Optimisation of a method for isolation of Clostridium difficile from. faeces
|
|
- Filip Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet Examensarbete 15 poäng, Vt-10 Optimisation of a method for isolation of Clostridium difficile from faeces Angelica Nilsson Handledare: Viveca Båverud Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala Enheten för Bakteriologi
2 Abstract Clostridium difficile is a pathogen for both humans and animals and is often associated with antibiotic-associated diarrhea. Recently, several human cases of C. difficile-infection with increased mortality and morbidity have been reported. In studies performed in different countries C. difficile has been found in meat. Therefore the question whether C. difficile can be a zoonotic agent has been raised. The aim of this study was to optimize a method for isolation of C. difficile from faeces. When C. difficile is isolated from animals that do not have diarrhea the sample must be cultivated in an enrichment broth. Parameters influencing the enrichment were tested such as enrichment before and after spore selection, enrichment time, alcohol and heat chock for spore selection and if the samples had to be centrifuged or not before cultivation on agar plates. Enrichment in broth before spore selection was better than after. Heat and alcohol chock showed similar results, therefore you can chose which method you want. Cultivation from the pellet after centrifugation of the sample was better than cultivating directly from the inoculated broth. When the sample had low concentration of bacteria long enrichment time, 7 days or more, was best. The next step will be isolation of C. difficile from food-producing animals and humans and the strains will then be compared to se if the same strain is found in humans and in animals, to se if C. difficile-infection can be a zoonoz. Keywords: Cultivation, enrichment, spore selection, heat chock, alcohol chock 2
3 Introduktion När man första gången upptäckte Clostridium difficile och kunde isolera bakterien gavs den namnet Bacillus diffisilis. Bacillus fick den heta för sin morfologi, och diffisilis för att den var svår att isolera [Keel.M.K, et al., 2006]. Bacillus diffisilis bytte sedan namn till Clostridium difficile på grund av att den är strikt anaerob. Strikt anaeroba bakterier måste ha mindre än 1% syre när de ska växa medan fakultativt anaeroba bakterier kan växa i både syrefri miljö samt miljö med syre i. C. difficile är en anaerob grampositiv stav men den kan bilda sporer när det inte finns tillräckligt med näring eller när den finns i en miljö som inte gynnar tillväxten. Eftersom C. difficile bildar sporer överlever den länge i omgivningen. Vid odling på agarplattor har C. difficile-kolonierna fransig kant, och de hemolyserar inte erytrocyter. C. difficile har en karakteristisk lukt av hästgödsel. C. difficile sporerna dör inte av desinfektionsmedel och hittas därför speciellt i sjukhusmiljö där den framförallt orsakar diarré hos patienter som behandlats med antibiotika [Kuijper.E.J, et al., 2006]. C. difficile förknippades med antibiotika-associerad diarré första gången för cirka 30 år sedan [Bartlett.J.G, et al., 1978]. C. difficile-antibiotika-associerad diarré ses även hos djur [Songer.J.G 2004; Yaeger.M.J, et al., 2007; Rodriguez-Palacios.A, et al., 2007]. Diarrén uppstår när antibiotikan dödar normalfloran vilket gör att balansen i tarmfloran störs och C. difficile-sporerna kan germinera. Germinering innebär att sporer omvandlas från sporer till vegetativa celler. När sporerna har germinerat och inte har konkurrens av normalfloran växer C. difficile till och producerar toxiner som gör att man får diarré [Songer.J.G, et al., 2005]. 3
4 C. difficile producerar framför allt två toxiner, enterotoxin (toxin A) och cytotoxin (toxin B) [Poxton.I.R, et al., 2001]. Enterotoxinet gör så det bildas porer i cellernas membran vilket leder till att cellerna dör. Cytotoxinet gör så celler får ändrat cellskelett och gör bland annat så celler nekrotiseras. Båda toxinerna är skadliga för flera celltyper, de orsakar bland annat ökad vaskulär permeabilitet och inducerar även ett inflammatoriskt svar. I djurförsök har toxin A orsakat omfattande vävnadsskador och vätskeansamlingar i tarmen. Detta gör att man tror att toxin A kan ha en mer kritisk roll än toxin B vid C. difficile-antibiotika-associerad diarré [Bongaerts.G.P, et al., 1994; Poxton.I.R, et al., 2001]. Toxin A kan orsaka stora skador i tarmen utan närvaro av toxin B. Däremot har toxin B, utan närvaro av toxin A, ingen påverkan på tarmcellerna om inte cellerna redan är skadade [G.P.Bongaerts, et al., 1994]. Toxinerna kan diagnostiseras med hjälp av enzyme immunoassay. Enzyme immunoassay använder antikroppar mot toxin A och B för att påvisa om de finns. Med hjälp av PCR kan man påvisa generna för toxin A och B. Flera fall av C. difficile antiobiotika associerad diarré med ökad dödlighet, sjuklighet och återfallsrisk har rapporterats. När man isolerat och typat bakterien från fallen har man upptäckt att de framför allt tillhör ribotyp 027 [Kuijper.E.J,et al., 2006]. Ribotyp 027 har även varit en av de dominerande ribotyper som hittats hos livsmedelsproducerande djur [Rupnik.M 2007]. Ribotyp 027 producerar extra mycket toxin A och B och den producerar även ett binärt toxin. Vad det binära toxinet gör för skada är ännu inte kartlagt [Kuijper.E.J, et al., 2006]. Det som kan skilja de olika ribotyperna åt är vilka toxiner de producerar samt om de har några förändringar i generna för de olika toxinerna. I flera studier som gjorts har man hittat C. difficile i livsmedel [Jöbstl.M, et al., 2010; Rodriguez-Palacios.A, et al., 2007; Von Abercron.S.M.M, et al., 2009; Weese.J.S, et al., 4
5 2010; Weese.J.S, et al., 2009; Von Abercron.S.M.M, et al., 2009]. Man har bland annat hittat C. difficile i kyckling köpt i olika mataffärer i Kanada [Weese.J.S,et al., 2010]. C. difficile har även hittats i köttfärs [Rodriguez-Palacios.A, et al., 2007], nötkött och fläskkött [Weese.J.S,et al., 2009]. I en studie gjord i Österrike undersökte man olika produkter med animaliskt ursprung. I den studien hittade man C. difficile i köttfärs men man kunde inte hitta den i mjölk, således kan mjölk sannolikt uteslutas som smittkälla [Jöbstl.M,et al., 2010]. I Sverige har få studier gjorts angående C. difficile i olika livsmedelsprodukter. I en av studierna som gjorts i Uppsala hittade man C. difficile i kött. Det var dock betydligt lägre andel positiva prover än vad som hittats i andra länder [Von Abercron.S.M.M, et al., 2009]. På grund av att man hittat C. difficile i flera livsmedelsprodukter, framför allt kött, har man börjat undra om C. difficile skulle kunna vara en zoonos som överförs från djur till människor via livsmedel. Zoonos är en infektion som överförs mellan djur och människor. Djuren eller människorna kan vara sjuka när de överför smittan eller så kan de vara bärare utan kliniska symtom. Eftersom C. difficile är svår att odla fram från djur som inte har diarré utan bara är bärare, behöver proverna anrikas för att C. difficile ska kunna isoleras. Man måste även utföra sporselektion, vilket man gör genom etanol- eller värmechock av provet. Vid etanol- och värmechock dödar man andra bakterier samt C. difficiles vegetativa celler. Efter chocken vill man bara ha kvar C. difficile-sporer. Chocken har också den effekten att sporerna lättare germinerar och utvecklas till vegetativa celler. Sporselektion görs för att döda andra bakterier så det blir lättare att detektera C. difficile. Om inte sporselektion görs finns det risk att det växer för många olika sorters bakterier på agarplattan vilket gör det svårt att se förekomst av C. difficile. Det är bara sporer som överlever sporselektion, i normalfloran i tarmen finns det inte så många bakteriearter som är sporformande. 5
6 I detta projekt var syftet att få fram en bra anrikningsmetod för odling av C. difficile från faeces från djur som kan vara bärare av bakterien i låga koncentrationer. I andra studier som gjorts har isoleringen av C. difficile skett på många olika sätt angående anrikningstid, chock före eller efter anrikning, värme- eller etanolchock, centrifugering eller inte före odling på agarplattor med mera [Arroyo.L.G, et al., 2005; Hammitt.M.C, et al., 2007; Jöbstl.M, et al., 2010; Rodriguez-Palacios.A, et al., 2007; Weese.J.S, et al., 2009; Weese.J.S, et al., 2010; Yaeger.M.J, et al., 2007]. Efter att en isoleringsmetod tagits fram ska stammar isoleras. Man ska sedan, med hjälp av molekylära subtypningsmetoder, jämföra olika stammar och se ifall samma stammar finns hos människor som hos livsmedelsproducerande djur. De parametrar som testades i det här projektet var; ska buljongen med anrikat provmaterial centrifugeras och ska utodling av pellet ske eller ska man odla direkt från buljongen? Ska chocken ske före eller efter anrikning i buljongen? Ska etanolchock eller värmechock användas, samt vilka tider för värmechock? Hur lång tid ska proverna anrikas i buljongen? 6
7 Material och metod Provmaterial Tre kolonier av Clostridium difficile stam CCUG 4938 (erhållna från Culture collection, University of Gothenburg) sattes i Fastidious anaerobe broth (FAB) som inkuberades anaerobt (<1% syre; 9-13% koldioxid) 37C i 4 dagar för att få fram C.difficile-sporer som ingick i simulerade provet, beskrivet nedan. För att få med vegetativa celler togs 3 kolonier från agarplatta med C. difficile-stam och blandades med inkuberade buljongen, vilket resulterar i en blandning av sporer och vegetativa celler som används för att spika prover, se nedan. Simulerat prov: Faeces, färsk eller fryst C. difficile-fri faeces från 2 friska mjölkkor, spikades med C. difficile sporer och vegetativa celler, se ovan. Blindtarmsinnehåll från kyckling analyserades när en metod tagits fram. Räkning av bakterier För att veta vilken koncentration av C. difficile man hade i det simulerade provet räknades bakterierna. Stamlösningen var FAB med tillsatta C. difficile sporer och vegetativa celler. Stamlösningen späddes med FAB, varje spädning odlades ut på två Fastidious anaerob agar plattor (FAA) och inkuberades anaerobt 37C i 2 dagar. Efter inkuberingen räknades kolonierna på varje platta och ett medelvärde från de två plattorna för varje spädning räknades ut. Koncentrationen i stamlösningen räknades sedan ut. Odling av prov 7
8 0,11g simulerat prov tillsattes per ml C. difficile buljong med 0,1% taurocholate, 250mg/l D- cykloserin och 8mg/l cefoxitin. Olika parametrar som testades Två chockmetoder för sporselektion av C. difficile testades, etanol- och värmechock. Parametrar som om chocken skulle göras före eller efter anrikning, om man skulle centrifugera och odla pelleten eller odla 10µl direkt från anrikningsbuljongen testades. Olika tider för värmechock testades också. Även olika många dagar för anrikning testades. Anrikningstid 1-8 och 10 dagar innan chock testades. På de prover där olika anrikningstider testades gjordes enbart värmechock efter anrikning och centrifugering med utodling av pellet. Alla tester gjordes i duplikat. Avläsningen innebar att växt av kolonier studerades och jämfördes mellan de olika agarplattorna, och på så sätt se vart det växt mest och vilket alternativ som var bäst. Etanolchock Lika stor volym prov som 96% etanol blandades och inkuberades 60min i rumstemperatur. Direktodling på 10µl av provet gjordes på taurocholat cykloserine cefoxitin fruktos agar platta (TCCFA). Prover centrifugerades även vid 3800g i 10min och bakteriepelleten odlades på TCCFA. Antibiotikan i agarplattan användes för att göra plattan mer selektiv, den hämmar andra bakterier som eventuellt fanns kvar efter sporselektionen. TCCFA-plattorna inkuberades anaerobt 37C i 2 dagar och lästes sedan av. Om etanolchocken gjordes efter anrikning inkuberades proverna 4 dagar först. Om chocken gjordes före anrikning, centrifugerades proverna efter etanolchocken och supernatanten hälldes bort och ny C. difficile buljong tillsattes. Proverna inkuberades sedan anaerobt 37C i 4 dagar varefter odling 8
9 på TCCFA-platta av pellet och 10µl prov gjordes. TCCFA-plattorna inkuberades anaerobt 37C i 2 dagar varefter avläsning gjordes. Värmechock Prover sattes i ett 70C vattenbad och togs upp efter 15min, 30min och 60min. Direktodling på 10µl av provet gjordes på TCCFA-plattor. Prover centrifugerades även 3800g i 10min och pelleten odlades på TCCFA. Plattorna inkuberades anaerobt 37C i 2 dagar varefter avläsning gjordes. Om värmechocken gjordes efter anrikning inkuberades provet 4 dagar först. Om chocken gjordes före anrikning, inkuberades proverna efter värmechocken anaerobt 37C i 4 dagar varefter odling på TCCFA-plattor av pellet eller 10µl prov gjordes. TCCFA-plattorna inkuberades anaerobt 37C i 2 dagar varefter avläsning gjordes. 9
10 Resultat Syftet med arbetet var att få fram en optimal metod för isolering av Clostridium difficile från faeces. Olika parameterar inom metoden testades såsom etanol- och värmechock för sporselektion, olika antal dagar för anrikning, om sporselektionen skulle ske före eller efter anrikning, om proverna skulle centrifugeras eller inte före utodling. Jämförelse etanol- och värmechock samt olika tider för värmechock och centrifugering eller inte före utodling Denna test utfördes i frånvaro av faeces utan bara med FAB med tillsatt C. difficile. Först testades olika tider för värmechock samt jämförelse mellan värmechock och etanolchock. Dessa prover odlades direkt från provet samt centrifugerades. För värmechocken testades inkubering 70C i vattenbad i 15, 30 och 60min. 15 och 30min var likvärdiga medan det växte mindre på de plattor för prover som värmechockades 60min. Etanolchock och värmechock var likvärdiga, chockerna gjordes efter anrikning i 4 dagar. På de prover som centrifugerades före odling på platta växte det mer C. difficile än på de man ej centrifugerade. Efter detta försök valdes 30min ut som tid för värmechock vid fortsatta experiment. Jämförelse etanol/värmechock samt centrifugering eller ej vid utodling av spikade faecesprover Vid detta experiment gjordes ett simulerat prov genom att faeces, som varit fryst, spikades med C. difficile. Etanol- och värmechock gjordes före och efter anrikning, anrikningen var 4 dagar. Proverna jämfördes även avseende centrifugering eller inte före odling på agarplatta. Etanol- och värmechock var likvärdiga även i detta experiment. Centrifugering var bättre även 10
11 i detta experiment. Inför nästa experiment valdes odling direkt från prov bort och alla prover centrifugerades innan odling på agarplattor. Jämförelse etanol/värmechock samt chock före eller efter anrikning för spikade faecesprover Denna gång gjorde man på samma sätt som i föregående experiment fast man centrifugerade alla prov innan utodling. Utodling direkt från provet hoppades över, färsk faeces i stället för fryst användes. Koncentrationen bakterier i faeces var cirka 1,17*10 4 Coloni forming Unit/g faeces(cfu/g faeces). Etanolchock och värmechock var likvärdiga. Chock efter anrikning var bättre än chock före anrikning då det växte mer C. difficile på de plattor där proven hade anrikats innan sporselektion. Chock före anrikning valdes bort inför nästa experiment. Värmechock valdes ut som chockmetod på grund av att den var enklare att utföra. Jämförelse för olika antal anrikningsdagar för spikade faecesprover De olika antal dagar som testades för anrikning var 1, 2, 3, 8 och 10 dagar. Denna gång sänktes koncentrationen bakterier i simulerat prov till cirka 4050 CFU/g faeces. Efter 1, 2 och 3 dagars anrikning växte få kolonier på plattorna; cirka 5, 10 respektive 30 kolonier. Efter 8 och 10 dagars anrikning växte det kolonier över hela plattan. Experimentet gjordes om fast med andra anrikningstider, 4-8 dagar och bakteriekoncentrationen sänktes ytterligare till cirka 2430 CFU/g faeces, för att se hur låg koncentration C. difficile man kan ha i provet och fortfarande kunna detektera dem. Efter 4 och 5 dagars anrikning växte det få kolonier på plattorna. Efter 6, 7 och 8 dagars anrikning hade det växt ungefär lika mycket på plattorna. 11
12 Sammanfattning metod Den färdiga metoden blev att anrikning sker i 7 dagar eller mer varefter sporselektion med värmechock 70C i 30min utförs. Proverna centrifugerades sedan 3800g i 10min följt av odling av pelleten på agarplatta. Agarplattorna inkuberas sedan anaerobt minst 2 dagar varefter avläsning sker. Odling för C. difficile från blindtarm från kyckling Blindtarmsinnehåll från kyckling, cirka 1g sattes i 9ml C. difficile-buljong. Proverna anrikades sedan anaerobt i 37C i 8 dagar. Därefter utfördes värmechock (70C i 30min), centrifugering 3800g i 10min och utodling av pellet på TCCFA-plattor. Plattorna inkuberades anaerobt i 37C och lästes av efter 2 dagar. Kolonier med karakteriskt utseende renodlades på FAA-plattor och sparades därefter i -70C för senare karakterisering. Det odlades blindtarmsprover från 116 kycklingar från 49 olika gårdar. Hos 3 av dessa 116 blindtarmsprover påvisades växt av C. difficile. 12
13 Diskussion Syftet med projektet var att få fram en bra metod att isolera Clostridium difficile från friska djurs faeces där koncentrationen av C. difficile är låg. För att få en överblick över hur andra hade gjort för att isolera C. difficile gjordes en litteraturstudie. Slutsatsen ifrån tidigare studier var att alla hade använt varierande metoder. En begränsning behövde därför göras i projektet angående de olika parametrarna i metoden. I andra studier har olika anrikningsbuljonger använts. Vid val av anrikningsbuljong för denna studie, till vilket proverna skulle tillsättas valdes Clostridium difficile buljong, med 0,1% taurocholate, 250mg/l D-cykloserin och 8mg/l cefoxitin, på grund av att det fanns på substratavdelningen samt hade använts vid tidigare projekt och fungerat bra. Taurocholat tillsätts för att det stimulerar germineringen av sporer till vegetativa celler [Wilson.K.H, 1983]. Cefoxitin och D-cykloserin är antibiotika som tillsätts för att hämma växt av andra bakterier. De flesta bakterier är kännsliga mot Cefocitin och D-cykloserin. C.difficile är resistent mot dessa antibiotika. När tid för anrikning i buljong skulle väljas ut var det svårare för metoderna i tidigare studier hade använt 2 dagar som minst och 15 dagar som längst för anrikning före utodling på agarplatta [Arroyo.L.G, et al., 2005; Jöbstl.M, et al., 2010; Rodriguez-Palacios.A, et al., 2007; Rodriguez-Palacios.A, et al., 2009; Weese.J.S, et al., 2009; Weese.J.S, et al., 2010]. På grund av detta valdes 1-8 och 10 dagar anrikning ut för att testas då låg koncentration C. difficile i prov leder till att det kan behövas längre anrikningstid. Sporerna i provet måste hinna germinera och utvecklas till vegetativa celler och sedan växa tills det blir så hög koncentration av bakterier i buljongen att näringen tar slut så nya sporer utvecklas. Detta gäller om man gör sporselektion efter anrikning. Om man inte inkuberat provet tillräckligt lång tid är risken att det finns så få sporer i provet att det inte är detekterbart. Om man gör 13
14 sporselektion före anrikning måste det finnas tillräckligt med sporer i provet från början och de behöver sedan lång tid på sig att växa till i buljongen. Sporselektion före eller efter anrikning är också något som varierar från studie till studie och ingen har publicerat att de testat vilket som är bäst. Därför valdes detta också ut som en parameter för testning. När sporselektion före eller efter anrikning testades var hypotesen innan att det skulle vara bättre att anrika före sporselektion då det kan finnas låg koncentration av C. difficile i proverna. En nackdel med sporselektion före anrikning är att om det bara finns vegetativa celler i provet så dör de vid sporselektionen. Anrikning före sporselektion visade sig vara bättre, vilket konfirmerar att C. difficile normalt även förekommer som sporform i faeces. Hypotesen angående om centrifugering eller inte av anrikningsbuljongen skulle göras före utodling på agarplatta var att centrifugering skulle vara bättre. Detta visade sig vara sant. Vid centrifugeringen valdes 3800g i 10min för det var vad som använts mest i tidigare studier [Arroyo.L.G, et al., 2005; Jöbstl.M, et al., 2010; Rodriguez-Palacios.A, et al., 2007; Weese.J.S, et al., 2009]. Eftersom det förväntas vara låg koncentration av C. difficile i proverna var hypotesen att lång anrikningstid av provet i buljong behövdes för att kunna detektera C. difficile. Det visade sig att lång anrikningstid var bra. Men när man kom till en viss gräns fick man samma resultat då spelade det ingen roll om man förlängde några dagar. I denna studie var det 7 dagar som var gränsen. Angående värme- och etanolchock som sporselektion fanns ingen hypotes innan om vilket som skulle vara bäst. Här visade det sig att det växte lika mycket C. difficile på plattorna oavsett metod. Således kan man välja vilken metod man vill utifrån vad somär mest praktiskt för laboratoriet. Värmechock valdes i detta fall istället för etanolchock. Värmechock valdes på grund av att den går snabbare att utföra, framförallt för att man inte behöver tillsätta etanol 14
15 och blanda. Om man har många prover tar etanolchock mycket längre tid än värmechock där man bara behöver sätta ner proverna i ett vattenbad. Den slutgiltiga metoden efter våra studier blev anrikning i 7 dagar eller mer. Anrikningen följdes av värmechock, 70C i 30min (man kan även göra etanolchock). Proverna centrifugerades sedan och pelleten odlades ut på TCCFA-platta som inkuberades anaerobt i 2 dagar. Nackdelen med beskriven metoden för isolering av C. difficile är att det är lång anrikningstid. Det finns inga andra metoder för anrikning av C. difficile som är kortare och som visat sig vara bättre. Det är heller inte bråttom med isoleringen av C. difficile i denna studie då djuren inte är sjuka. I denna studie analyserades 116 prover från kycklingblindtarmar. Av dessa växte det C. difficile på 3 plattor. Antalet positiva prover var lågt, 2.6%. Det kan bero på att det används lite antibiotika inom fjäderfäproduktionen i Sverige. När man isolerat C. difficile i köttprodukter i andra länder har man hittat mer C. difficile. I Kanada hittades C. difficile i cirka 20% av prover med köttfärs [Rodriguez-Palacios.A, et al., 2007]. I en annan studie gjord i Kanada hittades C. difficile i cirka 10% av proverna [Weese.J.S, et al., 2009]. De prover som C. difficile detekterades i renodlades och stammarna nedfrystes i 70C för att kunna analyseras vid senare tillfälle. På de stammar som hittats ska multipel-locus variable-numer tandem repeat analysis (MLVA) utföras under MLVA är en molekylär subtypningsmetod. Samtidigt som MLVA utförs på stammar isolerade från djur ska det utföras på stammar som isolerats från människor. Resultaten ska sedan jämföras för att se om det finns samma stammar hos djur som hos människor. Detta gör man för man vill ta reda på om C. difficile kan vara en zoonos och smitta från djur till människa via livsmedel. Gris- och nötprover ska även testas, detta ska göras under
16 Referenser Arroyo.L.G, Rousseau.J, Willey.B.M, et al., (2005), Use of a selective enrichment broth to recover Clostridium difficile from stool swabs stored under different conditions. Journal of Clinical Microbiology (43:10), Bartlett.J.G, Chang.T.W, Gurwith.M, et al., (1978), Antibiotic-associated pseudomembranous colitis due to toxin-producing clostridia. The New England Journal of Medicine (298:10), Bongaerts.G.P, Lyerly.D.M, (1994), Role of toxins A and B in the pathogenesis of Clostridium difficile disease. Microbial Pathogenesis (17:1), Hammitt.M.C, Bueschel.D.M, Keel.M.K, et al., (2007), A possible role for Clostridium difficile in the etiology of calf enteritis. Veterinary Microbiology (127:3-4), Jöbstl.M, Heuberger.S, Indra.A, et al., (2010), Clostridium difficile in raw product of animal origin. International Journal of Food Microbiology (138:1-2), Keel.M.K, Songer.J.G, (2006), The comparative pathology of Clostridium difficile-associated disease. Veterinary Pathology (43:3), Kuijper.E.J, Coignard.B, Tüll.P, (2006). Emergence of Clostridium difficile-associated disease in North America and Europe. Clinical Microbiology and Infection (12:6),
17 Kuijper.E.J, van den Berg.R.J, Debast.S, et al., (2006). Clostridium difficile Ribotype 027, toxinotype III, the Netherlands. Emerging Infectious Disease (12:5), Poxton.I.R, McCoubrey.J, Blair.G, (2001), The pathogenicity of Clostridium difficile. Clinical Microbiology and Infection (7:8), Riley.T.V, Brazier.J.S, Hassan.H, et al., (1987), Comparison of alcohol shock enrichment and selective enrichment for the isolation of Clostridium difficile. Epidemiology and Infection (99:2), Rodriguez-Palacios.A, Reid-Smith.R.J, Staempfli.H.R, et al., (2009), Possible seasonality of Clostridium difficile in retail meat, Canada. Emerging Infectious Disease (15:5), Rodriguez-Palacios.A, Staempfli.H.R, Duffield.T, et al., (2007), Clostridium difficile in retail ground meat, Canada. Emerging Infectious Disease (13:3), Rupnik.M, (2007), Is Clostridium difficile-associated infection a potentially zoonotic and foodborne disease?. Clinical Microbiology and Infection (13:5), Songer.J.G, (2004), The emergence of Clostridium difficile as a pathogen of food animals. Animal Health Research Reviews (5:2), Songer.J.G, Anderson.M.A, (2005), Clostridium difficile: An important pathogen of food animals. Anaerobe (12:1),
18 Von Abercron.S.M.M, Karlsson.F, Wigh.G.T, et al., (2009), Low occurrence of Clostridium difficile in retail ground meat in Sweden. Journal of Food Protection (70:8), Weese.J.S, Avery.B.P, Rousseau.J, et al., (2009), Detection and enumeration of Clostridium difficile spores in retail beef and pork. Applied and Environmental Microbiology (75:15), Weese.J.S, Reid-Smith.R.J, Avery.B.P, (2010), Detection and characterization of Clostridium difficile in retail chicken. Letters in Applied Microbiology (50:4), Wilson.K.H, (1983), Efficiency of various bile salt preparations for stimulation of Clostridium difficile spore germination. Journal of Clinical Microbiology (18:4), Yaeger.M.J, Kinyon.J.M, Songer.J.G, (2007), A prospective, case control study evaluating the association between Clostridium difficile toxins in the colon of neonatal swine and gross and microscopic lesions. Journal of Veterinary Diagnostic Investigation (1:19),
Bestämning och identifiering av bakterien Clostridium perfringens. Koloniräkningsteknik.
Ansvarig Marjaana Hakkinen, Sida/sidor 1 / 6 Bestämning och identifiering av bakterien Clostridium perfringens. Koloniräkningsteknik. 1 Metodreferenser och avvikelser ISO 7937:2004 (SC 37 C/20 h ingjutning,
Läs mer1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7
1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...
Läs merErik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi
Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste
Läs merDetektion och identifiering av bakterien Listeria monocytogenes
Sida/sidor 1 / 8 Detektion och identifiering av bakterien Listeria monocytogenes 1 Metodreferenser och avvikelser NMKL 136:2010 ISO/DIS11290-1:2014 (1/2 Fraser 30 C / 24+2 h, ALOA och LMBA 37 C / 24-48
Läs merDetektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av Borrelia burgdorferi IgG med hjälp av ELISA Årskull: Laborationsrapport i immunologi termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:
Läs merGymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos
- Anna Goos Innehållsförteckning Inledning Sida 2 Syfte Sida 3 Teori Sida 3-5 Vad är ESBL? Sida 3 Hur hittar man ESBL (hur screenar man efter ESBL-producerande bakterier)? Sida 3 Vad är lappdiffusion?
Läs merClostridium difficile i sjukvården
Clostridium difficile i sjukvården Clostridium botulinum Toxinet orsakar boutulism - muskel- och andningsförlamande tillstånd. Bla vid dåligt konserverad mat. Botox! Clostridium perfringens vanlig, förekommer
Läs merLAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli
Institutionen för biokemi och biofysik LAB 12 Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Basåret 2012 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj Basår) INTRODUKTION I denna laboration ska vi
Läs merEqualis kvalitetssäkringsprogram 2018
Equalis kvalitetssäkringsprogram 2018 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus Christina Welinder Olsson Equalis användarmöte 12 mars 2019 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus MRSA 2018:01A-E Molekylärbiologisk
Läs merVetenskaplig rapport
Vetenskaplig rapport Frågeställning: Behövs handsprit för att man ska hålla en god handhygien? Emma Berndtsson Gunnesboskolan 9B Skapad vecka 20 17/521/5 Handledare: Annika Berndtsson Huvudlärare: Pernilla
Läs merInnehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4
08/11 2013 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Förekomst 2 Vad är Sårbotulism? 2 Symptom 3 Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 Ifall du tror du blivit smittad 4 Botemedel 4 Juridik 5
Läs merVinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska
Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka
Läs merClostridium difficile diagnostik. Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö
Clostridium difficile diagnostik Lucía Ortega Klinisk Mikrobiologi Växjö Clostridium difficile Anaerob, gram positiv stav Sporbildande Producerar toxiner som A och B Orsakar diarré/kolit Indikation: Diarre
Läs merBestämning av presumtiv Bacillus cereus och sporer. Koloniräkningsteknik.
Ansvarig Tuula Johansson Sida/sidor 1 / 5 Bestämning av presumtiv Bacillus cereus och sporer. Koloniräkningsteknik. 1 Metodreferenser och avvikelser ISO 7932:2004 (Mossel 30 C / 24 48 h, nöt- eller fårblodagar
Läs merSolowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a
Läs merLivsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade
Läs merMervärden i svensk kycklingproduktion
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk kycklingproduktion Kommunikationen av svenska mervärden är en del av Jordbruksverkets arbete med hållbar produktion och konsumtion
Läs merUpphäver / Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets cirkulär nr 199 av den 14 maj 1982 om bakteriologisk undersökning vid köttbesiktning
J 56 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET BESLUT nr 1/VLA/2000 Datum 4.2.2000 Dnr 932/00-99 Ikraftträdelse- och giltighetstid 14.2.2000 - tillsvidare Upphäver / Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets cirkulär
Läs merClostridium difficile diarré (CD)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer
Läs merKoll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun
Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016 Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Under januari 2016 genomförde livsmedelsavdelningen på förvaltningen
Läs merDupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar
Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett
Läs merI PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi
Läs merWebbregistrering pa kurs och termin
Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan
Läs merKontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012
Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren
Läs merETT SÄKERT ÄVENTYR! Vaccin finns mot några av de sjukdomar som sprids via mat och vatten så som kolera, hepatit A och tyfoidfeber.
ETT SÄKERT ÄVENTYR FRÅN SEMESTER TILL KAOS Kolera kan smitta via vatten, mat och dålig handhygien. Den som är smittad vet inte alltid om det utan kan istället vara passiv bärare av sjukdomen och smitta
Läs merMönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1
Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda
Läs merSjälvkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015
Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car
Läs merStora utmaningar för vård och omsorg
Stora utmaningar för vård och omsorg Nya hjälpmedel behövs Förebyggande åtgärder allt viktigare Hygien Mindre antibiotika minskar risken för resistenta bakterier Kan spara mycket lidande för den enskilde
Läs merNorvid norovirus i svenska råvattentäkter
Norvid norovirus i svenska råvattentäkter Fredrik Nyström, Elisabet Athley, Per Ericsson, Peder Häggström, Britt-Marie Pott, Johanna Ansker, och Per-Eric Lindgren Nationell Dricksvattenkonferens, 17 april
Läs merKlimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet
1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,
Läs merBilaga 5 till rapport 1 (5)
Bilaga 5 till rapport 1 (5) EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år en systematisk litteraturöversikt, rapport 290 (2018) Bilaga 5 Granskningsmallar Instruktion för granskning
Läs merKryptosporidier parasiter som angår oss alla!
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN parasiter som angår oss alla! 1 & Charlotte Silverlås 1,2 camilla.bjorkman@slu.se 1 Inst. för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU),
Läs merMeddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi
Datum 2013-05-28 Meddelande 3/2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Ny provtagningsanvisning för Clostridium difficile i Sörmland Sedan ett par veckor har mikrobiologen i
Läs merCELLODLINGSHANDLEDNING
CELLODLINGSHANDLEDNING inom kursen Morfologisk metodik och Cellodling, 7.5hp Göteborg 2014-08 Ali-Reza Moslemi och Inger Johansson LABORATION: TILLVÄXTKURVA PÅ AGS-CELLER INTRODUKTION Sterilarbete och
Läs merPenicillinallergi hos barn
Penicillinallergi hos barn Misstänkt betalaktamöverkänslighet Dan Gustafsson Allergicentrum ÖLL Strategi ACÖ skall kännetecknas av hög kompetens i allergi frågor vad avser såväl hälsofrämjande, preventiva
Läs merRekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om
Läs merSolgerd Gotvik. Nybliven pensionär
2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har
Läs merIs i livsmedelsanläggningar
Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter Syfte Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning undersöka den mikrobiologiska kvaliteten på
Läs merSmittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Läs merAnolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt.
Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt. Dina djur mår bättre med rent dricksvatten. Och de producerar bättre! Rent dricksvatten är en förutsättning
Läs mer(Aloe vera L.) Downloaded from jcb.sanru.ac.ir at 20: on Thursday October 24th Liliaceae
71... 1390 /7 / / (Aloe vera L.) 2 2 1..... (Aloe vera L.).... MS (2 ). P (1 ) I (0/25 ) -1-2 90/12/21 : 89/6/22 : IAA (0/1 ) (0/5 0/2 ) Kin (1-0/5 ). I (1 ) (1-0/2 ). 10/66 1/36 (2 ) + Kin (0/5 ) + (2
Läs merProvtagningsanvisning för Anaerob odling och Actinomyces/ Nocardia. Avgränsning/Bakgrund
Sidan 1 av 5 Avgränsning/Bakgrund Anaeroba infektioner är ofta blandinfektioner med fakultativt anaeroba och aeroba bakterier. Dessa infektioner är oftast endogena och uppstår i närheten av områden där
Läs merInfluensa och campylobacter i Kambodja. Smittspridning mellan människor och djur
Influensa och campylobacter i Kambodja Smittspridning mellan människor och djur 2 Författare: Leg. Veterinär Kristina Osbjer och Professor Ulf Magnusson, Inst. för Kliniska vetenskaper, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merFiltrering av mjölk för analys av Bacillus cereussporer och Clostridium tyrobutyricum-sporer
Branschintern Rapport nr 7024-I 2003-10-06 Filtrering av mjölk för analys av Bacillus cereussporer och Clostridium tyrobutyricum-sporer Kerstin Ekelund, Hiroshi Ogura, Irena Ollermark, Amanda Monthán,
Läs merVi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?
Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel
Läs merNobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012. John B. Gurdon och Shinya Yamanaka. för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens
PRESSMEDDELANDE 2012 10 08 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2012 gemensamt tilldelas John B. Gurdon och Shinya Yamanaka för upptäckten
Läs merVätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the
Läs merOlika uppfattningar om torv och
Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar
Läs merHej! Det var allt för denna gång. Ha en trevlig helg! Med vänlig hälsning. Thomas
Hej! Denna vecka har jag ägnat en del tid till att lära mig namnen på alla elever i årskurs 4. Det har gått bra, men känner mig inte helt klar. Jag är under inlärning just nu och jag repeterar för fullt.
Läs merBestämning av koagulaspositiva stafylokocker. Koloniräkningsteknik.
Ansvariga Hakola Satu, Sida/sidor 1 / 5 Bestämning av koagulaspositiva stafylokocker. Koloniräkningsteknik. 1 Metodreferenser och avvikelser ISO 6888-1:1999,/ Amd 1:2003, variation. (Baird-Parker 37 C
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Läs merBAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Läs mer1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?
Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31
Läs merbalans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45
balans Serie 7 - The best working position is to be balanced - in the centre of your own gravity! balans 7,45 balans dynamic seating system TM Wheelbase aluminium Hjulkryss aluminium Back support upholstered,
Läs merExpression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis
UNIVERSITETET I LINKÖPING Proteinkemi Kemiavdelningen 2011-02-04 Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis Produktion av FABP i E. coli bakterier
Läs merJohan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of
Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of Clinical and Experimental Medicine Vinterkräksjukan
Läs merEnkät om antibiotika. Volym 1 (2500 st): 0001 2500
Enkät om antibiotika Volym 1 (2500 st): 0001 2500 Enkät om antibiotika Enkät om antibiotika Enkät om antibiotika Du har blivit utvald att delta i en enkätstudie gällande uppfattningar och förväntningar
Läs merAtt leva med knappa ekonomiska resurser
Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva
Läs merBakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt
Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm
Läs merIsolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,
Läs merIsolda Purchase - EDI
Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merSelektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.
Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas
Läs merValidering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?
Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merPROJEKT. Salladbufféer
PROJEKT Salladbufféer Självplock Rapport avseende tillsynsprojekt 2015 Syfte Undersöka hantering och hygien på salladsbufféer med självplock främst med avseende förvaringstemperatur, redskap, rengöring
Läs merRESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr
Läs mer00-1595. Fiat 500 2007» Fiat Panda / 4x4 2003» Fiat Panda 4x4 Climbing / 4x4 Cross 20033» 619-0300
00-1595 120 Fiat 500 2007» Fiat Panda / 4x4 2003» Fiat Panda 4x4 Climbing / 4x4 Cross 20033» 619-0300 rev. 2014-04-04 DC Congratulations on purchasing an ATS towbar Alexo Towbars Sweden offer quality towbars
Läs merClostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar
Clostridium difficile Epidemiologi virulenta och spridningsbenägna CDstammar i Sverige och Europa Thomas Åkerlund Barbro Mäkitalo 20150416 Clostridium difficile syfte med presentationen Övervakning och
Läs merVRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se
VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några
Läs merSjukdomar hos får. Mariannelund 2014-03-17 Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV
Sjukdomar hos får Mariannelund 2014-03-17 Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV Fårhälsovården för friska får och lamm i en sund och lönsam djurhållning www.svdhv.se Dagens ämnen: Juverinflammation
Läs merSTATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning
Läs merPROJEKTINRIKTAD KONTROLL I NORRBOTTEN 2015. Kontroll av salladsbufféer
PROJEKTINRIKTAD KONTROLL I NORRBOTTEN 215 Kontroll av salladsbufféer Sammanfattning I samband med en länsträff för Norrbottens län den 18 februari 215 beslöts att ett projekt skulle utföras i syfte att
Läs merStiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
Läs merPRESS FÄLLKONSTRUKTION FOLDING INSTRUCTIONS
PRESS FÄLLKONSTRUKTION FOLDING INSTRUCTIONS Vänd bordet upp och ner eller ställ det på långsidan. Tryck ner vid PRESS och fäll benen samtidigt. Om benen sitter i spänn tryck benen mot kortsidan före de
Läs merAntibiotika Strama. Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten
Antibiotika Strama Stephan Stenmark Smittskyddsläkare Ordförande i Strama Västerbotten MRSA hos grisar med smitta till människor i Danmark Ten of the 154 cutting boards taken from the hospital kitchen
Läs merUndersökning av glass i Landskrona kommun 2008
Miljöförvaltningen Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008 Praktikanter: Nina Heinesson Katerina Katsanikou Handledare: Ingela Pålsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen Rapport 2008:11 261 80 Landskrona
Läs merDatum 130813 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang, 8 poäng. Ulla Ericsson, 6 poäng Karin Franzen, 7 poäng Rolf Pettersson, 6 poäng
Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1001 Kursansvarig: Siw Lunander Datum 130813 Skrivtid 240 minuter Totalpoäng: 50 poäng Bengt Löfstrand, 1 Charlotte Sahlberg Bang,
Läs merImmunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.
Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig
Läs mer30. Undersökning av aminosyror i surkål
30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning
Läs merProjektrapport 2011: Salmonella i grönsaker
Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1
Läs merSlutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Läs merKarin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson. Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping
Manual för analys av bakteriehalt i vatten: totalhalt - bestämning med ingjutningsmetoden, koliforma bakterier och E.Coli - bestämning med membranfiltermetoden. Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson
Läs merFlanksnitt som alternativ till linea-albasnitt vid ovariohysterektomi av tik
Flanksnitt som alternativ till linea-albasnitt vid ovariohysterektomi av tik Marie Hansson Handledare: Elisabeth Persson Inst. för anatomi och fysiologi Bitr. handledare: Hilkka Nurmi-Sandh Inst. för kirurgi
Läs merCellskada och manipulering av cellers känslighet för stress
Cellskada och manipulering av cellers känslighet för stress Bakgrund En cellskada kan uppstå på många olika sätt, till exempel exponering för kemikalier, värme, kyla, hypoxi, ischemi eller strålning. Hur
Läs merKonsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH
Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,
Läs merQuestionnaire for visa applicants Appendix A
Questionnaire for visa applicants Appendix A Business Conference visit 1 Personal particulars Surname Date of birth (yr, mth, day) Given names (in full) 2 Your stay in Sweden A. Who took the initiative
Läs merFråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 040622 Fråga 1 a Gram-positiva bakterier har en tjockare cellvägg än Gram-negativa. b Gram-positiva bakterier har ett yttermembran utanför peptidoglykanet c Gram-karaktäriseringen
Läs merSäkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan. med undantag av genetiskt modifierade organismer (GMM)
Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan med undantag av genetiskt modifierade organismer (GMM) 1. Introduktion har stor betydelse för hälsa och sjukdom vissa används vid tillverkning
Läs merInför nationella proven i Biologi
Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas
Läs merMagsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Magsjuka Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Smittsam magsjuka Bakom symtom kan finnas mycket Kräver snabba reflexer Kräver läkarbedömning Ring vårdhygien + MAS tel:0498-268047 Smittväg från tarm till
Läs merMeddelande 3/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi. Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis.
Datum 2010-03-19 Meddelande 3/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis. Under april månad kommer ett nytt system för analys av
Läs merCollaborative Product Development:
Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merApotekets råd om. Mask hos katt
Apotekets råd om Mask hos katt I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask är mycket ovanligt på katter i vårt land, men kan förekomma utomlands. En katt kan ha mask utan synbara
Läs merLilla PubMed-lathunden
Lilla PubMed-lathunden Om databasen PubMed PubMed är en databas som produceras av National Center for Biotechnology Information (NCBI) vid National Library of Medicine (NLM) i USA. Det är den största databasen
Läs merHarmonisering av metoder för odling av högpatogena bakterier på BSL-3 laboratorium - selektivitet och anrikning vid odling av Bacillus
Projektrapport Harmonisering av metoder för odling av högpatogena bakterier på BSL-3 laboratorium - selektivitet och anrikning vid odling av Bacillus Johanna Thelaus, Emelie Näslund Salomonsson, Anna-Lena
Läs merFade to Green. stegen mot grönare hudvårdsprodukter. Tomas Byström Produktutvecklare. Grönt ljus för Grön kemi? 2011-03-23
Fade to Green stegen mot grönare hudvårdsprodukter Tomas Byström Produktutvecklare Grönt ljus för Grön kemi? 2011-03-23 Kort om ACO Hud ACO grundades 1939 ACO Hud sedan mitten av 1980-talet Numer ägare
Läs mer