Behandlingsriktlinjer, Ambulanssjukvården Gävleborg

Transkript

1 Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(445) Dokument ID: Fastställandedatum: Giltigt t.o.m.: Upprättare: Eva-Marie I Berg Fastställare: Jörgen Tranevik Behandlingsriktlinjer, Ambulanssjukvården Gävleborg 1. SYFTE OCH OMFATTNING Tänkvärt när du börjar ditt arbetspass ALLMÄNT Prehospital undersökning och behandling vuxen Smärtbehandling allmänt vuxen Avvikelsehantering Delegering ansvar Hanteringsvillkor Identitetskontroll och fastsättning av ID-band Journalhantering Triagering enl RETTS Inlarmning från ambulans till akutmottagning i Gävle och Hudiksvall Medicinskt ansvar Nödåtgärd Byte av uppdrag/ambulansbesättning Dödsfall utanför sjukhus Anhörigstöd och omhändertagande vid oväntat dödsfall i hemmet eller på allmän plats GCS/RLS VAS-skala Vägra medfölja för vård Övervaknings-EKG ANDNINGSPÅVERKAN Anafylaktisk reaktion Astma /KOL Epiglottit Främmande kropp Inhalation av skadliga ämnen CIRKULATIONSPÅVERKAN Central bröstsmärta (CBS) Hjärtstopp Hjärtstopp gravida Hjärtarytmi Hjärtsvikt Sepsis Dehydrering MobiMed, trombolys och direkt-pci MEDVETANDEPÅVERKAN Generella kramper Hyperglykemi Hypoglykemi Intoxikation Vanliga iakttagelser och symtom vid intoxikationer... 90

2 Rutin 2(445) Toxidromer Missbruksbilder, missbrukssymtom Meningit Stroke och Rädda Hjärnan Huvudvärk Syncope Medvetandepåverkan, ej trauma AKUT BUK & OBSTETRIK Buksmärta Förlossning inkl neonatal HLR Graviditetskomplikation Illamående, kräkning Mag-tarm blödning Stensmärta TRAUMA Trauma allmänt Traumalarm kriterier Ansiktsskada Brännskada/frätskada Bukskada Bäckenskada Drunkningstillbud Dykeriolycka Extremitetsskada Hypotermi (kroppstemp < 35 C) Höftfraktur, lågenergi Kemisk olycka Skallskada Spinal skada Thoraxskada Ögonskador BARN Prehospital undersökning och behandling Vitalparametrar triagevärden Avlämningsrutiner akut sjuka barn Allergi/Anafylaxi Akut andningssvikt Astma/Obstruktiva besvär Epiglottit Falsk krupp Främmande kropp Inhalation av skadliga ämnen Hjärtstopp Omhändertagande av nyfödda inkl neonatal HLR Generella kramper Diabetes mellitus Intoxikationer Meningit

3 Rutin 3(445) Akut buk Trauma allmänt Ansiktsskada Brännskada/frätskada Bukskada Bäckenskada Drunkningstillbud Extremitetsskada Hypotermi Skallskada Spinal skada Thoraxskada Ögonskada Dos.tabell i.v inj Dos.tabell i.v inf Dos.tabell smärtlindring Dos.tabell inhalation Dos.tabell intranasalt Dos.tabell övriga LM Lathund storlek LMA, PVK etc ÖVRIGA TILLSTÅND Addisons sjukdom Näsblödning (spontan) Psykiatriska symtom Ryggskott (lumbago) Yrsel ARBETE PÅ SKADEPLATS/SÄKERHET Arbete på skadeplats Bedömning av traumapat. enl PHTLS Allmänt/självskydd Blodsmitta Krockkudde Farligt gods Sanering Smittskydd infektionssjukdomar Helikopterlandningsplats och säkerhet vid primäruppdrag AVBRYTANDE AV UPPDRAG Avbrytande av uppdrag Identifiering av patient Avbrytande av HLR PREPARATHANDBOK Läkemedelsöversikt Adrenalin 0,1 mg/ml Adrenalin 1 mg/ml Alvedon Atropin Betapred tablett Betapred

4 Rutin 4(445) Bricanyl Brilique Celocurin Cordarone Cyanokit Diprivan Dormicum, Midazolam Efedrin Emla Esmerone Furix, Impugan, Lasix Gelofusine Glucagon Glukos 50 mg/ml Glukos 300 mg/ml Glytrin nitrolingual Heparin Ketanest Kolsuspension Loratadin Magnesium (Addex-Magnesium) Metalyse Morfin Nafazolin Naloxon Natriumtiosulfat Ondansetron Oxygen Perfalgan Plavix Pulmicort Turbohaler Rapifen Ringer-acetat Seloken Stesolid Novum Sufenta Tetrakain Trombyl Ventoline Voltaren Xylocain Läkemedel i kemlåda Gävleborg PATIENTNÄRA UTRUSTNING Avsnörningsförband C-A-T Bennål EZ-IO Bäckengördel T-POD CPAP Defibrillator

5 Rutin 5(445) Haretraction/qviksplint Kapnometer EMMA Larynxmask vuxen Larynxmask barn LUCAS TM MAD - nasal Magnet MobiMed Morganlins Nålkoniotomi enl PHTLS Näsblödning främre och bakre tamponad Plasmaglukosmätare Pulsoxymeter PPE (Personal Protection Equipment) skyddsdräkt Skyddsmask Fläkthuva RAKEL kommunikation Spineboard Spinal immobilisering Örontemp Braun ThermoScan PRO Övertryckspneumothorax, avlastning enl PHTLS LUFTVÄG INTUBATION Endotracheal intubation, ETI Sugning i övre luftvägar, endotrachealtub resp trachealkanyl Cricoidtryck Misslyckad intubation RSI med spinal immobilisering Intubationsdelegering HLR Nivå SEKUNDÄRTRANSPORTER Principer för akuta sekundärtransporter Sekundärtransport tracheostomerad pat Sekundärtransport patient med pleuradränage Sekundärtransport subarachnoidalblödning RLS Sekundärtransport icke traumatisk hjärnblödning Sekundärtransport multipelt trauma Sekundärtransport skallskada Sekundärtransport spinalskada Sekundärtransport brännskada Sekundärtransport oförlösta Sekundärtransport patient med epiduralbedövning Sekundärtransport transfusionskrävande patient PRIMÄRVÅRDSUPPDRAG Kateterisering PICC-line Subcutan venport REFERENSER OCH DOKUMENTINFORMATION FÖRSÄTTSBLAD 444

6 Rutin 6(445)

7 Rutin 7(445) 1. SYFTE OCH OMFATTNING Ambulanssjukvården Gävleborgs behandlingsriktlinjer har genomgått en strukturell förändring i flera avseenden sedan tidigare upplaga 2010 Riktlinjerna är anpassade efter det förslag till gemensamma nationella behandlingsriktlinjer som utarbetats av Sverige medicinskt Ledningsansvariga Ambulansläkare i Samverkan, SLAS. Ambulansläkare från merparten av Sveriges Landsting har deltagit i detta arbete Struktur i anamnes, undersökning och bedömning har anpassats till den struktur som anges i AMLS (Advanced Medical Life Support). Även om man ännu inte genomgått denna utbildning, ger denna struktur ett gott stöd i anamnesupptag och i bedömningen av patienten. För patienter som drabbats av trauma följer handläggningen den som anges i PHTLS (PreHospital Trauma Life Support) I avsnitten Prehospital undersökning och behandling vuxen resp Prehospital undersökning och behandling barn beskrivs det grundläggande, basala omhändertagandet som gäller för samtliga patienter som vårdas inom ambulanssjukvården Gävleborg. Ambulansteamet utför medicinska åtgärder enligt sina delegeringar Behandlingsriktlinjerna är avsedda att vara ett stöd för minnet och utgångspunkt för ett gott prehospitalt omhändertagande. De är inte avsedda att vara någon lärobok och gör inte heller anspråk på att vara heltäckande för alla de sjukdomar och skador som ambulansteamet kan komma i kontakt med Om avsteg görs från behandlingsriktlinjerna skall orsaken till detta dokumenteras i ambulanssjournalen och avvikelserapport skrivas Ett antal lokala riktlinjer har tagits med från tidigare upplaga eftersom motsvarande riktlinjer saknats i de nationella riktlinjerna. Detta innebär att layoten kan variera något mellan olika riktlinjer Riktlinjerna kommer att revideras fortlöpande och under maj och december månad avsätts tid för att diskutera ev behov av revideringar. Inför dessa fortlöpande revideringar önskas synpunkter från verksamheten att ta ställning till Korrektur kan förekomma i riktlinjerna och vi tar tacksamt emot information om detta Gävle Bengt Eriksson Medicinskt ledningsansvarig läkare, Ambulanssjukvården Gävleborg

8 Rutin 8(445) 1.1. Tänkvärt när du börjar ditt arbetspass Den akut sjuke patienten: har förlorat en del av sitt viktigaste kapital nämligen hälsan; är alltid i underläge; betraktar dig som en trygghet; ser dig som den första kontakten med hälso- och sjukvården; genomgår ofta en kris på grund av sin förlorade hälsa Du kan vara den sista människan som den svårt sjuke har kontakt med i livet Du som ambulanssjukvårdare/-sjuksköterska: sätter alltid patientens behov i första hand; behandlar alltid patienten utifrån sjukdomstillståndet, ej efter person; håller alltid dina kunskaper på hög nivå för att ge patienten bästa möjliga vård; försöker alltid vara goda ambassadörer för hälso- och sjukvården och speciellt ambulanssjukvården; lämnar dina egna problem hemma på stationen; accepterar att patienten kan vara upprörd, förvirrad eller ha ett obalanserat uppträdande på grund av sin sjukdom/skada; har förståelse för att oroliga anhöriga kan uppträda på liknande sätt; har ett självkritiskt tänkande och tar lärdom av dina misstag för att ständigt utvecklas; tänker alltid på patientsekretessen Det som är vardag och rutin för Dig är ofta en dramatisk upplevelse för patienten

9 Rutin 9(445) 2. ALLMÄNT 2.1 Prehospital undersökning och behandling vuxen 2.2 Smärtbehandling allmänt vuxen 2.3 Avvikelsehantering 2.4 Delegering ansvar 2.5 Hanteringsvillkor 2.6 Identitetskontroll och fastsättning av ID-band 2.7 Journalhantering 2.8 Triagering enl RETTS 2.9 Inlarmning från ambulans till akutmottagning i Gävle och Hudiksvall 2.10 Medicinskt ansvar 2.11 Nödåtgärd 2.12 Byta av uppdrag/ambulansbesättning 2.13 Dödsfall utanför sjukhus Anhörigstöd och omhändertagande vid oväntat dödsfall i hemmet eller på allmän plats GCS/ RLS VAS-skala 2.17 Vägra medfölja för vård 2.18 Övervaknings-EKG

10 Rutin 10(445) 2.1. Prehospital undersökning och behandling vuxen Inledning För att snabbt och säkert kunna bedöma vilka åtgärder eller behandlingar en patients tillstånd kräver ska man tillägna sig en undersökningsrutin som alltid följs Tänk på egen säkerhet Bedöm smittrisk Livshotande tillstånd korrigeras omedelbart Primär bedömning Bedömning A Luftväg (Airway) Fri Ofri snarkande gurglande stridor Blockerad främmande kropp B Andning (Breathing) Ingen andning Spontanandning Andningsfrekvens (uppskatta) Andningsdjup Saturation Andningsljud bilateralt Ansträngd andning hjälpmuskulatur? näsvingespel? interkostala indragningar? Cyanos Omedelbara åtgärder Stabilisera halsrygg vid misstanke om trauma Säkerställ fri luftväg käklyft mun-svalgtub/näskantarell rensugning åtgärder främmande kropp Vid apné överväg hjärtstopp Oxygen Assisterad andning Överväg larynxmask/intubation på patient med upphävda svalgreflexer

11 Rutin 11(445) C - Cirkulation (Circulation) Yttre blödning? Puls frekvens (uppskatta) kvalitet/lokalisation regelbundenhet kapillär återfyllnad Hud färg torr/fuktig varm/kall D Neurologi (Disability) Mentalt status (värdera) Vakenhetsgrad (AVPU) A Alert, fullt vaken V Voice responsive, slö men reagerar på tilltal P Pain responsive, reagerar på smärta U Unresponsive, ingen reaktion pupillreaktion Extremitetsrörlighet Smärta Stoppa yttre blödningar Planläge Oxygen Oxygen E Exponera/skydda (Exposure/environment) Översiktlig helkroppsundersökning Undvik nedkylning Beslut: Icke kritisk, kritisk, direkt livshot? Behandla på plats/omedelbar avtransport?

12 Rutin 12(445) Sekundär bedömning Anamnes Gå systematiskt igenom patientens sjukhistoria enligt följande mall: S (Signs and symtoms) Huvudsakligt besvär? För traumapatient beskrivs skadehändelse O (Onset) Debut - hur och när? P (Provocation/palliation) Vad förvärrar? Vad lindrar? Q (Quality) Hur beskriver patienten besvärets karaktär? R (Radiation/Region) Lokalisation/utstrålning? S (Severity) Svårighetsgrad? VAS? T (Time) Tid/varaktighet A (Allergies) Allergier mot läkemedel eller födoämnen? M (Medication) Medicinering, har läkemedlen tagits? P (Past medical history) Graviditet? Tidigare sjukdomar? Blodsmitta? L (Last oral intake) Ätit, druckit? Vad och när? Elimination? E (Events preceding) Vad föregick insjuknandet? Undersökning Helkroppsundersökning Traumapatient Medvetslös patient Patient som ej kan kommunicera Undersök noggrant huvud tå Vid tydliga frakturtecken tas distalstatus före och efter varje manipulation med patienten Riktad undersökning Övriga patienter: Med ledning av anamnesen, riktad undersökning, i första hand till de organsystem som misstänks vara involverade Vid smärta Utför alltid VAS-skattning Vitalparametrar/-status Följande dokumenteras på alla patienter: Andningsfrekvens (AF)/ -ljud Auskultation lungor Saturation Ange utan respektive med O 2 Pulsfrekvens (PF), rytm och pulskvalité Blodtryck Vakenhetsgrad Temperatur P-glukos Systoliskt/diastoliskt GCS/RLS-85 Alla medvetandepåverkade samt diabetiker

13 Rutin 13(445) Basal behandling vuxen Fri luftväg. I första hand basala åtgärder (käklyft, mun-svalgtub/näskantarell, rensugning, Heimlich manöver). I andra hand LMA eller intubation Obs! Vid trauma stabilisera halsrygg utan att böja huvudet bakåt immobilisera enl algoritm Assistera andningen v.b (AF <8 eller >30/min, ytlig andning), normoventilation eftersträvas (vuxen 10/min) Oxygen 1-2 l/min vid SaO 2 < 94 %. Vid otillräcklig effekt, omätbart SaO 2 eller trauma, ge oxygen l/min på reservoarmask (KOL se dok 3.2) Vid kritiskt sjuk patient med påverkade vitalparametrar snabb avtransport inom 10 min till sjukhus och behandla under färd Skapa lugn och ro, skydda patienten mot avkylning och trycksår. Har patienten feber, överväg avklädning/kylning Täck öppna sår. Stoppa blödning med direkt tryck Venväg vid förväntat behov av intravenöst läkemedel eller vätska Inf Ringer-acetat 1000 ml i.v vid syst BT < 90. Kan upprepas, max 2000 ml (Nivå 3) Vid symtomgivande bradykardi ge inj Atropin 0,5 mg/ml, 1 ml i.v (Nivå 3) Smärtlindra vid VAS 4, inj Morfin 1 mg/ml 2,5 ml i.v (om syst BT 90 mmhg) upprepas till smärtfrihet, max 20 ml (Nivå 3) Se även smärtbehandling dok 2.2 Vid illamående/kräkning ge inj Ondansetron 2 mg/ml, 2 ml i.v (Nivå 3) Utvärdera/dokumentera effekt av given behandling Basala behandlingsmål Fri luftväg Andningsfrekvens (AF) 10-20/min Saturation (sat) % Pulsfrekvens (PF) /min Systoliskt blodtryck (syst BT) 90 mmhg VAS 3 Basal övervakning ABCD Vitalparametrar/-status Dokumenteras minst två gånger under ambulansuppdraget Vid opåverkade vitalparametrar minst var 15:e minut Vid påverkade vitalparametrar minst var 5:e minut (om situationen tillåter)

14 Rutin 14(445) 2.2. Smärtbehandling allmänt vuxen Vid: Central bröstsmärta (se dok 4.1) Huvudvärk (se dok 5.7) Buksmärta (se dok 6.1) Trauma (se dok ) Ryggsmärta, ej trauma (se dok 9.4) Orsak Postoperativ Tumörsjukdom Långvarigt smärttillstånd Initial bedömning ABCDE Riktad anamnes S Lokalisation O Hur började smärtan? Plötsligt/smygande/i samband med aktivitet P Vad lindrar? Vad förvärrar? Effekt medicin? Q Tryckande, pulserande, brännande, stickande, skärande, ömmande R Utstrålning? S VAS (0-10), ökande intensitet? T Duration? Intermittent? A ASA/NSAID M Opiater, NSAID, antiepileptika/tricykliska mot smärta Trauma? Alkohol/droger? Diabetes? Långvarig smärta? Nyligen opererad? P Tumörsjukdom? Migrän? L Vattenkastningssvårigheter, Illamående/kräkning, aptit E Trauma? Infektion? Undersökning Vitalparametrar /status Riktad Basal (AF, auskultation, saturation, PF, rytm, pulskvalitet, BT, vakenhet, temp) VAS (0-10) Med ledning av anamnesen. Palpation/provocerbarhet? Inspektion (rodnad, svullnad)? Neurologiska bortfall? Indikationer för behandling VAS 4

15 Rutin 15(445) Behandling Nivå 2 (fri luftväg, assistera andningen v.b, oxygen, venväg etc) Nivå 3 Paracetamol ges som grundsmärtlindring om tid finnes, vuxna 1 g per os alt infusion Perfalgan 10 mg/ml, 100 ml i.v Intermittent behandling med Morfin 1 mg/ml, 2.5 mg i.v relaterat till patientens ålder, vikt och AT tills patienten har VAS 3. Avbryt tidigare vid tecken på överdosering (slöhet, förvirring, andningsfrekvens < 8) Ges långsamt för att minimera risken för biverkningar. Vid behov av doser över 20 mg kontaktas läkare Vid procedursmärta (ex reponering eller förflyttning), ge Ketalar 10 mg/ml, 0.25 mg/kg i.v. (0.025 ml/kg) till cirkulatoriskt stabil/instabil, icke skallskadad patient (dvs har aldrig varit avsvimmad) Kan upprepas en gång om patienten är kontaktbar Måste fler än två doser ges ska behandlingen kompletteras med inj Stesolid 2.5 mg i.v (Nivå 4) eller byte ske till inj. Morfin i.v, 5-10 minuter efter sista Ketalardos (Nivå 3) Nivå 4 Inj. Rapifen 0,5 mg/ml i.v enl riktlinje Övervakning Basal (ABCD, vitalparametrar/-status), särskilt medvetandegrad och andningsfrekvens Upprepad VAS-mätning

16 Rutin 16(445) 2.3. Avvikelsehantering Syftet med systematisk och kontinuerlig avvikelserapportering från personal, patienter och närstående är att inhämta underlag och ökad kunskap om risker och brister i verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet. En avvikelse är alltid organisatorisk och är inte ämnad för att peka ut en enskild person. Att skriva och utreda avvikelser har till syfte att skapa en aktiv dialog om förbättringar och åtgärda brister vilket förväntas ge en kvalitetsförbättring och förhindra upprepningar Verksamheten följer i stort den övergripande Landstingsgemensamma rutinen för hantering av avvikelser Avvikelsehantering-LG Definition av avvikelse Som avvikelse definieras en icke förväntad händelse/observation i verksamheten som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för patient, närstående, medarbetare, utrustning eller organisation. Som avvikelse räknas också klagomål från kund, såväl intern som extern. Avvikelser som inträffas eller upptäcks inom verksamheten ska hanteras enligt denna rutin. Avvikelsområden som omfattas är: Vårdprocesser Arbetsmiljö Miljöpåverkan Service Säkerhet Adminiatration Säkerhetsrelaterad händelse Inköp Rapportering sker i Platina Rapportering av avvikelse Avvikelsen uppmärksammas och rapporteras av medarbetaren via Platinas modul för avvikelsehantering. Är medarbetaren personifierad i platina finns organisationstillhörighet förvald, i annat fall väljs organisation och vårdenhet. Organisationstillhörighet (ex Hudiksvall, Nordanstig) måste vara vald för att avvikelsen skall hamna hos rätt VEC. Är personifiering ej utförd görs det i platina drift enligt följande lathund: Att komma igång med Platina När en patient är inblandad anges patientens personnummer under känslig information. Anges det i löpande text kommer texten att ändras vid handläggning Vid personaltillbud anges personalens personnummer under fliken känslig information Klicka på skicka avvikelse Medarbetaren kan själv följa utredningens gång via Mina avvikelser Verksamhetens alla avslutade avvikelser kan ses under fliken organisationsenhet Avvikelserapport tas emot elektroniskt av närmsta chef Avikelse handläggs och utredning påbörjas inom 7 dagar, vilket innebär att att avvikelsen hanteras i Flödet från Tilldelning till Kvalitetssamordning/bereding alternativt Utredning/beslut Information om inträffade avvikelser görs av VEC på arbetsplatsträff eller motsvarande Vid risktal 8 och över tar VEC kontakt med VC, som tar ställning till om risk eller händelseanalys ska genomföras Återföring till medarbetare görs av VEC. Individuellt till rapportör och till övriga medarbetare på arbetsplatsträff

17 Rutin 17(445) 2.4. Delegering ansvar Formell reell kompetens Med delegering avses att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften. Med formell kompetens avses legitimation för yrket eller godkänd högskoleutbildning som leder till yrkesexam enligt särskild examensbeskrivning. Utöver sådan yrkesutbildning kan för vissa arbetsuppgifter formell kompetens förvärvas genom för yrket fastställd specialistutbildning eller särskilda kurser inom yrket Uppgiftsmottagaren skall vara reellt kompetent för den aktuella uppgiften. Han/hon ska genom erfarenhet i sin praktiska yrkesverksamhet eller genom fortbildning ha visat sig ha blivit reellt kompetent för den uppgift som avses att delegeras Förutsättning för delegering av medicinska arbetsuppgifter Den arbetsuppgift som ska delegeras ska vara klart definierad. Den som meddelar ett delegeringsbeslut skall inte bara vara formellt utan också reellt kompetent för den arbetsuppgift som beslutet avser Ett beslut om delegering är personlig att ett delegeringsbeslut endast får avse en person som är namngiven och inte en hel yrkesgrupp att den som genom ett delegeringsbeslut tilldelats viss arbetsuppgift i sin tur inte får delegera uppgiften till någon annan person, och att delegeringsbeslut inte gäller ersättaren/efterträdaren när den som beslutet gäller har semester, annan tjänstledighet eller har avgått från sin tjänst Delegeringsförfarande Följande föreskrifter är angivna i den ordning de ska tillämpas då en arbetsuppgift ska delegeras Den som avser att delegera en arbetsuppgift ska för uppgiftsmottagaren ange den arbetsuppgift som delegeringen avser samt klargöra för uppgiftsmottagaren vilka teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att kunna fullgöra arbetsuppgiften på ett fullgott sätt Den som avser att delegera en arbetsuppgift ska fråga uppgiftsmottagaren om denne anser sig ha tillräcklig utbildning och erfarenhet för uppgiften Uppgiftsmottagaren ska upplysa den som ska delegera uppgiften om sin förmåga att fullgöra denna Om uppgiftsmottagaren anser att han eller hon inte har tillräckliga kunskaper och erfarenheter för uppgiften, får denna inte delegeras Ett delegeringsbeslut ska utfärdas att gälla för viss tid, högst ett år

18 Rutin 18(445) Varje delegeringsbeslut ska dokumenteras. Av dokumentet ska framgå vilken arbetsuppgift som ska delegeras vem som delegerat uppgiften till vem uppgiften delegerats tiden för delegeringsbeslutets giltighet samt datum då beslutet fattades Den som delegerar och den som mottar en arbetsuppgift ska underteckna delegeringsbeslutet. Beslut om ändrade delegeringar och återkallelser av delegeringsbeslut ska också dokumenteras Det åligger den som meddelat ett delegeringsbeslut att bevaka att den arbetsuppgift som han eller hon delegerat fullgörs på ett sätt som är förenligt med en god och säker vård. Ett delegeringsbeslut ska omprövas när omständigheterna påkallar det och ska omedelbart återkallas om beslutet inte längre är förenligt med en god och säker vård Ansvar i samband med delegering av medicinska uppgifter Den som delegerar en uppgift ansvarar för sin bedömning att uppgiftsmottagaren har tillräcklig kunskap och erfarenhet för uppgiften och att denne därigenom kan fullgöra uppgiften på ett korrekt och säkert sätt. Den som delegerar uppgiften ansvarar också för den uppföljning som kan behövas för att förvissa sig om att mottagaren fullgör uppgiften på ett korrekt sätt Av 6 Åliggandelagen framgår att var och en själv bär ansvar för hur hon eller han fullgör sin uppgift. Det gäller oberoende av om det är en uppgift som ligger inom den ordinarie yrkesutövningen eller en uppgift som man fått genom delegering. Man bär alltid själv det fulla ansvaret för sitt sätt att fullgöra den mottagna uppgiften och är skyldig att utföra den efter bästa förmåga Uppgiftsmottagaren ansvarar vidare för vad han eller hon meddelat den som delegerar beträffande sin förmåga att kunna fullgöra den aktuella arbetsuppgiften och att de uppgifter som han eller hon lämnat är korrekta Ref: Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd. Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård, SOSFS 1997:14

19 Rutin 19(445) 2.5. Hanteringsvillkor Användningsområde Hanteringsvillkor för läkemedel, behandlingsriktlinjer samt utrustning inom Ambulanssjukvården i Gävleborg. Rätten att administrera läkemedel på en viss nivå, ger automatiskt rätt att också ge de medel som finns på de nivåer som är lägre, ex: nivå 4 får ge även nivå 3 läkemedel samt utföra ingrepp som normalt ligger på Nivå 2 Nivå 1 Behandlingsriktlinjer samt utrustning får användas utan särskild ordination eller förfrågan Nivå 2 Ambulanssjukvårdare får under ambulanssjuksköterskas (leg sjuksköterskas) direkta överinseende dra upp läkemedel och administrera detsamma Nivå 3 Läkemedel får enbart administreras av leg. sjuksköterska. (SOSFS 2000:1). Utan direkt läkarordination i det enskilda fallet måste alltid behandlingsriktlinjernas direktiv följas Nivå 4 Läkemedel får endast administreras av anestesisjuksköterska. Narkosmedel får enbart användas av anestesisjuksköterska och måste doseras beroende på patientens grundsjukdomar, ålder och allmäntillstånd. Kravet för att narkossjuksköterska skall få arbeta i nivå 4 är att hon/han skall ha minst 2 års yrkeserfarenhet som anestesisjuksköterska på en operationsavdelning, samt upprätthåller sin anestesikompetens genom att jobba minst 400 timmar/10 veckor på en operationsavdelning som anestesisjuksköterska årligen T (= telefonordination) Läkemedel, behandlingsriktlinjer samt utrustning får endast tas ut, iordningställas på resp. nivå (Nivå 3T, 4T) efter individuell ordination. Dvs telefonordination vid varje enskilt tillfälle Dokumentation/Riskanalys Behandlingar och undersökningar ska vara väldokumenterade på ett enhetligt sätt, enligt avdelningens dokumentationsriktlinjer. Alla eventuella biverkningar noteras i journalen. Biverkningsfall skall alltid följas upp Avvikelsehantering Skriv en avvikelserapport om dessa riktlinjer inte fungerar eller om det finns förslag till förbättringar Ref: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

20 Rutin 20(445) 2.6. Identitetskontroll och fastsättning av ID-band Omfattning märkning kan vara aktuellt på följande patienttyper 1. Höftflödespatienter 2. Patienter som inte kan redogöra för sig/förvirrade etc från hemmet eller vårdinrättning där patientband inte förekommer Styrande dokument Se länsgemensam rutin ID-kontroll och ID-märkning för hälso- och sjukvård Ansvarsförhållanden Leg sjuksköterska på delegering Kontroll Patienten skall uppge sitt fullständiga namn och personnummer och vid minsta oklarhet skall detta kontrolleras mot legitimation Uppgifter kan också inhämtas från släkting eller nära bekant/vårdgivare till den drabbade. Kontrollera uppgifterna mot legitimation och/eller patientjournal OBS! Kan inte dessa krav uppfyllas får patienten ej ID-märkas prehospitalt Fastsättande av ID-band Patientens namn och personnummer skrivs med bläck på därför avsedd plats på ID-bandet. Bandet fästes runt armleden. Om möjligt bör patienten få kontrollera att uppgifterna är rätt efter fastsättandet Dokumentation i ambulansjournal Ange hur ID-kontrollen har skett: legitimation eller av vilken person uppgifter har inhämtats Ansvarig sjuksköterska som utfört märkningen signerar detta i ambulansjournalen

21 Rutin 21(445) 2.7. Journalhantering Skyldighet föreligger enligt Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763) och Patientdatalagen (2008:355), att dokumentera anamnes, undersökningar och åtgärder som utförs på patient på hämtplats samt under transport. Vårdaren i ambulansteamet ansvarar för: att föra journaluppgifter relevanta för patientens tillstånd och behandling att en pappersjournal skrivs vid de tillfällen det elektroniska journalsystemet är ur funktion och att det registreras digitalt inom 3 dagar att bedömning och dokumentation av patienten överensstämmer med enligt behandlingsriktlinjerna givna åtgärder att rapportera och tillse att korrekt kategori signerar journalen vid varje ansvarsöverlämnande eller på akutmottagning/vårdinrättning att alltid lämna ifrån sig originaljournalen med patient till nästa vårdinstans att när patient vägrar medfölja och ej bedöms vara i akut behov av vård noggrant införa i ambulansjournalen status (viktigt med vakenhetsgrad, orientering i tid och rum, tecken till läkemedelspåverkan, aggressivitet samt ange även normala undersökningsfynd vad gäller andning, cirkulation etc), varför patienten väljer att inte medfölja för vård samt vilken information som lämnas till patienten (vart han skall ta kontakt och vid vilka symtom) att alltid vid telefonordination dokumentera ansvarig läkares namn och kliniktillhörighet i journalen att registrera journaluppgifter i Ambulanssjukvården Gävleborgs digitala journalsystem att vid avvikelser, skada eller tillbud omgående rapportera detta enligt särskild avvikelserapport Tillägg i original ambulansjournal efter att den signerats skall utföras på sådant sätt att det klart framgår: 1. Vad som lagts till 2. Vem som gjort tillägget 3. När tillägget gjorts (år-mån-dag)

22 Rutin 22(445) 2.8. Triagering enl RETTS Syfte Syftet är att alla patienter ska triageras med RETTS som bedömningsunderlag och att alla som utför triage ska göra lika. Detta för att säkerställa det fortsatta patientarbetet samt underlätta överlämningar mellan olika aktörer i vårdkedjan Arbetsordning Patienter inom Gävleborgs läns landsting som primärt bedömts inom ambulanssjukvården, alternativt patienter som intransporteras från en vårdinrättning till akutmottagning för vidare handläggning Triagering eller dokumentation i RETTSjournalen får aldrig innebära fördröjt patientomhändertagande av allvarligt sjuk patient. I de fall triagering ej kunnat slutföras i ambulans slutförs den om möjligt av ambulanspersonalen, annars sker det gemensamt och i dialog med mottagande sjuksköterska Bedömning av plats Primär undersökning A-B-C-D Åtgärda livshot Vaken Anamnes Riktad kroppsundersökning Vitalparametrar Medvetandesänkt/okontaktbar Helkroppsundersökning Vitalparametrar Anamnes PBT Behandla enligt behandlingsriktlinjer Triage enl RETTS Övervakning/fortsatt behandling under transport Rapport till vårdinstans Ref: RETTS akutsjukvård direkt. Bengt Widgren RETTS Triagesystem instruktionsfilm, Plexus

23 Rutin 23(445) 2.9. Inlarmning från ambulans till akutmottagning i Gävle och Hudiksvall Platinadokumnent ID: Syfte och omfattning På akutmottagningarna i Gävle och Hudiksvall finns en akuttelefon som är till för ambulansen då personalen på akutmottagningen behöver få kännedom om patient som är på väg in till akuten. Syftet med detta dokument är att ge en urskiljning av vilka samtal som bör/ska gå till akuttelefonen och vilka samtal som kan gå till flödessjuksköterskans telefon. Dokumentet omfattar all personal inom VO Ambulans samt all personal inom VO Akut Ansvar och roller Ambulansens personal triagerar patienten enligt RETTS och det avgör vilken prioritering det är på patienten. Därefter beslutar ambulansens personal om det är aktuellt med inlarmning till Akutmottagningen. Beskrivning På de patienter som triagerats RÖD (och vb de som triagerats ORANGE) samt patienter på spineboard skall inlarmning till akutmottagningens akuttelefon ske. Vid övriga ärenden så som t ex förfrågningar, råd, feedback etc. hänvisas samtalen till flödessjuksköterskans telefon. Detta görs för att akuttelefonen inte ska blockeras av icke akuta samtal. Observera att flödessjuksköterskans telefon INTE är till för rapportering av övriga patienter.

24 Rutin 24(445) Medicinskt ansvar Ansvarsfördelning i ambulansen Ambulanssjukvården Gävleborg, Platina ID Innehåll Syfte och omfattning Allmänt Ansvar och roller Beskrivning Referenser Dokumentinformation Syfte och omfattning Syftet med detta dokument är att kvalitetssäkra vården av patienter under ambulanstransport. Dokumentet skall ses som en rekommendation från SLAS och gäller för Ambulanssjukvården Gävleborg Allmänt Svensk ambulanssjukvård har successivt de senaste decennierna gått från en transportorganisation till en vårdande organisation. Detta har medfört förändrade krav på formell och reell kompetens. Kravet för att administrera läkemedel är legitimerad personal dvs lägsta formella kompetensnivå är sjuksköterska. Undantaget är oxygen som får ges av icke legitimerad personal genom ordination enligt generella direktiv Ansvar och roller Ansvaret för vården av patienten under ambulanstransport har den med högst formell kompetens. Kravet är lägst sjuksköterska. Observera det är ingen skillnad i formell kompetens mellan sjuksköterska och vidareutbildad sjuksköterska. Om fler än en sjuksköterska bemannar en ambulans tar den ena sjuksköterskan på sig patientansvaret Beskrivning Patienter som triageras enligt RETTS röd och orange, motsvarande och/eller om läkemedel (oxygen undantaget) givits eller förväntas ges under transport ska vårdas av lägst kompetens sjuksköterska. Om det finns högre kompetens än sjuksköterska i ambulansen exempelvis en läkare kan ändå sjuksköterskan vårda patienten men det måste motiveras och journalföras

25 Rutin 25(445) Patienter som triageras enligt RETTS gul, grön eller motsvarande och inte har fått eller förväntas få läkemedel kan vårdas av ambulanssjukvårdare. Det är dock alltid den med högst medicinsk kompetens som är ansvarig för patienten Skulle sjuksköterska välja att inte vårda trots att kriterier är uppfyllda skall detta motiveras och journalföras. Referenser Dokumentnamn Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Ändring i föreskrifterna och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1) (SOSFS 2005:24) Föreskrifter Socialstyrelsen föreskrifter om Ambulanssjukvård m.m (SOSFS 2009:10) Plats Dokumentinformation Dokumentet är skapat av Nils- Gunnar Levein MLL Ambulansöverläkare Ambulansen Gävleborg på uppdrag åt SLAS. Dokumentet är granskat och godkänt av Jörgen Tranevik Verksamhetschef Ambulansen Gävleborg.

26 Rutin 26(445) Nödåtgärd Information angående nödåtgärder vidtagna inom Ambulanssjukvården Gävleborg En nödåtgärd kan definieras som en åtgärd som ligger utanför mina delegeringar eller befogenheter och som utförs i en situation där man bedömer att patienten är i odiskutabel/omedelbar livsfara om endast ordinarie åtgärder enligt behandlingsanvisningar vidtages. Behandlingsbehovet måste vara urakut dvs möjlighet till telefonkonsultation föreligger inte. Gäller även om indikationen för åtgärden ligger utanför gällande delegeringsnivå. Att ge narkosmedel eller muskelrelaxantia kan aldrig vara nödåtgärd! Som en del av kvalitetsarbetet i vår organisation är det viktigt att alla vidtagna nödåtgärder registreras för att kunna ligga till grund för kommande utvecklingsarbete Efter utförd nödåtgärd ska alltså en avvikelserapport omedelbart skrivas av den som utfört åtgärden. Bifoga gärna en bilaga om utrymmet på någon punkt är otillräckligt

27 Rutin 27(445) Byte av uppdrag/ambulansbesättning SOS Alarm AB har Ambulanssjukvården i Gävleborgs uppdrag att mottaga och fördela inkomna ambulansuppdrag till samtliga ambulansenheter inom Gävleborg En viktig princip vid denna fördelning av uppdragen är den gränslösa ambulansdirigeringen, vilket innebär att ambulans med kortast körtid, skall larmas till händelseplatsen vid prio 1 och prio 2-uppdrag För att förhindra att det uppkommer fördröjningar av insatsen, eller uppstår missförstånd med SOS Alarms operatörer om vilken ambulans som utför uppdraget, gäller nedanstående rutiner: 1. Byte av uppdrag mellan besättningar får ej ske vid prio 1 och prio 2-uppdrag 2. Vid prio 3-uppdrag kan byte ske, såvida det inte uppstår någon fördröjning vid uppdragets utförande. Vid dessa tillfällen då byte sker, skall information till SOS Alarm speciellt beaktas

28 Rutin 28(445) Dödsfall utanför sjukhus Allmänt Se dok 2.14 Anhörigstöd och omhändertagande vid oväntat dödsfall i hemmet eller på allmän plats ID Fastställande av dödsfall Platina ID Ambulans skall ej nyttjas för transport av döda på grund av etiska, hygieniska och beredskapsmässiga skäl. Undantag: Dödsfall på allmän plats Barn < 18 år På begäran av polis Av psykologiska eller andra skäl Om ambulans transporterar in den döde finns två alternativ: Antingen via närmste HC om rimligt avstånd. Annars skall jourhavande distriktsläkare möta upp i akutens ambulanshall Omhändertagande av död person 1. Patienten är uppenbart död och uppvisar säkra dödstecken som t ex: Likfläckar uppträder inm minuter Likstelhet uppträder efter 2-4 timmar och upphör normalt efter ca 36 tim Förruttnelse tiden är beroende på omständigheterna Inga medicinska åtgärder vidtas av ambulanspersonalen. Notera säkra dödstecken i journalen. Kontakta SOS Alarm som kopplar ambulansen vidare till sjukvårdsrådgivningen 1177, för utfärdande av dödsbevis. Denne ansvarar också för transport till bårhus. Ambulansen kvarstannar till läkares ankomst om ej nytt larm eller beredskapsskäl tvingar den att lämna platsen Vid oväntad död hos barn (< 18 år) transporteras barnet och förälder (-rar) till barnakutmottagning Vid oväntat och/eller oförklarligt dödsfall t ex misstanke om brott, olycka, missbruk, även i kombination med sjukdom, skall förutom läkare alltid polis tillkallas och vara på plats innan den döde flyttas eller ambulanspersonal lämnar platsen. Av psykologiska eller andra skäl (t ex kaotiska förhållanden på plats) kan det i vissa fall vara lämpligt att medtaga den döde och ev anhöriga till akutmottagning Patient som utsatts för trauma och har hjärtstillestånd och där det är uppenbart att skadorna ej är förenliga med fortsatt liv, transporteras till sjukhus utan pågående återupplivning eller medicinska åtgärder

29 Rutin 29(445) 2. Patienten visar inga livstecken Påbörja omedelbart återupplivning enligt A-HLR schema. Efter resultatlöst genomfört A-HLR-program under minst 20 min (asystoli) kan ambulanspersonal efter telefonkontakt med medicin- alt narkosjour få tillstånd att avsluta påbörjad behandling med A-HLR (se dok 11.3 Avbrytande av A-HLR) Barn och unga patienter transporteras alltid till sjukhus under pågående A-HLR Patient som initialt eller under insatt behandling visar livstecken eller EKG-aktivitet skall alltid intransporteras med ambulans till akutmottagning under pågående åtrupplivningsåtgärder. Hypoterma och/eller intoxikerade patienter skall alltid transporteras till sjukhus under pågående A-HLR Tidigt avbrytande av påbörjad A-HLR kan vara aktuellt om samtliga av nedanstående fyra kriterier är uppfyllda: Hjärtstoppet var obevittnat HLR har inte utförts av någon på plats Det tog längre tid än 15 minuter från larm till ambulansens ankomst Registrerad asystoli vid ambulansens ankomst OBS! Ansvaret att föra ambulans- och hjärtstoppsjournal åligger den enhet som tar med patienten till sjukhus. Om patient lämnas kvar på plats ansvarar leg sjuksköterska i första ambulans för att skriva ambulans- och hjärtstoppsjournal!

30 Rutin 30(445) Anhörigstöd och omhändertagande vid oväntat dödsfall i hemmet eller på allmän plats Länsgemensam rutin, ID , R1 Innehåll Syfte och omfattning Allmänt Ansvar och roller Beskrivning Kriterier för kontakt med polis Oväntade dödsfall i hemmet/allmän plats Omhändertagande av anhörig Sjukhuskyrkan Posom-grupper Transporter Visning av den avlidne Förväntande dödsfall Regler för familjeläkare i beredskap Dokumentation Telefonnummer Referenser Dokumentinformation Syfte och omfattning Denna rutin skall styra och säkerställa omhändertagande av anhörig i och utanför hemmet, eller på allmän plats. Rutinen gäller för familjeläkare, familjeläkare i beredskap, sjuksköterskor, ambulanspersonal, psykosocial personal anställda inom Landstinget Gävleborg. Allmänt Att ta hand om anhöriga i samband med oväntade dödsfall i och utanför hemmet involverar flera olika verksamheter och yrkeskategorier. Stödet ska, oavsett platsen för ett dödsfall ges på ett sådant sätt att de efterlevandes situation så långt som möjligt underlättas. Denna rutin är inriktad på stöd till anhöriga. För omhändertagande av den avlidne se rutin för omhändertagande av avliden. 1. Ansvar och roller Landstingsdirektör är fastställare av denna rutin, ansvarar för att denna rutin kommuniceras till berörda verksamheter Verksamhetschefer inom primärvården, Verksamhetschef ambulans och Verksamhetschef akutmottagning ansvarar för att kommunicera inom sina respektive områden, samt för tillämpning

31 Rutin 31(445) Vårdenhetschefer alt. Verksamhetschefer inom Primärvården, Ambulans och Akutmottagning ansvarar för att kommunicera och implementera rutinen, samt svarar för uppföljning av tillämpning. Ansvarig familjeläkare alt familjeläkare i beredskap Fastställer dödsfallet Tar personlig kontakt med anhöriga och informerar om dödsfallet (ej polisärende) Ansvarar för att erbjuda anhöriga det stöd som behövs, även om ärendet är polisiärt. Kan delegeras/överlåtas till annan personal t.ex. sjuksköterska alt. distriktssköterska. Ansvarar för transport av den avlidne (ej polisärende) Under hela beredskapstiden vara tillgänglig per telefon, samt vara på väg till aktuellt uppdrag inom 30 min. Ambulanspersonal Tar hand om anhöriga på plats Underlättar samordning, dvs. informerar om alt. tar reda på var den avlidne ska förflyttas, meddelar aktuell enhet (ex. HC, Akutmottagning). Säkerställer att anhöriga får kontakt med familjeläkare/familjeläkare i beredskap. Säkerställer att familjeläkare/familjeläkare i beredskap är informerad. Fatta beslut om åtgärd, om behov finns, för att kunna lämna platsen pga. Prio- 1 uppdrag. Akutmottagnings personal Tar hand om anhöriga i de fall situationen kräver. Beslut sker i samverkan mellan polis, familjeläkare/familjeläkare i beredskap och ambulans. Tar hjälp med anhörigstöd av t.ex. sjukhuskyrka, Posom-grupp, när möjlighet finns. Om behov finns iordningsställer den avlidne för visning på akutmottagning. Beskrivning Kriterier för kontakt med polis Polis inkopplas vid följande förutsättningar: Misstanke om brott Suicid (självmord) Olycksfall (drunkning, arbetsplatsolyckor, trafikolyckor) Kända missbrukare (dokumenterat missbruk) SIDS (plötslig spädbarnsdöd) Identitet ej fastställd Patienter som kan ha utsatts för felbehandling Döda som påträffats utan att trovärdiga vittnen finns och ingen naturlig orsak föreligger Döda som genomgått framskridna förruttnelse förändringar

32 Rutin 32(445) Döda som läkare finner tveksamhet ifall rättmedicinsk undersökning erfordras eller ej för att säkert fastställa dödsorsaken Om polis tillkallas så är det polisens skyldighet att Tillkalla familjeläkare alt. familjeläkare i beredskap Informera anhöriga Ordna transport till rättsmedicinsk avdelning. Oväntade dödsfall i hemmet/allmän plats Ambulans larmas via kontaktar 1177, som förmedlar kontakt mellan ambulans familjeläkare/familjeläkare i beredskap. Ambulans familjeläkare/familjeläkare i beredskap fattar beslut om polis behöver tillkallas, om polisen ej är på plats. Om dödsfallet ej bedöms som naturlig död: Vardagar 8-17 Vardagar 8-17 Polis larmas till hemmet Ambulanspersonalen stannar kvar på plats och tar hand om ev. anhöriga tills polis anlänt. Familjeläkare fastställer dödsfallet och skriver dödsbevis. Den avlidne IDmärks. Dödsbeviset överlämnas till polisen som övertar ansvaret. Om dödsfallet bedöms som naturlig död: Ambulanspersonal stannar kvar och tar hand om ev. anhöriga tills familjeläkare alt. sjuksköterska anlänt. Familjeläkare fastställer dödsfallet och skriver dödsbevis. Den avlidne IDmärks. Blankett Fastställande av dödsfall fylls i. Detta krävs för att den avlidne skall kunna transporteras från dödsplatsen. Anhöriga skall alltid underrättas om ett Anhöriga skall alltid underrättas om ett dödsfall. Vid ej naturlig död görs detta dödsfall. Det den familjeläkare som av polisen. fastställer dödsfallet som skall informera anhöriga. Vid problem att hitta anhörigas adresser eller telefonnummer kan hjälp fås av polisen. Familjeläkare skall ta hand om anhöriga samt erbjuda/förmedla kontakt med psykosocialt team på aktuell HC om behov finns. Polis ansvarar för transport till rättmedicinsk avdelning Familjeläkare ansvarar för att transport till bårhus ordnas via Fonus. Undantag för barn där transporten alltid sker med ambulans. Se 4.4 Transport

33 Rutin 33(445) Om den avlidne behöver förflyttas från platsen innan familjeläkare anlänt bör detta ske i samförstånd mellan ev. polis, familjeläkare och ambulanspersonalen. Ambulanspersonalen skall informera familjeläkaren till vilket bårhus den avlidne transporteras samt om ev. anhöriga finns på platsen. Om de anhöriga hänvisas till HC måste familjeläkaren även informera personal på HC så de hinner förbereda för inkommande anhöriga. Ambulansen ska ta med sig den avlidne till bårhus i följande fall även om livsuppehållande åtgärder avslutats: trafikolyckor dödsfall på allmän plats där det finns risk för folksamlingar eller där det uppenbart kommer att dröja innan bårbil kan anlända. Ambulansen skall ta med sig den avlidne till akutmottagning i följande fall även om livsuppehållande åtgärder avslutats vid dödsfall hos barn<18år då anhörigsituationen så kräver. Detta ska ske i samförstånd med polis och/eller familjeläkare. Alla bör alltid tänka på vad som är bäst i aktuell situation med hänsyn till anhöriga. Om anhöriga vill se den avlidna så ordnas detta av HC eller akutmottagning beroende var anhöriga får stöd. Se 4.5 Visning av den avlidne Övrig tid (kväll, natt helg) Övrig tid (kväll, natt helg) Familjeläkaren i beredskap har ansvaret att skriva dödsbevis samt att första vardag efter dödsfallet ta kontakt med den avlidnes hälsocentral. Se 4.7 Regler för familjläkare i beredskap. Familjeläkare i beredskap skall ta hand om anhöriga samt erbjuda/förmedla kontakt med psykosocialt team på aktuell HC till nästkommande vardag om behov finns. Vid akut behov av stöd så finns följade att tillgå: Sjukhuskyrkan Posomgrupp Akutmottagning. Se 4.9 Telefonnummer Om anhöriga vill se den avlidne så är det familjeläkare i beredskap som ordnar detta genom Fonus. Om situationen möjliggör bör visning ske vardagar. Se 4.5 Visning av den avlidne Omhändertagande av anhörig Familjeläkaren alt. familjeläkare i beredskap ansvarar för att anhöriga erbjuds stöd vid behov. Under vardagar dagtid sköter hälsocentralerna omhändertagandet av anhöriga. På hälsocentralen finns psykosociala team innehållande bl.a. kuratorer och psyksjuksköterska. Teamet skall ta hand om kritiska situationer i nära anslutning till det inträffande.

34 Rutin 34(445) Under jourtid finns anhörigstöd att tillgå via Sjukhuskyrka, Posomgrupper samt akutmottagning. Se Sjukhuskyrkan; Posomgrupper Sjukhuskyrkan Sjukhuskyrka finns vid Gävle, Hudiksvall och Bollnäs sjukhus. Sjukhuskyrkan finns som anhörigstöd främst för anhöriga till avlidna inne på akutmottagningen och inne på övriga sjukhuset. Till övriga anhöriga kan Sjukhuskyrkan hjälpa till att förmedla lokala kontakter. Sjukhuskyrkan kan även förmedla kontakter med företrädare för andra religioner. Sjukhuskyrkans personal arbetar dagtid vardagar och har beredskap från vardagkväll dag före helg t.o.m. morgon dag efter helg. Däremot ingen beredskap under vardagkvällar och nätter. Se 4.9 Telefonnummer Posom-grupper Vid en svår olycka, en naturkatastrof eller om något annat inträffar och då psykosocial hjälp behövs och när normal organisation bedöms som otillräcklig kan hjälp fås av Posom-grupperna i hela länet. Posom-grupperna styrs av respektive kommun och kan bestå av personer från socialtjänsten, hälsocentralen, omsorgen, skolan, kyrkan, polisen, räddningstjänsten och Röda korset. Gruppens uppgift är att först och främst skapa informations och samlingsplatser och finnas till hands för de drabbade. De kan upplysa vart de drabbade kan vända sig, samt bestämma en träff igen inom 2-3 dagar. Posom-grupperna finns tillgängliga dygnet runt. Det är endast ambulans, polis eller räddningstjänst. som kan påkalla hjälp/stöd från Posom-grupperna. via SOS Alarm Transporter Vid misstanke om ej naturlig död ordnar polis transport av den avlidne. Vid naturlig död sker transporten med bårbil alt. ambulans. Beslut om vad som är lämpligt tas i samförstånd mellan polis och/eller familjeläkare. Familjeläkare alt. familjeläkare i beredskap har ansvaret att ordna transport av den avlidne. Vid dödsfall i hemmet hämtas den avlidne med bårbil. Bårbil beställs från Fonus begravningsbyrå. Transporterna skall ske till närmaste kylrum inom kommun avsett för ändamålet efter telefonkontakt/beställning från behörig personal. Beställaren skall vara landstingsanställd personal som anger kostnadsställe samt referens. Inställelsetid skall vara snarast eller inom fyra (4) timmar efter mottagen beställning. Men kan också vara vid annan tidpunkt, som överenskommits med beställaren av transporten. Anbudsgivaren skall då befinna sig på hämtadress och