Vårdval i primärvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdval i primärvården"

Transkript

1 Vårdval i primärvården Rapport från Vårdförbundet Vårdförbundet, Box 3260, Stockholm, Tel: , November 2010

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR 4 MÅL 4 GENOMFÖRANDE 4 LAGEN OM VÅRDVAL LOV 4 FÖRBUNDETS POLITISKA INRIKTNING 5 VÅRDPOLITISK VISION 5 VÅRDVAL PÅ VÅRT VIS 7 MEDBORGAREN 7 MEDARBETAREN 7 ORGANISATIONEN 8 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV VÅRDVAL 8 VÅRDVALETS INFÖRANDE I DE OLIKA LANDSTINGEN/REGIONERNA 9 UTFORMNING 9 UTFORMNING AV VÅRDVALENS UPPDRAG (VÅRDVALENS UPPDRAG ) 10 EKONOMISKA SYSTEM OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORER 10 BEFOLKNINGEN VAL/LISTNING 11 SCHEMATISK SAMMANSTÄLLNING AV VÅRDVALSUPPDRAG, ERSÄTTNINGSMODELLER OCH LISTNINGSSYSTEM 12 KOMPETENS OCH BEMANNING 16 KOMPETENS KOPPLAT TILL SPECIFIKA UPPGIFTER FÖR VÅRDFÖRBUNDETS GRUPPER 16 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE 16 FORSKNING, UTVECKLING OCH STUDERANDEOMHÄNDERTAGANDE 17 SCHEMATISK SAMMANSTÄLLNING AV KOMPETENSKRAV, KRAV PÅ SAMVERKAN, FÖREBYGGANDE ARBETE OCH UTVECKLING. 17 INTERVJUER MED FÖRTROENDEVALDA 20 INFLYTANDE/MEDVERKAN I UTFORMNINGEN 20 SYNPUNKTER PÅ UTFORMNING OCH ERSÄTTNINGSSYSTEM 21 EFFEKT PÅ BEFOLKNINGEN 22 EFFEKT FÖR MEDLEMMARNA KOMPETENS/UTVECKLING/FORSKNING 22 EFFEKT FÖR MEDLEMMARNA LÖNEUTVECKLING 22 MEDLEMMARNAS VALBARHET/MÖJLIGHET TILL EGEN ETABLERING 22 EFFEKT FÖR ORGANISATIONEN FACKLIG TID 23 EFFEKT FÖR ORGANISATIONEN ANSLUTNING TILL VÅRDFÖRBUNDET 23 ÖVRIGA KOMMENTARER: 24 DISKUSSION 24 LITTERATURLISTA 28 2(28)

3 Sammanfattning Landsting och regioner skulle enligt beslut införa vårdval i primärvården senast den 1 januari Några landsting har infört vårdval innan 2010 men merparten startade första januari. Det är tre landsting som infört vårdval senare under 2010 och det är Dalarna(1 maj) och Jönköping(1 juni). Gotlands kommun annonserade sitt vårdval i mars. Det vanligaste vårdvalet i landstingen är ett uppdrag som innehåller läkarverksamhet, distriktssköterskeverksamhet, hemsjukvård(om det inte är kommunaliserat), läkarinsatser i särskilda boenden, hälsofrämjande insatser och rehabilitering. Många landsting har också barnhälsovård(15st) i uppdraget och några färre har mödrahälsovård (8) i uppdraget. Det är tre landsting som har fler möjliga vårdval och det är Uppsala, Skåne och Stockholm. Uppsala har tre olika vårdval - vårdcentral, mödrahälsovård och medicinsk fotvård. Skåne har fyra olika vårdval och Stockholm har sex möjliga vårdval i primärvård. Resterande landsting/regioner/gotlands kommun har ett vårdval och det är i regel ett stort primärvårdsuppdrag. Tillgängligheten till vårdgivarna ökat och i de flesta län är det en reell möjlighet för befolkningen att välja mellan vårdgivare. En positiv effekt är att primärvården synliggörs och analyseras. Kompetens och bemanning är schematiskt reglerade i de olika uppdragsbeskrivningarna, det överlåts till vårdgivarna att bestämma vilken kompetens som behövs och hur kompetensutvecklingen ska se ut. För Vårdförbundets medlemmar har vårdvalet inneburit stora omställningar och förändringar. Den ekonomiska styrningen är tydlig och inverkar på hur arbetet fördelas och utförs i verksamheterna. Ersättningssystemen upplevs påverka innehållet i arbetet mer än kraven i uppdragsbeskrivningarna. Valfrihetssystem kan innebära möjligheter till innovationer och förändringar i primärvården och samtidigt ge befolkningen möjlighet till att välja annat än en vårdcentral. Flertalet huvudmän har valt en traditionell primärvårdsmodell med stora vårdcentraler, där valfriheten mellan de olika verksamhetsgrenarna inom primärvården begränsas. Verksamheter som mycket väl skulle lämpa sig för vårdval är barnhälsovård, mödrahälsovård, distriktssköterskeverksamhet och hemsjukvård. Den form som flertalet landsting har valt gynnar inte Vårdförbundets gruppers självständighet och stimulerar inte mångfalden. Bakgrund Riksdagen har i februari 2009 antagit propositionen om Vårdval i primärvården. Det innebär att alla landsting, regioner och Gotlands kommun enligt lag ska ha infört vårdvalssystem senast den 1 januari 2010, som ger patienterna rätt att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. Några landsting har redan tidigare infört vårdvalssystem i primärvården. Enligt 3(28)

4 lagen om Vårdval i primärvården finns det rätt för vårdgivare som uppfyller kraven som landstingen ställer, att etablera sig med offentlig ersättning. Vårdförbundet organiserar distriktssköterskor/sjuksköterskor/barnmorskor/biomedicinska analytiker i primärvården. De utgör de största yrkesgrupperna och det är väsentligt att följa hur införandet av vårdval påverkar professionerna. Lagen om vårdval omfattar all hälso- och sjukvård och har startat i primärvården, andra verksamhetsområden kan komma att följa efter. Det är viktigt att dra erfarenheter inför införandet av vårdval i andra verksamheter inom hälso- och sjukvården. Syfte och avgränsningar Syftet med arbete har varit att kartlägga och analysera konsekvenserna av införandet av vårdval i primärvården i förhållande till Vårdförbundets politik och att ta fram underlag för Vårdförbundets opinionsarbete. Mål Att samla information av hur införande av vårdvalet i primärvården ser ut i de olika landstingen och regionerna. Att belysa tendenser hur vårdvalet har påverkat befolkningen och vårdstrukturen kopplat till Vårdförbundets politik samt om/hur förbundets medlemmar påverkats i sin professionella utövning och/eller kompetensutveckling Genomförande Arbetet med att ta fram rapporten har skett mellan den 1 mars och 30 juni år Ett första steg var att få överblick av de rapporter och utredningar som var gjorda genom att kartlägga och granska det som gjorts i ämnet. Nyckelpersoner inom Vårdförbundet har intervjuats i syfte att få vetskap om vilka frågeställningar som har diskuterats inom förbundet och vad som är viktigt att belysa. Samtliga landstings/regioners uppdragsbeskrivningar har granskats utifrån vissa frågeområden. Frågeområdena är beskrivna i rapporten. Öppna intervjuer har skett med urval av förtroendevalda och anställda på lokala avdelningar inom förbundet. Frågeställningarna har bland annat rört lokalt inflytande i vårdvalsuppdragens utformning, påverkan på medlemmars situation, ersättningssystem mm. Lagen om vårdval LOV Riksdagen fattade den 20 november 2008 beslut om ny lag, Lag om valfrihetssystem (LOV). Syftet med lagstiftningen är att underlätta för kommuner och landsting att ge den enskilde 4(28)

5 möjligheten att välja utförare inom äldreomsorgen, inom stödverksamhet för personer med funktionsnedsättning samt inom hälso- och sjukvården. LOV reglerar vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva sina verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem enligt den föreslagna lagen är ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och kan tillämpas på bland annat omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster. Kommunen eller landstinget kan välja att införa ett valfrihetssystem enligt LOV. För primärvården finns det sedan 1 januari 2010 en skyldighet att införa vårdvalssystem som ger medborgarna rätt att välja mellan olika vårdgivare. Såväl privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända som leverantörer. Kommuner och landsting reglerar förutsättningarna för valfrihetssystemet genom avtal. Alla leverantörer som ansökt om att få vara med i ett valfrihetssystem och som uppfyller de fastställda kraven godkänns, varefter kontrakt tecknas. Lagen bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Den enskilde ges i stället möjlighet att välja den leverantör som hon eller han uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten. Kommunen eller landstinget ansvarar för att brukaren eller patienten får fullödig information om samtliga leverantörer som hon eller han kan välja emellan. För personer som inte väljer ska det finnas ett ickevalsalternativ. En av grundpelarna i ett valfrihetssystem är den enskildes rätt att byta leverantör av tjänsten om hon eller han så önskar. Vårdförbundets politiska inriktning Vårdpolitisk vision Framtiden ställer nya krav på vården. Vårdförbundet vill se en vård som tar sin utgångspunkt i hälsa och helhet och där individen och dennes behov står i centrum. För att detta skall bli verklighet krävs en rad förändringar av vården. Vårdförbundet vill se: Ett hälsofrämjande vårdsystem Vården och vårdens tjänster ska främja hälsa för individen. Systemet ska tillhandahålla tjänster som kan ge befolkningen, och speciellt dem som är vårdtagare, betydligt mer än idag av upplysning och inslag som leder till ett ökat lärande om hälsa i synnerhet utifrån den egna situationen, men också med koppling till närmaste omgivning och samhälle. Det är viktigt att kompetenser och tjänster finns som stödjer vårdtagarens egen involvering och engagemang i sin situation. Egenvården bör stärkas och varje person som söker vård ska ha rätt till en handlingsplan för hälsa där den enskildes vårdbehov definieras. 5(28)

6 Ett vårdsystem som är demokratiskt styrt Vården ska vara demokratiskt styrd och utgå från befolkningens behov, vilket innebär att alla ska ha tillgång till god vård. Alla människor har lika värde ska respekteras och resurserna ska fördelas efter behov. För att uppnå detta är vår uppfattning att vården ska vara offentligt finansierad och demokratiskt styrd. Vilka aktörer som utför tjänsterna (privata eller offentliga) är inte avgörande. Det viktiga är att de som får förtroendet att leverera de tjänster som behövs motsvarar de krav som ställs utifrån befolkningens perspektiv. Mångfald För att främja kvalitetsutvecklingen och gynna effektiviteten när det viktigt att det finns olika alternativ för befolkningen när det gäller val av vårdgivare och former av vårdtjänster. Systemet bör därför sträva efter en mångfald för att ta hänsyn till de olika behov som finns. Den goda sidan av mångfald är att den gynnar konkurrens i bemärkelsen tävlan om att få goda resultat för dem man är till för individen och dennes rätt till vård på lika villkor och inte bara svara på en efterfrågan. Närvård Idén om närvård är betydligt bredare än vad som idag utgör primärvården och utgår från det ideala förhållandet; dvs. att en ny Närvård skapas genom att vi startar från början som om ingen vård fanns. Närvårdstanken flyttar fokus från organisation till individ och beskriver ett system som är anpassat till individen. I dagens system är det inte helt ovanligt att en vårdtagare med komplexa behov själv tvingas vända sig till kommun, landsting eller olika professioner för att få sina behov tillgodosedda. I vår modell ska vårdtagaren få den vård och det stöd som individen har behov av i ett och samma system. Fast Vårdkontakt För vissa individer är det viktigt med kontinuitet i kontakten med vården. För dessa ska vården erbjuda en fast vårdkontakt. Behovet av hälsa, vård och omsorg växlar över tid och det är individen själv som utifrån sina vårdbehov avgör vem som kan vara denna fasta vårdkontakten. Hos individer med mer komplexa och sammansatta behov är samverkan mellan flera kompetenser viktigt. Då kan en distriktssköterska, läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast eller beteendevetare bli den fasta vårdkontakten. Min Vårdbok En viktig grund i god och säker vård är att det finns en samlad dokumentation som är tillgänglig för alla relevanta kompetenser utifrån individens behov. 6(28)

7 Samhället ansvarar för att främja hälsa Det hälsofrämjande arbetet ska baseras på folkhälsoprognoser, som görs utifrån en helhetssyn på individen och på samhället. Hälsa har också stor betydelse för ekonomisk utveckling och är en viktig beståndsdel för det sociala kapital som ett land kan räkna till sina tillgångar. För att få en uppfattning vård om vilka samhällskostnader som är förenade med ohälsa, är det nödvändigt att ha ett helhetsperspektiv på såväl samhällets resurser som kostnader. Ersättningssystem som utgår från hälsa och helhet Ekonomiska incitament och ersättningssystem måste utgå från ett helhetsperspektiv där individen, inte utförda prestationer, sätts i fokus. Det hälsofrämjande perspektivet behöver bli tydligare när vårdens system utvecklas. Vårdval på vårt vis Att kunna välja vård är bra, men för verklig valfrihet behövs ett reellt utbud att välja mellan en mångfald. Ett rättvist vårdval erbjuder individen att välja vårdgivare inom alla primärvårdens områden: medicin, omvårdnad, rehabilitering och förebyggande arbete. Ett rättvist vårdval gör det också möjligt för alla oavsett behov, ålder, kön eller bostadsort att välja vård av hög kvalitet och med hög säkerhet. Alla ska ha tillgång till en vård som ser varje individ utifrån begreppen hälsa och helhet och allas lika värde. Medborgaren Vårdvalsmodellen ska stärka individens ställning i vården, främja valfrihet och ge förutsättningar för att uppnå målet om en vård på lika villkor. Valfrihet innebär att individen själv väljer vårdgivare. Det ska vara möjligt att välja bland olika typer av vård, olika lokalisering och olika utförare. Alla som vill ska också kunna välja en fast vårdkontakt. En funktion som vårdlots ska finnas. Vårdlotsen kan ge råd, stöd och vägledning till den som behöver. Alla som kontaktar vården ska erbjudas ett personligt samtal och en plan för sin hälsa. Vården ska vara tillgänglig. Individen som söker vård ska få snabbkontakt. Väntetider ska inte förekomma. Medarbetaren Vårdvalsmodellen ska ge möjlighet till professionell utveckling och kompetensutveckling för medarbetarna. Den professionella autonomin och det egna yrkesansvaret är delar av patientsäkerheten och kvaliteten i verksamheten som måste säkras i vårdvalsmodellen. Det ska finnas system och rutiner för god och säker vård så att varje medarbetare kan ta sitt professionella ansvar. Vårdvalsmodellen ska främja vårdens kvalitet genom att vårdenheterna arbetar utifrån nationella riktlinjer och rapporterar till tillämpliga kvalitetsregister. Kollektivavtal är en viktig förutsättning för goda villkor på arbetsplatsen. 7(28)

8 Meddelarfriheten måste tryggas för att säkra öppenhet och insyn i vården och av vårdens resultat. Organisationen Vårdvalsmodellen ska ge förutsättningar för ett aktivt förebyggande arbete. Det ska finnas system för att följa upp och utvärdera vårdvalsmodellen. Vårdvalsmodellen ska ge vårdenheterna frihet att själva organisera arbetet. Uppdraget ska vara tydligt och beskriva vad som ska utföras. Det ska finnas bra rutiner för redovisning och administration. Ett vårdcenter kan behöva inrättas för att hålla ihop vårdens olika delar till ett sammanhängande system. Vårdvalsmodellen ska ge ekonomiska förutsättningar för de enheter som verkar i systemet. Modellen ska bygga på en effektiv resursanvändning och hushållning av pengarna. Resurserna ska användas och fördelas rättvist. Konkurrensen mellan vårdenheterna ska ske på lika ekonomiska villkor. De ekonomiska förutsättningarna ska vara likvärdiga som de för företagare i andra branscher. Ersättningssystemet ska premiera hälsofrämjande och förebyggande arbete. Det ska utformas så att det värnar om de resultat vi vill uppnå. Rätt kompetens ska användas till rätt patient vid rätt tillfälle. Det ska finnas en samlad dokumentation om patienten som är tillgänglig för alla kompetenser som patienten möter. Det ska finnas en tydlig prioritering av dem som har stora, komplexa och kroniska vårdbehov. Det ska finnas handledarkompetens på arbetsplatsen på såväl gymnasienivå som grundoch avancerad nivå på högskolan. Det bör finnas utrymme för forskning och utveckling på arbetsplatsen. Uppföljning och utvärdering av vårdval Det är många som parter som har intresse av att följa upp vårdvalets genomförande och dess effekter i primärvården. Organisationer, högskolor, beställare och myndigheter har tagit fram rapporter och många belyser liknande frågor. De myndigheter som har uppdrag att utvärdera eller stödja valfrihetssystemet är i första hand Socialstyrelsen, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Sveriges kommuner och landsting och Kammarkollegiet. Socialstyrelsen har gjort två utvärderingar varav den senaste kom i februari Socialstyrelsen har i första hand koncentrerat sig på hur vårdval i primärvården påverkar människors tillgång till, samt kontinuitet och kvalitet i hälso- och sjukvården. Konkurrensverket har i uppdrag att följa hur vårdvalet påverkar konkurrensen mellan de olika utförarna och nyttan för medborgarna. Myndigheten har utkommit med två rapporter, en i november2009 och en i maj (28)

9 Tillväxtverket har fått i uppdrag av regeringen att följa utvecklingen för företagande inom den offentligt finansierade vården. En rapport kom nu i juni där man följt vårdcentraler i Halland, Västmanland och Kronoberg. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har av regeringen fått i uppdrag att ge stöd till de kommuner som överväger eller beslutat införa valfrihetssystem. Det finns sex nätverk för kommuner som arbetar med att utreda/införa valfrihetssystem enl. LOV. På SKL s hemsida finns det länkar till samtliga landstings/regioners uppdragsbeskrivningar samt länkar till nätverk och information om vårdvalsläget i kommunerna. SKL har tagit fram en utvärdering som behandlar hälsoarbetet i vårdvalet Hälsofrämjande och förebyggande arbete i vårdval. Kammarkollegiet har ansvar för den nationella webbplatsen(valfrihetswebben) där kommuner, landsting och andra kommunala och landstingskommunala organ som upphandlar tjänster inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten, annonserar. Andra rapporter är exempelvis uppföljning från Vårdval Halland (Ekonomihögskolan, Lunds universitet), från Vårdval Stockholm(Centrum för folkhälsa, SLL, Hälso- och sjukvårdsnämnden, SLL). Vårdförbundet har gjort en medlemsundersökning om vårdval hösten 2009, Rapport om Ersättningsmodeller i primärvården(malmquist, Pettersson) och ett arbete från ombudsmannautbildning VT 2010 Vårdvalet och dess påverkan för Vårdförbundets politik(belfrage, Persson). Vårdvalets införande i de olika landstingen/regionerna De olika landstingen och regionerna ska själva utforma sina vårdvalssystem utifrån LOV. Det första landstinget som införde vårdval i primärvården år 2007 var Hallands läns landsting som sedan följdes av Stockholm och Kronoberg år Flertalet landsting och regioner har infört vårdvalet nu 1 januari Ett par landsting inför vårdval senare under år Grunderna i vårdvalssystemet ska vara att ersättningen följer den enskildes val av utförare och att privata och offentliga vårdgivare behandlas lika. Syfte är också att öka patienternas valfrihet och att underlätta för vårdgivare att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning. Enligt Konkurrensverkets rapport från maj 2010 har totalt 181 nya vårdenheter etablerats eller godkänts för etablering, vilket motsvarar en ökning på nära 19 procent. Det är framförallt privata vårdgivare som svarar för ökningen. Utformning Samtliga landsting har sina uppdragsbeskrivningar/kravspecifikationer tillgängliga och offentliggjorda via sina hemsidor. I alla uppdragsbeskrivningar ställs tydliga godkännandekrav på vad leverantörerna ska uppfylla för att få starta verksamhet inom vårdvalet. Det är krav på en god finansiell och ekonomisk ställning och kunna intyga soliditet, skuldfrihet, registerutdrag ur bolagsregister mm. Det finns också speciella krav om företag 9(28)

10 under bildande. Ett krav som är allmänt i uppdragsbeskrivningarna, är kravet på meddelarfriheten för anställda hos vårdgivarna. Något enstaka landsting kräver samråd om geografisk placering av verksamheten. Avtalstiderna är upp till 4 år långa. Utformning av vårdvalens uppdrag (Vårdvalens uppdrag ) Övervägande antalet landsting har infört ett vårdvalsuppdrag i primärvården, som troligtvis bygger på en tidigare primärvårdsorganisation. Det vanligaste uppdraget är ett så kallat allmänmedicinskt uppdrag som ofta definieras som mottagningsverksamhet för såväl akut som planerad utredning, vård och behandling, rehabilitering, psykosocial verksamhet, läkarinsatser inom den kommunala hälso- och sjukvården, jourverksamhet, rådgivning, medicinsk service, hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande insatser, utfärdandet av intyg, smittskydd, vårdhygien och utbildningsansvar. Ibland, dock inte alltid, pekas specifika insatser ut i uppdragen såsom distriktssköterskeverksamhet/mottagning. Barnhälsovården ingår i vårdvaluppdraget i två tredjedelar av landstingen och mödrahälsovården i en tredjedel av vårdvaluppdraget. Barnhälsovård och mödrahälsovård är i tre landsting ett möjligt tilläggsåtagande och tre landsting har BVC eller MVC som egna vårdval. Hos resterande är det kvar i offentlig drift. De landsting som har fler än ett vårdvalsuppdrag är region Skåne som har tre olika uppdrag, Uppsala med fyra olika uppdrag och Stockholm med sex olika uppdrag. Hemsjukvården och uppdragen runt hemsjukvård ser olika ut. Generellt kan sägas att i de fall hemsjukvården(omvårdnaden) är kommunaliserad ingår läkarinsatserna i primärvårdsuppdraget. Om hela hemsjukvården(omvårdnad + läkarinsatser) är ett landstingsansvar ingår uppdraget oftast i vårdvalsuppdraget som rör primärvården. I några fall har man behållit den i en separat enhet i offentlig regi. I 11 landsting är hemsjukvården ett landstingsansvar. Gotlands kommun har gemensamt huvudmannaskap för både hälso- och sjukvård och socialtjänst. I alla förfrågningsunderlag finns det preciserade krav på tillgänglighet, ibland gäller det öppettider, tillgänglighet för besök, telefonrådgivning. I vissa landsting krävs det öppet ett visst antal timmar per vecka. Det finns oftast tillgänglighetskrav för personer med sammansatta behov, äldre och personer med funktionsnedsättning. I samtliga landsting ingår ansvar för jour- och beredskapsverksamhet i vårdvalsuppdraget. Det kan innebära att man måste organisera det själv eller tillsammans med andra vårdgivare. I vissa fall krävs det deltagande i landstingets jourorganisation. Ekonomiska system och socioekonomiska faktorer Samtliga landsting har i sina ersättningssystem en fast del (kapitering). Den är beräknad per individ som aktivt eller passivt valt enheten. Flertalet landsting har också en rörlig ersättning. Relationen rörlig fast ersättning kan i vissa fall läsas ut i underlagen, dock inte alltid. I många landsting är den fasta ersättningen per individ kopplad till någon form av viktning, 10(28)

11 relaterat till ålder, sjukdomstillstånd, socioekonomiska faktorer, avstånd/glesbygd. Det finns två viktningsmetoder som används av ca 15 landsting. De två metoderna är: ACG (Adjusted Clinical Groups) ACG är en individbaserad metod för kategorisering av patienters sjukdomar. Varje person utvecklar över tid en konstellation av sjukdomstillstånd. Individernas sjukdomar ställs i relation till fem olika kliniska faktorer som är - Varaktighet - Svårighetsgrad, - Diagnossäkerhet, - Sjukdomsorsak, - Specialistvård. CNI (Care Need Index)- ett socioekonomiskt behovsindex CNI är en svensk metod med engelsk förebild och syftar till att med utgångspunkt i socioekonomiska förhållanden mäta vårdbehov för dimensionering av primärvårdsresurser för enskilda avgränsade populationer. Den har kompletterats med en åldersfaktor. Ingående variabler i modellen: - Ålder över 65 år och ensamboende, - Utlandsfödd, - Arbetslös eller i åtgärd, - Ensamstående förälder, - Person 1 år eller äldre som flyttat in i området, - Lågutbildad år, - Ålder yngre än 5 år. Den rörliga ersättningen kan bestå av besöksersättning/kvalitetsersättning/målrelaterad ersättning. Besökersättningen varierar kraftigt. Det kan vara allt från låga patientavgifter till relativt höga besökersättningar för speciella åtgärder. I ett par landsting får inte vårdgivarna någon besöksersättning/patientavgifter, utan den går till huvudmannen. En form av målrelaterad ersättning är beräkning av täckningsgrad som definieras på olika sätt i landstingen utifrån lokala förutsättningar. Generellt beräknas täckningsgraden som vårdenhetens andel av listade invånares totala konsumtion av öppenvård. Syftet med täckningsgraden är att stimulera vårdgivarna att ta det fulla ansvaret för listade patienters vårdbehov. Andra målrelaterade ersättningar eller kvalitetsersättningar innefattar vanligen ett flertal medicinska kvalitetsindikatorer där ett målvärde angetts. Befolkningen val/listning En av huvudprinciperna för LOV är att den enskilde skall välja och lista sig hos en vårdgivare. Det är endast fyra landsting som inte har passivlistning när den enskilde väljer att inte lista sig. De landstingen är Uppsala, Gotland, Stockholm och Kronoberg. Alla andra landsting utför en passivlistning i närområdet alternativt på egen regiverksamhet. I de vårdval som nu har införts ges vårdgivarna ingen rätt att neka eller avvisa någon som väljer vårdenheten, vilket innebär att patientens rätt att välja vårdgivare därmed har stärkts. 11(28)

12 Schematisk sammanställning av vårdvalsuppdrag, ersättningsmodeller och listningssystem Nedan följer en schematisk sammanfattning av huvuddelarna i respektive vårdvalsuppdrag, eventuellt tilläggsuppdrag, ersättningssystem och listningssystem. En mer fullständig beskrivning finns i bil 1. Landsting /region Norrbotten 1 jan 2010 Vilka vårdval finns Primärvårdsuppdrag Vad ingår i uppdraget Läkarmottagning Distriktssköterskemottagning Mödra- och barnhälsovård Förebyggande arbete Hemsjukvård Läkarinsatser i säbo Tilläggs uppdrag FOU/ utveckling Handledning av vårdstud. AT och ST Kvalitets- Register Ersättningsmodellen består av: Kapiteringsersättning viktad enl CNI, Glesbygds/ avståndsersättning Besöksersättning Listning Aktiv listning Passiv listning Västerbotten 1 jan 2010 Jämtland 1 jan 2010 Hälsocentrals uppdrag Vårdenhet/ primärvård Hälsofrämjande sjukdomsförebyggande Vård och behandling Rehabilitering BHV, MVC, Hemsjukvård, Läkarinsats i säbo Mottagningsverksamhet Rehabilitering Psykosocial verksamhet Läkarinsatser i kommunal hemsjukvård Mödrahälsovård Barnhälsovård Hälsofrämjande insatser Sluten primärvård i inlandet Familjecentralsverksamhet Familjecentral, Läkarinsatser i säbo, Utvecklingsarbete Fortbildning AT- och STläkare Huvudhandledare för sjuksköterskestudenter Fast ersättning, åldersviktad med glesbygdstillägg, Socioekonomisk viktning enligt CNI Listersättning Rörlig ersättning Tilläggsersättning Socioekonomiska faktor Glesbygdsfaktor Aktiv listning Passiv listning Aktiv listning Passiv listning Väster- Norrland 1 jan 2010 Vårdcentral Medicinsk behandling, Omvårdnad, Rehabilitering MVC, BVC, Hälsofrämjande Förebyggande, Hemsjukvård, fotvård Ungdomsmottagning Riktade nationella, regionala och lokala projekt Fast ersättningen per vårdinvånare, CNI index, glesbygdsstöd, folkhälsa besöksersättning Aktiv listning Passivlistning Dalarna 1 maj 2010 Primärvårdsuppdrag Läkarmottagning Distriktssköterskemottagning Barnmorskemottagning Hälsofrämjande insatser Läkarmedverkan säbo Rehabilitering Mödravård, Barnhälsovård Kapitation Inklusive ACG,CNI Täckningsgrad Kvalitetsmått Besöksersättning Val av vårdenhet, fast vårdkontakt, Passivlistning 12(28)

13 Gävleborg 1 jan2010 Hälsocentral Läkarmottagning Distriktssköterskemottagning Rehabilitering Psykosociala insatser Hembesök läkare Läkarinsatser i kommun hemsjukvård BVC Hemsjukvård (ej läkarinsatser) Rehabgarantin Katastrofberedskap Vårdpeng (viktad) Patientavgifter Täckningsgrad Målrelaterad ersättning Ersättning för säbo Aktiv och passiv listning Värmland 1 jan2010 Vårdenhet Allmänmedicinsk verksamhet Rehabilitering Hälsofrämjande Psykisk ohälsa Läkarmedverkan i säbo Hemsjukvård Barnhälsovård Mödrahälsovård Familjecentral Familjecentrale, Ungdoms mottagning Samordning råd och stöd till kommunala boenden. Hälsopeng enligt ACG Mödrahälsovårdspeng Målrelaterad ersättning Särskild ersättning för tolk, geografi och socioekonomi, CNI Patientavgifter Val av vårdenhet ickevalsalternativ -närhetsprincip Val av fast vårdkontakt, läkare eller annan vårdpersonal Örebro 1 jan 2010 Västmanland 1 jan 2008 Vårdcentral Familjeläkar- Verksamhet Psykisk ohälsa Läkarinsatser i säbo Läkarinsatser hemsjukvård Rehabilitering Hälsofrämjande insatser Barnhälsovård Mödrahälsovård Mottagning Läkarinsatser i säbo Jour (drivs av landstinget) Folkhälsoarbete BHV, MHV Hemsjukvård Tilläggsuppdrag enligt särskild överenskommelse Grundersättning (ålder, CNI) Särskild ersättning (socioekonomi +geografisk) Besöksersättning Målrelaterad ersättning Vårdpeng relaterad till ålder Besöks ersättning Ingen ersättning för avgiftsbefriade besök Fri listning på vårdcentral Passiv listning sker i närområdet Val av familjeläkarmottagning Passiv listning, geografiskt. Uppsala 1 jan 2010 Vårdcentral Mödrahälsovård Medicinsk fotvård Vårdcentral Läkarmottagning Hälsoinriktade insatser Läkarinsatser i hemsjukvård Distriktssköterskeverksamhet Arbetsterapi, dietist, kurator och psykolog Mödrahälsovård utföra mödrahälsovård enligt basprogram BVC, läkare vid MVC, läkarinsats i särskilt boende, smittskyddsansvarig läkare, /sjuksköterska Ungdomsmottagning, Familjecentral Kapiteringsersättning, viktad för ålders struktur. Besöksersättning Målrelaterad ersättning Ersättning för listad gravid Besöks- Ersättningar Aktiv listning på mottagning men även enbart läkare. För BVC områdesansvar, men även aktiv listning 13(28)

14 Stockholm 1 jan 2008 Husläkarmottagning Mödravårdscentral (MVC) Barnavårdscentral Fotsjukvård Läkarinsatser i säbo Logopedverks Husläkarmottagning mottagnings-verksamhet, rådgivning, hembesök, basal hemsjukvård, psykosociala insatser, jourläkar-mottagning i form av närakut Mödravårdscentral (MVC) Enligt mödrahälsovårdsprogrammet Barnavårdscentral (BVC) Enligt barnhälsovårdsprogrammet Kapiteringsersättning Hemsjukvård ers per inskriven Besöksersättning Takregler MVC peng BVC peng Listning val i första hand på enskild läkare Val av MVC och BVC Sörmland 1 jan 2010 Vårdenhet Distriktsläkarverksamhet Distriktssköterskeverksamhet Arbetsterapeut, Dietist, Sjukgymnast, Beteendevetare Barnhälsovård Hemsjukvård Laboratorieverksamhet Läkarmedverkan i säbo ASIH Familjecentral Listersättningen Takregel Besöksersättning Täckningsgrad Hälsoersättning BVC ers Aktivt val Passiv listning geografiskt Östergötland 1 sept 2009 Västra Götaland 1 okt 2009 Primärvård Vårdenhet Rådgivning, bedömning, uppföljning utredning, behandling Rehabilitering Hemsjukvård Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Barnhälsovård Rådgivning, utredning, diagnostik, behandling, omvårdnad, rehabilitering Psykisk ohälsa, Läkarmedverkan i kommunala hälso- och sjukvård Hemsjukvård, Barnhälsovård Rehabilitering ligger utanför Grundersättning Besöksersättning Kapiteringsersättning läkemedel Socioekonomisk ersättning Geografisk ersättning Täckningsgrad Besökavdrag Primärvårdspeng, enl. ACG, Målrelaterad ersättning Ersättning för tolk, geografi socioekonomi (CNI) Listning vårdenhet/ läkare Passiv listning Fast kontakt läkare/dsk, ska erbjudas personer med nedsatt autonomi Val av vårdenhet/ fast vårdkontakt, läkare/annan vårdpersonal. Ickevalsaltern ativ Jönköping 1 juni 2010 Primärvård Rådgivning, utredning, diagnostik, behandling, omvårdnad, rehabilitering Rehabilitering, sjukgymnast, arbetsterapeut Hemsjukvård, Palliativ vård Ingår ej Barnhälsovård, kvinnohälsovård familjecentral, ungdomsmott 86/14 Vårdpeng (CNI) Täckningsgraden Avdrag för besök hos annan Val av vårdenhet, Passivlistning Kunna erbjuda fast läkarkontakt! 14(28)

15 Kalmar 1 jan 2010 Primärvård Läkarmedverkan säbo Psykosocial hälsa Medicinsk fotvård Grundläggande hälso- och sjukvård inom området allmänmedicin Folkhälsa Psykisk ohälsa Missbruks- och beroendevård Läkarmedverkan i BHV, Kommunal hälso- och sjukvård, familjecentral Anslagsfinansierat Psykolog, AT, Sjukgymnast Medicinsk fotvård Medicinsk service MHV, BHV Resultatrelaterad ersättning Vårdpeng per listad Vårdpeng CNI Vårdpeng ålder Kvalitetspeng Hälsopeng Aktivt val Ickevalsaltern ativ Halland 1 jan 2007 Hälso- och sjukvårdsval Ansvar för vård enligt Samhällsmedicinska ansvaret, Råd om egenvård och hälsa, Barnhälsovård Rehabilitering. Läkarinsatser i hemsjukvård Medicinsk service Särskilda uppdrag Mödrahälsovård Ungdomsmottagning Läkarinsatser i säbo AT- och STtjänstgöring Studierektorskap Hälso- och sjukvårdspeng Patientavgifter Avdrag för vård vid andra enheter Aktivt val Passivt val i närområde. Kronoberg 1 mars 2009 Basal hälso- och sjukvård Medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande Hälsoarbete, rehabilitering Barnhälsovård Läkarmedverkan i kommunal hemsjukvård Psykisk ohälsa Tilläggsuppdrag Familjecentral Läkemedelsgenomgång Handledning Närområdesansvar Fast ersättning Avståndsersättning Besöksersättning Täckningsgrad Aktivt val av vårdcentral Blekinge 1 jan 2010 Primärvård Medicinskt åtagande rådgivning hembesök mm Hälsofrämjande sjukdomsförebyggande Läkarinsatser i ordinärt boende Läkarmedverkan ssäbo Barnhälsovård Psykosociala insatser Rehabiliterings- Insatser Omfattar inte Ungdomsmottagning Sårcentrum Medicinsk fotvård Mödrahälsovård Hemsjukvård Palliativ verksamhet Demenssköterskor Dietistmottagn Hälso- och sjukvårdspeng Läkemedelspeng Målrelaterad ersättning Avdrag för besök hvid annan vårdenhet Aktivt val av vårdenhet eller läkare Passivt val geografiskt Skåne 1 maj 2009 Vårdenhet Barnavårdscentr al Läkarmedverka n i kommunen Rehabiliteringsgarantin Vårdenhet Hälsoinriktat arbetssätt Medicinskt åtagande Åtagande om psykisk ohälsa Rehabilitering Läkarmedverkan för råd stöd, utbildning i kommun hemsjukvård BVC Stödja ett aktivt föräldraskap Förebygga psykisk och fysisk ohälsa Omfattar inte Dietistverksamhet Medicinsk fotvård Mödrahälsovård Barnhälsovård Logopedi Palliativ verksamhet Ungdomsmott Vårdersättningen viktad enligt ACG CNI Läkemedelsersättning Målrelaterade ersättningar Fast BVCersättning Val av vårdenhet Passiv listning 15(28)

16 Gotland Primärvård Allmänmedicinsk verksamhet Barnhälsovård (ej läkarinsatser) Psykisk ohälsa Förebyggande arbete Hemsjukvård Läkarinsatser i säbo Koordinatorer FYSS/FAR KBT och multimodal behandling enligt rehabiliteringsgarantin Individ- Ersättning (ålder, geografi) Besöksersättning Besökstak Täckningsgrad ger bonus Aktiv listning vårdcentral /fast läkarkontakt Kompetens och bemanning Kompetenskraven ser lite olika ut över landet, men gemensamt är, att det inte i någon uppdragsbeskrivning är speciellt specificerat. Landstingen lämnar åt vårdgivarna att ansvara för att ha rätt kompetens för verksamhetens bedrivande. När det beskrivs, är det vanligaste kravet att det ska finnas specialist i allmänmedicin och specialistutbildad distriktssköterska. Några få landsting har angivit att minst hälften av läkare/sjuksköterskor ska ha denna kompetens men flertalet har valt att inte formulera något om andel eller antal. Två landsting har som krav att det ska vara minst två allmänläkare för att få bedriva vård och ett landsting har krav på minst en distriktssköterska. För mödravård(mhv) och barnhälsovård(bhv) är det annorlunda. Där är kompetenskraven tydliga och alla uppdragsbeskrivningar hänvisar till de nationella riktlinjerna för respektive verksamhet. Sjuksköterska i BHV ska vara specialistutbildad inom barn alt distriktssköterska och inom MHV ska det vara legitimerad barnmorska. Övriga kompetenser som nämns är psykosocial kompetens, ibland arbetsterapeut och sjukgymnast. Ett landsting kräver biomedicinsk analytiker för laboratorieverksamheten. Alla landsting har krav på att informeras om vem som är verksamhetschef och eventuellt byte av sådan. I Uppsalas och Stockholms förfrågningsunderlag för mödrahälsovård ställs kravet att det ska finnas en medicinsk ledningsansvarig läkare. I Uppsala för hela uppdraget och i Stockholm för läkardelen i uppdraget. Kompetens kopplat till specifika uppgifter för Vårdförbundets grupper Förutom det specifika krav som gäller BHV och MHV, är det bara sex landsting som har speciella kompetenskrav som rör distriktssköterskor/sjuksköterskor. Det gäller krav på distriktssköterska för genomförande av hälsosamtal och motiverande samtal om livsstilförändringar, specialistkompetent sjuksköterska för kroniska diagnoser som diabetes, astma/kol, demens. Ett landsting kräver att alla patienter ska ha tillgång till distriktssköterska. Hälsofrämjande och förebyggande arbete Att hälsofrämjande- och förebyggande synsätt ska integreras i all vård och behandling för att verka för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, finns med i samtliga landstings 16(28)

17 uppdragsbeskrivningar. Benämningen Hälsoval eller Vårdval i de olika landstingen speglar inte vikten man lägger på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Ett Vårdval kan ha mer krav på hälsoarbete än ett Hälsoval. Det är relativt stor skillnad i kraven, några landsting är mer specificerade och omfattande i sina krav och kopplar också delar av ersättningssystemet till uppfyllande av mål för hälsoarbetet och andra har mer allmänna och inte så tvingande krav. Forskning, utveckling och studerandeomhändertagande Genomgående i vårdvalsåtagandena finns kravet på att ta emot högskolestuderanden och AToch ST- tjänstgörande läkare/studenter. Övervägande andel landsting har det som ett basåtagande och någon enstaka har det som tilläggsåtagande. Krav på fortbildning av personal regleras i stort sett inte alls och finns i endast ett par av uppdragsbeskrivningarna. Det lämnas till vårdgivarens ansvar. Uppmaning att delta i och att underlätta för forskning och utveckling, finns i ca hälften av uppdragsbeskrivningarna. Några landsting har egna FOU-enheter som det krävs samverkan med. I ett landsting är vårdgivaren skyldig att avsätta specificerad tid för utvecklingsarbete. Schematisk sammanställning av kompetenskrav, krav på samverkan, förebyggande arbete och utveckling. Nedan följer en schematisk sammanställning av kompetenskrav, förebyggande arbete, samverkanskrav och forskning/utveckling och studerandehandledning. En mer fullständig beskrivning finns i bil 1. Landsting/Region Kompetenskrav Kompetenskrav kopplat till specifika sjuksköterskeuppgifter Norrbotten Västerbotten Specialister allmänmedicin Distriktssköterskor. Specialister allmänmedicin Distriktssköterskor Beteendevetenskaplig kompetens Krav förebyggande arbete Krav på samverkan Krav på forskning och utveckling Handledning/utbildn ing Nej Ja Ja Tilläggsuppdrag: forsknings- och utvecklingsinsatser Handledning vårdstuderande Nej Ja Ja Krav att handleda vårdstuderande och AT, ST läkare Jämtland Västernorrland Dalarna Specialister allmänmedicin Distriktssköterskor. Psykosocial kompetens Specialister i allmänmedicin Distriktssköterskor Minst två läkare, sjuksköterska Specialister allmänmedicin. Distriktssköterskor. Barnmorska, Nej Ja Ja Krav på kontinuerlig fortbildning och Nej Ja Ja Ja, fortbildning/ vidareutbildning Medverkan i FOU - enhet Nej Ja Ja Ja, fortbildning och vidareutbildning Stimulera till forskning 17(28)

18 Gävleborg Arbetsterapeuter, Sjukgymnaster Psykosocial komp. Tillgång till specialist i allmänmedicin, Distriktssköterska, Sjukgymnast, Arbetsterapeut, Psykosocial komp Nej Ja Ja Regelbunden fortbildning. 5 % av arbetstid till kompetensutveckling. Värmland Specialister allmänmedicin. Distriktssköterska. Specialistutbildad sjuksköterska - BVC Specialistkompetens läkare - BVC Leg barnmorska Ja, distriktssköt för hembesök Specialistkompetent sjuksköterska för diabetes och astma/kol Ja Ja Kliniska utbildningsplatser, AT, ST Uppmaningar om forskning Örebro Västmanland Specialister allmänmedicin. Distriktssköterska, Sjukgymnast, Psykosocial kompetens, Biomedicinsk analytiker. Läkare allmänmedicinsk kompetens Distriktssköterskor/ Sjuksköterskor Specialist- Mottagning för diabetes, astma/kol hos distriktssköterska Ja Ja Krav på att underlättar för forskning och kliniska prövningar Nej Ja Ja Medverka i läkarutbildning samt annan utbildning Uppsala Läkare allmänmedicinsk kompetens. Sjuksköterska med ansvar för distriktssköterskeuppgifter skall vara specialistutbildad distriktssköterska För BVC och MVC finns kompetenskrav i riktlinjerna för verksamheterna Ja Ja Krav forskning, utveckling forskningsprojekt. Samverkan m FoUenhet, barnhälsovård, och mödrahälsovårdsenheten Stockholm Minst tre läkare, minst en distriktssköterska Specialist allmänmedicin Sjuksköterska med ansvar för distriktssköterskeuppgifter skall vara distriktssköterska Ja, distriktssköt för hälsosamtal, livsstilssamtal och hemsjukvård Ja Ja Studerandehandledning, utbildningsplatser, AT, ST tjänstgöring Sörmland Östergötland Minst 3,0 läkartjänster, Specialistkompetens i allmänmedicin. Distriktssköterskor. Läkare och sjuksköterskor på BVC ska ha specialistkompetens Psykosocial kompetens Minst 3 läkare Specialist i allmänmedicin Distriktssköterskor Psykosocial kompetens, BVC, specialistutbildad sjuksköterska Nej Ja Ja Landstinget kan avropa från vårdenheten för medverkan i utvecklingsarbete Krav kliniska utbildningsplatser Nej Ja Ja Skyldighet att ha kliniska utbildningsplatser 18(28)

19 Västra Götaland Jönköping Specialist allmänmedicin. Sjuksköterska med ansvar för distriktssköterskeuppgifter skall vara distriktssköterska Specialister allmänmedicin. Uppdragets bredd förutsätter multiprofessionell teamsamverkan Ja, alla patienter ska ha tillgång till distriktssköterska. Distriktssköterska för hembesök Specialistsköterskeutbildning kroniska sjukdomar Ja Ja Kliniska utbildningsplatser handledarkompetens Aktivt samverkan med FoU-enheter Nej Ja Ja Krav på kliniska utb platser och handledarkompetens Kalmar Minst två läkare Specialister allmänmedicin. Sjuksköterska med ansvar för Distriktssköterskeuppgifter ska vara specialistutbildade Specialist utbildad sjuksköterska för demens, astma, kol och diabetes Ja Ja Redovisa av fortbildning Medverka forskning Samverkan FoUenhet. Halland Kronoberg Specialister allmänmedicin I övrigt erforderlig kompetens Specialistläkarna allmänmedicin. Specialistutbildade distriktssköterskor Nej Ja Ja Handleda vårdpersonal under klinisk utbildning Nej Ja Ja Krav runt kliniska utbildningsplatser Blekinge Läkare specialist kompetens i allmänmedicin Sjuksköterska vidareutbildad i öppen hälso- och sjukvård. Specialistkompetent läkare BVC, specialistkompetent sjuksköterska BVC Sjuksköterskan bör ha förskrivningsrätt Ja Ja Utbildningsplatser högskoleutbildningar AT-, ST-tjänstgöring Samverk forskning kvalitetsutveckling Processinriktat kvalitets- och utvecklingsarbete Skåne Gotland Arbetet ska organiseras i arbetslag/team. Ett arbetslag/team ska minst innehålla läkare, distriktssköterska, beteendevetare Läkare med specialistkompetens I övrigt rätt kompetens och legitimation där så erfordras Nej Ja Ja Verksamhetsförlagd utbildning FoU-verksamhet, Fort- och vidareutbildning Ja Ja Ja Handledning praktikplatser för sjuksköterskor och läkare. 19(28)

20 Intervjuer med förtroendevalda Sju lokalavdelningar inom Vårdförbundet har intervjuats med öppna frågeställningar, avdelningarna är Norrbotten, Västmanland, Uppsala, Stockholm, Halland, Västra Götaland och Skåne. Vårdvalet har införts i två av de aktuella landstingen år 2010, i två år 2009, i två år 2008 och i ett av landstingen år Det är framförallt förtroendevalda som intervjuats från lokalavdelningarna, de anställda ombudsmännen har varit mindre inblandade i diskussionerna om vårdval. Frågeställningarna har rört inflytande och deltagande vid utformningen av vårdval och uppdragsbeskrivningar, synpunkter på ersättningssystem och utformning, effekt på befolkning, medlemmar och utvecklingsfrågor. Inflytande/medverkan i utformningen Vid intervjuerna har det framkommit att flertalet lokalavdelningar varit inbjudna att delta i framtagandet av utformning av vårdvalet. En avdelning anser att de haft ett bra inflytande och delaktighet, tre har varit med i samverkansorgan och har fått fortlöpande information men upplever att inflytandet inte varit så stort. Två avdelningar saknar helt inflytande och dialog. Möjligheten för lokalavdelningarna att kunna påverka utformningen och innehållet i uppdragsbeskrivningarna upplevs totalt som tveksam. Några citat: Vi fick mycket information, men hur mycket de lyssnade det vet vi inte Vi saknar dialog, nu är det fritt valt arbete där ute Synpunkter som framförts från de förtroendevalda har rört framförallt kompetensfrågor, ersättningsfrågor och utformningen av vårdvalsuppdragen. Vårdvalssystemen upplevs ha en alltför tydlig läkarfokusering och flertalet avdelningarna har försökt påverka en tydlighet för distriktssköterskefunktionen och i två fall att det skulle vara ett eget uppdrag. I en avdelning har man i ett tidigt skede kunnat påverka att BVC och MVC blev ett eget vårdvalsuppdrag, där det från början skulle ha ingått i husläkaruppdraget. En avdelning har krävt att MVC skulle utgå från familjeläkarsystemet, utan framgång. Kollektivavtal har diskuterats inom flera landsting och där har Vårdförbundets företrädare varit pådrivande. I ett par län har man varit överens med arbetsgivaren men flertalet har inte fått gehör. I ett vårdvalsuppdrag är kraven om hälsoarbete vagt och avdelningen försöker påverka att det skulle vara tydligare, men får inget gehör. Några citat: Vi tog strid för att kompetensen distriktssköterska skulle tydliggöras, men fick inget gehör I detta landsting är synen läkare och övrig personal Här får de inte ens lägga ut MVC på underentreprenad till barnmorskor, det måste vara som underentreprenad till läkarverksamhet 20(28)

21 Synpunkter på utformning och ersättningssystem Flertalet avdelningar anser att vårdvalet är för mycket läkarfokuserat och att alla andra kompetenser är oviktiga och oprioriterade. Tre av avdelningarna uttrycker att tillgängligheten till läkarmottagning är det viktigaste och att andra verksamheter i och med det prioriteras bort. Som exempel nämns att specialistsjuksköterskemottagningar för diabetiker kommer i andra hand och som i visa fall är helt borta. Så många som fem avdelningar ser att det sjukdomsförebyggande hälsoarbetet inte premieras i ersättningssystemen och prioriteras därmed ner i verksamheten. En av avdelningarna tycker att systemet är plottrigt och det finns ingen som håller ihop vården, exempelvis ska man komma överens om närområdesansvaret. Det är tre avdelningarna som ställt krav att någotdera av BVC/MVC/distriktssköterskeverksamhet skulle vara egna vårdvalsuppdrag, i resterande avdelningar har den diskussionen inte förekommit. Ersättningssystemen har samtliga avdelningar synpunkter på. Upplevelsen är framför allt att ersättningen är låg och inte räcker till äldre- och vårdtunga personer. Ersättningen är också för låg i socioekonomiskt tunga områden. Synpunkterna framförs oavsett hur fördelningen ser ut mellan fast kapitering och rörlig ersättning inom länen. I tre landsting är det brist på fast anställda läkare och stafettläkarna belastar ekonomin i så hög grad att det blir problem med att få ersättningen att räcka till, vilket får konsekvenser för övriga personalkategorier. En avdelning anser att både BVC och MVC är lågt ersatta. En avdelning har erfarenhet av att MVC, där det är eget vårdvalsuppdrag är så lågt betald, att det ger konsekvenser i form av olönsamhet. Ett par avdelningar tycker att ersättningsmodellen är konstruerad så att fokus bara inriktas på att lista så många personer som möjligt och att kvalitetsarbetet blir lidande. Ett stort omställningsarbete pågår i ett par landsting med anledning av införande av vårdval. Omställningen påverkar naturligtvis förbundets medlemmar. Många vårdenheter förlorar ekonomiskt på det införda ersättningssystemet och det påverkar bemanning mm. En av avdelningarna har kunnat påverka utformningen av ersättningssystemet och då genom att det premierar läkarbesöken mindre än planerat. Några citat: det enda man talar om är ekonomi i balans barn och unga ger mest pengar och alla däremellan ska helst generera pengar, men inte kosta något hälsovård! bara trams. Distriktssköterskan arbetar bara med akututryckningar 21(28)

22 Effekt på befolkningen Det är svårt för avdelningarna att ha någon åsikt om effekter på befolkningen, flera uttrycker att det är för tidigt för att se några effekter. Åsikter som framförs är att det är positivt med att blivit en tydlig valfrihet för befolkningen, att tillgängligheten har ökat, att befolkningen blivit mer medvetna jämfört med tidigare och att man väljer vårdgivare på samma sätt som i tidigare system. I ett län ser man geografiska skillnader i val av privata och offentliga utförare. En avdelning uttrycker att ingen vill ha multisjuka listade, de kostar för mycket. Effekt för medlemmarna kompetens/utveckling/forskning Det uttrycks en oro från avdelningarna att utrymmet minskar för fortbildning och utveckling. En anledning är distriktssköterskorna är så tidspressade att de inte hinner med fortbildning. En avdelning har sett svårigheter för vårdgivarna att avsätta tid för handledning av studenter. I ett landsting har primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet lagts ner pga att den inte var konkurrensneutral. Där har ingen löpande fortbildning skett på senaste året. En avdelning säger att det sägs att utrymmet för fortbildning och utveckling minskar men jag har inga siffror på det Ett landsting har avsatt pengar för att specialistutbilda sjuksköterskor för både primärvård och slutenvård med anledning av den höga medelåldern i kåren. Effekt för medlemmarna löneutveckling Ett par avdelningar tycker att det är bra med konkurrens, det kan gynna medlemmarna. Åsikter om lönenivå/löneutveckling är följande: Två avdelningar säger att det är för tidigt att se någon effekt och en ser ingen nämnbar löneskillnad gentemot tidigare. En avdelning tycker sig se en viss effekt på löneutvecklingen eftersom de privatetablerade var tvungna att rekrytera med hjälp av högre lön. En avdelning har sett att löneutvecklingen var högre hos de privatetablerade tidigare, men minskat något nu pga. lågkonjunkturen. Andra åsikter är att det är svårt att få grepp om lönen hos de privatanställda, svårt med insynen och att de är beroende av att medlemmarna själva rapporterar in sin lön. Ett citat: det är en myt att de privata betalar mer Medlemmarnas valbarhet/möjlighet till egen etablering Av de sju intervjuade avdelningarna är det inte i något landsting där befolkningen kan välja sin distriktssköterska. Det som är möjligt för befolkningen att välja BVC och MVC där de är egna vårdvalsuppdrag, men det går inte att välja sin egen sjuksköterska eller barnmorska. 22(28)

sätter hallänningen i centrum

sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

Primärvårdens uppdrag. En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade

Primärvårdens uppdrag. En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade Primärvårdens uppdrag En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Bilaga Ersättning 2016

Bilaga Ersättning 2016 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2016 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Bilaga Ersättning 2015

Bilaga Ersättning 2015 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2015 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk

Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE Carina Nordqvist Falk 1 Olika möjligheter för regionen att bedriva vård på Egen regi Upphandlad enligt LoU Upphandlad enligt LoV Verksamhetsbidrag

Läs mer

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Anders Anell Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet Frågor i Vinnvård

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15)

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Remissvar 2008-05-26 S2008/2022/ST 013-2008-1852 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Bakgrund Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har anmodats

Läs mer

Hälsoval Jämtlands län

Hälsoval Jämtlands län Hälsoval Jämtlands län - ökar patientens valfrihet och inflytande i vården Varför hälsoval? Obligatoriskt för landstingen att från och med 2010 införa valfrihetssystem (vårdval) i primärvården. Lagen om

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22

Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 1 1 Bakgrund... 3 2 Ny ersättningsmodell... 3 3 Ersättning... 4 3.1 Fördelning...4 4 Generell ersättning... 4 4.1 Vårdpeng...4 4.1.1

Läs mer

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. 070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Uppföljning av vårdval i primärvården

Uppföljning av vårdval i primärvården Uppföljning av vårdval i primärvården Landstingens vårdvalssystem och erfarenheter Delrapport 2 Konkurrensverkets rapportserie 2010:2 Konkurrensverket maj 2010 Utredare: Stefan Jönsson, Josefin Nilsson

Läs mer

Regeringens förslag att ta bort lagregleringen om vårdval i primärvården vad säger remissinstanserna?

Regeringens förslag att ta bort lagregleringen om vårdval i primärvården vad säger remissinstanserna? Karin Liljeblad 2014-11-20 Regeringens förslag att ta bort lagregleringen om vårdval i primärvården vad säger remissinstanserna? Regeringen har i budgetpropositionen aviserat en lagändring från den 1 januari

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Tillämpning av Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och Lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS) i samband med ersättningsetablering mm

Tillämpning av Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och Lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS) i samband med ersättningsetablering mm HSN 2008-03-17 p 11 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-02-16 HSN 0902-0160 Handläggare: Said Mousavi Tillämpning av Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och Lagen om ersättning

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Lokalt påverkansarbete

Lokalt påverkansarbete Lokalt påverkansarbete Bakgrund Privattandläkarnas påverkansarbete syftar till att verka för goda villkor för den privata tandvården. Privattandläkarnas styrka är att vi har stor kunskap om hur det är

Läs mer

Konsekvenser av budget och ersättningsmodell för hälsovalet 2016

Konsekvenser av budget och ersättningsmodell för hälsovalet 2016 Primärvårdsförvaltning 2015-11-16 Ärendenummer: 2015/00836 Primärvårdsstaben Dokumentnummer: 2015/00836-1 Eva Karlsson Pagels Till Nämnden för primärvård och tandvård Konsekvenser av budget och ersättningsmodell

Läs mer

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte. Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska

Läs mer

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016 YTTRANDE Dnr S2015/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2016 Betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder till stora delar

Läs mer

Driftsmodeller primärvård. Exempel från Halland, Kalmar, Blekinge, Stockholm och Västmanland

Driftsmodeller primärvård. Exempel från Halland, Kalmar, Blekinge, Stockholm och Västmanland Driftsmodeller primärvård Exempel från Halland, Kalmar, Blekinge, Stockholm och Västmanland Vårdval Halland Utveckling mot närsjukvård Det innebär en vård där fler specialister än idag finns på vårdenheter

Läs mer

Yttrande över betänkandet Kompetens och ansvar SOU 2010:65

Yttrande över betänkandet Kompetens och ansvar SOU 2010:65 1 (7) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Handläggare: Anders Engqvist Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Kompetens och ansvar SOU 2010:65 Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting

Läs mer

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Diagnos på primärvården i Region Skåne Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Hur påverkar olika system av vårdval entreprenören?

Hur påverkar olika system av vårdval entreprenören? Hur påverkar olika system av vårdval entreprenören? Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs ut av Nutek

Läs mer

Vårdcentralen Ankaret

Vårdcentralen Ankaret Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Nynäshamns kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

Yttrande över betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård

Yttrande över betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 LS 1109-1204 iäwdstingsstvretsen Landstingsstyrelsen w 1 M2-20 * 014 Yttrande över betänkandet Kommunaliserad hemsjukvård

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

FÖRSLAG TILL EGET VAL - DAGLIG VERKSAMHET

FÖRSLAG TILL EGET VAL - DAGLIG VERKSAMHET 1 (8) Omsorgskontoret 2009-05-26 Dnr On 2009-58 Bilaga 1 FÖRSLAG TILL EGET VAL - DAGLIG VERKSAMHET En förutsättning för att införa Lag om valfrihetssystem, LOV är att det finns ett förfrågningsunderlag

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015 Hälsoval Blekinge

Verksamhetsberättelse 2015 Hälsoval Blekinge Bialgaa 2 Bialaga2 Verksamhetsberättelse 2015 Hälsoval Blekinge Januari 2016 Ärendenr 2016/00054 Dokumentnr 2016/00054-1 Basenhet 225 Hälsoval Blekinge Ralph Harlid Planeringsdirektör 2016-01-28 Dnr 2016/00054

Läs mer

Vårdförbundets lönepolitiska idé

Vårdförbundets lönepolitiska idé Vårdförbundets lönepolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets lönepolitiska idé Det övergripande målet för lönearbetet är en varaktig värderingsförändring av Vårdförbundets yrkesgrupper. Lönen

Läs mer

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1(6) Gråmarkerat justeras i varje uppdragsbeskrivning, enl proj Avtalsstruktur. UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1 Mål och inriktning Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra

Läs mer

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) 2016-05-25 Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) Fysioterapeuterna har tagit del av utredningens analys och förslag med stort intresse. Vi bedömer att

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Vårdval i primärvården

Vårdval i primärvården Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården

Läs mer

2013-09-23. Överenskommelsen har träffats mellan

2013-09-23. Överenskommelsen har träffats mellan Överenskommelse om en Etisk Plattform för öppenhet om kvalitet, ekonomi och anställningsvillkor hos utförare inom vård och omsorg med offentlig finansiering 2013-09-23 1 2013-09-23 Överenskommelse om

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Struktur och principer för valfrihetssystem för hemtjänst och hemsjukvård.

Struktur och principer för valfrihetssystem för hemtjänst och hemsjukvård. Sida: 1 (7) Struktur och principer för valfrihetssystem för hemtjänst. Struktur och principer för valfrihetssystem för hemtjänst.... 1 1. Inledning... 2 2. Utgångspunkter för införandet... 2 3. Förberedelser

Läs mer

Förfrågningsunderlag: Valfrihet inom hemtjänsten i Krokoms kommun. Lag om valfrihet (LOV) gällande omvårdnad och/eller service

Förfrågningsunderlag: Valfrihet inom hemtjänsten i Krokoms kommun. Lag om valfrihet (LOV) gällande omvårdnad och/eller service Förfrågningsunderlag: Valfrihet inom hemtjänsten i Krokoms kommun Lag om valfrihet (LOV) gällande omvårdnad och/eller service Innehållsförteckning 1. Administrativa föreskrifter...3 1.1. Inledning... 3

Läs mer

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling INSTRUKTION 1 (11) DEFINITIONER AV LÄKARBESÖK OCH ÖVRIGA ÅTGÄRDER FÖR LÄKARE EXKLUSIVE GULA TAXAN Läkarbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök Läkarbesök Öppenvårdsbesök på mottagning som innebär ett personligt

Läs mer

Öppna Jämförelser - Hot eller möjlighet? Daniel Örnberg Utvecklingsledare, FoU Välfärd

Öppna Jämförelser - Hot eller möjlighet? Daniel Örnberg Utvecklingsledare, FoU Välfärd Öppna Jämförelser - Hot eller möjlighet? Daniel Örnberg Utvecklingsledare, FoU Välfärd Vad är Öppna Jämförelser? Svenskt uppföljningssystem liknande system finns inom hela OECD Centralt fastlagda indikatorer

Läs mer

Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015

Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef Landstingsstyrelsen Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 År 2010 infördes Lagen om Valfrihet

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Företagande med LOV. Svend Dahl Juni 2010

Företagande med LOV. Svend Dahl Juni 2010 Företagande med LOV Svend Dahl Juni 2010 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund...3 Införandet av LOV... 4 De privata utförarna i LOV...5 Många nystartade företag tack vare LOV... 6 Positiva

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

välfärd i hela landet

välfärd i hela landet välfärd i hela landet stämmoprogram Partistämman 2015 Välfärd i hela landet Närodlad välfärd Kvaliteten i den svenska välfärden ligger i de flesta internationella jämförelser i världsklass, oavsett om

Läs mer

Bilaga 1 Listningsregler

Bilaga 1 Listningsregler Bilaga 1 Listningsregler Hälsoval Jämtlands län 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 LISTNINGSREGLER 3 1.1 MEDBORGARENS ÅTAGANDE 3 1.2 PRINCIPER FÖR MEDBORGARENS VAL 3 1.2.1 Särskilt boende 3 1.2.2 Rätt till enskilda

Läs mer

Revisionskontoret Revisorsgrupp Sydost

Revisionskontoret Revisorsgrupp Sydost Revisionskontoret Revisorsgrupp Sydost Fredrik Ljunggren 044-309 32 75 fredrik.ljunggren@skane.se MINNESANTECKNINGAR Datum 2013-03-08 1 (6) Tid 8 mars, kl 13.00-15.00 Plats Medicon Village, Lund konf rum

Läs mer

Mindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar Ökad tillgång till behandlingar Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet

Mindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar Ökad tillgång till behandlingar Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet Socialstyrelsens slutsatser Mindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar Ökad tillgång till behandlingar Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet Läkemedelshantering läggs i

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Landstingsstyrelsens protokoll

Landstingsstyrelsens protokoll Landstingsstyrelsens protokoll Sammanträdet den 10 juni 1992 K-G Holmqvist (s), ordf Lars Melin (m), ers Ann-Christine Rutqvist (c) Hans Rolfs (s) Bertil Larsson (v) Lars Brunnberg (m) Niklas Nordström

Läs mer

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Vinster i den privata vården i Malmö en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Inledning Den här rapporten handlar om våra gemensamma skattepengar och hur de används idag.

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting. Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb

Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting. Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb Antagen av Landstingsstyrelsen 2004 1(8) Förord Stockholms läns landsting (SLL)

Läs mer

Konkurrensneutralitet i VG Primärvård - Gullspång

Konkurrensneutralitet i VG Primärvård - Gullspång KKV1000, v1.1, 2009-12-14 BESLUT 2010-02-04 Dnr 451/2009 1 (7) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Konkurrensneutralitet i VG Primärvård - Gullspång Beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende

Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende 2016-04-21 1(8) Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende IVO genomförde den 21 april 2016 ett webbinarium

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Sollentuna kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Effekter av valfrihet Befolkningen vill välja vårdenhet/mottagning en majoritet anser

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Stockholms läns sjukvårdsområde

Stockholms läns sjukvårdsområde Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-

Läs mer

Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Socialt företagande Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom satsningen på socialt företagande i KAK, Köping - Arboga - Kungsör.

Läs mer

www.ljungby.se Rapport Avtalsuppföljning hemtjänst LOV 2015 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp

www.ljungby.se Rapport Avtalsuppföljning hemtjänst LOV 2015 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp www.ljungby.se Rapport Avtalsuppföljning hemtjänst LOV 2015 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 4 Metod... 4 Resultat, kommentarer

Läs mer

Krav- och kvalitetsbok Del 2 Vårdcentral Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor

Krav- och kvalitetsbok Del 2 Vårdcentral Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor Krav- och kvalitetsbok Del 2 Vårdcentral Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva vårdcentral inom Hälsoval Värmland Gäller för år 2014 1 Landstinget

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Krav- och kvalitetsbok Del 4 Tilläggsuppdrag akademiska vårdcentraler Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor

Krav- och kvalitetsbok Del 4 Tilläggsuppdrag akademiska vårdcentraler Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor Krav- och kvalitetsbok Del 4 Tilläggsuppdrag akademiska vårdcentraler Uppdrag, uppföljning och kommersiella villkor Förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva verksamhet inom Hälsoval Värmland

Läs mer

Överenskommelser om vård och omsorg för äldre, KSLrekommendation

Överenskommelser om vård och omsorg för äldre, KSLrekommendation SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-12-14 AN-2015/369.103 1 (4) HANDLÄGGARE Nilsson, Sofia Sofia.Nilsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämden Överenskommelser om vård

Läs mer

Kommittédirektiv. Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll. Dir. 2011:87

Kommittédirektiv. Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll. Dir. 2011:87 Kommittédirektiv Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll Dir. 2011:87 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:97

Regeringens proposition 2006/07:97 Regeringens proposition 2006/07:97 Avskaffande av åldersgränsen för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster Prop. 2006/07:97 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22

Läs mer

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K 8förslag för en rättvis sjukvård Du ska aldrig behöva oroa dig över att inte få

Läs mer

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten 2014. Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland. www.lio.se/studierektorskansliet

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten 2014. Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland. www.lio.se/studierektorskansliet Om ST Handledarutbildning Hösten 2014 Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland Vad styr innehållet i ST? Tvingande: Socialstyrelsens riktlinjer och allmänna råd om läkares

Läs mer