KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV ALLMÄN PLATSMARK UPPRÄTTAT: SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV ALLMÄN PLATSMARK UPPRÄTTAT: 2013-03-06 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN"

Transkript

1 KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV ALLMÄN PLATSMARK UPPRÄTTAT: SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

2 KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Stationshuset HÖGANÄS Tel , Fax Projektledning av landskapsarkitekt Karolina Alvaker, Höganäs kommun Tel , E-post 2 KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN HÖGANÄS KOMMUN

3 FÖRORD Förändring går inte att undvika. Men om förändringen utgår från befintliga värden, som tydligt definierats, är förutsättningarna goda för ett lyckat resultat. Genom att definiera en befintlig bebyggelsemiljös kvaliteter och identitet har bästa grunden lagts för att dels bevara den befintliga miljöns karaktär och dels planera nytt med utgångspunkt i den ursprungliga strukturen och skalan. Viken är ett av flera fiskelägen med medeltida anor i Kullabygden. I detta kvalitetsprogram redovisas just Vikens speciella karaktär, både byggnader och gatumiljöer. Därefter formuleras konkreta riktlinjer inför eventuella förändringar. Syftet är att hitta en gemensam syn på hur Vikens kvaliteter kan tas till vara i samhällets fortsatta utveckling. Programmet kan användas som inspiration för enskilda inför renoveringsprojekt eller nybyggnad. Framför allt innehåller programmet riktlinjer för hur gator och andra publika ytor ska utvecklas som en del av den kulturmiljö de ingår i. Byggnader, gator, torg och platser formar samhället och oss som lever där. Höganäs Kerstin Nilermark samhällsbyggnadschef HÖGANÄS KOMMUN KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN 3

4 INNEHÅLL FÖRORD... s.03 RIKTLINJER FÖR UTFORMNING... s.24 ÖVERSIKTSKARTA... s.05 INLEDNING... s.06 FORMSPRÅK OCH KARAKTÄR ÖVERGRIPANDE PALETT LÄMPLIGA MATERIAL s.24 s.24 s.24 GAMLA VIKEN UNIK BYSTRUKTUR AV HÖGT KULTURHISTORISKT VÄRDE KVALITETSPROGRAMMETS SYFTE MOTIV FÖR BEVARANDE s.06 s.06 s.06 TILLGÄNGLIGHET OCH TRYGGHET OFFENTLIGT OCH PRIVAT BYGGNADENS UTFORMNING HUVUDGATA s.26 s.26 s.27 s.28 VIKEN FÖRR... s.08 LOKALGATA s.30 KORT HISTORIK s.08 GRÄND OCH GUDA s.32 VIKENS GATUMILJÖER DÅ OCH NU s.08 GÅNG- OCH CYKELVÄG s.32 BYGGNADER... s.10 BEBYGGELSEKARAKTÄR s.10 SAMMANFATTANDE PALETT s.10 GATUSTRUKTUR: MÖNSTER OCH ELEMENT... s.12 PLATS OCH PARK DAGVATTEN PARKERING TOMTAVGRÄNSNING VEGETATION s.34 s.35 s.35 s.36 s.37 GATOR s.12 BELYSNING s.38 GRÄNDER OCH GUDOR s.12 MÖBLER OCH UTRUSTNING s.39 MELLAN GATA OCH TOMT MELLAN GATA OCH DÖRR HUVUDSTRÅKETS KVALITETER OCH BRISTER: BYGATAN BOENDESTRÅKETS KVALITETER OCH BRISTER: SKEPPAREGATAN s.14 s.16 s.18 s.19 KÄLLOR OCH LITTERATUR... s.40 PLATSSTRUKTUR: MÖNSTER OCH ELEMENT... s.20 PLATSKVALITETER s.20 GRÖNA PLATSER OCH VEGETATION... s.22 GRÖNSKA PÅ ALLMÄN PLATS FRÅN TRÄDGÅRDEN s.22 s.22 4 INNEHÅLL KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN HÖGANÄS KOMMUN

5 ÖVERSIKTSKARTA N Riksintresset gamla Viken omfattar bebyggelsen söder om Båtbyggarevägen/Storkavägen, sydväst om Täppevägen/Bäckavägen/Trädgårdsgatan och nordväst om Sjögatan Gröna Torg Bygatan Böösa Backe Hamnplanen Stejleplatsen Strandheden Skepparegatan Målaregränd Vikens kyrka Gamla kyrkogården Fiskaregränd Sophiamöllan HÖGANÄS KOMMUN KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN ÖVERSIKTSKARTA 5

6 INLEDNING GAMLA VIKEN - BYSTRUKTUR AV HÖGT KULTURHISTORISKT VÄRDE Strax söder om Höganäs på Kullahalvön ligger Viken; ett populärt och expanderande samhälle med stor utpendling till bl.a. Höganäs och Helsingborg. Det gamla Viken är beläget på västra sidan, havssidan, om Höganäsvägen/Hälsingborgsvägen. Här finns Bygatan med några få butiker, caféer, restauranger och mäklare samt Vikens kyrka, Sophiamöllan, hamnen och den vackra strandpromenaden längs med havet. Öster om Höganäsvägen/Hälsingborgsvägen finns till största delen villamattor men också Vikenskolan samt ytterligare service i form av mack, närhandel, Lantmännen och bilhandlare. Detta är Vikens utbyggnadsområde. Viken har drygt 4000 bofasta invånare och det gamla Viken visar en dominans av äldre invånare. Huspriserna är höga och generationsskiftet lågt. Vikens kanske främsta charm och unikum är dess gamla gatu- och bebyggelsestruktur kopplad till kulturhistorien med fiske- och sjöfartsverksamheter. Gamla korsvirkeshus samsas med hus i träpanel, tegel eller puts; alla med behagliga proportioner och ofta med vackra dekorationer på fönsterfoder och husknutar. Kullersten samt en rik mur- och staketkultur binder samman hus och tomt med gata och formar tillsammans med byggnaderna värdefulla rum i den offentliga miljön. Detta kvalitetsprogram ska fungera som en inspirerande guide till att verka för bevarandet och utvecklandet av dessa speciella miljöer. KVALITETSPROGRAMMETS SYFTE En grundläggande kvalitetsstandard ska fastställas för utformning i det gamla Viken och riktlinjer ska säkerställas för gestaltning, material, färger och utrustning. Höga krav ska ställas på nybebyggelse med landskapsbild, äldre ägostrukturer och Vikens unika värden som grund. Samhällets intressen och kvaliteter ska säkras i avseende till socialt liv och miljö genom mötespunkter. som riktlinje för planutskott och byggnadsnämnd. Kvalitetsprogrammet reglerar rättigheter och skyldigheter för områdets allmänna ytor gällande alla parter och godkänns av KS. Kvalitetsprogrammet med sina riktlinjer och rekommendationer för utformning av allmän platsmark i Vikens äldre delar är grundat på studier i fält, text och bild av samhället Viken. Första delen av dokumentet har upprättats som en analys av byggnadsstruktur, gatustruktur, offentliga platser och vegetation med form, proportioner, färger, material och detaljer i fokus. Programmets andra del, rekommendationerna, tillämpar kunskapen från analyserna för att skapa en kvalitetsvision. Kvalitetsprogrammet fungerar inte bara som grund för utformning av allmän platsmark i Vikens äldre delar utan bör också användas som riktlinje och inspirationsguide vid renovering, upprustning eller nybyggnation i övriga delar av Viken. De äldre delarna av Viken regleras av bevarandeinriktade detaljplaner. MOTIV FÖR BEVARANDE Länsstyrelsen i Skåne län skriver följande motiv för Vikens bevarande med riksintresse för kulturmiljö som värdegrund: Viken tillhör länets bäst bevarade kustsamhällen där såväl fiske som sjöfart, varvsrörelse, jordbruk och boskapsskötsel spelat en avgörande roll för ortens gestaltning och bebyggelsens prägel. Betydelsefulla komponenter i miljön är gatunätet, bebyggelsestrukturen, kyrkan, kvarnen, merparten av de äldre, enskilda husen och hamnområdet. Skansarna är viktiga dokument över Skåne som gränsprovins. Kvalitetsprogrammet är ett övergripande och allmänt informationsmaterial. Det utgör förutsättning för säkerställningen av de viktiga koncept, egenskaper och kvaliteter som präglar Viken. Programmet ska fungera 6 INLEDNING KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN HÖGANÄS KOMMUN

7 Häradsekonomiska kartan från Vikens socken. Geometrisk avmätning HÖGANÄS KOMMUN KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN INLEDNING 7

8 VIKEN FÖRR KORT HISTORIK Viken uppkom som ett fiskesamhälle men kom med tiden också att bli en ledande sjöfartsort i en av Sveriges främsta sjöfartsområden och senare en populär badort. Samhället har präglats av alla dessa epoker genom de människor som levt och verkat här och dagens invånare fortsätter att sätta sin egna karaktär på hus och trädgårdar. Som fiskeläge etablerades Viken någon gång under medeltiden då sillfisket stundtals var mycket rikt. Fisket var säsongsbetonat och utfördes mellan augusti och oktober och man fick enligt förordning inte bo kvar i läget över vintern. De flesta fiskarna bodde därmed inte i Viken permanent förrän efter medeltiden då regelverket bröts upp. Här fanns dock de som kombinerade fisket med jordbruk och boskapsskötsel. Därför växte så småningom en bältesformad bebyggelsestruktur fram vilken präglades av såväl fiskeläge som bondby. Ett kapell byggdes vid dagens kyrkogård. Torkplatser med stelor fanns vid hamnen och finns än idag kvar som öppna platser fanns 40 hus i Viken enligt uppgifter som samlades in till Lunds stifts landebok. På 1700-talet hade samhället den största fiskemarknaden på Kullahalvön vilken samlade uppköpare från södra Sverige noterar prosten Caspar Schönbäck att Viken består av 62 hus och 30 sillabåtar upprättar lantmätare Anton Cöpinger karta och beskrivning över Viken. Han beskriver samhället som ett fiskesamhälle men här finns också bönder. Gårdarna är två-trelängade och hamnen består av två stenbroar består Viken av 102 gatuhus varav de flesta har kålgårdar bakom boningshuset. Gatumönstret har växt fram organiskt och anpassat efter bebyggelsen med syftet att leda ned till hamnen. Ägogränser blir till gator och gränder. På 1800-talet byggs den mesta av Vikens äldre bebyggelse vilken utgörs av längor av korsvirke och tegel; många placerade precis intill gatan med ingången mot denna. Mellan boningshus och gata läggs band om 0,5-1 meter kullersten och längs många sträckor även i kombination med rännsten i samma material. Gatan består av grus. På 1820-talet rivs kapellet i Viken då en ny och större vitkalkad kyrka byggs. Detta kommer som en följd av att Viken bryts ut från Väsby socken 1761 för att bilda sin egen församling byggs den holländska väderkvarnen Sophiamöllan. På 1800-talet kommer båtbyggerierna igång och Viken blir en föregångsort i området. Båtarna byggs direkt på stranden. På 1800-talets andra hälft blomstrar skeppsbyggena och sjöfartsindustrin där Viken har det största totaltonnaget på Kullahalvön. Mellan 1890 och 1922 finns ett varv för segelfartyg i Viken som nu är det största kustsamhället på Kullahalvön. Samhället har expanderat med nya boningshus och invånare; 1867 finns 144 gatuhus och ett tusental bofasta. Speciellt utmärkande är flertalet stora kaptensgårdar vilka byggs under denna tid. Kring sekelskiftet 1900 kommer badturismen igång och i Viken byggs villor, hotell och pensionat för att serva de många badgästerna. Boningshus med stenfot byggs vid denna tid en bit in på tomten med inhägnad av stengärden, spjälstaket eller låga häckar mot gatan för att få avskildhet. Kålgårdarna från förr byts ut mot prydnadsträdgårdar med potatisland. Även mellan hus och gata anläggs prydnadsträdgårdar och sneda eller indragna huslägen används som rabatter. Ett vanligt sätt att i gräsmattan anlägga rabatter var att planera blomstersängar med en ram av buxbom. Fastigheter börjar köpas upp som sommarboenden. Badhytter byggs längs stränderna och finns kvar än idag. VIKENS GATUMILJÖER DÅ OCH NU Tittar man på gamla bilder från Viken och sedan jämför dem med dagens Viken är skillnaden inte jättestor vid första anblick; husen finns kvar (om än mer eller mindre förändrade under årens lopp) och gatustrukturen är i stort sett densamma. Tittar man lite närmre ser man att gatorna tuggat i sig mark från kantzonerna runt husen vilket antagligen är en följd av diverse gatu- och markarbeten. Kullerstensbanden hade två huvudsakliga funktioner; att markera gaturummet så att vagnar och andra fordon inte kom för nära intill husen samt att leda regnvatten från hus och från väg till rännstensfåran. Kullerstenen var en estetisk detalj som formade rätt proportioner i gaturummet mellan byggnader och gata. Gator av större betydelse eller av lite finare slag, såsom Bygatan och Skepparegatan, gavs ytterligare detaljering då rännstenar och linjer lades i omsorgsfullt mönster. 8 VIKEN FÖRR KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN HÖGANÄS KOMMUN

9 Idag är så gott som samtliga rännstensfåror borta men däremot återfinns ofta kullerstensbanden närmast husfasaderna. Dessa bildar vackra förgårdar i gaturummet tillsammans med entrétrappsteg och en och annan planta. Det skulle inte vara funktionellt försvarbart att idag täcka gatorna i Viken med Korsningen Skepparegatan/Skånegränd runt sekelskiftet Ganska breda band av kullersten dekorerar båda sidor om den grusade gatan. En rännstensfåra skiljer gatan från kullerstenen. kullersten men att täcka gatorna med asfalt, som i dag är fallet, är heller inte försvarbart ur estetisk eller proportionell synvinkel. För att gaturummet ska bli ett levande rum, både materiellt och funktionellt, krävs det att alla perspektiv i bilden tas tillvara och knyts ihop; horisontella som vertikala. Korsningen Skepparegatan/Skånegränd Kullerstensbanden finns kvar men har förlorat sina rännstesfåror. Asfalt täcker gatan. Byggnadernas karaktär har förändrats något genom nya färger och material. Vikens kyrka, byggd 1825, här fotograferad av hovfotograf Peter Lundh någon gång under början av 1900-talet. Ny plantering och staket. Skepparegatan i början av 1900-talet vackert belagd med kullersten i sektioner där körbana respektive gångbana skiljs åt genom rännsten. Bygatan år Längs med husfasaderna finns ett band av kullersten och en rännsten skiljer gaturum från den halvprivata zonen. Vikens kyrka idag, 2012, där trädet som var nyplanterat för 100 år sedan hunnit växa sig stort. Den eleganta formen runt trädet är borta. Skepparegatan anno 2012 där asfalt dominerar gaturummet och kullerstenen endast lämnats lite plats närmast husfasaden. År 2012 är kullerstenen borta; asfalt täcker helt gaturummet. Bilrader på båda sidor om gatan blir en barriär i kontakten mellan gata och hus. HÖGANÄS KOMMUN KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN VIKEN FÖRR 9

10 BYGGNADER BEBYGGELSEKARAKTÄR Ett stort antal bostadshus i gamla Viken är gamla fiskar- och bondlängor med hög takresning i skånsk stil men även klassicismen finns representerad i Viken i ett antal skeppar- och kaptensgårdar vilka byggdes under 1800-talets mitt. Dessa eleganta byggnader karaktäriseras av putsat tegel och ornamenterade, om än måttligt, husknutar och takfötter. Placeringen av byggnader är inte strukturerad och gatorna i Viken har snarare anpassats efter byggnadernas placering. Detta resulterar i en organisk miljö där vinklar och rumsligheter mellan byggnaderna varieras i oändlighet. Ofta är entréer och entréfasader placerade direkt i gatulinje men det finns också exempel på hus placerade en bit in i tillhörande trädgård; här är det istället mur, häck eller staket som möter gatan. SAMMANFATTANDE PALETT Entréer är oftast placerade direkt ut mot gatan; ibland direkt i gaturummet och ibland en bit in på tomten skyddad från kontakt med gatan av en mur, staket och/ eller häck. Garageuppfarter, där de förekommer, är satta med kullersten eller grus och i modernare fall gatsten eller oregelbundna stenplattor. Där garage förekommer är dessa placerade en bit in på tomten. träpanel upp till bjälkarnas underkant och därmed lämnar ett band av korsvirket synligt. Putsfasader är slätt eller fint putsade och målade i ljusa kulörer. Tegelbyggnader är av rödaktiga kulörer. Träpanelen kan vara både stående och liggande och är ibland av locklisttyp. Den täckmålas i linoljefärg eller rödfärg. Socklar är oftast gjorda av puts men naturstenssocklar förekommer också ganska ofta. Putssocklarna är oftast målade i olika gråa eller svarta kulörer. Ytterdörrar är ofta pardörrar i trä utformade som spegeldörrar där de översta speglarna ibland ersatts med glasrutor. Enkeldörrar förekommer också som bräddörrar. Dörrar och foder målas ofta i kontrasterande färg till fasaden och i samma kulör som fönstren. Gångjärn och beslag målas i samma kulör. Fönster är sexdelade i stående format med träfoder, träramar och spröjs. De är generellt sett täckmålade i vit linoljefärg men ibland förekommer foder, båge och spröjs i kontrasterande färgkulör till fasaden. Gångjärn och beslag målas i samma färg. Tak är traditionellt branta i skånsk stil. Det vanligaste takmaterialet som används är tegelpannor i rött eller i en blandning av gulbrända kulörer. Traditionella stråtak förekommer också relativt ofta medan eternitplattor och takpapp är mindre vanligt. Förgårdar, eller marken mellan byggnad och gata, innehåller oftast en trapp eller ett trappsteg av natursten upp till entrédörren; ibland, men mer sällan än ofta, med räcken på båda sidor om trappen. På ett fåtal hus har en rikt ornamenterad farstubro byggts som entré. Marken närmast entréfasaden, på de hus som vetter ut mot gatan, är satt med ett band av kullersten och ibland kompletterad med mindre häckar eller klätterväxter som dekoration. Murar, staket och häckar används i hög utsträckning och de vanligaste formerna är stengärden, spjälstaket eller låga häckar använda separat eller i olika kombinationer. Fasadmaterial är antingen korsvirke, puts, tegel eller träpanel. Korsvirket målas i svart eller rött och läggs med fyllningar av lersten eller tegel. Det förekommer även enstaka fall av s.k. halvpanel vilket innebär att Martin Påls guda. S.k. halvpanel vilket innebär att träpanel upp till bjälkarnas underkant vilket därmed lämnar ett band av korsvirket synligt. 10 BYGGNADER KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN HÖGANÄS KOMMUN

11 Takkupor finns på de byggnader som klätts med halmtak men eftersom de ofta är av mindre storlek dominerar de sällan byggnadsuttrycket. På övriga bostadshus ses takkupor mer sällan än ofta och där de förekommer är de ofta mycket små och av nyare tillkomst. Stuprör har skarpa knäckar och är målade i samma kulör som husfasaden eller som kulören på husknuten. Färgskalan i gamla Viken rör sig från vita och ljusa kalkfärger till ljusa och mörkare kulörer på träpaneler. Tegelhus är röda och virket i korsvirkeshusen ofta målade i falurött eler svart. Taken består till största del av tegel; 1800-talstegel i gula nyanser och 1900-talstegel i rött. Halmtak med brungrå kulör är också vanliga. Det är av vikt att kulörerna som används på byggnadens komponenter är av samma valör så att helhetsuttrycket blir harmoniskt. Skorstenar är gjorda i tegel eller puts. De är raka och har plint, skaft och krona. Korsvirkeshus med målad stensockel och tak av röda tegelpannor. Stuprören har målats i samma kulör som träet i fasaden. Putsfasad i ljust gul kulör med fönster och dörr i en mild grön kulör. Denna byggnad har en dekorativ takfot vilken höjer uttrycket. Kaptens- eller skeppargård med rikt rekorerad farstubro. Byggnaden har förändrats en del genom åren genom tillkomst av bl.a. takkupor. Liggande träpanel med stråtak. Den dubbla spegeldörren har insatta glasrutor och ramas vackert in av klätterväxter på ömse sidor. HÖGANÄS KOMMUN KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN BYGGNADER 11

12 GATUSTRUKTUR: MÖNSTER OCH ELEMENT Det gamla Vikens gatustruktur har bevarats sedan medeltiden och mönstret av gator löper organiskt genom byn. Tack vare att bostadshusen placerats oregelbundet från varandra och att gatunätet formats därefter skapas ofta vackra siktpunkter i form av husfasader där gatan kröker. Tack vare denna struktur formas också små platser här och var i byn. Det gamla Viken är ett mycket gott exempel på symbios mellan gatans och byggnadens form där båda parter är beroende av varandra för att skapa en fungerande helhet både praktiskt och visuellt. Här är materialvalen viktiga byggstenar i helhetsbilden med naturliga material vilka harmoniserar med varandra i struktur och kulör. I det gamla Viken finner man få självklara platser och detta beror antagligen på att det i huvudsak varit gator, hamn och kyrka som fungerat som mötesplatser; det har inte funnits något behov av kompletterande platser utan möten skedde i samband med andra funktioner. Byggnadernas placering och vinkling i vägkorsningar skapar ofta platsliknande gaturum i behaglig skala där byggnaderna blickar in mot varandra och där man kanske stannar upp en stund för att överväga åt vilket håll man väljer att gå härnäst; en sorts behaglig mystik. Siktlinjer och riktningar i gatustrukturen är påtagliga i hela det gamla Viken då huskroppar, vilka placerats utmed gatornas krökning och byggnaders kortsidor, ofta formar blickfång i slutet eller i kröken av en gata. Detta mönster, där byggnader och gaturum sammanfaller, formar en spännande och föränderlig bystruktur vilken aldrig ser likadan ut. GATOR Det ena huvudstråket i gamla Viken går mellan Vikens kyrka via Bygatan och Böösa backe ned till hamnen. Detta stråk kan kallas för handelsstråk då mycket av samhällets kommers sker här. Det andra huvudstråket går från korsningen Höganäsvägen/ Hälsingborgsvägen via Banckagatan och Möllarevägen ner till Bygatan, Böösa backe och hamnen. Detta är den huvudsakliga entrévägen in i det gamla samhället vilken leder förbi Sophiamöllan. krävde yta. Idag täcks de båda breda gatorna delvis med parkerade bilar. Gatorna verkar ofta bredare än vad de är på grund av det markmaterial som används idag; asfalt. Materialet spelar inte samma estetiska melodi som de kringliggande byggnaderna men är troligtvis använt p.g.a. sin ekonomiska, funktionella och lättskötta förmåga. Ofta ses asfalten nå ända in till husfasaden med en skarp kant som resultat. Innan asfalten täcktes gatorna av packat grus med kantband av kullersten och på vissa sträckor täcktes gatorna även helt av kullersten. Kullerstenen finns idag kvar i band som halvprivata zoner längs med många husfasader där den mjukar upp gränsen mellan gata och byggnad. GRÄNDER OCH GUDOR Gränder och gudor är mindre gator vilka binder samman de längre parallella huvudgatorna Bygatan, Skepparegatan och Fyrgatan. Ofta är de körbara med bil men ibland är de endast gjorda för gång- och cykeltrafikanter. Gudorna var historiskt sett trånga passager vilka ledde uppifrån byn ned till havet. De var lagda med kullersten och i mitten av vägen fanns en smal remsa med storre sten vilket skulle underlätta för skottkärror. Idag finns två gudor kvar med sina ursprungliga namn; Martin Påls guda och Krågegudan. Förr fanns ytterligare fem och även de finns kvar fast under nya namn; Böösa backe (Böösa guda), Fiskaregränd (Tulsa guda), Hamngatan nedre (Åldermannens guda), Mästerlotsgränd (Lilla guda) och Torviggsgränd (Smens guda). Ett gott exempel på gångväg finns i Målaregränd, mellan Bygatan och Skepparegatan, där en smal grusgång ramas in av kullersten på båda sidor innan huslängorna fångar upp rummet. I Fiskaregränd finns den vackra f.d. gudan, idag gångväg, där kullerstenen upptar hela vägytan. Både Bygatan och Böösa backe är på sina ställen, i proportion till områdets övriga gator, mycket breda. Detta går troligen tillbaka till den aktivitet och handel med kärror och fartyg som höll till på dessa gator vilket 12 GATUSTRUKTUR: MÖNSTER OCH ELEMENT KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN HÖGANÄS KOMMUN

13 Vare sig det är brist på lämplig parkering eller lathet utgör dagens bilrader på Bygatan en tråkig barriär i kontakten mellan byggnader och gata. Repslagaregränd visar upp ett exempel på gatumiljö där gatans bredd står i god proportion till byggnadernas storlek; husen talar med varandra. På Bygatan finns en byggnad vilken inte bara har bandet med kullersten kvar utan också rännstenen intakt. Martin Påls guda vilken förr användes som tångväg för bönderna. Målaregränd. Ett gott exempel på gångväg där materialen på marken samverkar med materialen i fasaderna. Fiskaregränd eller f.d. Trulsa guda fortfarande i sitt usprungliga skick med en mittremsa av större sten för att rulla skottkärran på. HÖGANÄS KOMMUN KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN GATUSTRUKTUR: MÖNSTER OCH ELEMENT 13

14 MELLAN GATA OCH TOMT Avgränsningar mellan gata och privattomt visar sig i form av murar, häckar, staket eller plank. Då bostadshuset ligger i direkt anknytning till gata ses ofta trappen upp till entrédörren belägen i gaturummet där den skapar en spännande brytning mellan horisontell gata och vertikal husvägg. Den dominerande murformen i gamla Viken är en ganska slarvig kallmur eller s.k. stengärde av stora, runda och släta stenar. Äldre kallmurar av detta slag är ofta vackert prydda med lavar och mossor. Ibland har muren partier överväxta av murgröna, gräs eller buskar och ibland har den en avtäckning av grästorv. Andra typer av murar som förekommer är bruksmuren, också den med rundade stenar, samt den släta betongmuren. Putsmur med avtäckning av tegelpannor förekommer också liksom bruksmur med avtäckning av tegelpannor eller tegelsten. Murar i kombination med staket är en annan förekommande tomtavgränsning vilken bryter upp och mjukgör det höga uttryck en hög mur kan ge. Putsmur med vackra sektioner och en avtäckning av tegelpannor. Spjälstaket som tomtavgränsning förekommer ganska ofta och då är de antingen målade eller lämnade naturfärgade i fall där ojämna grenar används. Höjden på murar och staket i gamla Viken är ofta tillräckligt låg för att en dialog mellan trädgård och gaturum ska kunna ske. Ibland visar sig dock tomtavgränsningen mer som en avskärmning vilken döljer allt för omvärden. Kallmur med runda släta stenar. Här i kombination med ett tunnt staket av kvistar, möjligen pil, samt klätterväxt. Ett trappsteg satt i kullersten med kompletterande storoch smågatsten. Här är trappenkompletterad med en trampsten över rännstenen. 14 GATUSTRUKTUR: MÖNSTER OCH ELEMENT KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN HÖGANÄS KOMMUN

15 En mycket vanlig murform i gamla Viken är den grova kallmuren; gärna överväxt med mossa och lavar och i kombination med buskar. Här är det inte materialen i sig som gör gaturummet spännande utan de vinklar och riktningar murarna och häckarna skapar. Den vackra bruksmuren vid kyrkogården har en avtäckning av tre lager tegelpannor vilka patinerats i en underbar färgskala. En vacker tomtavgränsning där naturstenen i bruksmuren går färgmässigt ton i ton med teglet i murens avtäckning. Bruksmur av sten i kombination med klängigt buskage. Målat spjälstaket i vacker samverkan med ett stengärde med stor sten. Spjälstaket där träets naturliga former bibehållits vilket skapar ett levande uttryck. Bruksmuren i sten blir en förlängning av markens kullersten. Överdelen i puts med avtäckning av tegelpannor ger muren en vacker brytning. Bruksmur vilken med tiden fått en vacker beläggning av sammetsgrön mossa. Buskhäcken bakom kompletterar murens uttryck. Slät rundad putsmur vilken verkligen omfamnar grönskan inifrån trädgården samtidigt som den ger gatan utanför en behaglig krök. Nedsänkt trädgård med bruksmur och vintergrön häck. En vältrimmad häck med mjuka former vilken planterats på insidan av en kallmur. HÖGANÄS KOMMUN KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN GATUSTRUKTUR: MÖNSTER OCH ELEMENT 15

16 MELLAN GATA OCH DÖRR Ofta är entrédörren placerad direkt ut mot gaturummet i det gamla Viken och då husen står på sockel krävs ett eller flera trappsteg ner beroende på sockelns höjd. Trappen blir som en tröskel mellan det privata och det publika och fungerar även som en brytande punkt mellan det horisontella gatuplanet och det vertikala fasadplanet. Verandor eller farstubroar förekommer också och då ofta med rika dekorationer i trä och vackra fönsterpartier. Trappen har en välkomnande funktion i sin placering framför entrédörren men den är också en markör för var den privata zonen börjar. Det finns en anledning till att trappen sätts i kombination med kullersten eller plantering då detta band ger en förlängd effekt av trygghetszon vilket gör att man kanske sätter sig på trappen en solig dag med sin kopp kaffe och då öppnar upp för dialog med exempelvis förbipasserande grannar. Natursten är uteslutande det material som används i trappstegen. Stenen är ofta satt direkt på marken om det endast är ett steg. Vid en trapp om flera steg sätts de ofta i betongbruk. Stenen kan användas som den är eller målas i en heltäckande färg helt eller delvis; ofta i samma färg som sockeln. Ett trappsteg samt kullersten inramat av låga formklippta häckar. Räcken i kombination med trapp är sällan förekommande men kan utgöra ett stödjande hjälpmedel vid en lite högre trapp. Räcket kan vara av trä målat i en täckande färg; oftast samma färg som dörr- och fönsterfoder. Räcken i metall förekommer också, dock sparsamt, och är oftast målade svarta. Ett trappsteg satt i kullersten med kompletterande storoch smågatsten. Ett trappsteg satt i en grön matta. 16 GATUSTRUKTUR: MÖNSTER OCH ELEMENT KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN HÖGANÄS KOMMUN

17 Trapp om tre steg satt i kullersten med klätterväxt på husfasaden. Band med prydnatsplantering är dekorativt längs fasaden. Trapp om tre steg satt i kullersten med klätterväxt på husfasaden. Ett trappsteg satt i kullersten med kompletterande storoch smågatsten. Här är trappenkompletterad med en trampsten över rännstenen. En trapp om tre steg satt i kullersten. Ett steg i marktegel vilket vilar på ett lågt steg av rundade stenar. Allt satt i kullersten. En trapp om två steg samt markering i gatunivå. Kanterna på trappen har målats i samma kulör som husgrunden. En trapp om två steg, satt i kullersten, där hela trappen målats i samma kulör som husgrunden. Smågatstenen har lagts som en välkomnande matta framför entrétrappen och ramas in av kullersten. En vacker trestegstrappa i pyramidform. Trappa kompletterad med nätt räcke i smide. Formsäker men enkel trapp om två steg omformad av oregelbunden kullersten. Växter kan fungera som dekorativa pelare kring entrédörren och kan även rama in trappen. HÖGANÄS KOMMUN KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN GATUSTRUKTUR: MÖNSTER OCH ELEMENT 17

18 HUVUDSTRÅKETS KVALITETER OCH BRISTER: BYGATAN Ett av gamla Vikens viktigaste stråk är Bygatan vilken utmärker sig till sin bredd och med sin kommers. Byggnaderna längs stråket är mestadels smålängor i ett och ett halvt plan men här finns även större byggnader om både två och tre plan. Gaturummet är bitvis mycket brett och anpassat för bilar snarare än människor. Med tanke på att såväl förskola som butiker finns längs gatan är dagens utformning något av ett frågetecken. Det är viktigt att ta tillvara på byggnadernas placering och skala samt utnyttja de riktningar och rumsbildningar som finns; relationen mellan byggnad och gata är viktig. Att ta upp ursprungliga och småskaliga material i utformningen, såsom kullersten, ökar bykänslan. Gaturummet är brett och anpassat för bilar snarare än människor; till och med husen får stå tillbaka till fördel för bilarna som parkerats längs gatan. Band av kullersten, med eller utan rännsten, finns framför vissa byggnader på Byagatan. utsnitt karta tranformerad från orto till illustrator Ny markbeläggning där asfalten möter små- och storgatsten, betongsten samt rännsten av betong. Inget av materialen har anknytning till platsen. Stora asfalterade ytor, med komplettering av en stor grusad parkeringsyta, ramar in kyrkan. Platsen är utformad för biltrafik och parkering och som gångtrafikant uppehåller man sig ogärna utanför kyrkomuren. På den bredaste delen gränsar byggnaderna direkt mot gatan och skapar ett väldefinierat gaturum. Ett gaturum av modernt snitt har skapats med en nyare trevåningsbyggnad samt nyanlagd trappa och markbeläggning. Byggnadernas vinkling från gatan men mot varandra skapar ett gaturum vilket ger gott om utrymme för människan snarare än bilen. Ytan närmast byggnaderna är satt med grus och skapar en frizon för fotgängare. 18 GATUSTRUKTUR: MÖNSTER OCH ELEMENT KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN HÖGANÄS KOMMUN

19 BOENDESTRÅKETS KVALITETER OCH BRISTER: SKEPPAREGATAN Ett stråk med många rumsliga kvaliteter är Skepparegatan vilken är en parallellgata söder om Bygatan. Gatan är en utpräglad boendegata utan verksamheter och kommers vilket gör att dess främsta funktion är tillfartsgata för boende samt promenadstråk. Här är det viktigt att ta tillvara på byggnadernas placering och skala samt utnyttja de speciella rumsbildningar som uppkommer; relationen mellan byggnad och gata är viktig. Siktlinjer och riktningar är orienterande element i strukturen; husens kortsidor utgör vackra blickfång då gatorna bryter riktningen. Korsningen Skepparegatan/Repslagaregränd Omväxlande gaturum: små täta gaturum, där fasaderna ligger intill gatan, varvas med större gaturum, där trädgårdar och hus vinklade från gatan skapar en kontrasterande öppenhet. Korsningen Skepparegatan/ Repslagaregränd Korsningen Skepparegatan/ Martin Påls guda Ofta skapas behagfulla rum även i innerkvarteren då byggnaderna ofta är placerade oregelbundet och rumsformande. Korsningen Skepparegatan/ Styrmansgränd öppnar upp för en mjuk plats tack vare att staket och murar håller låga och mjuka former. Där Skjutsgränd möter Skepparegatan bildas en liten plats där det är lika spännande att ta åt höger som att fortsätta rakt fram. HÖGANÄS KOMMUN KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN GATUSTRUKTUR: MÖNSTER OCH ELEMENT 19

20 PLATSSTRUKTUR: MÖNSTER OCH ELEMENT Viken har ett fåtal tydliga eller ändamålsenliga platser av vilka den viktigaste är hamnen. Till hamnområdet hör också Böösa backe vilken fungerar som matargata och entré. Funktionen av hamnen idag är som plats för fritidsbåtar med båtplatser och tillhörande faciliteter. Hamnens öppenhet, vattenkontakt, parkering och dess tre restauranger bidrar till att människor samlas här. Hamnplanen har en stor gröning med ett par små inflikade platser för skultpur, informationstavla och sittbänkar. I stark kontrast till den öppna hamnplatsen fungerar de mindre gaturummen som mer intima mötesplatser. Här är det byggnadernas placering, vinkling och fasader som skapar kulisser för platserna och den aktivitet som sker där. Gaturummen präglas av en halvoffentlig karaktär då entréer och fönster är placerade direkt ut mot gatan och då bebyggelsestrukturen är tät. PLATSKVALITETER Hamnen, med sin storlek och öppenhet, fungerar som ett slags torg där inga speciella aktivitetskrav infinner sig. Här finns både utrymme att sitta ned på en uteservering eller att bara sitta ned på en bänk och inspektera folklivet och båttrafiken. Det är hamnens kravlöshet och öppenhet som är dess kvalitet. Medan hamnen är en stor och öppen plats kontrasterar gaturummen med sin småskaliga intimitet och de utgör viktiga rum för spontana möten i den offentliga miljön. Både öppna platser och kvartersplatser är mycket viktiga Vikenkaraktärer vilka ska bevaras. Gröna platser i gamla Viken utgörs främst av Gröna Torg, Hamnplan och Stejleplatsen. Samtliga består av kortklippt gräsmatta och Hamnplan och Gröna Torg ramas in av raka trädrader. Hamnplanens öppna karaktär går långt tillbaka i tiden då platsen använts som hamn, varv samt uppoch avlastningsplats för mångt större skepp än vilka idag ligger förtöjda där. För stod hamlade almar i rader på Hamnplan, och framför de hus som gränsar till hamnen på västra sidan, men de har bytts ut mot oxel (Sorbus intermedia Fk. Laholm) p.g.a. almsjukan. Stejleplatsen karaktäriseras av en stor mängd stejlor vilka förr användes vid torkning och lagning av nät och platsen är av stor vikt ur kulturhistoriskt perspektiv. Skepparegatan/Repslagaregränd. Byggnadernas placering mot gaturummet skapar spännande vinklar och platskaraktärer av mänsklig skala. Det kvadratiska Gröna Torg är även det en gammal plats vilken skärs av på ena diagonalen av Möllarevägen. Den andra diagonalen markeras av en sittgrupp med perennplanteringar i vardera hörn. Tidigare har en ram av hamlade almar karaktäriserat platsen men de har p.g.a. sjukdom bytts ut mot ullungrönn. Ett par större solitärträd finns på det gröna torget; en björk och en prydnadsapel. Skepparegatan/Skånegränd. En nod där många gator knyts ihop och där de tillsammans med byggnaderna skapar platser möjliga att stanna upp på. 20 PLATSSTRUKTUR: MÖNSTER OCH ELEMENT KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN HÖGANÄS KOMMUN

KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV ALLMÄN PLATSMARK UPPRÄTTAT: 2013-03-06 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV ALLMÄN PLATSMARK UPPRÄTTAT: 2013-03-06 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV ALLMÄN PLATSMARK UPPRÄTTAT: 2013-03-06 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KVALITETSPROGRAM GAMLA VIKEN Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng PLATSEN Ett torg på vattnet Det som är unikt för Kristinehamns torg är att det är ett torg runt ett vattendrag. Varnan

Läs mer

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet

Läs mer

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Laga kraft 2014-04-11 Sara Eriksdotter Planchef Rikard Lundin Planarkitekt 1 Syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE BAKGRUND Kvarteret Pyramidens gårdar är idag mycket omtyckta och välanvända och den övergripande

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18. Stockholm 2015.03.16

GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18. Stockholm 2015.03.16 GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18 Stockholm 2015.03.16 HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA DAGENS UTEMILJÖ OCH BIBEHÅLLA GÖSTA ÅBERGS ANDA? GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18 VAD SAKS IDAG

Läs mer

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E

BJÖRKRIS. Råd och riktlinjer. Kvarter K. Antagen: 2012-01-12 BN 9 F H M J C E BJÖRKRIS O Råd och riktlinjer Kvarter K L N I K F H M J C E B D A Antagen: 2012-01-12 BN 9 Innehåll Innehåll Inledning Bakgrund Behöver jag bygglov? Detaljplan Tillbyggnader i Björkris Avskärmning kring

Läs mer

Brf Hägern, Varvet - Analys

Brf Hägern, Varvet - Analys Anonyma entréer. Negativt Stor, öppna ytor som inte hänger ihop Betraktelseytor utan användbart innehåll Outnyttjad yta vid vattnet Dålig vattenkontakt Få samlings-/sittplatser Anonyma entréer För få cykelplatser

Läs mer

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 Kv New York PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 2 Beställning: Brf Guldmyran, c/o Wallenstam

Läs mer

Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper

Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset Gestaltningsprinciper Innehåll Inledning Syfte Gestaltningsprinciper Status Illustration Bakgrund och analys Befintlig situation. Platsanalys Historiska

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

GATOR OCH BELÄGGNING

GATOR OCH BELÄGGNING RIKTLINJER FÖR GATOR OCH BELÄGGNING LANDSKRONA STADSMILJÖPROGRAM 2018 ANTAGEN AV STADSBYGGNADSNÄMNDEN 2019-02-12 22 Riktlinjer för gator och beläggning är en del av Landskrona stads stadsmiljöprogram.

Läs mer

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1 Gestaltningsprogram Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1 SYFTE Syftet med ett gestaltningsprogram är att underlätta samarbetet mellan fastighetsägare och kommun genom att illustrera och tydliggöra

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63. 1 av 7

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63. 1 av 7 Råd och riktlinjer för gestaltning Sintorps Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63 1 av 7 Bakgrund Byggnadsnämnden har till uppgift enligt Plan- och bygglagen att verka för en god och estetiskt tilltalande stads

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

Nockebyhov. Nockebyhov - Landskaps-PM. Landskaps-PM FÖRHANDSKOPIA Sofia Sandqvist I Therese Sundqvist I tengbom.se

Nockebyhov. Nockebyhov - Landskaps-PM. Landskaps-PM FÖRHANDSKOPIA Sofia Sandqvist I Therese Sundqvist I tengbom.se Nockebyhov Landskaps-PM 1 Sofia Sandqvist I Therese Sundqvist I Entré Judarskogen Innehåll C.4 Ny parkväg förbi Nockebyhovsskolan...3 B.3 E.1. Ny parkväg från Nockebyhovsskolan mot Gubbkärrsskogen...4 A.4

Läs mer

Kvalitetsmanual för den allmänna platsmarken

Kvalitetsmanual för den allmänna platsmarken Kvalitetsmanual för den allmänna platsmarken i Arild Arilds vägförening Arild Arild är för oss den kanske vackraste platsen på jorden. Här finns en unik natur- och kulturmiljö som vi har fått ansvaret

Läs mer

RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER

RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER 1454 C RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER för placering och utformning av bebyggelse i del av Överenhörna-Ekensberg 1:23 LUNDHAGEN P 03001, 2006-05-31 Syfte Denna handling utgör ett komplement till planbestämmelserna

Läs mer

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus Måla träfasad Skydda och försköna ditt hus Jag har 96 favoriter I vår utomhusfärgkarta för träfasad har vi på Beckers noga valt ut 96 kulörer som på bästa sätt smälter in i vår nordiska natur och arkitektur.

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06

ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 HMXW ANTAGANDEHANDLING 2008-02-06 Gestaltningsprogram etapp II regler etapp II Följande generella regler gäller för gestaltning av bebyggelsen i Gävle Strand etapp II. Dessa regler ska följas, men är skrivna

Läs mer

Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan

Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan Stadsbyggnadsförvaltningen September 2017 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR SYFTE OCH MÅLFORMULERING Syftet med en omvandling av Svartbäcksgatan är att skapa en gata med

Läs mer

DET VÅRAS FÖR ÅRETS TRÄDGÅRDAR.

DET VÅRAS FÖR ÅRETS TRÄDGÅRDAR. DET VÅRAS FÖR ÅRETS TRÄDGÅRDAR. Granit murbeklädnad Detta är en tunn naturstensplatta som används som murbeklädnad för montering på en stabil murstomme. Fronten är råkilad, medan baksidan och sidorna är

Läs mer

M118. Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 m fl

M118. Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 m fl 3 6 Meter M118 Bilaga till detaljplan. Dnr 16/73 Upprättad 212-12-18, rev. 213-4-23, red. ändr. 213-9-24, rev. 218-5-17, rev. 218-1-18 Mörbylånga kommun En detaljplan har tagits fram för ett område i västra

Läs mer

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett

Läs mer

TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23

TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23 TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23 NYA TRÄDGÅRDSPARKEN I BOLLEBYGD Förutsättningar Området ligger centralt i Bollebygd, nära samhällets torg. Platsen är omgärdad av tre vägar, varav Göteborgsvägen

Läs mer

Stadsrumsanalys Arkivet 1

Stadsrumsanalys Arkivet 1 Stadsrumsanalys Arkivet 1 Denna analys har utförts av FOJAB Arkitekter på uppdrag av Lunds Nation Arkivet AB och ska ligga till grund för fortsatt förslags- och utredningsarbete för kvarteret Arkivet 1

Läs mer

Randboken. - din kompletta guide för ränder i hemmet.

Randboken. - din kompletta guide för ränder i hemmet. Randboken - din kompletta guide för ränder i hemmet www.durosweden.se Vilken rand passar dig? Svårt att veta hur du snabbt och enkelt kan förändra ditt hem? Svaret är enkelt, med ränder! Horisontella,

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats

Läs mer

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt

Läs mer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer I det här avsnittet beskrivs hur den idag redan karaktärsfyllda trädgårdsstaden, kan förstärkas i sin läsbarhet och logik, genom

Läs mer

träbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd

träbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Entrétorg Entrétorg Entrétorg vid Hedeleden Entrén från den kommande Hedeleden markeras av de gärdesgårdar som finns i området idag

Läs mer

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19 Arlöv INDUSTRI- BYN INDUSTRI- BYN Identitet idag Önskad identitet Grönytor Aktiverade grönytor Vatten Större vägar Stadskärna Järnväg Kommunens grönstruktur 0 100 m 500 m 1000 m Föreslagen grönstruktur

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

Resultat av röstning

Resultat av röstning Resultat av röstning 77 = 73 % 80 70 60 Antal personer 50 40 30 20 17 = 16 % 12 = 11 % 10 0 Alternativ 1 Alternativ 2 Övriga Kommentarer alternativ 1 Måste vara runt parti som omsluter paviljongen Hur

Läs mer

Uteserveringar i Borås Stad

Uteserveringar i Borås Stad Uteserveringar i Borås Stad INLEDNING INLEDNING Våra gator, torg och parker är en tillgång för stadens alla invånare och besökare. En levande och attraktiv stadskärna kräver planering och omsorg. Uteserveringar

Läs mer

3 HUVUDSAKLIGA SIDOR BRF NYA MASTHUGGET QPG. 1 Gårdssidan. 2 Älvsidan. 3 Fjällgatssidan. Analys

3 HUVUDSAKLIGA SIDOR BRF NYA MASTHUGGET QPG. 1 Gårdssidan. 2 Älvsidan. 3 Fjällgatssidan. Analys 3 HUVUDSAKLIGA SIDOR En stadsdel i stadsdelen Nya Masthugget har en tydlig egen karaktär. Typiskt för sin tid, och fint utvecklad under åren. En karaktär värd att bevara. Trappande gröna gårdar Gårdar

Läs mer

Nu bygger vi Nya Slottsholmen

Nu bygger vi Nya Slottsholmen Nu bygger vi Nya Slottsholmen En unik målpunkt Nu byggstartar Björn Ulvaeus och ALM Equity projektet Slottsholmen med restaurang och konferens i kombination med exklusiva bostadslägenheter, marina och

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats

Läs mer

PÄ 40/2005. Kvalitetsprogram för den offentliga miljön Stångby Väster

PÄ 40/2005. Kvalitetsprogram för den offentliga miljön Stångby Väster PÄ 40/2005 Kvalitetsprogram för den offentliga miljön Stångby Väster Stadsbyggnadskontoret mars 2008 Innehåll Bakgrund... 3 Inledning... 3 Mål... 3 Syfte... 4 Projektet... 4 Stångby... 4 Trädgårdsstaden...

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G BRF MASTHUGGET BRF MASTHUGGET N När Du betraktar bostadsområdet från håll ser Du ett grönskande berg i milda, sammanhållna gröngrå-blå kulörer. Befinner Du Dig inne i området sprakar det av liv. Varje

Läs mer

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson

Stockholmsmässan LOUNGE. Abelardo Gonzalez Arkitektbyrå AB Koordinerad inredning Ove Persson Stockholmsmässan LOUNGE Förslag till ny Lounge, Stockholmsmässan Förutsättningar Syftet är att skapa ett rum där man till fullo kan uppskatta kvalitén i svenskt material och möbeldesign. Ett starkt och

Läs mer

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b Kvarter 1:8 Kvarteret ligger i den västra delen av detaljplanen i ett av de mest centrala l ägena inom hela utbyggnadsområdet Täby park. ARBETSMATERIAL BYGGHERRE: JM AB ARKITEKT: Erséus Arkitekter AB ca

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014

Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014 Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014 Sidan 3 av 11 Ärende 1 Sidan 4 av 11 Kommunledningskontoret Sidan 5 av 11 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum

Läs mer

SKÖNSTAHOLM ÅTERSTÄLLNING AV FÖRGÅRDSMARK

SKÖNSTAHOLM ÅTERSTÄLLNING AV FÖRGÅRDSMARK 2017.07.13 REV 2017.10.09 SKÖNSTAHOLM ÅTERSTÄLLNING AV FÖRGÅRDSMARK & Stadsbyggnad ÖVERSIKT BAKGRUND En gestaltad helhet Skönstaholm ligger i Hökarängen i södra Stockholm. Området byggdes mellan 1950 och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga till detaljplan för Karlskronaviken, plan nr 80-47

Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga till detaljplan för Karlskronaviken, plan nr 80-47 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 15-02-23 rev 15-04-15 Dnr Bom 1997/300 Plan- och exploateringsenheten Conny Olsson 1 Gestaltningsprogram för Karlskronaviken Bilaga

Läs mer

SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL

SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL 1 SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL KÄRLSTORLEKAR 140 l 1 190 l 370 l 2 660 l 2 HÖJD 106,5 cm 107,5 cm 106,8 cm 121,9 cm BREDD 48,4 cm 55,9 cm 77 cm 125,5 cm DJUP 55 cm 69 cm 81,1 cm 77,4 cm Skapa rum för kärlet

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren

11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Grönlandsparken. Analys och Förslag

Grönlandsparken. Analys och Förslag Grönlandsparken Analys och Förslag 20170118 Grönlandsparken ligger mitt i Kista arbetsområde och är den enda park som finns i området. Omdaningen av kv Hekla med ny- och tillbyggnad av kontor och bostäder

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Kv. Mården

GESTALTNINGSPROGRAM. Kv. Mården GESTALTNINGSPROGRAM Kv. Mården Dec 2013 Medverkande Beställare: Umeå Kommun, Detaljplanering Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Umeå Uppdragsansvarig: Eva Henriksson Medv landskapsarkitekt: Stina Åslund Allmänt

Läs mer

Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs

Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs N 5 NORR A STATI ON K VARTER 5 107 Kvarter 5 Bouwfonds Veidekke /Nyréns Ikano Bostad /Rosenbergs Fasad mot Norrtullsparken, skala 1: 500 Fasad

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Palm Village, Strömstad

Palm Village, Strömstad Exclusive Living Detta designprogram omfattar 12 vackra tomter intill Strömstads Golfklubb, granne med nybyggda Strömstad Quality Spa. Designprogrammet ger en gemensam minimalistisk karaktär åt husen på

Läs mer

Nyproduktion av sunda stenhus i Nyproduktion av sunda stenhus i Gislövs läge Situationsplan

Nyproduktion av sunda stenhus i Nyproduktion av sunda stenhus i Gislövs läge Situationsplan Nyproduktion av sunda stenhus i Nyproduktion av sunda stenhus i Gislövs läge 10 750 kvm 11 748 kvm Park och lekplats Mot Gislövs läge och havet 1 1 2 8 9 915 kvm 6 915 kvm 3 913 kvm 913 kvm 808 kvm 810

Läs mer

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6)

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6) Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen Villatomter i Öster Etapp 1 Tomt nr 6-26 1(6) = 1- och 1½-planshus Övriga hus 1½- och 2- planshus Situationsplan Villatomter

Läs mer

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning 3 Övergripande gatustruktur...4 Allmänna mål för den offentlig miljö. 6 Tillgänglighet och trygghet.. 6 Ljussättning..6 Ljussättningen av Hyllie

Läs mer

GESTALTNINGSVISION GLASBERGA SJÖSTAD. 1 sept 2014

GESTALTNINGSVISION GLASBERGA SJÖSTAD. 1 sept 2014 GESTALTNINGSVISION GLASBERGA SJÖSTAD 1 sept 2014 GESTALTNINGSVISION Vad är en gestaltningsvision? BAKGRUND ANVÄNDNING ÖVERSIKT Glasberga Sjöstad är ett nytt bostadsområde vid Glasbergasjön i anslutning

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE, BRÖSARP BAKGRUND Sydväst om Brösarp finns ett stort, kuperat skogsområde. Mellan Brösarp och Brunsvik planeras

Läs mer

Gestaltningsprogram för Tredje Backe, del av Gripsholm 4:1 och Mariefred 2:1, etapp 1 Antagandehandling Hpl. Hpl. 24 lgh.

Gestaltningsprogram för Tredje Backe, del av Gripsholm 4:1 och Mariefred 2:1, etapp 1 Antagandehandling Hpl. Hpl. 24 lgh. 1 Hpl Hpl N A 24 lgh C B 14 lgh Äng 17 lgh Varv Lek Småbåtsbryggor Strandpromenad Gestaltningsprogram för Tredje Backe, del av Gripsholm 4:1 och Mariefred 2:1, etapp 1 Antagandehandling 2007-11-27 2 Flygbild

Läs mer

Gestaltningsprogram. Kavallerivägen/Rissneleden

Gestaltningsprogram. Kavallerivägen/Rissneleden Gestaltningsprogram Kavallerivägen/Rissneleden 2013 03 27 Inledning BAKGRUND Planering för sydvästra Rissne har pågått i flera år. Området är utpekat som ett förändringsområde i Fördjupad översiktplan

Läs mer

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 V KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 Flygfoto över Huddinge, planområdet markerat med rött Kvalitetsprogram Dp Brandstegen Detta program har tagits fram av representanter för miljö-

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN

RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN Bygg- och miljönämnden i Svedala kommun godkänner 2010-10-14 att Råd och riktlinjer i ärenden om staket, plank och murar mm i

Läs mer

:1000 Mätningsavdelningen

:1000 Mätningsavdelningen 2 1:26 1 1 1 2 8 6 5 10 7 5 4 2 3 6 5 7 4 6 3 7 2 1 4 5 3 6 3 1:105 Roskarlsvägen Lomgränd Svanvägen Svärtesgränd Labbgränd 9 12 18 15 0 25 m 19 17.01.2011 1:1000 Mätningsavdelningen Nr 920 SMÅHUSOMRÅDE

Läs mer

Befintlig bebyggelse. Befintlig bebyggelse

Befintlig bebyggelse. Befintlig bebyggelse 2 Allmänt Gondolbyn exploateras vid Hemavan Gondol, som blir ett nytt område med bebyggelse i syfte att tillgodose det ökande antalet turister i Hemavan, sommar som vinter. Det ska vara ett attraktivt

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte

Läs mer

fastighetsägare i Växjö kommun

fastighetsägare i Växjö kommun Du som är fastighetsägare i Växjö kommun Det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning, snöröjning och att bygga i tomtgränsen 1 VI HAR DELAT ANSVAR Växjö kommun och du som fastighetsägare har ett

Läs mer

Planbesked gällande flerbostadshus vid Volrat Thamsgatan (Johanneberg 17:7) inom stadsdelen Johanneberg

Planbesked gällande flerbostadshus vid Volrat Thamsgatan (Johanneberg 17:7) inom stadsdelen Johanneberg Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-10-08 Byggnadsnämnden 2018-10-23 Diarienummer 0781/17 Handläggare Hamid Akhlaghi Boozani Telefon: 031-368 15 78 E-post: hamid.akhlaghi.boozani@sbk.goteborg.se

Läs mer

KVALITETS- PROGRAM DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER NORR OM LANA. Snedbild över området, sett från öster

KVALITETS- PROGRAM DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER NORR OM LANA. Snedbild över området, sett från öster 2015-05-27 KVALITETS- PROGRAM DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER NORR OM LANA Snedbild över området, sett från öster Medverkande Arbetet har genomförts på uppdrag av Göteborgs Stad, Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

STADSBILDSANALYS 6. GATUVY LÄNGS KLARA VÄS- TRA KYRKOGATA

STADSBILDSANALYS 6. GATUVY LÄNGS KLARA VÄS- TRA KYRKOGATA 6. GATUVY LÄNGS KLARA VÄS- TRA KYRKOGATA Klara Västra Kyrkogata upplevs idag som en baksida och en otrygg plats. Kopplingen till Centralstationen upplevs inte alls i denna vy. 18 Strategisk Arkitektur

Läs mer

KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04

KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04 KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04 Vision och målsättning Innehållsförteckning ANNETORPS GÅRD Förutsättningar/allmänt 2 Höjdutredning 3 Analyser 5 Funktioner

Läs mer

UPPRUSTNING AV ASKIMSBADET. Rev. 2010-06-14

UPPRUSTNING AV ASKIMSBADET. Rev. 2010-06-14 UPPRUSTNING AV ASKIMSBADET Rev. 2010-06-14 FÖRUTSÄTTNINGAR DÅ......OCH NU Svårt vägval P grusyta Trasigt staket Vid grinden Planer Lä/lek Otydlig gräns sand/gräs Stora öppna gräsytor Lä/lek P asfalt Otydlig

Läs mer

Ödehuset Lilla Uppåkra. Förslag ritat av Stephanie Granrot. Oktober 2014

Ödehuset Lilla Uppåkra. Förslag ritat av Stephanie Granrot. Oktober 2014 Ödehuset Lilla Uppåkra Förslag ritat av Stephanie Granrot. Oktober 2014 5: Plantering Parkering 2: Trädäck 3: Stenlagd yta Garage 4: Uteplats 1: Stenmur omgärdar växthus, garage och skärmar av från omkringliggande

Läs mer

Astern och Blåklinten Lidköping

Astern och Blåklinten Lidköping Astern och Blåklinten Lidköping Kulturhistorisk utredning Kulturbyggnadsbyrån, Sven Olof Ahlberg 2017 05 15 Framsidesbild: Hörnet Esplanaden Rudenschöldsgatan med bebyggelsen i de norra delarna av kvarteren

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 SYFTE 3 NULÄGESBESKRIVNING 4 GESTALTNINGSIDÉ 5 ALLMÄN MARK 7 KVARTERSMARK Tillgänglighet

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 Februari 2015 Gestaltningsprogrammets status Gestaltningsprogrammet är ett

Läs mer

KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD

KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD GESTALTNING KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD UTKAST MAJ 2016 FÖRUTSÄTTNINGAR AREALFÖRDELNING Trafik/Övrigt: 5300 kvm Skolgård: 9400 kvm, 19 kvm/barn Träningsskola: 2700 kvm, 60 kvm/barn Boverkets rekommendation

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGHISTORISK ÖVERBLICK Trä och putsfasader har målats sedan långt tillbaka. Färgurvalet har, på grund av ekonomi och hållbarhetsaspekter,

Läs mer

K R Ä G G A F Å G E L S Å N G E N O C H G R I N D S T U G A N bild? KRÄGGA FÅGELSÅNGEN & GRINDSTUGAN HÅBO G E S T A L T N I N G S P R O G R A M F Ö R D E T A L J P L A N S E P T E M B E R 2 0 0 9 K R Ä

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Analys - problem. Ytan mellan cirkulationen och torget upplevs som rörig med dess mångfald av olika markmaterial och utrustningsdetaljer.

Analys - problem. Ytan mellan cirkulationen och torget upplevs som rörig med dess mångfald av olika markmaterial och utrustningsdetaljer. Analys - aktivitet Lite bakgrund till hur vi har tänkt. Stora delar av Kanaltorget ligger i skugga framåt eftermiddagen. Något som gör att man vill dra sittplatser österut, mot Byälven. (Solgränsen är

Läs mer

Behov av åtgärder i utemiljön en kort översikt

Behov av åtgärder i utemiljön en kort översikt Brf Mörbyskogen 1 20170925 FÖRSLAG Behov av åtgärder i utemiljön en kort översikt Här ges en kort översikt av behov och förslag för åtgärder i utemiljön, på både kort och lite längre sikt, dvs inom ca

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Befintlig bebyggelse. Befintlig bebyggelse

Befintlig bebyggelse. Befintlig bebyggelse 2 Allmänt Gondolbyn exploateras vid Hemavan Gondol, som blir ett nytt område med bebyggelse i syfte att tillgodose det ökande antalet turister i Hemavan, sommar som vinter. Det ska vara ett attraktivt

Läs mer

Staket, plank och murar.

Staket, plank och murar. Staket, plank och murar. I detta dokument redovisas de riktlinjer som gäller för staket, plank och murar i Borgholms kommun. Antaget av miljö- och byggnadsnämnden 2011-09-28. (Stora delar av texten i detta

Läs mer

Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län

Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Upprättad i mars 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och bakgrund

Läs mer

SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN

SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN -Designerns bästa tips Underhållsfri mur En solid och prydlig lösning som du kanske inte bygger på egen hand. Men när den väl är på plats klarar den sig utan underhåll. En mur är

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9)

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Gestaltningsprogram för fastigheterna Hunnebostrand Sotenäs kommun Antagandehandling 2008-12-11 Gestaltningsprogrammets syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer