Stress i fastighetsmäklarbranschen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stress i fastighetsmäklarbranschen"

Transkript

1 Stress i fastighetsmäklarbranschen En kvalitativ studie om hur fastighetsmäklare upplever stress i sitt arbete Stress in the real estate brokerage industry A qualitative study of how real estate agents experience stress in their work Elin Jarl & Nathalie Vanek Fastighetsvetenskap Kandidatnivå 15 hp VT 2014 Handledare: Björn Carlsson

2 Sammanfattning Syftet med studien är att öka förståelsen för den enskilda fastighetsmäklarens upplevelse av stress med fokus på provisionsbaserad lön och konkurrens. Det empiriska materialet, som består av insamlad information från tolv kvalitativa intervjuer, har analyserats utifrån den teoretiska referensramen. Med hjälp av detta tillvägagångssätt har studiens frågeställning besvarats. Undersökningens resultat tyder på att stress är vanligt förekommande i fastighetsmäklarbranschen. Provisionsbaserad lön och hård konkurrens leder ofta till ekonomisk oro och stress. Trots en negativ inverkan kan dessa faktorer även bidra till ökad motivation och bättre prestationer. Enligt studiens resultat är provisionsbaserad lön den vanligaste källan till stress och nära sammankopplad med flera andra stressframkallande faktorer, däribland konkurrens. Som lösning för att minska stressen gav intervjudeltagarna förslaget att komplettera den rörliga provisionsbaserade lönen med en mindre fast del. Nyckelord: fastighetsmäklare, stress, provisionsbaserad lön, konkurrens. 1

3 Abstract The study aims to increase understanding of the individual real estate broker's perception of stress, focusing on commission-based salary and competition. The empirical material, which consists of information gathered from twelve qualitative interviews, has been analyzed based on the theoretical framework. Using this approach, the study question has been answered. The results indicate that stress is common in the real estate brokerage industry. Commissionbased salary and intense competition often results in economic worries and stress. Despite the negative impact of these stressors they may also contribute to increased motivation and better performance. According to the result of the study commission-based salary is the most common source of stress and closely linked with several other stressors such as competition. As a solution to reduce stress the interview participants gave the suggestion to complement the variable commission based salary with a smaller fixed part. Keywords: real estate agents, stress, commission-based salary, competition. 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Abstract Inledning Bakgrund Problemdiskussion Frågeställning Syfte Avgränsning Målgrupp Disposition Metod Kvalitativ forskning Val av metod Urval Tillvägagångssätt Intervjuprocess Reliabilitet och validitet Teoretisk referensram Stress Pionjärer inom stressforskningen Stressorer Positiv och negativ stress Stress på arbetsplatsen Stress i fastighetsmäklarbranschen Provisionsbaserad lön Konkurrens Konkurrens på marknaden Intern konkurrens Empiri Stress Stressorer

5 4.1.2 Positiv stress Provisionsbaserad lön Konkurrens Konkurrens på marknaden Intern konkurrens Analys Stress Stressorer Positiv stress Provisionsbaserad lön Konkurrens Konkurrens på marknaden Intern konkurrens Slutsatser Förslag till framtida forskning Källförteckning Tryckta källor Elektroniska källor Lagrum Bilagor Intervjuguide för fastighetsmäklare

6 1 Inledning Följande avsnitt inleds med en kort beskrivning av bakgrunden till uppsatsen. Därefter presenteras och diskuteras det problem som så småningom mynnar ut i uppsatsens frågeställning och syfte. Avslutningsvis anges studiens avgränsningar, val av målgrupp och disposition. 1.1 Bakgrund Stress är ett hett debatterat ämne i media och ett mycket aktuellt diskussionsområde. Den generella uppfattningen är att människor upplever stress som något negativt och begreppet förknippas ofta med överbelastning, tidspress och illabefinnande. Den positiva sidan av stress diskuteras däremot mer sällan. Hos allmänheten finns det många förutfattade meningar och myter om fastighetsmäklare. I media målas det ofta upp en bild av att mäklaren enkelt tjänar stora summor pengar utan större ansträngning. Om detta vore fallet skulle det finnas förhållandevis lite stress inom branschen. I verkligheten måste dock majoriteten av alla fastighetsmäklare hålla ett väldigt högt säljtempo för att få ut en skälig lön i slutet av månaden. De flesta fastighetsmäklare idag har ingen fast lön utan deras ersättning utgörs av hundra procent provision. Eftersom fastighetsmäklarens ersättning vid provisionsbaserad lön baseras på avslutade förmedlingar är det extra viktigt att mäklaren uppnår goda försäljningsresultat. Det råder därmed en press att ständigt prestera eftersom löneformen medför en risk att det annars kommer eka tomt på kontot. Ett stort antal verksamma fastighetsmäklare gör att både konkurrensen inom branschen och internt på företaget är stenhård. Den hårda konkurrensen tillsammans med den provisionsbaserade lönen leder till att många väljer att lämna yrket. För att uppmärksamma detta och eliminera de förutfattade meningar som finns är det viktigt att visa en rättvis bild av verkligheten. Kunskapen om stress i fastighetsmäklaryrket skulle kunna bidra till att branschen får upp ögonen för mäklarnas situation och att det skapas incitament till förbättrade arbetsförhållanden. 1.2 Problemdiskussion Stress är ett stort problem i dagens samhälle och har kallats för den nya ohälsan. Enligt uppgifter från Försäkringskassan har antalet sjukskrivningar ökat under de senaste åren och orsaken till detta anges vara stress och psykisk ohälsa (Svenska Dagbladet, ). Cassidy (2003) framhäver till och med att många av dagens dödsorsaker grundar sig i psykologiska faktorer exempelvis psykosocial stress. Även i mäklarbranschen har stress uppmärksammats. I branschtidningen Aktiv Mäklare diskuteras begreppet och 5

7 Fastighetsmäklarförbundet ger råd om hur en fastighetsmäklare kan bemöta stress i sin tuffa vardag (Fastighetsmäklarförbundet 2013). Det är tydligt att stress är ett problem både för enskilda individer och för samhället i stort. Enligt Mäklarsamfundet är det mer än trettio procent av nyutexaminerade fastighetsmäklare som lämnar yrket inom tre år. De misstänker att den provisionsbaserade lönen är en av orsakerna bakom detta (Helsingborgs Dagblad, ). Trots att en stor andel mäklare slutar har det totala antalet registrerade fastighetsmäklare ökat kraftigt under de senaste tio åren enligt statistik från Fastighetsmäklarinspektionen ( ). Att jobba som fastighetsmäklare lockar många och det råder ett högt tryck på landets mäklarutbildningar (Svenska Dagbladet, ). I och med detta blir konkurrensen inom branschen stenhård och utslagningen är stor. Vad det gäller befintlig forskning är stress ett mycket omdiskuterat begrepp och det finns omfattande studier inom ämnet. Redan på 1950-talet definierade fysiologen Hans Selye (1956) stress som en beteckning på den fysiologiska reaktion som uppstår vid en påfrestande situation. Under 1960-talet utvecklade psykologiprofessorn Richard Lazarus begreppet stress genom att förankra det i psykologisk teori. Det centrala i Lazarus teori är samspelet mellan miljön och människan samt de individuella skillnaderna i hur man reagerar på stress (Lazarus & Folkman 1984). För de flesta uppfattas stress oftast som något negativt men enligt Malmström och Nihlén (2002) finns det även en positiv sida av begreppet. De beskriver positiv stress som en kombination av goda prestationer och högt välbefinnande samt framhåller att det finns en tydlig koppling mellan stress och prestation. Enligt Cassidy (2003) påvisades detta samband redan 1908 då Robert Yerkes och J.D. Dodson utvecklade Yerkes-Dodsons lag. Resultatet av lagen visar på ett samband mellan prestation och aktiveringsnivå där stress på en optimal aktiveringsnivå ger en ökad prestationsförmåga. I studien The experience of work-related stress across occupations jämför Johnson et al. (2005) 26 olika yrken utifrån fysisk hälsa, psykiskt välbefinnande och arbetstillfredsställelse. Studiens resultat visar att anställda inom yrken som innefattar emotionellt arbete upplever höga nivåer av arbetsrelaterad stress och låg arbetstillfredsställelse. Johnson et al. understryker dock att även om emotionellt arbete är kopplat till arbetsrelaterad stress är det inte den enda förklaringen till höga stressnivåer. 6

8 Benson et al. författade 1996 artikeln Broker commission earnings and commission-motivated trading där de studerade om aktiemäklares provisionsbaserade löner kan resultera i att de inte agerar enligt kundens bästa. Undersökningen visar att mäklare som har månadsprovision drar in den största delen av inkomsten under slutet av månaden. Detta beror på att de ofta känner sig pressade att nå provisionsmål mot slutet av varje månad. Resultatet av studien visar att provisionsbaserad lön kan leda till oprofessionellt beteende. Att fastighetsmäklarens nuvarande ersättningsform inte längre är i köparens och säljarens bästa intresse bekräftas även av Miceli et al. (2007). I deras artikel Is the compensation model for real estate brokers obsolete? studerar de huruvida den traditionella ersättningsformen för fastighetsmäklare, provisionsbaserad lön, är föråldrad. I artikeln Control and motivation in sales management through the compensation plan studerar Cooke (1999) olika ersättningsformer som används av företagsledare för att kontrollera och motivera säljare. Han framhäver istället den provisionsbaserade lönens positiva sidor och menar att möjligheten att tjäna pengar är en viktig motivationsfaktor. Likt Benson et al. och Miceli et al. tar dock Cooke även upp att en provisionsbaserad lön kan uppmana till omoraliskt beteende. Salleh et al. skrev 2008 How detrimental is job stress?: A case study of executives in the malaysian furniture industry där de försökte identifiera källorna till stress och dess utbredning bland chefer inom möbelindustrin i Malaysia. Resultatet visade bland annat att konkurrens både internt på arbetsplatsen och på den globala marknaden leder till enorm press och ökad stress hos individerna i en organisation skrev Birkinshaw artikeln Strategies for managing internal competition som bygger på en femårig studie av tio företag med syftet att ge råd till chefer om hur de kan inse fördelarna med intern konkurrens. I motsats till vad Salleh et al. kommer fram till konstaterar Birkinshaw i sin studie att intern konkurrens kan vara ett mycket användbart verktyg under förutsättning att konkurrensen hålls under kontroll. Resultatet visar att konkurrens kan motivera individer till bättre prestationer. I artikeln What really motivates people? studerar Strickler (2006) olika strategier för att skapa motivation inom en organisation. I överensstämmelse med Birkinshaw menar hon att intern konkurrens kan användas som en motivationsfaktor. I boken Vinna utan tävlan samarbete istället för konkurrens från 1990 avfärdar Kohn uttrycket hälsosam konkurrens och framhåller istället hur konkurrens påverkar människor negativt. Sammanfattningsvis kan det fastställas att det har genomförts många studier som berör fältet stress. Det finns omfattande forskning kring begreppet och dess negativa konsekvenser. Positiv stress är däremot inte lika omdiskuterat men några författare belyser detta i sina verk. 7

9 Stress ur ett arbetspsykologiskt perspektiv är ett populärt forskningsområde men det råder brist på studier om huruvida svenska fastighetsmäklare upplever stress. På grund av att forskare hittills förbisett detta ser vi vikten av att en studie genomförs kring stress på fastighetsmäklare i Sverige. Det finns även få undersökningar där provisionsbaserad lön och konkurrens kopplats till fastighetsmäklarbranschen. Det är väldigt specifikt för just mäklaryrket att arbeta med hundra procent provisionsbaserad lön och det har uppdagats att det finns ett problem kring denna otrygga löneform. Antalet fastighetsmäklare har under en kort period ökat kraftigt vilket har resulterat i tuff konkurrens och hög utslagning. Vi anser att detta är ett aktuellt problem som behöver belysas. Det vore intressant att sätta dessa problem i förhållande till stress eftersom det saknas tidigare forskning som undersöker på vilka sätt provisionsbaserad lön och konkurrens kan påverka en fastighetsmäklares upplevelse av stress. Med vårt arbete vill vi bidra till kunskapsutveckling inom området och medverka till att den teoretiska bristen minskar. Vi har för avsikt att fylla luckorna i det befintliga forskningsfältet och framhäver därmed vikten av detta arbete. 1.3 Frågeställning På vilka sätt kan provisionsbaserad lön och konkurrens påverka en fastighetsmäklares upplevelse av stress? 1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för den enskilda fastighetsmäklarens upplevelse av stress med fokus på provisionsbaserad lön och konkurrens. 1.5 Avgränsning Vi har valt att geografiskt avgränsa studien till att beröra verksamma fastighetsmäklare på privatbostadsmarknaden i Helsingborg. Detta för att studera mäklare verksamma på en och samma arbetsmarknad. Av ett stort antal mäklarbyråer i Helsingborg har vi avgränsat studien till fem noggrant utvalda byråer med varierande storlek och utbredning. Vidare har undersökningen avgränsats till att omfatta arbetsrelaterad stress. 1.6 Målgrupp Målgruppen för uppsatsen är fastighetsmäklarstudenter samt personer verksamma inom fastighetsmäklarbranschen. 1.7 Disposition Efter det inledande kapitlet följer 8

10 Kapitel 2: Metod. Val av tillvägagångssätt för att uppnå studiens syfte presenteras och motiveras. Kapitel 3: Teoretisk referensram. Tidigare forskning inom området samt relevanta teorier och data för studien presenteras. Kapitel 4: Empiri. Den insamlade empirin presenteras. Kapitel 5: Analys. Det empiriska materialet kopplas samman med uppsatsens teoretiska referensram. Kapitel 6: Slutsatser. Sammanfattning av studiens resultat samt uppsatsens frågeställning besvaras. Kapitel 7: Förslag på framtida forskning. Presentation av egna reflektioner och förslag till framtida forskning inom studiens ämnesområde. Sist i uppsatsen finns bilagor. 9

11 2 Metod Avsnittet redogör för hur vi har gått tillväga för att på bästa sätt uppnå studiens syfte. Inledningsvis beskrivs den metod som anses bäst lämpad för insamling av det material som ska hjälpa oss att besvara uppsatsens frågeställning. Vidare redovisas undersökningens urval och tillvägagångssätt. Den process som ligger till grund för det empiriska materialet förklaras under en egen rubrik. Avslutningsvis bedöms undersökningens validitet och reliabilitet. Vi har valt att använda oss av metodlitteratur som vi bedömer är relevant för vår uppsats. 2.1 Kvalitativ forskning Kvalitativ forskning har enligt Bryman (2011) blivit en allt vanligare strategi inom det samhällsvetenskapliga forskningsområdet. Kvalitativ metod skiljer sig på flera olika sätt från kvantitativa studier. En stor skillnad är att den kvalitativa forskningen oftast har mer fokus på ord än på siffror vid både datainsamling och analys av informationen. Björklund och Paulsson (2012) menar att kvalitativa studier ofta används då forskaren vill öka förståelsen kring en specifik situation eller styrka kunskapen om ett särskilt problem. Vidare menar Bryman att den kvalitativa forskningsstrategin omfattar en rad mycket olikartade metoder som exempelvis etnografi, deltagande observation, kvalitativa intervjuer, fokusgrupper, insamling och kvalitativ analys av dokument och texter. En kvalitativ forskare behöver inte begränsa sig till en av dessa utan kan använda sig av flera metoder samtidigt. Bryman (2011) beskriver den kvalitativa undersökningen steg för steg. Först formulerar forskaren generella frågeställningar. Därefter väljs undersökningsområde och relevanta personer ut för insamling av data genom en eller flera av de kvalitativa metoderna. Insamlad data tolkas av forskaren som sedan gör ett begreppsligt och teoretiskt arbete. Det är inte ovanligt att man i detta läge behöver specificera frågeställningarna och samla in mer data. Slutligen formuleras en rapport med undersökningens resultat och slutsatser. Den kvalitativa forskningen bygger alltså vanligtvis på en empirisk undersökning. Den empiriska informationen bearbetas och ligger till grund för valet av teori. Ordningsföljden i den kvalitativa forskningsprocessen innebär att teorier genereras istället för att teorier prövas. Teorin är då resultatet av datainsamlingen och detta benämner Bryman som ett induktivt angreppssätt mellan forskning och teori. Vid en induktiv process drar man generaliserbara slutsatser av den empiriska undersökningen. 10

12 För att besvara forskningsfrågan anser vi, med grund i det Björklund och Paulsson samt Bryman skriver, att en kvalitativ undersökning är bäst lämpad. Detta då uppsatsens syfte är att öka förståelsen kring ett specifikt problem. I studiens inledande fas utvecklades problemdiskussionen och den generella frågeställningen formulerades. Därefter valdes undersökningsområde och undersökningspersoner ut och det empiriska materialet samlades in. Studiens teoretiska referensram bestämdes med grund i det som framkom av det empiriska materialet. Enligt Bryman har undersökningen därmed ett induktivt angreppssätt mellan teori och empiri. Det teoretiska arbetet ledde till att frågeställningen reviderades. Denna induktiva process gjorde det möjligt att slutligen dra slutsatser med grund i insamlad empirisk data. 2.2 Val av metod Enligt Bryman (2011) är kvalitativa intervjuer den metod som är vanligast för kvalitativ datainsamling. En kvalitativ intervju är oftast betydligt mer ostrukturerad än en intervju i en kvantitativ undersökning. I denna typ av intervju ligger fokus på intervjupersonens åsikter och uppfattningar. Den kvalitativa forskaren vill ha detaljerade och utförliga svar och intervjun har möjlighet att ta olika riktning beroende på intervjupersonens ståndpunkter. Forskaren eftersträvar en relation till intervjupersonen, detta för att skapa sig en förståelse för dennes perspektiv och tänkesätt. Vidare nämns två huvudsakliga intervjutyper: den ostrukturerade intervjun och den semistrukturerade intervjun. Intervjuprocessen kan anpassas och är flexibel i både dessa exempel. Intervjupersonen ska kunna tolka frågorna fritt och framhäva sin egen upplevelse av vad som känns betydelsefullt. Forskaren följer inte ett schema för intervjun slaviskt i någon av intervjutyperna utan intervjun kan formas efter processens gång. En ostrukturerad intervju liknar mer ett samtal där intervjupersonen ges frihet att berätta om ämnen på det sätt som känns bäst. Forskaren använder sig av ett antal teman som intervjupersonen får tolka och associera fritt kring. I den semistrukturerade intervjun används däremot en intervjuguide som innehåller ett antal frågor vilka berör specifika teman. Oftast ställs frågorna i den ordning som följer av intervjuguiden men så behöver inte vara fallet. Om det uppkommer frågor som inte finns med i guiden kan även dessa användas för att få en så klar bild som möjligt av intervjupersonens uppfattning. Intervjupersonen kan här precis som i en ostrukturerad intervju själv tolka frågorna och fritt utforma svaren. Valet av intervjutyp kan bero på många olika faktorer. Bryman (2011) menar att en forskare som är orolig för att även en enkel intervjuguide kan påverka intervjupersonens svar väljer en ostrukturerad intervju. En semistrukturerad intervju kan däremot vara en fördel om flera forskare utför fältarbetet. Svaren blir i denna intervjutyp lättare att jämföra. Om forskaren 11

13 inledningsvis har ett tydligt fokus med undersökningen bör man för att få svar på sin frågeställning använda sig av den semistrukturerade intervjuformen. Vid insamlingen av det empiriska materialet användes kvalitativa intervjuer. Eftersom vår studie ska besvara på vilka sätt provisionsbaserad lön och konkurrens kan påverka en fastighetsmäklares upplevelse av stress krävs en metod som fokuserar på intervjupersonens egna uppfattningar och personliga åsikter. Målet är att återge en bild av den värld som respondenterna lever i. Upplevelsen av stress är individuell och skiljer sig åt från person till person. Med grund i ovanstående samt Brymans teoretiska ramverk är därför semistrukturerade intervjuer den bäst lämpade kvalitativa metoden för denna studie. Intervjupersonerna får då stor möjlighet att tolka frågorna ur sitt eget perspektiv och vara flexibla i sina svar. För att säkerställa någon form av jämförbarhet har en intervjuguide med ett antal teman och tillhörande frågor använts under processen. Intervjuformen erbjuder dock möjligheten att ställa följdfrågor för att vidareutveckla och fördjupa kunskapen om respondentens upplevelse och uppfattningar. 2.3 Urval I kvalitativa intervjuer rekommenderas ett målstyrt eller målinriktat urval. Bryman (2011) beskriver denna urvalsteknik som ett icke-sannolikhetsurval vilket innebär att intervjudeltagarna inte väljs på ett slumpmässigt sätt. Forskaren väljer ut intervjupersoner som är relevanta för undersökningens frågeställningar i ett försök att få urval och forskningsfrågor att stämma överens. Hur många intervjuer som den kvalitativa forskaren bör göra är svårt att bestämma under undersökningens inledande fas. Det är omöjligt att veta hur mycket empiriskt material som krävs för att studien ska uppnå önskat resultat och nå teoretisk mättnad. Oftast förändras forskarens uppfattning under processens gång och undersökningen kan efter hand ta olika riktning. När fler intervjuer inte tillför undersökningen något har studien uppnått mättnad och det empiriska materialet är tillräckligt. I enlighet med Brymans rekommendation har det i studien gjorts ett målinriktat urval. Inledningsvis begränsades urvalsområdet till Helsingborg och därefter skickades förfrågningar ut till totalt sexton mäklare verksamma på fem olika mäklarbyråer inom urvalsområdet. Intervjupersonerna valdes med omsorg ut för att få bredd i intervjumaterialet och därmed öka tillförlitligheten. Respondenterna är olika vad gäller kön, ålder, arbetsplats och år i branschen. Efter tolv intervjuer upplevde vi att ny data inte gav ny information och avslutade då insamlingen av det empiriska materialet. 12

14 2.4 Tillvägagångssätt En presentation av studien samt en förfrågan om medverkan skickades ut via mail till de utvalda fastighetsmäklarna i två omgångar. I den första fasen skickades förfrågningar till tolv av de totalt sexton mäklarna. Sju av mäklarna svarade omgående och tackade ja till en intervju medan respons från resterande mäklare uteblev och därför skickades påminnels . I nästa fas skickades förfrågningar till ytterligare fyra mäklare på andra mäklarbyråer, detta för att bredda den empiriska insamlingen. Den sammanlagda responsen var god då fjorton av de sexton mäklarna svarade att de ville ställa upp på en intervju. En av mäklarna uteslöts då vi inte lyckades hitta en passande tid för intervjun. En annan mäklare uteslöts efter uteblivet gensvar. Med de återstående tolv mäklarna, varav två dessutom är kontorschefer, utfördes intervjuer under en två veckors period. Varje intervju varade i mellan trettio till fyrtiofem minuter. Inför intervjun fick mäklarna information om att de är anonyma när undersökningens resultat presenteras samt frågan om vi fick spela in intervjun. Samtliga deltagare accepterade att inspelning förekom. Frågorna skickades inte ut till intervjupersonerna i förväg då vi ville ha spontana och oplanerade svar. Alla intervjuer genomfördes på det kontor där mäklaren är verksam. 2.5 Intervjuprocess Kvale och Brinkman (2009) delar in den kvalitativa intervjun i sju olika faser. Det första stadiet kallas tematisering vilket innebär att forskaren, redan innan intervjuerna utförs, ska formulera undersökningens forskningsfrågor. Nästa steg handlar om att göra upp en plan för studiens upplägg utifrån ett tidsperspektiv. Här bör forskaren avsätta tid för alla de sju faserna samt fundera på hur många intervjuer som ska utföras. Den tredje fasen är själva intervjun som genomförs med hjälp av en intervjuguide. Under intervjun bör forskaren ha ett reflekterande förhållningssätt och vara uppmärksam på icke-verbal kommunikation. Intervjun ska ses som ett samtal mellan två personer kring ett ämne av gemensamt intresse. När intervjun är genomförd träder den fjärde fasen in. Intervjumaterialet ska då förberedas inför analysen vilket vanligtvis görs genom en utskrift eller transkription. Därefter ska materialet analyseras. Utifrån undersökningens syfte samt ämne och intervjumaterialets karaktär bestämmer forskaren sen vilken eller vilka metoder som är bäst lämpade för analys av intervjuerna. Det näst sista steget handlar om verifiering. Forskaren bedömer här det empiriska materialets validitet och reliabilitet genom att reflektera över om intervjuresultatet är pålitligt och om materialet undersökt vad som var ämnat att undersöka. I den sjunde och 13

15 sista fasen utformar forskaren en läsbar produkt med en rapport av de resultat som framkommit av undersökningen. Bryman (2011) skriver att den intervjuguide som används vid semistrukturerade intervjuer bör innehålla de teman med tillhörande frågor som forskaren utformat för att få svar på sina forskningsfrågor. Frågorna ska vara formulerade så intervjupersonen kan svara fritt och flexibelt. Det är viktigt att det finns möjlighet för respondenten att beskriva sin individuella upplevelse av händelser, mönster och beteenden. För att inte begränsa insamlingen av empiriskt material ska undersökningens frågeställningar inte vara för snävt formulerade. Studien bör inte inledas med för många förutfattade meningar utan det ska finnas utrymme för alternativa synsätt. Forskaren ska dock ha en klar bild över vad det är som ska undersökas. Under genomförandet av en intervju produceras den kunskap som skapar det empiriska materialet. Kvale och Brinkman (2009) skriver att forskaren i samtalet och interaktionen med intervjupersonen bör vara uppmärksam, lyssna aktivt, visa respekt och förståelse. Respondenten får då en uppfattning av forskaren och känner förhoppningsvis den trygghet som krävs för att vilja dela med sig av sitt perspektiv på världen. Även Bryman (2011) framhåller att lyssnandet är en viktig del av intervjun. Vidare skriver han att en forskare ska vara aktiv men inte påträngande. Det är viktigt att vara uppmärksam både på det som intervjupersonerna säger men också observera det som inte sägs. Respondentens icke-verbala kommunikation kan exempelvis uttrycka nervositet och obehag inför en viss fråga. Vidare nämner Kvale och Brinkman (2009) i sin bok nio olika kategorier för intervjufrågor som kan vara användbara för kvalitativa forskare. Frågorna bör vara av en okomplicerad karaktär som enkelt kan förstås av deltagarna. Forskaren vill ställa korta frågor men få långa detaljerade svar. Enligt Bryman (2011) bör kvalitativa intervjuer spelas in och transkriberas. Detta på grund av att en kvalitativ forskare ofta är intresserad av att både veta exakt vad intervjupersonen säger samt hur de säger det. Forskaren behöver även under intervjun rikta all sin uppmärksamhet mot respondenten och bör därför inte ägna någon tid åt att föra anteckningar. Om materialet transkriberas är det även lättare att gå igenom informationen upprepade gånger och utföra en noggrannare analys av materialet. Forskaren kan lätt använda det empiriska underlaget vid ett senare tillfälle och materialet kan göras tillgängligt för andra forskare. Att spela in intervjun kan dock göra intervjupersonen orolig och stressad över den ovana situationen, vilket man ska ha i åtanke vid analysen av materialet. 14

16 I enlighet med Kvale och Brinkmans (2009) sju faser formulerades inledningsvis studiens forskningsfråga. En del förutfattade meningar är i detta stadium omöjliga att eliminera även om vi försökte vara öppna för alternativa synsätt. Då vi hade en klar bild över studiens ämnesområde utformades en tidsplan där det avsattes tid för arbetets olika delar. Tidsplanen fick revideras något efterhand som arbetet fortskred på grund av att transkribering av intervjumaterialet tog längre tid än planerat. Under intervjuerna lade vi stor vikt vid lyssnandet och deltagarnas kroppsspråk samt icke-verbal kommunikation uppmärksammades. Intervjuerna transkriberades sedan precis som Kvale och Brinkman men även Bryman (2011) föreslår. Detta för att underlätta analysen av materialet. Analysprocessen inleddes därefter vilket vi diskuterar närmare nedan. En reliabilitets- och validitetsbedömning utfördes och resultatet kunde sedan presenteras. Inför den empiriska datainsamlingen ökade vi våra kunskaper kring studiens ämnesområde. Målet var att kunna ställa relevanta följdfrågor och ge intervjun intrycket av ett vanligt samtal istället för ett korsförhör. Detta för att få djupgående och detaljerade svar från de utvalda intervjupersonerna. Precis som både Kvale och Brinkman (2009) samt Bryman (2011) föreslår formulerade vi den intervjuguide (se bilaga 1) som användes under intervjuerna utifrån studiens frågeställning. Guiden består av fem teman med totalt nitton underfrågor. Den första delen innehåller frågor av allmän karaktär som handlar om bland annat respondentens bakgrund och trivsel på arbetet. Intervjuns andra avsnitt berör frågor kring arbetsrelaterad stress. Under det tredje temat finns frågor om provisionsbaserad lön och den fjärde delen handlar om konkurrens. Det femte avsnittet innehåller en avslutande fråga som visade sig vara populär bland mäklarna och under många av intervjuerna fick vi långa, utförliga svar. Frågorna i intervjuguiden är utformade så att intervjupersonen ska kunna svara fritt och flexibelt utifrån sitt eget perspektiv. I enlighet med Kvale och Brinkmans (2009) nio frågekategorier användes i början av varje intervjudel inledande frågor. Vid bytet mellan olika teman användes strukturerade frågor för att leda intervjupersonen in på det nya ämnet. En mängd uppföljningsfrågor och följdfrågor ställdes även under intervjuns gång. Ju fler intervjuer som utfördes desto mer kunde processen utvecklas vilket resulterade i grundligare svar. Samtliga intervjuer utfördes i ett avskilt ostört konferensrum på mäklarens arbetsplats. Likt Brymans (2011) tankar ville vi att intervjun skulle utspela sig i en för mäklaren så naturlig miljö som möjligt. Vi upplever därför inte att miljön påverkat respondenternas svar. Däremot hade en av intervjupersonerna arbetat som mäklare under endast fyra månader. Vissa svar 15

17 nådde inte det djup vi önskade då mäklaren under sin korta tid i yrket inte hunnit uppleva delar av arbetet. Hänsyn har tagits till detta vid analysen av materialet. Vid analys av kvalitativ data kan flera olika strategier användas. Enligt Bryman (2011) är grounded theory det vanligaste synsättet. Detta tillvägagångssätt har två grundläggande drag. För det första utvecklas teorier på en empirisk grund och för det andra sker insamling och analys av data parallellt. Vidare nämner Bryman att forskaren först gör ett teoretiskt urval där det bestäms vilken information som ska insamlas och var denna information finns. Efter insamlingen av data påbörjas kodningen vilket är en central och viktig process i grounded theory. Kodning innebär att forskaren går igenom och arbetar med sina utskrifter och fältanteckningar från den empiriska undersökningen. Bitar som kan ha teoretisk betydelse eller vara av vikt för intervjupersonen identifieras och märks med koder, namn och etiketter. Enligt Bryman fungerar koderna som ett sätt att märka, åtskilja, sammanställa och organisera data. Denna process är ett viktigt steg vid analys av kvalitativ data och generering av teori. Till slut når forskaren en punkt då ny data inte tillför undersökningen något och då har studien uppnått teoretisk mättnad. Vidare bör forskaren kontinuerligt jämföra insamlad data med dess etiketter för att inte gå miste om viktig information. Grounded teory som ett tillvägagångssätt för analys av kvalitativ data kan resultera i bland annat nya begrepp, kategorier, hypoteser och/eller teorier. Vid analysen av studiens empiriska material användes i visst avseende synsättet grounded theory. Insamlad data bröts ned i sina beståndsdelar och kodades för att skapa ordning och reda i informationen. Ur det transkriberade materialet hämtades bitar av teoretisk betydelse eller delar som tolkats vara av vikt för intervjupersonen. Dessa data märktes med namn och etiketter och materialet blev då överskådligt och lättare att hantera. Efter tolv intervjuer hade teoretisk mättnad uppstått och ny data tillförde då inte undersökningen något. I och med detta avslutades den empiriska insamlingen. 2.6 Reliabilitet och validitet Vid bedömningen av kvaliteten på samhällsvetenskapliga undersökningar menar Bryman (2011) att reliabilitet och validitet är viktiga kriterier. Enligt Björklund och Paulsson (2012) berör begreppet reliabilitet forskningsresultatens tillförlitlighet och konsekvens. Det handlar om huruvida resultatet blivit annorlunda då undersökningen genomförts på nytt och/eller av andra forskare. Ett reliabelt material ska kunna hanteras likvärdigt av flera oberoende forskare. Här berörs frågan om intervjupersonens svar är gedigna eller om de är påverkade av 16

18 tillfälligheter och slumpmässiga sammanträffanden. Validitet handlar däremot om resultatens relevans. Björklund och Paulsson skriver att begreppet berör frågan om det insamlade empiriska materialet är väsentligt och går i linje med undersökningens slutsatser. Vid en validitetsbedömning studerar alltså forskaren om undersökningen granskar det som den var avsedd att göra. I det stora hela bedömer vi att kvaliteten på det empiriska materialet är god. Vi upplever att informationen har hög reliabilitet då vi utgått från samma intervjuguide vid samtliga intervjuer. Eftersom vi erbjöd anonymitet samt att frågorna inte betraktas vara av känslig karaktär anser vi att näst intill alla intervjusvar är äkta och ärliga. Som vi tidigare nämnt är två av de intervjuade fastighetsmäklarna inte bara verksamma mäklare utan även kontorschefer på två av de mäklarbyråer vi besökte. I ett av dessa fall upplevde vi inte att mäklarens position påverkade hur intervjufrågorna besvarades. I det andra fallet uppfattade vi däremot att mäklarens ställning inom företaget kan ha haft en inverkan på de svar som lämnades. Svaren på vissa frågor kan tänkas vara något vinklade då en kontorschef vill framstå enligt vissa ideal. Det finns en risk för att intervjupersonens svar påverkats av den omständigheten att vi är mäklarstudenter. Under intervjuns gång blev vi erbjudna en anställningsintervju och respondenten var noga med att framhäva yrkets och företagets positiva sidor. Därför tror vi att en annan forskare till viss del fått annorlunda svar. Vidare i studien finns detta faktum i åtanke. Trots denna avvikande intervju hade den empiriska undersökningen troligtvis inte gett ett annat resultat om den genomförts på nytt. Den intervjuguide som använts under insamlingen av det empiriska materialet innehåller teman och frågor som utformats för att ge svar på undersökningens frågeställning. Frågorna är alltså noggrant formulerade och direkt tillämpbara på studiens forskningsfråga. Intervjuerna har på ett medvetet sätt styrts för att ge materialet det innehåll som krävs för att kunna analysera och resonera kring mäklarnas upplevelse av stress. Aspekter som ansetts oväsentliga för studien har därför inte berörts. Den undersökta målgruppen är noggrant preciserad då intervjupersonerna är omsorgsfullt utvalda. På grund av detta styrks materialets relevans och studien bedöms därför ha hög validitet. 17

19 3 Teoretisk referensram Följande avsnitt redogör för den teoribildning som är relevant för vår studie. Vi har valt de teorier kring stress, provisionsbaserad lön och konkurrens som vi bedömer kan hjälpa oss att besvara vår frågeställning. Teorierna kategoriseras och systematiseras med hjälp av ett antal rubriker för att skapa en tydlig struktur och göra texten överskådlig. 3.1 Stress Enligt Cassidy (2003) används idag en så kallad transaktionsmodell för att förklara stress. Denna relativt nya modell beskriver stress som en transaktionsprocess mellan individen och dess omgivning där en brist på samspel leder till psykisk och/eller fysisk sjukdom. Modellen ger en mycket mer komplex syn på stress och speglar vardagens stress mer realistiskt än tidigare forskning inom ämnet. Förut inriktade sig forskare antingen på omgivningens krav eller på individens reaktion på dessa krav. Transaktionsmodellen omfattar både yttre krav som ställs på individen och följderna av kraven, det vill säga hur stress påverkar den psykiska och fysiska hälsan Pionjärer inom stressforskningen I boken Stress, kognition och hälsa beskriver Cassidy (2003) att den franska fysiologen Claude Bernard under mitten av 1800-talet grundade idén om att organismer anpassar sin inre miljö efter förändringar i den yttre miljön. Denna företeelse fick senare beteckningen homeostasis av fysiologiprofessorn Walter B. Cannon (1929), verksam vid Harvard University under 1900-talets första del. Enligt Frankenhaeuser (1997) lyckades Cannon med sina studier beskriva kroppens kamp- och flyktreaktioner samt stresshormonernas funktion vid detta tillstånd. Resultatet av hans arbete har fungerat som ett viktigt bidrag till 1900-talets stressforskning. På 1950-talet definierade fysiologen Hans Selye (1956) stress som kroppens respons på svåra påfrestningar enligt Cassidy (2003). Han myntade också termen stressor som källan eller orsaken till den kroppsliga reaktionen. Selye kunde genom sina observationer konstatera att kroppens reaktion på svåra påfrestningar följer ett generellt mönster. Detta fenomen valde han att kalla för det generella anpassningssyndromet, GAS. Tack vare Selyes undersökningar kom han att kallas stressforskningens fader. Vidare tar Cassidy (2003) upp att psykologen Richard Lazarus på 1960-talet införde psykologiska aspekter i begreppet stress och identifierade de kognitiva bedömningsprocessernas viktiga roll. Enligt Lazarus sker alltid en kognitiv bedömning när 18

20 människan ställs inför en yttre händelse. Först sker en primär bedömning, då personen gör en värdering av om det finns ett problem. I nästa steg sker en sekundär bedömning, då personen värderar sin förmåga att hantera problemet. I en stressig situation måste en person alltså först inse att det finns en eventuell stressor och sedan bedöma vilka resurser som kan användas för att handskas med stressorn. Lazarus och hans medarbetare Folkman (1984) gjorde många studier om den kognitiva bedömningens betydelse. De två viktigaste slutsatserna som de kom fram till var att vilken händelse eller situation som helst har möjlighet att bli en stressor och att ingen händelse eller situation identifieras som en stressor oberoende av hur den bedöms av personen Stressorer Stressorer är faktorer som leder till stress och enligt Lazarus och Folkman (1984) kan alla faktorer bli en stressor. Cassidy (2003) framhåller att de flesta forskare brukar vara överens om att stressorer karakteriseras av låg grad av förutsägbarhet, bristande kontroll, hot och förlust. Situationer och händelser som upplevs som hot är stressande medan de som inte är stressande istället ses som utmaningar. Situationer och händelser som innebär hot eller förlust för en individ brukar hindra förmågan till kontroll. Alltför förutsägbara situationer blir tråkiga och kan också vara stressande. Det kan till exempel vara lika stressande att ha lite att göra på jobbet som att ha för mycket. Vi kan till viss del förutsäga om en viss händelse eller situation kommer att framkalla stress genom att ta hänsyn till ovan nämnda dimensioner. Om en situation kommer att upplevas som stressande beror även på den personliga innebörden och den kognitiva bedömningen av händelsen Positiv och negativ stress Många människor kopplar stress till negativa företeelser som överbelastning, otillräcklighet, illabefinnande och tidsbrist. Begreppet kan dock även innebära stimulans och ökad prestationsförmåga. Detta skriver Malmström och Nihlén (2002) i sin bok Positiv stress leda och utveckla med hälsokompetens. Enligt forskarna uppstår negativ stress av en obalans i anpassningssystemet vilken beror på en stark och långvarig stressreaktion. Brist på vila och otillräcklig återhämtning är en orsak till denna form av stress. En annan bakomliggande källa till negativ stress är kraftig och långvarig anspänning som exempelvis orsakas av höga krav, nervositet och osäkerhet. Positiv stress beskrivs uppkomma när individen känner meningsfullhet och stimulans av de krav och utmaningar som ställs. Den kroppsliga stressreaktionen som uppkommer hjälper då individen att hantera situationen på ett ändamålsenligt och förnuftigt sätt. För att upprätthålla en hög prestationsnivå och 19

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Träffa Wenell. Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt?

Träffa Wenell. Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt? Träffa Wenell Hur klarar man pressen som ledare i interna förändringsprojekt? Interna förändringsprojekt Inkluderar oss alla på ett eller annat sätt 70 % av interna förändringsprojekt misslyckas Problemområden:

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas.

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas. Forskningsmetoder på kandidatnivå 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 21FK1C Tentamen ges för: Tentamensdatum: torsdagen den 7 nov 2013 Tid: 9.00 14.0 Hjälpmedel: valfria metodböcker, inbundna eller

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Intervjuer i granskning av undervisning

Intervjuer i granskning av undervisning 2013-02-20 1 (10) Intervjuer i granskning av undervisning Vad är en intervju? En intervju kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis observationer. Med andra ord så interagerar

Läs mer

Kvalitativ intervju. Från Tal till text. Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete

Kvalitativ intervju. Från Tal till text. Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete Kvalitativ intervju Från Tal till text Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete Olika former av urval vid kvalitativa undersökningar Olika typer av icke sannolikhetsurval Bekvämlighetsurval

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Kvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se

Kvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se Kvalitativa metoder Amy Rankin amy.rankin@liu.se Vad händer i dag? Validitet och reliabilitet Metodfördjupning: observation, intervju Diskussion av artikel Exploring the Openness of Cognitive Artifacts

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8 Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Hur handleder man? Handledandet måste bygga på en uppfattning

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna kan det vara värdefullt att fundera över områden i ditt liv som du skulle vilja utveckla med hjälp av MBTI-modellen.

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

22 Januari Bisnode People inför utvecklingssamtal

22 Januari Bisnode People inför utvecklingssamtal 22 Januari 2013 Bisnode People inför utvecklingssamtal Inledning När du nu förberett medarbetarens utvecklingssamtal i Bisnode People är det dags att planera själva samtalet. Den här lektionen beskriver

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

BELÖNING OCH MOTIVATION. Kort om Anna-Lena Strid och Drive Management

BELÖNING OCH MOTIVATION. Kort om Anna-Lena Strid och Drive Management TEMA BELÖNING OCH MOTIVATION JEANETTE FAGERHALL INTERVJUAR ANNA-LENA STRID, VD PÅ DRI Företagen är fast i b Men forskarna är överens om att det är helt Anna-Lena Strid, VD på Drive Management TIPS! Forskaren

Läs mer

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar?

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Oavsett hur våra fördomar ser ut så har vi preferenser om vad vi tycker om och vad vi inte riktigt gillar. De flesta skulle nog hålla med om att alla

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Flexibilitetens konsekvenser för individen

Flexibilitetens konsekvenser för individen Flexibilitetens konsekvenser för individen Ann-Christin Efraimsson Orsi Berggren Christina Holmén Amra Visic Innehåll Abstrakt... 3 Inledning... 3 Syfte... 4 Metod... 4 Kvalitativ ansats... 4 Urval...

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Gymnasiearbetsplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Gymnasiearbetsplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Gymnasiearbetsplan Elev: Klass: Övriga gruppmedlemmar: Version på planen: Senast uppdaterad: Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Inledande reflektion Läs igenom responsen som du har fått på vårterminens

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

3/30/12. Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Stjärnmodellen. Översikt. Analys. Prototyper Krav. Design

3/30/12. Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Stjärnmodellen. Översikt. Analys. Prototyper Krav. Design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström

Gymnasiearbetet. Daniel Nordström Gymnasiearbetet Daniel Nordström Presentationens innehåll Film gymnasiearbetet Gymnasiearbetet i korthet Gymnasiearbetet mot högskoleförberedelse Planering-genomförande och utvärdering Planeringen för

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Handledare för caset är Jaana Kurvinen och Pär Vilhelmsson.

Handledare för caset är Jaana Kurvinen och Pär Vilhelmsson. Inledning Titel: Revisionsfirman BM Det här caset är författat av Gunilla Andersson, Pia Ericsson, Catrine Edwardsson och Conny Melberg. Caset är skrivet som en del av kursen Organisationsteori B 5 poäng

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer