Nummer Högt tempo när medicinerna körs ut. Nya tryckerier, nya trycktider BREV-uppdragen ökar Tidningsbärarna trivs

Transkript

1 Nummer Högt tempo när medicinerna körs ut Nya tryckerier, nya trycktider BREV-uppdragen ökar Tidningsbärarna trivs

2 2012 blev ett bra år N u har vi lagt 2012 bakom oss och vi kan konstatera att Tidningsbärarna gjorde ett väldigt bra år såväl budgetmässigt som kvalitetsmässigt. Stort tack till er alla som kämpat hårt och därigenom bidragit till detta. Men tyvärr så fortsätter trenden med vikande upplaga och 2012 tappade vi ca 5 % i upplaga jämfört med 2011 om vi inte räknar effekten av Borås. Om vi räknar med Borås så hade vi en ökning med 8,5 % på vardagar och 14,7 % på söndagar. I år kommer vi också att kunna räkna in volymerna från Vimmerby och Hultsfred och vi hälsar våra kunder i detta område varmt välkomna till Tidningsbärarna. Under våren kommer vi att börja rulla ut den nya E-budboken. Tester har redan genomförts och vi kan konstatera att det ser lovande ut. Med tanke på upplagetappet så kommer vi att behöva bära ut mycket mer av andra produkter för att kunna hålla igång vår fina distributionsapparat. Ingen dag kommer att vara den andra lik och i denna verklighet blir E-budboken ett ovärderligt hjälpmedel. I takt med utrullningen av E-budboken kommer vi att genomföra utbildningar för de som skall använda den och jag hoppas att vid dessa tillfällen få chansen att träffa några av er. Glädjande är också att vi ser att brevvolymerna från MTD nu börjar ta fart och vi hoppas att detta kommer att fortsätta att öka då brev är den produkt som på allvar kan kompensera bortfallet av morgontidningar. Vi står inför stora utmaningar 2013 men om vi samarbetar och hjälps åt så är jag övertygad om att vi kommer att nå våra mål. Lars Dahlin Ansvarig utgivare Lars Dahlin Redaktion Adress Marie Dahlbom, Katarina Pamp Tidningsbärarna, Box 6106, Malmö Telefon Mail marie.dahlbom@tidningsbararna.se Produktion Tryck Mats Pamp AB Holmbergs Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Nästa nummer utkommer i juni 2013.

3 Vi gratulerar! Nattligt lussande Håkan som vi berättade om i förra numret firar inte bara julen genom att pynta en massa hemma. Under ett antal år har han åkt ut och överraskat bud på lucianatten. Här kommer en kort rapport: Med en temp mellan 6 & 9 minus och en del som fick vänta på buntbilen blev de både glada och jätteförvånade när jag kom med kaffe och glögg. Totalt så träffade vi 32 glada men frusna bud inatt vilket jag tycker är jättebra för att hitta buden när dom går sin runda är inte lätt. Håkan TB i bild 60 år 10/4 Andrzej Giermak, Karlskrona 2/5 Conny Appelgren, Malmö 3/5 Tommy Persson, Ängelholm 5/5 Margareta Lindgren, Påarp 14/5 Sven Hansson, Helsingborg 18/5 Börje Ivarsson, Oskarshamn 26/5 Bo Green, Malmö 28/5 Jan-Olof Harrysson, Holmsjö 28/5 Sven-Bertil Larsson, Vegby 9/6 Maj-Britt Truedsson, Ballingslöv 13/6 Janusz Lipinski, Trelleborg 14/6 Markku Juntunen, Malmö 50 år 2/4 Andreas Dahlgren, Malmö 7/4 Roland Berg, Åsarp 17/4 Jörgen Larsson, Sjöbo 28/4 Jarmo Nieminen, Tomelilla 3/5 Mario Jimenez Jara, Fritsla 7/5 Annica Nilsson, Eringsboda 8/5 Anne Pehrson, Lund 10/5 Peter Thell, Svalöv 13/5 Fatou Jagne, Malmö 18/5 Tore Sjölin, Vellinge 20/5 Ann-Sofie Arvidsson, Öxabäck 23/5 Magnus Nordqvist, Knislinge 28/5 Carina Nilsson, Karlskrona 1/6 Gholam Hosein, Malmö 16/6 Helen Bernow, Sturkö 18/6 Anna Lidberg, Köpingebro 20/6 Gregor Mizinski, Arlöv En bild säger ofta mer än tusen ord. Därför vill vi samla på oss en bildbank med bilder på personal, olika situationer och annat som händer i vår dagliga och nattliga verksamhet i alla våra regioner. Tanken är att använda bilderna när vi presenterar oss i olika interna och externa sammanhang och på vår hemsida. Fina och bra bilder kommer att premieras. Tack för hjälpen! Digital lönespecifikation Vi moderniserar vår hantering av lönespecifikationerna och från och med i maj kommer vi i första hand att maila den direkt hem till alla anställda. Tidningsbuden bäst efter Gudrun Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tillsammans med forskare studerat hur stormen Gudrun i januari 2005 slog ut stora delar av samhällsfunktionerna. Tidningsbuden visade sig då vara den funktion som stod sig bäst efter stormen de fick agera budbärare åt personer som bodde ute i skogen. (TT). 3

4 Hon får koll på e-boken När den nya e-boken införs är Cecilia Krohn i centrum igen. Hon var med 2002 när det nuvarande systemet med mobiltelefoner infördes och det märks att hon ser fram emot att få igång den nya tekniken på allvar. -Det här är en jättegrej och det känns bra, säger Cecilia. Ett jourbud och tre tjänstemän har varit ute och testat handenheten på två distrikt i stan och sen har de varit ute och kört en del av en billinje för att se hur det fungerar när man är ute och kör också. -Jourbudet som var med var negativt inställd till e-boken, men när han provade tekniken på rundorna blev han väldigt positiv till detta. -Jag tycker nog det verkar bli en annan trygghet för distributören, förklarar hon. Du har alltid en färsk lista och är det stopp någon gång i någon dataöverföring så har du ju ändå gårdagens lista i handenheten. Plus att det blir en del andra finesser som gör att du i många lägen slipper sitta och ringa till persassar och nattchefer. Cecilia ansvarar för helheten vad gäller mobiltelefonerna vi använder idag och hon kommer att få samma ansvar för de nya handenheterna. -Jag ska vara med i projektet och rulla igång de nya enheterna. Ha hand om mobiltelefonerna och slussa ut dem till alla regionerna. Precis som jag jobbar idag, förklarar hon. -Jag tar hand om fakturorna, sköter många av kontakterna med teleföretaget och jag brukar hjälpa till när någon distributör har problem med sin telefoner. Ibland när något bud har problem med sin telefon ringer jag själv upp för att höra vad problemet är, för ibland kan jag hjälpa dem direkt. -Den största utmaningen är att allt ska fungera, detta är ju så stort och så nytt. Men att få vara med på ett sånt här projekt igen med ett nytt format det är enormt. Rösten utåt blir ansiktet utåt R eceptionen har fått ett nytt ansikte, fast många känner igen rösten. Daniel Notkin har haft många olika arbetsuppgifter på Tidningsbärarna. -Jag började 2004 som tidningsbud på helgerna. Sen jobbade jag alla dagar i veckan på olika distrikt i centrala Malmö, berättar han. Efter ett tag sökte Daniel jobb på kontoret i Malmö och under åren har han arbetat både som larmhandläggare, hoppat in som nattchef, varit sommarvikarierande samordnare, jobbat på personalavdelningen och arbetat på kundservice för återförsäljare. -Jag har fått en ganska bred bild av Tidningsbärarna. Jag har ju varit med både på natten och dagen och följt mycket av både administration och distribution. Det nya jobbet är spännande, en ny pusselbit med nya uppgifter. Jag har aldrig varit rädd för att ta hand om nya saker och det är väl därför jag har hamnat här nu. Han tycker inte det känns särskilt konstigt att bli ett av ansiktena utåt. -Jag har inget problem med det, jag har ju varit rösten utåt länge så jag är inte rädd för det. Det är bara roligt! -Den största utmaningen i receptionen är att kunna räcka till och vara tillgänglig både vad gäller telefonsamtal och besökare, säger Daniel. -Det är roligt att träffa många och att bli ännu bättre på att kunna bemöta folk på rätt sätt. Det ser jag fram emot. 4

5 Nya tryckpressar för många tidningar B onniers nya press till Sydsvenskan innebär nya rutiner för många inom TB. Tryckningen av flera morgontidningar kommer att flyttas både i tid och plats. -Det här är en process under hela våren och den sista delen är inte klar förrän efter sommaren, berättar transportchef Arne Permgård. Den nya pressen finns på Boldprinting i Malmö, ett tryckeri som ägs av Bonnier. De har sedan tidigare tryckerier i Stockholm och Borås. För att utnyttja den nya pressens kapacitet kommer inte bara Sydsvenskans olika editioner att tryckas där, utan även YA, TA och City Malmö-Lund. Dessutom ska Sydsvenskans riks- och lundaeditioner slås samman, så att tidningen bara har två editioner totalt. -Kristianstadsbladet flyttas också, den kommer att tryckas på Sydostpressarna i Karlskrona från och med april, säger Arne. Sista steget är när City Malmö-Lund flyttas till Boldprinting i augusti. Förberedelserna inför flyttarna pågår, men den största förändringen för TB kommer efteråt. -Det är egentligen en tvåstegsraket, säger Arne. I steg ett ska dagens logistik synkas ihop med detaljdistributionen för att vi i steg två ska kunna utnyttja möjligheterna den nya produktionen ger. Det som gör störst skillnad för TB är att Kristianstadsbladet ska börja tryckas i Karlskrona. Tryckordningen där kommer att bli en helt annan än den är idag. -Vi möter det med att sätta in fler bilar för att mildra effekterna av de senare trycktiderna för en del tidningar. Vi ändrar bland transporterna för de tidningar som trycks efter Kristianstadsbladet och vi köper upp mer transportkapacitet, främst i Kalmar men också på något ställe i Blekinge. Tryckeriomläggningarna kommer att påverka en del bud. -När vi ändrar logistik och upplägg på utkörningslinjerna kan det bli andra tider på avhämtningsplatserna, säger transportchefen. -En del får sina tidningar tidigare än idag medan andra får dem senare. Detta gäller främst region Kalmar. Men Arne tror också att vi kan vinna på att plocka ut tidningarna tidigt i produktionen, vi ska undvika att låta dem ligga på ett lastbilsflak i flera timmar. -Vi ska inte vara så fastlåsta i tidningarnas editionering eller i vårt eget distributionsområdestänk, vi kan i många lägen köra till flera regioner med samma bil i takt med att upplagorna faller. Även packsalarna påverkas när tryckpressarna blir allt snabbare. -Packsalen är ofta flaskhalsen, eftersom packsalen och ibladning inte går lika fort som tryckpressen, så tidningarna hamnar i ett buffertlager. -Tidningen bestämmer över tryckningen, det är något vi får anpassa oss till. Det är nästa grej som är intressant för oss - det nya produktionsupplägget öppnar upp möjligheterna att tänka i nya banor kring logistiken och hitta nya smarta lösningar som vi kan erbjuda. Tillsammans med ägarna tittar vi på det just nu och vi kommer att presentera tankarna snart. 5

6 Under hösten tog våra BREV-utskick via MTD fart ordentligt. Antalet vi delar ut ökar och februari var den bästa månaden någonsin med mer än utdelade trycksaker. Bland uppdragen finns till exempel Viktväktarna, Läkarmissionen och Bilprovningen. All-time-high för BREV Många i branschen hade sagt till oss att när vi väl hade gått om Bring i hushållstäckning så skulle det innebära en ökad tilldelning av uppdrag, det hände när Premo kom med i samarbetet i höstas. Då kom vi upp i 74 % hushållstäckning, berättar Sverker Andersson på Kors & Tvärs. -Under hösten fick vi så många uppdrag att det kändes som ketchupeffekten. Vi ser, med det vi haft hittills och med det som komma skall, att vi ligger på en konstant hög nivå och det bevisas ju genom att först januari och sedan februari var alltime-high-månader på MTD. -Det känns jättebra, men vi har fortfarande lite problem med kvaliteten, säger Sverker. -Buden sköter sin del av arbetet på ett väldigt bra sätt, men ibland får vi materialet till oss i oordning. När det kommer från tryckerierna ligger det inte alltid i så kallad absolut gångordning och det innebär extra arbete för oss, eftersom vi måste justera och rätta till det i packsalen. -Jag tror förklaringen är att vi fortfarande inte riktigt har landat MTD-konceptet hos alla tryckerier, att de inte riktigt fått grepp om hur det fungerar, förklarar han. Konceptet bygger på att MTD har våra adresser i en fil ordnad efter vår produktionsordning och den kan sedan matchas mot uppdraget. En möjlig förklaring kan vara att tryckeriet av någon anledning inte håller sig till produktionsordningen. -Det kan vara så enkelt att man vänder filen, tror Sverker. -Men det kan också vara så att man kör på två maskiner parallellt utan att dela på filen. Då trycks det inte i den ordning som är tänkt, utan man tappar produktionsordningen. Resultatet blir att trycksakerna hamnar i oordning innan de läggs ner i de svarta lådorna för att levereras till oss. Sen är det ingen som märker oordningen förrän de ska slutsorteras i packsalen hos oss. I mitten av april 2011 var det premiär för BREV-utskick, med ett stort uppdrag för Land. Totalt delade TB ut knappt utskick under hela Det tog riktig fart i höstas, så när 2012 var slut hade vi delat ut mer än BREV-utskick. Med årets starka start passerade vi fjolårets resultat redan i mars. AnTAl BREV-utskick via MTD 2011: : /1-9/3 2013:

7 Säljsamarbetet med tidningarna börjar ge resultat S amarbetet mellan TB och tidningarnas säljare börjar ge resultat. -Det första uppdraget baserat på samarbetet är ett flygblad från en mäklare på Österlen som vi ska dela ut i mitten på mars, berättar Staffan Dykes på Kors & Tvärs. -Det andra uppdraget är för ICA Maxi i Växjö och ska gå till alla hushåll i kommunen. Staffan arbetar vidare med att underlätta arbetet för tidningarnas säljare. Första steget var att förklara vilka tjänster vi kan erbjuda tidningarna, så att de inser vilka möjligheter som finns. -När tidningarna ska blada i kan de inte begränsa så exakt som vi kan göra. Nu tar han fram underlag som gör att säljarna redan när de sitter i möte med kunden kan räkna ut kostnaden och storleken på ett uppdrag utan att behöva kontakta TB. Att kunna ge snabba besked gör säljprocessen smidigare och leder till fler uppdrag. -Säljarna ska ha färdiga underlag att gå efter så att de ska kunna prata med en kund om upplagor och så vidare. De ska veta var varje distrikt ligger geografiskt i kommunen, hur många hushåll som ingår, hur många som är villor och hur många som är lägen- heter, hur många som har nej tack till reklam och hur många som är abonnenter respektive ickeabonnenter. Underlaget som tas fram till säljarna utgår från ett fast pris som vi kommit överens med våra ägare om. -Det ligger fler stora förfrågningar och väntar. Om jag standardiserar så alla vet vad de kan förvänta sig blir det mycket enklare och det blir lättare för säljarna att tänka utanför ramarna och inte basera allt på tidningens abonnenter. TB tog över efter Panaxia N är Panaxia gick i konkurs fick TB ta över deras varukörningar för Apoteket AB till femton apotek i Växjö, Blekinge, Kalmar län och delar av nordöstra Skåne. -Det gick snabbt från konkurs till att vi tog över och vi ju körde redan till apoteken för Tamros räkning. Exakt samma stopp, med samma affärer och samma apotek, så det var kanske naturligt att vi fick ta över. Tamro köper uppdraget av oss via MTD, berättar Christer Johansson som är bilansvarig i regionen. Uppdraget har inte inneburit några stora förändringar. Fem kvällar i veckan måndag-fredag kommer även detta gods med Tamros ordinarie fjärrbilar. -Vilka mängder det är varierar från gång till gång, vi vet inte i förväg hur mycket de ska lämna hos oss, berättar Christer. För chaufförerna det blivit mer att sortera och att hantera i packningen och på bryggan. Där har vi fått utöka arbetstiden, men än har körtiderna inte behövt utökas. Uppdraget är i nuläget på kort sikt, det förlängs var tredje månad. -Därför planerar vi inga omläggningar av hanteringen just nu, förklarar Sverker Andersson på Kors & Tvärs. 7

8 Vi ser till att kommer fram D en stora lastbilen har bara några centimeter upp till taket när den backar in till lastkajen. Klockan är drygt halv elva på kvällen när den kommer med sin last av mediciner som ska vidare ut till apotek i södra Sverige. När luckan baktill öppnas ser man mängder med halvstora plastlådor, grå från Apoteket AB, blå från Tamro. En ramp läggs på plats och höga travar med plastbackar börjar rullas ut ur lastbilen. I nästan två timmar hör man oavbrutet ljuden av vagnar som rullas in, sorteras och sedan, så fort alla hamnat i ordning, rullas ut till mindre lastbilar. Det ser oorganiserat ut när chaufförerna i högt tempo går fram och tillbaka med de rullande lådtravarna, men är precis tvärtom, de har väl inarbetade rutiner. Fem dagar i veckan levererar Tidningsbärarna mediciner och andra produkter till apotek i Växjö, Blekinge, Kalmar län och några i nordöstra Skåne. -Det är mest mediciner i början på veckan sen blir det mindre och mindre under veckan. Med tidningarna är det tvärtom, där är det mest på fredagen, berättar Magnus Bollvik som började köra mediciner i Växjöregionen för sex år sedan. Vid midnatt är det trångt i lokalen. Som mest kan tolv-fjorton personer springa om varandra därinne - personalen i packsalen, Tidningsbärarnas egna chaufförer och externa chaufförer som ska lämna tidningar och medicin eller hämta returer. -Som ett organiserat kaos kanske man kan säga, konstaterar han. -Jag har i två timmars tid ganska mycket folk omkring mig inne i sorteringen och då är det mycket kommunikation. Det blir kontrast till att filosofera i lastbilen. Även om man har ganska mycket tidspress på sig med att tidningar och bud kan stå och vänta om man blir sen, så är det ett väldigt fritt jobb. 8

9 medicinerna Jag sköter det själv så länge allt är okej längs vägen och jag trivs jättebra. Magnus brukar börja med att köra en runda och lämna mediciner till två apotek på sjukhuset i Växjö. Leveransen är så stor att den nästan fyller lastbilens skåp och därför måste han efter avlämningen köra tillbaka och lasta på resten innan han fortsätter ut på landet. Rundan utanför stan är 18,5 mil: Lessebo- Eriksmåla-Lenhovda- Åseda-Braås-Rottne. Kollegan Sven kör längst varje natt, hans runda slutar i Lönsboda nio mil bort. Chaufförerna har ungefär lika många stopp var, men olika fördelning på andelen tidningar och medicin. När de kommer tillbaka till Växjö ska de lasta av och sortera returerna från natten. Om allt flyter på som det ska är allt klart vid halvfemtiden på morgonen. För medicinernas skull är det viktigt att ha kontroll på hur varmt det är i lastbilens skåp. I vissa bilar finns fast monterade övervakningssystem så kallade Guard System, i andra finns en så kallad APA-box som hanteras i samma system. -I min bil finns en APA-box. Det är en röd medicinback som de stoppat batterier, termometer och kommunikationsutrustning i, säger Magnus. Temperaturen ska ligga mellan fem och 25 grader. Om det blir för varmt eller för kallt skickas det ett sk b-larm och förvarnar om att nu måste du korrigera. A-larmet som är allvarligare går när temperaturen är under två eller över trettio grader. -Då måste vi stanna och ringa till Tamros egen jourtelefon för att avrapportera och konsultera med dem hur vi ska gå vidare, berättar han. En gång i vintras slutade liften på lastbilen fungera och a-larmet gick. -Jag blev stående därute i två timmar med skåpet öppet och så var det kört för den medicinen, jag fick spärra godset och skicka tillbaka det. Medicinerna får ju inte frysa. -Jag har aldrig hört om någon som fått a-larm för att det blivit för varmt i skåpet och så varmt blir det ju inte på nätterna. Men för de Som ett organiserat kaos kanske man kan säga som kör på dagarna sommartid är det väl antagligen mer aktuellt, för då kan det bli som en bastu i skåpet, säger Magnus. -Jag blev inte så stressad när larmet gick, jag hade ju inte gjort något fel. Jag tror jag hade känt mig mycket mer skyldig om jag hade krockat med vilt eller kört av vägen eller nåt sånt, men nu var det bilen som slutade att fungera. 9

10 Under vintern har ett drygt femtiotal arbetsledare, nattchefer och personalmän utbildats i arbetsrätt. Tanken med kursen var att ge dem en enhetlig kunskapsbas att stå på. Kurs gav arbetsledare GEMENSAM grund Vi har medarbetare med väldigt varierande bakgrund inom de här områdena, säger personalchef Annika Borg. Här finns en stor bredd - från relativt nyanställda till de som arbetat länge med dessa arbetsuppgifter, till medarbetare som är högskoleutbildade. -Målgruppen för utbildningen är våra direkta arbetsledare, det är jätteviktigt att känna att man har tillräckligt med faktakunskaper och en gemensam grund att arbeta utifrån. Kursen handlade bland annat om anställningsavtal, semesterlagen, sjuklönelagen, rehabilitering och avslut av anställning. Viktiga och ofta svåra ämnen. En av deltagarna var Ingela Håkansson som är personalman i Växjö. -Det är intressant att lyssna på föreläsare som är så kunniga, vi har saknat internutbildningar tidigare, säger hon. -Vi delades in i grupper och fick prata med många olika människor från TB som sitter med samma arbetsuppgifter, men som har andra erfarenheter, förklarade Ingela. -Vi kommer från olika håll och har arbetat på olika sätt. Nu fick vi gemensamma grundkunskaper för hur vi ska arbeta oavsett om vi sitter i Kalmar, Växjö eller Helsingborg. -Jag har bland annat lärt mig hur viktigt det är att dokumentera allt så man kan gå tillbaka om det uppstår problem längre fram. Ofta pratar jag i telefon med distributörerna och det har jag inte skrivit ner efteråt, men ibland är den lilla noteringen viktig, för vi skall komma ihåg allt vi pratat om. -Det var väldigt många nya ansikten och mycket intensivt. Hade jag kunnat önska, hade jag velat ha en halvdag till, för föreläsarna hade så mycket att säga och vi hade så mycket att ta upp som vi inte hann med. På kvällen när vi satt och pratade förstod jag att den uppfattningen hade nog de flesta, berättar Ingela. Personalchefen är mycket nöjd med satsningen. -Våra medarbetare visade ett otroligt stort engagemang under kursen med många frågor, synpunkter och diskussioner och en stor vilja att lära sig mera. Jätteroligt, säger Annika. Utvärderingen visade att man var mycket nöjd men att man önskade att kursen varit längre. Det är redan nu bestämt att utbildningen för personalmännen fortsätter till hösten. -Det kommer att bli en fortsättning för bara oss personalmän i höst, säger Ingela. Det tycker jag är jättebra, för jag är hungrig på såna här saker. Jag vill ha en trygghet i att veta att jag gör rätt, det är viktiga saker vi arbetar med och gör vi fel kan det bli en kostsam historia. 10

11 I alla Tidningsbärarnas regioner började vi 2012 arbeta med det nya rekryteringsoch utbildningsprogrammet - RUP. Det har tagits fram för att den som blir anställd som distributör ska få en bra utbildning där det ingår både teori och praktik. En viktigt del i utbildningen är att under några nätter följa med en handledare som är speciellt utbildad för att visa hur arbetet ska utföras och berätta om olika saker som är viktiga att tänka på. Nu finns utbildade handledare i alla områden I en del regioner har vi haft handledare tidigare, i andra är det här något nytt. Under förra året och början av detta har vi därför hållit utbildningar för både nya och gamla handledare, så nu finns det utbildade handledare i alla TB:s områden. Under utbildningarna har handledarna fått information om hur den teoretiska utbildningen på kontoren går till och om hur de sedan på ett bra sätt ska komplettera den ute i verkligheten. Vi har också talat en hel del om aktuella förändringar i verksamheten och det har blivit många nyttiga och roliga diskussioner bland annat om hur man arbetar på olika typer av distrikt och om saker man varit med om i samband med sitt arbete. Snart kommer utbildningen att följas upp med regelbundna träffar. Vid dessa är det tänkt att det ska bli information om nyheter, tillfälle att utbyta erfarenheter och även vidareutbildning inom olika teman. Jag, som själv varit handledare för länge sedan och som till vardags arbetar som samordnare på kontoret i Malmö, har tyckt att det varit fantastiskt roligt att få träffa de här kunniga och positiva personerna som nu ska hjälpa till att utbilda nya kollegor och få dem att känna sig välkomna till Tidningsbärarna. Susanne Olsson, samordnare Lokal profilering bakom YA:s framgångar Ystads Allehanda är tidningen mot strömmen. Samtidigt som de flesta tidningar tappar läsare ökar Sveriges sydligaste morgontidning sin upplaga med 400 exemplar eller 1,9 procent. Våra säljare beskriver försäljningen av Skånemedias tidningar, där YA ingår, som att sälja smör, säger Skånemedias upplagechef Anne-Charlotte Frid till YA. Ledningen för tidningen och ägarna är överens om att en medveten satsning på de lokala nyheterna och en samling duktiga medarbetare är en av de främsta anledningarna till det positiva resultatet. Tidningen har organiserats om, utan att tumma på den lokala profilen, menar de. Nästa stora utmaning är att förbättra tidningen på nätet. Skånska dagstidningar i siffror Sydsvenskan ,8 procent Skånska Dagbladet ,8 procent Trelleborgs Allehanda ,2 procent Kristianstadsbladet +/- 0 +/- 0 procent Källa: Tidningsstatistik (TS) Norra Skåne ,7 procent Helsingborgs Dagblad och Nordvästra Skånes Tidningar ,9 procent Ystads Allehanda ,9 procent

12 Hot och våld vad gör jag för att undvika det? Hot och våld är något som vi måste räkna med i vår verksamhet, men glädjande nog ser vi en trend neråt de senaste åren. Under 2012 rapporterades tio incidenter med våld, två av dem hade kunnat undvikas med ett annat förhållningssätt. Situationer som kan utvecklas till hot och våld kan komma plötsligt. Vad som händer sen beror på hur du gör i det läget. Här är de vanligaste: En person som ser aggressiv ut närmar sig. Avstånd är bästa försvar. Försök få cykeln eller tidningsvagnen mellan dig och den hotfulla personen. Vänd dig i profil, bort från personen. Det blir enklare att parera eventuella slag. Håll igen på dina egna reaktioner. Ordspråk som att knyta näven i fickan eller räkna till tio är kloka råd. Försök ta reda på vad personen vill. Vill han (för det är oftast en han) ha en tidning så ge honom en. Då brukar situationen lösa sig. Försök få omgivningens uppmärksamhet även om det inte är lätt så dags på morgonen. Försök springa därifrån om du har ryggen fri. Ring nattexpeditionen eller polisen. Du möter en aggressiv abonnent Ta dig snabbt ur situationen stanna inte upp för att diskutera. Föreslå så vänligt som möjligt att abonnenten kontaktar kontoret. Du får syn på ett ungdomsgäng i din väg Undvik dem genom att gå en omväg, gå in i en trappa/portgång och vänta tills de har gått förbi. Hur kan jag få hjälp? Om det känns otryggt kan du få ett överfallslarm som tjuter. När vi inför E-listan kommer alla att få nya telefoner som innehåller flera olika larmfunktioner. En knapp har ett 18 VÅLD förprogrammerat nummer som går till SOS. En annan knapp går direkt till polisen. En tredje möjlighet är ett sk tyst larm som går till nattexpeditionen. Det går också ett larm från telefonen om den har varit stilla för länge. Den nya tekniken i all ära men den viktigaste faktorn i sammanhanget är ditt personliga uppträdande. Många situationer går att undvika genom att använda sunt förnuft och inte utmana ödet. Sköt om dig därute. Ronnie Jardenfall HOT

13 Olycksfall och tillbud ökar Med det arbete vi utför i samband med distributionen går det inte att helt undvika olyckor och tillbud, men vi arbetar målmedvetet med att göra arbetet så säkert som möjligt för alla inblandade. Därför för vi också statistik över alla inrapporterade händelser och delar in dem i olycksfall, tillbud, hot och våld. Antalet olycksfall och övriga tillbud har ökat de senaste åren, för 2012 är den sammanlagda siffran 412 jämfört med totalt 374 under Bakom siffrorna döljer sig olika typer av tillbud och olycksfall, men vi har nyligen ändrat definitionen av olycksfall så att det enbart räknas som olycksfall när någon skadar sig, liknande händelser när ingen kommer till skada räknas istället som tillbud. Detta gör det lättare att tolka siffrorna. TRAFIK VILT FALLOLYCKA ÖVRIGT Olycksfall (180 st) Tillbud (232 st) Vi kommer också bli att ännu noggrannare med att följa upp var olycksfallen sker och kontakta de som ansvarar för snöröjningen på dessa platser. Tillbudsrapporteringen är väldigt viktig för det förebyggande arbetet. Vi får redan nu in många rapporter om tillbud men vi tror att det finns betydligt mer att rapportera. En regel som brukar användas är att på 10 tillbud går det 1 olycksfall. Tänk på att tillbud inte behöver vara något som har drabbat dig men som kunde gjort under andra förutsättningar, om du handlat på ett annat sätt eller stått på ett annat ställe. Exempel 2 Du hör en smäll bakom dig. Det kan vara en takpanna eller istapp som ramlat ner och som kunde ha skadat dig om du stått rakt under när den föll ner. Du kan kontakta nattexpeditionen under utbärningens gång eller omedelbart efter. Mål för 2013 Tillbuden med vilt ska minska med 5% Olycksfallen ska minska med 5% Vi vill ha in 10% fler tillbudsrapporter Både hot och våld ska minska med 10% Fallolyckor och tillbud i trafiken är till stor del vinterrelaterat. Påkörningar av vilt dominerar bland tillbuden och bland olycksfallen är det halkolyckorna som dominerar. För att få ner antalet tillbud och halkolyckor ska vi anordna förebyggande föreläsningar om viltolyckor, främst i regionerna Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Växjö. Vi kommer också att titta över belysningen på bilarna. Här är några exempel på händelser: Exempel 1 Du på håll får syn på ett gäng ungdomar som befinner sig i din färdriktning och undviker en möjlig hotfull situation genom att gå in i en trappa eller portgång tills gänget passerat. Ronnie Jardenfall 13

14 EN MASSA ETTÅRING BRUKAR SKATA BLIR SÅS KRANLJU- SER DANDE TILL ANDRA FÖRST PRECI- SERAR BOTTEN HAR ÅSIK- TER OM KLASSKILL- NADER KAN LADA LABYRINT- GÖRA GAREN Har sitt ursprung fran den gamla nordiska gudavarlden och var som julklappsutdelare en foregangare till dagens tomte SVIDER I SKINNET i i BÖR UTREDAS KRAMADE VÄRLDEN o o DEN SPRINGS DET PÅ I NÖDFALL FINNS BJÖRNTYP SOM TUGGAT OM SLUTET PÅ SLUTET FARTYG SEGEL- BÖR MAN LÄGGA AV MED TAR MODIG LANDSORD VANSTYRE FILM- GENRE AGENT- DOKTOR LEDER HÄR FÅRLÅT PÅ ÅK I VILNIUS MJÖL- GRUND HÄNGER I MAST MED KLU- KONTAKTER VEN STJÄRT DIG SVÄRT- BYGGE ÄR JU TOMTEN TID MAN TILLBAKA ÅK SOM BLEV ELEK- TRIFIERAT ARGON TILLTALAT BLIR TU- SEN IHOP DEN SPELAR KAN I LUFTEN FLYGA TVÅ KORT BIBELDEL SER TILL ATT TOMTEN ALLTID HAR DEN SENASTE LUVAN... BESKOW SES RÄVEN BLANDNING PRONOMEN LEVER PÅ NYTT VARV ETT TITANIC ÅKTE PÅ DVALLYA SES DÄR NERE DÄR UPPE PAJADE OCH VISKAN VERKAR KLOCKSLAG MÅSTE VISS JULKATT I MITEN PÅ ISRAELIT NORSKT SPEL FÖR LUFT- OMBYTE GJORDE FORM I ÖST FIN UTSLAGS- PLATS BEVAKAN- HAR EN DE ROLL BLEV AFFÄR MED GUILLOU MYSTERIER ÄR VISSA BLAD I MAT LA KOMMER EFTER SMÄRTADE BÄRBUSKE EKBERG PÅ DUKEN GÅR HELA VÄGEN NED SKRIVS MED BÅTBYG- FINGER GARE MEDEL STYR- GITTA NÄSTAN ALLTID PÅ GÅNG JUST JUST PÅ DON JUAN HAFT PÅ KÄNN ÅTRÄD RÄNNA KAN STÅ PÅ SPEL INFINITIV VID INTILL NÄST REN BYGGAS LUSÄGG SÄKER I SADELN ENDE GLOBAL GULDJAKT FJÄRIL I VAR- DANDE BLODKÄRL RALLY- MÅL GAR TILL JULAFTON EFTER NOLL SES MED KNÖL IBLAND BUBBLA SOM SPRACK INRE KAMP KÖPS SPRIT LITTERÄR ÅSNA TOG STUBBEN BORT EN FRONT EN ELIOT SÅ HÄR ÅRS ANVÄNDS FÖR VAKTER OCH SJUK- LINGAR SVANTE DREJENSTAM 2012 MEDIAKRYSS DE ÄR ALLTID PÅ GRÄNSEN FÖLJER ALLTID LAGEN DET DRAR SÄLLAN FÖRBI SPÅRLÖST FYLLA PÅ KLASS ÄR SKOTTEN I DALLAS FÖRE EU ÖRIKE ÄR OFTA RAPPARE PÅ ÅK FRÅN SLOVENIEN SER UPPÅT FARA UTAN FÄSTE TRYCK- ANDE TÄTAT ÅTER- FÖRLED VERSFOT EN FORM AV VARA ÄR VISST BETEENDE ERBIUM ÖVERORD LÅSES IN EFTER STÄNGNING STÅTT PÅ DE FYLLER PLÅN- BOKEN SUSHI- BLAD KALAVISA START I MÅL VALDE BORT KRAN- VÄXT P VI ÄTER GÅR SOM T R K I SER DET VACKRA INGET FÖR LÅNGLIG- DEN HAR MÅNGA KRYssviNNARE 1-2 pris Biobiljetter Robert Centervall, Malmö Krister Åstradsson, Växjö 3-5 pris Picnic-korg Per Jacobsson, Staffanstorp Susanne Olsson, Vellinge Torun Havranek, Höganäs T A ÄR FINTRÅ- INTE VILL HA D R G E S O T S E Å L A K T H K E S O R I U L T A R S T A N I A T E D K R A D O I B I VISA KRYDD- BOCKAS SEX DA- EN KORSNING R S I G E T T ORDORD NUDDAR PÅSTÅ- INNE- HÅLLER MYCKET JULMAT R I B B L A R E K E D E O L Ö S T A N E R Ö S R O S G R A L S M S E D T A N I T A L A R E R O D E R S K R O V A B VID BRYTNING A A B R K I L A R A S K A T O R M K O A L A S M N E D R E N A S A L G R U S N O S A S R A T T T Julfakta S T A B A E O R U HABIT MÅSTE VI J U L B O C K E N A R B Ä A A L T O D I K E L SILAR MUNNEN D I E N A R T R HÅRD BOK- Ä V E T E K O R N A D EN YOKO NISSAN O L L E G I E T O N O G N E T R A T T A S Å R S V E D Y R R A S K A R A N A O N E T E S T T T R E N N I S S E D E FÖR- ORD STARTPLATS PASSAR FINT TILL VÅFFLA LAGER- PLATSER EN RESEEF- FEKT FRÖKEN- MÖBEL PRESSAS FRAM HAR ETT PRESSANDE YRKE BÖR UTREDAS BORT TULLBÅT FEMHUND- RA I ROM ÄR RÖRANDE I ALL SIN LITENHET FY- HARANG HUVUD- DELEN BINDA FAST KALIF VISA VAR SKÅPET SKA STÅ KUNG SUGRÖR I LABB ÄR OFTA MÄTT BLIR FLYTTBAR MED BIL EN TYP AV DISKMA- SKIN SYRE GÖR MASKERAD KRAFTLÖS TROLL- MOR VISAR FINGRET RIK BYRÅ BRIN- NANDE KÄRLEKAR INTE VÅR FOR THOR MED GÖR INTE FRIARE FRIARE RADAT UPP PASCAL FÄRGGLAD I KRYSS DRAGET BANK- TRÄD UPPSKATT- NINGSVIS SKOLORTEN ÄR NYTER MELLAN BOXARE FINNS FIB- RER FÖR KAN MAN TEXTER SNETT UPP TILL VÄNSTER KLASSLIKT YTMÅTT GEISHA- KULOR... KÄRN- POSITION BANTAM FAR BITAR ATT FALLA PÅ PLATS VILKEN DAG FÖRUTOM NATIONALDAGEN ÄR EN SVENSK ALLMÄN HELGDAG SOM INTE HAR NÅGON KOPPLING TILL SVENSKA KYRKANS KYRKOÅR? HAR VRED PÅSTÅR FÅR FART PÅ LIVS- ANDARNA FOGA BRUKAR KRUM BINDA FILMBOLAG DEL AV KRAN BÖR FETA EN GÖR KALVNING PÅ GLACIÄR FÖRE ELIOT FÖRGÅTT SIG KAN TRYGGA AVSÄNDARE NAMN REGION gatuadress Lösningen vill vi ha senast den 10 maj och den skickas per post till TIDNINGSBÄRARNA, att: Marie Dahlbom, Box 6106, Malmö 1-2 pris: biobiljetter, 3-5 pris termosmugg. 14

15 15

16 Tidningsbäraren Box Malmö TiDNingsbärarna trivs med sitt jobb Den senaste arbetsmiljöundersökningen bland våra distributörer visar att medarbetarna trivs med sina distrikt, känner sig trygga i sin arbetsmiljö och upplever att risken för hot och våld är mycket låg. Under 2012 och de första månaderna 2013 genomförde Tidningsbärarna för första gången en arbetsmiljöundersökning via Netigate, ett webbaserat frågeformulär som skickats till alla våra distributörer. Syftet är att undersöka arbetsmiljön ute på våra distrikt genom att sammanställa varje medarbetares svar. Det är första gången vi använder detta verktyg för att fråga och få svar på hur respektive medarbetare uppfattar saker och ting. Verktyget ger oanade möjligheter att samla information och svarsfrekvensen är hög (63%) av distributörerna som fått enkäten har svarat. Glädjande att läsa är att medarbetarna trivs med sina distrikt (4,38 av 5 p), känner sig trygga i sin arbetsmiljö (4,04 av 5 p) och 78% sätter högt betyg på hjälpen de får när det uppstår problem (4,14 av 5 p). Risken för hot och/eller våld på sitt distrikt upplevs som mycket låg. Generellt är värdena/svaren ganska lika mellan regionerna. Det är mycket positivt att ingen fråga har ett så dåligt värde att akuta insatser måste göras. Det ger fortsatta möjligheter att arbeta vidare för att skapa en ännu bättre arbetsmiljö. Materialet sammanställs både generellt för hela TB och uppdelat på de olika regionerna för att presenteras i de lokala och centrala arbetsmiljökommittéerna. Varje region kommer sedan att välja ut några frågor att arbeta vidare med utifrån sina resultat i undersökningen. Respektive region ska också kommunicera sitt resultat till sina medarbetare via till exempel budträffar och överark. Avsikten är att nästa år upprepa undersökningen för att genomlysa hur situationen är och om eventuella förbättringar har skett. Vi vill passa på att tacka för alla värdefulla synpunkter och förslag som inkommit! Annika Borg 1 Instämmer inte alls 2 3 Varken eller 4 5 Instämmer helt Medel Det finns tillräckligt med belysning på mitt distrikt Det finns problem med postlådor och brevinkast på mitt distrikt Jag upplever min arbetsmiljö som trygg Jag trivs med mitt distrikt i helhet 67 (7%) 91 (9%) 223 (22%) 311 (31%) 300 (30%) 3, (26%) 163 (16%) 206 (21%) 209 (21%) 153 (15%) 2,83 21 (2%) 59 (6%) 163 (16%) 370 (37%) 383 (38%) 4,04 19 (2%) 23 (2%) 87 (9%) 295 (30%) 574 (58%) 4,38