Tjänsteskrivelse. Inbjudan markanvisningstävling för bostäder på Tega ängar i Ytterby, Kungälv(Dnr KS2013/1669-1) 1(2)

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Gunbritt Ornée Inbjudan markanvisningstävling för bostäder på Tega ängar i Ytterby, Kungälv(Dnr KS2013/1669-1) Sammanfattning På kommunens fastigheter Vena 1:3 och Kastellegården 1:52 pågår planläggning för bostäder samt en vägförbindelse mellan Marstrandsvägen och Torsbyvägen. Detaljplanen har varit ute på samråd och förvaltningen har tagit fram handlingar för en markanvisningstävling. I tävlingen kan exploatörer lämna anbud på upp till ca 140 bostäder med blandade upplåtelseformer. Dessutom innehåller samrådshandlingarna 14 villatomter som kan förmedlas via kommunens tomtkö. Om ett bifall till förvaltningens förslag till beslut tas i kommunstyrelsen kan markanvisningstävlingen skickas ut i slutet av november och pågå under cirka sex veckor. Därefter väljs exploatörerna ut i enlighet med tävlingens utvärderingskriterier och samverkansavtal kan tecknas. Innan detaljplanen antas ska markanvisningsavtal mellan kommunen och exploatörerna upprättas. Tävlingen skickas till alla som anmält sitt intresse för markanvisning i Kungälv. Handlingar kommer också att finnas tillgängliga på kommunens hemsida. Bakgrund På kommunens fastighet Vena 1:3 och Kastellegården 1:52 pågår planläggning för bostäder och en vägförbindelse mellan Marstrandsvägen och Torsbyvägen. Detaljplanen har varit ute på samråd och förvaltningen har tagit fram handlingar för en markanvisningstävling. Syftet med att ha markanvisningstävlingen och teckna samverkansavtal innan utställningshandlingar tas fram, är att i samråd med respektive exploatör ta till vara idéer och synpunkter. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 2(2) Verksamhetens bedömning Detaljplaneområdet är i huvudsak beläget på kommunens fastigheter Vena 1:3 och Kastellegården 1:52. Förvaltningen föreslår att byggrätterna säljs genom att exploatörer (köpare) väljs ut genom en markanvisningstävling, se bilagda handlingar. Efter att exploatörerna valts ut, kommer samverkansavtal att tecknas för att reglera förutsättningarna fram till att planen ska antas. Innan detaljplanen antas ska markanvisningsavtal mellan kommunen och exploatörerna upprättas. Detaljplanen medger maximalt ca 155 bostäder. Avsikten är att bostäderna som byggs ska ha blandade upplåtelseformer. Beroende på hur byggrätterna i söder utnyttjas, kan upp till 80 lägenheter byggas i flerbostadshus. Byggrätterna är indelade i sex paket, där det är möjligt att bjuda på ett eller flera paket. Detta möjliggör att även mindre aktörer kan delta. Ekonomisk bedömning Huvudmannaskapet är kommunalt vilket gör att kommunen bekostar och bygger ut gator på allmän plats. Kostnaden för utbyggnad av gator, gång och cykel-väg och belysning beräknas till 12 miljoner kronor. Sparråsvägens förlängning uppskattas kosta 41 miljoner kronor, vilket inte kan bäras av intäkterna från endast detta detaljplaneområde, utan kommer att fördelas på intäkterna från hela utbyggnaden av Västra Ytterby. Kommunen får en årlig kostnad för drift och underhåll av kommunala gator, vilken för närvarande uppgår till ca 25 kr/m 2 och år. Lekplatsen i området är utlagd på kvartersmark och bekostas gemensamt av exploatörerna. Drift och underhållskostnader för lekplatsen belastar en blivande gemensamhetsanläggning där områdets fastigheter ska ingå. Förslag till beslut i kommunstyrelsen Innehållet i Inbjudan att lämna anbud för byggnation av bostäder på Tega ängar med tillhörande bilagor plankarta med illustrationskarta, plankarta med paketindelning och inspirationsblad för Vena/Tega ängar godkänns för markanvisningstävling. Leif Johansson Samhällsbyggnadschef Henrik Haglund Mark- och exploateringschef Expedieras till: Gunbritt Ornée, Henrik Haglund samhällsbyggnad För kännedom till:

3 Med hjärtat i historien och blicken mot framtiden? Kungälv 2013-xx-xx Välkommen att lämna anbud för byggnation av bostäder på Tega ängar, detaljplaneområde i västra Ytterby på del av fastigheterna Vena 1:3 och Kastellegården 1:52 Kommunen äger området som är beläget ca två km från Ytterby centrum. Ytterby är som stationssamhälle prioriterat i ÖP 2010 för bostadsutbyggnad. En del i utbyggnaden är Tega ängar. Kommunikationerna till Göteborg är goda tack vare tåg- och bussförbindelser. I direkt anslutning till detaljplaneområdet byggs en förskola som beräknas vara klar till höstterminen Samtidigt som det tillskapas bostäder, byggs en kommunikation mellan väg 168 mot Marstrand och Torsbyvägen mot Kärna och Kornhalls färja. Kommunen vill härmed bjuda in Er att medverka till att utveckla Västra Ytterby. Välkomna med Ert anbud! Syfte Syftet med denna inbjudan är att få underlag för att: Välja ut ett antal exploatörer och teckna samverkansavtal med dem gällande utvecklingen av bostadsområdet Tega ängar. Samverka med de utvalda exploatörerna vid utformning av utställningshandlingen för detaljplanen. Teckna slutliga avtal, markanvisningsavtal, med de utvalda exploatörerna gällande förvärv av byggrätter i bostadsområdet Tega ängar. Gemensamt och i samförstånd projektera och genomföra utbyggnaden av Tega ängar. Detaljplan I översiktsplanen som antogs av kommunfullmäktige den 19 januari 2012, är Vena/Tega ängar utpekat som ett lämpligt exploateringsområde för bostäder. Planområdet ingick i det planprogram för västra Ytterby som antogs Samrådsbeslut togs 31 januari Samrådet pågick under perioden februari- mars Utställningshandlingarna kommer att utarbetas sommaren Detaljplanen beräknas vara antagen av Kommunfullmäktige första kvartalet Gestaltning Den nya bebyggelsen ligger i randzonen mellan tätort och landsbygd. Ytterby i stort har en tydligt lantlig karaktär. Byggnadernas gestaltning inspireras av det lantliga läget och den traditionella bebyggelsens skala, proportioner och färgsättning, men blir självfallet en modern tolkning. Fasader ska huvudsakligen utföras i trä med lämplig färgsättning från ljust till rött och gult. Inom planområdet finns ett antal stengärdesgårdar och två åkerholmar som i den södra delen avgränsar området mot väster. Vi ser gärna att man i gårdsmiljöer arbetar med murar och med genomsläppliga material som grus/stenmjöl.

4 Växtmaterial väljs lämpligen efter vad som upplevs höra hemma på platsen, så som ängsväxter, slån och liknande. Det är önskvärt att det finns utrymme för odling i närheten även av flerbostadshus. Flerbostadshus ska utformas med markbostadens kvaliteter. Det är bostäder med direkt tillgång till en egen vrå ute, som kan vara en balkong eller terrass. Genom en egen entré med förstukvist eller motsvarande tänker vi att det ska vara enkelt att ta sig ut i den gemensamma trädgården/gården och vidare ut i naturen. Lokalgatan kommer att utformas som gångfartsområde. Byggnader placeras lämpligen nära gatan för att skapa ett intimt gaturum som är socialt och tryggt för de som rör sig där till fots och på cykel. Rekommendationer och krav är redovisade på plankartan, illustrationskartan och Inspirationsblad Vena/Tega ängar, som bifogas denna inbjudan. Exploateringsförutsättningar Exploatörer ska vara utsedda och samverkansavtal upprättat mellan kommunen och exploatören för att arbeta fram detaljplanen till antagande. Innan detaljplanen antas skall markanvisningsavtal mellan kommunen och exploatörerna upprättas. Markanvisningsavtalet reglerar samtliga de villkor och förutsättningar som gäller för marköverlåtelsen och genomförandet av exploateringen. Fördelningen av kostnaderna för att ta fram antagandehandlingarna till detaljplanen regleras i samverkansavtalet. Dagvatten ska avledas till fördröjningsmagasin enligt principer i upprättad VA-utredning. I området finns ett flertal stengärdesgårdar och två åkerholmar som skyddas av särskilda bestämmelser, se detaljplanens bestämmelser. Gemensamhetsanläggningar för parkering och miljöhus ska bildas för de fastigheter som inte kan lösa detta på egen mark. Exploatören ansvarar för bildandet. Inom detaljplaneområdet ska en gemensam lekplats på kvartersmark anläggas och bekostas av exploatörerna. Lekplatsen ska byggas med EU-standard. Exploatörerna ansvarar för bildandet av gemensamhetsanläggning för lekplatsen. Tomterna ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Anslutningsavgift betalas av exploatören i enlighet med vid inkopplingstillfället gällande taxa. Kommunen bekostar och ansvarar för ledningar fram till förbindelsepunkt. Tomterna ska anslutas till elnät som kommer att byggas ut av Kungälvs energi AB. Exploatören ansvarar för och bekostar eventuella behövliga geotekniska undersökningar och de åtgärder som kan komma att krävas för att genomföra byggnationen. För avfallshantering gäller antagen Renhållningsordning med avfallsföreskrifter och avfallsplan som gäller från , finns på Bostäderna ska byggas energieffektivt i enlighet med kommunens Miljöprogram för bostäder antaget , finns på Tillgängligheten i bebyggelsen ska utformas i enlighet med Basutformning av nya bostäder i Kungälvs kommun antagen , finns på Anvisningsrätt Bostäder inom exploatörens markområde skall förmedlas av exploatören. Tidplan utbyggnad Tidplanen är preliminär och beroende av planprocessen. Under förutsättning att planen vinner laga kraft under första kvartalet 2015 är avsikten att byggstart för bostäder sker 2016.

5 Anbud Området är uppdelat i sex paket A-F. Det är möjligt att lämna anbud på ett eller flera paket. Upplåtelseformen är valfri, men kommunen förbehåller sig rätten att få en blandning inom detaljplaneområdet. Sammantaget eftersträvas 20-30% hyresrätter. Anbud skall lämnas enligt följande: Totalpris för byggrätterna. Eventuellt konceptboende skall redovisas. Utvärderingskriterier För Kungälvs kommun är det viktigt att teckna avtal med exploatörer som har förmåga och kunskap att genomföra byggnationen. En sammanvägning av följande utvärderingskriterier kommer därför att gälla vid utvärderingen av de inkomna anbuden och förslagen Att anbudet uppfyller kraven i denna inbjudan. Gestaltning utifrån de krav och förutsättningar i den befintliga miljön och dess kvaliteter som beskrivs i denna inbjudan. Förutsättningar att i samarbete med Kungälvs kommun genomföra projektet. Företagets kompetens, förmåga och kunskap att genomföra byggnationen Utöver anbud på byggrätterna skall därför bifogas handlingar enligt nedan Beskrivning av organisation, byggherrekompetens samt kompetens inom småhusbebyggelse. Behörighetshandlingar. Genomförda referensobjekt. Material i tillräcklig omfattning för att bedöma hur krav och förutsättningar i enlighet med denna inbjudan och tillhörande bilagor, kommer att uppfyllas. Handlingar skall levereras i format A4. Eventuella illustrationer i format A3. Alla handlingar levereras i en uppsättning papperformat samt i digital form. Kungälvs kommun förbehåller sig rätten att förkasta samtliga anbud och vid behov begära nya anbud. Kommunen förbehåller sig också rätten att välja exploatör. Tid och inlämning Anbud i slutet kuvert märkt Anbud Tega ängar skall vara Kungälvs kommun tillhanda senast kl den xx december 2013 under adress: Kungälvs kommun Anbud Tega ängar Samhällsbyggnad Mark- och exploatering Nämndhuset Kungälv

6 För information under anbudstiden var vänlig kontakta Gunbritt Ornée på telefon alternativt via e-post För frågor om VA var vänlig kontakta Tobias Edner på VA-verket, telefon alternativt via e-post För frågor om detaljplanen var vänlig att kontakta Mikaela Ranweg på Plan telefon alternativt via e-post För frågor rörande bygglov var vänlig och kontakta Anna Silverberg Poulsen på Bygglov, telefon alternativt via e-post För frågor rörande Miljöprogrammet för bostäder var vänlig och kontakta Karolin Lindh på Planering, telefon alternativt via e-post Bilagor: Plankarta med illustrationskarta Plankarta med paketindelning Inspirationsblad för Vena/Tega ängar Med vänlig hälsning Henrik Haglund Mark- och exploateringschef Samhällsbyggnad Kungälvs kommun Handlingar Alla handlingar finns på Kungälvs kommuns hemsida under:

7 Paketindelning Tega ängar Orienteringskarta Område A Mindre flerbostadshus i två våningar. Tomten kan eventuellt utökas något (ljusare område) och byggrätten med den. Planområde A Område B Gruppbyggda småhus som kan utformas som rad/par/kedjehus eller friliggande. Område C Mindre flerbostadshus i två våningar B C Område D Gruppbyggda småhus som kan utformas som rad/par/kedjehus eller friliggande. I området närmast befintlig bebyggelse dock endast friliggande, med gavel mot gata (bestämmelse f1 och f2). E D Område E Flerbostadshus i två till tre våningar. Vi ser det som möjligt att pröva fyra våningar. F Område F Flerbostadshus i två till tre våningar.

8 Orienteringskarta Samrådshandling Illustrationer Bostadshus Detaljplan för Komplementbyggnad Tomtgräns Träd/buskar lek Bostäder och väg i västra Ytterby Kungälvs kommun, Västra Götalands län Lekplats Planområde Grundkartebeteckningar DETALJPLAN FÖR SKOLA I VÄSTRA YTTERBY ILLUSTRATIONSKARTA Samhällsbyggnad Gestaltning Planhandlingar Bostäder placeras lämpligen nära gatan, så att ett tätt och intimt gaturum bildas. Genom att göra entréer indragna, alternativt utskjutna med ingång från sidan, så skapas en halvprivat zon som möjliggör placering nära allmänt tillgängliga ytor. Plankarta 1:2000 Illustrationskarta 1:2000 Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Behovsbedömning Vägutredning Bullerutredning Geoteknisk utredning VA-utredning Särskild arkelologisk utredning Arkeologisk förundersökning Ytterby är ett samhälle med tydligt lantlig karaktär. Ny bebyggelse kan med fördel hämta inspiration från traditionell bebyggelse. Särskilt dess proportioner, långsmalt med taknock i husets längdriktning utan breda gavlar, och dess symmetri. Färgsättningen bör följa färgtradition i Bohuslän. lek Från Färgtradition i Bohuslän, gårdens färgsättning. Lokalgatan ska utformas som gångfartsområde. Huvudgatan dimensioneras för 50 km/h. Utformningen av gaturummet ska ge visuellt stöd för låga hastigheter. Svackdiken och utjämningsytor för dagvatten planteras lämpligen med fuktängsväxter. lek 3D-vy från sydsydväst Illustrationskarta

9 Platsen Vena/Övre Tega Småbrutet odlingslandskap, avgränsat av berg och åkerholmar, i anslutning till befintlig bebyggelse Färgsättning från ljust till gult och rött Solitära träd Möjlighet att odla i anslutning till bostaden Stenmurar Exempel/inspiration Detaljer i accentfärg Indragen entré ger halvprivat zon Fuktängar Grus Bild Vegtech AB Material Stenmurar Bild Wikimedia commons Tegel Trä Växtlighet Bild Vegtech AB

10 Orienteringskarta Samrådshandling Detaljplan för Vena 1:3 m. fl. Bostäder och väg i västra Ytterby Kungälvs kommun, Västra Götalands län Samhällsbyggnad Mikaela Ranweg Planarkitekt Henrik Levin Planchef Planbestämmelser Planområde Kartbeteckningar Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela området. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Planhandlingar Plankarta 1:2000 Illustrationskarta 1:2000 Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Behovsbedömning Vägutredning Bullerutredning Geoteknisk utredning VA-utredning Arkeologisk utredning HUVUDGATA TILLFART LOKALGATA Grundkartan upprättad 2011 Koordinatsystem SWEREF Höjdsystem RH00 GC-TRAFIK Kenth Olsson Kart- och mätchef bullerskydd tillfart gc-trafik /I Plankarta

11 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Karolin Lindh Peter Hermansson Ekonomisk utredning kring ägandeformer av fordon (Dnr KS2012/966) Sammanfattning Under 2012 gjordes en utredning av kostnader för olika ägandeformer av kommunens fordon. Denna visade att inköp av begagnade fordon inte är lämpligt samt att både långtidshyra och finansiell leasing kan vara aktuellt för kommunen. Detta presenterades för SU under oktober Ärendet återremitterades med uppdraget att återkomma med en analys av gällande direktiv, avtal och riktlinjer vad avser kommunens fordonspark. Riktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav finns i kommunens resepolicy. Sedan fordonsupphandling 2003/2004 har kommunen långtidshyrat istället för att köpa fordon då det är mer ekonomiskt på grund av momsregler. Att fordonen ska hyras framgår även i det beslut som ligger till grund för bildande och utvecklande av transportcentralen. Sedan detta uppdrag kom har det beslutats att Kungälvs kommun ska delta i en gemensam upphandling av fordon inom SOLTAK. Även fortsättningsvis finns dock möjlighet att välja mellan finansiell leasing och långtidshyra. Förvaltningens bedömning är därför att bedömning av vilken ägandeform som ska väljas utav dessa två beslutas av fordonsansvarig vid varje inskaffande av fordon utifrån vilket som är mest kostnadsbesparande i det enskillda fallet. Bakgrund Under 2012 gjordes på uppdrag av politiken en utredning kostnader för olika ägandeformer av kommunens fordonspark. De ägandeformer som har utretts är finansiell leasing 1 samt långtidshyra (operationell leasing) 2. Dessutom har det utretts vad det innebär för kommunen att köpa in begagnade fordon. Sedan detta uppdrag kom har det beslutats att Kungälvs kommun ska delta i en gemensam upphandling av fordon inom SOLTAK. Även fortsättningsvis finns dock möjlighet att välja mellan finansiell leasing och långtidshyra. Ärendet återremitterades av SU med uppdraget att återkomma med en analys av gällande direktiv, avtal och riktlinjer vad avser kommunens fordonspark. 1 Finansiell leasing kan liknas vid ett avbetalningsköp. Kommunen står då själv för service, underhåll, försäkringar etc. Äganderätten kan, men behöver inte, slutligen övergå till kunden vid avtalets slut. Om kunden inte själv löser ut fordonet mot restvärdet är denne ansvarig för att kompensera ekonomiskt om det faktiska restvärdet avviker från det ursprungligen beräknade Vid leasing är, till skillnad från direktinköp, halva den ingående momsen avdragsgill. Direktinköp är därmed inte aktuellt. 2 Operationell leasing kan liknas vid en vanlig hyressituation. Värdet av utrustningen hålls utanför balansräkningen och hyreskostnaderna bokförs i sin helhet som direkta kostnader knutna till användandet av utrustningen. Det är denna ägandeform kommunen använder sig av idag. SAMHÄLLSBYGGNAD ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

12 2(3) Kommunens resepolicy anger vilka miljö- och trafiksäkerhetskrav som ska gälla för kommunens fordon och att Transportcentralen ansvarar för införskaffande av nya bilar till organisationen. Sedan fordonsupphandlingen 2003/ har kommunen långtidsleasat istället för att köpa fordon då det är mer ekonomiskt på grund av momsregler. Att fordonen ska hyras framgår även i det beslut som ligger till grund för bildande och utvecklande av transportcentralen (KS 2003/656, KS 2005/32 och KS 2006/186). Bedömning Nya eller begagnade fordon Att jämföra kostnader för nya och begagnade fordon är mer osäkert än att jämföra ägandeformer för nya fordon. Strikt ekonomiskt handlar avvägningen om att jämföra en relativt hög kapitalkostnad samt förhållandevis låga och jämna driftskostnader med låg kapitalkostnad och högre driftskostnader (där osäkerheten ökar med fordonets ålder). Konsluten gör följande bedömning: Det är också på sin plats att betona skillnaden mellan privat och kommunalt bilägande, då resonemang alltför ofta bygger på det förstnämnda. Som privatperson finns helt andra möjligheter att lägga tid på att finna, samt välja egna lösningar (laga själv, välja valfri verkstad, fynda reservdelar, få hjälp av bekant etc) än för en kommunförvaltning där man är hänvisad till rutiner och avtalade leverantörer, och där det knappast är önskvärt att medarbetarna lägger åtskilliga timmar av sin arbetstid på att felsöka fordon. Sist men inte minst bör miljö-, säkerhets-, och arbetsmiljöaspekterna framhållas. Nyare fordon har generellt såväl bättre säkerhetssom miljöprestanda. 4 Att köpa in begagnade fordon anses av förvaltningen därmed inte vara aktuellt. Långtidshyra och finansiell leasing När fordon införskaffas genom långtidshyra ingår samtliga fordonskostnader i hyran förutom självrisk för skador, drivmedel, påfyllningsvätskor och rekonditionering (tvätt och städ). Vid finansiell leasing står kommunen själv för samtliga kostnader i form av kapital, drift, underhåll och administration vilket innebär ett större ansvar och resursåtgång för transportcentralen. Konsultens slutsats är att både långtidshyra och finansiell leasing kan vara aktuella lösningar ur kostnadssynpunkt för kommunen, då det finns en organisation (transportcentralen) som kan utökas för att sköta den ökade administrationen och servicen som kommunen själv tar ansvar för vid finansiell leasing. Ekonomisk bedömning Det finns flera faktorer som påverkar kostnaderna för finansiell leasing och siffrorna i konsultens kalkyl blir därmed osäkra. Konsulten jämför årskostnaden vid långtidshyra från Gatubolaget för tre modeller i olika storleksklasser med beräknade kostnader för finansiell leasing samt de extra kostander som då tillkommer i form av exempelvis servicekostander, försäkring, skatt, administration osv. Enligt kostnadskalkylen är finansiell leasing mellan ca 1000 kr och 5900 kr billigare/år och bil än långtidshyra, men då råder som sagt stor osäkerhet i vilka kostnaderna för finansiell leasing i verkligheten blir medan långtidshyrans kostnader är fullt synliga 5. Även om finansiell leasing på 3 Bilaga Förfrågningsunderlag till fordonsupphandling 2003/ Bilaga Översyn av olika ägandeformer - Kungälv Med undantaget kostander för drivmedel och skador (självrisk)

13 3(3) pappret innebär en lägre kostnad kan det ändå finnas fördelar med att välja långtidshyra. Detta eftersom man då mer exakt vet vilka kostnaderna kommer bli och variationerna från år till år blir mindre. Utifrån konsultens utredning gör förvaltningen bedömningen att både långtidshyra och finansiell leasing bör vara möjligt för införskaffande av fordon i kommunen framöver. Valet bör göras utifrån vad som är mest ekonomiskt lönsamt i varje enskilt fall. Bedömningen görs ur ett livscykelperspektiv vilket innebär att både fordons- och driftskostnad (drivmedel, skatter mm.) vägs in. Bedömningen görs av fordonsansvarig. Följden av detta kan bli att transportcentralen framöver får ökad belastning och därmed kan behöva utökas för att kunna administrera de nya arbetsuppgifterna, men detta skulle som sagt bara vara aktuellt om det bedöms vara en mer kostnadseffektiv lösning. Förslag till kommunstyrelsen Fordonsansvarig gör en bedömning vid varje enskilt fordonsinskaffande om långtidshyra eller finansiell leasing är den mest kostnadseffektiva lösningen. Leif Johansson Samhällsbyggnadschef Phia Bjuhr Sektorchef, servicesektorn Henrik Levin Planchef Expedieras till: Servicesektorn/ Peter Hermansson Samhällsbyggnad/ Karolin Lindh, samhällsbyggnad För kännedom till:

14 Översikt kring ägandeformer för lätta fordon Sammanställning för Kungälvs kommun Christoffer Widegren CW Logistikutveckling 1

15 Bakgrund Kungälvs kommun står inför behov av upphandling av lätta fordon, samt beslut om hur ägandeform och drift skall organiseras framgent. Inför detta föreligger ett behov om att utreda de olika alternativen, för att få ett bättre underlag till beslut om framtida inriktning. Syfte och Mål Sammanställningen syftar till att ge en beskrivning av de vanligaste ägandeformerna för lätta fordon, samt jämföra dessa ur praktiska och ekonomiska aspekter i ett kommunalt perspektiv. 1 Beskrivning av olika ägandeformer I detta kapitel redovisas huvuddragen för alternativen direktinköp, finansiell leasing samt operationell leasing (ibland kallad långtidshyra eller fullserviceleasing ). När det gäller avtalad ingående service (t.ex. serviceavtal, däck etc.) finns det ingen fastställd praxis kring när det skall kallas operationell leasing, utan i denna jämförelse har alternativet fullserviceavtal använts för detta alternativ, där alla kostnader exklusive skador och drivmedel är fasta. 1.1 Finansiell leasing Finansiell leasing kan liknas vid ett avbetalningsköp, och omfattar i regel tre parter: leverantör, finansiär och fordonsinnehavare (kund). Vid finansiell leasing står kunden själv för service, underhåll, försäkringar etc. Kontraktstiden är vanligtvis månader för lätta fordon, och kan avse såväl nya som begagnade dito. Äganderätten kan, men behöver inte, slutligen övergå till kunden vid avtalets slut. Om kunden inte själv löser ut fordonet mot restvärdet är denne ansvarig för att kompensera ekonomiskt om det faktiska restvärdet avviker från det ursprungligen beräknade. Vid leasing är, till skillnad från direktinköp, halva den ingående momsen avdragsgill. Leasingavgiften motsvarar de kostnader leasinggivaren har för anskaffningen, finansiella kostnader och kostnader för annat som parterna eventuellt kommit överens om. Vid finansiell leasing är räntan i regel rörlig, vilket betyder att avgiften ändras vid ändrat ränteläge. 2

16 1.2 Operationell leasing Operationell leasing kan liknas vid en vanlig hyressituation. Värdet av utrustningen hålls utanför balansräkningen och hyreskostnaderna bokförs i sin helhet som direkta kostnader knutna till användandet av utrustningen. Vanligtvis är det ett tvåpartsförhållande mellan försäljare och kund. Leverantören förvärvar utrustning som sedan hyrs ut till kunden mot en avgift. Leverantören står bland annat för service, underhåll och försäkringar. Normalt står hyrestagaren för kostnader för drivmedel och skador (självrisk), samt för tvätt och städ. Den ekonomiska risken beträffande restvärdet tas i regel av leverantören. Däremot kan kunden bli ersättningsskyldig för icke normalt slitage om fordonet exempelvis har skador relaterade till felaktig användning i slutet av avtalstiden. 1.3 Direktinköp Alternativet direktinköp innebär i detta fall att köparen erlägger hela köpesumman för fordonet vid tillfället för inköp. Detta då reglerna för momsavdrag gör finansiell leasing till ett betydligt fördelaktigare alternativ vid avbetalning. Utöver samtliga praktiska frågor tillkommer även hantering av avskrivning och avyttring av fordonet. Vid direktinköp tillkommer inga kapitalkostnader vid köpen, utan intern kalkylränta får tillämpas som jämförelse. Full moms måste erläggas oavsett om nya eller begagnade fordon köps in. 2 Jämförelse Kapitlet avser att belysa övergripande praktiska förutsättningar med de olika alternativen för ägandeformer. 2.1 Ansats Vid en bedömning av de olika alternativen är det svårt att, på ett likvärdigt sätt, jämföra kvantitativa och kvalitativa aspekter. När det gäller avtal om operationell leasing ingår oftast ett antal kvalitativa aspekter t.ex. handläggning av ärenden, rådgivning, leverantörskontakter mm. som kan vara svåra att ta med i en investeringskalkyl. Flera principiella frågor är viktiga vid en jämförelse: * Hur värderas medarbetarnas tid för hantering av arbetsuppgifter relaterade till fordonen? 3

17 * Skall tidsåtgången uppskattas exakt för respektive moment, eller skall även indirekt tidsåtgång (tid för att planera åtgärder, tidsspill då kärnverksamhet måste planeras om etc.) beaktas? * Hur skall den ekonomiska risken bedömas, och vad finns det för tolerans för större avvikelser? Vid kostnadsjämförelsen i kapitel 3.3 har medarbetarnas tid värdesatts till 200 kr/tim. 2.2 Risker och praktiska aspekter Inför den ekonomiska jämförelsen är det viktigt att ha en bild över vilka praktiska förutsättningar som gäller för de olika alternativen. Operationell leasing innebär en väsentligt högre fast kostnad än finansiell dito, eller direktinköp. Valet mellan ägandeformerna kan därför inte ske strikt ekonomiskt, utan måste kompletteras med bedömningar av direkta kostnader, samt mervärden för ett antal parametrar. Rent praktiskt skiljer det inte så mycket mellan direktinköp och finansiell leasing utan den, i regel avgörande, aspekten är reglerna för momsavdrag (detta beskrivs utförligare i den ekonomiska jämförelsen). Vid direktinköp slipper kommunen löpande fakturor för leasingavgift, men måste å andra sidan göra en egen bedömning av kapitalkostnad, avskrivning och restvärde. De praktiska skillnaderna mellan finansiell och operationell leasing är relativt stora, och illustreras övergripande i nedanstående tabell: Finansiell leasing Operationell leasing Inköp Kund genomför upphandling och inköp från leverantör Kund genomför upphandling och inköp från leverantör av fordon, alternativt fristående aktör som själv handlar upp fordon Fordonsförsäkring Betalas och administreras av kund Ingår i hyresavgiften Fordonsskatt Betalas och administreras av kund Ingår i hyresavgiften Service Betalas och administreras av kund Ingår i hyresavgiften Däck Betalas och administreras av kund Ingår i hyresavgiften 4

18 Tillkommande drifts- och underhållskostnader Betalas och administreras av kund Ingår i hyresavgiften Förbrukningskomponenter (exkl drivmedel) Betalas och administreras av kund Ingår i hyresavgiften Skador Betalas och administreras av kund Administreras av leverantör, betalas av kund Garantiärenden Administreras av kund Administreras av leverantör Kontakter med verkstad, vid ev. fel, utredningar mm Administreras av kund Administreras av leverantör Ersättningsfordon Betalas och administreras av kund Ingår i hyresavgiften Besiktning* Betalas och administreras av kund Ingår i hyresavgiften Drivmedel Betalas och administreras av kund Betalas och administreras av kund Försäljning Administreras av leverantör, kund ansvarig för avstämning mot restvärde Administreras av leverantör. Leverantör står för risk med avvikande restvärde. * Från det år fordonet uppnått en ålder av tre år. Det finns även exempel på där praktiska tjänster som transport av fordon till/från service, däckbyte, besiktning etc. samt rekonditionering integrerats i fullserviceavtal. Detta kan dock inte betraktas som standard då önskemål och förutsättningar varierar och detta får skräddarsys från fall till fall. Sammantaget är den administrativa bördan betydligt mindre vid operationell leasing än vid finansiell dito. 3 Ekonomi Kapitlet avser att belysa övergripande ekonomiska förutsättningar med de olika alternativen för ägandeformer. 3.1 Övergripande Ett fordonsinköp innebär alltid en risk kostnadsmässigt för av drift och osäkerhet kring restvärde. Vid direktinköp och finansiell leasing är kunden ansvarig för samtliga kostnader i 5

19 form av kapital, drift, underhåll och administration. Vid operationell leasing (i detta fall avséende fullserviceleasing ) ingår samtliga fordonskostnader i hyran utom skador, drivmedel och rekonditionering (tvätt och städ). Det finns exempel på fullserviceavtal där både drivmedel och självriskeliminering ingår, men då körsträckor och användningsområden varierar så stort som mellan olika kommunala verksamheter blir det i praktiken sällan fördelaktigt att integrera dessa i hyran. Detta beror inte minst på att dessa kostnader är likartade i storlek oavsett om kund eller leverantör betalar i slutändan. Eftersom såväl värdeminskning som löpande kostnader för service, underhåll och reparationer varierar stort från fall till fall måste det särskilt understrykas att en strikt jämförelse mellan finansiell och operationell leasing inte kan göras på förhand. Genom att jämföra fasta kostnader för alternativen, samt grovt uppskatta kostnaderna för de poster som inte ingår vid finansiell leasing eller direktinköp (en fordonskalkyl för finansiell leasing innebär naturligt en högre felmarginal än en motsvarande för operationell leasing ) kan en indikation skapas, som kan ligga till grund för beslut om ägande-/upplåtelseform. I synnerhet bedöms kostnaderna kunna bedömas på ett någorlunda tillförlitligt sätt när det gäller nyare fordon (maxålder på 4-6 år). Om resultatet innebär en lägre kostnad för det operationella alternativet (kan t.ex. vara fallet om uthyraren har mycket fördelaktiga avtal med fordonsleverantören) kan detta i det närmaste betraktas som självskrivet. Om resultatet däremot, vilket brukar vara fallet, innebär att det finansiella alternativet är billigare bör en utvärdering göras enligt t.ex: Hur stor är skillnaden? Enstaka procent kan lika gärna falla inom felmarginalen i den finansiella kalkylen Vad har kommunen för kompetens för att självständigt hantera alla fordonsrelaterade frågor? Vad kan denna hantering förväntas kosta? Vilka övriga indirekta kostnader påverkas organisation, ekonomihantering, personal etc? Ett fåtal procent ökad kostnad för operationell leasing ofta kan försvaras med hänsyn till de kvalitativa mervärdena. Högre merkostnad kräver högre mervärde i relation till kommunens förutsättningar. Kungälvs kommun kan, via transportcentralen, internt leverera flera av de kvalitativa fördelar som erbjuds via operationell leasing (direktkontakter med fordonsleverantörer, försäkringsbolag etc.) Bara för att en lämplig grundorganisation finns är det dock inte säkert att detta är den mest fördelaktiga totallösningen. Den ökning av arbetsbördan som övergång till finansiell leasing sannolikt skulle medföra får ju inte innebära större merkostnad än det mervärde som följer av den operationella leasingen. 6

20 3.2 Nya eller begagnade fordon Att ekonomiskt jämföra nya och begagnade fordon är än mer osäkert än att jämföra ägandeformer för nyare fordon. Strikt ekonomiskt handlar avvägningen om att jämföra en relativt hög kapitalkostnad samt förhållandevis låga och jämna driftskostnader med låg kapitalkostnad och högre driftskostnader (där osäkerheten ökar med fordonets ålder). En ny bil omfattas i regel av nybilsgaranti på 2-3 år (vissa fabrikat har garanti på hela 7-8 år), samt vagnskadegaranti på 3 år. Vagnskadegarantin ger en betydligt lägre försäkringspremie under sin giltighetstid, medan nybilsgarantin täcker fel som inte är följd av slitage (t.ex. bromsar) eller felaktigt handhavande. Mycket generellt kan följande sägas om den ekonomiska risken vid olika ålder på bilar: 0-3 år: Liten risk för större ekonomiska avvikelser om inte fordonet används extremt mycket, eller till mycket krävande uppgifter. Garantier täcker i regel fel, och vagnskadegarantin håller nere kostnaden för försäkring. 4-6 år: Osäkerheten ökar betänkligt. Ett välskött fordon som inte använts alltför mycket (mer än 2000 mil om året), samt i övrigt använts normalt kan ha relativt låga driftskostnader, samtidigt som kapitalkostnaderna sjunker. Försäkringspremien ökar dock, och en del underhållskostnader likaså (t.ex. bromsbyten, mer omfattande serviceprogram etc.). 7 år och mer: Fordonet är i regel avskrivet. Mycket hög risk och variation beträffande driftoch underhållskostnader (att det skiljer en faktor tio från ett år till ett annat är inte ovanligt när behov av större reparation uppstår). Omfattande reparationsbehov kan generera störningar i verksamheterna, då fordon ej finns tillgängliga. När det gäller äldre fordon bör också följande beaktas: * Det är lätt att hamna i en reparationscykel, där fordonet kontinuerligt behålls på grund av att utlägg för kostsamma reparationer ej skall gå till spillo (exempelvis att fordonet behålls och repareras för 15 tkr ett år på grund av att det reparerats för 20 tkr året innan) * När en verksamhet haft avskrivna fordon under längre tid är det inte ovanligt att budgetutrymme som möjliggör nyinvestering saknas (reparationer finansieras från fall till fall), vilket motverkar utbyte av fordonen. * Det är också på sin plats att betona skillnaden mellan privat och kommunalt bilägande, då resonemang alltför ofta bygger på det förstnämnda. Som privatperson finns helt andra möjligheter att lägga tid på att finna, samt välja egna lösningar (laga själv, välja valfri verkstad, fynda reservdelar, få hjälp av bekant etc) än för en kommunförvaltning där man är hänvisad till rutiner och avtalade leverantörer, och där det knappast är önskvärt att medarbetarna lägger åtskilliga timmar av sin arbetstid på att felsöka fordon. Sist men inte minst bör miljö-, säkerhets-, och arbetsmiljöaspekterna framhållas. Nyare fordon har generellt såväl bättre säkerhets- som miljöprestanda. 7