Delrapport Kompetenssatsning sociala barn och ungdomsvården i Fyrbodal

Transkript

1 Barn och familj Delrapport Kompetenssatsning sociala barn och ungdomsvården i Fyrbodal Barn och familj, Fyrbodals kommunalförbund Elisabeth Bredberg, projektledare Fyrbodal

2 2

3 Projektplan (utdrag) Syfte Öka personalstabiliteten och kompetensen hos handläggare och närmaste arbetsledning för en god kvalitet och rättssäkerhet inom sociala barnavården. Mål En långsiktig och hållbar kompetensplan för social barnavården, främst inom myndighetsutövningen, ska finnas vid projektets avslut. Planen ska vara giltig för kommunerna i Fyrbodal, där möjligheter för lokala variationer ges. Planen ska ha ett tydligt fokus på introduktion och stöd för nyanställda. Planen ska vara differentierad och rikta sig till nyanställda, de som varit anställda några år och de som har lång erfarenhet, både vad gäller handläggare och arbetsledare. En struktur ska arbetas fram för att utbildningarna enligt planen genomförs i kommunerna, revideras och långsiktigt hålls levande över tid. Genomförda aktiviteter under 2014 Sammanställning kommunernas inventering Kommunbesök och fortlöpande kontakter Planering och genomförande utbildningsaktiviteter ht 2014 Planering av utbildningsinsatser våren 2015 Sammanfattning av socialstyrelsens kompetensinventering i Fyrbodals kommuner Inom ramen för Socialstyrelsens uppdrag att fördela medel för att stärka kompetensen inom den sociala barn- och ungdomsvården genomfördes under våren 2014 en inventering av kompetensläge och kompetensbehov. Följande behovsområden inventerades; barns utveckling och behov, utredning, samtal och relationer, samverkan, regelverk och rättslig utveckling, insatser, uppföljning och utvärdering, förhållningssätt och bemötande evidensbaserad praktik, risk och skyddsfaktorer placerade barn. 1

4 För Fyrbodals 14 kommuner visar sammanställningen för handläggare att; Sammanställningen visar att grundläggande kompetens finns sammanvägt till 53 % inom de olika kunskapsområdena. 18 % saknar tillräcklig kompetens. Fördjupad kompetens finns med en på fem anställda. Kunskapsområdet evidensbaserad praktik är det kunskapsområde som är i störst avsaknad av tillräcklig kompetens. 80 % av handläggarna får fortbildning i socialt arbete. 20 % får det inte. Väldigt få har vidareutbildning i form av magisterexamen. Skattning av framtida behov kompetensutveckling handläggare Störst behov av kompetensutveckling för handläggare inom en treårsperiod bedöms vara områdena evidensbaserad praktik, regelverk och rättslig utveckling, risk och skyddsfaktorer, insatser, uppföljning och utvärdering. Övriga behovsområden är normalstort behov skattat. Det finns egentligen inget kunskapsområde enl. SOSFS 2014:7 (SOSFS 2006:14) som kommunerna bedömer att det inte behövs kompetensutveckling i. 2

5 Arbetsledare För arbetsledare är läget att 9 av 14 kommuner saknar en samlad kompetensutvecklingsplan för sina arbetsledare! I tre av dessa har ingen kompetensutveckling alls ägt rum! 61 % av arbetsledarna är i behov av kompetensutveckling. Skattning av framtida behov arbetsledare För arbetsledare är ett normalstort kompetensbehov inom en treårsperiod skattat på alla kunskapsområden enl. SOSFS 2014:7 (SOSFS 2006:14). Kompetensplan Samtalen med representanter för olika kommunerna utifrån den gjorda inventeringen utmynnade i en första kompetensplan ett arbetsdokument som revideras fram tills ett slutgiltigt dokument finns. Se bilaga 1. Kompetensplanen bygger på principen om tre utvecklingssteg för socialsekreteraren baserat på antal år i yrket. Beroende på vilket steg socialsekreteraren befinner sig har hen olika behov och förutsättningar för sin utveckling och kompetensutveckling. >5år 2-5 år Första linjens arbetsledare 0-2 år 3

6 Sammanställning genomförda/utbildningar ht 2014 Socialsekreterare som arbetat i 0-2 år introduktionsdagar (2 dagar) socialsekreterarrollen, ärendeprocesser, barnet i processen, tidssmart arbete, skrivandet, samverkan och möten m m. yrkeshandledning (10 ggr á 3 timmar). Socialsekreterare som arbetat 2 år och mer Förhållningssätt vid trauma (4:a dagar) Med hjälp av metoder som coachning och empowerment får kursdeltagarna redskap och förhållningssätt som främjar mötet med människor som på olika sätt är traumatiserade. LVU (2 dagar) med träning av domstolsförhandling. Familjeterapi F1 (6 dagar) introduktion i familjeterapeutiskt förhållningssätt med kommunikationsteori, systemteori och processteori. BBIC och den röda tråden i utredningsarbetet, fördjupningsutbildning (1 dag). Arbetsledare personlig effektivitet arbetsledare (1 dag). En utbildningsdag ang ensamkommande barn samt om öppenvårdsinsatser i socialtjänsten (½dag) har också genomförts. Genom Fyrbodals kommunalförbund (ordinarie utbildningsarrangemang) är endagsutbildning i handläggning och dokumentation genomförd och utbildningsdag i barnsamtalsmetoden Tejping. Nedan redovisas antal deltagare och kursdagar per kommun och genomförd/påbörjad utbildning hösten 2014 Kommentar Introkurs för social sekr. Ensamkommande barn Lag om Vård av Unga Arbetsledning Förhållningssätt vid trauma Öppen vård, social barnavård Familjeterapi Yrkeshandledning Kommun BBIC antal kursdagar ,5 3,5 1 Summa per kommun Trollhättan Vänersborg Uddevalla Ed Bengtsfors Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Sotenäs Färgelanda 0 Mellerud Åmål Orust Övriga 2 2 Deltagare per kurs Totalt antal kursdagar

7 Nio olika utbildningsaktiviteter har påbörjats eller uppstartats. Två grupper i familjeterapi (F1) med 16 resp. 17 personer. Tre olika grupper är uppstartade i Yrkeshandledning med åtta personer per grupp. Huvuddelen genomförande yrkeshandledning äger rum under De flesta kommunerna har skickat många kursdeltagare. Några kommuner har varit sparsamt representerade. För arbetsledarna har endast en separat utbildningsdag genomförts. Syftet med denna orienteringsdag var att ge arbetsledarna insyn i vad de nya socialsekreterarna fick med sig från introduktionskursen samt ge dem förutsättningar, i form av verktyg för personlig effektivitet, att leda och coacha dem i sitt arbete. Under orienteringsdagen gjordes även en snabb undersökning av kompetensutvecklingsbehovet som ytterligare visade på det stora behov som finns av en ledarutbildning för arbetsledarna (se skiss nedan). En av några kommentarer om utbildningsdagen var en dag för oss som inte bara handlar om LVU. Denna samlade bild av arbetsledarnas önskemål om kompetensutveckling ligger som grund för påbörjat arbete att genomföra utbildning arbetsledare. Vad säger deltagarna om genomförda utbildningar? Genomförd och avslutad utbildning har utvärderats (förutom ½ dagsutbildningen öppenvård i social barnavård). Så här säger deltagarna om utbildningarna redovisat per avslutad utbildning; 5

8 avser endast 1 grupp i familjeterap. Grupp 2 avslutas i februari Den här utvärderingen gäller introduktionsdagarna för socialsekreterare med den tillhörande dagen för arbetsledare. Kursledaren hade sin egen utvärderingsmodell. Kommentar: Deltagarna är mycket nöjda med utbildningarna. De tycker att de fått kunskaper som de har nytta av i sitt arbete. Många tycker det är väldigt bra att träffa kollegor från närliggande kommuner. 6

9 Planerad utbildning våren 2015 Socialsekreterare som arbetat i 0-2 år Introduktionsdagar fortsättning (2 dagar) fördjupning ärendeprocessen, utredningsplanering, makt, etik och prestige. Yrkeshandledning (10 tillfällen a 3 timmar) 3 grupper är i uppstart och fortsätter Socialsekreterare som arbetat 2 år och mer Utbildning förhållningssätt vid trauma (4:a dagar). Anknytning och omsorgssvikt (5 dagar) anknytningsteori, viktiga föräldrafunktioner, modeller för att identifiera och utreda omsorgssvikt. Familjeterapi -F1 (6 dagar) introduktion i familjeterapeutiskt förhållningssätt med kommunikationsteori, systemteori och processteori. Familjeterapi - F2 (6 dagar)- breddning av system-, kommunikations- och processteori. Dessutom finns utbildningstillfällen avseende Öppenvård och insatser i den sociala barnavården, då nu och i framtiden (1/2 dag). En inspirationsdag Hjärnsmart arbete personlig effektivitet för socialsekreterare (1 dag). Reflektioner Att bygga kompetens och en kompetent arbetsplats Utvärderingar. Alla socialsekreterare i Fyrbodals 14 kommuner har erbjudits samma typ av kompetensutveckling. Utvärderingarna visar överlag på att deltagarna är nöjda. De har uppskattat att träffa kollegor från övriga kommuner. Planering. Det har upplevts som värdefullt att utbildningarna inte bara varit punktinsatser utan erbjudits vid upprepade tillfällen, inom överblickbar tid. Det har visat sig att en centralt sammanhållen planering ger större möjligheter till framförhållning i arrangemang och planering och medför förhoppningsvis ett mer långsiktigt tänk kring utbildningsplanering. Behov av variation och återupprepning av utbildningar kan bättre tillgodoses. Strategi. Det är viktigt att anpassa utbildningarna så de stämmer in med var handläggarna är i erfarenhet. En bra yrkesintroduktion krävs för att överbrygga kompetensglappet mellan den kompetens som socionomutbildningen ger och det som krävs för att arbeta som socialsekreterare inom sociala barnoch ungdomsvården. Sedan behövs möjligheter till yrkesutveckling (ev. specialistutbildning). Första linjens arbetsledare måste ges förutsättningar i form av utbildning och arbetsförhållande, dvs tid att vara arbetsledare. I projektet är punkten arbetsledarutbildning under arbete. Det är hög arbetsbelastning bland socialsekreterare och arbetsledare. Hur genomför man utbildningsinsatser när personer med tidsbrist ska delta. Hur skapar vi förutsättningar för att hinna omsätta ny kunskap till kompetens? Det behövs individuell kompetensplanering så man inte går för många utbildningar på kort tid. 7

10 Högskolestudier Samarbete med högskolorna för genomförande av utbildningsinsatser kräver lång framförhållning. För bättre möjligheter till återupprepning av högskolekurserna är det bra med samarbete mellan fler kommunalförbund och högskolorna. Hösten 2015 kommer högskoleutbildningar att erbjudas såväl från Högskolan Väst som Göteborgs universitet. Risker. Under några år har det funnits statliga medel som finansierar utbildningsinsatser, vad händer när detta upphör? Tillgång till utbildare inom specifika områden är låg, vissa kompetensområden saknar helt utbildningar på utbildningsmarknaden. Inom andra områden finns idag utbildare, men flera av de idag använda utbildningsaktörerna är nära pensionsålder. Det finns en risk att personer som får möjlighet att genomföra högskolekurser varken hinner med jobbet eller studierna vilket leder till en upplevelse av dubbelt misslyckande. Om högskolestudier ska kunna genomföras med godkänt resultat krävs troligtvis att arbetsplatsen frigör arbetstid. För att kompetenssatsningen ska ge önskad effekt med stabilare personalsituation krävs betydligt mer än utbildningsinsatser. Forskning visar att för stabilare personalläge är det viktigt med god arbetsmiljö, rimlig arbetsbelastning, stöd av arbetsledare, stabilitet i organisation. Kompetensplanen. Av de kompetensområden som lyfts fram från Socialstyrelsen är det troligt att följande behöver mötas med utbildningsinsatser varje år. regelverk och rättslig utveckling, barns utveckling och behov, risk och skyddsfaktorer, samtal och relationer, förhållningssätt och bemötande, utredning Övriga kompetensområden;, insatser, uppföljning och utvärdering, evidensbaserad praktik, placerade barn och samverkan inplaneras utbildningsinsatser möjligen vartannat år. Evidensbaserad praktik Kompetensområdet behöver inte ses som ett eget kompetensområde utan mer som en ständigt pågående erfarenhetspåbyggnad som går som en röd tråd genom samtliga övriga kompetensområden. Det handlar om min förmåga att balansera situation, brukare och kunskap så att bästa möjliga arbete genomförs. Läget januari 2015 En första ram för kompetensplan för social barnavården finns för kommunerna i Fyrbodal o Den kan ännu inte anses långsiktig och hållbar Planen har ett tydligt fokus på introduktion och stöd för nyanställda Planen är differentierad och riktar sig till nyanställda, de som varit anställda några år och de som har längre erfarenhet. Arbetsledarnas kompetensbehov är under arbete. Arbetstyngdsmätning pågår i kommunerna. En första sammanställning på Fyrbodalsnivå görs av projektledaren i april

11 Tankar om framtida arbetssätt för en hållbar kompetensplan i Fyrbodal. Ett hållbart arbetssätt bör inte upplevas som ytterligare en arbetsuppgift utan måste integreras i den befintliga verksamheten. Det är viktigt att ta tillvara befintligt arbete och inarbetade mötesformer. Chefen har ett ansvar för att definiera och utveckla kompetensbehov som finns i verksamheten. Det fortgår under verksamhetsåret. Kan generellt se ut som i den inre ringen i figuren nedan. Ett gemensamt arbete i Fyrbodals kommuner med kompetensutveckling kan genomföras med gemensam resurs. Kan utgöras av aktiviteterna i den yttre ringen i figuren nedan. FouRum IFO kan möjligen delegera utbildningsfrågan till en styrgrupp i utbildningsfrågor. Kv 4, nov. Inbjudningar skickas ut för vårens utb. Kv1, feb. Förslag detaljerad utbildningsplan för hösten presenteras. Verksamhetsuppföljning. FouRum IFO godkänner planen. Upphandling inleds Kv 3, sep. Förslag detaljerad utbildningsplan för våren. Fou Rum IFO godkänner planen. Upphandling inleds. Översiktsplan för kommande 2-årsperiod diskuteras. Verksamhetsbudget, mål för kommande period Medarbetarsamtal Verksamhetsuppföljning ½år Lönesamtal och lönerevision Kv 2, maj. Inbjudningar skickas ut för höstens utbildningar. Kommunerna redovisar kompetensläge per kommun i FouRum IFO och Utbildningsplan för nästa år En gemensam resurs på Fyrbodal ansvarar för en fortlöpande kontakt med kommunerna. Varje kommun ansvarar för att beskriva kompetensläget och föra fram sina behov på ett strukturerat och likartat sätt. Verktyg för detta tillhandahålls av resurspersonen. Därefter upphandlar resurspersonen de resurser som behövs samt bjuder in till utbildningarna, administrerar utbildningstillfällen samt fördelar ut kostnaderna enligt överenskommen modell. Vid fyra FouRum IFO-möten per år finns punkten strategisk kompetensutveckling med på dagordningen. Resurspersonen håller i punkten på dagordningen. De diskussioner, idéer och beslut som kommer upp bearbetas mellan mötena av resurspersonen på Fyrbodal. Omfattningen av arbetsuppgifterna för den gemensamma resurspersonen är uppskattningsvis ca 30-40% av en heltid. En avgörande faktor för omfattning av arbetet blir om resursen används till utbildningsfunktion för hela IFO. Cirka hälften av tiden läggs på vidareutveckling, planering, utredningsarbete, upphandling etc och cirka hälften på kursadministration. 9

12 Bilaga 1, Kompetensplan arbetsdokument 2014 under arbete Att bygga kompetens och en kompetent arbetsplats Introduktion 0 2 år Lokalt Gemensamt Vägledning in på arbetsplatsen Vägledning in i det dagliga arbetet Organisation Styr och ledningssystem Informationssystem Verksamhetssystem Arbete vid datorn Delegation och utskotts nämndrutiner Handläggningsprocessen (aktualisering verkställighet, kännedom om allmänna råd/riktlinjer, insatser) BBIC introduktion SoS matrl, handböcker Den egna yrkesrollen (professionsutveckling) Yrkeshandledning 10 ggr a 3 tim, att vara nyanställd socialsekreterare inom barn och ungdomsområdet. Introduktionsdagar (2+2 dagar) Del 1 :Socialsekreterarrollen, ärendeprocesser, barnet i processen, tidssmart arbete, skrivandet, samverkan och möten m m. Del 2:fördjupar ärendeprocessen, utredningsmetodik, makt etik, prestige. Skriftlig individuellt anpassad introduktionsplan Yrkesintroduktion Stöd av mentor/fadder/instruktör/medhandläggare Studiebesök /askultation (internt och externt) Ärende /metodhandledning 10

13 Fördjupning 3 5 år Lokalt Ärende/metodhandledning Gemensamt Högskoleutbildning Att bygga kompetens och en kompetent arbetsplats Högskoleutbildning Fortbildning Barns och ungas utveckling och behov (utvecklingspsykologi, anknytningsteori, tecken på att barn far illa eller riskerar att fara illa). Regelverk och rättslig utveckling (barnkonventionen SOL, LVU, offentlighet och sekretess) Rättspraxis inom området. Förhandlingsprocessen, träna domstolsmedverkan). Utredning ( fördjupning: strukturerade utredningsoch dokumentations metoder och bedömningsinstrument, BBIC fördjupning). Risk och skyddsfaktorer insatser (olika insatsers innehåll och effekter av dem). Samtal och relationer (Planering och genomförande av samtal med barn, och om barn med föräldrar.) Samverkan (att leda samverkans möte, grupprocesser, mötesteknik, presentationsteknik). Förhållningssätt och bemötande(hur skapa god plattform för förändringsarbete? Barns delaktighet. Hantera motstridiga intressen. Placerade barn. 11

14 Fördjupning >5 år Lokalt Ärende/metodhandledning Uppdrag som mentor/fadder/instruktör Högskoleutbildning Delta i forskningscirkel Gemensamt Fortbildning Uppföljning och utvärdering av insatser Placerade barn Evidensbaserad praktik(insatser och metoder) Arbetsledare lokalt Handledning med andra arbetsledare Ledarutbildning Gemensamt Fortbildning Ledarskap Grupprocesser Samverkan Regelverk och rättslig utveckling Insatser Uppföljning och utvärdering Risk och skyddsfaktorer Evidensbaserad praktik (insatser och metoder) Företräda i domstol 12

15 3

16 Fyrbodals kommunalförbund 14 kommuner samarbetar för tillväxt Museigatan 2 Box Uddevalla Vxl Fax kansli@fyrbodal.se