LÄNSPLAN FÖR REGIONAL TRANSPORTINFRASTRUKTUR I VÄRMLAND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄNSPLAN FÖR REGIONAL TRANSPORTINFRASTRUKTUR I VÄRMLAND 2010-2021 2009-10-30"

Transkript

1 LÄNSPLAN FÖR REGIONAL TRANSPORTINFRASTRUKTUR I VÄRMLAND

2 Kontaktperson på Region Värmland är Infrastrukturstrateg Camilla Dahlström Medverkande konsult har varit WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Bo Asplind Miljökonsekvensbeskrivning: Bo Jonsson och Beatrice Hedelin Rapportutformning: Cecilia Flygare

3 Innehåll 1. bakgrund Regeringsuppdrag Övergripande mål regionala utgångs-punkter Regionalt utvecklingsprogram Regional klimat- och energistrategi Regional systemanalys Mål och funktioner för transportsystemet nuläge och trender Vägtrafik Järnvägstrafik Kollektivtrafik Cykeltrafik Luftfart Sjöfart Turisttrafik Angränsande regioner Framtida resande och godsflöden Åtgärder i nationellplan åtgärder i länsplan Avvägningar och prioriteringar Utpekade vägobjekt Effektivisering av transportsystemet för tillväxt och klimat Medfinansiering av nationella objekt Enskilda vägar Återbetalning av förskotterade medel Sammanställning av länsplan Högre eller lägre investeringsnivå Effektbedömning och måluppfyllelse Metod Övergripande bedömning Effekter av utpekade vägobjekt Effekter av åtgärder för kollektivtrafik Effekter av åtgärder för cykeltrafik Effekter av åtgärder för säkerhet, kapacitet, samordning samt förbättrad miljö Effekter av åtgärder för marknads anpassning Effekter av medfinansiering Effekter av åtgärder för enskilda vägar Sammanfattande effektbedömning Effekter av 25% högre eller lägre investeringsnivå BILAGA 1 Samrådsredogörelse BILAGA 2 Nuvarande infrastruktur och transporter BILAGA 3 Länsplan årlig fördelning och samfinansiering av vägobjekt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING i separat rapport 3

4 1. bakgrund 1.1 Regeringsuppdrag I december 2008 gav regeringen länen i uppdrag att enligt förordningen om länsplaner för regional transportinfrastruktur upprätta förslag till transportslagsövergripande länsplaner för perioden Parallellt med den regionala planeringen utför trafikverken en nationell åtgärdsplanering. I Värmlands län är det Region Värmland som är ansvarig länsplaneupprättare. De långsiktiga trafikslagsövergripande länsplanerna för regional transportinfrastruktur ska förankras politiskt i länen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 2 november Den preliminära ramen för alla länen är 33,1 miljarder kronor, varav Värmland tilldelats 877 miljoner kronor. Medlen ska fördelas på åtgärder under hela planperioden. Tilldelningen är preliminär, och definitiv tilldelning beslutas av regeringen efter en granskning av länsplanerina. Regeringen kommer att analysera länens förslag till åtgärder utifrån: samhällsekonomisk effektivitet, samlad effektbedömning, uppfyllelse av gällande transportpolitiska mål, samband med andra relevanta planer inom Sverige och andra länders planer. Region Värmland kommer vid upprättande av länsplanen dessutom att ta stor hänsyn till vilka åtgärder som ger störst uppfyllelse av regionala mål. Regeringen vill att satsningen på infrastruktur under perioden särskilt ska bidra till: att stötta regeringens övergripande mål om att bryta utanförskapet genom fler jobb i fler och växande företag, att uppnå regeringens mål om utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft, att möjligheterna att erbjuda olika alternativ av resor och transporter ska öka så att resenären och transportköparen lättare kan välja klimateffektiva och på andra sätt miljöanpassade alternativ, utökade arbetsmarknadsregioner med hjälp av ett förbättrat transportsystem vilket innebär att kvinnor och män får mer likartade möjligheter till jobb och att arbetsgivarna lättare hittar rätt person till rätt arbetsuppgift, att transportsystemet på ett robust sätt kan klara ökade påfrestningar till följd av till exempel. extremare väderförhållanden på grund av klimatförändringarna, ökad pendling och ökad utrikeshandel, att tillgänglighet inom storstadsregioner förbättras, 4

5 att tillgodose behoven av tillgänglighet hos den åldrande befolkningen och hos personer med funktionsnedsättning så att transportsystemet blir tillgängligt för alla, att fler kvinnor och män ska uppleva att transportsystemet svarar mot de behov de har på ett säkert och miljöanpassat sätt, att trafiksäkerheten på väg förbättras, att befintlig och ny infrastruktur anpassas för att minska negativa miljöeffekter såsom luftföroreningar, buller, barriäreffekter, landskapsfragmentering, energiåtgång och klimatpåverkande utsläpp, att förseningar på grund av störningar i systemen minskar, att godstransportstråk med väl fungerande noder för omlastning ska byggas ut och att förbindelserna till viktiga marknader i andra länder effektiviseras. Ett förberedande arbete inför den regionala åtgärdsplaneringen genomfördes under 2008, då länen och trafikverken upprättade regionala respektive nationella systemanalyser för infrastruktursystemet. Systemanalyserna utgör ett viktigt underlag för åtgärdsplaneringen. Nedan beskrivs viktiga nyheter för åtgärdsplaneringen i förhållande till tidigare planeringsomgångar samt den så kallade fyrstegsprincipen - ett förhållningssätt som ska genomsyra åtgärdsplaneringen. Nyheter i åtgärdsplaneringen Ett transportslagsövergripande arbetssätt En transportslagsövergripande planering är en ny företeelse i svensk transportpolitik, och kan ses som ett led i utvecklingen mot en större helhetssyn i transportfrågorna. Traditionellt har utveckling och planering av trafik skett relativt uppdelat mellan de olika transportslagen. Allt eftersom trafikinfrastrukturen byggts ut i Sverige har behovet av nya vägar och järnvägar minskat och fokus flyttas från byggande av nya vägar, järnvägar och hamnar till frågan om hur transportsystemet kan utvecklas till en helhet. Ett väl fungerande transportsystem utnyttjar på ett effektivt, säkert och miljömässigt hållbart sätt alla trafikslag, inte bara var för sig, utan också i kombination med varandra. Det finns stor potential att höja effektiviteten i transportsystemet genom att utveckla kopplingar mellan transportslagen. Här är den regionala åtgärdsplaneringen är ett viktigt redskap. Miljöbedömning Kravet på miljöbedömning för vissa planer och program infördes i svensk lagstiftning år Länsplaner för regional transportinfrastruktur ska enligt lagen miljöbedömas. Eftersom den förra planeringsomgången genomfördes innan lagkravet infördes blir det första gången som regionala transportinfrastrukturplaner miljöbedöms i Sverige. Kraven får en del formella följder. Bland annat ska en MKB (miljökonsekvensbeskrivning) tas fram och planupprättaren ska samråda med länsstyrelsen och andra berörda parter. MKB:n redovisas i en separat rapport. Miljöbedömningen syftar till att integrera miljöfrågorna i planeringen. Viktiga miljöaspekter ska tas in i planeringsprocessens olika delbeslut så att avvägningar mellan miljömål och andra mål blir tydliga. 5

6 Medfinansiering Regeringen vill öka möjligheterna för olika intressenter att vara med och påverka utformningen av infrastrukturen genom att medfinansiera åtgärder. Åtgärdernas omfattning i de trafikslagsövergripande långsiktsplanerna kan därmed utökas genom att de statliga medlen kombineras med finansiering från andra intressenter, exempelvis kommuner eller näringslivet. Medfinansieringen kan ske till exempel genom direkta ekonomiska bidrag eller i form av brukaravgifter. I de fall det är aktuellt med medfinansiering för ett objekt ska det finnas avtal om detta mellan Vägverket, Banverket eller Sjöfartsverket och intressenterna. Avtal om medfinansiering ska endast gälla under förutsättning att objektet slutligen ingår i den av regeringen fastställda planen. Samma krav på beslutsunderlag ställs på medfinansierade objekt som på övriga objekt. Driftbidrag till icke-statliga flygplatser Riksdagen beslutade den 19 december 2008 om ett nationellt basutbud av flygplatser och ett ökat regionalt och lokalt ansvar för regionala flygplatser. Karlstad, som idag är statlig flygplats, ingår inte i det beslutade nationella basutbudet av flygplatser. Flygplatsen kan därför på sikt övertas av regionala och lokala intressen, det vill säga kommuner, landsting och näringsliv. Om Karlstad flygplats övergår från statlig till icke-statlig flygplats kan den nya flygplatshållaren erhålla statligt driftsbidrag enligt samma principer och riktlinjer som gäller för befintliga icke-statliga flygplatser. Under perioden svarar Transportstyrelsen för beslut om driftsbidrag med 80,6 miljoner kronor per år från den nationella ramen. Utöver medlen i den nationella ramen förutses Luftfartsverket tillskjuta medel upp till 22 miljoner kronor årligen. För närvarande utgår driftbidrag till flygplatserna i Hagfors och Torsby med ca tre miljoner kronor per år. Linjetrafiken på dessa flygplatser upphandlas för närvarande av Rikstrafiken. För perioden beräknas preliminärt 405 miljoner kronor av den statliga ramen för utveckling av transportsystemet överföras till de regionala planeringsramarna. Storleken på denna överföring är beroende av vilka icke-statliga flygplatser som från 2012 har upphandlad respektive annan trafik. Utöver dessa medel har regionen möjlighet att avsätta ytterligare medel från länsplanen för drift av icke-statliga flygplatser. 6

7 Fyrstegsprincipen Enligt regeringsuppdraget ska den så kallade fyrstegsprincipen användas vid val och analys av åtgärder i planen. Fyrstegsprincipen introducerades i Vägverket i början av 2000-talet och utgår från att transportsystemet ska utformas och utvecklas utifrån en helhetssyn. Lämpliga lösningar på problem ska diskuteras och analyseras mer förutsättningslöst än tidigare. I princip handlar det om att innan man använder resurser till att bygga nytt, så ska man undersöka om det går att effektivisera användningen av den infrastruktur som redan finns. Förutom resursbesparingar är fyrstegsprincipen tänkt att leda till ett mer hållbart transportsystem, där biltransporter får mindre dominans. När det finns brister i transportsystemet ska åtgärder enligt fyrstegsprincipen analyseras i följande ordning: Steg 1. Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och val av transportsätt Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information med bäring på såväl transportsystemet som samhället i övrigt för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Steg 2. Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintligt vägnät och fordon Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till transportsystemets olika komponenter för att använda befintlig infrastruktur effektivare, säkrare och miljövänligare. Steg 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig infrastruktur till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya väg- eller bansträckningar. 1.2 Övergripande mål Regeringen lämnade den 17 mars i år förslag till Mål för framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:93). Förslaget innebär främst en förenklad målstruktur. De nuvarande sex transportpolitiska delmålen ersätts med två jämbördiga mål, ett funktionsmål (tillgänglighet för alla) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Det övergripande målet för transportpolitiken ligger fast:... att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. 7

8 Funktionsmål: Tillgänglighet för alla Regeringen beskriver begreppet tillgänglig het som möjligheten att minimera och överbrygga geografiska avstånd för att skapa kontaktmöjligheter och närhet till nyttor och funktioner. Målet för tillgänglighet uttrycks: Transportsystemets utformning, funk tion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbar het samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jäm ställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Med funktionsmålet betonas alltså att transportsystemet ska vara öppet och användbart för alla, både medborgare och näringsliv. För att bedöma vilka effekter en åtgärd har på tillgängligheten i samhället måste man studera åtgärden utifrån olika samhällsgruppers perspektiv. Behoven i förhållande till tillgänglighet kan skilja sig mycket mellan olika grupper i samhället, beroende på en rad sammankopplade faktorer som ekonomi, rörelsemönster, värderingar, hälsa, tillgång till körkort med flera. Ett tydligt exempel är mäns och kvinnors olika behov och beteenden i trafiken. I rapporten En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling från UD (2007) redovisas att kvinnor reser avsevärt mindre än män med bil, flyg, båt och MC. Män står för 75 % av bilresandet i Sverige mätt i personkilometer. Flera studier visar också att kvinnor dessutom är säkrare förare, innehar värderingar som prioriterar oskyddade trafikanter och är mer benägna att ändra sitt beteende mot mer miljövänligt. Ett mer jämställt transportsystem skulle alltså även vara ett mer hållbart transportsystem på grund av minskad miljöpåverkan, bättre hälsa, färre dödade och skadade och lägre samhällskostnader. Ett jämställt transportsystem bygger på att ungefär lika mycket resurser satsas på de olika delar som utnyttjas av män och kvinnor, att kvinnor i större grad deltar i planering och beslutsfattande och att mäns beteende som norm balanseras. Det finns alltså stora skillnader mellan olika samhällsgruppers behov och beteenden i trafiken, och förutom rättviseaspekten finns också andra vinningar med att se på transportsystemet ur ett mer balanserat perspektiv. Genom att bredda tillgänglighetsmålet till att handla om tillgänglighet för alla (i stället för bara tillgänglighet) minskar också den inbördes motsättningen mellan de transportpolitiska målen (ofta har man sett tillgänglighetsmålet som motstående till exempelvis miljömålet). Hänsynsmål: Säkerhet, Miljö, Hälsa Hänsynsmålet formuleras enligt regeringens förslag: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvali tets målen uppnås och till ökad hälsa. Olika transportslag har olika potential i förhållande till de olika delarna i hänsynsmålet. Risken att skadas i en olycka varierar exempelvis kraftigt mellan olika transportslag. Riskerna är störst för fotgängare, cyklister och mopedister, som är de mest oskyddade trafikanterna. Miljöpåverkan och påverkan på människors hälsa varierar också stort mellan olika transportslag. 8

9 2. regionala utgångspunkter 2.1 Regionalt utvecklingsprogram I Värmlands regionala utvecklingsprogram (RUP) pekas tillgängligheten ut som en av fem byggstenar i den övergripande visionen för regionens utveckling. Den regionala utvecklingsplanen målar upp följande vision för tillgänglighet, där miljöhänsyn är en viktig del: Lätt att röra sig - med miljön i tankarna. Vi är en del av världen. Världen ska lätt kunna ta sig till oss - och vi till den. Värmland är också i rörelse. Många av oss reser i vardagen. Då ska allting samverka - från tåget och bilen till cykeln och mopeden. Det ska vara lätt att resa och lätt att välja alternativ som är bra för miljön. Värmland växer och känner inga gränser - i rörelse och med ansvar för framtiden. 2.2 Regional klimat- och energistrategi På uppdrag av regeringen utarbetar Länsstyrelsen för närvarande en klimat- och energistrategi för Värmlands län. Under 2008 har en organisation byggts upp för arbetet där offentliga såväl som privata aktörer medverkar och samverkar bland annat genom en referensgrupp. Värmlands län kan i stora delar betecknas som ett glesbygdslän där större delen av transporterna sker på väg. Industrin i länet består bland annat av massa- och pappersbruk, kemi, stål- och verkstadsindustri. Vidare finns det även större aktörer inom energiteknik så som vindkraft, solceller och värmepumpar. Energianvändningen i Värmlands län uppgick år 2005 till 18,5 TWh. Industrin står för den största delen, 60 %, av energianvändningen, transporterna stod för 16 %, hushållen för 14 % medan övriga tjänster, offentlig verksamhet, jord- och skogsbruk stod för resterande 10 %. De totala utsläppen av växthusgaser år 2005 var cirka kton CO2-ekvivalenter och visar på varje sektors andel av fossil bränsleanvändningen. Utsläppen domineras av transportsektorn som är näst intill helt beroende av fossila bränslen. Transporterna stod för 40 % av det totala utsläppet av växthusgaser år 2005 medan industrin stod för 32 %, jordoch skogsbruk för 13 %, hushåll 8 % samt resterande sektorer stod för 7 %. Möjligheterna att förändra energisystemet mot mer förnybara energislag finns främst inom bioenergi och vindkraft. Inom drivmedel är en satsning på biogas till fordon på gång. Den totala biogaspotentialen har bedömts till 293 GWh i länet. Inom länet finns idag tillgång till rapsmetylester (RME) samt etanol. Potentialer finns även inom effektivisering där det till exempel går att minska energianvändningen inom bostäder och lokaler med upp till 15 % genom enkla åtgärder. 9

10 I ett gemensamt arbete med länets aktörer har följande vision för klimat- och energistrategin tagits fram. Värmland är år 2020 klimatsmart med hållbara, effektiva energisystem och intelligent logistik. Nästa steg i det gemensamma arbetet är att sätta mål och genomföra åtgärder. Mycket arbete pågår redan i länet inom till exempel vindkraft, fjärrvärme, bostäder och lokaler samt vid olika kunskaps- och kompetenscentrum som kan byggas vidare på och fungera som goda exempel. 2.3 Regional systemanalys En systemanalys för Värmlands län upprättades år 2008, som ett första steg i den regionala åtgärdsplaneringen för perioden Systemanalysen är en transportslagsövergripande analys av transportsystemets funktioner och brister som utgår från identifierade mål och behov. Systemanalysen för Värmlands län bygger på de mål för tillgänglighet som har formulerats i det regionala utvecklingsprogrammet. Med utgångspunkt från målen har ett antal viktiga funktioner för det regionala transpostsystemet definierats. Därefter har åtgärder som syftar till att uppfylla mål och funktioner tagits fram enligt fyrstegsprincipen. Åtgärderna redovisas i form av en bruttolista utan inbördes prioriteringar. 2.4 Mål och funktioner för transportsystemet Värmland har i flera avseenden ett bra läge i landet mitt emellan de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Oslo. En annan god förutsättning är att flera värmländska transportstråk utgör viktiga delar i den så kallade Nordiska Triangeln, som löper mellan Stockholm, Oslo och Köpenhamn och fångar in två tredjedelar av dagens godstransporter i Sverige. Nordiska Triangeln ingår i EU:s program för ökad rörlighet i Europa (TEN-T, transeuropeiska transportnäten) och transporterna i triangeln förväntas öka i framtiden bland annat till följd av ökad handel med länder kring Östersjön, Polen och Baltikum. Vidare har regionen tillgång till alla de fyra fysiska transportslagen - järnväg, väg, sjöfart och flyg. Detta gör det möjligt att koppla ihop olika transportsystem, vilket kan ge såväl effektivitets- som miljövinster. Vid universitetet i Karlstad finns ett internationellt uppmärksammat centrum för kollektivtrafikforskning. Regionen har därmed även tillgång till en unik kunskapsresurs för utveckling av ett hållbart transportsystem. Det finns dock även några mindre goda förutsättningar för infrastrukturen i Värmland. Främst handlar det om att avstånden till storstadsregionerna och mellan olika kommuncentra inom regionen är stora. Ökad tillgänglighet inom samt till och ifrån regionen är därför en nyckelfaktor för att Värmland ska kunna utvecklas och hävda sig som en bärkraftig region. I Värmlands regionala utvecklingsprogram (RUP) pekas just tillgängligheten ut som en av fem byggstenar för den övergripande visionen för regionens utveckling. Hög tillgänglighet är en viktig faktor för en positiv regional utveckling med ökat socialt och ekonomiskt välstånd. Det beror på att en hög tillgänglighet skapar goda förutsättningar för näringslivet med avseende på tillgång till arbetskraft, service och marknader för varor och tjänster. 10

11 Ökad tillgänglighet leder till regionförstoring med exempelvis större arbetsmarknadsregioner där företagen kan välja mellan ett större antal kandidater vid nyrekrytering. Människor behöver i mindre utsträckning flytta på grund av arbete, vilket gör att faktorer som livskvalitet, närhet till natur, släkt och vänner i större grad kan styra valet av bostadsort. Målet om tillgänglighet kommer dock ofta i konflikt med mål om minskad miljöpåverkan. Ökad tillgänglighet leder i regel till mer resande med bland annat utsläpp och buller som följd. För att åstadkomma en hållbar regional utveckling krävs därför att miljötänkande finns med då transportsystemet utvecklas. I den regionala utvecklingsplanen pekas tre delmål ut för tillgänglighet. I systemanalysen för Värmland, som utgör ett viktigt underlag för denna infrastrukturplan, har ett antal funktioner formulerats som anses viktiga för att nå delmålen från utvecklingsplanen. Nedan beskrivs förutsättningar och behov inom dagens transportsystem kopplat till respektive delmål och funktion. Delmål: Kommunikationer i samspel Målet är att: öka kundnyttan av befintlig infrastruktur. Funktioner: Kundanpassade och samordnade persontransporter som ger mervärde för kunden. God samverkan mellan transportslagen som tillgodoser företagens transportbehov. Helhetssyn och god samverkan mellan transportplanering och bebyggelseplanering. Arbetet med att samordna regionens kollektivtrafik pågår, och det finns stor potential att skapa bättre kopplingar mellan de olika kollektivtrafiksystemen och andra trafikslag. Här är bytesplatser som sammankopplar flera olika transportslag av stor betydelse. Flera av länets kommuncentrum har redan sådana bytesplatser, men Karlstad saknar idag ett resecentrum som underlättar byten mellan buss, tåg, bil, cykel och gångtrafik. Det nya resecentrum som planeras i Karlstad förväntas därför öka tillgängligheten inom och till/ från regionen. Samtidigt skulle en sådan bytespunkt förbättra möjligheterna att välja miljövänliga transportmedel för hela eller delar av resan. Förutom fysiska åtgärder i transportsystemet är det viktigt med lättillgänglig och bra information om hur man kan utnyttja systemet, och att marknadsföra kollektivtrafiken. Vidare är samordning av tidtabeller, rutter samt betalnings- och informationssystem viktiga åtgärder för att skapa ett samordnat persontransportsystem med hög tillgänglighet och där det är lätt att välja mer miljövänligare transportmedel. Basnäringar i Värmland utgörs av skogs- och stålindustri, vilka båda ger upphov till stora transportvolymer. De omfattande godstransporterna kräver utnyttjande och samordning av flera transportslag (väg, järnväg och sjöfart). Samtliga trafikslag möts i regionen, vilket innebär goda förutsättningar för intermodalitet. Mer behöver dock göras för att utnyttja dessa förutsättningar. Bristande kapacitet i järnvägssystemet samt begränsade omlastningsmöjligheter mellan transportslagen utgör idag de största hindren för effektiva godstransporter. En medveten stadsplanering, som bland annat innebär att lokalisering av bostäder och verksamheter gynnar kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik, är också en viktig förutsättning för god tillgänglighet och långsiktigt hållbara transporter. Bebyggelse och trafik måste planeras integrerat. Nya arbetssätt och metoder som gynnar helhetssyn i den fysiska planeringen behöver användas för att skapa ett hållbart transportsystem. 11

12 Delmål: Bygg ihop regionen Målet är: vägar och järnvägar som gör det möjligt att resa säkert och bekvämt mellan Karlstad och kommunhuvudorterna i Värmland på mindre än en timme. Funktioner: Tillgängliga och snabba persontransporter i de viktigaste regionala kommunikationsstråken. God framkomlighet för godstransporter inom Värmland. Hög tillgänglighet inom länet, i första hand mellan Karlstad och övriga kommuncentrum, är avgörande för utvecklingen av en regional arbetsmarknad och för tillgången till högre utbildning, kultur och sociala kontakter. Tillgängligheten till Karlstads universitet är strategisk viktig. Med hänsyn till miljö, säkerhet och jämställdhet bör ökad tillgänglighet främst tillgodoses genom förbättrad kollektivtrafik med tåg och buss. Pendlingen har stadigt ökat inom regionen och år 2006 pendlade 22 % av länets förvärvsarbetande över kommun- eller länsgräns. Karlstads FA-region är den åttonde största i Sverige och pendlingen till Osloregionen är omfattande. (En FA-region är en region inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor.) Det finns dock fortfarande stor potential att förstora den regionala arbetsmarknaden genom ökad pendling. I nuläget finns stora brister i tillgängligheten inom länet, vilket dels beror på stora avstånd mellan kommuncentrum, dels på låg kollektivtrafikstandard. Restiderna med tåg och buss är i många fall så långa att de utgör ett hinder för daglig pendling till arbete och studier. Ändå har resandet med kollektivtrafik under de senare åren ökat. Det är av största vikt att fortsätta och intensifiera det arbete som påbörjats med att höja attraktiviteten i kollektivtrafiken. För korta personresor finns behov av säkra och bekväma cykelstråk inom och mellan tätorter. Här finns också en stor förbättringspotential, som kan medverka till ett långsiktigt hållbart transportsystem. För det regionala näringslivets varutransporter är tillgängligheten inom länet av stor betydelse. Det huvudsakliga transportslaget för såväl person- som godstransporter är idag bil och lastbil. Vägnätet är väl utbyggt i dalgångarna i riktning mot Karlstad, men standarden är ofta bristfällig med säkerhetsproblem och flaskhalsar som begränsar framkomligheten. En relativt stor del av de större vägarna har på grund av säkerhetsproblemen en maxhastighet på 70 km/timme. På vissa av de större vägarna råder dessutom bärighetsproblem, och underhållsarbetet på regionens vägar är i stora delar eftersatt. Skogsindustrin och jordbruket drabbas varje år av att vägar måste stängas av i samband med tjällossningen. Vidare är möjligheterna att färdas på tvären mellan de nord-sydliga huvudstråken dålig på grund av låg vägstandard. För framkomligheten inom Värmland är därför bättre underhåll, upprustning samt i vissa delar ombyggnad av vägnätet av stor betydelse. Även inom spårtrafiken finns stora möjligheter att öka den inomregionala tillgängligheten. Ökat underhåll, bättre mötesmöjligheter och i vissa fall elektrifiering, skulle öka kapaciteten och framkomligheten för den spårburna gods- och persontrafiken i Värmland. 12

13 Delmål: Värmland närmare världen Målet är att: det ska vara enkelt att snabbt komma till och från Värmland. Funktioner: Tillgängliga och snabba persontransporter till de närmaste storstadsregionerna och övriga Sverige. Tillgängliga och snabba persontransporter till Europa och övriga världen. God framkomlighet för godstransporter till, från och genom Värmland. Attraktiva vägar för turisttrafik till, från och genom Värmland. Värmland har ett bra läge mellan de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Oslo. Avstånden är dock relativt stora. För regionens framtida utveckling är hög tillgänglighet till storstadsregionerna samt till vissa delar av övriga Europa viktig, och att minska restiderna hit har därför hög prioritet. För nationella och internationella persontransporter är tåg respektive flyg de viktigaste transportslagen. Tillgängligheten till Stockholm är god med både snabbtåg och flyg. Tågförbindelserna med Göteborg och Oslo är dock bristfälliga både vad gäller restid och bekvämlighet. Eftersom många personer reser till både Göteborg och Oslo skulle en minskad restid dit ha stor betydelse. Tillgängligheten till Europa är begränsad då det endast finns direkta reguljära flygförbindelser med Stockholm och Köpenhamn. Samtidigt är näringslivet internationellt med många exportindustrier och ett betydande internationellt ägande. Karlstads flygplats är en av Sveriges modernaste flygplatser och utgör en god bas för en eventuell utökning av den internationella flygtrafiken. De senaste åren har chartertrafiken från flygplatsen ökat. Regionen utgör en viktig del av den Nordiska Triangeln en nationellt och internationellt prioriterad transportkorridor med merparten av de nationella godsflödena. Värmland är således ett viktigt transitlän för långväga godstransporter på järnväg och väg, främst i stråken Norrland-Bergslagen-Göteborg samt Baltikum/Finland-Stockholm-Oslo. De omfattande godstransporterna kräver utnyttjande och samordning av flera transportslag (väg, järnväg och sjöfart), dels för att öka effektiviteten i systemet, dels för att kunna öka andelen miljövänliga transportmedel. Vänertrafiken är tillsammans med tågtrafiken särskilt viktiga byggklossar i utvecklingen av ett godstransportsystem med mindre klimatpåverkan. För den genomgående godstrafiken på järnväg är Bergslagsbanan och Vänerbanan viktiga. En höjning av kapaciteten på dessa banor är högt prioriterad. För både den genomgående trafiken och för det regionala näringslivets varutransporter är tillgängligheten till Göteborgsregionen av stor betydelse. Kapacitets- och hastighetshöjning på såväl Värmlandsbanan (Laxå - Charlottenberg) som Vänerbanan (Kil - Göteborg) motiveras alltså av behov både inom persontrafik och godstrafik. Värmland är ett av de största turistområdena i Sverige. Besöksnäringen utvecklas positivt och väntas få en allt större betydelse för den regionala utvecklingen. Idag görs huvuddelen av besöksresorna med bil men i framtiden förväntas andra transportslag komma att nyttjas i större utsträckning. De största turiststråken till och från, samt inom länet, är E18, E45 samt riksvägarna 26, 61 och 62. Tillgängligheten och säkerheten utmed dessa stråk varierar men är till stora delar bristfälliga. Utförligare skyltning till turistmål och utbyggnad av bekväma rastplatser i vackra lägen längs vägarna skulle kunna höja attraktiviteten hos turiststråken. 13

14 3 nuläge och trender En utförligare redovisning av nuvarande infrastruktur och transporter finns i Bilaga 2. Oslo 14 Kongsvinger Årjäng E18 Charlottenberg 61 Göteborg 239 Arvika 3.1 Vägtrafik Avstånden mellan olika kommuncentra inom regionen är stora. En hög tillgänglighet inom länet, i första hand mellan Karlstad och övriga kommuncentrum, är avgörande för utvecklingen av en regional arbetsmarknad och för tillgången till högre 62 Sunne Grums E45 Säffle Torsby E45 62 Kil km Munkfors Forshaga Karlstad Skoghall Hagfors Kristinehamn utbildning, kultur och sociala kontakter. För det regionala näringslivets varutransporter är tillgängligheten inom länet av stor betydelse. Med hänsyn till miljö, säkerhet och jämställdhet bör denna tillgänglighet främst tillgodoses genom förbättrad gods- och kollektivtrafik med tåg och buss, men eftersom restiderna med tåg och buss i många fall är så långa att de utgör ett hinder för daglig pendling till arbete och studier, är det huvudsakliga transportslaget för såväl person- som godstransporter idag bil och lastbil. 63 Filipstad Storfors E18 Europavägar och riksvägar i Värmland. Dalarna Bergslagen Dalarna Stockholm Vägnätet är väl utbyggt i riktning mot Karlstad, men standarden är ofta bristfällig med säkerhetsproblem och flaskhalsar som begränsar framkomligheten. En relativt stor del av de större vägarna har på grund av bristande säkerhet en maxhastighet på 70 km/timme. Vissa sträckor riskerar dessutom att få sänkt maxhastighet till följd av Vägverkets högre säkerhetskrav och nyligen genomförda översyn av hastighetsbegränsningar. Vanliga anledningar till sänkningarna är att mittseparering saknas eller att det finns hinder i vägens sidoområde. På vissa av de större vägarna råder också bärighetsproblem, och underhållsarbetet på regionens vägar är i stora delar eftersatt. Skogsindustrin och jordbruket drabbas varje år av att vägar måste stängas av i samband med tjällossningen. För det regionala näringslivets varutransporter är tillgängligheten inom länet av stor betydelse. För framkomligheten inom Värmland är därför bättre underhåll, upprustning och i vissa delar ombyggnad av vägnätet av stor betydelse.

15 3.2 Järnvägstrafik Persontrafik på järnväg har stor betydelse för utveckling av en gemensam regional arbetsmarknad. Moderna tåg ger möjlighet till snabba, bekväma och säkra resor för arbete och utbildning på annan ort. Järnvägsnätet i Värmland har stor betydelse för både nationella och regionala godstransporter. Bergslagsbanan och Vänerbanan utgör tillsammans det nationella godsstråket Väster om Vänern som avlastar Västra stambanan. Järnvägstrafiken har också stor betydelse för den pågående omställningen till ett mer miljöanpassat och hållbart transportsystem. I nuläget utgör kapacitetsbegränsningar på Värmlandsbanan, främst på enkelspåren mellan Karlstad och Kil och Karlstad-Kristinehamn samt på stationsområdet i Karlstad, ett stort hinder för utvecklingen av järnvägstrafiken i Värmland. Nuvarande utveckling av järnvägsnätet i Sverige, bland annat utbyggnaden av Botniabanan, innebär ökade godsflöden i nord-sydlig riktning, vilket kommer att öka betydelsen av godsstråket Väster om Vänern. Även Värmlandsbanan, som utgör en del av järnvägen mellan Hallsberg och Oslo och som knyter ihop Sveriges och Norges största godsnoder, bör vara ett prioriterat godsstråk. För regionens framtida utveckling är hög tillgänglighet till de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Oslo mycket viktig. Detta kan bäst tillgodoses med snabb tågtrafik. Idag har framförallt trafiken till Göteborg låg standard med restider på cirka tre timmar. För snabbare och tätare trafik mellan Karlstad och Göteborg är bland annat utbyggnad av Vålbergsrakan en viktig åtgärd. Trafiken till Stockholm är redan idag snabb, cirka två timmar och 15 minuter med X2000, men kan förbättras ytterligare genom ökad kapacitet på enkelspåret Karlstad-Laxå. På sikt är utbyggnad av Nobelbanan i stråket Karlstad-Karlskoga-Örebro, vilken kan ge stora positiva effekter vad avser regionförstoring, av stort intresse. Den pågående utredningen av ett höghastighetsnät för järnväg bör även omfatta sträckan Oslo-Stockholm. Oslo Årjäng Charlottenberg Göteborg Arvika Sunne VÄRMLANDSBANAN Grums Säffle Torsby FRYKSDALSBANAN VÄNERNBANAN Kil km Munkfors Forshaga Karlstad Skoghall Hagfors BERGSLAGSBANAN VÄRMLANDSBANAN Kristinehamn Filipstad Storfors Järnvägar i Värmland. INLANDSBANAN Norrland Dalarna Stockholm 15

16 3.3 Kollektivtrafik Den regionala kollektivtrafiken har stor betydelse för utvecklingen av en gemensam arbetsmarknadsregion i Värmland och för sammanbindning med angränsande regioner. Genom att daglig pendling med buss och tåg möjliggörs ökar människors tillgång till arbete och utbildning. Kollektivtrafiken har stora fördelar när det gäller att medverka till ett så vittomspännande mål som hållbar utveckling med sina miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Till skillnad från andra transportslag kan en omfattande och väl utnyttjad kollektivtrafik bidra till alla tre dimensionerna samtidigt. Miljömässigt är kollektivtrafiken bra eftersom den använder lite energi per personkilometer. De sociala fördelarna är många. Exempelvis medger kollektivtrafiken fler möten mellan människor jämfört med andra färdmedel där man färdas mer isolerat. Kollektivtrafiken utnyttjas också i högre grad än andra transportslag av svaga grupper i samhället. Vidare rör sig människor som väljer att åka kollektivt mer i samband med sin resa än de som åker bil, vilket bidrar till ökad fysisk folkhälsa. Under senare år har resandet med kollektivtrafiken ökat, både nationellt och regionalt. Svensk kollektivtrafik (kollektivtrafikens branschorganisation) sätter upp höga mål, och bedömer att det är möjligt att öka kollektivtrafikresandet inom Sverige med 100 % till år Storstadsregionerna skulle då stå för en större ökning jämfört med de glesare regionerna, som Värmland. Inom Värmlandstrafik har man sett ett ökat resande från år 2006, och man satsar på en utveckling där resandet fortsätter att öka. Viktiga delar i utvecklingsarbetet är: rationalisering av busstrafiken för att förkorta restiderna, ökning av bussturernas frekvens, kopplingar mellan busslinjer och bättre tågförbindelser till Oslo och Göteborg. Dessutom ingår man i ett EU-projekt som syftar till att öka arbetspendlingen med buss genom så kallade mobility managementåtgärder (exempelvis informations- och marknadsföringsprojekt). Man satsar även en del resurser på forskning och har goda kontakter med centrum för kollektivtrafikforskning (SAMOT) vid Karlstads universitet. 16

17 3.4 Cykeltrafik Cykel är det transportslag som skapar mest mervärde utöver själva transporten. Det handlar främst om hälsa. Ökad cykeltrafik skulle förbättra den allmänna folkhälsan, minska sjukvårdskostnader kopplat till övervikt och lägga grunden för hälsa hos framtidens befolkning (barn och unga). Förutom människors direkta hälsa är de pågående klimatförändringarna - vårt sekels största utmaning - en viktig anledning till satsningar på cykeltrafik. Cykling räcker inte för att hejda växthuseffekten, men ökad cykeltrafik är en viktig pusselbit i ett hållbart transportsystem. I infrastrukturpropositionen från 2008 understryks vikten av att öka cykeltrafiken, och regeringen bedömer att: Andelen gång- och cykeltrafik av de kortare resorna bör öka. Kombinerade resor med gång/ cykel och kollektivtrafik bör underlättas. Cykelturismen i Sverige bör utvecklas. I små och medelstora tätorter är varannan bilresa kortare än fem kilometer. Många av dessa bilresor skulle istället kunna göras med cykel. Cykelresor kan också kombineras med bussoch tågresor vid bland annat arbetspendling. I detta sammanhang är utformningen av byteshållplatser och tillgången till cykelparkering viktig. 17

18 3.5 Luftfart Näringslivet i Värmland är internationellt med många exportindustrier och ett betydande internationellt ägande. Karlstads flygplats är en av Sveriges modernaste flygplatser och utgör en god bas för eventuell utökning av den internationella flygtrafiken. För närvarande finns reguljära flygförbindelser till Stockholm och Köpenhamn samt chartertrafik till Spanien och Grekland. Under senare år har resandet på linjen Karlstad-Stockholm minskat på grund av utvecklad tågtrafik och den allmänna konjunkturnedgången. Chartertrafiken har däremot ökat. Inom länet finns även flygplatser i Hagfors och Torsby med reguljära förbindelser till Stockholm. För denna trafik erhålls statliga bidrag från Rikstrafiken. Enligt planeringsdirektiven utgår Karlstads flygplats ur det stomnät som Transportstyrelsen ansvarar för. Om inte annan huvudman hittas äger Transportstyrelsen rätt att lägga ner flygplatsen. Region Värmland anser att flygplatsen är strategisk viktig för länet och förbereder förhandlingar om ny huvudman med Luftfartsverket. Flygplatserna i Hagfors och Torsby förutsätts få förnyad upphandling av trafiken till Stockholm genom Rikstrafiken. 18

19 3.6 Sjöfart Transportpolitiken i både Sverige och EU handlar om att bygga långsiktigt hållbara transportsystem. Det innebär att allt mer gods förs över från väg till järnväg och sjöfart samt att trafikslagen kombineras till intermodala transportlösningar. Detta ökar betydelsen för sjöfarten och vikten av väl fungerande hamnar med god anslutande landinfrastruktur. Hamnarna i Vänern kommer att kunna spela en viktig roll när det gäller framtida intermodala transporter. En sådan utveckling pågår redan i Karlstads och Kristinehamns hamnar. I Kristinehamn delfinansierar EU både utbyggnaden av hamnen och den planerade elektrifieringen av Inlandsbanan. Slussarna i Trollhättan har en beräknad återstående livslängd som sträcker sig förbi kommande planeringsperiod men eftersom Vänersjöfarten är beroende av slussarna är det av stor vikt att det finns beredskap för dessa angelägna åtgärder tidigt i kommande planeringsperiod. För närvarande pågår diskussioner om eventuell omklassificering av Vänern till inre vattenväg. En objektiv beskrivning av effekter och konsekvenser behöver tas fram som underlag för ett sådant beslut. Andra viktiga frågor för Vänersjöfarten är: avskaffande av farledsavgifter för inrikes sjöfart, konkurrensneutralitet mellan transportslagen, miljöcertifiering av fartyg, ny teknik för lotsning. 19

20 3.7 Turisttrafik Värmland är ett av de största turistområdena i Sverige och besöks bland annat av många utländska turister. År 2007 ökade antalet gästnätter i Värmland med 6 %, vilket är den största tillväxttakten i Sverige. Riksväg 62 leder till Branäsområdet i norra Värmland som har utpekats som ett strategiskt viktigt område för utvecklingen av turismen. Under 2008 hade Branäs alpina skidanläggningen gästnätter under perioden december till maj. Det finns också andra anläggningar i området som erbjuder aktiviteter och boende året runt. Riksväg 62 har också betydelse för turisttrafiken till Sälen och till Trysil i Norge. Vägen har en vacker sträckning utmed Klarälven. Även riksväg 61 är en viktig turistväg, främst på grund av den omfattande gränshandeln. Vägverket har initierat ett arbete med turistvägar inom regionen. Region Värmland föreslår att en idéstudie avseende utbyggnad av tematiska rastplatser med vackra vyer vid riksväg 62 Klarälvsvägen genomförs. Vid dessa rastplatser kan man förmedla information om omgivande natur- och kulturhistoriska värden. Sträckan Långflon- Karlstad är ca 230 km och idéstudien kan förslagsvis omfatta fyra rastplatser med olika teman som präglar Klarälvdalen. Utformningen av de olika rastplatserna kan vara arkitektoniskt spektakulära med inslag av konst och design. De ska samtliga vara placerade på platser där vackra vyer över Klarälven och den omgivande dalen erbjuds. 20

21 3.8 Angränsande regioner De regionala stråk som är särskilt betydelsefulla för kopplingen till angränsande regioner är riksväg 61 till Norge, riksväg 63 till Bergslagen och Dalarna samt väg 172 till Västra Götaland. Riksväg 61 är, efter E6 vid Svinesund, den mest trafikerade vägförbindelsen mellan Sverige och Norge. Trafikflödet uppmättes år 2008 till cirka fordon per årsmedeldygn. En stor andel av trafiken alstras av den omfattande gränshandel som förekommer i Eda och Arvika kommuner. Därutöver är arbetspendling från Värmland till bland annat Kongsvinger i Norge stor. På norska sidan av gränsen utgörs vägförbindelsen av riksväg 2, som fortsätter via Kongsvinger till Oslo. Via riksväg 2 nås även Gardemoen, som är Norges största flygplats. I Norge prioriteras utbyggnaden av riksväg 2 och år 2015 beräknas vägen vara utbyggd till motorväg eller fyrfältsväg på cirka 60% av sträckan mellan Kongsvinger och Oslo. Riksväg 63 förbinder Värmland med de norra delarna av Örebro och Västmanlands län (Bergslagen) och de södra delarna av Dalarna, bland annat Ludvika, Borlänge och Falu kommuner. Vägen har stor betydelse för interregionala transporter särskilt vad avser arbetspendling och godstransporter. Örebro län planerar för en viss upprustning av riksväg 63 med ambitionen att vägen på lång sikt ska ha 90-standard. Väg 172 förbinder västra Värmland med de nordvästra delarna av Västra Götalands län, bland annat Bengtsfors och Uddevalla. Vägen har en interregional funktion för bland annat arbetspendling och godstransporter. Västra Götalandsregionen planerar för en upprustning av väg 172 söder om Bengtsfors. Utöver de regionala stråken har de nationella vägarna E18 och E45 samt järnvägarna Värmlandsbanan och Vänerbanan mycket stor betydelse för Värmlands förbindelser med såväl angränsande regioner som storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Oslo. 21

22 3.9 Framtida resande och godsflöden Banverket och Vägverket har tagit fram nationella prognoser för gods- och persontrafik som underlag för åtgärdsplaneringen. Utvecklingen regionalt skiljer sig till viss del från den nationella, men det nationella underlaget kan användas för att visa riktningen på utvecklingen och utvecklingsmönster gällande fördelning mellan trafikslag. Två olika scenarier redovisas, dels ett som bygger på höjda klimatpolitiska ambitioner (EET-scenario), dels ett som bygger på en mer oförändrad politik (referensscenario). Det är svårt att säga vilket av de två scenarierna som ger den mest troliga utvecklingen. Persontransporter Det totala transportarbetet beräknas öka med % under perioden. Mest ökar spårtrafiken, men biltrafiken står också för en väsentlig del av ökningen. Det trafikslag som ökar minst, eller till och med minskar i omfattning är busstrafiken. Det är relativt stora skillnader mellan de två scenariorna, där genomslaget av en mer offensiv klimatpolitik syns tydligt i EET-scenariet. Förändring i transportarbete mellan år 2006 och 2020 (%) Scenario Bil Spårtrafik Buss Gång och cykel EET-scenario Referensscenario Totalt Förändring i persontrafik mellan år 2006 och år 2020 nationellt, för två tänkbara utvecklingsscenarion utan plan. Procentsatserna är beräknade på förändring i antal personkilometer. Källa: Vägverket, Banverket PM 1(44) Persontransportprognoser 2020 och Godstransporter I nedanstående tabell redovisas förändringen av godstransporter nationellt mellan år 2006 och år Godstransporterna inom alla transportslag ökar. Mest ökar vägtrafiken, där ökningen ligger mellan %. Ökningen av lastbilstrafiken mätt i fordonskilometer beräknas bli 28-31%. Scenario Förändring väg (%) Förändring järnväg (%) Förändring sjöfart (%) EET-scenario Referensscenario Utveckling av godstransporter mellan år 2006 och år 2020 nationellt, för två tänkbara utvecklingsscenarion utan plan. Procentsatserna är beräknade baserat på förändring i antal tonkilometer. Källa: Vägverket, Banverket PM 1(67) Prognoser för godstransporter Regional prognos Enligt Vägverkets regionala prognoser beräknas personbilstrafiken i Värmland öka med 1% i EET-scenariot och med 9% i referensscenariot fram till år För lastbilstrafiken beräknas ökningen bli 18 respektive 20 %. Inom vissa delar av länet kommer ökningen dock att vara betydligt större, bland annat utmed E18 och riksväg 61 där trafiken till och från Norge ökar mer än den regionala trafiken. Under de senaste fem åren har trafiken över riksgränsen ökat med cirka 25% på både E18 och riksväg

23 4. Åtgärder i nationellplan Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen upprättar ett gemensamt förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet. Inom den nationella planen avsätts 217 miljarder kronor till investeringar i statliga nationella vägar och statliga järnvägar under planeringsperioden. Trafikverken kommer att förfoga över dessa medel. I förslag till Nationell plan för transportsystemet föreslås följande investeringsobjekt i Värmlands län. Investeringar enligt närtidssatsning (påbörjas ) Elektrifiering av järnvägen Kristinehamn-Nykroppa som möjliggör nya, rationella och miljövänliga upplägg för gods- och persontrafik. Investeringskostnad 220 miljoner kronor. Mötestation på Värmlandsbanan delen Kil-Skåre som skapar kapacitet på en av landets högst belastade enkelspårsträckor. Investeringskostnad 120 miljoner kronor. Kapacitetshöjande åtgärder på Bergslagsbanan delen Ställdalen-Kil (mötesstation och fjärrblockering) och kraftförsörjningsåtgärder på Norge-/Vänerbanan delen Kil-Öxnered med syfte att möjliggöra ökade godstransporter väster om Vänern och avlasta Västra stambanan. Investeringskostnad miljoner kronor. Nya investeringar inom ramnivå E18 väster om Karlstad, delen Björkås-Skutberget, byggs om till fyrfältig väg i delvis ny och delvis befintlig sträckning. Ombyggnaden innebär att Sörmons vattentäkt, som försörjer personer skyddas samt att säkerheten och framkomligheten på vägen förbättras. Investeringskostnad 344 miljoner kronor. Investeringar som tillkommer vid 15% högre ramnivå Nya mötesstationer (3 st) på Värmlandsbanan delen Kil-Laxå, som förbättrar kapaciteten på en av landets mest belastade enkelspårssträckor. Investeringskostnad 210 miljoner kronor. Ombyggnad av Karlstad C, bangård och resecentrum, med syfte att förbättra persontrafiken och rationalisera godstrafiken. Åtgärden innebär ökad kapacitet för tågtrafiken och förbättrad samordning mellan transportslagen. Objektet var med i Banverkets Framtidsplan Objektet är finansierat genom medfinansieringsavtal mellan Banverket, Karlstads kommun, Region Värmland och Järnhusen AB. Investeringskostnad 730 miljoner kronor varav Banverkets del uppgår till 448 miljoner kronor. 23

24 Kvarstående större investeringsbehov Upprustning av Fryksdalsbanan omfattande spårbyte på delen Kil-Rottneros, upprustad mötesstation i Lysvik, fjärrstyrning (ERTMS) samt förbättrad säkerhet i vägkorsningar. Syftet med åtgärderna är att möjliggöra utökad och snabbare persontrafik mellan Torsby och Karlstad samt överflyttning av godstransporter från väg till järnväg. Ett medfinansieringsavtal finns och målsättningen är att åtgärden ska utföras inom planperioden. E18 väster om Karlstad. E18 ingår i den Nordiska triangeln och är ett viktigt transportstråk från såväl internationell, nationell som regional synpunkt. Vägen håller god standard öster om Karlstad där den inom en snar framtid kommer att vara helt mötesseparerad. Väster om Karlstad håller vägen däremot betydligt lägre standard, bland annat genom Slottsbron och mellan Töcksfors och Valnäs (E45). Behovet av åtgärder som förbättrar framkomligheten och säkerheten på dessa delar av E18 är stort. E45 genom Värmland. Vägen har stor betydelse för vinterturism till Värmland och Sälenfjällen samt för godstransporter mellan Norrland, Dalarna, Värmland och Göteborgs hamn. E45 har förhållandevis låg vägstandard och behovet av trafiksäkerhetshöjande åtgärder är stort. Vålbergsrakan. Ny järnväg mellan Karlstad och Vålberg, som innebär minskad restid mellan Karlstad och Göteborg samt förbättrad kapacitet på Värmlandsbanan delen Karlstad- Kil. Vålbergsrakan har stor betydelse för att öka tillgängligheten mellan Värmland och Göteborg men även för den regional tågtrafiken. Nya slussar i Trollhättan. Handelssjöfarten i Vänern kan inte fortsätta efter år 2030 om inte slussarna i Trollhättan åtgärdas innan dess. 24

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Maj 2014 2013:8

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Maj 2014 2013:8 Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Västmanlands län Maj 2014 2013:8 Titel: Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Kommunikationer Samhällsbyggnadsenheten Länsstyrelsen

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Remissversion juni 2013 2013:8

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025. Västmanlands län. Remissversion juni 2013 2013:8 Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Västmanlands län Remissversion juni 2013 2013:8 Titel: Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Kommunikationer Samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

regional infrastrukturplan för halland 2014 2025

regional infrastrukturplan för halland 2014 2025 regional infrastrukturplan för halland 2014 2025 fastställd av regionfullmäktige 18 juni 2014 FÖRORD Halland - Bästa Livsplatsen, är vår gemensamma vision i Halland. Ett Halland där människor har bästa

Läs mer

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region Om Mälardalsrådet Samverkansorganisation och mötesplats för storregionala utvecklingsfrågor Politiskt styrd organisation Medlemmar: 57 kommuner, 5 landsting, 5 associerade Fokusområden Infrastruktur och

Läs mer

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning.

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning. 2016-02-25 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/4305/TIF Yttrande avseende Trafikverkets Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Bakgrund Partnerskap

Läs mer

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Hearing inriktningsproposition 30 mars Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Regionsamverkan Sydsverige

Regionsamverkan Sydsverige 2016-01-11 RJL2015/2745 Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö Regionsamverkan Sydsverige Förslag till beslut Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö föreslås besluta Godkänna bilagt förslag till

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna POSITIONSDOKUMENT 2009-03-13

Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna POSITIONSDOKUMENT 2009-03-13 Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna POSITIONSDOKUMENT 2009-03-13 En strategi som visar vägen in i framtiden Transportsystemet är bärare av ekonomisk tillväxt och välfärd och något som alla

Läs mer

NATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021

NATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021 NATIONELL TRANSPORTPLAN 2010 2021 Vägverkets styrelse 11 augusti 2009 1 Den nationella transportplanen handlar om Tillväxt Fler jobb i fler och växande regioner Samhällsnytta Ökat samspel mellan olika

Läs mer

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Infrastruktur- och transportfrågor. Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS

Infrastruktur- och transportfrågor. Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS Infrastruktur- och transportfrågor Två uppdrag: Statligt uppdrag RUS Örebroregionens förutsättningar En av de största arbetsmarknadsregionerna En av landets största städer Begränsad pendling till grannstäder

Läs mer

ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län. Nationell transportplan för 2014 2025

ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län. Nationell transportplan för 2014 2025 ÖSTERGÖTLANDS LÄN Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län Nationell transportplan för 2014 2025 Regeringens beslut den 3 april 2014 I beslutet den 3 april 2014 har regeringen

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål SIKA Rapport 25:3 Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål Maj 25 SIKA är en myndighet som arbetar inom transport- och kommunikationsområdet. Våra huvudsakliga uppgifter är att göra

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Startsidan / Dokument & lagar / Utredningar / Kommittédirektiv / Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder

Läs mer

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket

Läs mer

Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025

Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 (25) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Kommunikationer Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län 2014-2025 Länsplanen

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 SAMMANFATTNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Skåne del av en växande storstadsregion Skåne är idag en del av Öresundsregionens 3,7 miljoner invånare. För att möta morgondagens

Läs mer

Arbetet med utveckling av tågtrafiken bör därefter drivas vidare mot en högre hastighetsstandard och kortare restider.

Arbetet med utveckling av tågtrafiken bör därefter drivas vidare mot en högre hastighetsstandard och kortare restider. Sammanfattning NSB kör idag tågtrafik i timmesfrekvens mellan Oslo och Kongsvinger. I nedan beskrivet förslag (fortsättningsvis Förslaget) förlängs vartannat tåg till Karlstad, åtta gånger per dag (DT,

Läs mer

YTTRANDE 2013-04-16 Ärendenr NV-03113-13. Regionförbundet Uppsala län Via mail:

YTTRANDE 2013-04-16 Ärendenr NV-03113-13. Regionförbundet Uppsala län Via mail: 1 (7) SWE D I S H E NV I R O NME N T A L P R OTE C T I O N A GEN C Y Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-16 Ärendenr NV-03113-13 Regionförbundet Uppsala

Läs mer

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF).

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). 2016-01-30 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). Tillväxtberedningen är ett gemensamt

Läs mer

Remiss kapacitetsutredningen TRV 2011/17304

Remiss kapacitetsutredningen TRV 2011/17304 Handläggare Kent Söderlund 023-777065 kent.soderlund@regiondalarna.se Förslag/Underlag Datum 2012-03-22 Direktion 2012-03-29 Diarienummer RD 2011/52 Sida 1(13) Remiss kapacitetsutredningen TRV 2011/17304

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION Trafik plan 2oo6 FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 28 AUGUSTI 2006 foto: rolf hamilton foto: rolf hamilton Uppsala stad har hela charmen hos en gammal, vacker småstad. Samtidigt

Läs mer

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 Ärende Inom ramen för samarbetet Regionsamverkan Sydsverige har ett gemensamt positionspapper för Sydsveriges infrastruktur tagits fram. Region

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Övergripande Skåne är med sin flerkärnighet och mångfald fantastiskt. I andra delar av landet blickas avundsjukt på pågatågseffekten, på hur satsningar

Läs mer

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk

Läs mer

TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014 2018. Remissutgåva

TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014 2018. Remissutgåva TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014 2018 REGIONALT trafikförsörjningsprogram 2014 2018 Remissutgåva t 1 u Innehåll Ordförklaringar 3 Bakgrund 4 Lagstiftningens intentioner 4 Nya möjligheter för kollektivtrafiken

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram 2014 2018

Regionalt trafikförsörjningsprogram 2014 2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram 2014 2018 Region Värmland t 1 u Innehåll Ordförklaringar 3 Bakgrund 4 Lagstiftningens intentioner 4 Nya möjligheter för kollektivtrafiken 4 Nationella transportpolitiska

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT

KOLLEKTIVTRAFIK STÖD FÖR KLIMAT OCH TILLVÄXT KOLLEKTIVTRAFIK INLEDNING Människors möjligheter till jobb, tid för familjen och en innehållsrik fritid hänger ofta på att det finns bra transportmöjligheter. Det måste helt enkelt vara lätt att ta sig

Läs mer

Remissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010 2019

Remissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010 2019 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare, direkttelefon Ert datum Er beteckning Björn-Åke Zetterberg, 011-19 12 51 2007-07-06 N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över inriktningsunderlag

Läs mer

Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626.

Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626. Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626. Sammanfattning: Förslaget till nationell plan är väl

Läs mer

Satsa på kollektivtrafiken

Satsa på kollektivtrafiken Satsa på kollektivtrafiken Grön strategi för att stärka kollektivtrafiksystemen i Östergötland Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Stora nationella trafikstråk passerar genom och fångar upp

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304)

Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) 2012-03-27 Till Trafikverket Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) Norrbottens läns landsting och Kommunförbundet Norrbotten har beretts möjligheter att yttra sig över kapacitetsutredningen.

Läs mer

5. KOMMUNIKATIONER. kommunikationer

5. KOMMUNIKATIONER. kommunikationer 5. KOMMUNIKATIONER KOMMUNENS MÅL MED KOMMUNIKATIONER Välutvecklade ger bland annat goda pendlingsmöjligheter. Ronneby kommuns infrastruktur är välutvecklad och ändamålsenlig med en tydlig miljöprofilering

Läs mer

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen

Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen Handelskammaren Värmland är en regional och oberoende näringslivsorganisation som arbetar för att göra Värmland till en ännu bättre

Läs mer

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 1 (6) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra

Läs mer

Remiss Inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering inför perioden 2019-2028 dnr N2015/4305/TIF

Remiss Inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering inför perioden 2019-2028 dnr N2015/4305/TIF 1(8) Datum Diarienummer 2016-02-23 RS 150426 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering inför perioden 2019-2028 dnr N2015/4305/TIF Inledning Region

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6

KOMMUNIKATIONER. Kommunikationer 6 Kommunikationer 91 92 KOMMUNIKATIONER Skurups kommun ligger i ett bra kommunikationsläge, med goda möjligheter att resa både in- och utrikes. Köpenhamn nås inom en timme med tåg och från hamnarna i Trelleborg

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik 2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska

Läs mer

Remiss Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering inför perioden 2018-2029

Remiss Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering inför perioden 2018-2029 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (5) Datum 2016-03-02 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2015-1509 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering

Läs mer

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

Regional Systemanalys Värmland 2013-10-01. Region Värmland

Regional Systemanalys Värmland 2013-10-01. Region Värmland Regional Systemanalys Värmland 2013-10-01 Region Värmland Beställare: Region Värmland Lagergrens gata 2 652 26 Karlstad Tel 054-701 10 00 Ansvarig: Marcus Smedman Konsult: Vectura Lagergrens gata 4 652

Läs mer

Framtidens järnväg formas idag!

Framtidens järnväg formas idag! Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet 2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans

Läs mer

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara

Läs mer

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF

Läs mer

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -

Läs mer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Datum 2016-04-06 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-82 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Delrapport från Sverigeförhandlingen:

Läs mer

DET STATLIGA PERSPEKTIVET OCH ROLLFÖRDELNINGEN INOM STA- TEN

DET STATLIGA PERSPEKTIVET OCH ROLLFÖRDELNINGEN INOM STA- TEN YTTRANDE 2008-03-17 sid 1 (5) 340-4745-2008 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM alt registrator@enterprise.ministry.se Transportinspektionen en myndighet för alla trafik (SOU 2008:9)

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens

Läs mer

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Utvecklingsenheten 1(7) LANDSKRONA STAD Datum Er Referens 2016-01-28 Handläggare Vår Referens MSA 2016-182 Kommunsnrelsen Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm Aktion för spårvägsfritt Lund Lund den 27 september 2013 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Aktion för Spårvägsfritt Lund har på remiss erhållit Trafikverkets Förslag till nationell

Läs mer

Remiss regionalt trafikförsörjningsprogram 2017-2021

Remiss regionalt trafikförsörjningsprogram 2017-2021 Planeringsavdelningen Joel Engström,0550-88549 joel.engstrom@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2016-01-11 Ks/2015:218 013 Trafikfrågor Sida 1(2) Remiss regionalt trafikförsörjningsprogram 2017-2021

Läs mer

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg 1(10) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-02-03, info punkt 15 Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg Ärendebeskrivning Informationsärende

Läs mer

111 Information om Byggstart Skåne

111 Information om Byggstart Skåne PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-04-25 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2015/184 111 Information om Byggstart Skåne Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott tackar för informationen.

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

Hållbara resor och transporter Seminarium tillsammans med Region Skåne. Att välja rätt väg

Hållbara resor och transporter Seminarium tillsammans med Region Skåne. Att välja rätt väg Hållbara resor och transporter Seminarium tillsammans med Region Skåne Att välja rätt väg LEIF ZETTERBERG Helsingborg 7 december 2007 Hur ser morgondagen ut? Globalisering Teknikutveckling Värderingsförändringar

Läs mer

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel Malmö 16 augusti 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne Skåne en region med stora möjligheter men också med betydande

Läs mer