Master II - nyckeltalsrapport

Transkript

1 Master II - nyckeltalsrapport Rapport nyckeltal kring studier på master- och magisterprogram vid Göteborgs, Lunds och Uppsala universitet Hanne Smidt, Olof Nelsson, Mattias Renehed, Katarina Borne, Mats Olsson & Krister Ågren

2 Innehåll Förord 3 Introduktion och målsättning med Master II-projektet 5 Datainsamling och arbetssätt 6 Nyckeltal kring den avancerade nivån 7 Master- och magisterprogram 8 Nybörjare: söktryck till programmen, ålder, kön och var de kommer ifrån 9 Retention och genomströmning 15 Nyckeltal kring forskarnivån 2 Forskarutbildningens rekrytering 2 Reflektioner 22 Använda förkortningar 23 Bilaga

3 Förord Det är författarnas förhoppning att denna rapport, som har vidareutvecklat de gemensamma nyckeltalen på avancerad nivå vid Göteborgs, Lunds och Uppsala universitet, kan vara till stöd och inspiration för alla som arbetar med kvalitativ utveckling av den avancerade nivån inom de tre lärosätena. Rapporten är en uppföljning och vidareutveckling av de nyckeltal som utvecklades i det första gemensamma projektet inom GUL-samarbetet: Swedish Master (29 21). Nyckeltalen i denna rapport täcker åren och en rad nya definitioner har utvecklas så att nyckeltalen har en tydligare koppling till uppföljningen av studentpopulation både på universitets- och fakultetsnivå. Uppgifterna kan även tas fram på programnivå. Nyckeltalen belyser: vilka studenterna är, hur de klarar sig och vart de tar vägen. I denna rapport har vi enbart haft möjlighet att följa masterstudenterna vidare till universitetets egen forskarutbildning. Inom projektet kommer en gemensam alumnstudie, Lunds och Uppsala universitet, att publiceras under 214, där bl.a. alumnernas erfarenheter av utbildning och arbetsliv presenteras. Det är vår förhoppning att denna rapport kan vara ett bidrag till vidareutvecklingen av praxis på universiteten kring insamling av nyckeltal och att det blir ökad fokus på hur viktigt korrekt registrering av data i Ladok och registervård är. Det har varit både ett nöje och en utmaning att jobba på tvärs av de traditionella skillnaderna mellan de tre universiteten, och det har varit en mycket lärorik process för oss alla. Vi är tacksamma för stödet till arbetet från prorektorerna vid de tre universiteten: Helena Lindholm Schulz, Göteborgs universitet, Eva Wiberg, Lunds universitet och Anders Malm, Uppsala universitet. Ett stor tack till Styrgruppen för projektet som har bidragit med stöd och uppmuntran, riktlinjer och kloka kommentarer till rapporten. Hanne Smidt, Olof Nelsson, Mattias Renehed, Katarina Borne, Mats Olsson och Krister Ågren Januari 214 3

4 4

5 Introduktion och målsättning med Master II-projektet Göteborgs, Lunds och Uppsala universitet har i två samarbetsprojekt följt implementeringen av den avancerade utbildningsnivån på sina respektive lärosäten, först genom The Swedish Master Project: The introduction of the second cycle at three Swedish universities 1 (21) och nu i en delrapport med nyckeltal kring de första kullarna av studenter och alumner på avancerad nivå (söktryck, antal program, antal nybörjare m.m.). Rapporten är den första av två från Master II- projektet. Den andra rapporten är baserad på resultat av en alumnundersökning genomförd bland tidigare studenter i Lund och Uppsala. Rapportens nyckeltal redovisas per lärosäte och fakultetsnivå (se bilaga 1). Motsvarande redovisning kommer att göras i alumnundersökningen. Introduktionen av Bolognaprocessen 1999 har radikalt förändrat utbildningsstrukturen (3+2+3) vid lärosäten i många europeiska länder och skapat ökat fokus på anställningsbarhet/användbarhet av universitetsutbildningar. Samtidigt med denna förändring har antalet studenter ökat radikalt. Denna utveckling har tillsammans med ökad autonomi och ändrade finansieringsformer i många länder lett till ett större intresse av att veta vilka studenterna är, hur de klarar sig på universitetet och vart de tar vägen efter examen. Att utveckla (enklare) metoder för att bedöma genomströmning och framgång för studenterna under studietiden och i arbetslivet efter examen har fått en ökad betydelse för hur lärosäten kan erbjuda utbildningar av hög kvalitet till alltmer växande och heterogena grupper av studenter. Ökad systematisk kunskap om studenter och alumner (bakgrund, genomströmning och framgång på arbetsmarknaden samt utbildningarnas arbetsmarknadsrelevans) anses vara nödvändig för en ständig förbättring av innehållet och kvaliteten i kurser, program och stödfunktioner. Uppföljningen av studenter som studerar i det Bolognaanpassade utbildningssystemet är viktig för att förstå hur implementeringen av Bolognaprocessen påverkar de europeiska högskoleutbildningarna mot ökat fokus på utveckling av studentcentrerat lärande, livslångt lärande, förbättrad ledning och kvalitetssäkring. Resultatet från EUA-projektet (Trackit, 212) visar att man i många europeiska länder arbetar aktivt med att följa och följa upp studenterna på nationell nivå och universitetsnivå med syfte att kontinuerligt förbättra utbildningarna. Utvecklingen i vissa delar av Europa sker mycket aktivt och strukturerat och understöds av forskning inom området, medan andra utvecklas i långsam takt och ofta ganska fragmenterat (Trends 21). Ökade krav på breddad rekrytering, kvalitetssäkring, marknadsföring av utbildningar, pedagogisk utveckling, finansiering och förbättrat studentstöd bidrar till denna utveckling. Kunskap om studenterna, information till dessa och studentstöd kommer att bli centralt i den framtida rekryteringen av studenter oavsett om det handlar om internationell, nationell eller breddad rekrytering eller om information till arbetsgivare kring kvaliteten i utbildningarna. Dessa europeiska tendenser ligger i linje med kraven på den större redovisningsskyldighet som den ökade autonomin har fört med sig och som tar sig uttryck på många olika sätt, inte minst ge- 1 Smidt. H., Dalnäs, U., Josefson, K., and Sjölund, M.: The Swedish Master Project: The Introduction of the third cycle at three Swedish universities (21) tp://www5.lu.se/anstaelld/undervisa/rapporter-och-barometrar, 5

6 nom uppkomsten av olika typer av internationella, europeiska och nationella rankingar och insamling av information och nyckeltal. Lee Schulman 2 (27) har i sin artikel: Counting and Recounting: Assessment and the Quest for Accountability formulerat att det är nödvändigt för lärosätena att take control of the narrative and engage their students genom att inhämta mera kunskaper om studenterna och använda informationen för kvalitetsutveckling och information till studenter. Detta är något som många internationella högt rankade universitet idag gör. Master II-projektet kan ses som en del av en internationell trend där lärosäten lägger allt större kraft på att följa och följa upp sina studenter och alumner i syfte att utveckla utbildningarnas kvalitet och användbarhet. Målsättningen med Master II-projektet är att få bättre kunskaper om hur de första studenterna med en generell examen på avancerad nivå har klarat sina utbildningar och etablerat sig på arbetsmarknaden. En särskild målsättning är att få bättre kunskap om de internationella studenterna och alumnerna. Datainsamling och arbetssätt Ansvariga för rapporten är personer som arbetar med utbildningskvalitet och utveckling av nyckeltal på planerings- och utvärderingsavdelningar vid de tre universiteten. Gruppen bestod av: Katarina Borne, Göteborgs universitet (GU), Olof Nelsson och Mattias Renehed, Lunds universitet (LU), Mats Olsson och Krister Ågren, Uppsala universitet (UU) och Hanne Smidt, projektledare Rapporten kring nyckeltal handlar om studenter som, efter introduktionen av den avancerade utbildningsnivån i Sverige, påbörjat studier på program höstterminerna som leder till en generell examen på avancerad nivå 3. Nyckeltalen består av registerdata (Ladok) som hämtats från respektive lärosätes studiedokumentationssystem. Rutinerna att förse studiedokumentationssystemen med uppgifter varierar mellan lärosätena och ibland också mellan olika fakulteter/utbildningar. Även metoderna för att ta fram uppgifter ur systemen skiljer sig mellan lärosätena. Med vetskap om dessa olikheter och med målet att främja jämförbarhet lades kraft på att i möjligaste mån använda gemensamma metoder för att ta fram registerdata på lärosätena. Noteras bör att det förekommer olikheter i inregistreringen i LADOK och att detta trots gemensamma metoder kan påverka resultaten. Framtagningen av uppgifter planerades ske parallellt vid lärosätena. Av olika skäl har så inte blivit fallet. Detta inverkar dock inte på beskrivningen av nybörjarna. Genom att studieresultaten i termer av avklarade kurser, examen och övergång till forskarutbildning är framtagna vid något olika tidpunkter har studenterna därigenom haft olika lång tid på sig att uppnå respektive resultat. Genom att vi bara redovisar årskullar som ändå haft flera år på sig att bli klara bedömer vi att effekterna av detta är marginell. Arbetet har gjort projektgruppen uppmärksam på att nyckeltal på universitetsnivå kan dölja stora skillnader mellan fakulteter. I rapporten finns huvudsakligen information på lärosätesnivå, men samma nyckeltal finns i bilaga 1 fördelat på fakultet inom lärosätet. Vissa uppgifter har endast ta- 2 Shulman, L.: Counting and Recounting: Assessment and the Quest for Accountability, January/February 27. In vol 39, No. 1 tp:// 3 Program som leder till yrkesexamen ingår inte i undersökningen. 6

7 gits fram på något av de tre lärosätena. Genom att också presentera nyckeltalen på fakultetsnivå har gruppen möjliggjort vidare jämförelser och analyser även om uppdelningen av fakultetsområden och typer av utbildningar skiljer sig åt mellan lärosätena. Nyckeltal kring den avancerade nivån Rapporten består av nyckeltal som beskriver antal master- och magisterprogram, söktryck till masterprogram, nybörjarnas ålder, kön och varifrån de kommer (eget lärosäte, inom Sverige eller från annat land), hur många som är kvar och fortsätter studierna efter ett år, genomströmning i termer av andel avklarade högskolepoäng och avlagd examen samt övergång till forskarutbildning. Dessutom redovisas rekryterings- och examensbakgrund för forskarstuderande och utvecklingen av olika typer av examina som kan ge tillträde till forskarutbildningen. I rapporten har uppgifter om master- och magisterutbildningarna särredovisats. 7

8 Master- och magisterprogram De tre universiteten hade från början olika strategier kring introduktionen av master- och magisterprogram (The Swedish Master Project 21). Göteborg och Uppsala fokuserade främst på masterutbildningar medan Lund även utvecklade magisterprogram främst på Ekonomihögskolan. En successiv ökning av totala antalet masterprogram har ägt rum vid de tre lärosätena under perioden I Göteborg och Uppsala minskade antalet program med mer än 1 antagna studenter 211 för att därefter öka. I Lund skedde motsvarande minskning 212 (diagram 1). Masterprogram med få studenter återfinns främst inom naturvetenskap vid samtliga lärosäten, men också inom språk och konstnärliga områden finns relativt få nybörjare per program (se diagram 1A, B och C i bilaga 1). Diagram 1: Antal masterprogram med antagning med färre än 1 resp. 1 eller fler nybörjare. UU LU GU < 1 Antalet magisterprogram är litet på alla tre lärosäten (diagram 2), ofta koncentrerade till vissa fakulteter med traditioner av magisterutbildning. Vid Göteborgs universitet gäller det främst Handelshögskolan, IT-fakulteten och samhällsvetenskapliga fakulteten. I Lund är det huvudsakligen inom Ekonomihögskolan och vid Internationella Miljöinstitutet (inom universitetets särskilda verksamheter) och i Uppsala inom de historisk-filosofiska och farmaceutiska fakulteterna, (se diagram 2A, B, C i bilaga 1). På Göteborgs och Lunds universitet har antalet magisterprogram ökat mellan 27 och 212. I Uppsala har man arbetat för en avveckling av magisterprogrammen och 212 fanns enbart två sådana utbildningar kvar. En del studenter följer bara delar av ett masterprogram för att ta ut en magisterexamen. 8

9 Diagram 2: Antal magisterprogram med antagning höstterminerna med färre än 1 resp. 1 eller fler nybörjare. UU LU GU < 1 I Göteborg har magisterprogrammen vänt sig till äldre studenter med fortbildningssyfte främst inom kommunikation, informationsteknologi, arbetsvetenskap och journalistik. I Uppsala har magisterprogram riktat sig till äldre studenter med fortbildningssyfte eller med ett livslångtlärande-perspektiv på sina studier. Lunds magisterprogram på Ekonomihögskolan rekryterar främst yngre studenter som direkt påbyggnad på annan ekonomutbildning (diagram 2 A, B, C i bilaga 1). Nybörjare: söktryck till programmen, ålder, kön och var de kommer ifrån Under perioden finns en likartad utveckling i antalet nybörjare på de tre lärosätena. Mellan växte nybörjarkullarna kraftigt på masterprogrammen (GU cirka 8, LU cirka 9 och UU cirka 15) för att sedan sjunka efter införande av studieavgifter för studenter utanför EU/ EES 211. Under 212 har antalet nybörjare åter ökat i Uppsala och Göteborg men legat på en oförändrad nivå i Lund (diagram 3). Magisterstudenterna utgör stabilt omkring av nybörjarna på programmen i Lund men betydligt mindre på övriga två lärosäten, där antalsutvecklingen går åt olika håll. I detta diagram anges antalet nybörjare på heltidsprogrammen som i rapporten utgör basen för beskrivning av deras karaktäristika och studieframgång. Motsvarande uppgifter fördelade per fakultet återfinns i Tabell 1 i Bilaga 1. Program på distans eller deltid ingår inte i den kommande redovisningen eftersom studiemönster och studentsammansättning på dessa skiljer sig kraftigt från övriga program och försvårar jämförelser. 9

10 Diagram 3: Antal nybörjare per lärosäte fördelade på master och magisterprogram Magister Master GU LU UU Nybörjarna på masterprogram fördelar sig ojämnt mellan fakulteterna (diagram 3 A, B, C i bilaga 1). De flesta återfinns på de samhällsvetenskapliga fakulteterna vid alla tre lärosäten, samt på Handelshögskolan i Göteborg, Ekonomihögskolan i Lund och inom teknik/naturvetenskap i Uppsala. När det gäller de relativt få nybörjarna på magisterprogrammen har dessa blivit fler i Göteborg sedan 27. De senaste åren har de minskat i Lund, men varit stabilt i Uppsala. Nybörjarna är fördelade på ett fåtal program. I Lund är nybörjarna något fler, huvudsakligen inom Ekonomihögskolan. Flertalet magisternybörjare i Uppsala läser på distans som inte redovisas här. Någon nyantagning till dessa program har inte skett efter 29. Söktrycket varierar mellan lärosätena. I Lund är det generellt sett något högre söktryck med ca 2 sökande per nybörjare medan motsvarande i Göteborg ligger på cirka 1 1,5 och Uppsala intar ett mellanläge (diagram 4). Göteborg har under åren haft ett stadigt ökande söktryck, även under 211 då införandet av studieavgifter påverkade det allmänna söktrycket. I Uppsala har under samma period söktrycket stigit, främst inför 211. För Lunds del har söktrycket varierat men ökat något under 212 vilket kan förklaras av en ökad internationell rekrytering. 4 Uppdragsutbildning, program på distans eller deltid samt program med avvikande uppläggning såsom program inom Erasmus Mundus ingår inte i diagramredovisningen. Gäller såväl GU, LU som UU. 1

11 Diagram 4: Söktryck till masterprogram *. Behöriga förstahandssökande per registrerad nybörjare GU LU UU *Under åren 27-8 använde flera program lokal antagning istället för det nationella antagningssystemet NyA, Detta medför att de uppgifter från Nya som här redovisas bedöms vara något lägre än vad som faktiskt var fallet eftersom det ofta är program med högt söktryck som använder lokal antagning. Dessa ingår alltså inte i diagrammet. Program utan sökande resp. nybörjare har exkluderats. När uppgifterna bryts ner till fakultetsnivå framkommer ytterligare skillnader mellan lärosätena (diagram 4 A, B, C i bilaga 1). Göteborg har ett jämt söktryck till alla fakulteter utom 21 och 211 då folkhälsovetenskaplig- respektive utbildningsvetenskaplig masterutbildning hade ett markant högre söktryck. I Lund finns mer systematiska skillnader mellan fakulteterna, den juridiska fakulteten har högst söktryck bland masterprogrammen och Ekonomihögskolan bland magisterprogrammen. I Uppsala har de medicinska masterprogrammen högst söktryck och bland magisterutbildningarna journalistprogrammet. Sett över hela lärosätena är nybörjarnas ålder relativt konstant över antagningsåren vad gäller masterprogrammen i Göteborg och Lund (diagram 5), variation förekommer mellan fakulteter och program (diagram 5A, B, C i bilaga 1). Uppsala har en något lägre genomsnittsålder än övriga. På magisterprogrammen var medelåldern bland nybörjarna de första åren högre i Göteborg och Uppsala, men lägre i Lund (diagram 5D i bilaga 1). Skillnaderna och förändringarna kan förklaras av ändringar i utbildningsutbudet. 5 Uppdragsutbildning, program på distans eller deltid samt program med avvikande uppläggning såsom program inom Erasmus Mundus ingår inte i diagramredovisningen. 11

12 Diagram 5: Nybörjarnas ålder vid programstarten Masterprogram GU LU UU Andelen kvinnor bland nybörjarna på masterprogrammen har ökat något efter 21 (diagram 6). Även här finns det skillnader mellan fakulteterna (diagram 6A, B, C i bilaga 1). Företrädesvis finns det fler kvinnor inom medicin/vårdvetenskap, utbildningsvetenskap och humaniora/språk. Vid Göteborgs och Uppsala universitet är andelen kvinnor något högre på magisterprogram än på masterprogram medan vid Lunds universitet råder det motsatta förhållandet (diagram 6D i bilaga 1). Detta har ett tydligt samband med inom vilka fakulteter som utbildningarna på magisternivå finns. En större andel kvinnor läser på distans vid Uppsala universitet, vilket framför allt hänger samman med att sådana studier huvudsakligen sker inom det utbildningsvetenskapliga området. Diagram 6: Andel kvinnor bland nybörjarna Masterprogram GU LU UU 6 Uppdragsutbildning, program på distans eller deltid samt program med avvikande uppläggning såsom program inom Erasmus Mundus ingår inte i diagramredovisningen. Gäller såväl GU, LU som UU. Distans och deltidsstudenter är oftast några år äldre. 7 Uppdragsutbildning, program på distans eller deltid samt program med avvikande uppläggning såsom program inom Erasmus Mundus ingår inte i diagramredovisningen. Gäller såväl GU, LU som UU. 12

13 Studenternas studiebakgrund i termer av omfattningen av studier vid det egna lärosätet (12 högskolepoäng eller mer) eller ofullständigt personnummer före påbörjade masterstudier visar att Göteborg har störst rekrytering inom det egna lärosätet, Lund har störst internationell rekrytering och Uppsala störst rekrytering från andra lärosäten i landet (diagram 7). När studieavgifter för studenter utanför EU/EES infördes 211, minskade andelen icke-europeiska studenter. Detta ledde till en ökad internrekrytering i Göteborg, en ökad andel intern och nationell rekrytering i Uppsala, medan Lund under samma period till stora delar behöll mönstret från tidigare år. 8 Gemensamt är att humanistiska masterprogram i högre grad rekryterar från det egna lärosätet medan teknisk utbildning har en mer internationell rekrytering (diagram 7A, B, C i bilaga 1). Motsvarande fakultetsvisa uppgifter för magisterprogram redovisas i diagram 7D, E, F i bilaga 1. Rörligheten i övergången mellan grundnivå och avancerad nivå är stor. Flertalet nybörjare har tidigare läst vid andra lärosäten och många av dem är internationella studenter. Införandet av studieavgifter 211 har dock lett till en minskad internationell rekrytering och istället ökat rekryteringen från det egna lärosätet. Diagram 7: Varifrån kommer masterstudenterna Annat lärosäte Utländskt Egna lärosätet GU LU UU Grupperingen är gjord utifrån om studenterna a) har läst 12 högskolepoäng eller mer på det egna lärosätet, exkl. utl.stud b) har eller har haft ofullständigt personnummer eller behörighetsgivande utbildning från utlandet samt c) övriga=annat lärosäte Den internationella studentgruppens regionala sammansättning har förändrats påtagligt sedan införandet av studieavgifter. Rekrytering av studenter som har behörighetsgivande utbildning från länder utanför EU/EES har minskat kraftigt sedan 211 och särskilt gäller det studenter från Asien och Afrika (diagram 8). Samtidigt har det skett en gradvis ökning av internationella studenter från 8 Masterutbildningen i utbildningsvetenskap i Uppsala på deltid/distans rekryterar i hög grad från andra lärosäten liksom motsvarande magisterutbildning., men knappast alls internationella studenter. Övriga magisterutbildningar har däremot liknande rekryteringsmönster oavsett studieform. 9 Uppdragsutbildning, program på distans eller deltid samt program med avvikande uppläggning såsom program inom Erasmus Mundus ingår inte i diagramredovisningen. Gäller såväl GU, LU som UU. 13

14 EU/EES. Utvecklingen är likartad i Lund och Uppsala (diagram 8 A, B i bilaga 1). Uppgifter om land för behörighetsgivande förutbildning noteras bara undantagsvis vid Göteborgs universitet och redovisas därför inte här. Diagram 8: Varifrån har de utländska masterstudenterna sin behörighetsgivande grundutbildning. Exempel Lunds universitet 1 Antal stud (n=697) 1 (n=148) Afrika Asien Australien EU/EES Mellanöstern Nordamerika Syd- och Övriga Europa Mellanamerika Uppgifterna om var de internationella masterstudenternas avlagt sin grundexamen saknas eller är bristfällig före 29. Även därefter varierar rutinerna både mellan och inom lärosätena. De internationella masterstudenterna kommer nu i första hand från EU/EES-området vilket gäller för 6 i Lund (diagram 9) och för 4 i Uppsala (diagram 9 A, B i bilaga 1). Uppsala rekryterar var fjärde internationell student från Asien, Afrika eller Australien och motsvarande i Lund är ungefär var femte. Var tionde internationell student har sin grundutbildning från lärosäten i Nordamerika. Diagram 9: De internationella masterstudenternas fördelning efter var deras grundexamen förvärvats. Exempel Lunds universitet Syd- och Mellanamerika Nordamerika Mellanöstern Övriga Europa Asien Afrika Australien EU/EES 1 Uppdragsutbildning, program på distans eller deltid samt program med avvikande uppläggning såsom program inom Erasmus Mundus ingår inte i diagramredovisningen. 11 Uppdragsutbildning, program på distans eller deltid samt program med avvikande uppläggning såsom program inom Erasmus Mundus ingår inte i diagramredovisningen. N=642, därtill kommer 143 internationella studenter varom information om behörighetsgivande utbildning inte varit tillgängligt. 14

15 Retention och genomströmning Studieframgången eller utbildningens effektivitet kan beskrivas på olika sätt. Tre genomströmningsmått redovisas här, andel studenter som är kvar på sina program det andra året (1-årsretention), godkända högskolepoäng på hela kurser (poänggenomströmning) respektive klara med hela utbildningen med uttagen examen (examensgenomströmning). 1-årsretentionen visar hur stor andel som är registrerad på sin tredje programtermin. De studenter som då är kvar blir färdiga med hela sin utbildning och tar ut sin examen i betydligt högre utsträckning än de som lämnar eller gjort uppehåll i utbildningen den tredje terminen. 12 Diagram 1 visar att ett år efter att studenterna har börjat på ett masterprogram är drygt 7 % fortsatt studieaktiva, de allra flesta inom sitt program. I Uppsala är retentionen något högre genom att 7 8 % är registrerade på nya kurser utanför programmet. Sådant studiemönster finns också i Göteborg och Lund, men i mindre utsträckning. Detta kan ha sin förklaring i att studenterna lämnat programmet för andra studier men det kan även hänga samman med att kurserna kan läsas separat och/eller att registreringsrutinerna inte prioriterar registreringar på programmen. Fakultetsvisa uppgifter redovisas i diagram 1 A, B, C i bilaga Diagram 1: Andel nybörjare som är kvar på utbildningen efter 1 år (1-årsretention) Kvar inom univ Kvar inom progr GU LU UU Andelen nybörjare som lämnar studierna inom ett år efter studiestarten tycks, jämfört med yrkesprogram och kandidatprogram, vara högre bland masterstudenter (se exempel från Lunds universitet, diagram 11). Detta kan i någon mån hänga samman med att masterprogram ibland också an- 12 Av nybörjarna på masterprogram 7-9 vid Lunds universitet som var kvar den tredje terminen har två av tre tagit examen medan knappt en av sex som inte var kvar den tredje terminen tagit examen (Ladokuppgifter vid LU). 13 Uppdragsutbildning, program på distans eller deltid samt program med avvikande uppläggning såsom program inom Erasmus Mundus ingår inte i diagramredovisningen. Gäller såväl GU, LU som UU. 14 Uppgifter från Uppsala visar att retentionen bland studenter som läser på deltid och/eller distans ofta är tydligt lägre än för de vanliga heltidsprogrammen. 15

16 vänds som magisterprogram, dvs. att studenterna lämnar programmet efter ett år med en magisterexamen. Ett annat alternativ är att studenten har fått en anställning och prioriterat detta framför fortsatta studier. Diagram 11: Andel av programnybörjarna som fortsätter sina studier efter 1 år. En jämförelse mellan masterprogram med start 27-21, kandidatprogram med start och yrkesprogram med olika längd med start 21. Exempel Lunds universitet 15 Inom progr inom univ hp 21 hp 24 hp Master Kand Yrkes 27 hp 3 hp 33 hp Den andra formen att beskriva retentionen är den så kallade poänggenomströmningen, som beräknas med hjälp av antalet godkända högskolepoäng som delas med antalet registreringspoäng för respektive kull av programnybörjare. Detta mått, med viss tidsbegränsning vad gäller uppnådda resultat, används av Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet) och ersätter tidigare mått på prestationsgrader där utfallet (prestationer/registreringar) delvis rör helt skilda grupper av individer. Utbildningens interna effektivitet ligger i genomsnitt på omkring 85 % (diagram 12). Det finns markanta fakultetsvisa skillnader i andelen avklarade poäng inom respektive lärosäte, med särskilt höga värden inom medicin och juridik men i övrigt ingen klar fakultetsmässig systematik. I denna redovisning kan kurserna ha klarats av flera år efter ordinarie examinationstillfälle. 16 Nybörjarna 27 har därmed haft två år längre tid på sig att bli klara än de som började 29. Noteras kan att denna redovisning genomgående bortser från eventuella studier utanför programmen. 15 Uppdragsutbildning, program på distans eller deltid samt program med avvikande uppläggning såsom program inom Erasmus Mundus ingår inte i diagramredovisningen. 16 Ursprungligen var hösten 212 tänkt som slutdatum för datahämtning. Uppgifterna från Göteborg inkluderar dock resultat för våren 213 och Uppsala delar av hösten

17 Diagram 12: Andel godkända högskolepoäng till och med 212 bland programnybörjare på masterprogram Prog start 7 Prog start 8 Prog start 9 GU LU UU Den tredje formen för retention är utbildningens externa effektivitet, dvs. hur stor andel av nybörjarna som blir färdiga med hela utbildningen och tar ut en generell examen. Detta är naturligtvis beroende av både att studenter fortsätter sin utbildning (retention) och klarar av sina kurser. 18 Dessutom ska studenten själv ansöka om sin examen vilket ställer krav på lärosätena att informera om studentens valmöjligheter, varför en examen bör tas ut och vilka krav som ställs. Examensfrekvensen varierar något mellan lärosätena. Vid Göteborgs universitet är retention och kursgenomströmning i nivå med övriga lärosäten, medan färre studenter tar ut sin examen (diagram 13). Vid Lunds universitet och Uppsala universitet ligger andelen med examen runt 6. Diagram 13: Andel av masternybörjarna som tagit ut generell examen Magisterexamen Masterexamen nyb 7 nyb nyb 8 9 nyb 7 nyb nyb 8 9 nyb 7 GU LU UU nyb nyb Uppdragsutbildning, program på distans eller deltid samt program med avvikande uppläggning såsom program inom Erasmus Mundus ingår inte i diagramredovisningen. Gäller såväl GU, LU som UU. Här ingår alla nya generella magisteroch masterexamina på avancerad oavsett om de formellt knutits till ett program eller inte. 18 Av nybörjarna på masterprogram 7-9 vid Lunds universitet som var kvar den tredje terminen har två av tre tagit examen medan knappt en av sex som inte var kvar den tredje terminen tagit examen (Ladokuppgifter vid LU). 19 Uppdragsutbildning, program på distans eller deltid samt program med avvikande uppläggning såsom program inom Erasmus Mundus ingår inte i diagramredovisningen Gäller såväl GU, LU som UU. Uppsalas examensfrekvenser är framtagna något senare än övriga lärosäten. 17

18 Det finns också tydliga skillnader i examensfrekvenser på masternivån mellan respektive lärosätes olika fakulteter (diagram 13 A, B, C i bilaga 1). Få tar ut examen i utbildningsvetenskap och även inom humaniora/teologi är examensfrekvensen låg. I Göteborg har Handelshögskolans masterprogram högst andel studenter som tagit ut sin examen och i Lund utmärker sig programmen inom det juridiska området medan i Uppsala tas examen oftare ut inom teknik-naturvetenskap och medicin. De som lämnar masterutbildningen med en magisterexamen är generellt sett få. I Lund sker det främst på Ekonomihögskolan och inom Humaniora/Teologi. I Uppsala sker det däremot inom alla fakulteter och i något högre utsträckning inom humanistiska och juridiska program. Om vi istället för att som hittills följa de olika årskullarna tittar på det totala antalet utfärdade examina under åren framkommer att de generella examina har ökat på alla tre universiteten (diagram 14 samt 14 A, B, C i bilaga 1). Här ingår då också examina som avlagts av studenter som inte gått på något utbildningsprogram. Medan äldre examina minskar så ökar antalet nyare 2 examina. Antalet kandidat- och masterexamina stiger successivt på alla tre lärosätena. Ökningen av antalet kandidatexamina kan hänga samman med att de nya tillträdesreglerna till den avancerade nivån kräver en uttagen grundexamen. Fler studenter tar examen på avancerad nivå och masterexamen ersätter i någon mån magisterexamen, som omfattar ett år mindre. Det totala studentantalet har också stigit under perioden. I Göteborg och Uppsala har man få magisterprogram och där utfärdas betydligt färre nya magisterexamina än vid Lunds universitet. I Lund utfärdas även fler masterexamina än i Göteborg och Uppsala. Diagram 14: Antal utfärdade generella examina, exempel Uppsala universitet Kandidat Magister Master Gammal Ny Data kring vilken andel studenter med en masterexamen som går vidare till forskarutbildningen (diagram 15) visar stora skillnader mellan lärosätena när det gäller övergången från en generell examen på masternivån till forskarstudier vid det egna lärosätet. 21 Uppsala har den största andelen 2 Med nyare examen menas examina enligt 27 års examensordning. 21 Några möjligheter att via lokalt tillgängliga registerdata följa dem till andra lärosäten eller högskolor finns inte, och det går således inte att beskriva hur många totalt som fortsätter till forskarutbildning med en generell masterexamen. 18

19 masterstudenter som fortsätter på forskarutbildningen. Noteras bör att övergången till forskarutbildning för studenter med längre yrkesexamina också varierar men ofta ligger kring Diagram 15: Andel studenter som går vidare till forskarutbildningen på det egna lärosätet efter masterexamen % 15% 1 5% GU LU UU Övergången till forskarutbildningen vid andra lärosäten har inte beaktats i denna redovisning. 22 Uppgifter från Lund universitet 19

20 Nyckeltal kring forskarnivån I Sverige beslutade Utbildningsdepartementet till skillnad från många andra länder i Europa att hålla forskarutbildningen utanför Bolognaanpassningen av den högra utbildningen, och det finns få uppgifter eller kunskap om hur övergången mellan den nya avancerade nivån och forskarutbildningen har blivit i praxis. Väljer studenter att gå vidare efter magisterexamen, 4 års studier, eller med en masterexamen (5 år) i bagaget? Det är inte enkelt att ta fram jämförbara nyckeltal för forskarutbildningen bland annat på grund av lärosätenas olika praxis kring uttagning av examen innan inskrivning på forskarutbildningen och att lärosätena har olika praxis när det gäller antagningen till forskarutbildning och inrapporteringen till Ladok. Forskarutbildningens rekrytering I det följande är utgångspunkten nybörjarna inom forskarutbildningen. I Uppsala finns en tendens att rekrytera en större del av sina forskarstuderande från andra lärosäten i landet (Stockholm?) och i Lund i högre grad internationellt (se Diagram 16). Det finns överlag en trend till ökad internationell rekrytering, också av internationella studenter som läst vid det egna lärosätet. Lärosätenas fakultetsvisa uppdelning av forskarutbildningens rekrytering presenteras i diagram 16 A, B, C i bilaga 1. De internationella forskarstuderande finns främst inom de stora forskarutbildningsfakulteterna medicin, naturvetenskap och teknik. men är fåtaliga inom humaniora/teologi, juridik och utbildningsvetenskap. Diagram 16: Varifrån har nybörjarna på forskarutbildningen sin grundutbildning Annat lärosäte Utl Utl + 12 hp Egna lärosätet 12 hp GU LU UU 23 Grupperingen är gjord efter om a) doktoranderna läst 12 högskolepoäng eller mer vid det egna lärosätet, b) läst 12 högskolepoäng eller mer och haft ofullständigt personnummer c) haft ofullständigt personnummer samt c) övriga, dvs läst vid annat lärosäte. 2

21 Exemplet från Lund (diagram 17) visar att den vanligaste interna vägen 24 till forskarutbildningen sker via en yrkesexamen från det egna lärosätet. Det är förståligt med tanke på att medicinsk fakultet och teknisk fakultet där tillsammans står för över 6 % av universitetets forskarutbildning. Vid Göteborgs universitet har en ökande andel av de internt rekryterade studenterna avlagt examen, men fortfarande saknar många uttagen examen. Mindre avseende har där fästs vid utfärdade examina (diagram 17 A, B, C i bilaga 1). I vilken utsträckning de externt rekryterade nybörjarna avlagt examen framgår inte av de interna registren. Den interna rekryteringen via en uttagen masterexamen är i Göteborg mycket begränsad. Diagram 17: Utveckling av examensbakgrund bland nybörjare på forskarutbildningen , exempel Lunds universitet år 27 år 28 år 29 år 21 år 211 Rekr utifrån LU-student utan examen Mag ny/gammal Kand ny/gammal Master Yrkesex 24 Gruppen rekryterade utifrån består här av alla studenter utan registrerad examen eller med färre är 12 hp från lärosätet, dvs alla studenter som avlagt examen vid lärosätet ingår i resp. examensgrupp och de med 12 hp vid lärosätet men utan examen utgör en egen grupp. 21

22 Reflektioner Detta är andra gången som Göteborgs, Lunds och Uppsalas universitet jämför implementeringen av generella magister- och masterprogram på den avancerade nivån. Nyckeltalen i denna rapport visar att utvecklingen av den avancerade nivån börjar hitta sina strukturer inom universiteten. Den ganska likartade introduktionen av den avancerade nivån som de första tre år visade, börjar nu divergera. De största skillnaderna gäller ut- eller avveckling av magisterprogram, rekrytering, söktryck och examinas användning och funktion. Att följa studenternas studievägar inom ett program, fakultet eller universitet via data/nyckeltal är inte enkelt. Data måste alltid granskas för rimlighet, särskilt när rutinerna för dataregistrering skiljer sig åt inom och mellan lärosätena. Även metoderna för att ta fram uppgifter skiljer sig åt, vilket ökar komplexiteten vid jämförelser. Insatser för registervård inom respektive lärosätes studiedokumentationssystem skulle underlätta framtagning av nyckeltal i framtiden. Syftet med resp. nyckeltal måste därför diskuteras ingående så att rutiner och framtagningssätt kan svara mot detta inom GUL-samarbetet. Arbetet med denna delrapport har initierat en diskussion kring vilka möjligheter som finns för att ta fram data kring studenter och deras livscykel inom ett universitet och hur dessa kan tolkas. I arbetet har vi haft fokus på att pröva och utveckla nyckeltal och samarbetet har inneburit att nya sätt att beskriva studenternas gång genom utbildningen tagits fram. I denna rapport har vi stannat vid fakultetsnivån, men metoderna för att ta fram nyckeltalen kan brytas ner på programnivå. Denna nivå har det inte inom ramen för detta projekt varit möjligt att titta på. Det är projektgruppens förhoppning att rapporten inom respektive universitet kommer att utgöra ett stöd och underlag för strategiska beslut och vidareutveckling/kvalitetsarbete inom den avancerade nivån både på lärosätes- och fakultetsnivå. Förhoppningen är också att rapporten kommer att bidra till vidare diskussioner och samtal kring hur nyckeltal kan utvecklas framöver vad gäller utbildningen på den avancerade nivån. 22

23 Använda förkortningar GU Hum Samh Handels IT Nat vet Med Utb vet Konstn LU Göteborgs universitet Humanistiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Handelshögskolan IT-fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten Sahlgrenska akademin Utbildningsvetenskapliga fakulteten Konstnärliga fakulteten Lunds universitet Hum/teol Humanistiska & Teologiska fakulteterna Samh Samhällsvetenskapliga fakulteten Ekonomi Ekonomihögskolan Jur Juridiska fakulteten Tekn Lunds tekniska högskola Nat vet Naturvetenskapliga fakulteten Med Medicinska fakulteten Konst Konstnärliga fakulteten Särsk verks Universitetets särskilda verksamheter UU Hist-fil Språk Teol Samh Jur Tek-Nat Med Farm Utb vet Uppsala universitet Historisk-filosofiska Språk Teologi Samhällsvetenskap Juridiska Teknik-Naturvetenskap Medicin Farmakologi Utbildningsvetenskap 23

24 Bilaga 1 Antal program med antagning Per fakultet 25 Diagram 1A Göteborgs universitet 25 2 Masterprogram Magisterprogram 15 1 < Diagram 1B Lunds universitet Masterprogram Magisterprogram 1 5 <1 1+ Diagram 1C Uppsala universitet Masterprogram Magisterprogram 1 5 <1 1+ Hist- Fil Språk Teol Samh Jur Tek- Nat Med Farm Utb vet Hist- Fil Samh Farm Utb vet 25 Här ingår samtliga program, dvs. inkl. deltid och distans 24

25 Antal nybörjare på heltidsprogram per fakultet Diagram 3A Göteborgs universitet magister master 1 Hum Samh Handels IT Nat vet Med Utb vet Konstn Diagram 3B Lunds universitet Hum/T Samh Ekonomi Jur Tekn Nat vet Med Konstn Särsk magister master Diagram 3C Uppsala universitet Hist-Fil Språk Teol Samh Jur Tek- Nat Med Farm Utb vet magister master 25

26 Söktryck per fakultet Behöriga förstahandssökande per nybörjare Diagram 4A Göteborgs universitet Hum Handels Nat vet Utb vet Samh Konstn Ht 9 Ht 1 Ht 11 Ht 12 Master Magister Diagram 4B Lunds universitet Ht 9 Ht 1 Ht 11 Ht 12 Hum/Teol Samh Ekonomi Jur Teknik Nat vet Med Särsk verks Ekonomi Magister Diagram 4C Uppsala universitet inkl deltid/distans Ht 9 Ht 1 Ht 11 Ht 12 Hist-Fil Språk Teol Samh Tek-Nat Med Farm Utb vet Samh Farm Master Magister 26

27 Söktryck till magisterprogram Behöriga förstahandssökande per registrerad nybörjare. Diagram 4D GU LU UU 27

28 Nybörjarnas ålderfördelning på masterprogram på heltid per fakultet Diagram 5A Göteborgs universitet Hum Samh Handels IT Nat vet Med Utb vet Konstn Diagram 5B Lunds universitet Hum/T Samh Ekonomi Jur Teknik Nat vet Med Konstn Särsk Diagram 5C Uppsala universitet Hist-Fil Språkv Teol Sam/Jur Tek-Nat Med Farm Utb 28

29 Nybörjarnas genomsnittsålder på master och magister program på heltid Diagram 5 D År GU LU UU GU LU UU Master Magister 29

30 Andel kvinnor bland nybörjarna på masterprogram på heltid per fakultet Diagram 6A Göteborgs universitet Hum Samh Handels IT Nat vet Med Utb vet Konstn Ht 7 Ht 8 Ht 9 Ht 1 Ht 11 Ht 12 Diagram 6B Lunds universitet Hum/Teol Samh Ekonomi Jur Teknik Nat vet Med Konstn Särsk verks Ht 7 Ht 8 Ht 9 Ht 1 Ht 11 Ht 12 Diagram 6C Uppsala universitet Hist-Fil Språkv Teol Sam/Jur Med Farm Tek-Nat Utb över åren

31 Andel kvinnor bland nybörjarna på masters- resp. magisterprogram Diagram 6 D GU LU UU GU LU UU Master Magister 31

32 Varifrån kommer nybörjarna på masterprogram Diagram 7A Göteborgs universitet Annat lärosäte Utländskt GU Hum Samh Handels IT Nat fak Med Utb vet Konst Diagram 7B Lunds universitet Annat lärosäte Utländskt LU Hum/ Samh Ekono Jur Teknik Nat vet Med Konst Särsk Diagram 7C Uppsala universitet Hist-Fil Språk Teol Samh/Jur Tek-Nat Med Farm Utb överutb årendist/delt UU Utländskt Annat lärosäte 32

33 Varifrån kommer nybörjarna på magisterprogram Magisterprogram ges bara inom vissa fakulteter. Diagram 7D Göteborgs universitet Annat lärosäte Utländskt GU 12 + Samh IT Konst Diagram 7E Lunds universitet Annat lärosäte Utländskt LU 12+ Ekonomi Särsk verks Diagram 7F Uppsala universitet Annat lärosäte Utländskt UU 12+ Hist-fil 7-9 Sam Teknat 12 Farm

34 Utveckling avseende varifrån har de internationella masterstudenterna har sin grundutbildning 26. Diagram 8A Lunds universitet Antal stud 5 9 (n=697) 1 (n=148) 11 (n=63) 12 n=642) Afrika Asien Australien EU/EES Mellanöstern Nordamerika Syd- och Övriga Europa Mellanamerika Diagram 8B Uppsala universitet Antal stud 5 9 (n=431) 1 (n=63) 11 n=229) 12 (n=292) Afrika Asien Australien EU/EES Mellanöstern Nordamerika Syd- och Övriga Europa Mellanamerika 26 Vid Göteborgs universitet registreras inte land för behörighetsgivande utbildning. 34

35 Fördelning av varifrån har de internationella nybörjarna 212 har sin grundutbildning 27. Diagram 9A Lunds universitet Syd- och Mellanamerika Nordamerika Övriga Europa Afrika Mellanöstern Asien Australien EU/EES Diagram 9B Uppsala universitet Syd- och mellanamerika Övriga Europa Afrika Nordamerika Asien Mellanöstern Australien EU/EES 27 Vid Göteborgs universitet registreras inte land för behörighetsgivande utbildning. 35

36 Andel av nybörjarna på masterprogram som fortsätter sina studier efter 1 år Diagram 1A Göteborgs universitet 1 8 Göteborgs universitet 6 4 Kvar inom univ Kvar inom progr Hum Samh Handels IT Nat fak Med Utb vet Konstn Diagram 1B Lunds universitet Kvar inom univ Kvar inom progr Diagram 1C Uppsala universitet Kvar inom univ Kvar inom progr Hist-Fil Språk Teol Sam Jur Tek-Nat Med Farm Utb vet 36

37 Andel avklarade högskolepoäng bland nybörjarkullarna på masterprogram Diagram 12A Göteborgs universitet Hum Samh Handels IT Nat vet Med Utb vet Konst Diagram 12B Lunds universitet Hum/Teol Samh Ekonomi Jur Teknik Nat vet Med Konstn Särsk verks Diagram 12C Uppsala universitet Hist-Fil Teol Språk Jur Samh Med Farm Tek-Nat Utb vet 37

38 Andel av nybörjarna på masterprogram som avlagt generell examen Diagram 13A Göteborgs universitet Magisterexamen Masterexamen Hum Samh Handels IT Nat fak Med Utb vet Konstn Diagram 13B Lunds universitet Magisterexamen Masterexamen Hum/Teol Samh Ekonomi Jur Tekn Nat fak Med Konstn Särsk verks Diagram 13C Uppsala universitet Magisterexamen Masterexamen Hist-Fil Språk Teol Samh Jur Tek-Nat Med Farm Utb vet 38

39 Andel av nybörjarna på magisterprogram som avlagt generell examen Diagram 13D Examen utanför progr Examen inom progr GU LU UU 39

40 Antal utfärdade generella examina Diagram 14A Göteborgs universitet Gammal Ny 5 Kandidat Magister Master Diagram 14B Lunds universitet Gammal Ny 5 Kandidat Magister Master Diagram 14C Uppsala universitet Gammal Ny Kandidat Magister Master 4

41 Varifrån har nybörjarna på forskarutbildningen sin grundutbildning Diagram 16A Göteborgs universitet Annat lärosäte Utl Utl GU 12+ GU Hum Samh Handels IT Nat fak Med Utb vet Konstn Diagram 16B Lunds universitet Annat lärosäte Utl Utl LU 12+ LU Hum Teol Sam Ekonomi Jur Teknik Nat Med Konst Diagram 16C Uppsala universitet Annat lärosäte Utl Utl UU 12+ UU Hist-Fil Språkv Teol Sam Tek-Nat Med Farm Utb vet 41

42 Examensbakgrund bland nybörjarna på forskarutbildningen Diagram 17A Göteborgs universitet 25 år 27 år 28 år 29 år 21 år 211 år Rekr utifrån Diagram 17B Lunds universitet GU-student utan examen Kandidatex Magisterex Masterex Yrkesex 25 år 27 år 28 år 29 år 21 år 211 år Rekr utifrån LU-student utan examen Diagram 17C Uppsala universitet Kandidatex Magisterex Masterex Yrkesex år 27 år 28 år 29 år 21 år 211 år Rekr utifrån UU-student utan examen Kandidatex Magisterex Masterex Yrkesex 42

43 Tabell 1. Antal nybörjare på heltidsprogram utgör den grupp varpå diagram 3, 5 6, 7, 1, 12, 13 och Bilaga 1 diagram 3 A-D; 5 A-D; 6 A-D; 7 A-F; 1 A-C; 12 A-C; 13 A-D är beräknade på. Fakultet Ht7 Ht8 Ht9 Ht1 Ht11 Ht12 Göteborgs universitet Magister, total Samh IT Konstn 15 8 Master, total Hum Samh Handels IT Nat vet Med Konstn Utb vet Lunds universitet Magister, total Ekonomi Med 7 Särsk verks Master, total Hum/Teol Samh Ekonomi Jur Tekn Nat vet Med Konstn Särsk verks Uppsala universitet 43

44 Magister, total Hist-Fil 14 5 Samh Farm 5 7 Utb vet Master, total Hist-Fil Språk Teol Samh Jur Tek-Nat Med Farm Utb vet