Sveriges åtgärdsprogram mot ESBLresistens. Karin Tegmark Wisell, MD PhD Sektionschef antibiotikaresistens och vårdhygien Smittskyddsinstitutet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges åtgärdsprogram mot ESBLresistens. Karin Tegmark Wisell, MD PhD Sektionschef antibiotikaresistens och vårdhygien Smittskyddsinstitutet"

Transkript

1 Sveriges åtgärdsprogram mot ESBLresistens hos tarmbakterier Karin Tegmark Wisell, MD PhD Sektionschef antibiotikaresistens och vårdhygien Smittskyddsinstitutet

2 Ökning av resistens mot 3:e generationens cefalosporiner Internationellt tydlig ökning av cefalosporinresistens bland gramnegativa bakterier I Sverige noteras ökning, dock fortfarande låga nivåer av resistens mot 3:e generationens cefalosporiner EARSS ResNet (SWEDRES)

3 Escherichia coli 2007

4 2005, halvår 2006 Klebsiella pneumoniae 2007

5 Ökning av resistens mot 3:e generationens cefalosporiner för invasiva E. coli i Sverige % resistance to 3d generation cephalosporins in invasive isolates % resistance in invasive isolates 3 2,5 2 1,5 1 0, year % resistance to 3d generation cephalosporins"

6 ResNet: E.coli från urin ca 3000 isolat/år, > isolat , % R : Cefadroxil 2,7% 12,8 18, ,7 2,5 Ampicillin Mecillinam Cefadroxil Nitrofurantoin Quinolones (=Nal ) 1,4 Trimethoprim

7 Lokala utbrott Stockholm Äldreboende ca 30 fall. ESBL-producerande E. coli Uppsala Sjukhusutbrott. Dryga 300 fall. ESBLproducerande K. pneumoniae Kristianstad Sjukhusutbrott. Ca 30 fall. ESBL-producerande E. coli

8 Åtgärdsprogram 1. Anmälningsplikt enligt Smittskyddslagen 2. Stramas åtgärdsprogram 3. Förstärkning vid Smittskyddsinstitutet för karaktärisering av isolat 4. Gemensam strategi för karaktärisering av isolat för primärdiagnostiska laboratorier och Smittskyddsinstitutet

9 1. Anmälningsplikt enligt Smittkyddslagen infördes i februari 2007 Endast laboratorieanmälan Kriterier:

10 Anmälningspliktiga antibiotikaresistenta bakterier 29 % ökning 2500 Ett kvartal kvar för 2008 antal anmälda fall MRSA VRE PNSP ESBL (t.o.m. september)

11 Antal fall av ESBL-bildande Enterobacteriaceae som anmälts per månad. 300 År 2007 År 2008 Antal inrapporterade ESBL-fall jan feb mar apr maj jun jul aug sep oct nov dec Månad

12 Incidens av ESBL-bildande Enterobacteriaceae per landsting. År :1 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Riket totalt Landsting Incidens ESBL (/ inv. och år)

13 Urinodling den vanligaste fyndlokalen Urinodling är den vanligaste fyndlokalen och utgör 66 % av alla laboratorierapporter. Feces den näst vanligast med 15 %, dessa torde utgöras av screeningsfynd. 34 fall rapporteras patienten vara smittad med två ESBLbärande arter och ett fall rapporteras ha tre olika arter. Escherichia coli (E. coli) är vanligaste förekommande och utgör 84 % av fallen. 69 % av ESBL-fallen med E.coli var kvinnor, med en medelålder på 54 år. Medelåldern för män var 59 år. Klebsiella pneumoniae är näst vanligast med 8 %. ESBL-fall med Klebsiella pneumoniae var något vanligare rapporterad hos män med en medelålder på 62 år jämfört med 55 år för kvinnor.

14 Endast laboratorieanmälan =begränsad information Andel utlandssmittade? Andel klinisk infektion? Andel multiresistens?

15 2. Stramas åtgärdsprogram -november 2007

16 Strama Samverkan mot antibiotikaresistens organisation som ligger direkt under Socialdepartementet skall verka för sektorsövergripande samordning av arbetet mot antibiotikaresistens. ska utifrån analyser av övervakning ta initiativ till åtgärder som i första hand rör människors hälsa, samt verka för att handlingsprogram tas fram på regional och lokal nivå.

17 Åtgärdsprogrammet berör: Laboratoriemetoder Diagnostik, screening, epidemiologisk typning och anmälan enligt smittskyddslagen. Vårdstruktur och organisation Behov av strategiska planer, ändamålsenliga lokaler, tillgång till enkelrum dokumentation och spårbarhet av patienter för att underlätta smittspårningsarbetet. Rekommendationer för vård av patienter Screeningundersökning. Rutiner för vård av patienter med påvisad eller misstänkt ESBLbildande bakterier. Informationsöverföring och smittspårning. Riktlinjer för antibiotikaanvändning Motverka fortsatt resistensutveckling. Behandling av patienter med infektioner orsakade av ESBLbildande bakterier.

18 Definition av ESBL Sverige skall genom sina referensgrupper (RAF, RAF-M) verka internationellt för att den mikrobiologiska definitionen av ESBL utvidgas till att även inkludera övriga överförbara cefalosporinaser och karbapenemaser Plasmidmedierad AmpC (pampc) Metallobetalaktamaser (MBL) K. pneumoniae karbapenemaser (KPC)

19

20 Diagnostik av ESBL Mikrobiologiska laboratorierna artbestämmer alla kliniskt relevanta Enterobacteriaceae undersöker alla E. coli och Klebsiella pneumoniae på förekomst av ESBL i enlighet med RAF:s rekommendationer. Laboratorierna bör överväga att generellt undersöka även andra Enterobacteriaceae på förekomst av ESBL, särskilt isolat med multiresistens1. Inför rutiner för snabb informationsöverföring till vårdhygien och smittskyddsenheten när bakterier med ESBL och/eller multiresistens1 påvisas inom sluten vård eller på äldreboenden. etablerar metoder för genotypning av vanligt förekommande ESBL alternativt etablerar samverkan med annat laboratorium med denna kompetens för att indikera eller utesluta samband vid utredning av misstänkta utbrott. rapporterar resultat av genomförd genotypning i SmiNet2.

21 Diagnostik av ESBL RAFs metodgrupp utarbetar rekommendationer för hur laboratorierna skall detektera övriga enzymer (t.ex. cefalosporinaser och karbapenemaser) som faller utanför nuvarande ESBL-definition. Smittskyddsinstitutet etablerar metoder för att karakterisera isolat med ovanlig genotyp så att fynd kan tas emot för närmare karakterisering/konfirmering. Med multiresistens hos Enterobacteriaceae menas resistens mot tre eller fler av följande antibiotikaklasser cefalosporiner, karbapenemer, kinoloner, aminoglykosider, trimetoprim/trimsulfa.

22 Anmälan enligt smittskyddslagen laboratorierna rapporterar bakterieart. bakteriens känslighet för cefotaxim och ceftazidim, imipenem och meropenem, en kinolon, trimetoprim (eller trimetoprim-sulfa) och en aminoglykosid. Smittskyddsinstitutet Anpassar formulär för ny definition

23 Epidemiologisk typning av bakterier med ESBL Referensmetodiken för typning av ESBL-bärande bakterier görs tillgänglig både på Smittskyddsinstitutet och på regionlaboratorierna. Prover från aktuella utbrottsutredningar besvaras inom 14 dagar efter att isolaten har mottagits. Smittskyddsinstitutet tar fram rekommendationer för typning av bakterier med ESBL driver metodutveckling på området och etablerar kapacitet för att konfirmera misstänkta utbrott. tillhandahåller en metod för plasmidtypning. de mikrobiologiska laboratorierna etablerar en strategi för epidemiologisk typning av ESBL-bildande bakterier med någon av de metoder som har föreslagits i bakgrundsdokumentet sänder in utvalda bakterieisolat med misstänkt epidemiologiskt samband till Smittskyddsinstitutet för närmare karakterisering för att få en nationell överblick över de viktigaste ESBL-klonerna.

24 Konsekvenser av ESBL För vård av patienter med ESBL-bärande bakterier skall registrering ske adekvata ICD-10 tilläggskoder för antibiotikaresistens, U80.0 (ESBL) samt etiologiskt agens B96.1 Klebsiella pneumoniae B96.2 Escherichia coli l vårdgivarna utvecklar och tillhandahåller ett verktyg för spårbarhet av patienter (inklusive sängplats) i vårdkedjan.

25 Strategier för att motverka en fortsatt ökning av ESBL-problemet vårdgivaren upprättar en strategisk plan för att motverka spridningen av ESBL där planen innefattar en ledningsgrupp med tydligt uppdrag och mandat som kan aktiveras med kort varsel i samband med utbrott. vårdhygieniska riktlinjer, antibiotikastrategier samt hur enkelrum mobiliseras i händelse av ett utbrott.

26 Rekommendationer för vård av patienter med ESBL-bildande bakterier Screening av patient vid inläggning på sjukhus Patienter som vårdats utomlands (de senaste 6 månaderna) i vårdmiljö med pågående utbrott screeningodlas. Prov tas från rectum/ feces och i förekommande fall även från kateterurin, sår, bukdränage och motsvarande. Personal behöver inte screeningodlas. Vårdrutiner Vårdtagare och besökande informeras om vikten av god handhygien. Patienter med diarré, urin- och/eller fecesinkontinens, vårdas på enkelrum med eget hygienutrymme, serveras all mat på rummet och vistas inte i gemensamma utrymmen på avdelningen. Patienter med andra riskfaktorer vårdas i möjligaste mån på enkelrum med eget hygienutrymme, men kan vistas fritt på avdelningen förutsatt att eventuella sår är väl täckta. De kan äta med övriga patienter men bör serveras all mat och dryck. Patienter utan riskfaktorer informeras om vikten av god handhygien

27 Rekommendationer för vård av patienter med ESBL-bildande bakterier. Informationsöverföring Vid överföring av vårdtagare inom eller mellan vårdinstanser informeras mottagaren om patientens bärarskap. När ESBL-bildande bakterier påvisats hos en patient dokumenteras det med en tydlig journalanteckning. Smittspårning Vid anhopning av fall utföres smittspårning under ledning av vårdhygien/smittskydd. Odlingsprov tas i dessa sammanhang alltid från rectum/feces. I förekommande fall tas prov från kateterurin, sår, bukdränage och motsvarande.

28 Antibiotikarekommendationer För att generellt motverka selektion av ESBLproducerande stammar rekommenderas att användningen av 2:a och 3:e generationens cefalosporiner kraftigt minskar. När så är möjligt kan detta ersättas med bensylpenicillin +/- aminoglykosid, eller vid allvarliga och/eller kirurgiska infektioner med piperacillin/tazobactam och aminoglykosider. kinoloner ej används för behandling av nedre okomplicerad UVI hos kvinnor vare sig i öppen eller sluten vård. kinoloner och cefalosporiner inte används som peroperativ profylax.

29 Antibiotikarekommendationer Antibiotikaalternativ vid behandling av infektioner där odling visat ESBL-bildande bakterier: Pyelonefrit: piperacillin/tazobactam (vid MIC 8 mg/l) kan prövas om patienten är kliniskt stabil. Pneumoni: som alternativ till karbapenem kan piperacillin/tazobactam prövas (vid MIC 8 mg/l) eller cefepim (vid MIC 1 mg/l). Bukinfektion och sepsis: karbapenem. Nedre urinvägsinfektion: fosfomycin, pivmecillinam (eventuellt) kombination med amoxicillin/klavulansyra), nitrofurantoin.

30 Medverkande experter Rolf Alsterlund, Infektionskliniken Kristianstad Otto Cars, Strama Hans Fredlund, Smittskyddsläkarföreningen Christian G Giske, Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF), RAFs metodgrupp Gunnar Kahlmeter, Smittskyddsinstitutet/RAF/RAFs metodgrupp Kerstin Mannerquist, Smittskyddsinstitutet Eva Melander, Strama/RAFs metodgrupp Åsa Melhus, Akademiska sjukhuset, Uppsala/RAF Inga Odenholt, RAF Barbro Olsson-Liljequist, Smittskyddsinstitutet/RAF/RAFs metodgrupp Johan Struwe, Smittskyddsinstitutet/Strama Tomas Söderblom, Smittskyddsinstitutet Torbjörn Söderström, Akademiska sjukhuset, Uppsala Christina Åhrén, Svensk Förening för Vårdhygien Observatörer från Socialstyrelsen: Inger Andersson von Rosen Inger Riesenfelt-Örn Anders Tegnell Observatör från Statens Veterinärmedicnska Anstalt: Christina Greko

31 Erfarenheter från Uppsala utbrottet Viktigt med ledningens engagemang Screening. Hitta var problemet finns De kliniska fallen är bara toppen på isberget Basala hygienrutiner Personal, patienter och anhöriga Strukturella förändringar Egen toalett Vissa vårdavdelningar bör ej vara samlokaliserade (urologen och transplantation)

32 Nationell kartläggning av Enterobacteriaceae med ESBL saknas I Sverige trots den största gruppen enligt SmL Komplex och föränderlig problematik Spridning av specifika stammar med ESBL Horisontell överföring av ESBL-gener Spridning av plasmider med ESBL Spridning av transposoner med ESBL Många olika betalaktamaser Många olika species Behov av metodutveckling och förstärkning vid Smittskyddsinstututet

33 3. Förstärkning av metodiken på Smittskyddsinstitutet Extra medel under 2008 och apotekare/molekylärbiolog läkartjänst -Ökad materialbudget

34 Uppdrag För Enterobacteriaceae med resistens mot cefotaxim och eller ceftazidim sannolikt medierat av betalaktamas vidareutveckla fenotypiska metoder för gruppering av betalaktamas Att etablera ändamålsenliga metoder för epidemiologisk typning av isolat. Att etablera ändamålsenliga metoder för karaktärisering av plasmider Att etablera ändamålsenliga metoder för karaktärisering av betalaktamaser Att göra metoderna enligt 1-4 ovan tillgängliga för intresserade svenska mikrobiologiska laboratorier. Att använda dessa metoder för att karaktärisera svenska ESBLproducerande E. coli och K. pneumoniae

35 -metodutveckling 2008 Vidareutveckla fenotypisk gruppering av Enterobacteriaceae pampc/ampc KPC MBL Genetisk påvisande av CTX-M med realtids-pcr inklusive subtypning SHV med realtids-pcr Plasmidmedierad AmpC Epidemiologisk typning av E. coli och K. pneumoniae PFGE Phene Plate Diversilab MLVA MLST Plasmidtypning PCR-baserad replikontypning

36 Karaktärisering av svenska isolat Nationell kollektion av ESBL-producerande isolat 2007 E. coli totalt 350 därav ESBL A 243 K. pneumoniae totalt 66 därav ESBL A 46 Def. ESBL A : hämning med klavulansyra

37 Nationell kollektion av ESBL-producerande isolat 2007: Provtyp Provtyp E. coli (243) K. pneum (46) Urin Blod 3 1 Sår 18 2 Luftvägar 1 2 Feces m m 7 3

38 Nationell kollektion av ESBL-producerande isolat 2007: Resistensmönster Resmönster E. coli (243) K. pneum (46) Cip, Gen/Tob, Tmp Cip, Gen/Tob 24 1 Cip, Tmp Cip 28 1 Gen/Tob, Tmp 12 5 Gen/Tob 5 3 Tmp 22 6 S (känslig) 14 6

39 E. coli epidemiologis typning av isolaten -Förekomst av mindre kluster -Övervägande heterogen bild -ST131 dominerar (dryga ¼ av materialet) STAM SJH PFGE PhP. 07RAFM-ECO-283 ESK EC-9 (131) 3 DL. 07RAFM-ECO-279 ESK EC-9 (131) 3. 07RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO RAFM-ECO-046 STG MAS ESK ORE ORE MAS ESK MAS MAS MAS STG KS UDD STG VXJ BOR VXJ ORE MAS KRD KRD SVL KRD KRD KRD KRD KRD KRD MAS MAS FAL KSD SVL KRD STG MAS EC-9 (131) EC-8 (131) EC-8 (131) EC-12 (131) EC-12 (131) EC-3 (131) EC-3 (131) EC-4 (131) EC-4 (131) EC-5 (131) EC-5 (131) EC-5 (131) EC-5 (131) EC-5 (131) EC-5 (131) EC-5 (131) EC-5 (131) EC-5 (131) EC-5 (131) EC-7 (131) EC-7 (131) EC-7 (131) EC-7 (131) EC-7 (131) EC-7 (131) EC-7 (131) EC-7 (131) EC-7 (131) EC-6 (131) EC-6 (131) EC-6 (131) EC-6 (131) EC-6 (131) EC-6 (131) EC-6 (131) EC-14 (131?) RAFM ECO 042 MAS EC 14 (131?) 13

40 K. pneumoniae epidemiologis typning av isolaten -Förekomst av spridning av större kluster Uppsala klonen -Förekomst av mindre kluster -Övervägande heterogen bild Dice (O pt :1.00% ) (T ol 1.0%-1.0% ) (H>0.0% S>0.0%) [0.0% % ] PFGE-XbaI PFGE-XbaI

41 95% CTX-M positiva 76% CTX-M-1 grupp 23% CTX-M-9 grupp E. coli -typ av enzym 0,5% (1 isolat) CTX-M-8/15 grupp 1% (2 isolat) CTX-M-1 samt CTX-M-9 4% SHV 1% ej karaktäriserade

42 K. pneumoniae -typ av enzym Totalt 83% CTX-M positiva 87% CTX-M-1 grupp 11% CTX-M-9 grupp 3% (1 isolat) CTX-M-8/15 grupp 12 % sannolikt SHV 5 % ej karaktäriserade

43 Plasmidreplikontypning för E. coli FIA, FIB, FII FIA, FII FIB, FII FIA, FIB FII FIA, FIB, FII, I1 FIB, FII, I1 FIA, FIB, FII, Y I1 FIA, FIB, Y FIA, FII, I1 övriga negativa F IA, FIB, F II FIA, FII 0 CTX M 8/25 CTX M 9 CTX M 1 Negativa FIB, FII FIA, FIB FII F IA, FIB, FII, I1 FIB, FII, I1 FIA, FIB, F II, Y I1 FIA, FIB, Y FIA, FII, I1 övriga negativa

44 Plasmidreplikontypning för K. pneumoniae I1 N FIB FIB, N Negativ CTX M 8/25 CTX M 9 CTX M 1 Negativa 0 I1 N FIB FIB, N Negativ

45 CTX-M-9, CTX-M-14, CTX-M-15 är kopplade till epidemiska plasmider Samtliga enzymer finns associerade till FIIplasmider CTX-M 15 har associerats till R100, en IncFII självkonjugerande multiresistensplasmid För CTX-M 15 finns rapporter om mosaikplasmider med såväl IncFI och IncFII replikon Canton och Coque Current Opinion 2006

46 CTX-M-15 och CTX-M-9 Rekombinering sker ständigt Koppling till ISEcp1 Canton och Coque Current Opinion 2006

47 Plasmidsekvensering -12 plasmider sekvenserade Hos 8/8 analyserade CTX-M positiva E. coli stammar: Koppling till ISEcp1 Ur CTX-M subgrupp 1 ses CTX-M-1 och 15 Ur CTX-M subgrupp 9 ses CTX-M-14 och -24

48 Komplex bild Spridning av framgångsrika kloner/kluster sker i Sverige (Kristianstad, Uppsala) I övrigt mycket heterogen bild Tydlig dominans av CTX-M och specifikt av subgrupp 1 och 9 Ingen tydlig koppling mellan specifikt CTX-M enzym-plasmidreplikon och klustertillhörighet De flesta stammar har multipla plasmider och eller multipla replikon på samma plasmid tydande på plasmidmosaik Hur förklaras den stora heterogeniciteten av stammar i Sverige Ständig influx av nya isolat från andra länder genom resor? Stor stampool utanför humanmedicnen från vilken spridning sker (föda?) Spridning av CTX-M relaterade transposoner respektive plasmider sker i Sverige Sker spridning av specifika transposoner och plasmider i Sverige? Sannolikt i viss mån Omfattning oklar

49 Framtiden? Exponentiell ökning av antalet isolat på ett sjukhus i Spanien. Ref. Canton och Coque Current Opinion 2006

50 SMI Metoder för screening av stora material uppsatta PFGE standardiserad Screening av CTX-M inklusive subgruppering Screening för pampc inklusive subgruppering Plasmidreplikontypning uppsatt Modell för kvalitetssäkring av metodik införs under 2009 Metodutveckling pågår Plasmidsekvensering för identifiering av nya måltavlor för att följa spridning av specifika transposoner respektive plasmider Plasmidkaraktärisering genom prflp Intergronkaraktärisering

51 Delaktiga i projektet Förstärkning: Alma Motakefi, apotekare (100%) Christian Giske, läkare (25%) Tidigare resurser: Barbro Olsson-Liljequis Sara Haeggman Lena Gezelius Karin Tegmark Wisell

52 4. Strategi för karaktärisering av svenska ESBL-isolat Samarbete med de primärdiagnostiska mikrobiologiska laboratorierna I Sverige 29 laboratorier Förslag

53 1. Löpande karaktärisering och rapportering till SmiNet av relevanta Enterobacteriaceae med betalaktamaser med utvidgat spektrum. eller Klassisk ESBL

54 2. Identifiering och verifiering av sannolika lokala kluster samt generering av nationell databas.

55 3. Årligen återkommande insamling av relevanta Enterobacteriaceae under definierad tidsperiod för utvidgad karaktärisering på SMI

56 Åtgärdsprogram 1. Anmälningsplikt enligt Smittskyddslagen 2. Stramas åtgärdsprogram 3. Förstärkning vid Smittskyddsinstitutet för karaktärisering av isolat 4. Gemensam strategi för karaktärisering av isolat för primärdiagnostiska laboratorier och Smittskyddsinstitutet

57 TACK

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007 ESBL-resistens hos tarmbakterier Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007 Innehåll Stramas uppdrag...3 Sammanfattning...4 Definition av ESBL...7 Diagnostik av ESBL...8 Anmälan enligt smittskyddslagen...

Läs mer

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram Bakgrundsdokument December 2007

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram Bakgrundsdokument December 2007 ESBL-resistens hos tarmbakterier Förslag till åtgärdsprogram Bakgrundsdokument December 2007 Omslagsbild: Odlingsplattor med ESBL-bildande bakteriestam. Den vänstra plattan visar synergi mellan klavulansyra

Läs mer

Implementering av en ny ESBL-definition

Implementering av en ny ESBL-definition Supplement 2 till Stramas förslag till vårdprogram mot ESBL-resistens hos tarmbakterier 2007 Implementering av en ny ESBL-definition Bakgrund I Stramas förslag till åtgärdsprogram för att begränsa förekomsten

Läs mer

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner

Läs mer

Extended-Spectrum Beta-Lactamases (ESBL)

Extended-Spectrum Beta-Lactamases (ESBL) Extended-Spectrum Beta-Lactamases (ESBL) -ett kunskapsunderlag om ESBL-resistens hos tarmbakterier Omslagsbild: Odlingsplattor med ESBL-bildande bakteriestam. Den vänstra plattan visar synergi mellan klavulansyra

Läs mer

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim I Trimsulfa R

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014

Läs mer

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet och konsekvenser för empirisk behandling Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstingen Kronoberg och Blekinge ECDC, Czech ministerial conferance,

Läs mer

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning

Läs mer

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier

Läs mer

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat

Läs mer

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

Resistensläge i öppenvård:

Resistensläge i öppenvård: Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk

Läs mer

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Oskar Ekelund KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim

Läs mer

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos - Anna Goos Innehållsförteckning Inledning Sida 2 Syfte Sida 3 Teori Sida 3-5 Vad är ESBL? Sida 3 Hur hittar man ESBL (hur screenar man efter ESBL-producerande bakterier)? Sida 3 Vad är lappdiffusion?

Läs mer

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Thomas Tängdén Infektionskliniken Uppsala Behandling av ESBL A -producerande Enterobacteriaceae

Läs mer

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012 Antibiotikaresistens Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Vägen till ett nytt preparat EMA

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Antibiotikaresistensövervakning

Antibiotikaresistensövervakning Antibiotikaresistensövervakning Stramautbildning, Långholmen, 2015-03-13 Olle Aspevall 2015-03-13 Syften Underlag empirisk behandling. Underlag för revidering av farmakopé. Kartlägga burden of disease.

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario?

En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario? En värld utan antibiotika - ett troligt framtidsscenario? Karin Tegmark Wisell, Avdelningschef Folkhälsomyndigheten 5 december 2014 Infektioner och folkhälsan Under 1900-talet ökade livslängden i den västerländska

Läs mer

Stramas uppdrag Utvecklingen av antibiotikaförbrukning och antibiotikaresistens Stramas ledning

Stramas uppdrag Utvecklingen av antibiotikaförbrukning och antibiotikaresistens Stramas ledning Strama årsredovisning 2006 Stramas uppdrag I september 2006 ombildades Strama till ett samverkansorgan med uppdrag att verka för sektorsövergripande samordning i frågor som rör förutsättningar att bevara

Läs mer

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1

Antibiotika och resistens. Välkomna! Sidan 1 Antibiotika och resistens Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Minskad antibiotikaförskrivning Varför? Sidan 4 Historik Sidan 5 Behandlingseffekt vid blodförgiftning med pneumokocker Penicillin % överlevare

Läs mer

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Kristianstad Reningsverk Hammarsjön Våtmarker Helge Å Lillö Vattenburna infektioner Förändringar att

Läs mer

Okomplicerad cystit i slutenvård. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg

Okomplicerad cystit i slutenvård. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg UVI hos äldre kvinnor Diagnostiska problem Hög prevalens av ABU Kroniska urinvägsbesvär är vanliga

Läs mer

Stramamöte 2012-02-21

Stramamöte 2012-02-21 Stramamöte 2012-02-21 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 11-11-24 3. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning 2012 Tilldelad budget för 2012 Rekryteringsbehov Aktuella

Läs mer

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga

Läs mer

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet Uppdraget SMI skall tillsammans med Strama göra en översyn av nationella program för övervakning av antibiotikaresistens.

Läs mer

2015-12-29 www.smittskyddstockholm.se MRB. MAS-dagen 14 december 2015

2015-12-29 www.smittskyddstockholm.se MRB. MAS-dagen 14 december 2015 MRB MAS-dagen 14 december 2015 MRB i SLL 2007-2015 (nov) 3000 2500 2000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1500 1000 500 0 6 12 16 36 MRSA VRE ESBL ESBLcarba Antal rapporterade fall ESBL per

Läs mer

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg. ESBL Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 ESBL = extended spectrum betalaktamas ESBL är ett enzym som bildas av gram negativa

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,

Läs mer

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Emilia Titelman Infektionsläkare 140408 Antal fall 2 500 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i SLL 2000-2013 Källa: Folkhälsomyndigheten * ESBL-karba: 12 fall 2013 2 000 1

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,

Läs mer

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010 Antibiotika verkningsmekanismer Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Christian

Läs mer

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 215 12 Antal inrapporterade fall av ESBL per 1 invånare och år i Uppsala län respektive Sverige. Källa: Folkhälsomyndigheten 1 Antal fall per 1 invånare

Läs mer

Gramnegativa bakterier som producerar ESBL ett växande resistensproblem. ESBL i praktiken - erfarenheter från Uppsala. Nya fall per månad maj05-aug07

Gramnegativa bakterier som producerar ESBL ett växande resistensproblem. ESBL i praktiken - erfarenheter från Uppsala. Nya fall per månad maj05-aug07 Gramnegativa bakterier som producerar ESBL ett växande resistensproblem Epidemiologi, diagnostik och smittvägar Åtgärder för att minska smittspridning ESBL i praktiken - ta del av Uppsalas erfarenheter

Läs mer

Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv!

Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv! Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv! Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen christina.ahren@vgregion.se Bild 1 Varför har ett antibiotika ingen effekt? Farmakokinetiska faktorer

Läs mer

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama Patientsäkerhetsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen christina.ahren@vgregions.se www.vgregionen.se/strama Strama -

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA Kliniskt viktig antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA 150313 Fenotypisk resistensbestämning Disk diffusion Broth Dilution Buljongspädning Agar Dilution

Läs mer

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014 Kommentarer till resistensläget jan-juni 214 Endast små förändringar i resistensläget noteras under första halvåret 214 Noterbart är att resistens mot mecillinam hos E coli ökat men fortfarande på en låg

Läs mer

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad

Läs mer

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller

Läs mer

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad

Läs mer

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva

Läs mer

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering 1(2) Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering RA-MS 2013:41 Riksarkivets föreskrifter om överlämnande och införlivande av handlingar från Smittskyddsinstitutet

Läs mer

ESBL i Norden (men fokus på Sverige)

ESBL i Norden (men fokus på Sverige) ESBL i Norden (men fokus på Sverige) Stefan Börjesson Forskare inom Mikrobiologi Avdelningen för Djurhälsa och Antibiotikafrågor 1 ESBL = Lite mer komplicerat Inte en bakterie utan en egenskap hos bakterier

Läs mer

Antibiotikakompendium

Antibiotikakompendium 1 Antibiotikakompendium Introduktion Detta antibiotikakompendium ger en översikt av antibiotika och dess användningsområde i Sverige. Antibiotikakompendiet baseras på läkemedelföretagens monografier (FASS),

Läs mer

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009

Vankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009 Vankomycinresistenta Enterokocker Utbrott i Västmanland 2008 / 2009 Daniel Heimer, hygienöverläkare Eva Edberg, hygiensjuksköterska 1 Monet - Water Lillies 2 Superbakterie på Centrallasarettet 3 Invasiva

Läs mer

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands. Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska

Läs mer

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 1, 2009

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 1, 2009 Kvartalsstatistik från Strama kvartal 1, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.

Läs mer

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på

Läs mer

ESBL-producerande tarmbakterier. Kunskapsunderlag med förslag till handläggning för att begränsa spridningen av Enterobacteriaceae med ESBL

ESBL-producerande tarmbakterier. Kunskapsunderlag med förslag till handläggning för att begränsa spridningen av Enterobacteriaceae med ESBL ESBL-producerande tarmbakterier Kunskapsunderlag med förslag till handläggning för att begränsa spridningen av Enterobacteriaceae med ESBL ESBL-producerande tarmbakterier Kunskapsunderlag med förslag

Läs mer

ESBL och ESBL-carba ofarlig kolonisering eller ett folkhälsoproblem?

ESBL och ESBL-carba ofarlig kolonisering eller ett folkhälsoproblem? ESBL och ESBL-carba ofarlig kolonisering eller ett folkhälsoproblem? Tinna (Christina) Åhrén Strama Västar Götalandsregionen christina.ahren@vgregion.se www.smittskyddsinstitutet.se E.coli, Klebsiella

Läs mer

Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006

Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006 Projektledare: Mats Erntell, Smittskydd Halland Bakgrund Strama genomförde 2003, 2004 och 2006 deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2009

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2009 Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika(J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.

Läs mer

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Strama Stockholm Annika Hahlin 2015-11-12 Sidan 1 Strama - vad är det? STrategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens

Läs mer

ESBL-producerande tarmbakterier. Kunskapsunderlag med förslag till handläggning för att begränsa spridningen av Enterobacteriaceae med ESBL

ESBL-producerande tarmbakterier. Kunskapsunderlag med förslag till handläggning för att begränsa spridningen av Enterobacteriaceae med ESBL ESBL-producerande tarmbakterier Kunskapsunderlag med förslag till handläggning för att begränsa spridningen av Enterobacteriaceae med ESBL ESBL-producerande tarmbakterier Kunskapsunderlag med förslag

Läs mer

Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen

Antibiotikaresistens. Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen Antibiotikaresistens Tinna Åhrén Regionala Strama, Västra Götalandsregionen christina.ahren@vgregion.se Varför har ett antibiotika ingen effekt? Farmakokinetiska faktorer Antibiotika når inte fram till

Läs mer

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Strama Jönköping Kvartalsrapport Kvartalsrapport Kvartal 1 2015 Antibiotikarecept/ 1000 invånare J01 (exkl. J01XX05) Rullande 12 mån. Region Jönköpings län Riket Mål för RJL 400 350 300 250 200 150 100 50 0 200 Antibiotikarecept per 1000

Läs mer

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg. STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport 2 2013. Publiceras på SMI:s hemsida under augusti 2013

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport 2 2013. Publiceras på SMI:s hemsida under augusti 2013 Antibiotikastatistik- kvartalsrapport 2 2013 Publiceras på SMI:s hemsida under augusti 2013 Bilder 3-10 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept jan-06 mar-06 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06 jan-07

Läs mer

Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten

Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten 1 Smittskyddsdagen 2011-04-13 2 08.30-09:15 Frukost 09:15-09:20 Presentation 09:20-10:40 MRSA Signar 10.40-11:00 Fruktpaus 11:00-11:10 MRSA Remissen och personal. Åsa. 11:10-11:45 ESBL Statistik. Roger/Ylva

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba

Läs mer

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk

Läs mer

Kvartalsrapport från Strama kvartal 1, 2010

Kvartalsrapport från Strama kvartal 1, 2010 Kvartalsrapport från Strama kvartal 1, 2010 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.

Läs mer

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap

Läs mer

antibiotikabruk i praktiken

antibiotikabruk i praktiken Recept mot resistensrationellt antibiotikabruk i praktiken Helena Hallgren och Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad december 2011 Varför är vi här? Ökad resistensproblematik- internationellt och lokalt

Läs mer

Urinvägsantibiotika till kvinnor, 18år eller äldre, 2000-2012

Urinvägsantibiotika till kvinnor, 18år eller äldre, 2000-2012 Urinvägsantibiotika till kvinnor, 18år eller äldre, -12 Urinvägsantibiotika, kvinnor 18 år eller äldre, Sverige recept/1 invånare och år Källa: Apoteket AB, Xplain (-8), Apotekens service AB, Concise(9-12)

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009 Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika(J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport Öppenvård och akutsjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per län - Linjen indikerar det nationella patientsäkehetsmålet Recept / 1 invånare

Läs mer

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Multiresistenta bakterier vad är det? Varför bry sig om det? Vi har/behöver ungefär 2 kilo bakterier. Tarmen Mun Underliv Hud Ibland

Läs mer

Tillsammans tar vi nästa steg

Tillsammans tar vi nästa steg Tillsammans tar vi nästa steg Europeiska Antibiotikadagen 2012 Strama Stockholm 18 november I Sverige: En nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens har bildats Ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen

Läs mer

Dagordning Stramamöte 140205

Dagordning Stramamöte 140205 Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat

Läs mer

Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås

Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås Daniel Heimer Avdelningen för Vårdhygien, Västerås 1 Spridning av gramnegativa bakterier på neonatalavdelningar Jönköping juni 2008 E-coli ESBL Sahlgrenska barnkirurgen

Läs mer

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011 Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011 Bilder 2-8 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 2. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande

Läs mer

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012 Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2012 Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012 Bilder 3-9 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 3. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad,

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Victoriadagen 12 maj 2016. Heidi Lindbäck Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Informationsläkare Strama Uppsala län

Victoriadagen 12 maj 2016. Heidi Lindbäck Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Informationsläkare Strama Uppsala län Victoriadagen 12 maj 2016 Heidi Lindbäck Distriktsläkare Knivsta vårdcentral Informationsläkare Strama Uppsala län Antibiotikaresistens Bakterier som utvecklat motståndskraft (resistens) mot antibiotika

Läs mer

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2008

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2008 Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2008 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader. Luftvägsantibiotika,

Läs mer

Fortbildning för infektionsambassadörer. Infektionsverktyget - rapportverktyget

Fortbildning för infektionsambassadörer. Infektionsverktyget - rapportverktyget 1 Fortbildning för infektionsambassadörer Infektionsverktyget - rapportverktyget 2 Infektionsverktyget Ett IT-stöd -Registrerar vårdrelaterade infektioner (VRI) -Registrerar orsaker till antibiotikaordinationer

Läs mer