Energipolitiska riktlinjer Tillämpning
|
|
- Stina Engström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Energipolitiska riktlinjer Tillämpning hösten 2016
2 Inledning En trygg energiförsörjning till konkurrenskraftiga priser är en förutsättning för stora delar av basindustrin. Det har också historiskt sett varit en konkurrensfördel för industrin i Sverige. Energipolitiken måste skapa en långsiktigt trygg energiförsörjning till konkurrenskraftiga priser. Fram tills Energikommissionens arbete är klart och förankrat behövs en politik som säkrar energitillförsel och konkurrenskraft och som inte stänger dörrar för framtiden. Under det senaste året har dock förutsättningarna kraftigt ändrats. Beslut har fattats om förtida nedläggning av Ringhals 1 & 2, samt ej återstart av Oskarshamn 1 & 2. Det motsvarar drygt 25 procent av den totala effekten. Besluten grundar sig på att verken inte är marknadsekonomiskt lönsamma, men detta i sin tur påverkas direkt av kärnenergiskatten som i kombination med låga marknadspriser på el slår kraftigt mot lönsamheten. Effektskatten är i dagsläget ca 7 öre/kwh. De tidigare fördelarna Sverige hade har nu i hög grad blivit frågetecken. Vad händer med försörjningstryggheten när kärnkraftsverken läggs ned? Hur påverkas säkerheten av att den tidigare balansen mellan baskraft (kärnkraft och vattenkraft) och intermittent kraft (vind och sol) förändras. Unionens energipolitiska riktlinjer baseras på några övergripande målsättningar. Dessa är i högsta grad aktuella fortfarande. För det första att den framtida energitillförseln till svensk industri och övrig näringsverksamhet samt till hushållen ska ske tryggt och säkert samt till priser som garanterar konkurrenskraft för näringslivet. För det andra att energiförsörjningen gradvis överförs i riktning mot ett mer klimat- och miljömässigt hållbar mix av energikällor. Detta ska ske gentemot alla tre stora energianvändningar näringslivets förbrukning, transporter samt uppvärmning av bostäder och lokaler. En tredje utgångspunkt är att Sveriges näringsliv (och även energikonsumtion i stort) är effektiv och gynnas av högt ställda internationella krav. Men spelreglerna måste vara globala (eller i vart fall omfatta våra konkurrentländer). 2
3 Bakgrund Våren 2009 med uppdatering hösten 2013 antog Unionens Förbundsstyrelse de energipolitiska riktlinjerna. En mindre kommunikativ uppdatering gjordes i samband med Cecilia Fahlbergs möte med energiminister Baylan i november 2014 inför den parlamentariska energikommissionens uppstart. Med tanke på de förändringar på energimarknaden som ägt rum liksom det faktum att den energipolitiska debatten intensifierats till följd av dessa, samt av den pågående energikommissionens arbete, finns ett behov att göra en ny kommunikativ uppdatering. Fokus i Unionens energipolitik är liksom tidigare elkraftsproduktionen och elförsörjningen. Förändringar på energimarknaden i korthet Under de två senaste åren har det skett flera större förändringar på (den svenska) energimarknaden. Samtliga kan hänföras till kraftigt försämrad lönsamhet för flertalet energislag på grund av låga priser, stort utbud och högre skatter. Till de viktigaste förändringarna hör de låga oljepriserna, besluten om förtida avveckling av kärnkraften till följd av lönsamhetsproblem samt olönsamheten i investeringar i ny vindkraft. Den enskilt viktigaste förändringen är sannolikt att kärnkraftseffektskatten tillsammans med låga elpriser har skapat en stark olönsamhet för svensk kärnkraft. Under det senaste året har beslut fattats om förtida nedläggning av Ringhals 1 & 2 (år 2020), samt ej återstart av Oskarshamn 1 & 2. Det motsvarar drygt 25 procent av den totala effekten. Besluten grundar sig på att verken inte är marknadsekonomiskt lönsamma, men detta i sin tur påverkas direkt av kärnenergiskatten som i kombination med låga marknadspriser på el slår kraftigt mot lönsamheten. Skatten höjdes den 1 augusti 2015 med ca 17 procent till omkring 6,4 öre/kwh. Denna höjning bidrog kraftfullt till besluten att inte driva de svenska kärnkraftsverken. Med tanke på de långa ledtider som finns både vad gäller investeringar och nedläggningar är skillnaderna vad avser Sveriges elproduktion relativt små jämfört med De stora förändringarna är en ökad andel vindkraft och något mindre andel kärnkraft (pga avstängningar). 3
4 Sveriges elproduktion per kraftslag. Twh, 2012 och Vattenkraft (ink pumpkraft) 78,4 73,9 Vindkraft 7,2 16,6 Kärnkraft (netto) 61,4 54,3 Konventionell värmekraft 15,5 13,5 Import 11,7 9,3 Export 19,6 22,6 Summa användning (ink export) 174,1 167,6 Elenergin är inte beroende endast av elproduktionen utan en mycket viktig aspekt är kapaciteten och säkerheten i överföringen av elektricitet. Denna fråga har till följd av besluten om nedläggning av kärnkraft i södra Sverige fått starkt ökad aktualitet. En annan sammanhängande fråga som blivit mer aktuell avser hur en ökad potential för småskalig elproduktion (t ex via solel) ska kunna kopplas in i distributionssystemet. Distributionssystemet måste således i allt större utsträckning kunna fungera dubbelriktat och flexibelt. Frågan om distributionssystem, effektsäkerheter och effektreserver, prissättning för nättjänster, liksom tillståndsgivning och beskattning av småskalig produktion mm har därför alla blivit mer aktuella. Sammantaget kan man konstatera att fram tills nyligen har svensk elproduktion bestått av ungefär lika delar kärnkraft och vattenkraft, kraftslag som både kan planeras och styras. Vi går nu sannolikt mot en utveckling med mer vindkraft, solceller på villataken och annan småskalig elproduktion via solceller, dvs mot mer intermittenta kraftslag snarare än baskraft. Vi går också mot ett energisystem där olika typer av elproduktion, elnät, värmeanläggningar och nya kundlösningar måste samverka på ett annat sätt än tidigare. Energipolitisk överenskommelse i juni Kraftigt förändrade förutsättningar för kärnkraften ledde i mitten av juni 2016 till att regeringen och tre av de borgerliga partierna (ej fp) nådde en blocköverskridande överenskommelse. Den innehöll flera viktiga delar: Tydliga besked om de långsiktiga förutsättningarna för kärn- och vattenkraften i och med besluten att ta bort kärnenergieffektskatten och nedtrappningen av fastighetsskatten för vattenkraft. Detta finansieras genom högre energiskatt (med fortsatta undantag för elintensiv industri). Inget politiskt satt slutdatum för kärnkraften, vilket även innebär att energikommissionen och framtida politiska beslut kan fokusera på de energipolitiska- och miljömässiga målen, snarare än på tekniken för hur de skall uppnås. Överenskommelsen ska kontinuerligt uppdateras, och en genomförandegrupp från de deltagande partierna har tillsatts. Detta bör öka möjligheten till en fortsatt bred samsyn om politiken. Ambitionen att Sveriges elproduktion är 2040 ska vara 100 procent förnybar. 4
5 Unionens övergripande energipolitiska ståndpunkter Unionens energipolitiska riktlinjer utgår från några övergripande målsättningar. Dessa är i högsta grad fortfarande aktuella. Målsättningen med Unionens energipolitik kan på övergripande nivå beskrivas som en del av det än högre målet Fler och bättre jobb med konkurrenskraften som drivkraft och den långsiktiga hållbarheten som restriktion. De tre övergripande målen är: För det första att den framtida energitillförseln till svensk industri och övrig näringsverksamhet samt till hushållen ska ske tryggt och säkert samt ske till priser som garanterar konkurrenskraft. I de tidigare riktlinjerna var skrivningen garanterar konkurrenskraften för den eltunga industrin. Med tanke på såväl tillväxten av elberoende tjänstesektorer (serverhallar etc) och den snabba allmänna branschglidningen, bör Unionen nu istället uttrycka det som garanterar konkurrenskraften i den elberoende industrin och tjänstesektorn. För det andra att energiförsörjningen gradvis överförs i riktning mot ett mer klimat- och miljömässigt hållbar mix av energikällor. Detta ska ske gentemot alla tre stora energianvändningar näringslivets förbrukning, transporter samt uppvärmning av bostäder och lokaler. Denna utgångspunkt kan kompletteras med tillägget: De subventions- och skattesystem som utformas utifrån detta mål måste vara långsiktigt stabila och hållbara. En tredje utgångspunkt är att Sveriges näringsliv (och även energikonsumtion i stort) är effektiv och gynnas av högt ställda internationella krav. Men spelreglerna måste vara globala (eller i vart fall omfatta våra konkurrentländer). Antagna energipolitiska riktlinjer 2013 med tillämpnings- och kommunikationstillägg I avsnittet nedan redovisas de gällande mer detaljerade Energipolitiska riktlinjerna. Med kursiv stil anges eventuella tillämpningar och tolkningar som följer antingen av kompletteringarna ovan eller av förändringarna på marknaden. Unionen antog 2013 följande: Sveriges energipolitik måste utformas så att den garanterar internationellt konkurrenskraftiga elpriser till den svenskbaserade elberoende industrin och tjänstesektorn. En långsiktighet i energipolitiken åstadkoms säkrast genom en bred, blocköverskridande politisk uppgörelse. Den sittande Energikommissionens arbete är därför mycket viktigt. Denna överenskommelse bör inriktas på förutsättningar för en stabil tillförsel av elenergi till konkurrenskraftiga priser. Unionen anser att det är viktigt att Energikommissionen arbetar med så öppna mandat som möjligt och utan bindning till olika energislag. Fokus på långsiktighet och mål, inte på styrning på mer detaljnivå av enskilda energislag. Kommissionens arbete måste utformas i mycket nära samverkan med t ex infrastrukturpolitiken, bostadspolitiken och politiken för en nyindustrialisering av Sverige. Unionen skulle gärna se att energikommissionen inte bara nådde en 5
6 överenskommelse kring den framtida energipolitikens inriktning utan även vad avser att strukturera och rensa i energi- och miljöskatter/avgifter för att skapa ett transparant system. Sveriges energipolitik måste innehålla en fortsatt omställning till ökad användning av förnybara energikällor. Baskraft i form av vattenkraft och kärnkraft för stabil försörjningstrygghet måste kombineras med intermittent kraft från vind och sol och andra inhemska energikällor som biobränslen för att ge såväl god som trygg tillgång till el som har konkurrenskraftiga priser. Det går i dagsläget inte att utesluta någon enskild energikälla i den framtida energimixen enligt Unionen. De subventions- och skattesystem som utformas utifrån detta mål måste vara långsiktigt stabila och hållbara. Sverige behöver en kraftigt förstärkt infrastruktur i överföringen av energi. Detta handlar dels om överföringen av elektrisk energi över landet, både stamnät och regionala nät. Nya nät med ny teknologi kommer också begränsa förlusterna i transmissionen betydligt vilket ökar effektiviteten i produktion och överföring. En infrastruktur för transport av naturgas bör också skapas, då detta är ett miljö- och klimatmässigt bättre alternativ än att behålla dagens struktur med framför allt oljebas. Transportsektorn är idag till mycket stor del beroende av importerade oljeprodukter för att fungera. Framtida transportsystem kommer under överskådlig tid att fortsatt vara beroende av oljeprodukter, i synnerhet i de delar av landet som är mer glest befolkat. Ordentliga satsningar bör dock göras för att föra över stora delar av godstransporter till mer miljövänliga transportmedel som järnväg. Detta kräver en utbyggnad och ett förstärkt underhåll av järnvägsnätet. Här finns mycket stora brister i dagsläget 1. Uppvärmningen av fastigheter är i ett vintertid kallt land som Sverige mycket viktig. Framtidens uppvärmning bör i mycket större omfattning än idag komma från kraftvärme, överskottsvärme, jordvärme etc. Unionen vill därför se: Infrastrukturen för energidistribution (elektricitet) byggs ut så att den lever upp till de energipolitiska målen och kan hantera intermittenta kraftkällor och så att överföringsförluster i största möjliga utsträckning begränsas. Viktigt att tillstånd och skatter utformas så att det är enkelt för företag och hushåll att koppla upp sig. Infrastrukturen för eldistribution byggs vidare med fler kopplingar till Europa, för att möjliggöra både export och import av elenergi, samt för att förbättra effektiviteten i systemen. Transportsystemen utvecklas genom att det initieras och genomförs infrastrukturinvesteringar för att möjliggöra detta. Det handlar dels om investeringar i vägar och järnvägar, men också om investeringar i digitala nät vilka möjliggör till exempel ett mindre resande till möten. 1 I en undersökning där Unionens klubbar svarade på hur man ser på infrastrukturen framkom att endast 1 av 5 klubbar anser att järnvägsnätet fungerar bra och att mindre än hälften av klubbarna anser att vägnätet fungerar bra. 6
7 Dagens energiförluster måste begränsas så att all producerad energi används så effektivt som möjligt. Detta är möjligt via teknikbyten och genom vidare forskning på dessa områden. Det är också viktigt att system för att ta hand om överskottsvärme byggs ut, och att en rimlig prisnivå för användandet av denna värme överenskommes. Energiforskningen är viktig för Sveriges utveckling. Staten har en viktig roll i att energiforskningen har förutsättningar för utveckling. Staten bör se över de ekonomiska styrsystemen på energiområdet. Varje energislag bör bära sina egna långsiktiga kostnader (the polluter should pay. )Skattesatser mm bör utformas så att minsta möjliga snedvridning mellan sektorer, användare uppstår. De styrmedel som utnyttjas måste i så stor utsträckning som möjligt vara marknadskonforma. De skatter, avgifter och subventioner som idag existerar är ett lappverk som försvårar överskådlighet och möjligheterna för investerare och konsumenter att göra rätt val för framtiden. Skattesystem som inte förstås påverkar inte beteendet. Effektiva marknadsmässiga styrmedel som påverkar användning i önskad riktning (och därmed lägre skatteintäkter) får inte tas till intäkt för att öka andra skattesatser. Det måste löna sig att göra rätt. De energimässiga styrmedlen måste utformas utifrån ett långsiktigt hållbarhets- och konkurrenskraftsperspektiv, inte (primärt) av statsfinansiella avvägningar. Lagstiftningen av energimarknaden omfattar ett drygt 20-tal lagar och lagsamlingar. Den flora av lagar som finns bör samordnas så att överskådligheten gynnas. Det är viktigt att ersättningar för energikostnader, som milersättningar, i samband med arbete följer kostnadsutvecklingen. Både skattebefriade ersättningar liksom avtalade dito bör förändras i sådan riktning att den enskilde i möjligaste mån hålls skadelös. Energieffektiviseringar besparingar måste göras i alla sektorer. Unionen bör se över vilka egna insatser i upplysningssyfte gentemot de enskilda medlemmarna om vad som kan göras, och vilka organisationer som är lämpligast att samarbeta med beträffande detta. Dagsaktuella frågor och förslag på svar I avsnittet nedan exemplifieras ovanstående ståndpunkter utifrån dagens energipolitiska debatt. Övergripande I: Energipolitiken måste skapa en långsiktigt trygg energiförsörjning till konkurrenskraftiga priser. Fram tills Energikommissionens arbete är klart och förankrat behövs en politik som både säkrar energitillförsel och konkurrenskraft och som inte stänger dörrar för framtiden. Övergripande II: En trygg energiförsörjning till konkurrenskraftiga priser är en förutsättning för stora delar av basindustrin. Detta har också historiskt sett varit en konkurrensfördel för industrin i Sverige, där också basindustrin i många fall själv var ägare/delägare i kraftproduktionen. De tidigare fördelarna Sverige hade har nu i hög grad blivit frågetecken. Vad händer med försörjningstryggheten när kärnkraftsverken 7
8 läggs ned? Hur påverkas säkerheten av att den tidigare balansen mellan baskraft (kärnkraft och vattenkraft) och intermittent kraft (vind och sol) förändras. Kommer även i fortsättningen svensk energiproduktion att kunna ske till konkurrenskraftiga priser? Detta är oerhört viktiga frågor för Unionen och dess medlemmar. Energiöverenskommelsen i juni: Unionen har tidigare kritiserat såväl kärnenergiskatten som fastighetsskatten på vattenkraft och konstaterat att de hotar den långsiktiga energiförsörjningen. Unionen anser därför att: Den blocköverskridande överenskommelsen var viktig för att skapa en stabil och långsiktigt trygg energiförsörjning framför allt genom att det gav tydliga besked om de långsiktiga förutsättningarna för kärn- och vattenkraften i och med besluten att ta bort kärnenergieffektskatten och nedtrappningen av fastighetsskatten för vattenkraft. Positivt att dessa skatter nu avvecklas. Den breda och långa överenskommelsen skapar en handlingsfrihet och ett handlingsutrymme inför framtiden och inför energikommissionens fortsatta arbete. Energikommissionens arbete: Energikommissionen ska ta fram en bred och förankrad energipolitik som är tänkt att gälla från Ett problem är att under åren fram till dess kan mycket ske som förändrar förutsättningarna kraftigt. Unionens anser därför: Fram tills Energikommissionens arbete är klart och förankrat behövs en politik som både säkrar energitillförsel och konkurrenskraft och som inte stänger dörrar för framtiden. Grunden för detta finns nu i och med energiöverenskommelsen Balansen mellan baskraft och intermittent kraft, som kan hotas av nedläggningen av kärnkraftsverk. Unionen bejakar en fortsatt ökning av andelen förnyelsebara energikällor. Samtidigt är det viktigt att beakta balansen mellan baskraft och intermittenta kraftkällor som vind och sol, och att dessa system överföringsmässigt kan samverka. Eventuell ny kärnkraft och forskning om kärnkraft? Täcks in av de allmänna riktlinjerna om konkurrenskraft, mål- och inte teknikberoende. 8
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merSverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Läs merIndustrin och energin. Peter Nygårds 20140402
Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merEnergikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?
och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning? Bo Diczfalusy Kanslichef 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Läs merFör en bred energipolitik
2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande
Läs merRamöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden
Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni 2016 - konsekvenser för värmemarknaden 2016-10-13 Ramöverenskommelsen från energikommissionen, juni 2016 Fem riksdagspartier står bakom: Socialdemokraterna
Läs merEnergiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten
Energiöverenskommelsen Gustav Ebenå Energimyndigheten Påminnelse om EKs uppdrag Energikommissionen ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken redovisa resultatet
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merSveriges framtida elsystem utmaningar och möjligheter
Sveriges framtida elsystem utmaningar och möjligheter Cecilia Hellner Kommittésekreterare Energiting Sydost Karlshamn, 10 november 2016 Lite repetition: Vad ska göra? Uppdraget enligt direktivet: Ta fram
Läs merHållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö
Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö En hårdnande global konkurrens ett utmanat Sverige Ett företags konkurrenskraft
Läs merKommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merHur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming
Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merDelba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015
Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna
Läs merYttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-06 Diarienummer: 01074/2017 Stadsmiljöavdelningen Peter Krahl Rydberg Telefon 031-368 37 91 E-post: peter.krahl.rydberg@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merRen energi för framtida generationer
Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merRamöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna
Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna Grundpelare Den svenska energipolitiken ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merFyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Läs merEnergiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030
Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar
Läs mer4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom
Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merMars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-
Läs merVägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning
Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merSeminarium om elsystemet
2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska
Läs merHur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?
Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.
Läs merLokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Läs merAnalys av energiöverenskommelsen. Gasmarknadsrådet
Analys av energiöverenskommelsen Gasmarknadsrådet 2016-09-13 Bakgrund Energikommissionen tillsattes i mars 2015 för att ta fram ett underlag för en bred politisk överenskommelse om energipolitikens inriktning,
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merOro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften
Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen
Läs merHållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hur viktig är industrin för Sverige? 2 Jobben växter runt industrin 650 000 arbetar i industrin och 350 000 med industrinära
Läs merSå gör vi Sverige 100% förnybart
Så gör vi Sverige 100% förnybart Skånes Energiting, 13 juni 2017 Robert Andrén Departementsråd Energienheten Miljö- och energidepartementet Miljö- och energidepartementet 1 Upplägg Energipolitisk ramöverenskommelse
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merYttrande: Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)
1 (7) Remissyttrande 2017-04-19 Miljö- och energidepartementet Energienheten 103 33 STOCKHOLM Yttrande: Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2) Inledning Sveriges Ingenjörer anser att en hållbar
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merSammanfattning. Utredningens uppdrag. Arbetet. Utgångspunkter
Sammanfattning Utredningens uppdrag I mars 2015 beslutade regeringen att tillsätta en kommission, i form av en parlamentarisk kommitte, för översyn av energipolitiken. Energikommissionens uppdrag är enligt
Läs merHot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv
Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna
Läs merStrategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften
Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merInledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030
Inledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030 Version 17 mars 2017 Bo Rydén, Håkan Sköldberg Intensitetsmålet Överenskommelse
Läs merKRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF
KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.
Läs merEnergipolitiskt program för Medborgerlig Samling Antaget av partistyrelsen den 19 februari 2019
Energipolitiskt program för Medborgerlig Samling Antaget av partistyrelsen den 19 februari 2019 Energipolitiskt program för Medborgerlig Samling Sida 1 av 7 Energipolitiskt program för Medborgerlig Samling
Läs merOm strategin för effektivare energianvändning och transporter EET
Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen
Läs merKonsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs merRegeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merEuropaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige
Antaget vid Europaforum Norra Sverige XXI, Östersund 13 mars 2015 Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Europaforum norra Sverige välkomnar den nya
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merFossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
Läs merEnergi- och klimatfrågor till 2020
Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck
Läs merJenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt
Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi
Läs merSvensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål
Läs merEnergipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,
Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens
Läs merFarväl till kärnkraften?
Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien
Läs merFram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.
De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning
Läs merYTTRANDE FRÅN FORTUM SVERIGE AB
1(5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm e-post: m.registrator@regeringskansliet.se e-post m.remisser-energi@regeringskansliet.se YTTRANDE FRÅN FORTUM SVERIGE AB Yttrande avseende Energikommissionens
Läs merVad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör
Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan
Läs merSvar på remiss Energikommissionens betänkande kraftsamling för framtidens energi
Datum 2017-04-11 Tjänsteställe, handläggare, telefon Kommunstyrelseförvaltningen Adressat Miljö-och Energidepartementet Svar på remiss Energikommissionens betänkande kraftsamling för framtidens energi
Läs merEl från förnybara källor. Den nya torktumlaren
El från förnybara källor Den nya torktumlaren Många stora förändringar Ved (förnybart) Kol och olja Kol och olja Kol, olja och vattenkraft (förnybart) Kol, olja och vattenkraft Vattenkraft och kärnkraft
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merKraftsamling för framtidens energi SOU 2017:02
Miljö- och energidepartementet Energienheten 4/2017 Vår referens/dnr: Er referens/dnr: M2017/00026/Ee 2017-04-19 Remissvar Kraftsamling för framtidens energi SOU 2017:02 Svenskt Näringsliv har mottagit
Läs merEnergi för arbete och välstånd
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3404 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi för arbete och välstånd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merSektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution
SEKTORSBESKRIVNING 1 (7) Avdelningen för förnybar energi & klimat Enheten för förnybar energi Maria Stenkvist 016-544 23 49 maria.stenkvist@energimyndigheten.se Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion
Läs merSolelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion
Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda
Läs merBasindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Läs merENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
Läs merOlika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor
Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for
Läs merVattenkraften i kraftsystemet
Vattenkraften i kraftsystemet Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för Kraftproduktion 2011-04-05 Energimyndighetens uppdrag: Genomföra den nationella energipolitiken genom att arbeta för ett tryggt, miljövänligt
Läs merEL OCH ENERGIMARKNADEN INOM EU
EL OCH ENERGIMARKNADEN INOM EU 1 ENERGIMARKNADEN INOM EU EU har enats om 4 energimål som ska vara uppfyllda 2020; Minska växthusgaseffekten med 20 % jämfört med 1990 Sänka energiförbrukningen med 20 %
Läs merVindkraften i Sverige en snabb överblick!
Vindkraften i Sverige en snabb överblick! SABO 22 mars 2012 Lars Thomsson Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad
Läs merEL OCH ENERGIMARKNADEN INOM EU
EL OCH ENERGIMARKNADEN INOM EU 1 ENERGIMARKNADEN INOM EU EU har enats om 4 energimål som ska vara uppfyllda 2020; Minska växthusgaseffekten med 20 % jämfört med 1990 Sänka energiförbrukningen med 20 %
Läs merHUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna
HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt
Läs merUtgiftsområde 21 Energi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3459 av Maria Weimer m.fl. (L) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget
Läs merKraftförsörjningen i regionen en mellankommunal fråga av regional betydelse. Elisabeth Mårell Kommunkontaktmöte
Kraftförsörjningen i regionen en mellankommunal fråga av regional betydelse Elisabeth Mårell Kommunkontaktmöte 2019-05-23 SvD Debatt den 19 maj 2019 - Vad är problemet? Elförsörjning - Het fråga i debatten
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merKlimatsmart och stabil elproduktion
Kommittémotion L Motion till riksdagen 2018/19:2924 av Arman Teimouri m.fl. (L) Klimatsmart och stabil elproduktion Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merEn hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet
2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.
Läs merMiljö- och energidepartementets remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)
Miljö- och energidepartementets remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2) Växjö kommun lämnar följande yttrande över Miljö- och energidepartementets remiss
Läs mer11 Fjärrvärme och fjärrkyla
11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen
Läs merEnergi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig
Energi och klimat möjligheter och hot Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig Energikontor Norr AB Vi stödjer företag och offentliga aktörer i energioch klimatarbetet. Vi verkar för en ökad andel
Läs mer2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
Läs merA 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Läs merRapport från partienkät
Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,
Läs merFörnybara möjligheter
Ett inspel från Förnybarhetsrådet Förnybara möjligheter och möjligheter för överenskommelser över blockgränserna Oktober 2014 www.fornybarhetsradet.se 1 (14) Sammanfattning Sveriges förnybara energiresurser
Läs merLATHUND olika begrepp som förekommer i branschen
LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda
Läs merSå minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas
Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur
Läs merSå påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel
Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel Erik Axelsson 217-3-8 Nyligen avslutat projekt på Profu Utbyggnad av solel i Sverige Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar
Läs merEuropas påverkan på Sveriges elnät
Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor
Läs merUtbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter
Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Peter Blomqvist 217-5-1 Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar för och systemeffekter
Läs merFörstår vi skillnaden mellan kw och kwh?
Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh? Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/Pelletsförbundet Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510 262 35 kansliet@pelletsforbundet.se Visst är vi med på spåret Klimatavtalet
Läs merSäker och hållbar gasförsörjning för Sverige
Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige 131204 Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i gasinfrastruktur Äger, driver och underhåller det svenska transmissionssystemet för gas Gasnätet
Läs merRamverk för färdplan 100% förnybar energi
Ramverk för färdplan 100% förnybar energi 1 En omställning som brådskar Sverige har genom energiöverenskommelsen mellan fem partier från 2016 ett mål om 100 % förnybar elförsörjning till år 2040. Det är
Läs merVad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige?
Vad driver vindkraftsutbyggnaden i Sverige? Lars Thomsson, Vindkraftssamordnare Region Mitt Lars Thomsson - Mitt Vindkraftsamordnare region mitt sen 1 maj 2011 Kommunalråd samhällsbyggnad och byggnadsnämndens
Läs mer