har märkt det när jag läst några av de nya handlingsprogrammen där man tappat Bra med kommentarer Rör inte 1+4 för rökdykning och behåll räddningsledarbegreppet. Det anser heltidsbrandmännen. Däremot är de positiva till utökade kommentarer. Både heltidare och deltidare har velat försäkra sig om att det inte ruckas på kravet på att det ska vara fem man, 1+4, vid rökdykning. Arbetsgivarna ser helst att föreskriften försvinner genom att frågorna förs över till portalföreskriften systematiskt arbetsmiljöarbete. En synpunkt som heltidsbrandmännen inte delar. Det skulle kommunerna missbruka. De försöker hela tiden hitta nya möjligheter att minska styrkorna. Det måste finnas en regel som bestämmer hur det ska gå till vid rökdykning, säger Conny Peterson, brandmästare i Växjö. arbetsmiljön. Man kan inte planera en verksamhet om man inte väger in arbetsmiljön. Arbetsmiljölagstiftningen väger lika tungt som lagen om skydd mot olyckor, säger Tommy Eriksson Wikén. Han är en av åtta i Kommunals arbetsmiljögrupp som GUNNO IVANSSON Conny Peterson fått lämna syn-punkter på revideringen av rökdykarföreskriften. Räddningsledarbegreppet vill gruppen ha kvar. Begreppet är så inarbetat inom räddningstjänsten och risken är att en ändring skapar förvirring. Certifierad räddningsledare Vi vill gärna ha en certifiering som garanterar att räddningsledaren är kvalificerad att göra riskbedömningar och avgöra om det vid en insats är fråga om livräddning eller inte. Fylligare kommentarer i föreskriften välkomnas av Conny Peterson och hans kollegor. I den reviderade rökdykarföreskriften kommer det att tryckas på att det verkligen görs en riskbedömning; att man inte bara följer invanda mönster och sätter in rökdykare mer eller mindre slentrianmässigt. Vi vill ha förklaringar speciellt av rökdykarledarrollen, skyddsgrupp och nödlägesgrupp med mera. Då kan man se vad som gäller för att inte hela tiden hamna i tolkningar. Liksom heltidarna har deltidarnas representanter tryckt på att ministyrkan på 1+4 inte får ändras. Något som ofta diskuterats är definitionen av rökdykning. Här vill Brandmännens riksförbund (BRF) ha ett klargörande. Vi vill få inskrivet att rökdykning är det när räddningsledaren beordrar inträngning i brandrök, säger Bengt Sörqvist, ordförande i BRFs arbetsmiljögrupp. BRF vill också man ska främja de tekniska hjälpmedel som finns för att förbättra rökdykarna arbetsmiljö, till exempel IR kamera, övertrycksventilation och skärsläckaren. Satsa på tillväxt och behåll fyra skolor. Eller lägg ner två skolor. Det är de två tunga alternativen i utredningen om framtiden för Räddningsverkets skolor. Räddningsverket har för många elevplatser i nuvarande utbildningar. Det konstateras i den pågående interna skolutredningen (Risk och säkerhetsutbildningens utveckling). Samtidigt föreslås i Försvarsberedningens rapport en ökad satsning på utbildning inom kris och säkerhet. Blir en sådan satsning av kan det komma Räddningsverkets skolor tillgodo. En sådan satsning kräver högre anslag från staten. Och då behövs fyra skolor, säger Åke Lindström, ansvarig för utredningen. Minska med 25 procent Behovet av utbildningsplatser i skolornas nuvarande utbud är hämtat från en enkät som utredningen gjort. 51 räddningstjänster som servar 108 kommuner svarade. Kommunerna motsvarar en dryg tredjedel av landets befolkning. För åren redovisas ett behov, uppräknat för hela landet, som ligger klart under det antal platser Räddningsverket erbjuder. I utredningen konstateras därför: n Antalet platser på tvååriga utbildningen i skydd mot olyckor (SMO) bör kunna minskas med 25 procent, från 320 till 240 platser per år. n För grundutbildning av deltidsbrandmän (räddningsinsats) bedöms behovet av platser vara 15 procent lägre än planerad volym. n Grundutbildning och vidareutbildning bedöms totalt behöva minskas med 20 procent. n Antalet utbildningsdagar totalt på skolorna kan minskas med , från till Med det underlag vi har i dag verkar 320 SMO elever högt. Det är angeläget att det följs upp vad som händer med eleverna när de är utexaminerade. Det finns också en osäkerhet om SMO eleverna söker jobb överallt. Hur stor överutbildning behövs för att alla kommuner ska få folk till sina tjänster? säger Lindström. Utredningen anser vidare att finansieringsfrågorna för utbildning i risk och säkerhet bör ses över. Kravet på att vissa utbildningar ska vara helt intäktsfinansierade ifrågasätts. Fortbildning, exempelvis för brandmän som gått gamla utbildningen, ges inte samma förutsättningar som grundutbildningen. Varför inte? De syftar till samma sak. Fortbildning bör också stödjas med anslagsmedel. Filialskola ett alternativ I utredningen nämns sex olika alternativ för framtiden. Från fyra skolor till två. Däremellan finns alternativ med två eller tre fullvärdiga skolor i kombination med en eller två filialer. Filialskola kan exempelvis vara att enbart teoretisk utbildning erbjuds, övningsfältet försvinner. Om två skolor skulle avvecklas beräknas den ekonomiska besparingen på sikt till drygt 90 miljoner kronor per år. Det ger ekonomi över för utveckling, samtidigt minskar det handlingsfriheten om utbildningsvolymen behöver ökas. Ska utbildningsverksamheten ökas och prioriteras eller blir ekonomin begränsande även i framtiden, det är vad det ytterst handlar om. Ojämn beläggning Utredningen lyfter fram tre alternativ. Förutom att satsa på tillväxt och fyra skolor eller lägga ner två, har utredningen ett tredje alternativ som innebär vänta och se och ta beslut stegvis när osäkerheterna försvinner. Beläggningen på skolorna är ojämn. Hotell och restaurangverksamheten går ekonomiskt dåligt. Förr var helpension en förutsättning för att läsa på skolorna. Så är det inte längre, många väljer att bo och äta på andra håll. Senast 1 mars ska utredningen lämnas till regeringen. 22 mars läggs Krisberedskapspropositionen. Om den kommer att beröra skolornas framtid återstår att se. PER LARSSON

14 14 nyheter Sirenen Nr 1 Februari 2006 Explosionsrisken kräver ombyggnad av E85-mackar Räddningsverket anser att hanteringen av E85 och etanol ska uppfylla samma säkerhetskrav som för bensin. Målet är att undvika olyckor. Vår uppfattning är att medvetenheten om riskerna i dag är relativt god och att våra rekommendationer följs, säger Björn Herlin, handläggare på Räddningsverkets enhet för brandfarliga och explosiva varor. Allt fler väljer att köra bilar som drivs med E85, cirka 85 procent etanol och 15 procent bensin. Främsta anledningen är omtanke om miljön, men det finns risker med E85 om det inte hanteras på rätt sätt. E85 bildar till skillnad från bensin och diesel explosiva ångor vid normala svenska utomhustemperaturer. E85 brinner också med högre temperatur och kräver speciell skumvätska för brandsläckning. Vi brukar säga att bensin sällan bildar en explosiv ångluftblandning men att E85 och etanol nästan undantagslöst bildar en sådan vid normala svenska temperaturer, säger Björn Herlin Cisternen kan explodera Sker en antändning vid tankningen genom exempelvis en gnista på grund av statisk elektricitet stannar inte branden vid mynningen av pumpmunstycket utan fortplantas ner i cisternen som kan explodera. Räddningsverket och Svenska Petroleuminstitutet, SPI har gett ut gemensamma rekommendationer för åtgärder på bensinstationer. I dessa sägs bland annat att cisterner och pumpar för E85 bör utrustas med flamspärr i gasåtervinningssystemet. Den hindrar en eldslåga att slå ner i cisternen. I början var det här ett problem men idag finns det åtminstone två godkända fabrikat på marknaden som uppfyller kraven, säger Herlin. Ledningar rostar sönder Andra åtgärder som nu vidtas är att upphakningsmekanismen på pumphandtaget till E85 pumpar tas bort. Detta för att minska risken för antändning på grund av statisk elektricitet. Ytterligare en risk med E 85 och etanol är att dessa kan leda till att cisterner, rörledningar med mera avsedda för vanlig bensin rostar sönder. Materialet i cisterner som ska innehålla E85 ska därför vara godkänt för E85. Hela systemet kring en bensinstation, cisterner, pumpar, slangar, rör och mätarskåp är idag standardiserat i EU för användning med enbart bensin och diesel. Det mesta har ställts på huvudet eftersom hela systemet är uppbyggt kring standarder. Till exempel ger de testvätskor som används i standarderna idag inga prognosvärden för E85, berättar Björn Herlin. Krävs nytt tillstånd Det krävs också tillstånd från kommunen för hantering av brandfarliga varor på bensinstationer. Ett tillstånd som meddelats för hantering av bensin gäller inte automatiskt för hantering av E85. Det krävs nytt tillstånd om man kompletterar verksamheten med E85. Ansökan ska också föregås av en utredning av riskerna och anläggningen får inte tas i drift förrän den avsynats av kommunen och förklarats uppfylla kraven för en säker hantering. Nu är det inte bara bensinstationen som måste göras säker. Även själva bilen måste klara av de risker som tankning och drift med E85 medför. En bra beskrivning av problematiken återfinns i Vägverkets nyligen genomförda regeringsuppdrag, rapport FO :10 997, om konvertering av begagnade bilar till drift med alternativa bränslen, bland annat E85. I den rapporten har även Räddningsverket gett sina synpunkter på risken för brand och explosion. Flamspärr i bensintanken Räddningsverkets uppfattning är till exempel att ett elfel i bilens bränslepump skulle kunna leda till en antändning och sannolikt en exploderande bensintank. Säkerheten kring bilens tanknings- och bränslesystem ska kommande vecka diskuteras vid ett möte på Sveriges Provningsanstalt i Borås. Räddningsverket anser att ett sätt att göra tankningen ännu säkrare är att montera en flamspärr i påfyllningsröret till bilens bensintank. Ytterligare ett problem som måste lösas är hur gasåtervinningen från bilens tank ska hanteras. En svensk biltillverkare har kommit långt med ett aktivt gasåtervinningssystem i bilen, där ångorna återvinns, säger Björn Herlin. I Stockholm har E-85 och etanolproblematiken blivit särskilt tydlig. Bussarna i lokaltrafiken drivs med ren etanol. Varje buss innehåller med full tank omkring 400 liter 95-procentig etanol. En trafikolycka med en buss inblandad eller en Foto: ÅKE SVENSSON Blått handtag för grönt bränsle. Pumpen för E85 är lätt att hitta. Handtaget saknar upphakningsmekanism så att du måste hålla i handtaget under hela tankningen. Allt för att minska risken för statisk elektricitet som skulle kunna leda till en antändning av bränsleångorna. invallningsbrand vid en cistern är realistiska scenarion. Klarar 2-3 minuters brand Försök som genomförts av bland andra företaget Kemetyl har visat att en cistern bara klarar 2-3 minuters brand i invallningen och sedan kan explodera. Vid ett av försöken med en behållare flög gaveln på behållaren vid explosionen uppskattningsvis 150 till 200 meter. Ett skräckscenario för räddningstjänsten. En brand är med rätt skumvätska inte mer svårsläckt men risken för att skadas av kringflygande delar vid en explosion är stor. ÅKE SVENSSON

15 Sirenen Nr 1 Februari 2006 nyheter 15 Kemexpert: 104 dog i bränder 2005 Räddningstjänsten behöver utbildning Det är bara en tidsfråga innan en fordonsbrand i en E85 driven personbil eller etanol driven buss inträffar. Det menar Leif Hylander på räddningstjänsten vid Perstorp/Hässleholm och Kemberedskapen Skåne. Hylander efterlyser information och ett utbildningspaket för landets räddningstjänster. Leif Hylander anser att en av de viktigaste åtgärderna för räddningstjänsterna är att se till så att det finns tillgång till alkoholresistent skumvätska. Det är ett absolut måste och jag vet att i Sverige finns det räddningstjänster som fortfarande enbart har vanlig detergent skumvätska, det blir gärna en kostnadsfråga eftersom det alkoholresistenta skummet är dubbelt så dyrt. Exploderande bilar Det som tills nu bara varit verklighet på bio med exploderande bilar är snart en verklighet i Sverige anser Leif Hylander. E85 bildar en explosiv gasblandning redan i bränsletanken vid normala svenska temperaturer, något som inte gäller för vanlig bensin. Finns det en tändanledning så smäller det. Det bör kanske komma ett krav på att ha ett flamskydd monterat även i påfyllningsröret till bränsletanken på de fordon som ska köra på E85. Risk på verkstaden När en etanolbil står på verkstaden till exempel är jag inte säker på att man idag vet vilken risk den utgör. Den har en explosiv gasblandning i tanken och det kräver hänsyn vid exempelvis heta arbeten, säger Hylander. På samma sätt utgör egenskaperna hos E85 ett hot vid räddningstjänstens insats vid en trafikolycka med åtföljande brand. Gasblandningen är helt klart en stor risk vid en personbilsbrand. De här fordonen har ju ingen utmärkning och kan ge en obehaglig överraskning både vid en brand ute på vägen eller vid en brand i ett villagarage eller på en bilverkstad. Risken är särskilt stor om det brunnit ett tag och det har det ju som regel när räddningstjänsten kommer på plats. Det gäller att ta det oerhört försiktigt och klä sig ordentligt och skydda sig, vilket kanske inte alla gör vid en normal bilbrand idag, menar Leif Hylander. Om man normalt går på och släcker en bilbrand med vatten ska man nog tänka om och använda premix inledningsvis och därefter expanderat skum. Pulversläckare i bilen För den enskilde finns också risker. Tänker man lagra E85 i en dunk hemma i garaget eller bak i bilen bör man vara informerad om riskerna. Även den som kommer tidigt till en olycka med brand i fordonen bör ta det försiktigt och har man släckare i bilen eller hemma ska det absolut vara pulver om man ska rå på etanol eller E85. ÅKE SVENSSON 104 människor dog i 101 dödsbränder under 2005, enligt preliminära siffror. Det är en återgång till mera normala siffror jämfört med år 2004 då det inträffade extremt få dödsbränder i Sverige. I ett längre tidsperspektiv innebär104 brandoffer trots allt ett bidrag till en svagt neråtgående kurva. Men det är inget vi är nöjda med. Dödsbränderna måste bli färre i en betydligt snabbare takt, säger Ulf Erlandsson, brandutredare på Räddningsverket. Räddningsverket har samlat detaljerade uppgifter om alla dödsbränder på samma sätt sedan Alla variabler som ålder, kön, boendeform, brandorsak, startutrymme, startföremål, inverkan av rökning, alkoholpåverkan, sjukdomar med mera har systematiskt analyserats. Inga entydiga svar har hittats och inga mönster framträder som kan förklara den tillfälliga nedgången i dödsbrandstatistiken Döda i bränder snitt Seminarium om dödsbränder i Norrköping Svenska Brandskyddsföreningen och Norrköpings brandförsvar genomför 16 mars ett seminarium om bostadsbränder. Den 11 december förra året omkom två personer och två andra rökskadades allvarligt i en lägenhetsbrand i Norrköping. Ingen av dem bodde i den lägenhet där det brann. Brandvarnare fanns och olycksutredningen visade inga allvarliga brister i det byggnadstekniska brandskyddet. Vad hände och varför? Handlar lösningen för bostadsbränderna om helt andra saker än brandvarnare och systematiskt brandskyddsarbete? Räddningsverket, Boverket, fastighetsägare och hyresgäster medverkar i seminariet. För mer information, kontakta Ulf Lago, Norrköpings Brandförsvar, eller Göran Schnell, Svenska Brandförsvarsföreningen, Kraftigt ökad försäljning av E85 Regeringen har i samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet beslutat att utfärda en lag som tvingar stora bränslesäljare att sälja förnybara drivmedel. Den nya lagen träder i kraft den 1 april SRV aktuellt om skumsläckning av etanol Hur ska räddningstjänsten agera vid en brand i etanol eller E85? Räddningsverket har gett ut rekommendationer för skumsläckning i ett SRV aktuellt nr 2/2003 Basutrustning för släckning av spillbrand efter tankbils eller järnvägsolycka. Bladet finns att ladda ned från Räddningsverkets webbplats, I bladet ges anvisningar för val av skum och procentuell skuminblandning vid släckning. Gränsen för när ett alkholresistent skum behövs går vid tio Utbyggnaden av pumpar med förnybara bränslen som till exempel biogas eller etanol ska ske successivt mellan den 1 april 2006 och den 1 januari Redan i dag finns det enligt portalen över 300 bensinstationer som tillhandahåller E85 och utbyggnaden fortsätter i snabb takt. Måste sälja förnybart I ett första steg ska de största stationerna som säljer mer än 3000 kubikmeter bensin eller diesel per år tillhandahålla minst ett förnybart bränsle. År 2010 ska även mindre säljställen vara skyldiga att sälja förnyelsebart. Svenska Petroleuminstitutet, procents etanolinblandning när det gäller släckning av tankbils eller järnvägsvagn, säger Ingvar Hansson, handläggare på Räddningsverkets avdelning för effektiva räddningsinsatser. Dan Wargclou är lärare vid Räddningsverkets skola i Skövde och han utesluter inte att det ökade intresset för miljöfordon och därmed risken för att dessa hamnar i trafikolyckor kommer att påverka utbildningen i metoder, teknik och taktik vid en trafikolycka. Vi tittar just nu på hur vi SPI, räknar med att ha de första officiella siffrorna över försäljningen av E85 klara i februari. Bolaget OKQ8, som säger sig vara marknadsledande med hälften av den svenska försäljningen, rapporterade enligt ett pressmeddelande en fördubbling av försäljningen jämfört med 2004 till tio miljoner liter etanol. Under 2006 räknar bolaget med en ytterligare ökning med 60 procent. måste förändra utbildningen. I standardrutinerna idag i undervisningen dras alltid en slang fram till olycksplatsen men det är inte självklart med skum och framförallt inte alkoholresistent skum, säger Wargclou. Planer finns också på att försöka få tillgång till några E85 fordon för att i samarbete med någon fordonstillverkare provelda och testa metoder och teknik. Räddningsverket bjuder in till forskardagar februari äger Räddningsverkets forskardagar rum i Karlstad. De nio nya forskningsprojekt som Räddningsverket finansierar från och med 2006 presenteras. Dessutom redovisas resultaten från två avslutade projekt. Forskardagarna är öppna för både forskare, praktiker från räddningstjänsterna och andra inom området risk och säkerhet. För mer information och anmälan, gå in på Spolarvätska kan orsaka bilbränder Det kan ha varit spolarvätska som orsakade den svåra bilbranden utanför Hjo, då tre ungdomar omkom strax före jul. Spolarvätskan i bilar kan nämligen vara en lika stor brandrisk som bensin, enligt Ulf Erlandsson, brandutredare vid Räddningsverket. Spolarvätska som inte blandas ut kan innehålla upp till 60 procent alkohol och är därmed brandfarlig. Kommer den ut på varma motordelar så tar den lätt eld. Spolarvätsketanken brukar sitta långt fram i motorrummet, som är det första som skadas vid en olycka, säger Erlandsson som tycker att biltillverkarna ska tänka om när det gäller placeringen av behållare för spolarvätskan. Dessutom borde alla ha en rejäl handbrandsläckare i sin bil, men den måste vara ordentligt fastsatt. Vid Hjoolyckan var det dock inte branden som dödade ungdomarna.

16 16 nyheter Sirenen Nr 1 Februari 2006 Föraren omkom i farligt gods-olycka Räddningsinsatsen vid den svåra tankbilsolyckan utanför Falkenberg i november förra året fungerade bra. Som ofta var radiokommunikationen ett problem när stora resurser inkallas. En viktig erfarenhet handlar om att avsluta räddningsinsats. När räddningstjänsten avslutas saknas någon som har det övergripande ansvaret, säger Fredrik Åkesson, räddningsledare vid olyckan. Farligt gods Det här var den första dödsolyckan med farligt gods inblandat sedan 1988 då tre personer omkom i två olika olyckor (se faktaruta). Olyckan inträffade strax före 8.30 på förmiddagen 21 november på en bro vid Heberg söder om Falkenberg. I samband en omkörning sladdade en personbil in i tankbilen. Tankbilen kraschade in i räcket, välte och en våldsam brand utbröt. Inledningsvis var det meter höga lågor och en oerhörd värmeutveckling. Bron krackelerade och är nu, en och en halv månad senare, fortfarande avstängd, berättar brandingenjör Fredrik Åkesson. Tankens innehåll oklart På platsen finns två broar och förarhytten blev hängande mellan broarna. Räddningstjänst fick snabbt besked om både olyckan och dess omfattning tack vare att räddningschefen råkade passera olyckplatsen. Däremot var det oklart vad tanken innehöll. Skylten hade skadats och det enda vi kunde se av UN numret var en 5:a, men vi utgick från att det var bensin eftersom farlighetsnumret var 33. Man kom snart kontakt med ägaren till godset. Därigenom fick man veta att tanken innehöll 55 kubikmeter isobutyraldehyd, en mycket brandfarlig vätska som används vid färgframställning, och att transporten gick två gånger dagligen från Stenungsund till Perstorp. Kallade in kemresurser Eftersom man omgående fått veta att det var en stor olycka kallades resurser snabbt in. Skumresurser från Halmstad och Varberg larmades liksom Räddningsverkets kemdepå i Perstorp. Även deltidsstyrkorna i Getinge och Vessigebro ryckte ut. Foto: LEIF HYLANDER Lastbilshytten blev fullständigt utbränd och föll ner mellan broarna. Chassiet föll ända ner till marken och där påträffades den omkomne chauffören. Siffror föll bort. Både vid Falkenbergs-olyckan och en olycka i Sundsvall några veckor senare försvann siffror från skylten med UN-nummer. Räddningsverket kommer nu i det internationella ADR-arbetet att verka för fasta skyltar Fakta Dödsolyckor farligt gods Olyckan utanför Falkenberg är den första dödsolyckan på nästan 20 år med farligt gods inblandat välte en tankbil med bensin i Råckstadrondellen utanför Vällingby. Bensinen antändes och två personer omkom. Året därpå kolliderade två lastbilar utanför Köping. Den ena var en styckegodsbil med natriumklorat i lasten och den andra en tankbil lastad med diesel. En våldsam explosion inträffade och en person omkom. Efter Råckstad-olyckan uppmärksammades riskerna med rondellkörning, men en undersökning av tankbilsolyckor åren visade att de flesta olyckor är singelolyckor och sker på vanlig vägsträcka. Efter en dryg timma var branden släckt med hjälp av 500 liter skumvätska. Tanken var osektionerad och det mesta brann upp. Vid läktringen av tanken samlades bara 300 liter upp. En del hade runnit ut i ett dike under bron men det lyckades man stänga in. I början av januari samlades alla parter som deltog i insatsen för en erfarenhetsåterföring. Samverkan mellan alla aktörer fungerade mycket bra, men som vanligt var det problem med radiokommunikationen och man tvingas höra på samtal som låser förbindelsen. En annan sak vi tar med oss är informationen inåt i organisationen. Däremot fungerade information och kontakt med massmedia mycket bra. En viktig lärdom är från överlämnandet när räddningstjänsten är avslutad. Överlämningen blev inte som vi ville. Restvärdesledaren fick inte det bemötande han önskade om samarbetet mellan försäkringsbolag, restvärdesledare och det drabbade transportföretaget fungerade inte bra. Bärgningen fördröjdes Det fanns bland annat ett avtal med en annan bärgare än den som var på plats. Bytet av bärgare medförde att bärgningen fördröjdes med ett par timmar. När räddningsledaren kliver av finns ingen som har det övergripande ansvaret, säger Fredrik Åkesson. Vid en farligt gods olycka i Sundsvall några veckor senare upprepades problemet med siffror som försvinner. I det internationella ADR arbetet kommer Räddningsverket därför att verka för fasta skyltar. Falkenbergsolyckan ska utredas av haverikommissionen i samarbete med Räddningsverket. GUNNO IVANSSON

17 Sirenen Nr 1 Februari 2006 nyheter 17 Sverige skulle inte klarat cisternbranden London. Bränsle för 2,7 miljarder kronor gick upp i rök. Branden i oljedepån norr om London blev gigantisk. Är det såna här bränder man kan förvänta sig, då är inte vår dimensionering för att släcka tillräcklig, säger Erik Egardt, brandingenjör vid Räddningsverket. Branden i Hertsfordshire, fyra mil norr om London, har betecknats som den största i Europa sedan andra världskriget. Strax efter klockan sex på söndagsmorgonen 11 december inträffade första explosionen. Inom en halvtimme kom ytterligare två mindre explosioner. Varför är ännu inte klarlagt, eller åtminstone inte offentliggjort. Men det är troligt att de två senare explosionerna kom när cisterner och annan utrustning hettats upp av branden som följde den första explosionen. Stålet tappar för övrigt största delen av sin hållfasthet vid 900 grader, säger Erik Egardt som åkte till London som observatör. Krossade fönster 3 km bort Den första explosionen krossade fönster och tryckte in dörrar på hus på ett avstånd upp till tre kilometer människor evakuerades i flera dygn, ett tiotal skolor förblev stängda efter helgen. Tidpunkten för explosionen var gynnsam, det fanns få personer i närheten. 43 personer skadades, men bara två så svårt att de fick stanna på sjukhus. Vad hade hänt om explosionen skett mitt på dagen en vanlig arbetsdag? Strålningsvärmen gjorde att branden spred sig till allt fler cisterner. Totalt kom 20 cisterner att omfattas av branden. Mängd kontor förstörda Det första dygnet ägnade räddningstjänsten i huvudsak åt att genomsöka byggnader efter skada samt släcka bränder i det närliggande området. På området fanns en mängd kontorsbyggnader för 400 företag. En stor del av dem totalförstördes. Egendomsskadorna beräknas till 7 14 miljarder kronor. Strålningsvärme antände byggnader hundratals meter från branden. Det brann så länge att man inte kunde rädda några nämnvärda värden i berörda cisterner. Det tog 26 timmar innan räddningstjänsten kunde börja släcka där branden startade. Dels för att man var rädd att få ut gifter i grundvattnet, dels Foto: ERIK EGARDT Tryckvågen från explosionen krossade husfönster på upp mot tre kilometers avstånd, den enorma värmen från cisternbränderna antände fastigheter på flera hundra meters avstånd. Räddningstjänsten förfogade över all skumsläckningsvätska som fanns i Storbritannien, men tvingades ändå vänta med släckningen för att vätskan skulle räcka. Branden i oljedepån norr om London betecknas som den största i Europa sedan andra världskriget. för att vara säker på att skumvätskan skulle räcka för att släcka mängden bränsle. Går man på för tidigt innebär det bara att man förbrukar sin resurs. Man måste se till att det förblir släckt. Det kräver is i magen när man sitter på allt skum i Storbritannien och ändå väntar på mer. Hur snabbt brinner innehållet ur en cistern, om vi förutsätter att inget av innehållet läcker ut? Avbränningshastigheten är cirka 4 millimeter per minut, det gör knappt sex meter på ett dygn. Taktiken räckte inte till Britternas släckutrustning bygger på samma teknik och taktik som den som finns för oljedepåer i Sverige, utvecklad av Williams i USA. Här visade den sig inte vara tillräcklig för att gå på för fullt direkt. Dessutom hade den befintliga brandvattenförsörjningen, en rörledning som går runt området, förstörts av den första explosionen. Man räknar med att det är en cisternbrand man möter. Men är det en sån här explosion med efterföljande brand i flera cisterner samtidigt man kan förvänta sig, då har varken riskanalyser, räddningstjänstresurser eller annat rätt dimensioner. På tisdag eftermiddag, två och ett halvt dygn efter första explosionen, var samtliga cisterner släckta. Under släckningsarbetet förbrukades 240 kubikmeter koncentrerad skumvätska. Sverige skulle behövt hjälp Det innebär att om en liknande brand skulle inträffa i Sverige skulle vi behöva europeisk hjälp med skumvätska, Släckmedelscentralens resurser är 144 kubikmeter. Kan inte ske hos oss Jag tror inte vi kan få en så här förödande brand i Sverige, inte ens om det allra värsta händer. Det säger Ingvar Hansson, brandingenjör på Räddningsverket. I Sverige finns storskalig släckutrustning i Göteborg, Malmö, Stockholm och Sundsvall för att hantera bränder i oljedepåer. De lokala räddningstjänsterna ansvarar för de operativa insatserna. Resurserna tillhandahålls av Släckmedelscentralen (SMC) som ägs av de svenska oljebolagen. Den största cisternen finns i Norrköping. Skulle den börja brinna rycker man ut från både Göteborg och Stockholm, säger Ingvar Hansson. Har bättre förebyggande Han tror inte att en brand som omfattar ett stort antal cisterner kan inträffa i Sverige. Buncefielddepån i Hertsfordshire är den femte största i Storbritannien. Mängden lagrad vätska är inte imponerande stor, däremot omsättningen. Varje dag brukade 400 tankbilar fyllas. Depån lagerhöll enbart raffinerad vätska, till största delen bensin, diesel och flygbränsle. PER LARSSON Dels har vi ett bättre förebyggande arbete, dels har vi inte så stora komplex. Jag har fått intrycket av att hela området i London var mycket mer sammanbyggt. I Sverige lever varje depå mer sitt eget liv. Räddningsverket, Statens Provningsinstitut och Svenska Petroleuminstitutet planerar ett studiebesök vid Buncefielddepån i Hertsfordshire.

18 18 nyheter Sirenen Nr 1 Februari 2006 Information till allmänheten Uppdraget tas inte på allvar Täby. Räddningstjänsten informerar slentrianmässigt. Det tycker Anders Fridborg, produktionschef och brandingenjör i Södra Roslagens Brandförsvarsförbund. Information är ett av våra viktigaste uppdrag, men vi informerar utan medveten tanke och analys Södra Roslagen lägger cirka 900 mantimmar om året på att informera femteklassare i skolan. Vi gör detta år efter år utan att egentligen veta vilken effekt det har. Det är samma teckningar som färgläggs, samma information som ges till barnen. Hur vet vi att det är bästa och effektivaste sättet att informera på? Kan det finnas något annat som vi kunde gjort i stället? Det är sådant vi måste fråga oss, säger Anders Fridborg. Enskildes ansvar inte nytt Med nya lagen om skydd mot olyckor fick kommunerna en rad nya uppgifter. Att underlätta för den enskilde att ta sitt ansvar är numera ett av flera huvuduppdrag. Det är egentligen inget nytt, det har kommunala räddningstjänsten sysslat med länge. Men i och med att det betraktas som ett huvuduppdrag bör vi göra detta lika seriöst som när vi släcker bränder. Så sker inte i dag, anser han. När det gäller att släcka bränder har vi utvecklat metoden i över hundra år. Men när det gäller rådgivning och information, gissar vi. Analys gav inga svar Under våren tog räddningstjänstförbundet hjälp av en brandingenjörselev för att utreda vad underlätta för den enskilde innebär. Genom att analysera målgrupp, metod och budskap hoppades man få en bild av hur informationsverktyget bäst kan användas för att nå målen det vill säga färre olyckor. Men ju mer vi grottade ner oss i ämnet, desto fler blev frågorna. Frågor som: vilka ska vi nå? Vad ska vi informera om? När ska vi nå ut, när är målgruppen mottaglig? I vilken miljö? Kan vi använda andra metoder, mobiltelefon, tv, hembesök? Foto: KATARINA SELLIUS Är det här, hemma hos folk, som räddningstjänsten ska in med sitt budskap? Anders Fridborg, brandingenjör och produktionschef vid Södra Roslagens Brandförsvarsförbund, anser att det inte finns någon seriös forskning om hur räddningstjänsten bäst når ut med sitt budskap. Anställde informatör Ett resultat av inventeringen är rekryteringen av en informatör med marknadsföringskompetens. Första uppgiften blir att utreda hur räddningstjänsten i framtiden ska jobba med information och rådgivning samt vilka målgrupper som ska prioriteras. Vem är den enskilde? Om mitt mål hade varit att sälja choklad eller tvättmedel är jag övertygad om att jag hade skaffat mig den kunskapen omedelbart. I dag vet vi att de flesta som dör i bränder gör det i hemmiljön. Brandskador i bostäder kostar försäkringsbolagen 3-4 miljarder om året. Ändå läggs endast en mycket begränsad del av räddningstjänstens resurser på att förebygga bränder i hemmen, säger Anders Fridborg som även frågat Räddningsverket om råd. Finns ingen forskning Men inte heller Räddningsverket tycks ha ägnat den här frågan någon särskild uppmärksamhet. Det finns ingen forskning på området, konstaterar han. Därmed drar han drar slutsatsen att det varken finns någon medveten tanke eller vedertagen metod bakom den information till den enskilde som räddningstjänsten sysslar med. Det är synd. I vår organisation har vi 200 brandmän som samtidigt är informatörer. Rätt använda och med rätt informationsverktyg, kanske vi kan nå mycket längre. När vi är ute med brandbilen och informerar allmänheten är det ofta de redan frälsta som kommer fram. Men hur når vi den alkoholiserade mannen som sängröker och som på fyllan får för sig att steka korv på spisen mitt i natten? En broschyr i brevlådan? Nej, jag tror inte det. Informationsverksamheten är viktig. Varje kommun bör ha en plan för vad och varför man ska informera. Det är upp till varje kommun, beroende på riskbild och resurser, hur den ser ut. Det säger Mette Lindahl- Olsson, enhetschef vid Räddningsverkets olycksförebyggande avdelning. Räddningsverket har ingen sammanställd forskning om vilka informationsinsatser som verkligen leder till att olyckor minskar. Men det finns en hel del forskning och utvärderingar Förbundet har bland annat sneglat på hur man arbetar i England. England gör hembesök I London erbjuder brandmännen kostnadsfria hembesök för en home fire safety check. I Liverpool bokar man in besök i alla hushåll. Vad gör vi? Vi har i alla fall inte satt alla dödsbränder i bostäder i samband med behov av riktad information mot hushållen. Några snabba svar på alla frågor räknar Anders Fridborg inte med. Att följa upp långtidseffekter av informationsinsatser tar tid, men genom att arbeta grundligt med också detta uppdrag kan vi bli mer effektiva, tror han. KATARINA SELLIUS Viktigt ha informationsplan av informationskampanjer. Bland annat har vi byggt vårt skolmaterial på det som framkommit i den forskning Mette Lindahlkring barn Olsson och bränder som pågått sedan Olika grupper är mottagliga för information i olika skeden av livet. Känner man till hur olika grupper fungerar, kan man styra informationsinsatserna mer effektivt. Samtidigt är det ett föränderligt område, konstaterar hon: Nya generationer och förändrade riskbilder ställer även krav på förändrad informationsverksamhet. Räddningstjänster har börjat anställa beteendevetare och informatörer med kunskaper i marknadsföring. Även om brandmännen är uppskattade när de kommer ut, är de inte automatiskt informationsproffs. De kan behöva hjälp med hur informationen ska förpackas och vilken strategi kommunen ska ha för sin kommunikation med allmänhet och andra.

19 Sirenen Nr 1 Februari 2006 nyheter 19 Sveriges kommuner klarar inte stor oljeolycka Beredskapen mot oljeolyckor har brister i väsentliga avseenden. Det hävdar Riksrevisionen som granskat den svenska oljeberedskapen. Räddningsverket får kritik på flera punkter, bland annat för att man inte når ut med sitt stöd till kommunerna. Följden av bristerna är att Sverige i nuläget inte klarar en stor oljeolycka i Östersjön. Bakgrunden till granskningen är att fartygstrafiken med oljetransporter i Östersjön har ökat. Fartygen blir allt större och mellan 1995 och 2017 beräknas transporterna öka med 40 procent. Granskningen omfattar enbart den kommunala beredskapen, det vill säga när oljan nått land. Dessförinnan har Kustbevakningen ansvaret för miljöräddningstjänsten till sjöss. Riksrevisionen kommer i sin granskning fram till att Sverige inte klarar en stor oljeolycka. Slutsatsen baseras på brister på följande punkter: l Få kommuner har beredskapsplaner för oljeskadeskydd l Det statliga stödet från Räddningsverket och Naturvårdsverket når inte ut l Saneringsfasen är utanför myndigheternas kontroll l Oklarheter kring oljeskyddsförråden l Räddningsverkets tillsyn är otillräcklig l Naturvårdsverkets ansvar är oklart De flesta kustkommunerna i syd och mellansverige har gjort riskanalyser och identifierat oljeutsläpp som en risk för kommunen. Men bara en knapp tredjedel av kommunerna har en beredskapsplan för oljeskydd och enligt Riksrevisionen är flera av dem ofullständiga och många är gamla. Räddningsverkets tillsyn har varit alltför blygsam och Foto: PETER LUNDGREN Brister i oljeberedskapen. Riksrevisionen har granskat den svenska oljeberedskapen och hittade allvarliga brister. Räddningsverket medger att man har svårt att nå ut till kommunerna, men inte att beredskapen är dålig. i huvudsak inriktat sig på att ge stöd vid tillämpning av den nya lagen. En av Räddningsverkets uppgifter är att föra ut erfarenheter till kommunerna. De uppföljningar som gjorts har handlat mest om miljöeffekter men inte hur man leder och organiserar oljeskyddsinsatser. Fem oljeskyddsförråd På fem olika platser i landet har Räddningsverket placerat ut oljeskyddsförråd. Förråden är en förstärkningsresurs som kommunerna får använda mot att de ställer upp med personal som sköter och kör ut utrustningen. Riksrevisionen har funnit att personalen är otillräckligt övad och oklar över sin roll. Dessutom ifrågasätter man om förråden har tillräcklig kapacitet för ett större oljepåslag. Karl Erik Kulander, verksamhetsansvarig för Räddningsverkets kärnenergi och oljeberedskap, säger att man är medveten om bristerna och att åtgärder är på gång. I dag har vi inte beredskap att klara den stora olyckan, det vill säga ett utsläpp på ton olja eller mer. Strandskyddet är dimensionerat för att klara ett oljeutsläpp på ton. Vi har en inriktning att fördubbla strandskyddskapaciteten till ton. Det arbetet ska vara klart För att klara en stor olycka krävs i framtiden att samhället samordnat ställer resurser till förfogande, säger Karl Erik Kulander. Han medger också att Räddningsverket haft svårigheter att nå ut till kommunerna med information. Det är svårt att nå rätt personer i kommunerna och att få någon att ställa upp. Vi har tvingats ställa in kurser och utbildningar. Vi försöker hitta nya forum att nå ut med information. Åtgärdspaket på väg Redan under första kvartalet i år ska det gå ut ett åtgärdspaket till kommunerna. Oljeskyddspaketet innehåller bland annat sanerings och uppföljningsmanualer, checklista för det stora oljeutsläppet och information om Svenska miljöinstitutets oljejour. Enligt rapporten är Räddningsverkets tillsyn otillräcklig, men Lars Ekberg, chef för Räddningsverkets tillsynsenhet, delar inte uppfattningen att kommunerna har dålig beredskap. I rapporten redovisas att de senaste 20 åren har vi haft fem oljeolyckor där kommunerna genomfört räddningsinsatser och inte i något fall har det framförts kritik mot kommunernas sätt att lösa uppgiften. Det tycker jag tyder på att kommunerna har en beredskap. Planering för sanering är inte föremål för statlig tillsyn, däremot finns statligt stöd för kommunernas insatser i dessa fall. Förändras hotbilden kan både saneringsplaneringen och planeringen för räddningsinsatser behöva ses över, säger Lars Ekberg. GUNNO IVANSSON Trappan hemmets farligaste plats Trappan är sannolikt hemmets farligaste plats. De flesta olyckorna sker dock i vardagsrum och sovrum. Och det vi drabbas av både i trappan och sovrummet är fallolyckan. Det visar en rapport om olyckor i hemmet som Räddningsverket tagit fram i samarbete med flera andra myndigheter, bland annat Boverket. Varje år skadas personer i sin bostad. Risken att skadas i hemmet är ojämnt fördelad åldersmässigt. De flesta som skadas är barn under tre år och äldre över 80, främst kvinnor. Det är fler som skadar sig i hemmet än i arbetslivet, men det beror på att vi tillbringar mer tid i hemmet, säger Jan Berglöf på Räddningsverkets Nationellt centrum för lärande från olyckor (NCO), och en av av personerna bakom undersökningen. En uppgift som fick utredarna att höja på ögonbrynen var att de som bor i äldreboenden skadas fyra gånger oftare än äldre som bor kvar hemma. En av tio på äldreboende drabbas av skada. Men det har inte med boendeformen att göra utan beror på att äldre som hamnar på äldreboende har sämre hälsa. Den vanligaste olyckstypen i hemmet är fall utom i åldersgruppen där kläm och skärskador är vanligast. Samma åldersgrupp, ända upp till 64 år, löper minst risk att skadas i sin bostad. Nästan hälften av alla olyckor sker i vardagsrum och sovrum (inklusive hall). Var femte inträffar i köket. I köket är största hotet kläm och skärskador. Ungefär var tionde skada sker i trappan och med hänsyn till den korta tid som tillbringas i trappor är de sannolikt hemmets farligaste plats. I rapporten konstateras också att bostaden är en ojämställd plats, fler kvinnor än män skadas i hemmet. Rapporten bygger på uppgifter från EHLASS registret (European Home and Leisure Accident Surveillance System) som innehåller födjupade data om skadade personer vid Umeå universitetssjukhus, Hälsinglands sjukhus och Skaraborgs sjukhus. Sjukhusens upptagningsområde täcker 5 6 procent av landets befolkning och utifrån detta har man gjort en skattning för nationell nivå.

20 20 porträttet Sirenen Nr 1 Februari 2006 Kommunalrådet tror på Jönköping. Acko Ankarberg Johansson är kristdemokrat och kommunalråd i Jönköping. Trygghet och säkerhet är en grundläggande kommunal uppgift. Vi politiker har ett stort ansvar att driva detta arbete. Trygghet hör ihop med välfärd. Man ska kunna lita på att räddningstjänsten kommer när något händer. Men det handlar också om stadsplaneringen, belysning och trafiksituation. Vad har politikerna för betydelse för säkerheten i kommunen? Stor betydelse. Räddningstjänsten har i alla tider varit duktiga och skött sig själva och har inte behövt några politiker. Men nu, sedan synen på säkerhetsarbete breddats genom nya lagen, krävs det mer av politikerna. Säkerhetsarbetet är inte enbart en räddningstjänstfråga. Fler kan arbeta för att skapa trygghet genom samarbete över yrkesgränserna. Sjukvården, hemtjänsten och socialtjänsten är också igång dygnet runt. Räddningstjänsten är en bra motor i det lokala säkerhetsarbetet, men det är många kuggar som tillsammans ska utföra jobbet, säger hon, men medger att det varit svårt att få andra förvaltningar i kommunen att ta sitt ansvar. Myndiga män med guldram Väggarna i den pompösa korridoren som leder fram till Acko Ankarberg Johanssons hörnrum i Rådhuset i Jönköping är kantade med myndiga män, porträtterade på tunga tavlor med guldram. Mina föregångare. Men jag har aldrig förstått varför de ser så arga ut, säger hon. Det tog många år innan Jönköping fick ett kvinnligt kommunalråd. Men nu är vi plötsligt i historisk majoritet. Av de fem heltidsanställda kommunalråden i Jönköping, är tre kvinnor. Acko Ankarberg Johansson har avböjt riksdagsarbete eftersom hon trivs med att vara lokalpolitiker. Jag trivs med att jobba nära människor. Det innebär dagliga kontakter med kommuninvånare, möten på gatan där man får omedelbar feedback. Du ska veta vilka dina politiker är. Berömda hårslingor Hon är ett känt ansikte på stan, senast var det en kund hos hennes frisör som bad att få samma slingor som Acko. Hon är engagerad i säkerhetsfrågor och jämställdhet. När hon deltog paneldebatten på konferensen Brand 2005 i Västerås, rev hon med sina klara och tydliga svar ner både skratt och applåder. Lagen om skydd mot olyckor ger varje kommun möjlighet att bestämma vilka mål man vill ha och vilka åtgärder som måste till för att nå målet. Räddningsverket ger oss input och underlag. Men det är varje kommun som har det lokala ansvaret för att exempelvis ordna det lokala säkerhetsarbetet inom äldreomsorgen. Kommunerna får stort handlingsutrymme och det ställer krav på Hejdad på gatan. Om jag vill köpa ett indiskt seriemagasin om yoga? Ja, varför inte. Acko Ankarberg Johansson är ett känt ansikte för kommuninvånarna. Heja HV. Hockey engagerar på flera sätt. När ortens damlag i hockey fick omöjliga träningstider i ishallen, blev hon upprörd. Nu har vi jobbat för att de ska få bättre istider framöver, säger Acko Ankarberg Johansson. politiken att vara tydlig. Det är bra att utgångspunkten i lagen är att var och en har ansvar för sin egen säkerhet. Vi har länge varit invaggade i tron att staten ska ta hand om oss, men så är det ju inte. Men det är inte samma som att var och en ska sköta sig själv. Det offentliga träder in när vi själva inte räcker till, när något allvarligare händer. Trygghet ingen valfråga På Brand 2005 spelade man upp ett framtidsscenario där trygghet och säkerhet var årets valfråga. Är vi där nu? Jag tror att fler än mitt parti kommer att lyfta fram trygghetsfrågorna. Men förmodligen blir det jobben, eller snarare bristen på jobb, som blir huvudfrågan i valdebatten. Trygghet och säkerhet skulle kunna bli en het valfråga om något händer som visar på bristande säkerhet och trygghet. Jämställdhet viktigt Jämställdhetsfrågor är viktiga för Acko Ankarberg Johansson. Det var också den första frågan hon lyfte som ny styrelsemedlem i Räddningsverkets styrelse för tre år sedan. Hon efterfrågade könsuppdelad statistik och pushade för jämställdhetsarbetet inom verket. Det är inte acceptabelt att vi har så få kvinnor inom svensk räddningstjänst. De är så få att man känner dem vid namn. Nu har man fått en Andrea till räddningstjänsten, den första kvinnliga brandmannen i Jönköping. Det är roligt, för tjejer behövs givetvis också i den här branschen. Hon ser inte att det skulle vara några Politiker till yrket. Acko Ankarberg Johansson (kd ningstjänst. Men jag ser gärna frågan om tryggh förvaltningar i det här tankesättet. större hinder för kvinnor att arbeta inom räddningstjänst, än inom andra fysiskt krävande yrken. Om man spetsar till det skulle man kanske kräva fystester även för personal inom äldreomsorg, säger hon. Fystester även i äldreomsorgen I bland går jag bredvid inom omsorgen för att bilda mig en uppfattning om jobbet. Det är ett oerhört tungt arbete att lyfta människor i olika situationer, flera gånger varje dag. Dessutom ska det göras med respekt. Det är inte enbart räddningstjänst som kräver god fysik av sin personal. Det är viktigt att vi synliggör de hinder som finns för kvinnor inom räddningstjänsten. Jag skulle inte vilja bli inkvoterad för att jag är kvinna. Men jag vet att det är svårt att bryta ny mark på

21 Sirenen Nr 1 Februari 2006 porträttet 21 säkerheten Acko Ankarberg Johansson Uppdrag: Kommunalråd Ålder: 41 Familj: Min man Bosse som är lärare Bakgrund: Fritidspolitiker sedan Musiklärare och studieorganisatör. Begravningsentreprenör under sju år i sin pappas företag. Slutade där 1999 när hon blev politiker på heltid. Intressen: Körsång, musik, yoga. HV 71 supporter. Går på hockey när tid finns. Som ung hände det att jag plankade in i tredje perioden. Följer även dam hockeylaget Queens i div I. Är medlem i: Kvinnomuséet Amalia, en förening för jämställdhet, KFUM, Allianskyrkan, Rotary, Kristdemokraterna ) har varit heltidspolitiker sedan Dessförinnan var hon begravningsentreprenör. Ett av hennes politiska ansvarsområden är räddet och säkerhetsarbete ur ett vidare perspektiv. Det är inte enbart en räddningstjänstfråga, men det är en utmaning att få med övriga Text och foto: KATARINA SELLIUS en enkönad arbetsplats. Det ställer stora krav på dem som jobbar i verksamheten, att öppna upp för minoriteter. Det är lika tufft för de män som arbetar inom förskolan. En manlig förskollärare frågade mig en gång: hur mycket ska man tåla? Ska jag varje gång jag går på toaletten på jobbet behöva läsa roliga lappar om hur män är och inte är? Det kanske kan jämföras med tjejer som råkar ut för lättklädda almanackor. Hockeyintresserad Hon har alltid reagerat på könsdiskriminering. Hockeyintresset har engagerat henne inte bara i HV 71 utan också ortens damlag. Vet du när de fått träningstider i ishallen mellan 18 och 20 på lördag kväll! Men nu har vi jobbat för att de ska få bättre istider framöver. Innan hon blev heltidspolitiker arbetade hon i sin fars begravningsfirma. Som begravningsentreprenör har jag yrkeserfarenhet av att möta människor i kris och sorg. Det finns sällan några givna ramar eller system för hur det ska gå till, det handlar om att vara sig själv och lyhörd i mötet. När jag arbetade som studieorganisatör reste jag runt på en föreläsningsturné med en präst från Kista, som berättade om den svåra bussolyckan i Norge då många barn omkom. Jag insåg då hur oerhört viktigt det är att hantera kriser på rätt sätt, att man vet vad man gör. Politisk hjärtefråga? Äldrefrågor. Det finns mycket man kan göra för att förebygga olyckor, men det krävs ett helhetstänkande liksom samverkan mellan alla från hemtjänst till räddningstjänsten. Ett väl fungerande trygghets och säkerhetsarbete ger dessutom lägre kostnader i och med att sjukvårdskostnaderna minskar. Men vi får inte glömma att fråga människor vad de vill ha, vi ska inte köra över folk och säga åt dem vad som är bäst för dem. Blev av med jackan i brand Hon har en personlig erfarenhet av räddningstjänst som vanlig svensk. Som 9 åring blev jag av med jackan i den stora branden på Esso motorhotell i Jönköping Jag och en kompis hälsade på kompisens mamma som jobbade i köket. Vi hann springa ut i säkerhet, men minnet av branden har fastnat. Tillsammans med övriga kommunalråd sitter hon i kommunens krisledningsnämnd. För två år sedan gick hon Försvarshögskolans chefsutbildning för katastrofledning. Det är mitt ansvar som politiker att rusta mig så mycket jag kan. Det är kunskaper som jag kan tillföra min kommun, jag har nytta av det i vardagen. Ficklampa i handväskan Vi hamnade i allt från långvariga strömavbrott till terrorattacker. Vi fick inblick i hur man hanterar kriser, vad gör vi, när gör vi det man, vilka kan vi kalla in, hur går det till, hur informerar vi? Sedan dess har hon alltid en ficklampa i handväskan. Man vet ju aldrig när strömmen går.

22 22 nyheter Sirenen Nr 1 Februari 2006 Betygsätter brandskyddet i kommunerna Försäkringsbolag ställer tuffare krav FALUN. Egen föreskrift om systematiskt brandskyddsarbete. Ett eget frågeformulär med betygssättning och uppföljning genom egen tillsynsverksamhet. Det är några av de verktyg som förebyggandgruppen vid Dalarnas försäkringsbolag i Falun använt för att få fart på kommunernas förebyggande arbete. Förebyggande brandskydd Dalarnas försäkringsbolag, i dagligt tal kort och gott Dalarnas, är ett fristående försäkringsbolag inom Länsförsäkringar. Det skadeförebyggande arbetet är organiserat i gruppen Skadeförebygg med Roger Andersson som chef. Nya lagen väckte tankar Redan under 2003 när snacket om den kommande lagen om skydd mot olyckor kom igång väcktes tankar och idéer på huvudkontoret i Falun. Helt klart en av de lagar som berört oss mest under senare år och eftersom vi är den part som näst efter ägaren har den största ekonomiska risken vid en olycka eller skada var det FALUN. Alla lantbruk bör bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Det anser Jan Stålhandske, skadeförebyggare vid Dalarnas försäkringsbolag i Falun. Brandskydd på lantbruk naturligt för oss att ställa oss frågan: vad kan vi göra? säger Roger Andersson och Kjell Engström, riskingenjör med många års erfarenhet från försäkringsbranschen. Svaret blev en bred satsning för att informera om lagen och stimulera framförallt till systematiskt brandskyddsarbetet bland bolagets kunder. Som ett första steg har han tillsammans med kollegor i andra länsbolag sett till att en enklare form av systematiskt brandskyddarbete nu införts i Lantbrukarnas Riksförbunds egenkontroll för lantbruk, Miljöhusesyn. Startpunkten var en storbrand i ett lantbruk utanför Borlänge i juni Skadan är ännu inte färdigreglerad, men det handlar om kanske närmare 18 miljoner kronor i skadekostnad. Djurlivräddningen genomfördes på ett bra sätt, men redan tidigt stod det klart att det fanns fog för bolaget att ifrågasätta räddningstjänstens släckinsats. Bland annat blev ett antal mjölkningsmaskiner av senaste modell lågornas rov, kostnad per styck 1,3 miljoner kronor plus kringutrustning. Dålig information om nya lagen Vid ett möte efter branden som initierades av Dalarnas Försäkringsbolag där räddningstjänsten, länsstyrelsen och Lantbrukets Brandskyddskommitté deltog ventilerades insatsen. Man visste helt enkelt inte vilka värden och risker Ett eget frågebatteri Den största satsningen har genomförts mot kommunerna i länet. Startpunkten var tre anlagda bränder inom loppet av tio dagar i mars Skadekostnaderna uppgick till miljoner kronor och ledde till att Dalarnas i september samma år genomförde en kommundag. Den följdes upp med en inventering där Kjell Engström tillsammans med den nyanställde brandingenjören Peter Fredricsson besökte 14 av Dalarnas 15 kommuner. Avsikten var att inventera ambitionerna inom systematiskt brandskyddsarbete, SBA. Vi ville framförallt få en bild av vad vi ansåg var en acceptabel nivå, berättar Fredricson. Med den så kallade SBA-snurran som grund utvecklades ett eget frågebatteri som användes vid alla möten. Efter varje möte var vi noga med snabb feedback med åtgärdsförslag i skall- och börform. De generella skrivningarna i bolagets försäkringsvillkor har Dalarnas kompletterat med en egen föreskrift där krav ställs på systematiskt brandskyddsarbete. Skulle allvarliga brister i SBA upptäckas vid den kommunala tillsynen eller bolagets egen tillsyn förbehåller sig Dalarnas rätten att både förändra försäkringens omfattning. Om en skada skulle inträffa, som har sin orsak i bristande SBA, kan ersättningen sättas ned med 20 procent, dock lägst 1 och högst 100 prisbasbelopp. Kommuner underkändes Efter den första omgången besök gjordes en sammanställning med betygssättning från 1-5 för varje kommun och för varje del i SBA. De olika delarna har sedan viktats med en faktor till ett sammanvägt betyg. Utan att namnge någon kommun, sammanställdes resultatet för hela länet och presenterades på en gemensam samling där varje Säkerheten på lantbruk trillar mellan stolarna som fanns i byggnaden och det saknades insatsplan, säger Jan Stålhandske. Enligt Stålhandske har lantbrukens säkerhetsarbete helt trillat mellan stolarna bland det aktörer som har informations- och tillsynsansvar mot lantbruken. Länsstyrelserna har besiktningsansvar men fokuserar enligt Stålhandske mest på djurskyddet och lägger över ansvaret för säkerheten på försäkringsbolagen eller brandskyddskommittén. Efter mötet i Borlänge enades parterna om fortsatt samarbete. Mitt intryck är annars att kommunen inklusive räddningstjänsten de senaste åren inte legat på framkant när det gäller lantbruken och man har inte informerat alls om lagen om skydd mot olyckor. Fortfarande ett stort mörker I Dalarna har Jan Stålhandske konkreta planer på att följa upp LRF:s egenkontrollsystem med en egen blankett där också motsvarande försäkringsvillkor som ställs på kommunerna om systematiskt brandskyddsarbete är aktuellt. Det känns som att informationen börjat komma ut lite bättre nu men totalt sett är det fortfarande ett stort mörker, säger Jan och efterlyser aktivare arbete från kommunerna inklusive räddningstjänsterna och mer offensivt samarbete mellan aktörerna. ÅKE SVENSSON kommun fick en egen rapport och på så sätt kunde jämföra sitt resultat med övriga. Endast två kommuner fick underkänt. Det blev en stark reaktion efteråt från de underkända kommunerna och vi har blivit inbjudna till möten där man ytterligare velat förtydliga sig, berättar Kjell Engström. Företag och villakunder Någon uppföljning på det åtgärdsförslag som lämnades i samband med kommunbesöken är ännu inte gjord men kommer att starta i år. Vart har kraven tagit vägen? Redan nu vet vi att kommuner är på gång med att förbättra sitt systematiska brandskyddsarbete, men man ska också ha klart för sig att ett halvår-ett år är inte någon lång tid i en kommun, menar Kjell Engström. Det vi redan sett är att de kommuner som inte har ett fungerande tillbuds- och incidentrapporteringssystem i botten har det svårare för man har inte tillgång till statistik när man ska utvärdera sitt förebyggande arbete, säger Peter Fredricsson. Dalarnas arbete med SBA har också riktats till företag, större sågverk och även bolagets cirka villaförsäkringskunder. Räddningstjänsten passiv För företagskunder har frukostmöten genomförts i samarbete med företagarna i Dalarna och räddningstjänsterna. Även länets 13 större sågverk kommer att få besök, hittills har sex besökts och fått stöd med information och en nulägesanalys av sitt SBA. För de största har också villkoret om SBA förts in i försäkringen. Erfarenheterna hittills är Jan Stålhandske på Dalarnas försäkringsbolag har tillsammans med sina kollegor i de olika länsbolagen sett till att information om systematiskt brandskyddsarbete införts i LRF:s egenkontroll för lantbruk, Miljöhusesyn.

23 Sirenen Nr 1 Februari 2006 nyheter 23 Fyra av totalt sju medarbetare i gruppen Skadeförebygg på Dalarnas försäkringsbolag i Falun, Kjell Engström, Peter Fredricsson, Roger Andersson och Jan Stålhandske. Gruppen har genomfört en ambitiös satsning för att få länets kommuner, företag och enskilda att jobba systematiskt med att förebygga bränder. goda och responsen från kunderna positiv. Däremot är gruppen Skadeförebygg lite mer tveksam till den roll som många räddningstjänster än så länge verkar ha intagit. Vi tycker nog att räddningstjänsten är väl passiv i många kommuner. De agerar mer som internutbildare och en avdelning bland andra avdelningar, BORLÄNGE. Räddningstjänsten Dala Mitt och Borlänge kommun har goda erfarenheter av samarbetet med Dalarnas försäkringsbolag. Ett eget utbildningskoncept för SBA (systematiskt brandskyddsarbete) och en tillsynsblankett i datorstödet Core är några saker som samarbetet inspirerat till. tycker Roger Andersson. Tillsynen från kommunen är också otydlig och det verkar inte heller finnas någon röd tråd i synen på den skriftliga redogörelsen, menar Peter Fredricsson. Nästa steg i satsningen blir att hitta ett sätt att stödja de små och medelstora företagen i länet. Det måste bli i någon form Att försäkringsbolaget genom villkor, självrisker och premier styr kommunen till att jobba med SBA har varit ett stöd vid införandet tycker Thorsten Bladlund, risk- och säkerhetssamordnare i Borlänge kommun. Det här har tagits emot bra ute i verksamheten och försäkringsbolagets krav har naturligtvis förstärkt mitt budskap. I maj 2005 gav bolaget återkoppling till alla kommuner som besökts och Borlänge fick gott betyg. Det såg väldigt bra ut för vår del. Vi hade ingen färdig brandskyddspolicy för kommunen men det är ordnat nu, den har precis tagits i fullmäktige. Det fanns också önskemål om att vi skulle ha en central utbildningspott för SBA för hela kommunen. Men så har vi det inte, här ligger utbildningsmedlen ute i verksamheten. Det utbildningsmaterial som tagits fram av Borlänge kommun och Dala Mitt har också utgjort stommen i ett SBAmaterial som snart släpps av Brandskyddsföreningen. Vi har ett gott samarbete med försäkringsbolaget och vi ser att företagen börjar vakna till när det gäller systematiskt brandskyddsarbete men det sker i en väldigt långsam takt, säger Hasse Eriksson på räddningstjänsten Dala Mitt. av samarbete med räddningstjänsterna, hoppas Peter Fredricsson. Text och foto: ÅKE SVENSSON Dala Mitt utvecklade egen bedömningsmall Statistik för varje objekt Dala Mitt har utvecklat ett eget bedömningsprotokoll för enkel systemtillsyn när det gäller SBA. Bedömningsmallen har införts i datorstödet Core. Arbete pågår också med att koppla data till Risk Core och skapa ett unikt helhetskoncept. På så sätt kommer vi enkelt att kunna ta fram statistik för varje objekt, säger Eriksson. När det gäller lantbruken i kommunen instämmer Hasse Eriksson i den bild som Dalarnas försäkringsbolag ger. Där kan stöttningen säkert bli bättre från vår sida, helt klart. De är ju som vilka företag som helst och bör bedriva SBA. Skräddarsydda utbildningssatsningar och att med hjälp av Risk Core kunna plocka ut verksamheter med tydlig riskprofil, exempelvis vissa lantbruk, är möjligheter som Hasse Eriksson ser. Inom Dala Mitt jobbar man också med så kallade 3:3-objekt där varje räddningsstyrka tar helhetsansvar för tre objekt. Kanske kan något eller några lantbruk bli sådana objekt. ÅKE SVENSSON Olyckor med gamla varningsbloss Varningsbloss, som används i samband med trafikolyckor, har exploderat i händerna på bland annat räddningstjänstens personal. Några allvarliga olyckor har inträffat och många tillbud. Hammargrens som säljer varningsblossen, har noterat att en del mycket gamla bloss har används. Normalt kan blossen lagras i transportförpackningen i många år. Gamla bloss som har förvarats länge i bilar kan vi dock inte garantera funktionen på, säger Dan Kanetoft, Hammargrens. Företaget rekommenderar att gamla omärkta bloss tillverkade 2002 eller tidigare skickas tillbaka till Hammargrens för destruktion. Nyare varningsbloss, Hammargrens varningsbloss artikel nr 600 är märkta med tillverkningsdatum, exempelvis: MFG DATE AUG Varje ask, med tre stycken bloss, är märkta med etikett, exempelvis: Tillv aug 05 Utgår jun 09. Räddningsverkschef i KU-förhör Kjell Larsson, chef för Räddningsverkets internationella avdelning, ska frågas ut av Konstitutionsutskottet angående regeringens handläggning av flodvågskatastrofen. Preliminärt sker det 7 februari. Fem ministrar och sju tjänstemän är inbjuda av utskottet. Ann-Louise Eksborg, generaldirektör för Krisberedskapsmyndigheten, och Gunnar Holmgren, tidigare förvaltningschef i regeringskansliet har redan frågats ut. Statssekreterare Lars Danielsson, ambassadör Jonas Hafström samt UD:s kabinettssekreterare Hans Dahlgren och expeditionschef Per Thöresson ska också frågas ut. Politikerna som ska höras är statsminister Göran Persson, utrikesminister Laila Freivalds, försvarsminister Leni Björklund, biståndsminister Carin Jämtin samt vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johanson. 13,8 miljoner i statlig ersättning Under 2005 betalade Räddningsverket ut drygt 13,8 miljoner kronor i statlig ersättning för insatser. Drygt 10,7 miljoner kronor var ersättning för räddningstjänstkostnader och 3,1 miljoner kronor ersättning vid utflöde av olja eller andra skadliga ämnen. De två största ersättningarna var omkring 2,1 miljoner kronor och gick till Östhammars kommun för sanering vid oljeutsläpp samt till Alvesta kommun för räddningsinsats vid översvämning. Totalt fick tolv kommuner statlig ersättning. Under de 20 år, sedan 1986, som Räddningsverket ansvarat för ersättningen har totalt 282 ärenden varit föremål för ersättning och närmare 400 miljoner kronor betalats ut till drabbade kommuner. Förskott till Dals Ed och Helsingborg Helsingsborgs och Dals Eds kommuner får förskottsbetalningar på statlig ersättning. Helsingborg har begärt statlig ersättning i samband med Kemira-olyckan i februari 2005 med dryga 6 miljoner kronor. Kommunen får 1,1 miljon i förskott. Dals Ed har yrkat på ersättning med närmare 3,3 miljoner kronor för skogsbränder i juli Kommunen får 1,8 miljoner i förskott. Konferens om Kemira-olyckan Stor konferens om erfarenheterna från Kemira-olyckan blir det i Helsingborg mars. Inblandade företag och myndigheter ger sin syn på olyckan. Arrangörer är räddningstjänsten i Helsingborg och Informationsbolaget. Vill du veta mer, gå in på Ny lag om skyddsrum Regeringen tänker föreslå en ny lag om skyddsrum. Lagen innebär att all verksamhet med skyddsrum, som i dag ligger på kommuner och länsstyrelser, förs över till Räddningsverket. Kontrollverksamheten ska bedrivas som tidigare men genom uppdrag direkt från Räddningsverket. Lagen avses träda i kraft 1 september.

24 24 nyheter Sirenen Nr 1 Februari 2006 Nytt utredningsförslag Rakel till fler kan ge lägre pris Alla som berörs av krisberedskap bör vara anslutna i kommunikationssystemet Rakel. Det föreslås i en utredning om utökat antal användare. Går förslaget igenom kan den nya tekniken dessutom bli avsevärt billigare. Radiokommunikation Regeringen tog beslut om Rakel för att främst ge blåljusmyndigheter ett gemensamt och säkert kommunikationssystem. Kraftbolagen hävdade omgående att även de borde vara med. Nu föreslår en utredning att inte bara kraftbolagen, utan i princip alla som berörs av samhällets säkerhet bör vara med. Det finns ett behov av tvärsektoriell kommunikation, att kommunicera med många. Det räcker inte med räddningstjänst och polis. I samband med stormen Gudrun blev det uppenbart, säger Thord Eriksson, försvarsdepartementet, och ordförande i utredningsgruppen. Förutom kraftbolagen nämns: n Riskföretag med särskilda säkerhetskrav, de som tidigare kallades paragraf 43-företag. n Utökad användning inom kommunerna. De förvaltningar som har skyldigheter inom lagen om extraordinära händelser bör vara med. n Ett 30-tal statliga myndigheter nämns. Dels de som ansvarar för statlig räddningstjänst, men även Strålskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och många flera. n Alarmeringsföretag. För att få vara med krävs att man har en uppgift för samhällets säkerhet som är fastställd i författning, säger Thord Eriksson. Det fanns tidigare förslag om att vissa förvaltningar i kommuner, eller hela myndigheter skulle ha tillgång till Rakel-systemet enbart vid kris. Det anser inte utredningsgruppen. För att klara att använda systemet i kris måste man även använda det i vardagen. Det som finns i förråd och man inte är van att använda klarar man heller inte att använda i kris. Många räddningstjänster har protesterat mot att det blir för dyrt att byta till Rakel. Med hela samhällets säkerhet i systemet tror Nils Svartz, chef för Rakel-enheten på Krisberedskapsmyndigheten (KBM), att det blir lättare att lyfta frågan till annat än en budgetfråga i kommunerna. Frågan måste upp på politisk nivå i kommunerna. Vill man ta ansvar för att inte vara med? säger han retoriskt. Räddningstjänsterna räknar Bättre resurser och bättre möjlighet till samverkan när en kris inträffar, det är huvudsyftet för att släppa in fler användare. Men det går i sammanhanget inte att bortse från att det även blir billigare om fler ansluter sig. Räddningstjänsterna lär inte göra det. När utbyggnaden av Rakel påbörjades räknade man med användare och en årlig kostnad på cirka kronor per abonnemang. Med utökat antal användare har gjorts en prognos om totalt användare, och årsabonnemanget skulle då sjunka till kronor. Bland de tilltänkta användarna i första skedet dominerade polis och räddningstjänst med respektive abonnemang. Men med tanke på den kritik som framförts från räddningstjänsterna angående kostnaden är det tveksamt om den senare siffran är realistisk. Utredningen om fler användare av Rakel tillkom efter krav från KBM. I arbetsgruppen har representanter för försvars- och näringsdepartementen, Räddningsverket och KBM funnits med. Förslaget var ute på remiss till 26 januari. Riksdagen ska ta beslut i vårpropositionen. PER LARSSON Gemensam protest i Skåne Kalmar ansluter fullt ut I Skåne gör man gemensam sak och protesterar mot kostnaderna för Rakel. Kalmar kommun däremot har tagit beslut om att gå med fullt ut. Skånes kommuner och landstinget skriver i ett gemensamt brev till Krisberedskapsmyndigheten (KBM) att ingen av de planerade användarna i regionen kommer att ansluta sig till etapp 1 med mer än några enstaka apparater. Skälet är, som man skriver, den helt orimliga kostnadsnivån samt avsaknaden av en långsiktigt trovärdig prisindikation. Skånes 33 kommuner och region Skåne står enade bakom detta. Staten måste ta ett större ansvar. I Malmö skulle det kosta räddningstjänsten 1,6 miljoner om året att ha Rakel, det är fyra gånger dyrare än dagens system, säger Göran Orup, Sveriges kommuner och landsting. I första etappen av utbyggnaden ingår Skåne, Blekinge och Kalmar län. Politiskt beslut Räddningstjänsten i Kalmar har beslut om att gå med fullt ut. Det är ett politiskt beslut. Vi räknar med att behöva 50 stationer, säger insatsledare Göran Engström. Första året kostar abonnemang kronor. Men om de framtida utgifterna vet man lite, konstaterar Göran Engström. Siffrorna bygger på antaget antal deltagare. De siffror som man från början baserade uppgifterna på var ingen intresseanmälan från räddningstjänsterna, det var en inventering av antal radioapparater vi har i dag. Alltså de användare man räknar med inom räddningstjänsten. Vi kan nog räkna med att det blir färre, och då vet vi inget om kostnaderna, säger Göran Engström. Under våren ska Rakel-systemets första etapp vara färdig att ta i drift. Kalmar räknar med en egen inkörningsperiod och att kanske komma igång i höst. Med facit i hand hade vi nog varit glada om vi inte varit med i etapp 1. Nu har vi fått bana väg. Och visst, det har varit inspirerande men också krävt både tid och tankemöda. Fakta Thailandsinsatsen Räddningsverkets uppdrag i Thailand avslutades 10 januari 2006, efter 379 dagar. Svenska kyrkans och Röda Korsets anhörigstöd fortsätter till 15 respektive 31 mars svenskar saknades efter flodvågen 26 december svenskar har hittills återfunnits och identifierats. Samtliga 526 identifierade har sänts hem till Sverige eller överlämnats till anhöriga. Flest hemsändningar genomfördes i februari-mars, 289 stycken. 69 hemfärdsceremonier har genomförts i samband med att de omkomna sänts hem till Sverige, som mest har 20 kistor sänts hem vid en och samma ceremoni. 331 så kallade anhörigresor har genomförts. Av dessa har 251 skett tillsammans med Röda Korset/Svenska kyrkan, 80 av Räddningsverket på egen hand. Totalt har 614 svenskar tjänstgjort i insatsen på plats i Thailand, av dessa har 114 ingått i Räddningsverkets styrka. Övriga är ID-kommissionen 190, Svenska kyrkan 75, Polisen 71, UD/Generalkonsulatet 58, Röda Korset 39, Socialstyrelsen/Smittskyddsinstitutet 36 och Försvarsmakten 31. Bemanningen var störst i januari 2005, cirka 150 personer, varav 37 från Räddningsverket. Lägst bemanning, 28 personer varav åtta från Räddningsverket, var det i perioder under hösten.

25 Sirenen Nr 1 Februari 2006 nyheter 25 Fem månader i Thailand Långa dagar i tsunamins spår Foto: PER LARSSON Insatsen i Thailand var mycket speciell och ett privilegium att få vara med om konstaterar Anders Olsson, brandman från Skövde. PHUKET. Anders Olsson, till vardags brandman i Skövde, var under andra halvan av 2005 sällan synlig i larmställ. Tjänsteklädsel var i stället Räddningsverkets pikétröja och knickers. Han hade närmare fem månaders utlandsuppdrag i Thailand. Internationellt Som vi jobbat här önskar jag att vi oftare arbetade hemma i Sverige. Korta vägar mellan myndigheter, enkelt att jobba. Alla har haft samma mål och jobbat prestigelöst. Arbetskamraterna hemma på brandstationen i Skövde har bytt skift för att Anders skulle kunna jobba i Thailand. Schyst. De har ställt upp för att han ska få glassa i Thailand, eller..? Jag vet inte vad folk i allmänhet tror om vad vi gjort här nere. Men hade jag haft flextid kunde jag nog flexat ut en månad nu. Det har varit långa dagar. Alltid arbetstid Arbetstid existerar inte på Räddningsverkets utlandsuppdrag, ej heller övertidsersättning. Personalen ska vara tillgänglig 24 timmar om dygnet alla dagar i veckan, om det behövs. Det är principen. Konsekvensen blir ofta att det som skulle kunna lämnas till nästa dag för säkerhets skull görs omgående, eftersom ingen vet vilka överraskningar morgondagen bär med sig. Det sker oftast frivilligt, mer sällan av tvång. Anders Olsson var ansvarig för samordningen av de så kallade anhörigstödsresorna. Under de sista två och en halv månaderna genomförde Räddningsverket, Röda korset och Svenska kyrkan 138 resor med drabbade och anhöriga som ville besöka hotell, tempel, sjukhus med mera. 576 svenskar guidades på heldagsturer. Tillsammans med Mattias Hultin, brandman i Örebro, planerade Anders verksamheten. Det första Anders gjorde var att snickra ihop en egen databas för att göra uppgiften greppbar. Större möjlighet till gamnacke än solbränna. Därefter tillbringades dagar och kvällar vid datorn eller i telefon. Ständiga kontakter med drabbade och anhöriga för att fastställa ett digert reseschema. Ett pussel med namn, datum och platser i digitalformat. Under de dryga två månader de första resorna planerades var han ledig två dagar. Det var större risk för gamnacke än chans till solbränna. Men Anders Olsson klagar inte. Det har varit ett privilegium att få vara med om den här insatsen, att ha kunnat hjälpa sargade svenskar lite grann. Lättarbetat i Thailand Han har tidigare gjort utlandsuppdrag både för Räddningsverket och Försvarsmakten, på Västbanken och i Kosovo. Uppdraget i Thailand var annorlunda då hjälpen var riktad till svenskar. Dessutom fanns inga yttre hot. Det var lättarbetat eftersom man befann sig i ett fungerande samhälle, inga problem med transporter och IT. Klimat, boende och mat var inte en del av påfrestningen, snarare en tillgång. Icke att jämföra med uppdrag i Afghanistan eller Sudan. Men jag har inget emot tält och primitiva förhållanden. Det är en utmaning i sig. Varför lockar utlandsuppdrag? Främst för att det är intressant att se andra länder, träffa andra människor. Dessutom är det roligt att få hjälpa andra, och i det här fallet har det varit speciellt eftersom vi hjälpt svenskar. Hur ser din arbetsgivare på att släppa iväg personal? Positivt, och det är jag tacksam för.. På vilket sätt har uppdraget utvecklat dig? Jag tror man växer som människa. Dessutom har jag breddat min kompetens. Jag har sett att jag klarar att prata med förkrossade människor. Det har jag i och för sig viss vana av hemifrån. Men här möter vi människor så långt efter olyckan, och det är jag inte van vid. Det har också varit positivt att få jobba med så kunnig personal. Räddningsverkets samlade kompetens, både här i Thailand och det stöd vi har från Sverige, gör att vi är riktigt bra på det vi pysslar med. Vilken av dina kompetenser känner du att du haft mest nytta av? Att vara flexibel. Jag kanske har lite strategisk förmåga också. När vi planerade för resorna började jag med målet, hur vi ville att det skulle bli, och försökte arbeta mig bakåt för att få in hur allt skulle fungera. Anders och Mattias lämnade inget åt slumpen i planeringen. Resultatet blev därefter. Allt gick enligt planen. Jag är jättenöjd. Den mänskliga faktorn ställde inte till någonting. För samman folk I den mån privatliv existerar på ett utlandsuppdrag är det ganska fattigt. Det bidrar till att många hellre jobbar några timmar extra än häckar för sig själva på rummet. Är jag ledig från brandstationen åker jag knappast hem till en arbetskompis och käkar en fredagskväll. Men här både jobbade och levde vi ihop, det blir ännu tajtare. Gör man ovanliga saker tillsammans blir det ett speciellt förhållande. Det för ihop folk på ett unikt sätt. Sugen på fler utlandsuppdrag? Självklart, det är bara att ringa. PER LARSSON Insats för över 300 miljoner kronor Svenska statens kostnader för insatsen, både i Sverige och Thailand, hamnar över 300 miljoner kronor. De summor som fakturerats UD, samt Polisens och Rådets egna kostnader gör totalt 300,3 miljoner kronor. Då ska noteras att Polisens kostnader, som innefattar såväl Rikspolisstyrelsen som polisdistrikt, bara är räknade till 31 oktober Av Räddningsverkets kostnader på drygt 58 miljoner är 28 miljoner knutna till Försvarsmaktens insatser. Transporter med Herculesplan, kylcontainrar och kistor svarar för drygt 18 miljoner av försvarets kostnader. Räddningsverkets egna kostnader är alltså cirka 30 miljoner kronor. Därutöver har Räddningsverket lönekostnader för fast anställd personal, både i Sverige och Thailand, som inte faktureras UD. Det handlar om cirka 2,2 miljoner kronor. Utöver staten har bland annat Röda Korset och Svenska kyrkan gjort stora satsningar. Röda Korsets kostnader för kris- och anhörigstöd i Sverige och Thailand beräknas till 9 miljoner kronor, från kyrkan finns inga uppgifter. Statliga kostnader Polisen 92,0 miljoner kr Räddningsverket 58,3 Flygbolag, ersättning transporter 38,5 Rådet för stöd och samordning 35,0 Reseföretag, ersättning 31,3 Utrikesdepartementet 20,0 ID-kommissionen 15,0 Socialstyrelsen 10,5 Så mycket tjänar insatspersonal Personal som tillfälligt jobbar för Räddningsverket har följande ersättning: n kronor per dag, sju dagar i veckan. n Befattningstillägg för vissa tjänster, varierar normalt mellan kronor. n Dygnstraktamente för aktuella landet. I Thailand var det 276 kronor under Avdrag görs om måltider ingår i boendet. n Ingen övertidsersättning. n Boende står Räddningsverket för. Personal som normalt är anställd av Räddningsverket har ordinarie lön plus kronor om dagen. I övrigt samma regler som för tillfälligt anställda.

26 26 Sirenens räddningsskola Sirenen Nr 1 Februari 2006 Oljeutsläpp i mark och En tankbilsolycka kan hända var som helst. Resonemanget det händer inte här håller inte. Bensin, diesel och olja hanteras i alla kommuner. Därför bör alla räddningstjänster vara förberedda på det värsta. Varje dygn runt rullar tusentals ton med olja och bensin längs våra vägar. I tätorter, på landsvägar och motorvägar. Förr eller senare kommer larmet om tankbilsolyckan. Har man då planerat och övat, ökar chansen att ligga steget före. Räddningstjänstens första uppgift är att begränsa skadan, se till att så lite olja/bensin som möjligt rinner ut i mark och vatten. Brandfara Att lägga skum är inte bra för miljön och ska inte göras slentrianmässigt, men är brandfaran överhängande är det självklart att använda skum. Man bör ha en beredskap, men se till att ha tillräckligt mycket skum, annars är det meningslöst att lägga ut. Skumvätska för cirka 30 minuters användning bör räcka. Är man osäker på sina resurser kan man vända sig till Släckmedelscentralen, SMC. Uppsamling Läcker tankbilen handlar det om att samla upp det miljöfarliga ämnet. Man behöver ett uppsamlingskar, exempelvis en vanlig sopcontainer som kläs med presenning. Tänk på att den bör rymma minst tio kubikmeter. En tankbil innehåller normalt fyra-fem fack med mellanväggar, där varje fack rymmer nio kubikmeter olja. På så vis klarar man åtminstone att samla upp innehållet om ett fack sprungit läck. Överpumpning Ofta lägger sig tankbilen på höger sida. Det betyder också att manöverskåp, säkerhetssystem och tekniska apparater som ofta är placerade på bilens högersida ligger oåtkomligt nere i diket. Det blir problem att komma åt att öppna bottenventilen, eftersom den ofta styrs av tryckluft. I det här läget är det alltså viktigt att känna till tankbilens konstruktion. Ofta vet föraren hur en överpumpning bäst kan ske. Är föraren skadad bör åkeriet kontaktas så snabbt som möjligt. Ett sätt är att öppna på toppen och ta ut oljan via manluckan (som kan vara fastskruvad). En del tankbilar har ett nytt system för nödläktring, ett böjt, vridbart rör inuti tanken så kallad svirvel som kan kopplas till pump. Överpumpningen sker då mer kontrollerat. För att tömma en tank krävs pump, slang, avledningsrännor (alternativt skarvstegar med presenning), jordningsutrustning samt uppsamlingskar. Risk för självantändning på grund av statisk elektricitet uppkommer redan vid en fallhöjd på tio centimeter. Det bästa är förstås om åkeriet kan få fram en tom tankbil att pumpa över till. När oljan är lös Förhindra spridning i mark och vatten. Om inget görs rinner det miljöfarliga ämnet förr eller senare ner till grundvattnet eller ut i ett större vattendrag. Därför är det viktigt att få upp så mycket som möjligt, så fort som möjligt. Det finns olika metoder beroende på markförhållanden och mängd. Det krävs även en del fantasi och finurlighet. l Täta brunnar och dagvattenbrunnar. l Gräv upp nersmutsade jordmassor. Tänk på att ju längre ner en förorening sprids, desto större jordvolym måste grävas bort. Om schaktdjupet ökas från en till två meter, ökar schaktningsvolymen från 4 kubik till 34 kubik på grund av spridning och släntlutning. l Invallning av dike för att begränsa spridningen. l Fördämningar, så kallade fällor, i mindre vattendrag, bäckar och dammar. Oljeavskiljande fördämningar byggs med enkla medel. (se illustrationer) Principen är att man leder bort vattnet och fångar upp oljan. l Sorptionslänsor för mindre vattendrag. Fungerar bra vid mindre utsläpp, som blåskimmer. l Länsor för strömmande vatten kan läggas i större vattendrag. Även inlandskommuner bör ha länsor för att kunna begränsa oljespill i sin egen kommun. Visserligen finns länsor och annan oljeskyddsutrustning i landets oljeskyddsförråd som kan rekvireras inom fyra timmar. Men den ska enbart nyttjas när kommunens egna resurser inte räcker till. l Strömroder kan användas i större strömmande vatten. Det finns i oljeskyddsförråden i Vänersborg och Umeå. (se bild). Bedömning Hur allvarligt är utsläppet? Strömroder. Används med fördel i strömmande vatten för att lägga länsor. Finns i oljeskyddsförråden i Vänersborg och Umeå. Att tänka på n Insatsplanera. Var finns känsliga områden i kommunen? Planera för insatser vid olyckor på dessa platser. Det är ännu viktigare att planera för händelser som händer sällan vi vill ju inte uppfinna hjulet varje gång. n Samarbeta med kommunens miljökontor. Ofta är miljöinspektörerna dåligt insatta i den här typen av olyckor. För att samverkan ska fungera i akuta lägen behöver man känna till varandras kunnande och ansvarsområde. Se till att träffas, få ansikte på varandra och byt erfarenheter. n Se över uppsamlingskapaciteten, finns tillräckligt stora kärl vid ett akut läckage av brandfarlig vara? Fälla ett, oljeavskiljande fördämning. Gör en fördämning av jord, sandsäckar eller schaktmassor i bäcken. Dränera med tvåtums avloppsrör av plast. Rörets böj pekar 90 grader nedåt, vattnet leds in i röret och bort, oljan blir kvar och kan fångas upp. Tips på övningar n Kontakta lokala åkeriet och låna in en tankbil med chaufför. Gå igenom bilens konstruktion och tekniska funktioner. n Öva tillsammans med miljö- och hälsa. Sätt upp ett minispel och ställ frågor: vad händer om en tankbil med bensin välter i kommunen? Hur känslig är platsen? Alltså hur bråttom är det? Finns miljökänslighets- och dagvattenkartor? Var finns containrar för uppsamling av olja? Var är närmaste oljeskyddsförråd? Var finns experthjälp? n Nätverket Grön Räddningstjänst kan kontaktas för tips på övningar. Kontaktperson: Claes-Håkan Carlsson, Räddningsverket,

27 Sirenen Nr 1 Februari 2006 Sirenens räddningsskola 27 vatten Behövs en akut sanering av räddningstjänsten? Det finns ingen nyckel som säger att så här gör vi när en tankbil läckt ut olja eller annan brandfarlig vara. Men goda miljökunskaper underlättar beslutsfattandet. En mängd Beslutsstöd faktorer spelar in; jordart på olycksplatsen, ämne, markens lutning och känslighet, temperatur och väder. HANS KÄLLSTRÖM i samarbete med KATARINA SELLIUS Fälla två. Slå ner fyra stängsel-stolpar i bäcken. Fäst en presenning med tvingar samt en planka i vattenytan på det bakre stolp-paret. Förankra presenningen i botten. Plankan på främre stolparna hindrar oljan från att flyta med vattnet. n Dagvattenkarta över kommunen. Ett viktigt stöd både i en akut fas och för planering. Det är avgörande att kunna se flödet på dagvattnet. Miljöfarligt avfall i dagvattnet hamnar förr eller senare i grundvattnet eller i något större vattendrag, vilket måste förhindras. n Rib, Räddningsverkets integrerade beslutsstöd, med markspridningsprogrammet Kemspill mark där olika parametrar matas in. n Insatsplan. Foto: PATRICK PERSSON Räddningstjänstens ansvar vid olyckan: Stoppa eller minska läckaget så fort som möjligt. Hindra spridning, begränsa utbredning. Ta upp så mycket som möjligt direkt. Fälla två i verkligheten. Oljan fångas upp med hjälp av fördämningen i bäcken. n Miljökänslighetskartan. Ett bra hjälpmedel för att bedöma hur bråttom det är. Röda områden består av sand och grus och släpper snabbare igenom miljöfarligt avfall. Gröna fält består av lera, vilket är tätare och därmed inte lika känsliga. Förstärkningsresurser Oljeskyddsförråd Östra Sverige Södertörns brandförsvarsförbund Västra Sverige Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund, Vänersborg , Södra Sverige Räddningstjänsten Östra Blekinge, Karlskrona Jour Norra Sverige Umeå brandförsvar Natt Gotland Gotlands räddningstjänst, Visby SOS-Alarm Släckmedelscentralen SMC AB vid SPI Svenska Petroleuminstitutet, Experthjälp Oljeskyddsjouren vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Vakthavande tjänsteman vid Räddningsverket kan bistå med information och förmedling av experthjälp. Telefon: VAKA, Livsmedelsverket. Nationell vattenkatastrofgrupp för stöd och hjälp till kommunal drickvattenförsörjning vid kriser. Nås via SOS Alarm på Att läsa vidare Oljeskadeskyddet utmed de svenska kusterna och i de stora insjöarna inför Beställs kostnadsfritt från Räddningsverkets publikationsservice. Miljökunskap för räddningstjänsten. Oljan är lös, ett informationsprogram om oljeskadeskydd på cd/rom. Finns även som bok. Saneringsmanual med rekommendationer och råd om hur man bäst sanerar i olika markmiljöer. Ny! Miljöatlas. Det pågår ett arbete med att ta fram digitala kartor för varje enskild kommun. Kontakta din länsstyrelse. Gå en kurs Marint oljeskadeskydd, grundkurs samt påbyggnadskurs. Tar upp metoder för sanering, praktiskt arbete, miljöpåverkan. Påbyggnaden ger fördjupning och kompetens som saneringsledare, bedömning mark- och strandtyper, metodval. En ny utbildning för stabsledning vid oljepåslag ska tas fram av Räddningsverket hösten Räddningsverkets skolor skräddarsyr även utbildningar och huskurser efter räddningstjänstens behov. Kontakta skolorna: Revinge: Rosersberg: Sandö: Skövde: Läraren Namn: Hans Källström. Ålder: 50. Bostadsort: Skultorp, Skövde. Yrkesbakgrund: Officer i Skövde och Karlsborg, Sedan dess lärare vid Räddningsverket Skövde i farliga ämnen, metod och teknik samt marint oljeskadeskydd. Fritid: Återfallsknutte sedan 1980, kör Honda Gold Wing. Naturfotografering.

28 28 erfarenheter Sirenen Nr 1 Februari 2006 En grundtanke för brandskydd i flerfamiljshus i Sverige är att varje lägenhet ska vara en egen brandcell från vilken brand eller rök inte kan sprida sig inom en viss tid. Principen fungerar för det mesta och det är ovanligt att människor som befinner sig i andra utrymmen än brandlägenheten kommer till skada. Men vid en brand på bottenvåningen i ett modernt fyravåningshus i Norrköping omkom två människor och flera blev allvarligt skadade. Ingen av dem bodde i den brinnande lägenheten. Hur kunde det gå till? Två döda ingen bodde i brandlägenheten Här omkom en 39-årig man. Några minuter i nio en söndagskväll i december fick SOS Alarm i Östergötland in flera larm om brand i ett flerfamiljshus i Norrköping. SOS Alarm uppmanade de boende att inte gå ut i det rökfyllda trapphuset utan stanna kvar i sina lägenheter. Eller, om röken blev alltför besvärande, gå ut på balkongen och invänta räddningstjänsten. Ambulans och polis samt räddningstjänst från två stationer skickades genast till platsen. När den första styrkan anlände möttes de av en man som talade om att hans sambo troligen låg kvar en halvtrappa upp i det rökfyllda trapphuset. En rökdykargrupp gjorde ett snabbt eftersök men hittade ingen. Däremot stod en lägenhetsdörr öppen varifrån det vällde ut rök och värme. De kröp in och började släcka branden som var koncentrerad till ett sovrum. Upptäckte kvinnan Rökdykarledaren, som hade en framskjuten position i lägenhetsdörren, upptäckte att det låg en kvinna på golvet i köket. Han ropade på rökdykarna om hjälp men de var fullt Det har på senaste tiden blivit populärt med olika typer av eldstäder som inte behöver anslutas till någon skorsten, så kallade dekorationsspisar. Vissa av dem eldas med gasol och ger en hel del värme. Många andra modeller är främst avsedda att ge syn- och ljudintryck av en sprakande brasa. De eldas med bioalkohol eller så kallad brasgel. Riktiga eldslågor fladdrar i en insats av plåt. Den rena förbränningen gör att spisen inte behöver vara ansluten till rökkanal. Den kan ställas var som helst i rummet, även hängas på en vägg. En spis av den senare modellen hängde på väggen i var- upptagna av släckningen. I stället började han själv släpa den livlösa kroppen mot utgången. Trots att det bara var några få trappsteg ner till ytterdörren och att flera kollegor hjälpte till var det mycket besvärligt att få ut henne genom det ytterst trånga trapphuset. Där tog ambulanspersonalen vid och gav kvalificerad hjärt-lungräddning. Men kvinnans liv gick inte att rädda. Räddades av rökdykare Samtidigt gick en annan rökdykargrupp upp för trappan för eftersökning och ventilering av brandgaser. I trapphuset träffade de på en man och en kvinna som gått ut Foto: LENNART MÅNSSON, RÄDDNINGSTJÄNSTEN Skadorna blev omfattande i lägenheten som brann. i röken. Kvinnan var svårt omtöcknad och föll ihop i famnen på en av rökdykarna. Trots den smala och besvärliga trappan lyckades han bära och släpa henne ut i det fria. Mannen lyckades med hjälp av den andre rökdykaren ta sig ut på egna ben. Strax därefter påträffades brandens andra offer. Det var en 39-årig man som befann sig i lägenheten över den eldhärjade. Såväl lägenhetsdörren som en balkongdörr stod på vid gavel. Det gav skorstensverkan och kraftig rökspridning. Trots det satt han fortfarande kvar vid ett bord i köket där han hittades av räddningspersonalen. Han var då redan död. dagsrummet i en lägenhet. Den eldades med etanol i en behållare som rymde ett par liter. Plötsligt hörde lägenhetsinnehavaren en duns och fann dekorationsspisen brinnande på golvet. Försök att släcka med en matta och ett överkast misslyckades. Lägenheten rökfylldes och innehavaren måste utrymma. Räddningstjänsten larmades. En rökdykargrupp gick in och kunde snabbt släcka branden i tygresterna och spriten med hjälp av en pulversläckare. Skadorna blev begränsade. Räddningstjänstens brandutredare gjorde en undersökning på brandplatsen. Dekorationsspisen var bristfälligt upphängd. Plastpluggarna stack ut en-två centimeter från väggen och hindrade skruvskallarna att falla in i de nyckelhålsformade hålen i spisens baksida. Spisen hade hängt på själva skruvskallarna men med tiden glidit av så att spisen föll ner på golvet. En annan tveksam detalj var avskiljningen mellan spisens baksida av plåt och den bakomliggande väggen. I det aktuella fallet bestod skyddet bara av en tunn mineritskiva. Några spår av värmeledning kunde dock inte upptäckas. Artikeln bygger på en rapport av Thomas Johansson, räddningstjänsten i Stockholm. Under tiden hade flera av de boende högre upp i huset tagit sin tillflykt till balkonger och tak på husets baksida. Sammanlagt elva personer, därav flera barn, undsattes med maskinstege och bärbara stegar. Men i ett fall gick det inte att använda dessa redskap. Det gällde en mycket storväxt man som på grund av sin kroppshydda inte fick plats i stegkorgen eller ens kunde ta sig upp över balkongräcket. I stället försågs han med en tryckluftsapparat för utrymning genom det fortfarande rökfyllda trapphuset. Då uppstod nästa problem. Trappan var alltför smal. Mannen fick helt enkelt inte plats i det bara 61 centimeter Foto: LENNART MÅNSSON, RÄDDNINGSTJÄNSTEN Vid det här köksbordet påträffades en av de omkomna. Branden spreds aldrig till lägenheten. Erfarenheter Dekorationsspisar n Dekorationsspisar har oftast låg vikt och kan vara lätta att välta omkull. Bränslebehållaren bör vara så konstruerad att vätskan inte kan rinna ut. n Tydliga monterings- och skötselanvisningar måste bifogas spisarna. Alternativt ska de besiktigas av sakkunnig person innan de får tas i bruk. n För att släcka brasan innan vätskan brunnit slut medföljde till den aktuella väggspisen en liten plåtbit att placera över hålen i vätskebehållaren. Plåtbiten saknar handtag och risken att bränna sig är uppenbar. Lägenheten som brann. breda utrymmet mellan ledstången och den motsatta väggen. Som en sista utväg måste man använda hissen för att få ut honom. Teckenspråk Sammantaget omkom två personer vid branden; en 30- årig kvinna och en 39-årig man. Ytterligare en man och en kvinna skadades allvarligt medan ett tiotal kom undan med lätttare rökskador. Ingen av dem bodde i lägenheten där branden började. Det gjorde däremot en kvinna med invandrarbakgrund och hennes åttaårige son. När de upptäckte att det brann i en garderob i kvinnans sovrum sprang de genast ut i trappan och ringde på hos grannen på samma våning. Med teckenspråk bad hon grannen att larma räddningstjänsten. Därefter tog hon Dekorationsspis ramlade ner vållade brand n Lågorna från brinnande sprit är svåra att upptäcka. Vad händer om någon försöker fylla på behållaren medan vätskan fortfarande brinner? n Ett brandtillbud som det beskrivna är lätt att bekämpa om man har en handbrandsläckare tillgänglig. Kanske borde det vara krav på brandsläckare när man använder öppen eld på detta sätt. n För närvarande saknas konkreta myndighetskrav för så kallad dekorationseld. Ett tydligt regelverk borde skapas beträffande bland annat placering och avstånd till brännbar byggnadsdel.

29 Sirenen Nr 1 Februari 2006 erfarenheter 29 pojken med sig och gick ut ur huset. Olyckligtvis lämnades dörren till brandlägenheten öppen. Erfarenheter Värmefläkt n Tekniska fel kan uppstå av många orsaker. I vissa fall kan de vålla brand eller annan skada. Om problemen undersöks och åtgärdas genast när de upptäcks behöver följderna inte bli så allvarliga. Det gynnar både tillverkare, återförsäljare och kunder. n Det är därför viktigt att även smärre tillbud undersöks och följs upp. I detta fall fungerade samarbetet mellan polis, brandutredare, grossist och tillverkare på ett föredömligt sätt. Här bodde den 30-åriga kvinna som förirrade sig in i brandlägenheten och omkom. Foto: LENNART MÅNSSON, RÄDDNINGSTJÄNSTEN Två dog i Norrköpingsbranden. Men ingen av de omkomna bodde i den lägenhet där det brann. Olika omständigheter gjorde att brandrök spreds till andra lägenheter. Sprang vilse i röken När grannen hade larmat SOS tittade han och hans sambo ut i trapphallen. Den var då helt rökfylld. De övervägde att hoppa ut genom något fönster, lägenheten låg ju bara en halvtrappa upp. Men eftersom trappan bara var ett par steg avlägsen beslöt de att springa genom röken. Mannen sprang först och var snabbt ute. Kvinnan däremot försvann någonstans på vägen. Uppenbarligen hade hon tagit ett steg för långt i den täta röken och av misstag kommit in i den brinnande grannlägenheten där hon senare påträffades av rökdykarna. Oklar brandorsak Hur branden uppstod är ännu inte klarlagt. Den tekniska undersökningen visar att den började i en av garderoberna i kvinnans sovrum. Där förvarades bland annat kläder och leksaker. Garderobsdörren stod öppen och föll brinnande ner i en säng. Skumplast och annan bäddutrustning gav massor av sot och brandgaser som spred sig ut i trappan via den nu öppna dörren. Artikeln bygger på en rapport av Lennart Månsson, räddningstjänsten i Norrköping. Felmonterad värmefläkt började brinna En kylig dag i höstas köpte en dam en elektrisk värmefläkt av märke appliance AVL-2000 i ett varuhus i Motala. Hon placerade fläkten på golvet i sin lägenhet och satte igång den. Efter bara cirka tio minuter luktade det rök och kvinnan såg att det slog upp decimeterhöga lågor från värmefläkten. Kvinnan drog ut stickproppen ur vägguttaget. Tillsammans med en granne lyckades hon bära ut den fortfarande brinnande fläkten på balkongen där de släckte den med vatten. Räddningstjänsten behövde inte ingripa. När polisens och räddningstjänstens utredare besökte kvinnan kunde de konstatera Trappuppgången var så smal att en av hyresgästerna inte tog sig ut den vägen. att värmefläktens plasthölje var nersmält och delvis bortbrunnet på apparatens övre och bakre sida. Värmen var inställd på högsta effektläge och med termostaten på max. Värmen hade kommit inifrån och inget tydde på att där funnits några främmande föremål. Räddningstjänstens brandutredare kontaktade butikskedjan. Där tog man brandtillbudet på allvar och skickade en värmefläkt av samma typ till Semko. Den brunna apparaten skickades genom polisens försorg till SKL för undersökning. Det visade sig att de båda i övrigt lika värmefläktarna hade en avgörande skillnad. I Erfarenheter Dödsbrand Norrköping Räddningstjänsten i Norrköping har gjort en intern utredning med analys av händelsen och insatsen. Den har Sirenen fått ta del av: SOS Alarm n Avlyssning av bandet visar ett övervägande bra mottagande med rätt information till de som larmade. n Den som ringde först (sambo med den omkomna kvinnan) var mycket stressad och la på luren innan larmoperatören hann fråga ut honom mera om situationen. n Svårt att veta om den som ringer befinner sig i huset som brinner eller inte. Byggandstekniskt brandskydd n Byggnaden var från början ett trevåningshus med tre trapphus utan hissar. För några är sedan inreddes lägenheter på vindsplanet. I samband därmed installerades hissar. Detta inkräktade på trapporna som bara blev 69 centimeter breda. Om trappräcket räknas bort är den fria bredden endast 61 centimeter. Det visade sig vara alltför smalt för en ovanligt storvuxen hyresgäst n Alla lägenhetsdörrar är klassade i B30. Trots det anmärkte flera hyresgäster på att det läckte in rök genom brevlådor och andra otätheter. n Trapphuset var ljust med öppningsbara partier mot balkonger i de två lägre våningsplanen. I de två översta planen saknades kontakt med det fria. Längst upp i trappan fanns därför en röklucka som kunde öppnas med en vajer innanför en lucka vid entrén. Tyvärr upptäckte inte brandpersonalen det förrän i ett sent skede av räddningsinsatsen. Organisation, ledning och samarbete n Organisation och uppdelning av skadeområdet i sektioner fungerade i stort sett bra trots ett kaotiskt inledande skede. n Med avsteg från normala rutiner för att genomsöka och öppna balkongdörrarna högre upp i trapphuset gick en rökdykargrupp in i det rökfyllda trapphuset utan stöd av vattenslang. Förmodligen räddade detta livet på minst en person. n Samarbetet med polis och ambulans fungerade mycket bra. Sjukvårdsledarens uppgift var mycket svår på grund av brist på ambulanser i ett tidigt skede. n Bristen på ambulanser gjorde att personal från räddningstjänsten blev tvungna att hjälpa till med upplivningsförsök. Det gjorde att organisationen stördes något. n Att rökluckan i trapphuset inte upptäcktes förrän i ett senare skede var en miss. Lyckligtvis hade det ingen betydelse för utgången av de livräddande insatserna. n Polisen var väl representerad och gjorde ett bra jobb. n Kommunikationen på skadeplatsen fördes framför allt muntligt. Förekommande radiotrafik fungerade OK. Metod, utrustning, kompetens n Räddningstjänstens resurser var i stort sett tillräckliga. Av en tillfällighet var styrkan en man större än normalt vilket fick stor betydelse för den livräddande insatsen. n Ambulansbrist uppstod i början, men löstes relativt bra. n Högtryckssystemet fungerade mycket bra, snabbt och smidigt. n Mera övning på IR-kameran, framför allt i sökmomentet. n Det är svårt att höra anrop till bärbara radiostationer. Högtalaren når inte igenom det allmänna oljudet. n Efterlystes övningar med högt inslag av stress. n Kunskaper i byggteknik är viktigt. Att hus med tillbyggda lägenheter på vind som ger mer än tre våningar ska ha röklucka är en viktig kunskap. den brunna fläkten var överhettningsskyddet felmonterat. Det innebar att skyddet inte utlöste om det uppstod något annat fel så att temperaturen blev för hög. Företaget gjorde en intern utredning och upptäckte att överhettningsskyddet var felplacerat i en begränsad serie av med drygt hundra exemplar. Företaget återkallade omedelbart alla värmefläktar i den aktuella serien. Genom en annons i Dagens Nyheter uppmanades kunderna att lämna tillbaka redan sålda apparater. Några ytterligare brandtillbud med värmefläktar appliance AVL-2000 har därefter inte rapporterats till brandutredarprogrammet. Artikeln bygger på en rapport av Lars-Inge Wahlström, räddningstjänsten Motala. Ulf Erlandsson är anställd vid Räddningsverket och leder ett stort brandutredarprogram. Erlandsson medverkar i Sirenen med sammanfattningar av rapporter. Han tar med glädje emot synpunkter och tips på tel , fax , epost:

30 30 nyheter Sirenen Nr 1 Februari 2006 Foto: KATARINA SELLIUS Fixar det mesta. Jerry Högman, Södra Roslagens brandförsvarsförbund, har sadlat om till en annorlunda utryckningstjänst. Och han har mer än någonsin att göra! Fixar-Jerka för säkerhets skull Brandinspektör Jerry Högman rycker ut sju gånger varje dag. Som Fixar Jerka åker han hem till kommunens äldre och fixar glödlampen eller julstjärnan. För säkerhets skull. Jerry Högman eller Fixar Jerka som han numera kallas gör sånt som kräver att man måste kliva upp på en pall eller stege. När Sirenen träffar honom i december har han varit igång i tre månader och redan haft 300 uppdrag. Hektiska julveckor I brandbilen har han stege och verktygslåda. Han byter glödlampor, tar ner grejer från höga skåp, hämtar saker på vinden, flyttar möbler och gör enklare reparationsarbeten. Julveckorna var förstås hektiska med att sätta upp julgardiner och stjärnor i fönstren. Och sen skulle det ner igen. Fixar Jerka är ett samarbete mellan Södra Roslagens brandförsvarsförbund och Danderyds kommun. Verksamheten ska bidra till att öka tryggheten för äldre som bor i sina egna hem, förebygga fallolyckor och andra olycksfall i hemmet. Tjänsten riktar sig främst till personer som är 75 år och äldre. Jag passar även på att prata med folk om bränder och risker i hemmen. Har dom ingen brandvarnare så får de en av mig. Självklart sätter jag upp den, eller byter batterier i den gamla. Och så kollar jag mattkanter och att elsladdar inte ligger huller om buller, man vet ju att väldigt många trillar hemma och skadar sig. Sju uppdrag om dagen I snitt är han ute på sju fixar uppdrag om dagen. Han är förvånad över att behovet av hjälp är så stort. Folk ringer hela tiden. En morgon hade jag tolv meddelande på mobilen, så det är inga problem att boka in dagen. 90 procent av dem som ringer är kvinnor som bor ensamma i villor. Det har hänt att jag kommit hem till människor som suttit i mörka hus i veckor för att de inte kunnat byta glödlampan i taket. En dam berättade att hon anlitat en elfirma för att få hjälp med att byta en glödlampa i köket. Det kostade henne 450 kronor. Och nu kom jag och gjorde det gratis, klart hon blir tacksam då. Städar inte Men han gör inte allt. Städa, handla, putsa fönster och omvårdnad säger han nej till, det är hemtjänstens uppgifter. Jerry Högman har jobbat inom räddningstjänsten sedan För två år sedan slet han sönder ena knäet i en halk olycka och sedan dess har han inte kunnat ha utryckningstjänst. Jag har varit sjukskriven en hel del och funderat över hur jag ska komma tillbaka. Men när den här chansen med Fixar Jerka dök upp, nappade jag direkt. Det har jag inte ångrat, det är enormt roligt. Tackar nej till kaffe Men kaffe tackar jag alltid nej till. Annars skulle jag inte få nåt annat gjort. Folk är så oerhört tacksamma när jag kommer, de vill ge mig pengar och allt möjligt, men det här är ju gratis. Fixar tjänsten är ett helt nytt uppdrag för räddningstjänsten. Varför sysslar ni med det här? Det finns flera bra anledningar, konstaterar räddningschef Jan Wisén i Södra Roslagens brandförsvarsförbund: Det här ligger inom vårt nya breddade område skydd mot olyckor. Det är ett sätt att komma in i hemmiljön hos äldre som är en utsatt grupp i samhället. Vi kan se till att undanröja onödiga risker, kolla brandvarnare och annat. Dels drar vi nytta av vårt goda renommé, en brandman som kommer med sin röda brandbil släpps alltid in. Kan vi göra något som förbättrar säkerheten hemma hos någon, kanske till och med förebygga att en äldre människa faller omkull och skadar sig, är det positivt. Det är trots allt inte samma öppenhet om man kommer i blåställ. Kan stanna kvar i kåren Dessutom är det en vinst för vår egen verksamhet. Här öppnas en möjlighet för personal som av olika skäl inte kan vara kvar i utryckande tjänst, att ändå stanna kvar i organisationen och gemenskapen. Faller Fixar Jerka väl ut planeras ytterligare fem fixar tjänster i de övriga medlemskommunerna i förbundet. Än så länge är det ett försök som ska pågå till september KATARINA SELLIUS

31 Sirenen Nr 1 Februari 2006 ordet fritt 31 Visa kommunen i loggan! Räddningstjänsten i många kommuner lever ett eget liv och vill uppträda under en gemensam logotyp i stället för att lyfta fram det egna kommunvapnet. I Sirenen nr 7/05 kunde vi läsa om vad räddningstjänsten kostade varje enskild kommun. Det torde därmed vara kristallklart att denna verksamhet är kopplad till den egna kommunen. När det gäller räddningstjänstens profilering tycks flera kommuner vara mer tveksamma till att räddningstjänsten verkligen är en kommunal angelägenhet. I allt för många fall profileras nämligen kommunernas räddningsenheter under en logotyp som normalt inte finns upptagen i den egna kommunen. Logotypen ett varumärke Varje kommun arbetar allt intensivare med att lyfta fram respektive kommunvapen eller logotyp utifrån en tanke att det ska stärka kommunens identitet. Men räddningstjänsten i många kommuner har blandat ihop sitt kommunvapen/logotyp med ett räddningstjänstemblem, som få utomstående torde veta vad Även räddningstjänsten bör använda kommunens vapen i sin logotype, bland annat på fordonen, skriver Claus Kempe. det symboliserar. Detta trots att flertalet av kommunerna tagit fram grafiska program kring sina kommunmärken eftersom detta är deras varumärke. I de grafiska programmen för de enskilda kommunerna står i detalj hur kommunvapnet/logotypen ska avbildas. Exempelvis kan texten lyda: Vår logotyp är vårt varumärke, därför är det viktigt att vi använder den på ett konsekvent och enhetligt sätt. Tänk att någon avdelning inom Ikea eller Räddningsverket plötsligt började förpacka sin logotyp efter samma principer som flertalet räddningstjänster. Ett sådant påfund skulle säkerligen uppmärksammas och vikten av en enhetlig logotyp påtalas. Frågan kan säkerligen av många ses som en liten detalj, men för varje kommun är räddningstjänsten ändå en viktig och effektiv enhet, som alltid står i fokus. Självklart är det då den äkta kommunloggan som ska profileras på bilar, hjälmar och uniformer. Varför ledningen för flera av landets räddningstjänster valt att ändå hitta på till synes egna varianter av kommunvapen är däremot svårt att förstå. Kanske ska det tolkas som att det finns en önskan om en statlig räddningstjänst efter samma mall som polisen, kustbevakningen, tullen med flera. En tydlig avsändare I en av landets kommuner står bland annat följande att läsa om den grafiska profilen: Alla de olika arbeten som utförs i kommuns namn har i grunden ett och samma syfte: att öka livskvaliteten för invånarna i vår kommun. Med detta i åtanke är det lätt att inse att alla vi som arbetar för kommunen hör ihop, oavsett vad vi gör. Därför är det också viktigt att vi har en gemensam profil, en tydlig avsändare som både visar vilka vi är och vilka vi arbetar för. Allmänhetens bild av kommunen, vår identitet, är summan av alla de kontakter vi har med omvärlden. Det handlar om allt ifrån hur vi svarar i telefon och bemöter besökare till hur vi utför våra tjänster och lever upp till människors förväntningar. Det handlar också om hur vi exempelvis presenterar oss i annonser, trycksaker och på internet, hur våra bilar dekoreras och hur våra fastigheter skyltas. Vår grafiska profil är följaktligen ett viktigt redskap för att tydliggöra vår roll i samhället. Och konsekvent använd kommer den att stärka vår gemensamma profil i allmänhetens ögon och skapa ännu större samhörighet internt. Låt oss i framtiden åter få se respektive kommuns originalemblem också på våra räddningsenheter och på personalens arbetskläder. Och även när det gäller våra räddningstjänstförbund så bör kommunvapnen få stå i fokus om inget annat gemensamt märke antagits. Tyck till! Claus Kempe Claus Kempe vill att även räddningstjänsten ska använda kommunens logotype. Håller du med? Skriv ner din åsikt och skicka till Sirenen.

32 32 ordet fritt Sirenen Nr 1 Februari 2006 För stora klasser och alltför kort utbildning av räddningsledare Dagens arena för räddningstjänsten har förändrats och kommer sannolikt att förändras mer. Vårt samhälle blir allt mer komplext med allt fler beröringspunkter. Nätverkssamhället breder ut sig, insatsstyrkor förändras med differentierade styrkor och framskjutna enheter, samhällets resurser minskas, större krav ställs på samverkan mellan olika aktörer, mer komplicerad och sårbar industri, ny teknik, nya arbetsmetoder, förändrade riskpanoraman, färre givna lösningar på räddningsinsatser. Listan kan göras lång. Dock menar många att räddningsledarens kvalifikationer är en av de mest avgörande faktorerna för en lyckosam insats. Vad görs då från myndighetshåll för att möta denna problematik? Jo, kurserna vid Räddningsverkets skolor för att utbildas till räddningsledare förkortas kraftigt och klassernas storlek ökas dramatiskt till hela 35 kursdeltagare! Godkända resten av livet Efter en sex veckor kort utbildning och en klasstorlek om 35 kursdeltagare, där de studerandes förkunskaper varierar kraftigt, blir i stort sett samtliga, utan att några större krav ställs, formellt godkända att under resten av sitt liv att verka som räddningsledare vid kommunal räddningstjänst. Vid dessa kurser finns endast ett begränsat antal lärare (tvåtre lärare) som kan handleda kursdeltagarna. Vissa viktiga ämnen som brandförlopp och brandventilation berörs mycket översiktligt på grund av tids- och resursbrist. Vissa ämnen som till exempel skogsbrand har helt bortprioriterats. Tvärtemot denna utveckling borde i stället utbildningen fördjupas inom en rad ämnen, till exempel taktik, rättskunskap och stresshantering. Vidare borde det även införas en del nya ämnen som till exempel självkännedom. Räddningsledaren har ett stort ansvar i ett allt mer komplext samhälle. Därför behöver utbildningen av av denna nyckelperson utökas i stället för att minskas, tycker Curt Byström, lärare vid Räddningsverket. Överblicken går förlorad Klasserna upplevs så stora av lärarna att överblicken till viss del går förlorad. En utbildning som borde ha tydliga drag av individuell prägel och coachning har blivit kraftigt kollektiviserad. Det upplevs från lärarhåll som att det hela endast går ut på att slussa så många individer som möjligt genom systemet utan några som helst krav på kvalité i utbildningen. Jag tycker mig märka också, utifrån skolans fyra genomförda räddningsledarekurser, att många av kursdeltagarna upplever det på samma sätt. Tyvärr vet jag inte vad våra egentliga kunder räddningscheferna anser, men jag undrar om de verkligen vet hur utbildningen är upplagd och vilken produkt de får hem? Jag tror dock tyvärr att många är ovetande. Hur kan det ha blivit på detta vis? Ingen lärare inom Räddningsverket har utifrån vad jag erfarit överhuvudtaget tillfrågats om det är genomförbart att öka klasstorleken till denna stordrift, än mindre tillfrågats om vilka eventuella konsekvenser detta får. Detta känns mycket märkligt. Sannolikt finns det en ekonomisk faktor med, men det kan väl inte vara hela sanningen. Det enda som hörs från huvudförvaltningen i Karlstad är mantrat om att det skall vara lätt att ta sig in på en kurs men svårt att ta sig ut. Möjligtvis gäller det omvända. Måste kvalitetssäkras För att möta dagens och framtidens krav borde enligt min mening utbildningen förlängas betydligt, klassstorleken minskas kraftigt, ökade krav på kursdeltagarnas förkunskaper samt att tillföra mera lärarresurser. Till grund för detta måste dock en bred övergripande diskussion föras med olika samhällsaktörer om vilken kompetensnivå som är rimlig för att få formell behörighet att verka som räddningsledare. Slutligen så hörs det mycket om kvalitetssäkring, men denna tycks inte gälla vår kärnverksamhet, utbildning. Även utbildningen och utbildarna måste naturligtvis kvalitetssäkras. Räddningsledareutbildningen måste tas på större allvar och ges utökade resurser för att vi ska få välutbildade och kompetenta räddningsledare som har kapacitet att möta kriser och olyckor i vårt allt mer komplicerade och sårbara samhälle. Ni räddningschefer måste sätta er in i hur utbildningen är upplagd och ställa krav på den. Det kanske redan nu är dags att skrota det nya vidareutbildningssystemet för räddningsledare för att ta fram något som bättre stämmer överens med de faktiska samhällsförhållan- Riskbilden ställer ofta krav på vidareutb SVAR DIREKT från Lena Brunzell, Räddningsverkets centrum för risk- och säkerhetsutbildning (CRS): Det nya utbildningssystemet och de vidareutbildningar som genomförs kan och ska inte jämföras med tidigare befälsutbildningar såsom förman- och brandmästarutbildningar. Dagens vidareutbildningssystem innehåller delar som tidigare fanns men saknar också delar som genomfördes tidigare. I det nya vidareutbildningssystemet finns ett program för Räddningstjänst. Detta program innehåller tre kurser: Räddningsledare A, B och C. Räddningsledare A Kursen omfattar 6 veckor och avser att ge kursdeltagaren grundläggande kunskaper om rollen som räddningsledare. Grundläggande kunskaper innebär att efter genomgången kurs A ska den studerande kunna förbereda och leda enskild enhet vid insatser där de taktiska behoven är små. I praktiken kan detta översättas till den mindre vardagsolyckan, branden, trafikolyckan etc. Räddningsledning B För att kunna förbereda och leda flera enheter vid komplicerade räddningsinsatser och taktiskt komplicerade situationer krävs fördjupade kunskaper och övningar som kursen Räddningsledare kurs B, 9 veckor, syftar till. Räddningsledning C Räddningsledning kurs C, 5 veckor, syftar till att ge kunskaper för att kunna förbereda och leda komplexa räddningsinsatser som kräver mycket stor lednings- och samverkanskapacitet. En del av de studerande som genomgår Räddningsledare A upplever kursen otillräcklig i förhållande till arbetsuppgifterna i arbetsledarrollen till skillnad från räddningsledarrollen. För rollen som räddningsledare är kurs A den lägsta nivån och som för de flesta kommuner inte är tillräcklig med hänsyn till riskbilden, utan behöver byggas på med de kunskaper som Räddningsledning B ger. Många kommuner har även behov av personal som genomgått Räddningsledning C beroende på kommunens riskbild. Det bör poängteras att Räddningsledare A är en kurs som ger formell behörighet att av kommunen kunna utses som räddningsledare, det vill säga en räddningsledarutbildning. Andra utbildningsmoment som arbetsledning, instruktör, tillsyn med mera som tidigare fanns i förman heltidssutbildningen är kraftigt minskade eller borttagna. Kunskaper inom dessa områden kan inhämtas genom fortbildning och/eller annan vidareutbildning. Ett av syftena med de olika kurserna i det nya vidareutbildningssystemet är att de är stegvisa och kan kombineras utifrån den kompetens som behövs med hänsyn till kommunernas riskbild. Utbildningen ger en grund för ett fortsatt lärande i yrkesrollen som räddningsledare inom kommunens organisation för räddningstjänst. Det innebär att kursdeltagaren inte är helt färdigutbildad inom området när man genomgått utbildningen utan att fortsatt lärande och utbildning även sker på arbetsplatsen. Utbildning i arbetsledarrollen är ett arbetsgivaransvar Många av de studerande som kommer till utbildningen har lite eller ingen kunskap om vad utbildningen innebär och innehåller. Många har också funderingar på vad arbetsgivaren har för förväntningar på den studerande när han/hon kommer tillbaka till arbetsplatsen efter utbildningen. Det vore därför värdefullt om den studerande fick en genomgång

33 Sirenen Nr 1 Februari 2006 ordet fritt 33 Foto: KRISTOFFER THESSMAN, RIKSPOLISSTYRELSEN dena, kundernas önskemål och medborgarnas förväntningar? Curt Byström Programansvarig räddningsledarutbildningen Räddningsverket Sandö Håller du med? Curt Byström tycker att utbildningen till räddningsledare måste ses över och kvalitetssäkras. Håller du med? Skriv ner din åsikt och skicka till Sirenen. ildning tillsammans med sin chef före utbildningens start, så att den studerande vet vad utbildningen leder till och vad kurs- och utbildningsplanen säger. Utvärderingar genomförs kontinuerligt på skolorna både under och efter alla utbildningar. Med utvärderingarna som grund gör skolans kursansvariga justeringar och förbättringar inför kommande kurser. Utöver detta genomförs gemensamma uppföljningar och analyser, vilket för närvarande pågår för kursen Räddningsledare A. De synpunkter som lämnats i ovanstående insändare kommer att beaktas. Lena Brunzell Insatsstyrkan i Thailand borde avtackas Försvarsmakten (FM) har föredömligt samordnat och genomfört en avtackningsceremoni på Uppsala garnison för personal som, i smått och stort, stöttat hemtagningen av offren från tsunami-katastrofen och dess anhöriga på Ärna-basen (före detta F16). En värdig ceremoni med korum, tal och avtackning som avslutning på en ovanlig och mycket känslig uppgift som utförts på ett föredömligt sätt. Förväntningarna är nu stora på Räddningsverket i dess roll som samordningsansvariga för insatsen i Thailand, att på motsvarande sätt uppmärksamma den personal som haft motsvarande uppgifter att lösa katastrofområdet. Det stora engagemang och alla de uppoffringar som skett, många gånger långt utanför personalens ordinarie hemmauppgifter och de krav som ställts vid rekryteringen till uppdraget, anser vi förtjänar minst samma erkänsla som visats hemmatjänstgörande personal. Förutom de berömvärda enskilda arbetsinsatserna hos, ambassadpersonal, räddningstjänstpersonal, rättsmedicinare, präster, sjukvårdspersonal, poliser, Rödakorspersonal, tekniker, administratörer med flera, så är även insatsen i sig en paraduppvisning på en effektiv och samordnad insats när den är som bäst. Därför är det vår bestämda uppfattning är att samtliga som medverkat i insatsstyrkan i Thailand och samverkansformen för organisationerna är unika och värda att på lämpligt sätt uppmärksammas! Lars-Göran Uddholm Södertörn, insatschef februari-mars 2005 Sven E. Hedgren Försvarsmakten, Stabschef februari-mars 2005 SVAR DIREKT: Vi har inte pengar till sådana kalas Kjell Larsson, chef för Räddningsverkets internationella avdelning, kommenterar insändaren här ovan: Uppfattningen att all personal som tjänstgjort i Thailand i samband med tsunamikatastrofen förtjänar uppmärksamhet och erkänsla, delar jag. Vi har också visat det genom många mindre avtackningar vid personalbyten, vid debriefingsamtal och vid återsamlingar efter hemkomst. Vi har två syften med detta, att uppmärksamma personalen på den goda insatsen, men framförallt att utvärdera så att nästa mission blir ännu bättre. Vi kommer, därför att insatsen i Phuket blev nyskapande och unik i sitt slag, att under våren ha en samling med chefer, nyckelpersoner och andra utvalda samt inbjudna från de organisationer vi kom att arbeta nära med. Denna samling syftar till att kritiskt granska den totala Också du kan tycka till på de här sidorna Alla är lika välkomna att delta i debatten (skriv max 40 rader eller tecken på datorn, inklusive mellanslag). Adress: Ordet fritt, Sirenen, L 257, Karlstad Skicka gärna på e-post: Manusstopp för nr 2/06 är 27 februari. Välkommen! stödinsatsen. Vi vill utvärdera oss själva och få underlag för bättre och snabbare rekrytering, materielinköp och insatsstöd än vid tsunamiinsatsen. Insändarskribenterna hänvisar till en avtackning som Försvarsmakten genomför. Jag har under hand förstått att Försvarsmaktens avtackning innehåller en ceremoni med medaljutdelning för de anställda vid Försvarsmakten som tjänstgjort med Räddningsverket i Phuket. Räddningsverket har inte finansiering för sådana kalas och vi har heller inga medaljer att dela ut. Om Försvarsmakten har fria anslagsmedel är den endast att gratulera. De medel vi har vill vi använda till ordentliga utvärderingar med deltagande av så många som möjligt. Det blir lite tristare, lite gråare men vi tror att vi på detta sätt vinner respekt och samhörighet. Räddningsverket har betalat Försvarsmakten många miljoner kronor för dess bidrag till insatsen i Phuket. Vi förutsätter att det inte är någon del av våra medel som finansierat medaljutdelningen. Förbättrade insatser innebär att den personal vi anlitat och arbetat tillsammans med, vill komma tillbaka till oss nästa gång. På så sätt hoppas vi vinna förtroende och visa erkänsla för de goda insatser som görs. Kjell Larsson Nyutgivet från Räddningsverket Rapporter Brandmannens fysiska förmåga Del 2 i arbetet med att ta fram relevanta tester för brandmän. Resultat visar att kapaciteten vid fem av sju typiska tunga arbetsmoment kan testas med åtta relativt enkla mätningar. Best nr: P21-460/05. Kommunal hantering av miljörisker i samband med olyckor Rapportens syfte är att ge förslag på hur miljörisker kan integreras i kommunala arbetet med olyckor och att utvärdera GIS-baserade verktyget Riskera. Examansarbete av LTH-elever. Best nr: P21-462/05. Brandskyddsvärdering Två metoder för riskanalys har utvecklats för att användas för att bedöma risker eller säkerhet i danslokaler och skolor. Best nr: P21-463/05. Handbok Människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser Boken beskriver forskning som belyser hur individer och grupper reagerar inför Så här beställer du Annan utgivning Brandskyddshandboken Omarbetad upplaga med omfattande material över 296 sidor. Nyheter i upplagan är bland annat avsnittet förvaltningsskedet som beskriver lagen om skydd mot olyckor och systematiskt brandskyddsarbete. Avsnittet om utrymning har osäkerhet och fara. Det ges exempel på hur kunskaper inom området kan användas i praktiken. Författare är Ann Enander. Best nr: U30-650/05. Pris: 150 kr exkl moms. Engelska Fire Ventilation Tar upp både erfarenheter från räddningstjänster och forskningsarbeten inom ämnet brandventilation. Boken riktar sig främst till Räddningsverkets utbildningar. Av Stefan Svensson, forskare och lärare i Revinge. Tidigare publicerad på svenska. Best nr: U30-651/05. Pris: 120 kr exkl moms. Injury in Sweden Statistik över skador i Sverige Best nr: I99-121/05. Oil Combatting Översättning av Oljeskadeskyddet som gavs ut Strategi- och policydokument för att ge myndigheter faktaunderlag Best nr: R61-275/05. Ange beställningsnummer samt din adress. Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes. Fax: E-post: Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124, Karlstad. OBS kan inte beställas från Räddningsverket anpassats till Boverkets nya rapport om utrymningssäkerhet. I många avsnitt i boken ges dessutom nya handfasta råd. Utgivare är Brandskyddslaget och LTH-Brandteknik. Pris 875 kr. Best: tel

34 34 platsannonser Sirenen Nr 1 Februari 2006 Nya rön om ungdomars riskförståelse Vardagshändelser styr synen på risk Trafikolyckor är mer oroande än växthuseffekten. Strategierna för att hantera risker varierar men handlar i huvudsak om att antingen försöka ta kontroll eller att lita till ödet. Det hävdes i en vetenskaplig artikel skriven av Anna Olofsson och Susanna Öhman, båda filosofie doktorer i sociologi vid Mittuniversitetet i Östersund. Artikeln är baserad på fokusgruppsintervjuer med experter, svenskar med utländsk härkomst och svenskar i glesbygd och i storstad. Åldersspannet var 20 till 55 år. Två grundläggande dimensioner styr enligt Olofsson och Öhman vår riskuppfattning. Det handlar om kontrollfatalism och lokalt-globalt. Expertgruppen och gruppen med storstadsbakgrund hade en fatalistisk syn på hanteringen av risker. Invandrargruppen och gruppen med glesbygdsbakgrund försökte kontrollera riskerna. Artikeln är baserad på fokusgruppintervjuer genomförda inom forskningsprojektet Att värdera och kommunicera risk i ett heterogent samhälle som genomförs med stöd från Räddningsverket. Projektet avslutas under 2006 då data från en stor enkät kompletterar det kvalitativa materialet. Mer information om projektet och artikeln i sin helhet finns att läsa på Konferenser om fallolyckor Räddningsverket och Sveriges kommuner och landsting arrangerar i vår en rad konferenser om fallolyckor. Konferenserna vänder sig till kommuner och landsting och syftet är att visa hur man kan förebygga och reducera antalet olyckor. Följande sex konferenser arrangeras: 8 mars, Revinge 9 mars, Karlstad 14 mars, Göteborg 16 mars, Rosersberg 21 mars Luleå 22 mars Umeå Frågor? Skicka e-post till: Ungdomar förstår risk utifrån vilken grad av sociala relationer de har och var de bor. Ungdomar i glesbygd relaterar globala risker till sin lokalmiljö medan ungdomar i storstäder i större utsträckning relaterar risker till Sverige och världen. Glesbygdsungdomars riskuppfattning kännetecknas av likhet och storstadsungdomars av olikhet. För båda grupperna präglas förståelsen av risk av relationer och plats. Det skriver Erika Wall, doktorand vid Mittuniversitet i en nyligen publicerad vetenskaplig artikel om riskförståelse bland ungdomar i glesbygd och stad. Artikeln är baserad på fokusgruppintervjuer genomförda inom forskningsprojektet Att värdera och kommunicera risk i ett heterogent samhälle som genomförs med stöd från Räddningsverket. Projektet avslutas under 2006 då data från en stor enkät kompletterar det kvalitativa materialet. Mer information om projektet och artikeln i sin helhet finns att läsa på RÄDDNINGSTJÄNSTEN Storgöteborg söker Chef till enheten Insats & Beredskap Räddningstjänsten Storgöteborg är ett kommunalförbund som består av fem medlemskommuner Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda och Partille. Verksamheten omfattar räddningstjänst, skadeförebyggande arbete och ambulanssjukvård och har ca anställda. Utryckningsverksamheten leds av Räddningschef i beredskap, Insatschef och tre Insatsledare. Vi har vår egen ledningscentral på Gårda brandstation. Utvecklingsavdelningen är sk processägare för det räddningstjänstoch skadeförebyggande arbete som bedrivs inom förbundet. En av enheterna inom utvecklingsavdelningen är enheten för insats och beredskap. Arbetsuppgifter Du kommer att ansvara för verksamhetsområdet Insats & beredskap. Enheten har till uppdrag att planera för ledning och taktik vid räddningsinsatser samt att dimensionera beredskap grundat på risk- och hotbildsanalys. Arbetet sker i samarbete med verksamheten på teamen. Du kommer också att ansvara för Insatschefernas operativa verksamhet. Enheten har för närvarande 4 medarbetare. Kompetenskrav Du skall ha en gedigen kunskap om ledningsarbete. Det gäller såväl operativt ledningsarbete på skadeplats som strategiskt ledningsarbete i stab till räddningschefen. Du kan vara Brandingenjör, Riskanteringsingenjör eller ha annan lämplig bakgrund. Meriterande Vi förutsätter att Du har god samarbetsförmåga och att Du är flexibel och serviceinriktad. Du ska kunna uttrycka dig väl i tal och skrift. Vi kommer att lägga stor vikt vid personliga kvalifikationer. Då förbundet strävar efter jämlikhet och mångfald, så ser vi gärna kvinnliga sökande eller sökande med invandrarbakgrund. Upplysningar Tel växel: Avdelningschef Håkan Alexandersson tel ank Lars Magnusson SACO, tel , Jarl Persson Ledarna, tel ank. 2885, Ann-Sofie Jergill SKTF, tel ank. 2881, Odd Andersson Kommunal tel ank Ansökan Din ansökan vill vi ha senast den 24:e Februari 2006 till: Räddningstjänsten Storgöteborg, Box 5204, Göteborg

35 Sirenen Nr 1 Februari 2006 platsannonser 35 Var blev Du av? Du har nog missat något! Nu är vi nämligen på gång att vända skutan åt rätt håll i en positiv anda med tilltro på en intressant framtid inom vår organisation. Här har Du möjligheter att vara med från början att med dina idéer och tankar påverka och utveckla vår kommande organisation. Vi söker såväl Stf Räddningschef som Brandingenjör Ring mig, räddningschef Jörgen Hallberg, så får Du veta mer eller Du kan även gå in på: jobb söker Riskhanterare/Brandingenjör För mer information besök våra hemsidor under Du är även välkommen att ringa räddningschef Bengt Andersson på telefon Ansökan sändes till: Ölands kommunalförbund Räddningstjänsten Box Färjestaden Sista ansökningsdag Räddningstjänsten söker Räddningschef Ref nr 06/03 Smedjebackens Räddningstjänst består av 28 deltidsbrandmän och 4 heltidsanställda. Vår Räddningstjänst har gemensam befälsberedskap med grannkommunen Ludvika och har en väl utbyggd maskinpark med ny tankbil, skärsläckare och IVPA-bil. Mer information om Räddningstjänsten finns på vår hemsida Arbetsuppgifter Huvudsakliga arbetsuppgifter är att utveckla såväl den förebyggande som den operativa verksamheten inom Räddningstjänsten samt personal- och budgetansvar. Placering: Brandstationen Anställningsvillkor: Tillsvidare Tillträde: Efter överenskommelse Kvalifikationer Du som söker skall ha lägst brandmästarexamen med utbildning i BMFF. Vi ser gärna kvinnliga sökande. Lön: Ange löneanspråk i ansökan Kontaktperson Räddningschef Veikko Koskelainen Facklig företrädare: SKTF Cecilia Otterberg , BRF Tommy Norgren Ansökan Till ansökan skall meritförteckning och betyg bifogas. Ansökan skall senast den 28/2 2006, ha inkommit till: Smedjebackens kommun, Kansliavdelningen SMEDJEBACKEN e-post: Utvägen är en rikstäckande kedja av lokala kunskapsföretag specialiserade inom brand och utrymningssäkerhet som arbetar med att göra livet säkrare på svenska arbetsplatser. Brandingenjör Till vårt lokala företag med verksamhet på Distriktet Mälardalen/Stockholm, söker vi en Brandingenjör. Du kommer att ansvara för att genomföra konsultuppdrag inom brand- och utrymningssäkerhet hos kundföretag. Du utgår från Utvägens huvudkontor i Uppsala. Vi söker dig som har brandingenjörsutbildning eller liknande utbildningsbakgrund. Du har erfarenhet av att läsa och arbeta med ritningar, goda språkliga kunskaper samt kunskaper i Office paketet. Vidare vill vi gärna att du har en egen drivkraft och vana av att jobba självständigt. I den här rekryteringen samarbetar vi med Manpower. Din ansökan skickar du senast den 10 februari via e-post till För mer information är du välkommen att kontakta rekryteringskonsult Sanna Riesten, via telefon: Sirenen är Räddningsverkets tidning. I den kan du följa utvecklingen inom räddningstjänsten och skydd mot olyckor. Nyheter, reportage, debatt och mycket annat. Är du inte redan prenumerant bli det! Du får åtta nummer om året, Gratis! Enda kravet från vår sida är att du gör en personlig anmälan. Vi kan tyvärr inte emot personallistor eller centralt ifyllda talonger. Kupongen skickas till: Prenumeration Sirenen, L Karlstad p Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen p Adressändring p Avsluta prenumerationen Namn Gatuadress Postadress Vid adressändring/avslut Abonnemangsnr (står direkt före namnet) Gamla adressen vid adressändring Gatuadress Postadress

36 36 platsannonser Sirenen Nr 1 Februari 2006 Diskutera tung räddning på nätet Projektet Tung räddning masskadesituation vid busskrasch, finns nu att följa på Räddningsverkets hemsida. På denna sida finns även ett diskussionsforum där du kan delge synpunkter, diskutera, ställa frågor och besvara inlägg angående den problematik som inträffar i samband med busskrascher. Syftet med forumet är att skapa en god dialog inom sakområdet både med projektet och andra berörda aktörer. Gå till: Klicka in på Räddningstjänst/Utveckling/Busskrasch. Annonsera i Sirenen boka senast 27 februari Sirenen är perfekt för dig som ska rekrytera personal inom räddningstjänst och skydd mot olyckor. Ingen tidning i branschen har sådan täckning som Sirenen. Nästa nummer trycks 15 mars För att vi ska hinna få med din annons vill vi att du förhandsbokar utrymme senast 27 februari samt lämnar färdig annons senast 6 mars. Spaltbredder Våra spaltbredder är: 1 spalt 41,4 millimeter 2 spalter 87,8 mm 3 spalter 134,2 mm 4 spalter 180,6 mm 5 spalter 227 mm Priser Priset är 16 kronor per spaltmillimeter för svartvita annonser, 18 kronor per spaltmillimeter för färgannonser (priserna är exklusive moms). Räkna ut priset Vad annonsen kostar räknar du ut enligt följande: antal spalter x höjden x millimeterpris. Den artikel du just nu läser är 1 spalt bred och 219 mm hög. Priset för en annons i den här storleken är kronor (1 x 219 x 16 kr) för svartvit och färg kronor (1 x 219 x 18 kr). Kontakt Ring eller e-posta till redaktionen om du vill förhandsboka eller har några frågor. Kontaktperson för annonser är i första hand Gunno Ivansson, tel Du kan även tala med Per Larsson eller Stig Dahlén. Telefonnummer och e-postadresser finns på sidan 2.

37 Sirenen Nr 1 Februari 2006 platsannonser 37 Härjedalens kommun är en av Sveriges till ytan största kommuner människor lever här, i en kommun med gott om frisk luft, vacker natur och vänligt klimat för både företagare och andra. Sedan 1930-talet är Härjedalen ett av Nordens stora turistområden. Besök gärna vår hemsida Räddningstjänsten Härjedalen söker Ställföreträdande räddningschef Ref. nr Räddningstjänsten består av 78 anställda i deltidskåren, och 20 räddningsvärnsmän fördelade på 6 brandstationer och 2 räddningsvärn. På heltidssidan är vi 3 dagtidsanställda, en assistent samt 2 i skiftgång. Arbetsuppgifter Tjänsten erbjuder ett omväxlande arbete i ett bra arbetslag, där Du bl.a. skall ingå i den övergripande befälsberedskapen (Härjedalen - Bergs kommuner), samt i vår organisation arbeta inom områdena: l Utveckla den skadeförebyggande verksamheten främst genom tillsyn, information och rådgivning. l Utbildning såväl intern som extern. Dina slutgiltiga arbetsuppgifter bestämmer vi i samråd utifrån Din kompetensprofil och tidigare erfarenheter. Kompetenskrav Du bör var kreativ och intresserad av att utveckla räddningstjänsten, ha god hand med personal samt intresserad av utbildning och ha god pedagogisk vana. Du bör helst ha flerårig erfarenhet från operativ räddningstjänst, skadeförebyggande verksamhet och utbildning, samt god förmåga att uttrycka Dig i tal och skrift. Du skall minst vara Brandmästare med kursen Förebyggande II eller tillsyn och olycksförebyggande B samt Förvaltning. Körkort lägst BC. Tillträde Omgående eller enligt överenskommelse. Provtjänstgöring under 6 månader kommer att tilllämpas. Både män och kvinnor är välkomna med ansökan. Upplysningar Räddningschef Kurt Svensson tel Fackliga företrädare: SKTF: Catarina Månsson, tel SKAF: Gunilla Zetterström-Bäcke tel BRF: Urban Bergman tel arb hem. Välkommen med Din ansökan med meritförteckning och referenser som vi vill ha senast under adress: Räddningstjänsten i Härjedalens kommun, Medborgarhuset, Sveg Länsstyrelsens räddnings- och säkerhetsavdelning söker Brandingenjör I Stockholms län finns 26 kommuner och nästan 1,9 miljoner invånare på 2 % av landets yta. Länet har en komplex riskbild med bl. a två flygplatser med tillsammans fler än 16 miljoner passagerare/år, färjeterminaler och lokalisering av för landet viktig industri inom telekom, elektromekanik och läkemedel. Mer än fordon, varav ett stort antal med farligt gods, passerar över Mälarens broförbindelser per dygn. Stockholms län är administrativt indelat i tre räddningstjänstregioner. I regionerna verkar räddningstjänst från nio olika organisationer som utövar en gränslös samverkan. Länsstyrelsen ska bl. a. genom sin tillsynsverksamhet verka för att den kommunala räddningstjänsten tillförsäkrar länets invånare en rimlig säkerhetsnivå i förhållande till den lokala och regionala riskbilden. Arbetsuppgifter Som länsbrandingenjör hos oss kommer du huvudsakligen att arbeta med tillsyn av länets räddningstjänster, tillsyn av Sevesoanläggningar, klassning av farliga verksamheter samt identifiering och reducering av risker i samhällsplaneringen. Du kan dessutom efter särskild utbildning få tjänstgöra i länsstyrelsens organisation som vakthavande beslutsfattare. Önskvärda kvalifikationer Brandingenjör med några års erfarenhet av tjänstgöring inom kommunal räddningstjänst God förmåga att uttrycka dig i tal och skrift Du måste vara svensk medborgare eftersom anställningen är placerad i säkerhetsklass. Vill du veta mer kontakta: Förste länsbrandingenjör Thomas Lindsjö, tfn: , mobil , eller enhetschefen Roland Nilsson, tfn: Fackliga företrädare: Christer Sävensjö, SACO, tfn och Anita Tjust, ST, tfn: Besök gärna vår webbplats: Märk din ansökan med Länsbrandingenjör och skicka den till Länsstyrelsen i Stockholm, Personalavdelningen, Box 22067, STOCKHOLM Sista ansökningsdag är den 26 februari 2006.

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 OCH TILLSYNSPLAN 2012-2014 Räddningstjänsten 2012-08-03 Kommunstyrelsen 2012-10-10 198 Dokumentet Brandförebyggande

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 Dokumentet Brandförebyggande verksamhet är framtaget av räddningstjänsten och är ett delprogram till Handlingsprogram

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

Umgås och trivs framför brasan

Umgås och trivs framför brasan Umgås och trivs framför brasan Några tips och råd om hur du eldar säkert hemma Sedan urminnes tider har brasan varit en samlingspunkt i våra bostäder. Där lagades maten och det var runt spisen man samlades

Läs mer

Stöd för bygglovhandläggare. Brand- och riskhänsyn i byggprocessen

Stöd för bygglovhandläggare. Brand- och riskhänsyn i byggprocessen Stöd för bygglovhandläggare Brand- och riskhänsyn i byggprocessen Brand och räddningstjänstfrågor i byggprocessen Brand- och utrymningssäkerhet är en viktig del av en byggnads egenskaper. För att kunna

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar!

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! 1 Innehåll Brandinstruktörsutbildning... 3 Brandombud... 4 Brandutbildning... 5 Information

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19 Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande i LSO 2004 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Minskad detaljreglering

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Stöd för tillämpning vid kontroll av brandskyddet i byggprocessen

Stöd för tillämpning vid kontroll av brandskyddet i byggprocessen Stöd för tillämpning vid kontroll av brandskyddet i byggprocessen REDOVISNING AV TILLÄMPNINGSGRUPPENS ARBETE BIV-KONFERENS 2013 NILS OLSSON, BENGT DAHLGREN BRAND & RISK Arbetsgruppen Henrik Alling Cecilia

Läs mer

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd

Läs mer

LANDSTINGET SÖRMLAND FM-enheten, Fastighet

LANDSTINGET SÖRMLAND FM-enheten, Fastighet 1(12) LANDSTINGET SÖRMLAND, Fastighet Brandskydd - Sprinkler 2(12) Innehållsförteckning 1 Förord...3 2 Nomenklatur / Begrepp...4 3 Dimensionering av brandskydd...4 4 Vårdanläggningar - Sjukhus...4 4.1

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson (C), vice ordförande Pär Andersson (KD) Per Florén (FP)

Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson (C), vice ordförande Pär Andersson (KD) Per Florén (FP) 1(1) Plats och tid Sammanträdesrummet Insjön, klockan 8.30-9.00 Beslutande Ledamöter Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson (C), vice ordförande Pär Andersson (KD) Per Florén (FP) Tjänstgörande

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar upphörde

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskyddskontroll Räddningstjänst och förebyggande

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Sotning och brandskydd

Sotning och brandskydd Sotning och brandskydd Innehåll 3 Grundläggande information 5 Tidsintervaller för sotning 6 Tidsintervaller för brandskyddskontroll 7 Frågor och svar 8 Kontakta oss Räddningstjänsten Falköping Tidaholm

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund Dnr 50.2013.00009 sid 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2014-03-14 Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 1 Namn och säte Karlstadsregionens räddningstjänstförbund är ett

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Ann Malmström, divisionschef Social omsorg Kristina Silverarfve, enhetschef Social omsorg Susanne Arnberg, stabschef Tekniska divisionen Stefan Ekholm, räddningschef

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Prognos över antalet asylsökande

Prognos över antalet asylsökande Prognos över antalet asylsökande 2014 81000 personer till Sverige och sökte asyl 2015 80 000 105 000 personer beräknas söka asyl 2016 80 000 105 000 personer beräknas söka asyl Boendeformer 3 Steg Steg

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Välkommen. 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog. 20.15 Sammanfattning 20.

Välkommen. 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog. 20.15 Sammanfattning 20. Välkommen 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog» Hur arbetar vår förening med SBA?» Tips och lärdomar för att skapa en säker och trygg anläggning

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Brand & Räddning Securitas tjänster inom brand och räddning är en trygghet för dig som ansvarar för brandskyddet i en verksamhet eller fastighet. Vi hjälper dig att effektivt

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Rescue Team Scandinavia

Rescue Team Scandinavia Rescue Team Scandinavia Vem Är vi? Introduktionsfilm om oss (5,5 min) Historia Mål Vision Tjänster Resurser Certifieringar Övriga frågor En kort Film om oss Introduktionsfilm om oss (5,5 min) Easywash

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers samhällsskydd och beredskap Utbildningsplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Åhlén Ersätter Räddningsverkets utbildningsplan 525-4864-2007 Helena Lindberg Gäller från och med 2010-01-01 Påbyggnadsutbildning

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Mars 2005 Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser Konkretisering LSO-plan 1 (3) 8.J Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser 1 Syfte Kommunens handlingsplan enligt lagen om skydd mot olyckor respektive

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

REFERAT EXTRA KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2014-05-06

REFERAT EXTRA KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2014-05-06 1 REFERAT EXTRA KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2014-05-06 Den extra kommundelsstämman i Mölnlycke hade temat vägar och trafik med fokus på övertagande av enskilda vägar i Gärdesområdet. Drygt 70 personer

Läs mer

för färre bränder i Karlstadsregionen

för färre bränder i Karlstadsregionen Ökad samverkan mellan sotar n och räddningstjänsten för färre bränder i Karlstadsregionen U Ulf Hjälmerhag och Björn Johansson - RTJ Karlstadsregionen Vårt förbund en blandning av nytt och gammalt! Munkfors

Läs mer

Granskning av kommunens brandberedskap

Granskning av kommunens brandberedskap Granskning av kommunens brandberedskap Kalmar kommun Juni 2007 Pär Sturesson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Tillvägagångssätt...3 3. Lagar och förordningar...3 3.1 Lagen om skydd

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här är några enkla

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara

Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara Skapad: 2008-10-15 Senast ändrad: 2010-09-15 R.7.4 Riktlinjer för Lars Eliasson/Thomas Thid Karin Sjöndin Lars Eliasson 2010-09-15 2(7) Innehållsförteckning

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Utbildningskatalog sförteckning Brandkunskap för alla 3 Praktiska släckövningar. 4 Heta Arbeten.. 5 HLR & L-ABC 6 Brandskyddskontrollant. 7 Brandskyddsansvarig 8 Föreståndare brandfarlig vara mindre omfattning

Läs mer

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Antagen av kommunstyrelsen i Tranås 2010-12-20, 196. SB Kommunens plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Farlig verksamhet Då Carpenter

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler

Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler Systematiskt brandskyddsarbete Kyrkor & Samlingslokaler Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och dokumenteras för en större kyrka. Informationen under

Läs mer

Har du koll på taket!

Har du koll på taket! Smarta taklösningar Har du koll på taket! Det finns smarta sätt att spara pengar Du ställer krav på taket Smarta taklösningar Som kan lösas Taket är kanske inte det första du tänker på när du ska renovera

Läs mer

KRISPLAN HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 FÖR VIKTIGA TELEFONNUMMER. SOS Alarm

KRISPLAN HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 FÖR VIKTIGA TELEFONNUMMER. SOS Alarm KRISPLAN FÖR HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 VIKTIGA TELEFONNUMMER SOS Alarm Polis (icke brådskande) Giftinformationscentralen Sjukvårdsrådgivningen Halland BRIS (barnens hjälptelefon) BRIS (vuxnas telefon

Läs mer

Ombyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö

Ombyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö Upprättad av Miranda Larsson Beslutad Bo Carlsson Giltig t.o.m. 2016-06-30 Revideringsdatum 2014-12-22 Råd och anvisning nr: 115 Ombyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö Räddningstjänsten Storgöteborgs

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Verifiering av utrymning Analys eller förenklad? Norge 2009 Tomas Rantatalo www.fsd.se

Verifiering av utrymning Analys eller förenklad? Norge 2009 Tomas Rantatalo www.fsd.se Verifiering av utrymning Analys eller förenklad? Norge 2009 Tomas Rantatalo www.fsd.se Kontorshus med kantine för 100 personer Tre etager 75-100 kontorsplatser / etage Konferensrum för 75 personer i 1

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och

Läs mer

Krisplan. Krishanteringsplan vid olycka med allvarlig personskada eller med dödlig utgång.

Krisplan. Krishanteringsplan vid olycka med allvarlig personskada eller med dödlig utgång. Krisplan Krishanteringsplan vid olycka med allvarlig personskada eller med dödlig utgång. Reviderad: januari 2012 Krisplan Förord Bifogad krisplan är framtagen för att utgöra ett stöd vid Ert planeringsarbete

Läs mer

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Flygplatsens framtid riskeras... 2 1. Kritiken från TNT... 2 2. Flygplatsens nedprioritering... 2 3. Översiktsplan utan utveckling för flygplatsen...

Läs mer

BORGHOLMS. KOMMLrN 1(5) Antagen KF 2007-12-17 109. Brandskyddspolicy

BORGHOLMS. KOMMLrN 1(5) Antagen KF 2007-12-17 109. Brandskyddspolicy BORGHOLMS KOMMLrN Brandskyddspolicy 1(5) KF 2007-12-17 109 Antagen betsmiljöarbetet. föreskrifter mm Lagstiftning, 2 (5) för ny- ombyggnader av byggnader lokaler Brandskyddet Boverkets ByggRegler författningssamling

Läs mer

Insatssammanställning

Insatssammanställning RÄDDNINGSTJÄNSTEN Smedjebackens kommun Insatssammanställning Datum: 2014-07-04 Diarienr: 2014.33 Utredare: Lars Andersson Eget larmnummer:201400102 SOS larmnummer:52749681 Orsaken till undersökningen:

Läs mer

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j Borlänge 26 28 maj Välkommen till Quality Hotel Galaxen i Borlänge Äntligen! Nya möjligheter i en ny tid. Nu är fönstret vidöppet för den som vill utveckla kommunens säkerhetsarbete, med skydd mot olyckor

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 BRANDSKYDDSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Denna mall är baserad på material framarbetat av Falkenbergs Räddningstjänst. Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Innehållsförteckning Systematiskt brandskyddsarbete 1 Brandskyddspolicy

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

Brandforskning i Sverige Anlagd brand. Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola

Brandforskning i Sverige Anlagd brand. Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola Brandforskning i Sverige Anlagd brand Nils Johansson Doktorand, Lunds Tekniska Högskola Brandteknik och riskhantering Forskning inom: Brandskydd Riskhantering Sårbarhetsanalyser Krishantering www.brand.lth.se

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete

RIKTLINJER. Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete RIKTLINJER Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete RIKTLINJER 2 Riktlinjer för systematiskt brandskyddsarbete Håbo kommun ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete enligt SRVFS (2003:10) och

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn. Kiruna räddningstjänst. Text och bilder Södertörns brandförsvarsförbund

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn. Kiruna räddningstjänst. Text och bilder Södertörns brandförsvarsförbund En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Kiruna räddningstjänst Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså hur du hanterar

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se M2015/2144/Ee Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Bakgrund

Läs mer

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis

Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Kompendium om kris- och säkerhetsarbete för funktionärer på Friskis&Svettis Viktiga telefonnummer SOS Alarm, larma på telefonnummer 112 Uppgifter att delge SOS-alarm: Företagsadress: Arnljothallen Öneslingan

Läs mer

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva 1 Broschyren är framtagen av Sveriges Dövas Riksförbund TEXTREDIGERING: Helena Fremnell Ståhl ILLUSTRATIONER: Jacob Lind LAYOUT: Birgitta Orström

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer