Grönstrukturplan för Ljungby stad

Transkript

1 Grönstrukturpan för Ljungby stad Antagandehanding Sammandrag Ljungby stad har mycket parkmark per invånare och mycket god tigång ti aemansrättsig mark utanför tätorten. Parkerna har också hög kvaitet. Nästan aa parker har stora träd, viket är en viktig egenskap. Det är bara mycket små areaer som kan kaas "gräsöken". En stor ande av Ljungbys parkmark består av skog, viket både ger åga skötsekostnader och stora kvaiteter för stadsborna. Mycket av det som är rena skyddsytor mot stora vägar består också av skog, viket gör att skyddsytorna ser treviga ut och fungerar bra. Mycket av bebyggesen i Ljungby består av vior med stora trädgårdar. Parkmarken ar mycket ojämnt fördead mean Ljungbys stadsdear. De mest centraa dearna har mycket ite parkmark per invånare, medan fera stadsdear har oerhört mycket park mark. Det finns inga normer som säger hur mycket parkmark som behövs, utan man strävar efter att skapa en så attraktiv stad som möjigt, där mycket parker bidrar ti attraktionskraften. Men samtidigt vi man gärna hitta utbyggnadsområden som inte igger atför ångt från centrum och med fina ägen, också för att ocka människor att fytta ti Ljungby och stanna kvar där. Därför kan man överväga bebyggese på viss parkmark i stadsdear med god tigång på parkmark. Denna grönstrukturpan ägger tonvikten på de sociaa aspekterna på grönytorna. Barn och gama är de som är mest beroende av sin närmijö, och därför bör parkpanering utgå från deras behov. Det räcker inte att parken är ett stycke sparad skog, utan den måste vara tigängig och användbar. Man ska kunna nå den utan att behöva passera starkt trafikerade vägar, den ska inte vara störd av buer och det ska finnas gångvägar och sittpatser. Just gångvägar och sittpatser anpassade för t. ex. ädre människor är det som det framför at finns behov av i många av Ljungbys parker. I rekreationsområdena som angränsar ti bebyggesen finns ett stort behov av markerade promenadsingor. Sammanvägd anays och prioriteringar r----1 Park med mycket stor. ] betydese. Fungerar bra, kanske små förändringar Park med mycket stor. bety ese. Behöver upp. rus t mng. 'Bebyggese med mer än 200 m ti park större än 1 ha utan att korsa barriär. Bebyggese med mer än 500 m ti park större än 5 ha utan att korsa barriär. Omvanda ti amänt tigängig park. Dear av parkytan kan vid behov bebyggas. Övriga parker. Lagans sträckning genom staden är Ljungbys ara största kvaitet. Här bör man skapa sammanhängande promenadstråk på åns bägge sidor. Grönstruktwpkmfiir!Junghy stad Sida o meter

2 Innehåsförteckning Sita J...::. Sammandrag Sammanvägd anais och (rioriteringar nednm g Litteraturfårteckning 3 Vad ska man med Earkema ti? 3 Må får parkstandard 3 Om måen inte UJ>J s, vad gör man då? 3 Kan man bygga på parkmark? 4 Parktigång i oika stadsdear 4 Angränsande rekreationsområden Bristområden 6 Definition av begrepp i 7 j Parkkvaneer - inventering av amänt gänghga arönvtor 9 K vaitetspoång JO I Grönområden med begränsad tigängighet Temakarta: Grönstruktur och bioogisk mångfad 12 Temakarta: Stadsbid och kuture r-- '13 identitet Temakarta: Barn 14 Temakarta: Skoa och förskoa 15 Temakarta: Ädre r-temakarta: Vårdboende 17 Beskrivning av stadsdearna i! Läst/'iSIIig Metod och sj'fie med grönstmkture.anen Grundaggame Definition av t. ex. grönstrukfur, park, Handar parktyf!., [!_C(J'kjj_mktion, e_arkkaraktär b. a. om wka egenskaper en bra k k '/k d L b ijx' s a m, oc 1 t w en gra 1 /!i!_'ker har dessa egenskae_er _ Jng ys.. 1 Parkkvaieema sammanrämade 1 oika kasser Fortsa dejiniian av begrepp, 1 ha/i te tskasser förskoa, skoa och j vårdboende i i i! r Beskrivning swdsde för stadsde, Förtjänster och brister i grönstrukturen, j.@_rsqg_jj_å förändringar ffi' e_arker! i! i i Inedning Denna grönstrukturpan har utarbetats av Landskaparna Löt-vist & Sundin AB (Eva Sundin och Ingrid Lötkvist) och Essensor AB (Susana Pesce) under tiden maj ti september 1999 på uppdrag av och i samarbete med Ljungby kommun_ Arbetet har fortöpande dist..'uterats med en referensgrupp bestående av Bert Miing, Ingegerd Andersson, Oe Ring, AnnKrisin Rådberg, Thord Hjemqvist, Per-Oov Amqvist och Lennart Caesson. Grönstrukturpanen har gått ut på samråd, och därefter reviderats i oktober Eva Sundin och Ingrid Löfi:vist står för uppäggning av arbetet, inventeringar och anayser. Rapporten har skrivits av Eva Sundin. Aa amänt tigängiga grönytor och andra gröna ytor av betydese i Ljungby stad har inventerats under vår och sommar Vid inventeringen har ett protoko fyts i, vars värden sedan matats in i databaser av Susana Pesce, som ansvarar får GIS-hanteringen. Ti va e enskid par!,."'yta är koppad en databas med den insamade infom1ationen om parken. Detta kaas GIS, geografiskt informationssystem. Systemet gör an man kan göra många oika sags sökningar och kombinationer som går att få fram i kartform. Syftet med grönstrukturpanen är att utgöra ett underags- och anaysmateria, som ska föjas upp i detajpaner, åtgärds- och skötsepaner. Tonvikten igger på de sociaa aspekterna på grönytorna. Genom att se och anaysera mönster kan man bedöma tigång ti och kvaitet på parker i oika dear av Ljungby_ Man kan bedöma hur viktiga gruppers speciea behov tigodoses. Man kan också identifiera var det behövs förändringar, och vika förändringar som skue ge störst nytta. Man kan också peka ut grönytor som eventuet skue kunna användas för bebyggese. Litteraturförteckning Berggren-Bärring, A-M & Grahn, P, 1995, Grönstrukturens betydesefor användningen, Landskapspanering Rappon 95:3, SLU Bergund, U & Jergeby, U, 1998, Stadsntm mämuskorum- att p/mwra for ivet mean husen, Byggforskningsrådet T8: 1998 Enander, H, m.f, 1990, Nawrsigar 1 Ljungby Grahn, P, m.f, 1997, Ute på dagis Stad & and nr 145, SLU Isaksson, P, m. f, 1999, Grönare städer- biomångfad och gronstmkmr, Naturskyddsföreningen Länsstyresen i Kronobergs än, 1989, Kronobergs natur. naturwirdsprogmm for Kronobergs än Osson, T et a, 1998, Månniskans natur. der grönas betydese.for 1 Arr väbefinnande, Byggforskningsrådet T21: 1998 Svedund, L, 2000, B1o1oper prågade av miinmskan. i Biod verse nr 1/2000 Tahage Lönn,, 1994, Stadens parker och natur. Boverket Rappon 1994:12 Vämamo gronpan, antagen Grönsrrukt1111Jia11/ör L11111gby stad Sidan 2 2

3 Vad ska man med parkerna ti? För att kunna bedoma parkernas kvaitet måste man ha kan för sig vad man vi a ut av parkerna och vad de ska vara bra för. Bioogisk mångfad och vegetation som kimatförbättrare frågar inte efter förvatningsgränser, utan det kan ika gärna vara tomtmark. Ljungby igger i princip mitt i ett enda ston rekreationsområde, så med cyke eer bi, t.o.m. ti fots från vissa dear, tar man sig snabbt ut i naturen. Man kan promenera på gatorna och titta på trädgårdar. Så varför ska man då ha parker? Barn och gama är beroende av sin närmijö Man bör i forsta hand se ti barns och gamas behov vid park panering, eftersom dessa tiubringar en stor de av sin vardag i den stadsde där de bor, och är beroende av kvaiteter och brister i sin närmijö. Detta beskrivs mer under temakanorna. Promenadstråk viktiga Yrkesarbetande har ofta inte tid att anvanda utemijön ti annat än något man passerar på väg ti och från jobbet på vardagarna, och de har ofta möjighet att ta sig med bi ti attra.:tiva patser för t. ex. skogsutnykter och jogging. Om de använder parkerna så är det för promenader Parker anvands ofta som dear av kommunikationsstråk, och många uppskattar att se andra människor där. Det mest attraktiva är att kunna gå en agom ång runda utmed vatten. band vi man vara ensam med naturen, andra gånger är det en stor tigång att se andra människor Tipspromenader brukar vara väbesök'ta, kanske just för chansen att man träffar bekanta där. Det är bra om man kan väja oika ängd på promenaden. kanske km, 2 km och 5 km. Det behövs en stadspark som är fu med aktivitet varje stad behövs en stadspark dar man satsar ordentigt, med stans vackraste bomsterrabatterna, stans häftigaste ekpats, och ett mysigt kafe med stans godaste kakor. Här ska det vara fest och fut med fok. Ljungby har ingen park som upptyer at detta, men Hembygdsparken skue k-unna bi en sådan park Må för parkstandard För att kunna bedöma om det finns för ite, agom, eer för mycket parkmark, samt om parkerna har tiräckigt bra kvaitet, måste man stäa upp må. En grönyta har betydese både för aktiv anvandning och som en utsikt från gator och fönster. För att en park ska vara så användbar som möjigt krävs det mer än att den är ett stycke skogsmark. Tigängighet och anvåndbarhet för oika grupper är viktiga faktorer. Parkmark är amänt tigängig friyta som ska kunna anvandas för ek och vistese av oika grupper: barn, vuxna, ädre, handikappade. Det behövs jämna och säta gångvägar utan atför brant utning, och soffor så man kan sätta sig och via. Detta är något som inte upptys i någon av Ljungbys parker. Aa ite större parker bör som minimistandard ha en gångstig som är minst m bred och ha en jämn, hård yta av t. ex stenmjö, armstödsförsedda bänkar på jämna meanrum. Inti bänken bör finnas utrymme, så att en person i rusto kan sitta bredvid sin föjesagare. Ö nskad standard Anagd ekpats inom 200 m, utan att korsa barriär Grannskapspark: 1-5 ha, inom 200m, utan att korsa barriär Stadsdespark: mer än 5 ha, inom 500 m, utan att korsa barriär Varje stadsde ska ha en stadsdespark som ska vara minst 5 ha. Rekreationsområde inom 800 m. rekreationsområdet ska man kunna promenera minst km på stigar i naturmark eer betesmark. Om måen inte uppfys, vad gör man då? Det är naturigtvis inre reaistiskt att riva hus för att skapa mer parkmark. Men om en stadsde är underförsörjd med parkmark är detta ett starkt argument for att inte ta mer parkmark i anspråk för bebyggese. Det är också ett prioriteringsinstrument för uppmstning av parker stadens centmm kan man inte ha ytkrav, utan det som är viktigt är att torg, gator och de små parker som finns ska ha ett representativt utseende. centrum bör man ha hög standard på parkerna, både vad gäer utfornming, materia och skötse. Kan man bygga på parkmark? Vissa av Ljungbys stadsdear har mycket gott om parkmark. Kan man säga att det räcker med en viss mängd parkmark och resten kan bebyggas? Det finns inga normer, utan avgörande är vad invånarna vi ha och vad som kan göra Ljungby attraktivt som infyttningsort. Är det dagens gröna stad med många, fina parker eer är det ännu viktigare att k-unna skapa nya bostadsområden inom cykeavstånd från centrum? Det finns inga sjävkara svar. Jordbruksmarken som igger som kiar in i staden utmed Lagan har ett ston värde just som evande andsbygd inne i staden. Samtidigt har man här en möjighet att bygga bostäder i mycket attraktiva ägen och samtidigt skapa parkstråk utmed Lagan, vika skue göra ån mer tigängig än idag. många av Ljungbys stadsdear känns det inte rimigt att ta parkmark i anspråk för bebyggese, även om stadsdeen har betydigt mer park än t.ex. genomsnittet för Värnamo. Aa bedömningar måste ju trots at utgå från Ljungbys förhåanden, och jämföreser måste göras inom Ljungby Många gånger kan man acceptera att agga en forskoa eer ett vårdboende i en park, just för möjigheten att ge barnen eer de ädre en fin mijö. Men det bir tokigt om en vårdboende äggs i en kuperad park utan ättframkomiga gångvägar Grönsrmkturp/an för Ljugby smd Sidcm 3 3

4 Parktigång i oika stadsdear För detta projekt har Ljungby deats in i stadsdear, som avgränsas av tydiga barriärer. Järnvägsområdet är visserigen ingen stark barriär idag men kan komma att bi det i framtiden. Är det bättre med många små parker nära bostäderna, eer bättre med Hirre riktigt stora parker, som då kan få ett annat innehå? Det finns ingen forskning som verkigen kan säga hur mycket parkmark som behövs och viken storek och viket innehå parkerna bör ha. Egen erfarenhet som småbarnsföräder säger att det är en stor kvaitet att ha nära ti en park, även iten, där barnen kan eka. Å andra sidan krävs en större park för att skänka en känsa av rymd och ugn, viket är viktigt för att parken ska ge verkig rekreation. Kartan visar hur stor skinad det är mean oika stadsdear i tigång på parkmark per invånare. parkmarken har inräknats de parktyper vi kaar småpark, grannskapspark, stadsdespark och (de av) rekreationsområde. Trafikgrönytor och andra rena skyddsytor räknas inte in. verkigheten är den här skinaden ännu större eftersom de stadsdear som har mest parkmark per invånare dessutom gränsar ti rekreationsområden, som inte är digitaiserade och därför inte kommer med i beräkningen. För att få något mått att reatera ti har vi jämfört med Värnamo, som har ca 00 n parkmark per invånare. jämförese med detta har aa Ljungbys stadsdear utom Centrum och Viastaden gott om grönytor. Det är förmodigen inte meningsfut a stäa upp en gräns för hur mycket parkmark per invånare man ska ha, eftersom det knappast går a skapa mer parkmark åt dem som har för ite. Angränsande rekreationsområden Eftersom Ljungby igger mitt i en skogsbygd kan man säga att staden igger mitt i ett stort rekreationsområde och att aa boende i Ljungby har enorma ytor ti sitt förfogande. Men det är stor skinad på skogens tigängighet på oika stäen. Den övervädigande majoriteten av skogspromenader görs på stigar och vägar, atså inte i obanad terräng. Orienteringskartor finns för Ekebacksområdet och Kronoskogen, och den senare har fera markerade eder. Detta gör dessa områden mer tigängiga än andra. stadsdearna Kungshög och Stensberg har både itet anta m2 parkmark per invånare och dåig tigång ti rekreationsområden järnfört med de östra stadsdearna. Vi föresår att man satsar på skogarna väster om motorvägen genom att försöka komma överens med markägaren att få skapa stigar och att skogen ska skötas på ett sätt som gör den attraktiv för rekreation. Siffrorna anger anta m2 pnrk per invånare i varje stadsde Skaa 1 : Gronsrrukuupan for Ljungby swd Sican./ SOOI""""iiiio """" sooi;;i;;;iiiitooo. meter./

5 Bristområden Med bristområde avses bostadsbebyggese som inte uppfyer de må för narhet ti och storek på parker som stäts upp, se sidan två. Brister i dessa avseenden kan för många människor kompenseras av andra kvaiteer, såsom centrat äge och stora ummiga trädgårdar, men vid panering bör man beakta konsekvenserna för t. ex. barnens mijö. Bosäder med mer än 200 m ti park större än 1 ha utan att korsa barriär Bostäder med mer än 500 m ti park större än 5 ha utan att korsa barriär Bostäder med mer än 800 m ti närströvområde Bostäder med mer än 200 m ti park med anordnad ekpats, se temakarta barn. [:=J Bebyggese CJ Park Lag an c=j Område där panarbete pågår Järnvägsområde c=j Industrimark c=j Genomfart Skaa 1 : soo iiii;;;;;jo 1111 sooii;;;;iiii 1000 meter Grönsmkw1Jian.för Lpmghy s/ac/ Sit!an 5 5

6 Definition av begrepp Grönstrukturpanens uppbyggnad Den här grönstrukturpanen är uppbyggd med hjap av GIS, geografiskt informationssystem. Oika typer av grönytor har.. inventerats, och protoko har fyts i. Protokoen har matats m t databaser, som har knutits ti ytor på den digitaa (data-) kanan. Genom au kicka på en viss yta på datorns karta kan man få reda på hur denna yra kassificerats i de oika aspekter som ingår" park'typ, parkfunktion, parkkvaiteer o.dy. Om man t.ex är intresserad av en viss aspekt, så kan man få fram en kana som visar t.ex. aa parker med anordnade ekpatser. Observera då, a i systemet igger a hea parken markeras, inte just den punkt där ekpatsen ar pacerad 1 denna rappon presenteras oika kombinationer av aspekter på temakanor. men det är möjigt au göra många andra kombinationer Grönstruktur 1 Grönstmkmms hetyd!se for am ändningen förkaras begreppet så här Stadsde Med 'grönsrruktur' menas utbudet av grönområden i en enskid tåtort, såvä ti tota sammanagd yta som ti antaet områden, var de igger och fördeningen av dessa områden på skida storekskategorier. Det innefattar också kvaiteten på grönytorna avseende hur dessa uppevs. Stadsdesindeningen är gjord för deua projekt, och ar inte officie. Barriär Starkt trafikerad väg. Järnvägsområdet har också inräknats band barriärer, eftersom den kan komma att bi mer trafikerad i framtiden om Europakorridoren byggs. Park Park = amani tigangig grönyta, vars äge gör den användbar för rekreation. En ren sk-yddszon vid vägar, som saknar andra funktioner, ar inte en park. En park kan var het och håe anagd (=nturpark) eer etr stycke sparad natur som man har gjort mer eer mindre med (=naturpark). Vi har vat ordet park i stäet för grönyta eer grönområde ror au det är kon och åter trevigt, och samtidigt ger en förväntan om bra kvaite. Ordet grönyta utovar knappast mer an en gräsyta. Park = Amänt tigängig grönyta Aa amänt tigängiga grönytor år kjassificerade i parktyp, parkfunktion, parkkaraktär och parkkvaiteer. Parktyp Parktyp är kjassificering av parker enigt storek ochfeer äge. Småpark Småpark är en park som är mindre än ha, men inte k ssificer d som skydd mean bostäder och väg eer de av rek reattonsomrade Iband är det en prydnadspante.ring eer iten park med en ekpats, iband är det en överbiven yta. För en så hår iten yta kan stora träd vara en tiräckig kvaitet. Grannskapspark Grannskapspark är en park som är 1-5 ha, men inte kassificerad som skydd mean bostäder och väg eer de av rekreationsområde stadsdespark stadsdespark är en park som är större ån 5 ha, men inte kjassificerad som skydd mean bostäder och väg eer de av rekreationsområde. Skydd mean bostäder och väg Ett grönområde som igger som skyddsområde mot väg, men som samtidigt har betydese för barns ek, som promenadområde e. dy. Men denna yta är har inte samma värde som en park i ostört äge, och räknas inte med vid beräkning av tigängig park-yta per invånare. (De av) rekreationsområde På kartan markeras grönyta som är panagd, men i vissa fa är det panagda området de av ett närströvområde utanför bebyggesen, och det är en stor k-vaitet att bostadsområdet gränsar dtrekt tt ett större naturområde, utan någon väg emean. Rekreationsområdena i Ljungby består av skog ochfeer ett småskaigt odingsandskap. Parkfunktion Parkfunktion taar om hur en park används eer skue kunna användas. En park kan ha fera funktioner samtidigt. Park för hea staden En park som fok tar sig ti även om den igger ganska ångt bon från dem, därför att parken erbjuder något unikt, eer en park som ses eer besöks av många därför att den igger i stadens centrum. Grönstråk för gäng/cyke Parkens huvudsakjiga funktion år att vara gång- och cykestråk. Lek- och undervisningsområde för skoa eer förskoa En park som igger så nära en skoa eer förskoa au det är ätt att göra utfykter dit. Det ar inte nödvändigt att man använder parken idag, det räcker att det ar möjigt att använda den. Viktig för värdboende En park som igger så nära ett vårdboende att det är ätt att göra utfykter dit. Det är inte nödvändigt at man använder parken idag, det räcker att det ar möjigt att använda den. Möjig pats för dagvattenanäggning Större, reativt ågt iggande gräsyta där man skue kunna göra en dagvattendamm eer översvämningsyta. Begravningspats En begravningspats har begränsat titräde på så vis att ett värdigt uppförande förväntas, ek och picknick är inte tiåtet. Men för människor som söker stihet och ro är sarskit ädre begravningspatser med uppvuxna träd mycket fina promenadområden Det finns ofta treviga sittpatser. Stor kuturhistorisk identitet Parken har på oika sätt känsomässiga anknytningar för många Ljungbybo r. Parkkaraktär Aa gör automatiskt distink'tion mean natur och kutur, och vi har behov av bägge typerna. En de av en park kan ha naturparkskaraktär och resten av parken kuturparkskarak'tär, och då bir parken både naturpark och kuturpark i databasen. Kuturpark En kuturpark är tydigt anagd av människor. Ofta ar det kippta gräsytor med soitärtnid Naturpark En naturpark är en bit skog eer hagmark som sparats och bivit park. Det kan finnas ängsytor som sås en gång om året. men inte kippta grasytor Grönstrukturpanfor.;ungby stad ? Sidw16 6

7 Parkkvaib er- inventering av amänt tigängiga grönytor För au en park ska!) Ia si u syfte au ge god rekreation åt oika sorters människor så bör den ha vissa egenskaper, som här kaas parkb ajiu!er. Ljungbys amänna parker har aa inventerats, och i databasen har forts in om parken äger eer inte var och en av tajande egenskaper. Stora träd Stora träd är en mycket stor kvaitet, oavseu om de står på kommuna et!r privat mark. Nästan aa Ljungbys parker har stora träd. Vattendrag Vatten i form av bäckar, åar, sjöar eer hav är troigen det mest attraktiva eementet i mijön. Därfor är de parker som igger ängs Lagan och ängs Uvabäcken mycket viktiga. Kuperad terräng Ä ven en ätt böjande ten äng är mer titaande för ögat än en het pan yta. Ljungby har amänt en kuperad terräng, så det gäer även de nesta parkerna. Stadsdeen Stensberg är ett undantag, där är nästan aa parker pana. God rumsbidning Rumsbidningar kan bestå av t.ex. häckar, gäntor, markens form eer stora soitärträd. Acceptabe buernivå Buernivån är subjektivt bedömd vid besök på pats. För att en park ska ha en rekreat iv effekt är det viktigt att den inte störs atior mycket av t.ex. trafikbuer. För höga buernivåer har parker ängs E4:an och ängsmärta Ljungbergsvägen, och även 1-embygdsparken, som störs av stågjuteriet. Lekvänig Kätterträd, kätterstenar, snår att eka i. materia som pinnar, stenar att bygga av, "toerant" omgivning, dvs ej krav på att det ska se städat ut. Om det går att bygga kojor, och kojorna tar ov a finnas kvar en ängre tid, är det ett tecken på att parken är ej... vänig. Centrum och Brunnsgården saknar het ekväniga parker. Någon park i detta område bör forändras så att den bir ek vänig. Det här är ett exempe på en ekvänig park. Anordnad ekpats En anagd ekpats har inte bara en rent f) sisk betydese, utan det är också en signa ti barn och förädrar att man kan eka här. Den har en socia funktion, for här finns en chans att träffa och ära känna andra. En ekpats ska inte bara bestå av uppradade ekredskap, utan den ska samspea med omgivningen, som hest ska bestå av både ekvänig vegetation och ytor att spea bo på. Soffor for de vuxna och gräsytor för picknickfiten hör också ti. Dessa krav uppfys säan het av Ljungbys ekpatser, men ekpatsernas kvaie har inte bedömts i denna inventering. Rikt växt- och d j ur iv Det väsentiga är uppe\ ejsen av t.ex. vårbommor och fagekvier, det behöver inte, ara några säiis)ta arter. Eftersom en stor de av Ljungbys parker har naturparkskarnktär, så är det också go om parker med ett rikt växt- och djuriv. Årstidsaspe<t/Biom mor Någon tydig årstidsaspekt, t.ex. mycket bommor (träd, buskar. örter, ökar som bommar). I en naturpark kan det vara en rik vitsippsbomning och i en kuturpark kan det vara it av scia eer peretmrabauer. Viasadsdear som saknar årstidsaspekter i sina parker kompenseras av trädgårdarnas bomprakt, men Centrum och Brunnsgården som mest består av ferfamijshus, behöver få in mer bonm1or i parkerna. Promenadväg Vuxnas användning av parker är ti stor de for promenader. Om parken ska kunna användas av så många som möjigt är det viktigt au det är ätt att ta sig fram. Vinds() ddat Det finns vegetation som ger vindsk) dd. Eftersom det itms så många parker med stora träd i Ljungby så finns inte många vindpinade patser här. Pats för bospe Avser pats for spontant, oorganiserat bospe. Behöver inte vara anagda bopaner, det räcker med en öppen, någorunda sät, kippt gräsyta. Ytor med högt gräs, som säan sås, duger inte for bospe. En park må!ta adrig så mcker natur, så tir den im e tisåstur gädje om det im e ji11ns någon änframkomig stig där. /me endast röre/setindrade är Iiestängda fi"ått au kw ma wn tinda parke11, jo r de jesw vw:na promenerar bara på någorunda äugångna stigar. Grimstruktii]Jiafiir Lj11ngby swd Sidwt., 7

8 Attraktiva sittpatser aa parker behövs soffor i so och i skugga, skyddade i ryggen, med utsikt över något vackert eer utsi-1 över fok i rörese. Kartan är ett exempe på hur inventeringsresutaten kan pockas fram i kartform. Park med attraktiva sittpatser CJ Park som saknar attraktiva sittpatser Det här är e exempe pa en perfekt promenadstig. Den är sma och singrande och smäter bra in i naturen, men samtidigt är den tiräckigt bred och med tiräckigt fast underagför avara framkomig for en rusto. Härfinns dessutom en soffa där man kan säa sig och via eer bara njuta (III Iaturen Pats för sobad, picknick en park önskar man patser där man kan igga och sobada eer ha picknick. Det ska vara attraktiva patser, och hest inte atför utsatta av bickar från bebyggese. en skog söker man gäntor, i en öppen park söker man någon form av skydd, kanske närheten ti ett stort träd. Man ska hest kunna väja mean patser i so och patser i den behagiga skuggan från ett träd. Skaa 1 : Grönstruktwpkmförjungby siad Sidan 8 8

9 Kvaitetspoäng För varje parkkvaitet som parken har får den en poäng. Poängen räknas samman, och kan bi totat 14 stycken. Dea ger en mycket grov bedömning av parkerna, eftersom oika parametrar kan ha oika värde, men det ger ändå en viss jämförese mean stadsdearna. Stensberg, Centrum och Viastaden har både iten mängd parkarea per invånare och åga kvaitetspoäng, och detta motiverar en större satsning på parkerna i dessa stadsdear. Parker- kvaitetspoäng C] Lagan CJ Bebyggese CJ Järnvägsområde CJ Genomfart CJ Område där panarbete pågår CJ Industrimark Skaa 1 : Grönstruktwpktn för Ljungby stad Sidan <J 9

10 Grönområden med begränsad tigängighet Här avses de obebyggda dearna av tomter, t.ex. trädgårdar, gårdar vid ferbostadshus, skogårdar, samt parkmark som inte kan användas p.g.a. sitt äge. Med begränsad tigängighet menas att amänheten uppever tomternas grönska från gatorna, och att titräde ti tomten är begränsad ti dem som t.ex. bor, går i skoan eer arbetar där. Bostadsområden Att promenera på gatorna och titta på hus och trädgårdar är ett kompement ti parkerna, och har betydese för vuxna människor, både yngre och ädre, röresehindrade och inte. Rent visuet ser småhusområden så mycket vackrare och mer harmoniska ut om träd sticker upp ovanför tak injen. Nyare dear av Ljungby saknar nästan het stora träd i trädgårdarna. Det kommer fiirmodigen heer adrig a bi några stora träd där efter som tomterna är för små. Ljungbys ädre tomter har ganska många stora träd, men de står ofta i trädgårdarnas inre dear, och har därfor inte så stor betydese för gatubiden. Troigen sker också en gradvis utarnming av beståndet av stora träd. När hus byter ägare fas ofta något stort träd i trädgården, men man panterar säan träd som kan bi stora. Stora träd på parkmark är desto viktigare. FeJ-famijsbusområden En egen trädgård ger möjighet ti sobad och att ha treviga si patser. Om man bor i ägenhet är man mer beroende av att dessa möjigheter finns i bostadsområdet eer i näriggande parker. Med vissa ysande undantag, är utemijön vid ferfamijshusen i Ljungby inte någon ersättning for en egen trädgård. Även markägenheter i bostadsrättsform har i amänhet en ganska torftig utemijö. Kooniområde Kan tiföra mycket ti omgivningen om det är tiåtet att promenera i kooniområdet. Ett instängsat kooniområde har sämre rekreationsvärde för omgivningen än ett vanigt bostadsområde. Idrottspats En instängsad idrottspats som Lagavaen har naturigtvis värde för dem som utövar idrotter där, men för rekreation i amänhet har den inte större värde än en inhägnad industritomt. skyddsområden och trafikgrönytor Yta som inte är attraktiv att beträda, t ex yta mean Ringvägen och E4, eer småytor i eer vid vägar. De har visue betydese, och kan ha betydese för djur- och växtiv. Många av Ljungbys trafikgrönytor består av ta- och granskog och fungerar utmärkt för sitt ändamå. De döjer vägar och trafikpatser, de är gröna även på vintern, de ger vindskydd och de drar inga stora underhäskostnader. Ae/trädrad Ae eer trädrad i gatumijö, har betydese för stadsbiden. Förskoa Kass Kass 2 Kass 3 Skoa Kass Kass 2 Kass 3 Vårdboende Kass Kass 2 Kass 3 Naturmark/ekvänig vegetationpå stor tomt Antingen havbra tomt eer också som kass 3 men kompenserad av naturmark/ekvänig vegetation i omedebar ansutning Torftigt utseende/adees för iten tomt Mycket natunnarkekvänig vegetation tigängig för barnen Vissa dear av tomten är bra med naturmark/ekvänig vegetation, medan andra dear är ödsiga Mest stora ödsiga gräs- eer hårdgjorda ytor Tomten har ummig trädgårdskaraktär med mycket bommor, treviga utepatser Det fums fina insag i utemijön, men den är inte tiräckigt bra som hehet Tomten ger ett kat och ödsigt intryck Småhusområden Småhusens trädgårdar har en ganska jänm kvaitet över hea Ljungby. Om de inte är atför nyanagda är de ummiga och treviga. Gröustruktwpauför Ljuugby swd Sidan ID 10

11 Temakarta: Grönstruktur och bioogisk mångfad. Tiitt cykevägnät.... :. Den gröna stru :turen består av både amän parkmark och a annan icke bebyggd mark i tätonen. För den bioogiska mångfaden spear administrativa gränser ingen ro, men for människors utnyttjande av gronyter är tigangigheten avgörande. Ljungby har rordeen av an ha en tätt cyke vägnät, som ti stor derojer parkerna. Det är mycket vi 1igt an man än kan passera stora barriärer. Det behövs fer tunnar under E4:an. Vid eventuet byggande av nya kringfanseder bör man se ti att passagerna igger tätt så att inte rekreationsområdena bir otigängiga. Trädgårdar bidrar ti bioogisk mångfad Kuturväxter som t.ex. gama soner av trädgårdsväxter är en viktig de av den bioogiska mångfaden. Viaträdgårdar innehåer ofta många a ner av insekter och fågar, och många av dess bommor är vikt1ga nektarkäor for fjäriar. m iii husväggar bidas ett bättre kimat an i omgivningen, och ökväxter som börjar bomma mycket tidigt där är värdefua for humor och bin, när det ännu inte finns så mycket fooa på am1at hå. Generet sett är viaträdgårdarna i Ljungby mycket an rikare och mer varierade än ferfannjshusens tomter. Gynna den bioogiska mångfaden i parkerna Kombinationen av trädgårdar med sin variation och parker med sina större ytor har ston värde for b.a. fågar. För att få fer fågar bör man sätta upp fågehokar 1 parkerna, behåa vidvuxna buskpanier och sätta ut fågebord med vinterutfodring. Patser med nässor och kvarämnad död ved gynnar fjäriar och insekter. Mer vatten i parkema ger större b1otopvariation. Stor bioogisk m&ngfad i och kring Ljuneby Ljungby stad har fu1a naturområden både insprängda i bebyggesen och gränsande ti staden, och några av dem beskrivs här. Naturområdena är aa mer eer mindre manniskopåverkade, och många, Lex. ängsoch hagmark, är beroende av skötse for att bibehåa eer få en högt naturvärde. Det fums exempe på en rad oika natunyper på gångavstånd från cent mm, viket är vardefiit for skoans natumndervisning. Fera naturstigar är anagda av skoor. Näsasjöområdet Näsasjön var en särskit värdefu fågesjö fram ti 1983, då en kanarensning starkt reducerade detta värde. Området mean Näsasjön och E4:an är huvudsakigen en ganska enfomug barrskog, vars värde ror både bioogisk mångfad och rekreation skue öka om skötsen inriktades på att få in mera övskog. Det vore naturigtvis också värdefut om man kunde restaurera Näsasjön som fågeoka. ndustriomr.\dcn kan göras mer bioogisk värdefua Stora ytor består av industriområden, och mer byggs ut. Vid utbyggnad bör man kartägga värdefua träd och naturpartier, och forsöka spara dem. Stora takytor och stora hårdgjorda ytor gör an mer eer mindre fororenat dagvatten eds bon. Det finns mycket man kan göra här genom att. ex. ha sedumtak som tar hand om mycket av regnvattnet, anägga hårdgjorda ytor på ett sätt så att dagvannet kan infitrera, pantera träd och kängväxter som både förbättrar kimatet och forskönar. Kängväxter minskar dessutom probem med kotter. Kronoskogen Fygsandfät panterad med ta på taet. Ruderntmijö Järnvägsbanken är ett exempe på mark med växter som brukar spridas med människans hjäp, s.k. mderatväxter. A vfaspatser, vägkanter och övergivna tomter är andra patser som kan tå speciea och intressanta växtsamhäen. Lagadaen Lagan är Sydsveriges vattenrikaste å, och daen kring ån är, utanfor och devis även inne i tätonen, en öppet jordbruksandskap som bidar en värdefu kontrast i det skogsdominerade andskapet. Å gårdsberget Ågårdsberget består av en drumin, d.v.s. en ströminjeformad moränrygg med en käma av berg. Sådana fonnaoner är vaniga i de här traktema. Här finns en de ovaniga växter. Hjortsberget Moräntäd1 bergsparti, där det tidigare varit åker och äng. viånga av de typiska ängsväxtema finns kvar. VIvabäcken Liten singrande bäck i natum1ark. Hjämaryd- Kvänjarp Ett värdefut strövområde med odingsmark och bebyggese koncentrerad ti höjdryggamas krön och med övskogsdominerade suttningar. Här finns b.a. ädeövskog med många växtaner, även en de ovaniga bommor. <Jrtmstrukuupan.för!Junghy s/ad Sidmt I Skaa : Teckenförkaring se sidan 17 I

12 Temakarta: stadsbid och kuture identitet Aeer och stora träd har betyddse för stadsbiden. Lagan har stor betydese både fö r stadsbiden, den kuturea idemiteten och Ljungbys historieskrivning. Samma betydese har den fornämningsrika odingsmark, som igger ängs Lagan, och som går in som kiar in i bebyggesen. Parker med stor kuture identitet är parker som på oika sä har känsomässiga anknytningar för många Ljungbybor. Det är kyrkogårdarna, Hembygdsparken, Gama Torg, Järnvägsparken och Månsabacken. Ä ven andra mer svårfngade faktorer kan ha betydese fbr den kuturea identiteten. Dessa faktorer kan vara t.ex. patsen fbr majbå och midsommarfrrande. För an stärka känsan fbr graruskapet skue man kunna anvisa fer patser fbr majbå ute i parkerna. Det stora majbået i Hembygdsparken kunde paceras på en fotte i Lagan fbr att skapa större visue efrekt och mindre brandfara. Känsa av identitet kan skapas av a patsen där man bor har en positiv särpräge, något man kan vara sto över. Många Ljungbybor kanske gäds över a det är mycket grönska och mycket natur där de bor. De festa äskar naturen, och tycker om a ströva i skog och mark. D Park med stora träd Park med stor kuture identitet,.,. Ae/trädrad Parker c:j agan D Genomfart D Område där panarbete pågår D Industrimark - ämvägsområde D Bebyggese Skaa 1: iriimtmktwpanfcir,jg )' stad 201/0-/0-27 Sidan J] iii iii iii 800 meter /Z

13 Temakarta: Barn Kanan kombinerar några av de viktigaste parametrarna fo r att ge en bid av parkernas 1-.'"Vaiu: ur barns synvinke. Var barnen bor Kanan visar att det bor barn överat i staden, även i centrum, och dårf or behövs banwaniga parker överat. Förädrar eer dagmanunor med små barn, eer ite större barn på egen hand, tar sig inte så ätt ångre sträckor, utan har behov av ekområden på närmare hå. Anordnad ekpats På en ekpats kan man träffa andra barn och vuxna på ett annat sätt än i tradgården. Det är viktigt att ekpatser har kvaiteter även fö r medfojande vuxna, t. ex. sittpatser och picknickpatser. Barnen ska inte bara ha gungor, utan även gräs att springa på och snår att gömma sig i. Pats for bospe Barn behöver pats för bospe, men det räcker med en iten kippt grasyta. många parker sköts at gras som ängs- eer ånggräsytor, d.v.s. det sås bara en gång per år. Lekvänigt Större barn behöver större ytor att röra sig på, de behöver också patser där man kan bygga kojor. För att bygga kojor behövs en pats dar omgivningen tiåter att det ser "skräpigt" ut, och där kojan får vara kvar en ängre tid. Det måste också finnas byggmateria, som pinnar, grenar eer stenar. Fastighet där det bor ett eer fera barn i ådern 0-12 år iiii Bostäder med mer än 200 m ti park med anordnad ekpats, utan att korsa barriär Park med anordnad ekpats Park med pats för bospe - Lekvänig park CJ Övriga parker Skaa 1 : GrömtruknJ!Ia.för Ljungby stad Sican o'!0 4s00i;;;; 800 meter 13

14 Temakarta: Skoa och förskoa Parkerna år ett viktig kompement ti skogården och forskoetomten. Forskning har visat att daghemsbarn som eker mycket utomhus i naturmark får bättre motorik och koncentrationsformåga än barn på en iten fo rskoetomt med mycket ekredskap, men inga buskage att krypa in i. De vistra och centraa stadsdearna har både mindre parkytor och ur dessa aspekter sämre kva i te på sina ytor än de östra stadsdearna. stadsdeen Hj ortsberg finns fina naturstigar i fera parker, och de används fo r naturundervisning. Fastighet där det bor eer fera barn i ådern 0-12 år D Förskoa CJ Skoa skoa/resurscentrum Kassificering av utemijöns kvaite i kass 1 3, där 1 är bäst och 3 är sämst. Lekvänig park g Park med rikt växt- och djuriv D Park med pats för sobad och picknick - D Park som igger nära skoaiförskoa och därför kan användas som ek- och undervisningsområde Övriga parker Skaa 1 : GronsFruktmp/cmför Ljungby stad Sidan 1./ 1./

15 Temakarta: Ädre Gama mår bättre och rar bänre koncentrationsfornåga om de rar vistas utomhus en stund varje dag. Många undersökningar visar att aktivitet år en mycket viktig faktor fo r ädres häsa. Promenader är en aktivitetsform som är ämpig fö r och uppskattad av många, och fö r att stimuera ti promenader är det viktigt med vackra omgivningar och bra gångvägar. En adrig så vacker park är inte ti tiräckig nytta om den inte är framkomig. För att parker ska vara tigängiga för så många som möjigt bör det finnas säta gångvägar som inte är for branta, armstödsforsedda soffor på inte atfor ånga avstånd, sittpatser så man kan väja so eer skugga, känner skydd i ryggen och har en trevig utsikt över bommor eer fok som rör sig Att se och träffa andra människor är ofta viktigt fö r ådre. Serveringar är mycket uppskattat om det finns. Minimistandard fo r en gångväg är att den ska vara meterbred och ha en packad yta av stenmjö. Hest ska det finnas gångvagar utan cykister och ininesåkare. Kanan visar att det bor ädre overat i staden, därför behövs överat faktorer som stimuerar ädre ti att promenera. Det är mycket stor brist på attraktiva sittpatser. Stadsdeen Hångers har stor brist på promenadvägar i parkerna. saknaden efter ett sammanhängande promenadstråk ängs Lagan är stor. Antaet ädre i stadens centraa dear är större än vad kanan ger intryck av, eftersom det endast är en bå punkt per fastighet, även 0111 det år ett ferfamijshus eer ett vårdboende med många över 70 år. Fastighet där det bor en eer fera personer ädre än 70 år ] Park med promenadväg - Park med attraktiva sittpatser L_j Övriga parker Skaa 1 : Grö.\'f uktuqj/1111 för..jgby stad U-2 7 Sicon O meter!iiii!;i;;;; 15

16 Temakarta: Vårdboende Både ådre och yngre handikappade kan bo i vårdboende, men vanigen är det gama människor, och denna temakana koncentrerar sig på de ädres behov. Ofta ser man direkt att det är någon fonn av vårdboende eer gruppboende man har framför sig, därför att tomtmarken är påfaande torftig. Inomhus möberar man med ädre typer av möber fö r att det ska kännas hemtamt, men när det gäer trädgården gömmer man bon detta. Ädre människor har fö rmodigen haft en trevig ummig trädgård tidigare i sitt iv, eftersom aa trädgårdar i Ljungby ser ut på det viset, men vårdboendetomterna ser ofta ödsiga och torftiga ut. sjäva verket behöver de som bor i gruppbostäder en särskit trevig utemijö, eftersom de är så beroende av den nära omgivningen, både för att vistas i, och fö r att se ut genom fö nstren. Något som bör särskit betonas, är den gädje många har av att se småfågar utanför fö nstret, och detta kan man främja genom att ordna fågebad, fågebord och busksnår som uppskattas av fågar. Bomsterrabatter bör inte äggas inti fasader, utan så att de kan ses inifrån. Parkerna är ett kompement ti tomten, som de gama besöker tisammans med vårdpersona. Många av de gama sitter i rusto eer går med ruator, viket gör att gångvägarnas säthet och utning är avgörande fö r möjigheten att besöka parken. - Vårdboende Kassificering av kvaiten hos utemijön vid vård boende i kass 1 3, där 1 är bäst och 3 är sämst. Park med både årstidsaspekter och rikt växt och djuriv Park som både är vindskyddad och har acceptabe buernivå Park med både promenadväg och attraktiva sittpatser - Park som igger nära ett vårdboende, och därför är särskit viktig för detta boende! 1 Övriga parker Skaa 1 : Crösrukttrpa för Lp111gby siad Sidw1 16 /6

17 Beskrivning av stadsdearna På fö jande sidor beskrivs de oika stadsdearnas brister och fönjänster beträffande grönstruktur. Försag ges på fö rändringar av parker, med utgångspunkt från temakanoma. Det är stor skinad mean oika stadsdear på tigång ti parker och rekreationsområden. De dear som har mest parker har också bäst tigång ti rekreationsområden. Teckenförkaring ti: stadsdeskartorna temakarta grönstruktur /\1 Gång- och cykeväg... Offentiga byggnader CJ Lagan c:=j Genomfart CJ Järnvägsområde c:j Område där panarbete pågår c:j Industrimark Institutioner Parktyp Förskoa Skoa skoa/resurscentrum Vårdboende J Kassificering.. De av rekreationsområde.. stadsdespark CJ Grannskapspark CJ Småpark [==:J Skydd min bostad och väg skyddsområde Bostäder c:j Ferfamijhus CJ Småhus av utemijö: Kass -3, där är bäst och 3 är sämst Grönsruktwpanför Ljungby siad Sickiii 17 17

18 Anneund 413 m2 parkmark per invånare. 696 invånare. Viaområde byggt under och 1980-taen. Vior med varierande utformning, samt grupphus. Ett av få områden i staden med höjdskinader. Gott om grönytor, som dessutom har stor variation och innehåer de nesta kvaiteter man kan önska. Vissa dear är buerstörda från väg E4. Skaa 1: Teckenförkaring se sidan 17. o Grönwrukmrpan för Ljungby sru Sitan 18 18

19 Kungshög 151 m 2 parkmark per invånare invånare. Gör en trevig gång- och cykeväg genom nordvästra industriområdet, så att man skapar en trevig väg ut i skogen. I skogen bör man göra markerade promenad singor. De två kyrkogårdarna räknas in i parkytan, eftersom de på många sätt ger samma kvaiteter som en vanig park, men fö r barn är de inte användbara. Om kyrkogårdarna räknas bort sjunker andeen parkmark per invånare mycket. Bandad bebyggese med ett centrat pacerat naturområde (kring vattentornet). Vior, radhus och hyreshus i mycket varierande ådrar. En stadsde med ite grönytor, som dessutom saknar angränsande rekreationsmark. För att komma ut i skogen måste man passera genom nordvästra industriområdet. Gatorna är breda och raka. Tomtema har en he de stora träd, men är för övrigt inte så intressanta. Kungshögsskoan har en de mycket fina partier, men är för övrigt en stor stenöken. Barnen är de som kommer mest i käm. Kungshögsparken är viktig för förskoa, skoa och vårdboende. Den är stadsdes park, men är iten ti ytan och innehåer inte aa de funktioner man önskar av en stadsdespark. Den är mera ett stycke natur, visserigen vacker, men innehåer inte tiräckigt fina so- och picknickpatser och inte några attraktiva sittpatser. Lekpatsen har inte tiräckig haiet fö r sitt äge. Kungshögsparken har behov av gäntor med kippt gräs av en förändring av ekpatsen. Vi fö resår att man satsar på Kungshögsskoans skogård och gör den ti en ummig oas, som ockar barn även när det inte är skotid. Eftersom skoan har stora ytor, kan man även göra något här för små barn. Skaa I: JO 000 Teckenförkaring se sidan 17. o m Grönstmktwpan för Ljungby stad Sidan 19 19

20 stensberg 108 m2 parkmark per invånare invånare. Området domineras av ädre vior omgivna av stora tomter med kraftig växtighet. Generationsskifte är genomfört, viket ger området stabiitet. Denna stadsde är inkämd mean väg E4 och industriområden, och den har bara små grönytor ti sitt förfogande. Kombinationen av stora träd i trädgårdar och på parkmark ger ett grönt och trevigt intryck. Eftersom här finns reativt ite parkmark bör man inte fö rtäta bebyggesen. Man bör varken dea tomter eer ta parkmark i anspråk för bebyggese. Det finns många bra promenadvägar i parkerna, men det behövs attraktiva sittpatser. Det som mest iknar en stadsdespark är Rönnäsparken, som består av en kippt gräspan och jättestora ytor med högt gräs. Den har stor betydese fö r fö rskoa, skoa och vårdboende och därför har den stort behov av upprustning. Det behövs buerpank mot vägen, des mot buret från E4:an och des fö r att vuxna ska våga åta barnen springa fria i hea parken. Här behövs nya träd och snår att eka i, fer ytor där gräset kipps och attraj.."tiva sittpatser. Gama Torg ar en pats som är vij..1ig fö r hea staden och ett ansikte utåt fö r Lj ungby. Här är mycket trevigt med värdshuset och de andra vackra gama husen, men tyvärr mycket buerstört Ersätt trafikjuset med en ronde för att få jämnare och därmed tystare trafik. Gör en stor fo ntän i rondeen- Ljungby är ju vattnets stad! Eftersom Gama Torg igger i stadens centraa dear där det är mycket ont om parkmark och det dessutom igger ett par daghem med mycket små tomter i närheten (i stadsdeen Kungshög), så är denna park mycket viktig fö r små barn och deras vuxna. Rusta därför upp ekpatsen och sätt soffor strategiskt inti den. För övrigt är parken trevig med stora träd, bommor och gräsmattor fö r picknickfit en. Det här är en viktig park fö r fö rskoa, skoa och vårdboende. Parken består av taar och gräsytor. Det behövs kortkippta grasytor att spea bo på och det behövs snår att eka i. Här finns skog som bara kan nås via två tunnar under E4:an. Gör markerade promenadsingor i skogen. Skaa : Teckenförkaring se sidan 17. Det här är den största parken i stadsdeen, men den uppevs som ett rent gång- och cykestråk. Gara i skogen så att den bir mer användbar. o so o I 000 m Grönstmkturpan.för Ljunghy s/m/ 2000-/0-27 Sican 10 20

21 Centrum och Brunnsgården Centmm har J 3 m2 parkmark per invånare. J 094 invånare. Bmnnsgården har 124 m2 parkmark per invånare. J 070 invånare. Centmm och Bmnnsgården sammanräknade har 68 m 2 parkmark per invånare och totat 2 J 64 invånare. Brunnsparken har goda förutsättningar med fin kupering och trevigt inramad av bebyggese. Det som saknas är årstidsaspekter, så pantera gärna ökväxter och perenner, t. ex. i ansutning ti dagvattendammen, som inte är särskit roig. Lekpatsen i Brunnsparken har betydese för hea Centrum och hea Brunnsgården, eftersom det inte finns någon anordnad ekpats i Centrum och den ekpats som finns i parken vid järnvägsområdet är mycket tråkig. Brunnsparkens ekpats har en he de redskap, men behöver snår som barnen kan eka i. Brunnsgården igger inkämd mean stora vägar och järnvägsom rådet, som visserigen inte är någon stark barriär idag, men som kan bi det i framtiden. Bägge stadsdearna består av centrumbebyggese från J 950- taet som fö rtätats. Det är ti övervägande de ferfamijshus, vars utemijö inte är särskit bra. Varken på tomtmark eer parkmark finns särskit mycket bommor eer andra årstidsaspek ter. Längre ut frän centmm övergår området i industri- och skoornråde. Brunnsparken är centrat pacerad i området. Centrum är itet och omgivet av starkt trafikerade gator. Man får anta att de som bor i centrum accepterar att de inte har tigång ti stora grönytor, eftersom det har andra kvaiteter att bo centrat. Men det är viktigt att verkigen satsa på att skapa hög k-vaitet på de små parkytor som finns i centrum. Gör ett bickfång fö r aa de trafikanter som passerar Månsabacken. För att associera ti Ljungby som vattnets stad kan man pantera ett stort hav av bå scia som bommar tidigt på våren. Eftersom Centrum är så underförsö t med parkmark är det naturigt att föra ihop denna stadsde med Brunnsgården, och åta Brunnsparken bi stadsdespark fö r bägge stadsdearna, trots att Drottninggatan är en starkt trafikerad barriär mean dem. Detta eder ti sutsatsen att det är viktigt att ordna en eer fera trafiksäkra passager över Drottninggatan. Denna park är ti största deen en tråkig "gräsöken" som har stort behov av upprustning. Det behövs mer variation, mer träd och buskar samt attraktiva sittpatser. Förskoan har en rätt torftig mijö och skue kunna få en större de av parkmarken, där man borde göra rejäa, ekväniga snår. Ta bort parkeringspatserna i Järnvägsparken, så den bir ite större. Satsa på mängder av ökväxter fö r att få f!irg och årstidsaspekt er. Översiktspanen anger eventuet framtida bostadsområde här. Om detta förverkigas så bör man ta hansyn ti bristen på parkmark i centrum genom att avsätta en de av detta område ti en park med mycket hög kva i te. Skaa : O 000 Teckenförkaring se sidan J 7. o m Crönstruktwpanjör Ljungby stad Sidan 21 21

22 Hjortsberg 219 n parkmark per invånare invånare. Ferfamijshus, typiska fö r och 1960-taen, dominerar. Två höjder, Hjortsberget och Ågårdsberget, finns i området. Hjortsberg har mycket fina förutsättningar med både mycket parkmark och hög kvaitet på den, samt naturigtvis sitt fina äge inti ån. parkerna finns fina naturstigar för skoorna. Översiktspanen anger detta som utredningsområden fö r bostadsområden och små industriområden. Ågårdsberget är ett mycket fint skogsparti, som har stor betydese fö r skoorna. Denna de får absout inte tas i anspråk fö r bebyggese. Längs de båda vägarna i området finns ädre bebyggese, som inte är panagd och därför inte syns på kartan. Här kan man acceptera viss tikommande bostadsbebyggese, om denna utforn1as så att den smäter in i områdets kara;tär. Norr om Ågårdsberget finns åkem1ark, som kan användas för småindustrier. Hjortsbergsparken är en mycket trevig park, men den är också mycket kuperad och saknar gångvägar som kan användas av röresehindrade personer. Här bör man studera möjigheten att anordna en gångstig som kan användas vid utfykter fiån det vårdboende som igger i parken. Gör en sammanhängande promenadväg utmed ån, så att man sipper gå på gatan. Det är trevigt med de gama byggnaderna i Hembygdsparken och att ha ett kafe i en park är en mycket stor kvaite. Centrat äge, fantastiskt äge inti ån, ett kafe - varför inte utvecka denna park ti en paradpark med fina perennpanteringar? Tyvärr är parken störd av buer från stågjuteriet. Skaa : to 000 Teckenförkaring se sidan 17. o m Grönstruk1111pkm för Ljungby smd Sitan 22 22

23 Repösa 300 m2 parkmark per invånare invånare. Det här är en stor stadsde med både ädre och nyare bebyggese. Vior och grupphus från ti 1990-taet kättrar upp på höjden öster om staden. Tydiga årsringar kan utäsas i bebyggesen. Här finns mycket parkmark och dessutom äget inti Lagan, som är en av de finaste kvaiteerna här. Tyvärr kan man inte överat komma ner ti Lagan, därför att det finns en de privata strandtomter. Kanske bör kommunen skafra sig fö rköpsrätt fö r mark inti ån. Den mark kommuner redan äger vid ån är mycket viktig att behåa i kommuna ägo. Detta är ett viktigt stråk utmed Lagan, men det är ite tråkigt idag. Kanske kan man göra gatan smaare och grönytan bredare, och skapa en gångväg inne på grönytan. Parksoffor behövs också. Det finns ingen riktig avgränsning mot de privata trädgårdarna och därför får man här en känsa av att befinna sig på privat mark. Sätt en rad med buskar i tomtgränsen för att "markera revir", så att amänheten kan utnyttja parkmarken utan att behöva känna sig som inkräktare. Denna strandtomt kornmer att vara viktig fö r det panerade kooniområdet, både för tigång ti bevattningsvatten och fö r trevnadens sku. Här är det ti största deen jordbruksmark som inte är amänt tigängig, även om det är trevigt med åkrar som går som in en ki i staden. Det går inte att komma nära Lagan här. Här är det möjigt att ägga bostadsbebyggese på en de av marken, om man sparar ett parkstråk utmed Laga n. Panerat kooniområde. När och om det fö rverkigas, så bör man sträva efter ett område som är öppet för besökare att ströva runt i och beundra bommor och grönsaker. Denna de skue, om den inte var så iten, bida en egen stadsde, eftersom den avgränsas av ringeden. Grönytorna har stor betydese, men de består mest av tät skog som inte känns så inbjudande när det inte finns några tydiga stigar. Här är stort behov av markerade Skaa : O 000 Teckenförkaring se sidan 17. Båstabacken består av ekvänig skog och här finns en stor pukabacke. Det är viktigt att öka tigängigheten för ädre med hj äp av gångvägar och parksoffor. o m Grönsrmkrurpan för Ljungby swd Sickm 23 23