Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning"

Transkript

1 Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning 22 Alkohol & Narkotika Nr 1/2015

2 Mitt drickande andras huvudvärk? Skador orsakade av andras drickande har under senare år seglat upp som ett hett forsknings - område. Harm to others har blivit ett populärt begrepp som används om denna forskning. Men vad är egentligen nytt? De finländska alkoholforskarna Christoffer Tigerstedt och Katariina Warpenius reder här ut begreppet. Text Christoffer Tigerstedt & Katariina Warpenius Vad är det som är nytt i att fästa blicken på alkoholens skadeverkningar på andra än den som dricker? Alkoholens fördärvliga effekter på hustru, familj och dess omgivning hörde ju till nykterhetsrörelsens standardrepertoar för 100 år sedan och det är ju mest det som dagens diskussion om familjevåld och rattfylleri handlar om att andra blir lidande. Ändå har alkoholens skador på andra harm to others på kort tid seglat upp som ett nytt perspektiv inom alkoholforskningen och vunnit gehör i samhällsdebatten. Nytt är åtminstone själva uttrycket, det behändiga engelska uttrycket alcohol s harm to others. Det slog igenom 2010 då Anne-Marie Lasletts och hennes kollegor publicerade studien The range and magnitude of alcohol s harm to others. Intresset för temat har spridit sig raskt och somliga talar redan om ett särskilt forskningsområde kallat Alcohol s Harm to Others Research, AHTO research. Före det hade flera besläktade termer varit i svang: sociala skador av andras drickande, negativa verkningar av andras drickande, andrahandseffekter, externaliteter, tredjepartsskador, passivt drickande osv. För närvarande verkar harm to others tjäna som en övergripande term, som tillför både forskning och politik något nytt. Forskningen om alkoholrelaterade skador, som drabbar andra än den som dricker, har koncentrerat sig på skador ex post facto, det vill säga skador som redan är ett faktum. I frågeundersökningar kan man svara att man blivit förolämpad, antastad eller slagen av en berusad person. Det är alltså fråga om händelser som redan inträffat. Resultaten av denna forskning är i sig viktiga. De visar till exempel att det framför allt är yngre kvinnor och stadsbor som drabbas av andras drickande, och att ett ymnigare eget drickande går hand i hand med att man blir lidande av andras drickande. Vidare ger resultaten vid handen att det finns överraskande många människor som lyckas handskas med sin drickande partner utan att det ställer till med något större omak. Skadeforskningen borde emellertid inte bara handla om skador som ett slutgiltigt faktum, utan också om hur skadorna uppstår i dagligt socialt umgänge. Robin Room satte därför fingret på en öm punkt när han i en Ω Alkohol & Narkotika Nr 1/

3 artikel från år 2000 påpekade att drickandets sociala skador på ett grundläggande sätt är interaktiva. Denna enkla fras kan betraktas som en grundsats i det nyvaknade intresset för alkoholens skador på andra. Att skadorna är interaktiva till sin natur innebär för det första att blickfånget utvidgas så att det omfattar inte bara en slutlig skada utan också den sociala växelverkan vari skadan uppstått och utvecklats, från den stund då skadan (på andra) är i vardande till att den blir av allvarligare art. Skadeforskningen måste därför bli bättre på att kartlägga de sociala sammanhang som drickandet ingår i. Vilka är det som dricker (eller inte dricker), var försiggår drickandet, hurdana är dryckessituationerna? Genom att besvara dessa frågor kan man öka kunskapen om hur alkoholrelaterade skador blir till och hur de kan förebyggas. För det andra: skadornas interaktiva karaktär gör oss mera uppmärksamma på att alkoholrelaterade skador sprider sig till de mest skilda delar av den samhälleliga organismen. Annorlunda uttryckt: ett otal människor och institutioner befinner sig i det skadebringande drickandets inflytelsesfär. Dels är det fråga om problemdrickarens familjemedlemmar, vänner, bekanta och helt främmande personer, som på olika sätt och i olika utsträckning blir lidande. Dels handlar det om samhälleliga institutioner och aktörer, som dagligen berörs av ett vådligt alkoholbruk, allt från restaurangpersonal, taxichaufförer, anhörigvårdare och sjukvårdare till socialarbetare, polis och säkerhetspersonal. Dessa olika sidor av alkoholskadornas sociala, interaktiva karaktär omfattas av den lösa men i forskningssammanhang tankeväckande devisen alkoholens skador på andra. Men det är inte bara forskare som dragits till devisen. I den alkoholpolitiska debatten har frågan väckt minst lika starka passioner. Den nya diskussionen om alkoholens skador på andra har definitivt att göra med att alkoholpolitiska frågor i gemen har fått större uppmärksamhet i Europa och globalt under 2000-talet. Folkhälsotänkandet har spridit sig över jordklotet och alkoholens andel i den totala sjukdomsbördan har erkänts och börjat tas på allvar. Diskussionen om alkoholens nyttiga hälsoeffekter har tonats ned väsentligt jämfört med läget för år sedan. Å andra sidan har den internationella alkoholindustrin utvidgat sina marknader till bland annat asiatiska och afrikanska länder, som länge varit främmande för västerländska drycker och dryckesvanor. I den intressekonflikt som uppstått har den alkoholpolitiska hälsolobbyn blickat avundsjukt framför allt på tobakspolitikens framgångshistoria. Där har ju ett av huvudargumenten varit att rökning stör och skadar människor i rökarens omgivning. Idag då det verkar ha blivit mera legitimt att hänvisa till att alkoholbruk tillfogar skada på andra än den som dricker, är det viktigt att minnas hur annorlunda läget var bara för en kort tid sedan. Ännu under 1990-talet ansågs det allmänt vara problematiskt att dra paralleller mellan det som kom att kallas passiv rökning och alkoholbrukarens skadliga inverkan på sin omgivning. Medan relationen mellan rökare och dem som utsattes för rök uppfattades som direkt och obestridlig, bedömdes sambandet mellan drickande och dess följder för omvärlden vara betydligt vagare och komplexare. Tanken var att rökandet i sig var till men för utomstående, medan drickandet måste vara kopplat till annan graverande verksamhet för att vålla andra skada. Motsättningen mellan tobakspolitik och alkoholpolitik upplevs inte som lika stark längre. Det är främst frivilligorganisationerna på socialoch hälsoområdet som bidragit till att politisera alkoholfrågan genom att rikta blickarna mot hur olika och omfattande skador alkoholen medför i sin omgivning. I Europa är det speciellt Eurocare som varit aktiv. Förhoppningen har varit att gå i tobakspolitikens fotspår. Då EU:s första alkoholstrategi bereddes för tio år sedan, ville folkhälsolobbyn införa en lämplig slogan i strategin. Bland förslagen fanns passivt drickande och alkoholens skador på omgivningen (environmental alcohol damage). Båda motades i grind och EU:s alkoholstrategi, som antogs 2006, saknar ett samlande uttryck för alkoholens effekter på utomstående. Icke desto mindre har passivt drickande fått ett visst fotfäste i flera frivilligorganisationers vokabulär. Att den internationella politiska diskussionen om ämnet fortsatte framgår av WHO:s globala alkoholstrategi. Strategin, som godkändes 2010, talar i flera sammanhang om dem som påverkas av andras skadliga drickande. (Uttrycket harm to others används en gång i dokumentet.) Flera namnkunniga forskare har också betonat vikten av att finna ett politiskt effektivt slagord. Norman Giesbrecht med flera har föreslagit andrahandseffekter av drickande, en term som de riktade speciellt till dem som genomför alkoholpolitiska åtgärder och preventionsprogram. Thomas Babor var ute i samma ärende då han skrev att det behövs en term som ur ett folkhälsoperspektiv lyckas ta fasta på hur folk uppfattar att alkoholens skadeverkningar fortplantar sig i samhället. Och eftersom dryckesmiljöerna, enligt Babor, kan jämföras med en stridszon med industri- och folkhälsorepresentanter 24 Alkohol & Narkotika Nr 1/2015

4 Mitt drickande andras huvudvärk? som huvudkombattanter, förordade han den dramatiska och ursprungligen militärpolitiska termen collateral damage (civilskador), det vill säga skador på oskyldiga, utanförstående. Till slut vill vi komma med två viktiga påpekanden av olika art. Intresset för att gräva djupare i alkoholens ogynnsamma verkan på sin omgivning är inte ett och samma överallt i världen. Alkoholens position i samhället, det vill säga dryckeskulturen, är avgörande för hur man ser på saken. I Nordamerika och Norden, med sina starka nykterhetstraditioner, gestaltar sig skador på andra -perspektivet säkert annorlunda jämfört med medelhavsländernas, där alkoholkonsumtionen långt senare fått social- och hälsopolitiska förtecken, och där kanske just de sociala, mellanmänskliga skadorna legat allra mest i skuggan. I flera afrikanska och sydostasiatiska länder har den nya fokuseringen på alkoholbrukets skador på andra eventuellt varit ännu radikalare, kanske att jämföra lite med de nordiska nykterhetsrörelsernas stora politiska betydelse då det begav sig. Den andra anmärkningen är etisk. Särskilt sedan 1970-talet, då folkhälsotänkandet började slå rot, har man i Norden varit mån om att inte stigmatisera och skuldbelägga problemdrickare. I stället har man föredragit att uppfatta alkoholism antingen som en sjukdom, som i bästa fall kan botas, eller som ett uttryck för sociala missförhållanden, som kan tillrättaläggas. Den som dricker har alltså betraktats som ett offer. Skador på andra -perspektivet utpekar däremot klart och tydligt personerna i drinkarens omgivning som offer. Detta är problematiskt och har att göra med att man alltför enkelt ställer problemdrickaren mot alla andra, som om de vore varandras motpoler. Sanningen är dock att där mellanmänskliga alkoholskador uppstår förekommer det ofta såväl skyldiga som medskyldiga, delskyldiga och oskyldiga. Det vore olyckligt om den nygamla upptäckten av alkoholens negativa effekter på omgivningen brukas för att rättfärdiga att man stämplar individer med alkoholproblem och för att förstärka en kontrollpolitik som riktar sig mot enskilda individer. Lyckligt vore däremot om skador på andra -perspektivet fördjupar vår kunskap om i vilken typ av social växelverkan var, när och hur alkoholrelaterade skador uppstår och sprider sig. Artikeln ingår i ett projekt (nr ), som finansieras av det nationella forskningsrådet i Finland (Finlands Akademi). ANNONS Grundkurser i MET Från vårterminen 2015 erbjuder vi grundkurser i MET, en manualbaserad behandling utifrån motiverande samtal/mi. MET rekommenderas i Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevård. I MET integreras MI med formulärbaserad utredning av alkoholproblemen. Kursen är på två kursdagar. Kontakta oss för information Liria Ortiz & Peter Wirbing, MI-lärare (MINT), Författare till läroboken Riskbruk och beroende -beroendelära för socialt arbete (2013) Alkohol & Narkotika Nr 1/

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

ÄLDRE OCH ALKOHOL NORDISK FORSKNING OCH DISKUSSION JYRKI JYRKÄMÄ & LAURA HAAPAMÄKI

ÄLDRE OCH ALKOHOL NORDISK FORSKNING OCH DISKUSSION JYRKI JYRKÄMÄ & LAURA HAAPAMÄKI ÄLDRE OCH ALKOHOL NORDISK FORSKNING OCH DISKUSSION JYRKI JYRKÄMÄ & LAURA HAAPAMÄKI NAD-PUBLIKATION Nr 52 2008 Utgiven av: Nordiskt center för alkoholoch drogforskning (NAD) (Fr.o.m. 1.1.2009 NVC) Adress:

Läs mer

Samverkan när barn far illa

Samverkan när barn far illa Umeå Universitet Institutionen för socialt arbete Socionomprogrammet T7 C-uppsats Samverkan när barn far illa En studie av skolans rutiner för anmälningsskyldighet och samarbete med socialtjänsten Författare:

Läs mer

Och ändå funger ar den

Och ändå funger ar den Och ändå funger ar den Att bringa klarhet i alkohol- och drogupplysningen Markku Soikkeli, Mikko Salasuo, Anne Puuronen & Matti Piispa ungdomsforskningsnätverket Och ändå fungerar den Att bringa klarhet

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

MILJÖETIK EN INTRODUKTION Olle Torpman

MILJÖETIK EN INTRODUKTION Olle Torpman MILJÖETIK EN INTRODUKTION Olle Torpman 1. INLEDNING Miljöetiken är en tämligen ung gren av etiken, även om dess rötter går tillbaka lika långt i tiden som det mesta inom filosofin. Dessutom är den kanske

Läs mer

Vad är god forskningssed?

Vad är god forskningssed? VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel Bengt Gustafsson, Göran Hermerén, Bo Petersson RAPPORT 2005 1 Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer

Läs mer

ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag

ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag Reviderad 2014 Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Text Sara Bergqvist Månsson Grafisk form Losita Design

Läs mer

Livet som vuxen när man växt upp med föräldrar som har alkoholproblem

Livet som vuxen när man växt upp med föräldrar som har alkoholproblem Livet som vuxen när man växt upp med föräldrar som har alkoholproblem Av: Anna-Stina Hansson Görel Johansson Vt-09 Handledare: Helena Hansson Examinator: Mats Hilte ABSTRACT Authors: Anna-Stina Hansson,

Läs mer

Barnet i den sociala barnavården

Barnet i den sociala barnavården Barnet i den sociala barnavården Gunvor Andersson Karin Aronsson Sven Hessle Anna Hollander Tommy Lundström Centrum för utvärdering av socialt arbete Liber Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i

Läs mer

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården Handledning för samtal om alkohol inom barnhälsovården Frågan om alkohol och föräldraskap är viktig. Vår förhoppning är att du i ditt arbete ska känna dig bekväm med att ta upp frågan om alkohol med föräldrar.

Läs mer

EXAMENSARBETE. Barn som far illa

EXAMENSARBETE. Barn som far illa EXAMENSARBETE 2006:162 Barn som far illa En studie om hur pedagoger i förskolan agerar när de får kontakt med dessa barn Camilla Morin Annica Niva Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde

Läs mer

blir ett dilemma När mat och alkohol på gruppbostaden om livsstilsrelaterad problematik bland personer med utvecklingsstörning Karin Steive

blir ett dilemma När mat och alkohol på gruppbostaden om livsstilsrelaterad problematik bland personer med utvecklingsstörning Karin Steive FoU Södertörns skriftserie nr 106/12 När mat och alkohol på gruppbostaden blir ett dilemma om livsstilsrelaterad problematik bland personer med Karin Steive utvecklingsstörning Förord För ett par år sedan

Läs mer

Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Inledning

Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Inledning 1 Barn som far illa. Hur definieras och hanteras det av förskolepersonalen? Jessica Pettersson Inom förskolan förekommer begreppet barn som far illa men vad innebär det? Syftet med denna studie var att

Läs mer

MOTIVERANDE SAMTAL MED UNGDOMAR

MOTIVERANDE SAMTAL MED UNGDOMAR MOTIVERANDE SAMTAL MED UNGDOMAR Stöd vid rådgivning om levnadsvanor Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:14 På uppdrag av Stockholms läns landsting På uppdrag av Stockholms läns landsting 1 Motiverande

Läs mer

Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen?

Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen? FoU skriftserie nr 3 Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen? FÖRFATTARE Claes Nilholm, Malmö högskola Kerstin Göransson, Mälardalens högskola Forsknings- och utvecklingsrapport om Inkluderande

Läs mer

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING

PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING PÅ VÄG MOT ÅTERHÄMTNING Ett studiematerial om att hantera svåra psykiska besvär Tommy Engman Studiematerialet är framtaget av Återhämtningsprojektet, som är ett samarbete mellan Riksförbundet för Social

Läs mer

Kriminell utveckling tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser. BRÅ-rapport 2001:15

Kriminell utveckling tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser. BRÅ-rapport 2001:15 Kriminell utveckling tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser BRÅ-rapport 2001:15 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten

Läs mer

Lärande och utveckling genom leken.

Lärande och utveckling genom leken. Lärande och utveckling genom leken. En studie om pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Ann-Charlotte Augustsson och Cecilia Jacobsson Handledare: Maj Arvidsson Examinator:

Läs mer

Serviceinsatser inom socialtjänsten. Perspektiv, inriktning och utsatta barns skydd

Serviceinsatser inom socialtjänsten. Perspektiv, inriktning och utsatta barns skydd Serviceinsatser inom socialtjänsten Perspektiv, inriktning och utsatta barns skydd Kvalitetskriterier för FoU-rapporter vid FoU i Väst/GR En FoU-rapport vid FoU i Väst/GR ska: - vara relevant för praktiskt

Läs mer

Blånader och silverhår. Utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor

Blånader och silverhår. Utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor Blånader och silverhår Utbildningsmaterial om våld mot äldre kvinnor Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Ansvar för sin hälsa? Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården Elisabeth Furberg

Ansvar för sin hälsa? Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården Elisabeth Furberg Ansvar för sin hälsa? Problem och möjligheter med att tillämpa en ansvarsprincip inom hälso- och sjukvården Elisabeth Furberg ISSN 1650-8475 FÖRORD Denna rapport är resultatet av en teoretisk genomgång

Läs mer

Mötet mellan personal och anhöriga till vårdtagare på särskilt boende. Nanna Hallgren-Lindgren

Mötet mellan personal och anhöriga till vårdtagare på särskilt boende. Nanna Hallgren-Lindgren Mötet mellan personal och anhöriga till vårdtagare på särskilt boende Nanna Hallgren-Lindgren FoU-trainee Uppsats nr 21 December 2011 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts

Läs mer

Attityder och bemötande mot funktionshindrade.

Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Tanja Sjöstrand Juni 2008 Examensarbete 10 p Social omsorg HK 97 Anders Hydén Sammanfattning Studien

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Det handlar också om tid och pengar

Det handlar också om tid och pengar Det handlar också om tid och pengar Anhörigomsorg, försörjning, lagar Ann-Britt Sand Kunskapsöversikt 2014:2 Förord Detta är den 18:e i en rad av kunskapsöversikter om anhörigfrågor som publiceras av Nationellt

Läs mer

Från snack. till verkstad. Förebyggande utvecklingsarbete med ungdomar

Från snack. till verkstad. Förebyggande utvecklingsarbete med ungdomar Från snack till verkstad Förebyggande utvecklingsarbete med ungdomar Från snack till verkstad Förebyggande utvecklingsarbete med ungdomar 1 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas

Läs mer

första hjälpen vid spelproblem

första hjälpen vid spelproblem första hjälpen vid spelproblem för dig som har problem med spel om pengar för dig som vill hjälpa någon som har det för dig som vill veta mer om spelproblem Författare: Henrik Josephson Om.författaren.och.

Läs mer

Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö

Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö Fackförbundet ST HUR MÅR DOKTORANDEN? - en rapport från Fackförbundet ST, SFS och TCO om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö ST 2012. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet

Läs mer