-2, BILDN :00

Transkript

1 -2, BILDN :00 Möteskallelse Onsdag kl , Dagvårds- och utbildningsverket Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Annica Haldin, ordförande Malin Henriksson Markku Pukkinen, viceordförande Vaula Vilppola Håkan Forss Johan Karjaluoto Erik Nyberg Marina Lundkvist Brita Brännbacka-Brunell Kristina Saari Conny Englund Aykut Saka Päivi Lester Vesa Berg Jacob Storbjörk Ulrika Rönnback Lasse Perhiö Eija Vähäsöyrinki Anita Petterson Seppo Kangas Vuokko Piippolainen Sauli Isokoski Övriga deltagare Peter Boström, stadsstyrelsens ordförande Kurt Hellstrand, stadsstyrelsens representant Isak Hellström, ungdomsfullmäktiges representant Anne Ekstrand, stadsdirektörens ersättare Jan Levander, bildningsdirektör, sekreterare Juha Paasimäki, bildningsdirektörens ersättare Tom Enbacka, dagvårdschef Guy Björklund, museichef Tove Jansson, idrottsdirektör Anette Granberg, ekonomichef Marie-Louise Björndahl, rektor Päivi Rosnell, rektor Bo-Anders Sandström, tf. rektor Leif Storbjörk, biblioteksdirektör Marja-Leena Pitkäaho, kultursekreterare Tiina Höylä-Männistö, ungdomssekreterare Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Annica Haldin ordförande

2 108, BILDN :00 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

3 109, BILDN :00 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE Förslag Bildningsdirektören: Föreslås Vuokko Piippolainen och Håkan Forss.

4 110, BILDN :00 ANMÄLNINGSÄRENDEN Undervisnings- och kulturministeriet Brev, UKM/53/010/2015, Hörandetillfälle om ändringen av barns rätt till småbarnspedagogik, stödet för privat vård och personaldimensioneringen Brev UKM/66/592/2015, Förfrågan till rektorerna gällande krävande särskilt stöd Utbildningsstyrelsen Föreskrift Dnr 55/011/2015, Gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning Regionalförvaltingsverket Beslut, LSSAVI/1301/ /2014, Upphörande av privat socialservice Beslut, LSSAVI/1303/ /2014, Registrering av anmälningspliktig privat socialservice Förslag Bildningsdirektören: Antecknas för kännedom.

5 111, BILDN :00 TJÄNSTEMANNABESLUT Bildningsdirektören har gjort tjänstemannabeslut under september oktober 2015 enligt bifogad bilaga: Bilaga 111 A Dagvårdschefen, t.f. rektor Bo-Anders Sandström och ungdomssekreteraren har gjort tjänstemannabeslut under september-oktober 2015 enligt bifogad bilaga: Bilaga 111 B Förslag Bildningsdirektören: Antecknas för kännedom.

6 112, BILDN :00 UBV: 583/2015 RAMAR FÖR BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN Bildn Ekonomichefen: Bilaga 72 Budgetramarna för år 2016 bygger på följande antaganden (EUK , Stadsstyrelsen , Stadsfullmäktige ) Ökning (jfr budget 2015) Personalkostnader 0,4% Köp av tjänster 0,4% (social-och hälsovårdstjänster dock enligt bokslut 2014 ) Material 0,4% Intern hyra 0,4% Försäljningsintäkter 0,4% Efter att kostnader och intäkter justerats enligt ovanstående fastställs ett effektiveringskrav som uppgår till totalt 3,0 milj. euro. Detta effektiveringskrav fördelas på nämndnivå. För bildningsnämndens del innebär det ett effektiveringskrav på när ovanstående justeringar beaktats. Enligt detta är budgetramen för bildningsnämnden år 2016 Inkomster: Utgifter: Netto: Differensen i jämförelse med budgeten för år 2015 är euro (netto). Ramen är bindande på nettonivå vilket innebär att minskningen kan uppnås genom att antingen höja intäkterna eller minska kostnaderna. Statsandelarna baseras på Kommunförbundets uppskattning. Skatteintäkterna Kommunalskatten är högst 21,25% åren Fastighetsskatteprocenten är oförändrad. Skatteintäkterna baseras på kommunförbundets prognos. Räntekostnaderna Har beräknats utgående från en medelränta på 2,0% åren Avskrivningar Enligt nu gällande ekonomiplan.

7 112, BILDN :00 UBV: 583/2015 Investeringar Nettoinvesteringsnivån är enligt ekonomiplanen 8,5 milj. euro år 2016 och 8,0 milj. euro år Beslut om investeringarna tas i samband med höstens budgetbehandling. Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden för en principdiskussion kring budgetramarna och diskuterar hur effektiveringskravet skall fördelas för att ge tjänstemännen vägkost för det fortsatta budgetarbetet. Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Bildn Bildningsnämnden diskuterar målsättningarna som uppgjorts av tjänstemännen och de presenteras av ansvarig tjänsteman för respektive resultatområde. Nämnden besluter även vilka målsättningar och utvärderingsfaktorer som skickas vidare till stadsstyrelsen och fullmäktige. Bilaga 104 Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden diskuterar och besluter om vilka målsättningar nämnden för vidare till stadsstyrelsen och fullmäktige. Bildningsnämnden: Bildningsnämnden godkände målsättningarna enligt bilagan och skickar dem vidare till stadsstyrelsen och fullmäktige. Bildn Bilaga 112 A - B Den av stadsfullmäktige givna nettoramen för bildningsnämnden (inkl. sparbeloppet om ) uppgick till Ramen har under arbetets gång korrigerats neråt med ett belopp om vilket beror på att de interna hyrorna sjunker för bildningsnämnden i jämförelse med budgeten för innevarande år. Ramen har ytterligare korrigerats nedåt med ett belopp om för Sinfoniettan som

8 112, BILDN :00 UBV: 583/2015 framöver ska finansieras via ett internt understöd av stadsstyrelsen. Enligt budgetcirkuläret skall ramen för bildningsnämnden korrigeras i förhållande till elevantalet jfr budget 2015, vilket för år 2016 betyder att budgetramen ökas med ett belopp om För den förberedande undervisningen för invandrare, MAMU har i budgetförslaget upptagits kostnader om (45 elever) och budgetramen bör korrigeras uppåt i motsvarande grad. För denna verksamhet erhåller staden statsandelar motsvarande ett belopp om ,92 /elev (år 2015). Utbildningsförvaltningens budgetram bör också ökas med ett belopp om för interna personalarrangemang inom staden. Den korrigerade nettoramen uppgår enligt ovanstående till Det föreliggande budgetförslaget för bildningsnämnden uppgår till Intäkter: Kostnader: Netto: Nettobudgeten för år 2016 minskar med 0,6% ( ) i jämförelse med budgeten år Budgetförslaget är i enlighet med korrigerad ram. Nedan följer ett sammandrag av de olika sektorernas budgetförslag. Utbildningsförvaltning Lönekostnaderna för dagvårds- och utbildningsförvaltningen är gemensam. Anslag för rektorernas, kuratorernas och kanslisternas fortbildning har tagits upp inom detta resultatområde. Utbildningsförvaltningens effektiveringskrav uppgick i ursprunglig ram till Ramen har sedan korrigerats neråt med ( minskning av interna hyror). En ökning av ramen med bör beaktas pga interna personalarrangemang inom staden. Korrigerad nettoram för förvaltningen är Utbildningsförvaltningens budgetförslag: Intäkter: 0 Kostnader Netto: Förvaltningens budgetförslag är under korrigerad ram. Grundutbildning

9 112, BILDN :00 UBV: 583/2015 Förskoleundervisning, morgon- och eftermiddagsvård och grundläggande utbildning. Grundutbildningens ursprungliga nettoram var (inkl. ett effektiveringskrav om ). Ramen har sedan under arbetets gång minskats med på grund av att de interna hyrorna minskar i jämförelse med år En ramkorrigering uppåt med bör dock beaktas vid behandlingen av budgetförslaget på grund av att den förberedande undervisningen (MAMU) ökar och likaså föranleder förändringar i elevantalet en korrigering av ramen om inom grundutbildningen. Den korrigerade nettoramen för grundutbildningen som helhet är Grundutbildningens budgetförslag: Intäkter: Kostnader: Netto: Grundutbildningens budgetförslag är över korrigerad ram. Nettobudgeten ökar för grundutbildningen som helhet med 0,7% ( ) i jämförelse med år Förskoleundervisningen Förskoleundervisning ordnas på alla skolor. Inom förskoleundervisningen finns 150 svenskspråkiga elever och 74 finskspråkiga elever läsåret Förskoleundervisningens personalkostnader ökar i budgetförslaget för år 2016 i jämförelse med budget 2015 på grund av ökat antal elever hösten 2015 och våren Förskoleundervisningens budgetförslag: Intäkter: 0 Kostnader Netto: Nettobudgetförslaget uppvisar en ökning om 3,9 % jfr budgeten för Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Morgon- och eftermiddagsverksamheten är avsedd för eleverna i åk 1-2 och för alla elever inom specialundervisningen. Utbildningsväsendet ansvarar självt för morgonverksamheten, men eftermiddagsverksamheten ordnas dels i egna grupper (Kyrkostrands- och Jungmans, Vestersundsby, Länsinummi och Ruusulehto), dels betalar vi understöd till Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet och Folkhälsan med verksamheten i 12 eftermiddagsgrupper. Morgon- och eftermiddagsverksamhetens budgetförslag:

10 112, BILDN :00 UBV: 583/2015 Intäkter: Kostnader Netto: Grundläggande utbildning Budgetförslaget för den grundläggande utbildningen utgår från det genomsnittliga elevantalet under läsåren och Elevantalet inom grundskolorna i Jakobstad är rätt så konstant. Vid uträknande av timresursen har använts 1,50 timmar/elev i lågstadiet och 1,87 timmar/elev i högstadiet. Grundläggande utbildningens budgetförslag: Intäkter: Kostnader Netto: Nettobudgetförslaget ökar med 0,6% i jämförelse med budgeten för år Gymnasieutbildningen Budgetförslaget för gymnasieutbildningen utgår från ett elevantal om 244 elever i Jakobstads gymnasium och 123 elever i Pietarsaaren lukio. Timresursen för Jakobstads gymnasium är 1,42 timmar/elev och för Pietarsaaren lukio 1,53 timmar/elev. Ursprungliga nettoramen för gymnasieutbildningen uppgick till (inkl. ett effektiveringskrav om ). Ramen har sedan justerats i förhållande till minskade interna hyror samt ökat elevantal. Den korrigerade nettoramen uppgår till Gymnasieutbildningens budgetförslag: Intäkter: Kostnader Netto: Nettobudgetförslaget ökar med 0,7% i jämförelse med budgeten för år Gymnasieutbildningens budgetförslag är över korrigerad ram, vilket beror på att vi tagit in ett belopp om för understöd av elevernas datorinköp i driftsbudgeten. År 2015 har detta finansierats ur investeringsbudgeten. Dagvården (Småbarnspedagogik) En ny lag om småbarnspedagogik trädde ikraft Lagen skärpte till en del stadgandena om barngruppernas storlek, vilket framförallt fick en direkt inverkan på grupperna inom språkbadet. Men också möjligheterna att överinskriva barn begränsades vilket lett till en viss platsbrist under hösten 2015.

11 112, BILDN :00 UBV: 583/2015 Detta leder till att dagvården under höstens lopp och senast från tvingas öppna 1-2 nya avdelningar. För första gången finns också stadganden om verksamhetsutrymmen och kost inskrivna i lagen. Lagen innehåller också målsättningar för verksamheten som skall uppnås för alla barn. Samtidigt aviserar statsmakten förändringar i den subjektiva rätten till dagvård och förändringar i relationstalen mellan vuxna och barn över 3 år från , vilket i bästa fall kunde ge ett utökat platsantal. Tyvärr har våra fastigheter sina begränsningar så i praktiken blir nyttan inte så stor. Den subjektiva rätten begränsas till 20 t/v för de barn som har en förälder hemma. Men undantagen är rätt många vilket i praktiken nog lär minska den ekonomiska nyttan. För första gången finns också stadganden om verksamhetsutrymmen och kost inskrivna i lagen. Lagen innehåller också målsättningar för verksamheten som skall uppnås för alla barn. Familjedagvården kommer att omorganiseras helt under nästa år på grund av pensioneringar inom personalen, men det är svårt att förutspå vilka kostnadseffekterna kommer att vara. Den ursprungliga nettoramen för barndagvården var ( inkl. ett effektiveringskrav om ). Ramen har korrigerats uppåt i förhållande till interna hyrornas ökning. Den korrigerade nettoramen för barndagvården är Barndagvårdens budgetförslag: Intäkter: Kostnader Netto: Dagvården ligger under ramen, vilket i huvudsak beror på minskade personalkostnader och ökade försäljningsoch avgiftsintäkter. Vuxenutbildning Förändringar gällande finansieringen av den fria bildningen har godkänts i riksdagen Lagen träder i kraft och tillämpas från och med finansieringsåret För tillfället erhålls statsandel på basen av antalet genomförda lektioner. Kopplingen till befolkningstätheten (vilken i hög grad gynnat Jakobstad) slopas i och med förändringen. Den ursprungliga nettoramen för vuxenutbildningen totalt uppgick till (inkl. ett effektiveringskrav om ) Ramen har sedermera korrigerats i förhållande till de interna hyrornas förändring och den korrigerade nettoramen för vuxenutbildningen uppgår till

12 112, BILDN :00 UBV: 583/2015 Budgetförslaget för Jakobstads svenska arbetarinstitut och Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut: Intäkter: Kostnader: Netto: Vuxenutbildningens budgetförslag är enligt ram. Ungdomsarbetet Ungdomsväsendet är underställt bildningsväsendet och samarbetar med andra enheter inom bildningsväsendet. Ungdomsväsendet har verksamhet på ungdomsgården Tobaksmagasinet och dessutom på högstadierna Etelänummi och Oxhamns skola samt Resursskolan. På högstadierna organiserar ungdomsledarna rastverksamhet och deltar vid behov i skolans egen verksamhet. I Fix-klassen på Oxhamns skola arbetar en ungdomsledare. Specialungdomsledarens arbetsinsats är bunden till Resursskolan. Under sommaren ordnas lägerverksamhet med olika teman för lågstadiernas elever. Ungdomarnas egen påverkningskanal, ungdomsfullmäktige, inleder sin sjätte period "ABC möter ungdomar" -samarbetet fortsätter under år Ungdomsväsendet i Jakobstad är också aktivt när det gäller ITtjänster för unga. Medlemskapet i ungdomsportalen Decibel.fi ger ungdomarna i Jakobstad möjlighet att använda sig av de tjänster som ungdomsinfopunkten erbjuder, så som ungdomslagen förutsätter. Internationalismen beaktas på så sätt att man erbjuder unga möjlighet att delta i ungdomsutbyte runtom i Europa. Hösten 2016 söker man en ny EVS-praktikant till ungdomsbyrån. Födelsedagskalaspaketen är ett alternativ för lågstadieskolornas elever också under år Stadens ungdomsfullmäktige fyller en viktig funktion som språkrör för de unga i Jakobstad. Vi vill arbeta för att medlemmarna i ungdomsfullmäktige liksom tidigare har möjlighet att delta i nämndernas möten samt att ungdomsfullmäktiges roll ytterligare stärks genom att ärenden från såväl nämnder som stadsstyrelsen vid behov kan sändas till ungdomsfullmäktige för utlåtande. Målet är att stärka ungdomarnas inflytande i samband med beredningen av ärenden. Den ursprungliga nettoramen för ungdomsarbetet uppgick till (inkl. ett effektiveringskrav om ). Ramen har korrigerats i förhållande till de interna hyrornas förändring jfr. budget 2015 och den korrigerade nettoramen för ungdomsarbetet uppgår till Budgetförslaget för ungdomsarbetet: Intäkter: Kostnader:

13 112, BILDN :00 UBV: 583/2015 Netto: Ungdomsverksamhetens budgetförslag är enligt ram. Musikverksamheten Musikinstitutets grundutbildning skall: - ge grundutbildning i musik på likartade grunder till nejdens barn och ungdomar - ge färdighet för yrkesinriktade studier i musik men även sträva till att fostra medvetna musikkonsumenter och hobbymusiker - samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens och medlemskommunernas övriga kulturinstitutioner och föreningar - upprätthålla kontakter till nationella och internationella musik- och kulturorganisationer. Bildkonstskolan Balatako skall: - ge grundutbildning i bildkonst till barn och ungdomar i Jakobstad - ge färdigheter för yrkesinriktade studier i bildkonst samt fostra medvetna kulturkonsumenter och hobbyutövare - samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens övriga kulturinstitutioner och föreningar - upprätthålla kontakter till nationella och internationella kulturorganisationer. Jakobstad Sinfonietta skall: - upprätthålla Jakobstad Konsertserie med egna konserter och produktionskonserter -fungera som utbildningsorkester för yrkesstuderande vid Musikhuset i Jakobstad. Den ursprungliga nettoramen för musikverksamheten som helhet var (inkl. ett effektiveringskrav om ) Ramen för musikverksamheten har sedan korrigerats neråt med ett belopp om för Sinfoniettan som framöver ska finansieras med ett internt understöd av Stadsstyrelsen. Den korrigerade nettoramen för musikverksamheten är således Musikverksamhetens budgetförslag: Intäkter: Kostnader: Netto: Musikverksamhetens nettobudgetförslag är 822 under korrigerad ram. Kulturbyrån Kulturbyrån leds av kultursekreterare Marja-Leena Pitkäaho och verkar på Storgatan 10 i gemensamma kansliutrymmen med Arbis och Työväenopisto. Kulturbyrån delar

14 112, BILDN :00 UBV: 583/2015 kurssekreterare/kulturfunktionär med Työväenopisto (80 % arbetstid Työväenopisto 20 % arbetstid Kulturbyrån). Kulturbyrån har anhållit om ett treårigt Leader-projekt Kulturell mångfald i Jakobstad. Beslut väntas under slutet av verksamhetsår Den ursprungliga nettoramen för Kulturbyrån var (inkl. ett effektiveringskrav om ). Den korrigerade nettoramen (pga. interna hyror) för kulturbyrån är Kulturbyråns budgetförslag: Intäkter: Kostnader: Netto: Kulturbyråns budgetförslag är 1000 under korrigerad ram. Museiverksamheten Museiverksamhetens budget består till största delen av lönekostnader och hyror, De årliga insbesparingarna har gjort att kostnaderna för verksamheten har krympt och är ca 3 % av kostnaderna och finasieras till största delen av inkomsterna. Inga större förändringar är planerade, men i.o.m. att en del av personalen under de kommande åren kommer av uppnå pensionsålder, kommer personalförändringar att bli aktuella. En koncentration av museets verksamhet till museiområdet vid Malmska gården och Storgatan 4 är fortsättningsvis aktuell. En renovering av Nygårds-verkstad borde genomföras för den tillfälliga utställningsverksamheten. Renoveringen skulle också höja områdets attraktionsvärde och stöda de verksamheter som finns här och göra stadsdelen Södermalm till ett verkligt kulturcentrum. Den ursprungliga nettoramen för museiverksamheten var (inkl. ett effektiveringskrav om ). Ramen har korrigerats i förhållande till de interna hyrorna. Den korrigerade nettoramen är Museiverksamhetens budgetförslag: Intäkter: Kostnader: Netto: Museiverksamhetens budgetförslag är i enlighet med ramen. Biblioteksverksamheten Till det nuvarande biblioteksprogrammet har lagts ett nytt gränssnitt mot kunderna, för ökad interaktivitet som svarar mot användarnas behov. Samtidigt pågår en process med att se

15 112, BILDN :00 UBV: 583/2015 över hyllbestånd och lagerhållning. Mera utrymme skapas för programverksamhet och sammankomster på biblioteket. Våra närmaste samarbetspartner utanför staden är grannkommunernas bibliotek som alla hör till Fredrikanätverket ( Vi har en förnyad gemensam webbportal, samarbete kring e- material med Vasa stadsbibliotek/landskapsbibliotek och ett nyligen påbörjat större samarbetsprojekt som strävar till att öppna upp de fysiska samlingarna för en totalekonomiskt fördelaktig gemensam användning i hela Österbotten. För samarbetet skola och bibliotek söks nya former. Läsvanorna hos barn och unga förändras. Stadsbiblioteket möter upp med innovativa läsfrämjande projekt. En stor utmaning för biblioteksverksamheten de närmaste åren är att i större utsträckning kunna ge användarna tillgång till relevant innehåll som publiceras som e-material. Den ursprungliga nettoramen för biblioteksverksamheten var (inkl. ett effektiveringskrav om ). Ramen har korrigerats i förhållande till sänkta interna hyror. Den korrigerade nettoramen är Biblioteksverksamhetens budgetförslag: Intäkter: Kostnader: Netto: Biblioteksverksamhetens budgetförslag är under korrigerad ram. Idrottsverksamheten Idrottsverksamheten, Idrottssektionen har beslutat spara genom höjning av kundpriserna 5% för idrottsverksamheten from Idrottssektionen köper skötseln av idrottsanläggningar och - platser från Centralen för tekniska tjänster. I budgetförslaget har ett belopp om upptagits för detta ändamål. Den ursprungliga nettoramen för idrottsverksamheten var ( inkl. ett effektiveringskrav om ). Ramen har korrigerats med minskningen av de interna hyrorna. Korrigerad nettoram för idrottsverksamheten är Idrottsverksamhetens budgetförslag: Intäkter: Kostnader: Netto:

16 112, BILDN :00 UBV: 583/2015 Idrottsverksamhetens budgetförslag är enligt ram. Övrig verksamhet Vasa Sommaruniversitet, Keski-Pohjanmaan koulutusyhtymä, Kvarnen samkommun, Kuratorstjänster (Optima, YA), Stipendier Nettoramen för övrig verksamhet (inkl. ett effektiveringskrav om ) uppgår till Kostnaderna för övrig verksamhet består till största delen av köp av tjänster och understöd. Ersättningarna till Kvarnen samkommun har de senaste åren pendlat kring , år 2014 var dock beloppet lägre, drygt Budgetförslaget för övrig verksamhet är: Intäkter: Kostnader: Netto: , Budgetförslaget för övrig verksamhet är över ram. Investeringar: Bilaga 112 C Utbildning Språkbadsskolan/Planering år 2016 IT investeringar /år; 2016, 2017, 2018 Barndagvård: BI-fastigheten/Planering år 2016 Idrottsverksamhet Enligt bilaga Förbättring av friluftsområden/vandringsleder /år; 2016,2017, 2018 Förslag Bildningsdirektören: Det föreliggande budgetförslaget för bildningsnämnden för år 2016 är , dvs. i enlighet med korrigerad nettoram. Föreslår att bildningsnämnden godkänner budgetförslaget för år 2016 och ekonomiplanen för åren Budgetförslaget vidarebefordras till stadsstyrelsen för att infogas i staden Jakobstads budget- och ekonomiplan för åren Delgivning: Stadsstyrelsen

17 112, BILDN :00 UBV: 583/2015

18 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 A/bildn

19 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 A/bildn

20 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 A/bildn

21 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 A/bildn

22 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 A/bildn

23 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

24 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

25 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

26 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

27 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

28 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

29 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

30 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

31 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

32 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

33 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

34 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

35 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

36 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

37 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

38 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

39 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

40 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 B/bildn

41 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 C/bildn

42 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 C/bildn

43 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 C/bildn

44 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 C/bildn

45 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 C/bildn

46 112, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 112 C/bildn

47 113, BILDN :00 UBV: 815/2015 FÖRSLAG TILL GYMNASIESAMARBETE Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden (omfattar: Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby) tillsatte en arbetsgrupp för gymnasieutbildningen i regionen vid sitt sammanträde den När arbetsgruppen tillsattes var läget sådant att Undervisningsoch kulturministeriet informerat kommunerna om att anordnartillstånden för gymnasieutbildningen skulle sökas på nytt hösten Även en ny finansieringsmodell skulle förverkligas från Utgångsläget förändrades i mars då lagpaketen förföll i riksdagen. Faktum som kvarstår är att finansieringen redan minskat till andra stadiets utbildning och man kan anta att även de kommande åren kommer att innebära utmaningar beträffande finansieringen. Arbetsgruppen har utrett tre alternativ för hur gymnasieutbildningen i regionen kunde ordnas i framtiden. Dessa är: 1. Modell för utökat samarbete (samarbetsavtal) 2. Gemensamt regiongymnasium 3. Anslutning av gymnasierna till befintlig samkommun/optima Arbetsgruppen föreslår efter genomgång av utredningarna att en modell för utökat samarbete genom ett samarbetsavtal utvecklas vidare i detta läge. Grundande av en gemensam gymnasienämnd utgör en central del av det strategiska projektet. En politisk förankring och en gemensam utbildningspolitik för gymnasieutbildningen i regionen kan utvecklas inom den tänkta gymnasienämnden. I detta läge är utgångspunkten att kommunerna som har egna gymnasier fortsätter som upprätthållare av respektive gymnasium men kommunerna är nu beredda att tillsammans bilda en gemensam nämnd som uttryckligen leder utvecklingsarbetet och tar beslut om gemensamma angelägenheter som finns preciserade i ett samarbetsavtal. En gemensam gymnasienämnd bildas för Jakobstadsregionen. Projektet inleds med att utarbeta ett avtal som konkretiserar och formaliserar samarbetet gymnasierna emellan i nora svenska Österbotten. Kulturfonden har beviljat understöd som projektmedel för att utarbeta ett avtal som konkretiserar och formaliserar samarbetet gymnasierna emellan i norra svenska Österbotten och tryggar gymnasieutbildningen i alla enheter och sänker kostnaderna i enlighet med enhetspriset. Ett utkast till samarbetsavtal finns redan utarbetat. För att möjliggöra och verkligen åstadkomma ett långsiktigt och mera djupgående samarbete mellan gymnasierna behövs en gemensam arena för besluts-

48 113, BILDN :00 UBV: 815/2015 fattandet. En central utgångspunkt för projektet är således att en gemensam gymnasienämnd för Jakobstadsregionen grundas. Gymnasienämnden tillsätts fr.o.m. januari 2016 för att kunna delta i planeringen av läsåret Kulturfonden har beviljat anslag för förverkligande av projektets målsättningar under förutsättning att ett avtal har godkänts under hösten Bilaga 113 Bildningsdirektörerna i Pedersöre, Nykarleby, Jakobstad, Larsmo och Kronoby har utarbetat följande förslag till gymnasiesamarbete: Skede 1: Utarbetande av ett samarbetsavtal som förbinder anordnarna av gymnasieutbildningen till konkret samarbete enligt fastställda riktlinjer. Skede 2: Bildande av en gymnasienämnd (förtroendevalda från regionen ingår) som skulle ansvara för planering och beredning enligt följande: Utveckla den gemensamma kursbrickan, som ger bredd och valmöjlighet för regionens gymnasiestuderande, samt gemensamt ordna koordinering och praktiska frågor i anslutning till denna. Koordinera schemaläggningen så att den möjliggör virtuell undervisning i realtid med start från läsåret Använda ViRum: s kursutbud (virtuell kursbricka i Svenskfinland). Gemensam planering av kursutbudet. Utreda konsekvenserna av en kvotering av antalet studerande till första års studerande till respektive kommun. Skapa en gemensam läroplan för gymnasiet med lokal profilering. Planera personalbehovet utgående från ett gemensamt kursutbud. Det finskspråkiga gymnasiet i Jakobstad, Pietarsaaren lukio, ingår i detta utvecklingssamarbete med den svenskspråkiga gymnasieutbildningen. Organisation: Föredragning i gymnasienämnden handhas turvis av kommunernas ansvariga föredraganden i utbildningsfrågor. Gymnasienämndens uppgifter och juridiska status regleras i avtal, som behandlas i respektive kommun hösten Utvecklingsarbetet finansieras av Kulturfondens medel för ändamålet. Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden antecknar ärendet för kännedom. Nämnden tar ställning till det konkreta förslaget gällande avtal för gymnasiesamarbete i november.

49 113, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 113/bildn Svenska kulturfondens ansökningssystem Ansökan: Omgång: Specialprogram /Strategiskt projekt Din ansökan är inlämnad, men du kan göra ändringar i din ansökan t.o.m. den klockan 16:21. Det räcker med att du sparar dina ändringar. Du skall inte skicka in ansökan på nytt. Kontaktuppgifter namn: Pedersöre kommun användarnamn: Gymnasienamnd e-post: rolf.sundqvist@pedersore.fi adress: PB1, BENNÄS, Pedersöre Sammandrag ändamål och belopp Ansökan riktar sig till: Program för gymnasiet Ändamål: En gemensam gymnasienämnd bildas för Jakobstadsregionen. Projektet inleds med att utarbeta ett avtal som konkretiserar och formaliserar samarbetet gymnasierna emellan i norra svenska Österbotten. Strategisk betydelse: Kommunala samarbetsnämnden* i Pedersörenejden (omfattar: Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby) tillsatte en arbetsgrupp för gymnasieutbildningen i regionen vid sitt sammanträde den När arbetsgruppen tillsattes var läget så att Undervisnings- och kulturministeriet informerat kommunerna om att anordnartillstånden för gymnasieutbildningen skulle sökas på nytt hösten Även en ny finansieringsmodell skulle förverkligas från Utgångsläget förändrades i mars då lagpaketen förföll i riksdagen. Faktum som kvarstår är att finansieringen redan minskat till andra stadiets utbildning och man kan anta att även de kommande åren kommer att innebära utmaningar beträffande finansieringen. Arbetsgruppen har utrett tre alternativ för hur gymnasieutbildningen i regionen kan ordnas i framtiden. Dessa är: 1. Modell för utökat samarbete (samarbetsavtal) 2. Gemensamt regiongymnasium 3. Anslutning av gymnasierna till befintlig samkommun/optima Arbetsgruppen föreslår efter genomgång av utredningarna att en modell för utökat samarbete genom ett samarbetsavtal utvecklas vidare i detta läge. Grundande av en gemensam gymnasienämnd utgör en central del av det strategiska projektet. En politisk förankring och en gemensam utbildningspolitik för gymnasieutbildningen i regionen kan utvecklas inom den tänkta gymnasienämnden. I detta läge är utgångspunkten att kommunera som har egna gymnasier fortsätter som upprätthållare av respektive gymnasium men kommunerna är nu beredda att tillsammans bilda en gemensam nämnd som uttryckligen leder utvecklingsarbetet och tar beslut om gemensamma angelägenheter som finns preciserade i ett samarbetsavtal. *(Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden består av medlemskommunernas fullmäktigeordförande, styrelseordförande samt stads/kommundirektör. Samarbetsnämnden har till uppgift att utveckla och befästa samarbetet mellan medlemskommunerna.) Ansökt belopp: grunduppgifter Som sökande representerar du: Kommuner och samkommuner Åldersgrupp: Alla Språkgrupp: Både svensk- och finskspråkiga 1 / 6

50 113, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 113/bildn Svenska kulturfondens ansökningssystem Ansökan: Omgång: Specialprogram /Strategiskt projekt plan Projektets syfte: Projektets syfte är att utarbeta ett avtal som konkretiserar och formaliserar samarbetet gymnasierna emellan i norra svenska Österbotten och tryggar gymnasieutbildningen i alla enheter och sänker kostnaderna i enlighet med enhetspriset. Ett utkast till samarbetsavtal finns redan utarbetat. För att möjliggöra och verkligen åstadkomma ett långsiktigt och mera djupgående samarbete mellan gymnasierna behövs en gemensam arena för beslutsfattandet. En central utgångspunkt för projektet är således att en gemensam gymnasienämnd för Jakobstadsregionen grundas. Gymnasienämnden tillsätts fr.o.m. januari 2016 för att kunna delta i planeringen av läsåret Resultat på kort sikt: Utarbetande av ett samarbetsavtal som förbinder anordnarna av gymnasieutbildningen till konkret samarbete enligt fastställda riktlinjer. Bildande av en gymnasienämnd (förtroendevalda från regionen ingår) som skulle ansvara bl.a. för följande uppgifter: Utveckla den gemensamma distanskursbrickan, som ger bredd och valmöjlighet för regionens gymnasiestuderande, samt gemensamt ordna koordinering och praktiska frågor i anslutning till denna. Koordinera schemaläggningen så att den möjliggör virtuell undervisning i realtid med start från läsåret Delta aktivt i ViRum som pilotprojekt, när det lanseras. Avtala om gränser för antalet studerande per kurs. Föreslå en kvotering av antalet studerande till gymnasiets åk 1 till respektive kommun. Skapa en gemensam läroplan för gymnasiet med lokala delar. Planera rekryteringen av gemensam personal Profilera gymnasierna enligt regionalt behov Det finskspråkiga gymnasiet i Jakobstad ingår i i detta projekt. Pietarsaaren lukios samarbete med den svenskspråkiga gymnasieutbildningen utvecklas och dokumenteras i detta projekt. Organisation: Föredragning sköts turvis av de kommuners sektorchefer (skoldirektör eller motsv.) vilka ordnar gymnasieutbildning. Gymnasienämndens uppgifter och juridiska status regleras i avtal. Resultat på lång sikt: Genom att utvecklings- och samarbetsfrågor och tidigare identifierade utmaningar kring gymnasieutbildningen flyttas upp till en gemensam gymnasienämnd kan de beslut som tas få den politiska förankring som behövs för att åstadkomma en gemensam regional utbildningspolitik som gagnar hela gymnasieutbildningen i regionen. Tillgänglighet och kvalitet beträffande gymnasieutbildningen garanteras trots minskade ekonomiska resurser. Målgrupper: 1.Gymnasiestuderande som garanteras tillgång en kvalitativt högstående gymnasieutbildning 2. Förtroendevalda som är involverade i utbildningfrågor i regionen 3. Lärare och rektorer på berörda gymnasier. 4. Skolförvaltningspersonal Nulägesanalys: Regionen har idag ett gymnasienät som är väl utbyggd. Totalt sett finns ett bra studerandeunderlag men fluktuationerna i de enskilda gymnasierna beträffande studerandeantal kan vara stor. Detta leder till att dyra små undervisningsgrupper bildas. Samarbetet inom gymnasieutbildningen kan utvecklas betydligt. I tidigare utredningar har tjänstemännen utrett vad ett utökat samarbete skulle innebära. I den kommutredningsrapport för Jakobstadsregionen som uppgjordes hösten 2014 diskuterades och analyserades olika framtidsscenarier för andra stadiets utbildning speciellt ur gymnasieutbildningens synvinkel. Problemområden och utmaningar är identifierade och inga nya utredningar behövs för detta. Kulturfonden har tidigare gett understöd till regionens gymnasieutbildning. Team Nord nätverket har idag en etablerad verksamhet som innefattar gemensamma virtuella kurser i vissa ämnen, gemensamt internationellt utbyte 2 / 6

51 113, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 113/bildn Svenska kulturfondens ansökningssystem Ansökan: Omgång: Specialprogram /Strategiskt projekt etc. Samarbete finns men i de utredningar som gjorts det senaste året visar på att samarbetet kunde utvecklas betydligt. För att åstadkomma detta behövs dock en tydligare politisk förankring och att en gemensam utbildningspolitik utformas för nejden. I detta läge är utgångspunkten att kommunera som har egna gymnasier fortsätter som upprätthållare av respektive gymnasium men kommunerna är nu beredda att tillsammans bilda en gemensam nämnd som uttryckligen leder utvecklingsarbetet och tar beslut om gemensamma angelägenheter som finns preciserade i ett samarbetsavtal Anknyter projektet till något tidigare projekt?: Regionens kommuner och företrädare för gymnasieutbildning har varit aktiva i tidigare utvecklingsprojekt. Svenska kulturfonden har tidigare bl.a. gett bidrag till Team Nord för att utveckla en modell för ett virtuellt gymnasiesamarbete tillsammans med de svenska gymnasierna och deras huvudmän (rapportering och seminarium i april ) ViRum-projektet som kulturfonden nu finansierar ger goda förutsättningar för att åstadkomma ett större utbud av virtuella kurser. Det projekt som nejdens kommuner nu ställt sig bakom och som denna ansökan gäller lyfter fram beslutsfattande och den politiska förankringsprocessen. Om vi ska kunna åstadkomma förbättringar och garantera fortsatt tillgänglighet och hög kvalitet i gymnasieutbildningen behöver vi också ha beredskap att förnya beslutsstrukturerna. Erfarenheterna från tidigare utredningar och projekt används naturligtvis i det nu aktuella projektet. Samarbetsparter: Pedersöre kommun, Nykarleby stad, Staden Jakobstad, Larsmo kommun, Kronoby kommun Samarbete med andra gymnasieringar och projektet VIRum. Gymnasierna som berörs: Nykarleby gymnasium, Jakobstads gymnasium, Pietarsaaren lukio, Pedersöre gymnasium, Kronoby gymnasium. Projekttid: Beskriv projektets delmoment inklusive tidsplan: Projektet förverkligas i två etapper enligt följande: Etapp I ( ) - Utredning av utökat samarbete enligt målsättningar. - Utarbetande av avtal. (utkast finns) Innefattar verksamhetsstadga för gymnasienämnd - Beslut i respektive kommunstyrelser/fullmäktige. Etapp II ( ) - Tillsättande av gemensamgymnasienämnd i regionen. - Förverkligandeprocess enligt målsättningar. - Utvärdering av målsättningar. Dokumentations- och kommunikationsplan: Samarbetsavtal uppgörs som också granskas ur juridisk synvinkel. En fastställd verksamhetsstadga för den gemensamma gymnasienämnden utarbetas hösten Gymnasienämndens föredragningslistor och protokoll publiceras på kommunernas hemsidor. Gymnasienämndens arbete dokumenteras. Ett seminarium som behandlar samarbetsavtalet och verksamhetsstadgan för gymnasienämnden ordnas hösten Implementering: Samarbetsavtal och modeller för samarbete inom olika gymnasieringar i Svenskfinland finns redan utarbetade. Det nya i detta projekt är att deltagande kommuner tillsammans överlåter en del av beslutanderätten angående gymnasieutbildningen till en gemensam gymnasienämnd. Genom detta projekt lyfts den politiska förankringsprocessen upp som ett centralt element i utvecklande av gymnasieutbildningen. I detta projekt testas konkret hur långt kommunerna är beredda att gå i det konkreta samarbetet. Samarbetsavtal och 3 / 6

52 113, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 113/bildn Svenska kulturfondens ansökningssystem Ansökan: Omgång: Specialprogram /Strategiskt projekt verksamhetstadga för den gemensamma gymnasienämnden och de beslut som nämnden gör finns tillgängliga på nätet. Under projektet utvärderas nämndens arbetsprocesser. Dessa dokument och erfarenheter kan fungera som modeller för andra regioner i Svenskfinland. Dokumenteringen sköts av anställd gymnasieplanerare. Riskanalys: Inga risker som berör personal och studerande torde förekomma. Projektets karaktär handlar om att testa hur lång viljan till samarbete kan sträckas där den utbildningspolitiska dimensionen och långsiktigt beslutsfattande för regionens gymnasieutbildning är i fokus. Risken finns naturligtvis att alla projektets målsättningar inte uppnås men eftersom den kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden står bakom denna ansökan så torde förutsättningarna för att projektet kan genomdrivas framgångsrikt vara mycket goda. budget Lönekostnader och arvoden År 1: 7000 År 2: År 3: - Teknik, material, utrustning och olika tillbehör År 1: 1000 År 2: - År 3: - Information, marknadsföring År 1: - År 2: 2000 År 3: - Rese- och transportkostnader År 1: 2000 År 2: 2000 År 3: - 4 / 6

53 113, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 113/bildn Svenska kulturfondens ansökningssystem Ansökan: Omgång: Specialprogram /Strategiskt projekt Utgifter TOTALT År 1: År 2: År 3: - Bidrag från Svenska kulturfonden År 1: År 2: År 3: - Inkomster TOTALT År 1: År 2: År 3: - Förklaringar och kommentarer till budgeten för det första året (frivillig): En gymnasieutredare anställs som hösten 2015 arbetar med följande punkter: - Utredning av avtalsgrund - Utarbetande av arbetsordning och uppgifter för gymnasienämnd - Utarbetande av gemensamt kursschema - Konsekvensutredning för personal och ekonomi - Dokumentering av arbetsprocesser Kommunerna står för eventuella utrymmeskostnader och hyror. Förklaringar och kommentarer till budgeten för det andra året (frivillig): En gymnasieplanerare anställs som handhar följande uppgifter: - Koordinering av gymnasieutbildningen i regionen - Sköter beredningar till den gemensamma gymnasienämnden - Profilering av gymnasier - Planering, genomförande och utvärdering av verksamhet - Dokumentering av arbetsprocesser Kommunerna står för eventuella utrymmeskostnader och hyror. 5 / 6

54 Powered by TCPDF ( 113, BILDN :00 / :s bilaga: Bilaga 113/bildn Svenska kulturfondens ansökningssystem Ansökan: Omgång: Specialprogram /Strategiskt projekt Förklaringar och kommentarer till budgeten för det tredje året (frivillig): Det strategiska projektet pågår till Den bildade gymnasienämnden fortsätter arbetet tillsvidare. Utvecklingsverksamheten och den etablerade gymnasienämnden sköts då med kommunala medel från och med / 6

55 114, BILDN :00 UBV: 525/2013 PLACERING AV PIETARSAAREN LUKIO Bildn Under ett antal år har Språkbadsskolan haft inneluft problem. Den största orsaken till problemen är bristfällig ventilation. Friskluften till klassrummen tas inte in direkt utifrån utan via korridorerna. Det här gör att damm och andra föroreningar sprids in i klassrummen. Hälsovårdsmyndigheterna har påpekat problemen och krävt: - Befintliga fuktskador bör undersökas och åtgärdas - Ventilationen bör förbättras - Tillräckliga resurser för städning bör garanteras - Hälsovårdsmyndigheterna anser att det är av yttersta vikt att grundrenoveringen genomförs Luftrenare har installerats i klassrummen för att förbättra luften. En viss förbättring har skett men koldioxidhalterna i slutet av lektionerna är fortsättningsvis för höga. Vid senaste mätning av inneluften konstaterar man att problem finns men provresultaten var inte alarmerande. Däremot visar personalen och ett antal elever symptom på inneluftsproblem. Symptomen består bl.a. av hosta, andningsvårigheter, rösten håller inte, rinnande ögon, allergiska reaktioner, upprepade antibiotikakurer etc. Symptomen gör att hälsovårdsmyndigheterna vid ett infomöte på Språkbadsskolan i samråd med staden konstaterade att fastigheten bör tas ur bruk. Fortsatta undersökningar kommer att göras. Materialprov kommer att tas. Skoldirektörerna har i samråd med husbyggnadschefen undersökt möjligheten att hyra volymelement för Språkbadsskolans behov fr.o.m höstterminen Språkbadsskolan har över 300 elever till hösten och volymelement för en så här stor mängd elever ryms inte på Ristikari fastighetens gårdsplan. Istället kunde elementen placeras på grusplanen intill Pursisalmi skola. Eleverna kunde då äta på Pursisalmi skola och även utnyttja gymnastiksalen och slöjdsalen. Ett annat alternativ är att tömma Pursisalmi fastigheten på den verksamhet som finns där idag. Istället flyttar Språkbadsskolan in. Det betyder att dagvården och Pietarsaaren lukio skall flytta ut. Dagvården kunde flytta till Kyrkostrands lilla skola, men detta kräver att sanitära utrymmen byggs till. I dagsläget räcker inte enbart utrymmena i Kyrkostrands lilla skola till. Tilläggsutrymmen bör ännu hittas. Skoldirektörerna har i samråd med gymnasiernas rektorer utrett ifall Pietarsaaren lukio kunde flytta in i Jakobstads gymnasium. Utrymmena verkar räcka till men samtidigt krävs att arbetarinstitutets kansli flyttar ut. En förfrågan till personalen på gymnasierna planeras att göras inom kort.

56 114, BILDN :00 UBV: 525/2013 I övrigt finns inte lediga utrymmen i stadens fastigheter som kunde användas. BI fastigheten får inte tas i bruk förrän en grundlig renovering gjorts. En utredning görs även om det finns lediga utrymmen i Campus Allegro. För närvarande finns ca tre undervisningsutrymmen + en datasal att tillgå. Av dessa utrymmen är ett ca 120 m2 och utrymmet bör då omändras till två klassrum. Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden antecknar utredningarna för kännedom i det här skedet. Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Bildn Utredningarna har fortsatt hur man kunde placera språkbadseleverna fr.o.m. höstterminen Oberoende av var eleverna placeras påverkas en hel del annan verksamhet. Berörda parter förutom Språkbadsskolan är åtminstone dagvården, Pietarsaaren lukio och de båda arbetarinstituten. Följande alternativ är under utredning: 1. Volymelement upphyres för hela Språkbadsskolan. Elementen placeras på idrottsplanen invid Pursisalmi fastigheten. Språkbadsskolan kan då använda specialsalar som finns i Pursisalmi ( gymna-stiksal, matsal etc.). Totalkostnaderna för volymelementen för tre år uppgår till ca 1.4 miljoner. Kostnadskalkyl för volymelement: Bilaga 37 A 2.Pursisalmi fastigheten töms för Språkbadsskolans behov. Dagvårdsgrupperna flyttar då ut. Kyrkostrands lilla skola kan vara ett alternativ men mera utrymmen behövs. Antingen upphyres fortsättningsvis utrymmen på Storgatan 5 eller så skaffas en barackbyggnad intill Kyrkostrands lilla skola. För lukios del kunde det bli aktuellt att flytta till Jakobstads gymnasium. Antalet studerande i lukio verkar bli ca till hösten medan elevantalet i gymnasiet rör sig kring 270. Totalt ca studerande till hösten. Hittills härstammar sig största antalet studerande i Jakobstads gymnasium från läsåret , gymnasiet hade då 342 studerande. I det här alternativet blir även Jakobstads arbetarinstitut tvunget att flytta ut ur gymnasiet. Eventuella tilläggsutrymmen kan vid behov upphyras från Strengbergs-

57 114, BILDN :00 UBV: 525/2013 fastigheten tvärs över gatan. I Strengbergs fastigheten är det möjligt att hyra upp 4-5 klassrum + eventuellt utrymmen för administration. En förfrågan har gjorts till lärarna, personalen och de studerande i gymnasierna. Kort kan konstateras att de finskspråkiga lärarna och studerandena är positiva till en sammanslagning av gymnasierna med de svenskspråkiga är mer reserverade. Resultaten från förfrågan presenteras på mötet. Elevstatistik för gymnasierna: Bilaga 37 B 3. Inför mötet görs även en utredning huruvida Pietarsaaren lukio kunde rymmas in i Etelänummi fastigheten. Läsåret hade skolan 388 elever och läsåret skulle antalet elever vara ungefär detsamma. Tilläggsutrymmen kunde eventuellt användas på andra sidan gatan dvs. utrymmen som Pietarsaaren työväenopisto förfogar över idag. Utredningen presenteras på mötet. Elevstatistik för Etelänummen koulu och Pietarsaaren lukio: Bilaga 37 C 4. BI fastigheten har även utretts för användning för lukios del. Enligt hälsovårdsmyndigheternas rapport kan fastigheten inte tas i bruk förrän en grundlig renovering gjorts. Hälsovårdsmyndigheternas protokoll: Bilaga 37 D Sammanfattningsvis så står bildningsnämnden inför ett svårt beslut. Språkbadseleverna måste få undervisningsutrymmen till hösten. Ingen lösning är optimal och beslutet kan betraktas som en tillfällig lösning för tre år framåt. Utmaningen ligger i att hitta en helhetslösning som både pedagogiskt och totalekonomiskt sett är försvarbar. I alla avseenden är planeringstiden kort. Dagvården, gymnasierna och arbetarinstituten bör omedelbart få besked om placeringen så att planeringen inför hösten kan fortgå i rask takt. Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden besluter placera Språkbadsskolan i Pursisalmi fastighet fr.o.m. höstterminen Planeringen av Ristikari fastighet påskyndas men en realistisk bedömning torde vara att ca tre år går åt för planering och renovering av fastigheten. Dagvårdsgrupperna kan finnas kvar i fastigheten ifall utrymmena räcker till. Annars flyttas dagvården i huvudsak till Kyrkostrands lilla skola. Sanitära utrymmen måste i så fall byggas till. Dagvårdchefen får i uppdrag att utreda vilka kostnaderna blir ifall daghemmet blir kvar i Pursisalmi alternativt tilläggsutrymme behövs vid Kyrkostrands lilla skola.

58 114, BILDN :00 UBV: 525/2013 Placeringen av Pietarsaaren lukio besluts slutgiltigt på nästa möte den Beslut Bildningsnämnden: Under diskussionens gång föreslog Erik Nyberg att ärendet återremitteras så att alla delbeslut som ingår i ärendet kan göras samtidigt på nästa möte. Brita Brännbacka-Brunell understödde Nybergs förslag. Nämnden beslöt enhälligt återremittera ärendet. Bildn Utredningarna kring placeringen av Språkbadsskolan har fortsatt. Senaste möte var nämnden enig om att inga volymelement införskaffas. Det här innebär att Språkbadsskolan skall placeras in i Pursisalmi fastighet. Följden blir att dagvården och Pietarsaaren lukio måste flytta ut. Senaste möte var nämnden av den åsikten att dagvården får bli kvar om det är möjligt medan lukio blir tvungna att flytta ut. Alternativet med att flytta lukio till Etelänummi ansågs inte vara realistiskt utan en tillbyggnad. Alternativen för lukio är följande: 1. Lukio flyttar ihop med Jakobstads gymnasium. Ifall utrymmena inte räcker till upphyrs tilläggsutrymmen i Strengbergs fastighet. Offert har fåtts gällande Strengbergs av FAB Strengbergs KOY. Hyran blir 14 /m2. Olika alternativ finns hur mycket utrymmen som kan upphyras. 2. Lukio flyttar i sin helhet till Strengbergs fastigheten. Tillräckligt utrymme hyrs för verksamheten. Specialutrymmen används i Jakobstads gymnasium. Specialutrymmen är exempelvis kemi- och fysiksal, musik-, bildkonst-, gymnastik- och matsal. 3. Lukio flyttar in i Campus Allegro. I Campus Allegro finns tillräckliga utrymmen för att helt eller delvis inrymma lukio. Offert gällande hyreskostnaderna och en eventuell option på köp av utrymmen har inkommit. Enligt offerten kostar upphyrning det första året 12 /m2 + underhållshyra 4 /m2, det andra året är kostnaderna 12,50 /m2 + underhållshyra 4 /m2 och det tredje året 13 /m2 + underhållshyra 4 /m2. Kapitalhyran justeras i enlighet med förändringen i levnadskostnadsindexet (hyran sänks dock inte). Köpoptionen är beräknad till 2850 /m2. Totalytan är 1015,8 m2. Det här innebär en kostnad på Sammanfattning: Alla dessa tre alternativ är möjliga att genomföra. Om man betonar ekonomin i ett totalekonomiskt perspektiv så är den vettigaste lösningen att placera ihop gymnasierna i samma fastighet. Ifall tilläggsutrymmen behövs kan de upphyras i Strengbergsfastigheten tvärs över gatan. Det som talar