Kultur och fritid Culture and leisure

Transkript

1 Kultur och fritid Culture and leisure

2 Kultur och fritid Statistisk årsbok Kultur och fritid Culture and leisure Sida Page 23.1 Det svenska båtlivet Boating in Sweden 23.2 Bokläsning Reading 23.3 Idrottsföreningar tillhörande visst specialförbund Sports clubs belonging to certain federations 23.4 Folkbibliotek, bio och studiecirklar trender Public libraries, cinemas and study circles trends 23.5 Personer år som gjort en semesterresa om minst en vecka 2010, procent Persons taking a trip of at least one week duration, percent 23.6 Primärkommunala nettokostnader för kulturverksamhet, mnkr Municipal operating costs for culture, SEK m 23.7 Landstingskommunala driftkostnader för kulturverksamhet, löpande priser County council operating costs for culture, current prices 23.8 Forskningsbibliotek, bestånd och tillväxt Research libraries, stocks and acquisitions 23.9 Forskningsbibliotek, utlåning, personal och kostnader Research libraries, media circulation, staff and costs Folkbibliotek Public libraries Studiecirklar Study circles Studieförbundens kulturprogram Adult educational associations cultural programmes Bokproduktion, översikt Book production, overview Bokproduktion efter språk Book production by language Bokproduktion efter ämnesområde Book production by subject Dagstidningar Daily newspapers Sida Page Tidskrifter Weeklies and periodicals Genomsnittligt antal betalda TVavgifter under året Average number of TV-licences paid during the year Biografer, biografbesökare och filmer Cinemas, cinema goers and films Granskade långfilmer Films censored Museer och offentliga konsthallar Museums and Exhibition Halls Orkestrar och regional musikverksamhet, verksamhet och ekonomi Orchestras and regional music organisations, activities and finances Teater och dans, verksamhet och ekonomi Theatre and dance, activities and finances Antal idrottsföreningar och utövade idrotter Number of sports clubs and types of sports Idrottsföreningar efter specialförbund den 1 januari Sports clubs belonging to federations Personer år som gjort en semesterresa om minst en vecka, haft tillgång till fritidshus samt varken gjort någon semesterresa eller haft tillgång till fritidshus 2010, procent Persons who have taken a holiday trip of at least one week, had access to a holiday home, and persons who have not taken a holiday trip of at least one week nor had access to a holiday home, percent Personer år som ägnar sig åt bokläsning och lyssnar på talböcker 2010, procent Persons reading books and listening to talking books, percent Personer år som under de senaste 12 månaderna 2010 strövat i skog och mark, procent Persons who walked in forests and fields during a twelve month period 2010, percent 466 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok Det svenska båtlivet Boating in Sweden Sverige har en levande skärgård som genom allemansrätten och strandskyddet är öppen och tillgänglig för alla. Det ger bra förutsättningar för båtlivet som betyder mycket för många svenska regioner, företag och utövare. Kultur och fritid År 2010 vistades cirka 2,5 miljoner svenskar mellan år i en fritidsbåt i Sverige, enligt Transportstyrelsens Båtlivsundersökning. Det innebär att det var cirka 38 procent som tillbringade tid i egen eller annans fritidsbåt vid minst ett tillfälle. Det är en ökning med 8 procent sedan den förra undersökningen år Antal båtägare ökar År 2010 ägde nästan 18 procent en eller flera fritidsbåtar. Det är en ökning med nära procent sedan En annan skillnad vi kan utläsa mellan åren är att det år 2010 är mer vanligt att äga mer än en båt. Det var 24 procent av hushållen som ägde två båtar eller fler, jämfört med 21,2 procent De svenska hushållen som ingick i undersökningen 2010 ägde ungefär fritidsbåtar, varav cirka var i sjödugligt skick. Den vanligaste båttypen var en motorbåt utan övernattningsmöjlighet med motor på minst 10 hk. Det var nästan en tredjedel av hushållen som ägde en sådan båt. Olika användningsområden för små och stora båtar Drygt åtta av tio båtar användes någon gång under Under perioden maj till september användes båtar per dag och i genomsnitt var 2,8 personer med på dessa turer. Juli var den månad då flest personer var ute med sin båt, och då användes båten i genomsnitt tio dagar. Fritidsbåten används oftast till dagsturer och fisketurer. Det gäller framför allt mindre båtar och ruffade motorbåtar. Däremot används ruffade segelbåtar främst till längre turer med övernattning. De båtar som användes oftast var segelbåtar med möjlighet till tillfällig övernattning. 99 procent använde sin segelbåt, medan det bara var cirka sex av tio som använde sina kajaker, kanadensare, ekor, roddbåtar och jollar. Statistiska centralbyrån 467

4 Kultur och fritid Statistisk årsbok 2012 Flest båtar på Ostkusten Fritidsbåtsanvändningen är spridd över hela Sverige, men skiljer sig mellan olika områden beroende på de geografiska förutsättningarna. Under 2010 var det vanligast att de med små båtar hade sin hemmahamn i inlandsvatten, medan de som ägde större båtar hade dem vid havskusten. En skattning av båtbeståndet visar att det fanns flest båtar på Ostkusten. Båtbestånd efter geografisk fördelning 2010 Med 40 procent var båttypen Ruffad segelbåt den vanligaste på Ostkusten. Drygt en tredjedel av de båtar som fanns i inlandet tillhörde båttypen liten båt. Viktigt med frihet och naturupplevelser För drygt nio av tio personer var upplevelserna av frihet och natur viktigast när de vistades i fritidsbåten. För 89 procent var vädret viktigt och för 82 procent var tystnad och lugn viktigt. Nästan två tredjedelar av samtliga som hade vistats i en båt upplevde att båtlivet hade påverkat deras hälsa ganska eller mycket positivt. Endast 1 procent upplevde att båtlivet hade påverkat hälsan negativt. Positiv inställning till lagen om sjöfylleri År 2010 ändrades lagen om sjöfylleri. De nya alkoholgränserna är 0,2 promille för sjöfylleri och 1,0 promille för grovt sjöfylleri. Lagen omfattar de som kör en båt som är längre än 10 meter eller båtar som kan hålla en högre hastighet än 15 knop. Både båtföraren och personer ombord med uppgifter som är av betydelse för säkerheten till sjöss omfattas av den nya lagen. Lagändringen gör också att Polisen och Kustbevakningen har rätt att göra rutinmässiga alkoholtester för att kontrollera nykterheten och sjösäkerheten i svenska vatten. Det fanns en viss skillnad i inställningen till den nya lagen mellan de som ägde en båt och de som inte gjorde det. Jämförelsen visar att 90 procent av de som inte var båtägare var positivt inställda, medan det var 82 procent av båtägarna som var det. Två av tre har ingen båtexamen Enligt undersökningen var det inte så vanligt att båtägare hade någon form av båtexamen. Drygt två tredjedelar hade ingen examen, var femte hade förarintyg/skärgårdsskepparexamen och var tionde hade kustskepparintyg/skepparexamen. Bland de personer som ägde en båt med hastighet över 20 knop hade i regel fler examen. Även om många inte har någon formell båtexamen har drygt hälften av de som kör båt mer än 300 timmars körerfarenhet. Av de som kör båt med hastighet över 20 knop har drygt tre av fyra mer än 100 timmars erfarenhet. Motsvarande uppgift för båtar med max 20 knop är 70,3 procent. Resultatet av undersökningen visar att knappt 3 procent var med om en allvarligare båtincident under Nära en tredjedel av olyckorna handlade om att man hade kolliderat med en annan båt. Enligt Sjöfartsverkets sjöräddningsstatistik har antalet insatser från 2005 till 2010 varierat mellan 659 och 758. År 2007 var det en topp med 934 sjöräddningsinsatser. Under 2010 var det 29 personer som omkom eller saknades till följd av fritidsbåtsolyckor. Det är en minskning med nästan 15 procent jämfört med året innan. Definitioner Fritidsbåt är en privatägd båt som används som fritidsbåt t.ex. motorbåt, segelbåt, roddbåt, kajak, kanot, vattenskoter och jolle som inte är tillbehör till annan båt. Ej sjödugligt skick innebär att båten skulle behöva mer än en vanlig service för att kunna sjösättas. Möjlighet till enbart tillfällig övernattning innebär att båten inte har något slutet utrymme med acceptabel ståhöjd. Liten båt: Helt öppen båt med motor under 10 hk, eka, roddbåt, jolle, kanadensare och kajak. Ruffad motorbåt: Ruffad motorbåt avsedd för övernattning. Ruffad segelbåt: Ruffad segelbåt, motorseglare avsedd för övernattning. Källa: Transportstyrelsen ( och Sjöfartsverket ( 468 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2012 Kultur och fritid 23.2 Bokläsning Reading Även om andelen svenska bokläsare minskat något sedan toppåren 2005 och 2006, är den regelbundna läsningen mer utbredd i befolkningen i dag än för ett kvartssekel sedan. År 2010 är det 39 procent av den vuxna befolkningen som läst en bok minst en gång i veckan under de senaste 12 månaderna. Samtidigt består stora skillnader i läsvanor mellan olika grupper av befolkningen. Den 1 januari 2002 sänktes bokmomsen från 25 till 6 procent. SCB fick i uppdrag av Kulturdepartementet att förse Bokpriskommissionen med underlag för att följa effekter av momssänkningen. Regeringens förhoppning var att momssänkningen på böcker och tidskrifter skulle öka läsandet bland Sveriges befolkning. Inom ramen för detta uppdrag samarbetade SCB med SOM-institutet vid Göteborgs universitet för att genom de så kallade SOM-undersökningarna följa läsandets utveckling i Sverige. SOM-institutet har därefter fortsatt att samla in och analysera data om svenskars bokläsning. Tendens till stabiliserat bokläsande Under de senaste 25 åren har skaran av regelbundna bokläsare växt i Sverige. Från 1988 till 2010 har andelen som uppger att de läst någon bok minst någon gång i veckan under de senaste 12 månaderna ökat från 28 till 39 procent. Tillväxten ägde framför allt rum under 2000-talets inledande år, vilket utöver den sänkta bokmomsen kan relateras till nya försäljningsställen, ökad pocketutgivning och en deckarvåg med många storsäljande författare. Sedan mitten av decenniet, med toppnoteringen 42 procent , har andelen minskat något och de senaste åren omfattat strax under 40 procent. Nivån är därmed ungefär densamma som år 2002 när bokmomsen precis hade sänkts. Andelen bokläsare växer något om vi inkluderar även de som lyssnat på en bok: från 39 till 41 procent. Kvinnor läser mer regelbundet än män Bokläsandet i Sverige karakteriseras av en stor könsskillnad, och den har bestått under hela perioden År 1988 var andelen regelbundna läsare 35 procent hos kvinnor och 21 procent hos män. Motsvarande resultat för år 2010, med generellt fler regelbundna bokläsare i befolkningen, är 47 procent för kvinnor och 30 procent för män. Gruppen som inte har läst en bok under det senast året är tvärtom väsentligt större hos män än hos kvinnor. År 2010 motsvarar den 27 procent av männen mot 13 procent av kvinnorna. Andelen icke-läsande kvinnor har legat tämligen stabil under det senaste kvartsseklet. Hos männen har däremot andelen icke-läsare successivt vuxit sedan slutet av 1980-talet, då gruppen utgjorde cirka 20 procent. Den sporadiska bokläsaren (som läst minst någon gång under de senaste 12 månaderna men inte så ofta som varje vecka) är något mindre vanlig i dag än i slutet av 1980-talet. Det gäller både kvinnor och män. År 2010 är andelen sporadiska läsare ungefär lika stor hos kvinnor och män: 40 respektive 43 procent. Regelbundna läsare, sporadiska läsare och icke-läsare enligt SOM-undersökningarna efter kön, procent Statistiska centralbyrån 469

6 Kultur och fritid Statistisk årsbok 2012 Högutbildade läser mer regelbundet Andra faktorer som har stor betydelse för bokläsandet är utbildning och social klass. I en jämförelse av personer som själva beskriver sig som boende i högre tjänstemannahem med dem boende i arbetarhem är andelen regelbundna läsare ungefär den dubbla i de högre tjänstemannahemmen: 60 mot 28 procent (2010). 1 Det finns stor anledning att skilja på läsandet av skön- och facklitteratur. Till att börja med har det regelbundna läsandet av skönlitterära böcker mer än dubbelt så stor utbredning i befolkningen som läsandet av fackböcker. År 2010 uppger 39 procent att de läser en skönlitterär bok minst varje vecka och 15 procent en fackbok (i båda fallen inkluderas ljudböcker i frågan). Könsskillnaden i läsandet av skönlitteratur är densamma som för böcker allmänt: 47 procent av kvinnorna läser skönlitteratur minst varje vecka mot 29 procent av männen. Resultaten visar också att andelen regelbundna läsare av skönlitteratur är tre gånger så stor bland dem med examen från högskola/ universitet jämfört med dem med grundskola som högsta utbildning: 58 respektive 19 procent. Vid motsvarande jämförelser ifråga om fackböcker finns ingen könsskillnad, däremot ökar utbildningsfaktorn ytterligare i betydelse. Andelen läsare av fackböcker är 31 procent bland högutbildade och 2 procent bland lågutbildade. Källa: Den nationella SOM-undersökningen Undersökningen omfattar den svenska befolkningen i åldrarna år. Andelen regelbundna läsare av skönlitteratur respektive fackböcker i olika grupper 2010, procent Regelbundna läsare, sporadiska läsare och icke-läsare enligt SOM-undersökningarna efter subjektiv klass ) Det ska noteras att enkätfrågans svarsalternativ Högre tjänstemannahem före 2009 års undersökning löd Högre tjänstemanna-/akademikerhem. 470 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Kultur och fritid Idrottsföreningar tillhörande visst specialförbund Sports clubs belonging to certain federations Gymnastik, fotboll och friidrott Fotboll är den överlägset största idrotten vad gäller antalet föreningar. Under hela den betraktade perioden har antalet legat mellan och Gymnastik och friidrott är de sporter som kommer närmast vad gäller antalet föreningar. Bägge har dock haft en nedåtgående trend under den betraktade perioden. Golf, ridsport och tennis Ridsporten hade en kraftig uppgång under 10-årsperioden , och ökade från 300 föreningar till över 900. Därefter har antalet förblivit tämligen konstant mellan 900 och Även golf har ökat men där har ökningen varit jämt fördelad över hela perioden. Beträffande tennis kan det vara värt att berätta att Björn Borg slutade 1982 (dock spelade han en match mot Henri Lecomte 1 april 1983). Bandy, innebandy och ishockey Innebandyn blev som namnet antyder en innesport och 1997 fanns hela föreningar, vilket var 8 gånger fler än Efter toppåret 1997 har antalet föreningar minskat och uppgår nu till drygt Beträffande ishockey och bandy kan man konstatera att antalet föreningar nu (2010) är lite lägre än Källa: Riksidrottsförbundet. Statistiska centralbyrån 471

8 Kultur och fritid Statistisk årsbok Folkbibliotek, bio och studiecirklar trender Public libraries, cinemas and study circles trends Folkbibliotek, utlåning av böcker, miljoner Under perioden 1950 till 1978 ökade bokutlåningen från 17 miljoner lån per år till 78 miljoner lån, varefter upp- och nedgångar följt på varandra. Sedan 1996 har utlåningen minskat stadigt med undantag för senaste två åren då utlåningen uppgick till 58 miljoner. Det är främst utlåningen av skönlitterära böcker som minskar, vilket till viss del kan förklaras av höjd utlåning av e-böcker och ljudböcker. Källa: Statens kulturråd ( Biobesökare, miljoner År 1960 uppgick antalet biobesökare till 55 miljoner. Bland filmer som visades det året kan nämnas: Alla vi barn i Bullerbyn, Jungfrukällan och Psycho. År 2010 var antalet biobesök nästan 16 miljoner. De mest sedda filmerna var: Avatar, Harry Potter och Dödsrelikerna del 1, Inception och Snabba Cash. Digitaliseringen av biograferna slog igenom på allvar I december var cirka 34 procent av alla besök på digitala föreställningar (vilket var betydligt högre än föregående år). Källa: Svenska filminstitutet ( Studiecirklar, tal Studiecirklar följer i stort sett samma utveckling som utlåningen av böcker på folkbiblioteken. Under perioden ökade antalet cirklar från till , dvs. mer än en tiodubbling. År 2009 hölls studiecirklar av studieförbunden. Källa: Statens kulturråd ( 472 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Kultur och fritid Personer år som gjort en semesterresa om minst en vecka 2010, procent Persons taking a trip of at least one week duration, percent Hushållstyp 60 procent av befolkningen i åldern år gjorde en semesterresa om minst en vecka Ser man till olika hushållstyper visar sig stora skillnader i resandet. Sålunda hade 55 procent av ensamstående med barn gjort en semesterresa. Motsvarande andel bland sammanboende med barn var 63 procent. SKL-region Ser man till regioner visar sig befolkningen i de tre storstadsområdena vara de som reser mest. 70 procent hade gjort en semesterresa under det senaste året. I glesbygdskommunerna i diagrammet betecknade som Övriga kommuner" (glesbygds- och varuproducerande kommuner samt övriga kommuner upp till invånare exkl. pendlingskommuner) var motsvarande andel 49 procent. Socioekonomisk grupp Även när man studerar socioekonomiska grupper framkommer stora skillnader. Bland ej facklärda arbetare hade knappt hälften (47 procent) gjort en semesterresa. Bland högre tjänstemän hade 74 procent gjort en sådan resa. Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF ( Statistiska centralbyrån 473

10 Kultur och fritid Statistisk årsbok Primärkommunala nettokostnader för kulturverksamhet, mnkr Municipal operating costs for culture, SEK m Verksamhetsområde Area of activity Nettokostnader, miljoner kr Net costs, SEK m Nettokostnader per invånare, kr Net costs per inhabitant Allmän kulturverksamhet 1 General cultural activities Stöd till studieorganisationer Support for adult educational associations Bibliotek Libraries Musik-/kulturskola Schools of music/culture Totalt Total ) Allmän kulturverksamhet avser dels kulturverksamhet i kommunal regi, dels stöd till kulturella föreningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden, serie OE 30 ( Statistikdatabasen: Offentlig ekonomi Landstingskommunala driftkostnader för kulturverksamhet, löpande priser County council operating costs for culture, current prices Kulturutgifter 1, milj. kr Current Kulturutgifter 1, kr per inv. Current costs, SEK/inhabitant ) Exkl. interna kostnader. Kulturutgifterna omfattar även kostnader för studieförbund, ungdomsorganisationer och lokalhållande föreningar. Excl. internal costs. County council operating costs for culture include costs for adult educational associations, youth organisations and organisations that provide facilities for community activities. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Forskningsbibliotek, bestånd och tillväxt 2010 Research libraries, stocks and acquisitions Kultur och fritid Bibliotek Library Bibliotek, antal Libraries, number Böcker, seriella publikationer, hyllmeter Books, serial publications, meters of shelves Mediebestånd* Media stocks* Periodika, tryckt form, titlar, antal Periodical, in print, titles, number Periodika, elektr. form, titlar, antal Periodical electronic form, titles, number Databaser 1 Databases Förvärv av böcker och seriella publikationer, hyllmeter* Acquisitions, book and serial publications, shelf meters* Nationalbibliotek National Library Kungliga biblioteket Högskolebibliotek University Libraries Därav bibliotek vid Of which libraries at Chalmers bibliotek Göteborgs universitetsbibliotek Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket Karlstads universitetsbibliotek Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket Kungliga Tekniska högskolans bibliotek Linköpings universitetsbibliotek Luleå universitetsbibliotek Lunds universitets bibliotek Stockholms universitetsbibliotek Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek Linnéuniversitetet Örebro universitetsbibliotek Specialbibliotek Special Libraries Därav bibliotek vid Konstbiblioteket/Nationalmuseum & Moderna Museet Naturvårdsverkets biblioteket Nordiska museets bibliotek Patent och registreringsverkets bibliotek Riksantikvarieämbetet Vitterhetsakademiens bibliotek Riksdagsbiblioteket Statistiska centralbyråns bibliotek Svenska barnboksinstitutets bibliotek Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Biblioteket VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut, BIC Samtliga 2 Total ) Fr.o.m års statistik efterfrågas "antal databaser" i stället för som tidigare "antal titlar i databaser". 2) Totalt 75 bibliotek med 202 serviceställen. There are 75 libraries with 202 service points. Källa: Kungliga Biblioteket, Bibliotek 2010 ( Statistiska centralbyrån 475

12 Kultur och fritid Statistisk årsbok Forskningsbibliotek, utlåning, personal och kostnader 2010 Research libraries, media circulation, staff and costs Bibliotek Library Lokala lån Local circulation Ut- och inlåning* Media circulation* Lån till andra bibliotek, antal Interlibrary lending Inlån från andra bibliotek, antal Interlibrary loans received Personal, helårsverken* Staff, person-years* Totalt Total Därav bibliotekarier och dokumentalister 1 Driftkostnader, kr* inkl. lokaler Operating costs* Nationalbibliotek National Library Kungliga biblioteket Högskolebibliotek University Libraries Därav bibliotek vid Of which library at Chalmers bibliotek Göteborgs universitetsbibliotek Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket Karlstads universitetsbibliotek Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket Kungliga Tekniska högskolans bibliotek Linköpings universitetsbibliotek Luleå universitetsbibliotek Lunds universitets bibliotek Stockholms universitetsbibliotek Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö Örebro universitetsbibliotek Specialbibliotek Special Libraries Därav bibliotek vid Konstbiblioteket/Nationalmuseum & Moderna Museet Naturvårdsverkets biblioteket Nordiska museets bibliotek Patent och registreringsverkets bibliotek Riksantikvarieämbetet Vitterhetsakademiens bibliotek Riksdagsbiblioteket Statistiska centralbyråns bibliotek Svenska barnboksinstitutets bibliotek Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Biblioteket VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut, BIC Samtliga Total ) Of whom librarians and documentalists. 2) Namnbyte 1 januari Källa: Kungliga Biblioteket, Bibliotek 2010 ( 476 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok 2012 Kultur och fritid Folkbibliotek Public libraries År 1 Year Antal bibliotekssystem 2 Number of library systems 2 Bokbestånd, tal Book-stock, volumes in thousands AV-mediebestånd 3, tal Audiovisual media-stock, units in thousands Summa Total Tidningar och tidskrifter, tal Årsprenumerationer Newspapers and periodicals Annual subscriptions * År 1 Utlåning, tal Circulation, thousands Driftkostnader, tal kr Operating costs, thousands Böcker Books Skönlitteratur för vuxna Literature (fiction, poetry, drama) Andel lån av Fraction loans of Facklitteratur för vuxna Non-fiction literature Barnböcker Juvenile books AV-medier Audiovisual media Summa Böcker o.d. Books, etc. Därav för Of which for Personal Staff * ) Förutom folkbiblioteken (290 st. år 2009) ingår uppgifter för Svenska sjömansbiblioteket t.o.m. 2007, sjukhusbiblioteken t.o.m. 2006, bibliotek för svenskar i utlandet t.o.m. 2000, truppförbandsbibliotek t.o.m och tal- och punktskriftsbiblioteket åren Figures for other libraries for example hospitals, seamen and Swedes abroad are included ) Ett bibliotekssystem utgörs av huvudbibliotek plus ev. filialer. A library system consists of a central library plus branch libraries, if any. 3) Fr.o.m inkl. e-musikbestånd. As from 2009 the media stock of e-music is included. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Ku 11 ( 1997); Statens kulturråd och SCB ( 2008): Kulturen i siffror: Folkbiblioteken , Bibliotek 2009 ( Bibliotek 2010 ( Statistiska centralbyrån 477

14 Kultur och fritid Statistisk årsbok Studiecirklar Study circles Studieförbund 1 Adult educational associations Allmänna cirklar General study circles Samtliga Total Därav andel kvinnor % Of whom women % ABF Cirklar Circles Deltagare Participants Bilda Cirklar Deltagare FU Cirklar Deltagare Sfr Cirklar Deltagare SV Cirklar Deltagare NBV Cirklar Deltagare SISU 2 Cirklar Deltagare Sensus Cirklar Deltagare Mbsk Cirklar Deltagare TBV 3 Cirklar Deltagare Ibn Rushd 4 Cirklar Deltagare Summa Cirklar Total Deltagare ) Statsunderstödda studieförbund. ABF = Arbetarnas bildningsförbund, Bilda = Studieförbundet Bilda, FU = Folkuniversitetet, NBV = Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Sfr = Studiefrämjandet, SISU = Svenska idrottsrörelsens studieförbund, Mbsk = Studieförbundet Medborgarskolan, SV = Studieförbundet Vuxenskolan, TBV = Tjänstemännens bildningsverksamhet, Ibn Rushd = Studieförbund öppet för alla med visionen att islam ska vara en självklar del av Sverige. 2) SISU erhåller fr.o.m statsbidrag via särskild förordning och ingår inte längre i statistiken. 3) TBV ingår i Sensus studieförbund sedan den 1 oktober ) Ibn Rushd är ett självständigt och statsbidragsberättigat studieförbund sedan den 1 januari Källa: Statens kulturråd: ( 478 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Studieförbundens kulturprogram Adult educational associations cultural programmes Kultur och fritid Föreläsningar Lectures Arrangemang Events Besökare Participants Sång/Musik Song/Music Arrangemang Besökare Dramatisk framställning Drama Arrangemang Besökare Film/Foto/Bild Film/Photo/Art Arrangemang Besökare Dans Dance Arrangemang Besökare Utställningsverksamhet Exhibitions Arrangemang Besökare Konst/Konsthantverk Art/Handicraft Arrangemang Besökare Litteraturverksamhet Literature Arrangemang Besökare Tvärkulturell verksamhet Intercultural activity Arrangemang Besökare Summa Total Arrangemang Besökare Källa: Statens kulturråd: ( Statistiska centralbyrån 479

16 Kultur och fritid Statistisk årsbok Bokproduktion, översikt Book production, overview År Year Böcker, broschyrer 1 Books, pamphlets 1 Facklitteratur Non-fiction Skönlitteratur Fiction, poetry, drama Barn- och ungdomslitteratur Juvenile books Summa Total ) Exkl. lösa kartor och talskivor. Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. Fr.o.m ingår delar i universitetens rapportserier. Data exclude loose-leaf maps and spoken records. A pamphlet is a book with less than 49 pages. As of 2004 research reports from universities are included. 2) Fr.o.m ingår doktorsavhandlingar från tekniska och naturvetenskapliga och medicinska universitets- och högskoleinstitutioner registrerade på en lägre beskrivningsnivå än övrigt material. As of 2004 theses from universities within the fields of technology, natural sciences and medicine registered at a lower level of description than other material are included. Källa: Kungl. Biblioteket ( Nationalbibliografin Språk Language Bokproduktion efter språk Book production by language Totalt Total Facklitteratur 1 Skönlitteratur 2 Barnoch ungdomslitteratur 3 Böcker, broschyrer 4 Books, pamphlets Originalarbeten Original works Svenska Swedish Engelska English Franska French Tyska German Övriga språk Other languages Översättningar Translations Originalspråk By original language Danska Danish Norska Norwegian Engelska Franska Tyska Övriga språk ) Non-fiction. 2) Fiction, poetry, drama. 3) Juvenile books. 4) Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. A pamphlet is a book with less than 49 pages. Källa: Kungl. Biblioteket ( Nationalbibliografin. 480 Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Bokproduktion efter ämnesområde Book production by subject Kultur och fritid Ämnesområde Subject Böcker, broschyrer 1 Books, pamphlets Totalt Total Nya verk First editions Nya upplagor och nytryck Reeditions, reprints A. Bok- och biblioteksväsen Bibliography and library science B. Skrifter av allmänt och blandat innehåll General works C. Religion Religion D. Filosofi och psykologi Philosophy and psychology E. Uppfostran och undervisning Education F. Språkvetenskap Philology G. Litteraturvetenskap Literary history H. Skönlitteratur Literature (fiction, poetry, drama) Svensk i original Swedish literature Utländsk i svensk översättning Foreign literature translated into Swedish På främmande språk In languages other than Swedish I. Konst, musik, teater, film Fine arts, music, theatre, film J. Arkeologi Archaeology K. Historia History L. Biografi med genealogi Biography and genealogy M. Etnografi, socialantropologi och etnologi Ethnography and anthropology N. Geografi Geography O. Samhälls- och rättsvetenskap Social sciences and law P. Teknik, industri, kommunikationer Technology, manufacturing, communications Q. Ekonomi och näringsväsen Economics R. Idrott, lek och spel Sports and games S. Militärväsen Military and naval science T. Matematik Mathematics U. Naturvetenskap Physical science V. Medicin Medicine X. Musikalier Musical scores u. Böcker för barn och ungdom Juvenile books Svensk skönlitteratur Swedish fiction Utländsk skönlitteratur i svensk översättning Foreign fiction translated into Swedish Övrig skönlitteratur Other fiction Övriga böcker för barn och ungdom Other juvenile books Total bokproduktion Total ) Exkl. lösa kartor och talskivor. Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. Data exclude loose-leaf maps and spoken records. A pamphlet is a book with less than 49 pages. Källa: Kungl. Biblioteket ( Nationalbibliografin. Statistiska centralbyrån 481

18 Kultur och fritid Statistisk årsbok Dagstidningar Daily newspapers Antal tidningar Number of newspapers Borgerliga 1 Non-Socialist Socialistiska Socialist Övriga 3 Other Nettoupplaga 4 Net circulation 4 Samtliga, tal Borgerliga Socialistiska Övriga Storstadspress 5, tal Metropolitan press Borgerliga Socialistiska Övriga ) Moderata samlingspartiet, Oberoende liberala, Centern, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna m.fl. Conservatives, Independent Liberals, Centre Party, Liberals, Christian Democrats, etc. 2) Social Democrats, Communists and Syndicalists. 3) Neutrala, partipolitiskt obundna. Neutral and independent. 4) Genomsnittlig nettoupplaga på vardagar. Average weekday net circulation. 5) Utgivna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Newspapers published in Stockholm, Göteborg and Malmö. Se Tabellanmärkningar. Källa: Tidningsstatistik AB, TS ( Tidskrifter Weeklies and periodicals Antal tidskrifter 1 Number of periodicals Huvudsakligen veckoutgivna 2 Weeklies Övriga tidskrifter (exkl. serietidningar) 3 Other weeklies and periodicals (excl. comics) Serietidningar Comics Nettoupplaga, tal Net circulation Huvudsakligen veckoutgivna Övriga tidskrifter (exkl. serietidningar) Serietidningar ) Definition av Tidskrifter, se Tabellanmärkningar. 2) Avser konsumentinriktade tidskrifter. Consumer-oriented periodicals. 3) Övriga tidskrifter: fack- och f.d. populärpress. Other periodicals: professional and former popular press. Se Tabellanmärkningar. Källa: Tidningsstatistik AB, TS ( Genomsnittligt antal betalda TV-avgifter under året Average number of TV-licences paid during the year TV-avgifter, tal TV-licences Antal per inv. 2 Per inhabitants ) Reglerna för juridiska personer ändrades , varefter de endast betalar en avgift oavsett antal mottagare. 2) Beräknat på medelfolkmängden. Källa: Radiotjänst i Kiruna AB ( 482 Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok Biografer, biografbesökare och filmer Cinemas, cinema goers and films Kultur och fritid Biografer Cinemas Biosalonger Cinema auditoriums Biografbesökare, milj. Cinema audiences 14,6 15,3 14,9 15,3 17,4 15,8 Biljettintäkter, brutto, mnkr Revenue Filmpremiärer New films Nya utländska filmer New foreign films Nya svenska filmer New Swedish films Källa: Svenska filminstitutet ( Granskade långfilmer Films censored Granskade långfilmer Films censored Därav pornografiska Of which pornographic Se Tabellanmärkningar. Källa: Statens biografbyrå ( ), Statens medieråd 2010 ( Museer och offentliga konsthallar 2009 Museums and Exhibition Halls Museer 1 Museums Besök Visits Färdigställda utställningar 2 Exhibitions Intäkter, kr Income Statsbidrag State grants Därav Of which Landstingsbidrag County council grants Personal, årsverken Staff personyears Kommunbidrag Municipal grants Entréintäkter Entrance fees Centrala museer Central museums Arbetets museum Arkitekturmuseet Armémuseum Etnografiska museet Flygvapenmuseum Hallwylska museet Historiska museet Kungl. Myntkabinettet Livrustkammaren Marinmuseum Medelhavsmuseet Moderna museet Musikmuseet Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Stiftelsen Nordiska museet Prins Eugens Waldemarsudde Sjöhistoriska museet Stiftelsen Skansen Skokloster slott Tekniska museet Vasamuseet Världskulturmuseet Östasiatiska museet Statistiska centralbyrån 483

20 Kultur och fritid Statistisk årsbok Museer och offentliga konsthallar 2009 (forts.) Museer 1 Besök Färdigställda utställningar Personal, årsverken Intäkter, kr Statsbidrag Därav Landstingsbidrag Kommunbidrag Entréintäkter Regionala museer Regional museums Blekinge Museum Bohusläns museum och konsthall Dalarnas museum Jämtlands läns museum Jönköpings läns museum Kalmar konstmuseum Kalmar läns museum Kulturen i Lund Länsmuseet Gävleborg Länsmuseet på Gotland Länsmuseet Västernorrland Malmö museer Göteborgs naturhistoriska museum Nordiska Akvarellmuseet Norrbottens museum Regionmuseet Kristianstad Regionmuseum Västra Götaland Röhsska museet Sjöfartsmuseet i Göteborg Smålands museum Stiftelsen Hallands länsmuseer Stockholms läns museum Sörmlands museum Upplandsmuseet Värmlands museum Västerbottens museum Västergötlands museum Västmanlands läns museum Örebro läns museum Östergötlands länsmuseum ) Många museer och konsthallar har organisatoriska förhållanden som gör det svårt att exakt specificera och klassificera vissa uppgifter som efterfrågas. Kulturrådet och uppgiftslämnarna arbetar kontinuerligt för att försöka förbättra statistiken genom att förtydliga vilka uppgifter som efterfrågas. Statistiken förbättras år från år dels genom att de uppgifter som museer och konsthallar lämnar kvalitetsgranskas, dels genom de återkontakter som sker med uppgiftslämnarna. I förlängningen innebär detta att de uppgifter som enskilda museer lämnat kan skilja sig avsevärt mellan åren vilket man bör vara uppmärksam på om man granskar materialet i detalj. 2) Basutställningar, tillfälliga utställningar och egna vandringsutställningar som färdigställts under ) Inklusive Cosmonova. Källa: Statens kulturråd ( 484 Statistiska centralbyrån

21 Statistisk årsbok Kultur och fritid Orkestrar och regional musikverksamhet, verksamhet och ekonomi 2008 Orchestras and regional music organisations, activities and finances Musikinstitutioner och organisationer Music institutions and organisations Konserter Concerts Besök 1 Visits Intäkter, kr Income Statsbidrag State grants Därav Of which Landstingsbidrag 2 County council grants Kommunbidrag Municipal grants Spelintäkter 3 Ticket income Regionala och lokala musikinstitutioner/orkestrar Regional and local music institutions/ orchestras Stockholms konserthusstiftelse Uppsala kammarorkester Norrköpings symfoniorkester Jönköpings Sinfonietta Musica Vitae Camerata Nordica, Kalmar Malmö symfoniorkester Helsingborgs symfoniorkester Göteborgs symfoniker Göteborgsmusiken Svenska Kammarorkestern, Örebro Västerås Sinfonietta Dalasinfoniettan Gävle symfoniorkester Nordiska Kammarorkestern Sundsvall Norrbottens kammarorkester Regional musikverksamhet Regional music organisations Länsmusiken i Stockholm Musik i Uppland Sörmlands Musik & Teater Östgötamusiken Smålands musik och teater Kalmar läns musikstiftelse Gotlandsmusiken Musik i Blekinge Musik i Syd Musik i Halland Västra Götalandsregionen Värmlandsoperan Musik för Örebro län Västmanlandsmusiken Musik i Dalarna Musik i Gävleborg Musik i Västernorrland Jämtlands läns musik och teater Västerbottensmusiken Norrbottensmusiken ) Inkl. icke-betalande publik. 2) Bidrag från landsting och/eller regionförbund och vissa ospecificerade regionala/kommunala bidrag. 3) Spelintäkter utgörs av biljettintäkter och arrangörsintäkter. 4) Finansiering via landstinget; inlämnar ej redovisning till Kulturrådet. 5) Uppgifter inkluderar Musik för Örebro län. 6) Landstingsbidrag inkl. bidrag från kommun. 7) Uppgifter för Dalasinfoniettan redovisas med Musik i Dalarna. 8) Uppgifter för Sörmlands Musik & Teater, Värmlandsoperan och Västerbottenmusiken redovisas i tabellen för teater och dans. 9) Uppgifterna har tidigare inkluderat Jönköpings Sinfonietta. 10) Det regionala musikverksamhetsuppdraget utfördes 2008 av tre organisationer; Musik i Väst, Vara Konserthus och KulturUngdom Väst. 11) Uppgifter för Musik för Örebro län redovisas genom Svenska Kammarorkestern. Källa: Statens kulturråd ( Statistiska centralbyrån 485