det mest grundläggande. Det rena, öppna mottagandet är lärandets förutsättning i alla lägen. Utan tillit sluter vi oss i försvarspositioner.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "det mest grundläggande. Det rena, öppna mottagandet är lärandets förutsättning i alla lägen. Utan tillit sluter vi oss i försvarspositioner."

Transkript

1

2

3

4 ärkebiskopen 2

5 ärkebiskopen när jag skriver denna meditation över vår kyrka har det just gått nio år sedan jag tillträdde tjänsten som ärkebiskop. Det är också den sista verksamhetsberättelse som jag kommer att medverka i. När jag ser tillbaka och tänker framåt, så vill jag samla mina tankar i begreppet»en lärande kyrka«. Om allt som hänt och som kommer att hända är bra eller dåligt, lyckat eller misslyckat, är kanske i det långa loppet av underordnad betydelse. Den stora frågan är om vi lär oss något av det vi varit med om. Är vi riktigt sanningsenliga kanske vi erkänner att vi lär oss mer av misslyckanden än av framgångar, kanske därför att framgång lätt får oss att förlora perspektiven och tappa bort den ödmjuka och mottagande livshållning som är kyrka på djupet. Den viktiga utmaningen för oss som kyrka är alltså att alltid förbli, eller återgå till att vara, en lärandegemenskap, där vi lär och lär ut, lär av och lär med varandra. I en sådan gemenskap är vi medvetna om att lärande har med allt att göra, inte bara med enskilda undervisningstillfällen. Allt möten och erfarenheter, studier och handlingar, konflikter och dialoger bidrar i lärandeprocesserna. Vi är alla lika viktiga, och var och en av oss är subjekt i sitt eget lärande. Dialog och delande blir till huvudord i en lärande kyrka. Om vi ska våga öppna oss för varandra i en öppen dialog krävs fria lärandemiljöer, öppna rum där vi alla uppmuntras att delta i det oavslutade samtal som är kyrkans livsluft. Där rädsla för att bli bortgjord eller bortdömd får dominera krymper utrymmet. Förtroende och tillit däremot öppnar och vidgar samtalstorget och rymden däröver. Att växa i tillit är en del av lärandet, kanske det mest grundläggande. Det rena, öppna mottagandet är lärandets förutsättning i alla lägen. Utan tillit sluter vi oss i försvarspositioner. Allt lärande sker i nuet. Nuet är mötesplatsen mellan tid och rum och ställer oss inför en öppen framtid. Tiden bär traditionen till oss, och traditionen består av tidigare nu-möten och deras svar. Rummet ställer frågorna och förväntar våra svar. Som kyrka ger vi dessa svar i ljuset av traditionen, inte bundna av den men vägledda. Vi står i ett dialektiskt förhållande till både tiden och rummet, både till traditionens svar och till nuets frågor. Det betyder att vi är aktivt ansvariga och kritiskt reflekterande i båda riktningarna. Uppgiften är att tolka i nuet så att vi hör Guds tilltal och svarar mot den kallelse som ligger i att vi är med och väljer framtid. Guds framtid har med Jesus att göra. Vi tror på honom som den som redan hör denna framtid till och som finns mitt ibland oss som vägen, sanningen och livet. Så syftar allt lärande i kyrkan ytterst till att frigöra oss att bli byggstenar i Guds framtida rike, om än aldrig så små fragment. Varje handling i osjälvisk kärlek hör redan hemma i Guds framtid. Så spännande, utmanande och fantastiskt är det liv vi har framför oss, enskilt och gemensamt, som lärande kyrka! I en lärande kyrka är det inte svaren som växer under vandringen utan tilliten! ärkebiskop kg hammar, kyrkostyrelsens ordförande 3

6 generalsekreteraren 4

7 generalsekreteraren inledningen av år 2005 präglades av den flodvågskatastrof som på annandag jul 2004 drabbade Sydostasiens stränder. Svenska kyrkan var i febril verksamhet. Dels på plats, framför allt bland semestrande svenskar i Thailand men också med hjälpinsatser i Indonesien och Sri Lanka. Dels på hemmaplan, vid mottagande av hemvändande svenskar, med insamling av pengar till hjälpverksamheten och som en viktig aktör i det nationella sorgearbetet. Verksamheten bedrevs i nära samarbete mellan församlingar, stift och kyrkans nationella nivå. Hela kyrkans organisation slöt upp massivt i beslutsam vilja att göra sin insats. Sett i backspegeln kan man konstatera att det naturligtvis hos oss liksom hos andra organisationer och organ som arbetade i katastrofens spår finns sådant som kunde ha gjorts bättre. Men det sammanfattande omdömet om insatsen måste ändå vara att Svenska kyrkan framgångsrikt fick lämna sitt bidrag i hjälparbetet. Våra insatser speglades också mycket positivt i media. En annan fråga där Svenska kyrkan fick stor uppmärksamhet var när vi, tillsammans med de andra medlemskyrkorna i Sveriges Kristna Råd, engagerade oss för de flyktingar och andra asylsökande som finns i Sverige. I Påskuppropet krävde kyrkorna att regeringen skulle ta initiativ till en förändring av flyktingpolitiken, så att människor som kommit till Sverige som asylsökande i större utsträckning skulle ges uppehållstillstånd. Kyrkornas aktion medverkade till en lagändring som gett möjlighet till en ny prövning för åtskilliga asylsökande. Svenska kyrkan blev också omtalad när Kyrkomötet i oktober beslutade om en välsignelseakt för samkönade par. Beslutet föregicks av ett långvarigt utredningsoch analysarbete, med många tillfällen till samtal på olika håll i kyrkan och med åtskilliga ekumeniska kontakter. En omfattande teologisk bearbetning har skett, och kyrkans läronämnd har tillstyrkt förslaget. Frågan om en gudstjänstordning för välsignelse över registrerat partnerskap är dock omdiskuterad. En inte obetydlig minoritet i Kyrkomötet röstade emot förslaget om välsignelseakt. På samma sätt var meningarna i frågan delade i Kyrkostyrelsen när denna lade fram förslaget för Kyrkomötet. Sannolikt är det ofrånkomligt, i en stor kyrka som vår, att det finns delade meningar i olika frågor. Det är då viktigt att de som företräder de olika meningsriktningarna ändå kan respektera varandra. Kyrkomötets beslut medger därför också att de som inte är beredda att acceptera välsignelseakter inte heller ska behöva medverka vid sådana. Även den inomkyrkliga debatten i välsignelsefrågan kom i stor utsträckning att föras i media. De frågor som jag nu har nämnt är exempel på hur Svenska kyrkan i stor ja, ökande utsträckning får genomslag i nyhetsflöde och samhällsdebatt. Naturligtvis har många fler av kyrkans frågor rönt intresse. Jag tror att vi ska bereda oss på ett fortsatt sådant intresse, se också detta som en möjlighet att synliggöra kristen tro som utmaning, befrielse och hopp. lars friedner, generalsekreterare 5

8 det här är svenska kyrkan Svenska kyrkans grundläggande arbete görs i landets församlingar.* Deras uppgift är att fira gudstjänst, skapa mötesplatser för dialog om kristen tro och kristet liv, visa omsorg om medmänniskan och förverkliga det liv som förvandlar människor och värld. Konkret uttrycks detta på en mängd olika sätt: dop, nattvardsgudstjänster, konfirmandläger, själavårdssamtal och gospelkörer varvas med föredrag, öppen förskola, hembesök och internationellt biståndsarbete. Församlingen är en plats för samtal och eftertanke, men också aktivitet och handling i frågor som är viktiga lokalt och globalt. En kyrkoherde ansvarar tillsammans med ett demokratiskt valt kyrkoråd för församlingens arbete. Alla församlingar ingår i något av de 13 stiften. Stiftens huvuduppgift är att främja församlingslivet, se till att verksamheten följer Svenska kyrkans regler (kyrkoordningen) och erbjuda kontinuerlig fortbildning till församlingsanställda. Stiften förvaltar också en stor del av Svenska kyrkans tillgångar. Varje stift leds av en biskop, som viger präster och diakoner till tjänst i kyrkan, följer dem i deras uppdrag och gör personliga besök i de olika församlingarna. Det högsta beslutande organet i stiftet är det demokratiskt tillsatta stiftsfullmäktige som i sin tur utser en stiftsstyrelse. I varje stift finns ett domkapitel som bland annat arbetar med beslutsprövning, församlingsinstruktioner och tillsyn över de som är vigda till uppdrag i kyrkan. Svenska kyrkans nationella nivå ansvarar för de frågor som är gemensamma för hela Svenska kyrkan. Dit hör till exempel utbildningarna i kyrkans yrken, relationer till andra kyrkor (ekumenik), samordning av det internationella arbetet, psalmboken och andra gudstjänstböcker, informationsarbete och kulturfrågor. Till uppgifterna hör att vara kyrkans röst i det offentliga samtalet. Den nationella nivåns arbete styrs av Svenska kyrkans högsta beslutande organ, Kyrkomötet. De 251 ledamöterna samlas varje år för att fatta beslut om övergripande frågor för Svenska kyrkan. Kyrkomötet utser i sin tur sitt verkställande organ, Kyrko- 6

9 det här är svenska kyrkan styrelsen. Arbetet utförs till största delen vid kyrkokansliet i Uppsala och leds av en generalsekreterare. På den nationella nivån arbetar cirka 300 personer vid kyrkokansliet samt 160 utomlands. Den utsända personalen arbetar både i andra kyrkor och i Svenska kyrkans församlingar i olika världsdelar. Ärkebiskopen är Kyrkostyrelsens ordförande och Svenska kyrkans främste företrädare. Svenska kyrkans arbete finansieras till största delen av den kyrkoavgift som alla medlemmar betalar. Kyrkoavgiftens storlek bestäms lokalt i varje församling. Cirka 90 procent av kyrkoavgiften tillfaller de lokala församlingarna och bekostar daglig verksamhet och drift av kyrkobyggnader. Övriga 10 procent bidrar till det arbete som sker i stiften och på den nationella nivån. Svenska kyrkans samlade tillgångar uppgår till omkring 30 miljarder kronor. En del av tillgångarna, till exempel skogen, ger avkastning. Andra, som kyrkobyggnader och begravningsplatser, medför stora kostnader. Svenska kyrkans ekonomiska förvaltning sker med etisk hänsyn och så att kravet på god avkastning tillgodoses. Svenska kyrkan finns över hela landet och har cirka 7 miljoner medlemmar, vilket motsvarar 78 procent av befolkningen. Människors bild av och relation till Svenska kyrkan är komplex. Uppdraget för Svenska kyrkan är att kontinuerligt tydliggöra vad kyrkan är, gör och står för. Under ett år firas närmare en halv miljon gudstjänster, av vilka en tredjedel i form av dop, konfirmation, vigsel och begravning. Gudstjänsterna samlar nära 21 miljoner deltagare. Det finns ungefär förtroendevalda och anställda. Några hundra tusen engagerar sig ideellt i Svenska kyrkan, till exempel genom att sjunga i kör. Det totala antalet besök i verksamhet för barn och ungdomar är cirka 1,9 miljoner.** Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och har nära relationer med kyrkor runt om i världen. Svenska kyrkan är också aktiv bland annat i Kyrkornas världsråd, Lutherska världsförbundet och Konferensen för europeiska kyrkor. Genom Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen medverkar Svenska kyrkan till att ge människor förutsättningar för ett värdigt liv genom arbete för rättvisa, fred, försoning och hållbar utveckling. Svenska kyrkans arbete bland svenskar utomlands sker på ett 40-tal platser och man erbjuder där något av ett extra hem och en mötesplats. Det finns cirka ombud i församlingarna för den verksamhet som Svenska kyrkan bedriver genom Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission och Svenska kyrkan i utlandet. 7

10 svenska kyrkan

11 svenska kyrkan 2005 barn och unga är särskilt prioriterade i Svenska kyrkan. Det har sitt stöd i bibeltext och i kyrkoordningen. Det har också sin grund i den på många sätt utsatta situation barn och unga lever i i vårt land liksom internationellt. I många sammanhang utgår man från att barn är viktiga främst för att de ska bli vuxna och ansvarskännande samhällsmedborgare, aktiva medarbetare i Svenska kyrkan. Men kyrkan behöver se barnen som redan nu fullvärdiga människor. Ska man som enskild och som kyrka och församling på allvar låta sig påverkas och förändras av barn, krävs att barnen får vara barn, viktiga för vad de är nu och inte bara för vad de kommer att bli. I många sammanhang sker ett viktigt samarbete med Svenska Kyrkans Unga,»en öppen gemenskap av unga människor som vill upptäcka och dela kristen tro«. Volontäråret är ett år för unga där de kan få pröva på arbete i Svenska kyrkan. Viktoria Rohdin är en av dem som gjort det. När gymnasiet närmade sig sitt slut tänkte jag som många andra att det skulle vara skönt att göra något helt annat, säger hon. Vänner i Svenska Kyrkans Unga som varit volontärer tidigare inspirerade henne att söka volontärplats. Tanken på arbete inom kyrkan dök först upp när det kom en ny ungdomsdiakon till församlingen, och Viktoria kände att det arbetet verkade viktigt. Volontäråret gav henne därför möjlighet att få känna på hur det är att arbeta i kyrkan. Det blev ett mycket varierat år för Viktoria. På den stiftsgård där hon placerades fick hon prova på allt från gräsklippning och matlagning till att administrera och leda ungdomsläger. Men hon uppskattade också att få vara med i ett arbetslag, flytta hemifrån och få sköta sitt eget liv och att få känna att det hon gjorde betydde något för helheten. Viktorias framtidsplan, att arbeta med unga i Svenska kyrkan, bekräftades under volontäråret. Jag tycker att jag fått en bättre bild av hur det är att arbeta inom kyrkan, och jag vet bättre vad jag ger mig in i när jag börjar mina studier. Volontär i Svenska kyrkan är ett samarbete mellan Svenska kyrkan och Svenska Kyrkans Unga. Det är till för den som är mellan 18 och 25 år. Tidningen 24tretton (vars namn har sin förklaring i Lukas evangelium kapitel 24 vers 13 och framåt en av Bibelns pedagogiska modellberättelser) är en tidning för alla anställda, förtroendevalda och ideella medarbetare i deras pedagogiska funktion. Tyngdpunkten ligger mer på att inspirera till pedagogisk och teologisk reflektion, med hjälp av goda exempel, intervjuer och fördjupande artiklar, än på metod och verksamhetstips. På tidningens webbsida finns dock, förutom artikelarkiv, ett utrymme för praktiska tips. Arbetet med 24tretton har i hög grad en inriktning på barn och unga. Fokus är dock församlingsutveckling som helhet. Under året har 24tretton arbetat med följande teman: själavårdens pedagogik, film och bild, barn, dop och lärande, kyrka skola, kroppen i pedagogik och teologi. 9

12 svenska kyrkan 2005 Projektet Global handel har haft som mål dels att aktualisera globala handelsfrågor för ungdomar år, skapa medvetenhet om globala samband och visa på möjligheter att i vardagen påverka orättvisa förhållanden, dels att söka nya vägar för ungas engagemang i globala rättvisefrågor. Projektet har bland annat arbetat via Lutherhjälpens webbsida, till exempel med Rättvisemärkt och klimatfrågor. Inom ramen för projektet har man också varit närvarande vid en rad mötesplatser, arrangerat kurser och utvecklat samarbetet med stiften. Särskilda satsningar har gjorts inför ett FN-toppmöte i september och ett WTO-möte (World Trade Organization) i december. En av de mer avgörande frågorna i vår tid handlar om hur vi handskas med jorden. I konfirmandarbete och skolkontakter har församlingarna möjligheter att aktualisera viktiga framtidsfrågor, som är brännande inte minst för unga människor och som engagerar många unga i kamp för solidaritet och rättvisa. Den pågående klimatförändringen riskerar att förvärra hungersituationen i världen. Hur fördelas jordens resurser på ett rättvist sätt? Hur möjliggöra ett gott liv för kommande generationer? Klimatfrågan handlar inte bara om vädret eller växthuseffekten utan också om dess konsekvenser, till exempel hungern i världen. Därmed gäller den även rätten till mat, hållbar utveckling, rättvisa, livsstil. Svenska kyrkan har bland annat utarbetat ett konfirmandmaterial om klimatet och hungern i världen. I anslutning till detta finns ett förslag till gudstjänst om klimatet, livsstilen och rättvisan. Gudstjänsten är ett sätt att spegla och formulera människors tro och livsupplevelse. Även där får frågorna om hur vi hanterar vår jord bearbetas. Klimatfrågorna och materialet har aktualiserats vid överläggningar och kurser i hela landet, bland annat med stiftens miljösamordnare. På Lutherhjälpens webbplats finns, förutom konfirmand- och gudstjänstmaterialen, också fördjupningsmaterial på klimattemat. Vad har en smoothie med hungern i världen att göra? På webbsidan nedan finns recept, pedagogiskt material och fördjupningsmaterial om smoothie-ingredienserna socker, mjölk, frukt och choklad. Arbetet med rättvis smoothie är särskilt anpassat till konfirmand- och skolverksamhet. 10

13 svenska kyrkan 2005 tusentals människor har levt gömda i Sverige i fruktan för avvisning. Lidandet bland dessa flyktingar, särskilt bland barnen, har i många fall varit omänskligt. Fler och fler berättelser om apatiska flyktingbarn och deras förtvivlade föräldrar har kommit till omvärldens kännedom. Samtidigt kritiserades svensk flyktingpolitik starkt av bland andra FN:s barnrättskommitté. Inom kristenheten i Sverige har opinionen växt mot det inhumana sättet att behandla asylsökande. Redan i sitt julbrev till regeringen 2004 krävde ärkebiskopen amnesti för gömda flyktingar. Den 13 mars inleddes Påskuppropet med målet att förändra Sveriges flyktingpolitik. Sveriges Kristna Råd, SKR, med sina 28 medlemskyrkor stod bakom initiativet. Ett sextiotal andra organisationer anslöt sig bland andra Sveriges Muslimska Råd. Konkret handlade uppropet om att få till stånd en amnesti för asylsökande som nekats uppehållstillstånd i vårt land och om krav på förändrade asylkriterier. Moraliskt handlade det om att ställa sig på de utsattas sida och om att värna ett humant samhälle där mänskliga rättigheter respekteras. Den 16 maj överlämnades namnunderskrifter till migrationsminister Barbro Holmberg. Det som redan från början mer kallats ett uppror än ett upprop har visat på en folkopinion som inte kunnat negligeras. Det har fått tydliga politiska konsekvenser. I maj månad formulerade fem riksdagspartier en gemensam motion med kravet att i Påskuppropets anda låta de flyktingar som fått avslag, eller som länge väntat på asylbesked, få uppehålls- tillstånd i Sverige. Den 14 september beslutade riksdagen att säga nej till förslaget. Bara någon vecka senare togs dock ett beslut som innebar att flyktingar med avvisningsbeslut skulle få möjlighet att på nytt få sina fall prövade utifrån nya regler som lägger större vikt vid humanitet, situationen i hemlandet samt barns sociala situation, vistelsetid i och anknytning till Sverige. Överenskommelsen skulle gälla från och med den 7 november Men det fanns ännu frågetecken kring uppgörelsen och hur den politiska intentionen skulle komma att hanteras av ansvariga myndigheter. Den 30 september gjorde Svenska kyrkans biskopar och Kyrkostyrelsen ett gemensamt uttalande där man krävde att inga flyktingar skulle utvisas under tiden fram till den 7 november. Bland annat vände de sig emot att Migrationsverket och Polisen på ett stötande sätt utnyttjade tiden innan överenskommelsen skulle träda i kraft. I enlighet med en tillfällig lag som började gälla den 15 november fattades dock många positiva beslut, framförallt vad gäller barnfamiljer med lång vistelsetid i Sverige. Detta är också en kyrkohistoriskt viktig händelse att ett kyrkligt initiativ och opinionsbildning lett till riksdagsbeslut. Arbetet gav ett resultat som gjorde skillnad, även om amnestin inte blev så omfattande som först krävts. 11

14 svenska kyrkan 2005 den lokala och regionala verksamheten sköttes av 837 valnämnder och ett trettiotal valhandläggare runt om i landet. Valdeltagandet vid kyrkovalet slutade på 12 procent, vilket innebär att medlemmar deltog i valet. Redan på valdagens kväll kunde de första preliminära resultaten avläsas på kyrkovalets webbplats. Detta tack vare ett webbaserat system där stiften själva registrerade de siffror som rapporterades från vallokalerna. En överenskommelse fanns om att prioritera rapporteringen av det preliminära resultatet av kyrkomötesvalet. En timme före midnatt hade 85 procent av resultatet för kyrkomötesvalet inrapporterats. Då presenterades en första mandatfördelning. Av de 15 nomineringsgrupper som ställde upp i valet till Kyrkomötet fick 14 minst ett mandat. Tre av de grupperna var nya: Frimodig kyrka, Miljöpartister i Svenska kyrkan och SPI Senior- partiet. Totalt, i hela landet, ställde nomineringsgrupper upp. Av dessa var 364 nya för kyrkovalet En telefonundersökning genomfördes dagarna efter kyrkovalet. Av den kan bland annat följande utläsas: År 2001 röstade en större andel åringar än åringar. I 2005 års kyrkoval var relationen i stället den omvända. Bland dem som röstade kände 67 procent någon som ställde upp i valet. 72,5 procent av dem som röstade 2005 röstade också Motiven för deltagande i kyrkovalet 2005 var flera. Det viktigaste var att värna demokratiska rättigheter, därefter kom motivet att förhindra främlingsfientliga krafter att få inflytande i Svenska kyrkan. Det starkaste motivet för att inte rösta var att man inte kände sig insatt, och det svagaste var att man inte kände till att det var kyrkoval. 12

15 svenska kyrkan 2005 i slutet av augusti sjösattes en stor informationssatsning som utarbetats i ett samarbete mellan Svenska kyrkan på nationell nivå, en reklambyrå, en referensgrupp med informatörer från olika delar av landet och stiftsinformatörerna. Svenska kyrkan tillhandahöll också en verktygslåda med material som församlingar, samfälligheter och stift erbjöds att använda. Därmed fick satsningen en bredare spridning, Svenska kyrkan blev synlig på ett likartat sätt över hela landet och en tydlighet i kommunikationen skapades. Informationssatsningen hade två delar. Den första var ett frågeformulär med rubriken Hälsokontroll för själen. Formen, frågeformuläret, kunde många känna igen från veckopress. Här fylldes den med ett helt annat innehåll. Man ville sätta fokus på det inre, på själen, och väcka insikten om vad Svenska kyrkan är och gör. Del två av informationssatsningen, med rubriken Var ska Svenska kyrkan lägga kraften?, syftade till att informera om att det var kyrkoval och samtidigt visa på Svenska kyrkans bredd och mångsidighet och medlemmens möjlighet att påverka. Svenska kyrkan ville visa sitt intresse för medlemmarnas åsikter. En demokratisk kyrka är beroende av människors engagemang. Dessutom är resurserna inte oändliga. Var ska fokus läggas i framtiden? Ett röstkort skickades till alla röstberättigade medlemmar, cirka 5,8 miljoner. Intresset för kyrkovalet var stort i media, med särskilt många artiklar och insändare i lokala dagstidningar över hela landet. Målet med informationsinsatserna var att 80 procent av de röstberättigade skulle känna till att det hölls kyrkoval. De undersökningar och utvärderingar som gjorts visar att målet har uppfyllts. Bland personer äldre än 57 år var kännedomen 93 procent. I åldersgruppen år var kännedomen 55 procent. Dessutom hade 69 procent av det totala antalet röstberättigade sett eller hört information om Svenska kyrkan veckorna innan valet. Ianspråk tagen rekrytering i Svenska kyrkan Svenska kyrkans rekryteringsprojekt har nu, efter tre års arbete, lämnat sin rapport I anspråk tagen rekrytering i Svenska kyrkan. Projektet, som behandlar rekrytering till utbildning och tjänst i Svenska kyrkan, har resulterat i förslag riktade till alla kyrkans nivåer, till exempel: Prioritera arbetet med barn och unga och utse Årets ungdomsförsamling. Starta ett forskningsprojekt om hur barn lär känna kristen tro. Skapa bättre utbildning/fortbildning och stöd till chefer. Tydliggör församlingarnas rekryteringsansvar. Två områden framhålls som särskilt betydelsefulla och grundläggande för en framgångsrik rekrytering: det kontinuerliga arbetet med barn och unga och med att skapa en god arbetsmiljö. Nu ska rapportens förslag konkretiseras i rekryteringsarbete i församling, stift och på nationell nivå. Som ett första steg hålls konferensen Rekrytering, lämplighet, ledarskap hösten

16 svenska kyrkan 2005 jordbävningar, stormar, orkaner, olyckor ett år fyllt av katastrofer, både på nära håll och långt borta. Mitt i människors kaos har Svenska kyrkan haft betydelse för anhöriga och överlevande både i Thailand och i Sverige efter flodvågskatastrofen annandag jul 2004, efter stormen Gudrun som drog fram över södra Sverige i början av januari 2005 och i katastrofer som drabbat människor i andra länder. Svenska kyrkan har beredskap för att hantera kriser. Kyrkan har orden, riterna och traditionerna. Där finns erfarenheter av att lyssna, stödja och försöka visa på hopp, mitt i kaos, smärta och sorg. Arbetet under året har tydligt visat på förbönens kraft och samtalets betydelse. Kyrkan ska finnas bland människor och tillsammans med dem på vägen genom det svåra. under året har närmare 80 präster och diakoner avlöst varandra för att tillsammans med Räddningsverket, Röda Korset, Polisen och UD, i en kollektiv insats, ge stöd till anhöriga och överlevande efter tsunamin. Närmare 330 resor för anhöriga genomfördes Svenska kyrkan och/ eller Röda Korset var med på cirka 250 av dem. För många har resan varit ett sätt att bearbeta sorgen och ta några steg framåt. Den medföljande personalen har hjälpt de anhöriga att hitta platser, man har gått med, lyssnat på berättelser och hållit andakter. De som själva upplevde vågen har ofta velat göra om resan de gjorde då från stranden eller hotellet, till sjukhus, tempel och uppsamlingsplatser för de avlidna. Resan har kunnat räta ut en del frågetecken och anhörigstödjarna har kunnat bidra med sin erfarenhet av situationen. Alla hemfärdsceremonier för de avlidna svenskar som identifierats har letts av en präst. I samband med årsdagen förstärktes kyrkans personal i Thailand, ett tiotal medarbetare från Svenska kyrkan fanns på plats som anhörigstödjare. Det hölls en svensk minnesceremoni och en tv-sänd aftonbön på kvällen. Det goda samarbetet mellan de olika organisationerna, och de många positiva kontakterna med anhöriga och överlevande, är det som burit under året. 14

17 svenska kyrkan 2005 svenska kyrkan inbjöds i ett tidigt skede att delta i utformningen av den ritual man mötte de hemkomna avlidna med. Utifrån ledorden värdighet och respekt utformades, i samarbete mellan kyrka, polis och försvar, en sammanhållen rit. Omkring femton präster och sju diakoner tjänstgjorde vid 64 tillfällen för att ta emot de döda och deras mer än anhöriga. Svenska kyrkan var närvarande och fick dela något av den utsatthet och sårbarhet som människor upplever i en katastrof. För personalen på Ärna har platsen där kistorna stått uppställda i halvcirkel blivit helig mark. De anhöriga har ofta upplevt det som en befrielse att få hem sina döda. Ovissheten är svårare att leva med än någonting annat. De anhöriga har fått vara vid kistorna så länge de själva önskat det. Ingen har skyndat på mottagandet av de avlidna. På så sätt har de som arbetat på Ärna också lärt sig att ge rum åt sin egen sorg. under 2005 fokuserades Svenska kyrkans katastrofinsatser framförallt på två stora händelser, tsunamin i Sydostasien och jordbävningen i Pakistan. Händelserna engagerade många människor i Sverige. Omtanken om våra medmänniskor visade sig inte minst i insamlingsresultatet. Arbetet i de tsunamidrabbade länderna ändrade under året fokus från akuta katastrofinsatser till ett omfattande återuppbyggnadsarbete. Allt från bostäder till hela samhällen ska byggas upp på nytt. I Pakistan förlorade över 3,5 miljoner människor sina hem i början av oktober och har fört en lång kamp mot vintern. Svenska kyrkans stöd har bland annat gjort att familjer fått hjälppaket som innehåller material för att upprätta provisoriskt boende i tält, matpaket samt byggnadsmaterial för återuppbyggnad av skadade hus. Behoven i de båda områdena är enorma, men det finns andra, bortglömda, katastrofer runt om i världen som inte fått samma uppmärksamhet. Ett exempel är Kongo, där över fyra miljoner människor har dött i inbördeskriget sedan Det är viktigt att Svenska kyrkan engagerar sig även i dessa undanskymda katastrofer. För tio år sedan bildades kyrkornas internationella katastrofallians, Action by Churches Together (ACT), för bättre samordning av humanitära insatser. Alliansen består av 126 kyrkor och organisationer. Lutherhjälpens direktor Christer Åkesson är nu organisationens ordförande. ACT arbetar för att rädda liv och stödja samhällen som drabbats av katastrofer världen över. Organisationen uppstod efter det folkmord världen bevittnade i Rwanda 1994, där över människor förlorade livet. Kyrkorna i Rwanda var aktiva i katastrofarbetet, men utan samordning blev arbetet ineffektivt. ACT skiljer sig från många andra aktörer genom att verka genom de lokala medlemskyrkorna. ACT finns på plats genom den lokala partnern redan innan en katastrof har inträffat. Det gör det enklare att uppskatta behoven, både under den första akuta fasen och i ett längre perspektiv. Det långsiktiga tänkandet är naturligt då den lokala partnern finns kvar även när katastrofarbetet avslutats. 15

18 svenska kyrkan 2005 kyrkan, med sitt nätverk och sin lokala förankring, var en naturlig aktör efter stormen. Församlingshemmen blev värmestugor och mötesplatser dit människor kunde komma för att duscha, tvätta, koka kaffe och prata. Många drabbade tog tacksamt emot besök och telefonsamtal. Kyrkan kunde också stödja människor genom förbön. Där kunde ångest och oro lyftas fram, och det kändes bra för många att veta att någon bad för dem. Kontakterna med människor skapade tillit som i sin tur kunde leda till hopp. Även om det mesta av den stormfällda skogen när detta skrivs är omhändertagen, finns det ett år efter stormen fortfarande människor som är handlingsförlamade. Dessa har kyrkan en särskild omsorg om. Andra drabbade har redan återfått framtidstro och kan konstatera att de klarat av en svår situation. Harald Thuresson, diakon i Åseda och Nottebäcks församlingar, hade mycket uppsökande verksamhet de första månaderna efter stormen. Församlingens besöksgrupp blev självklart involverad. Kyrkan har en plats i samhället. Vi kan vara frimodiga. Diakoni är att med kristna förtecken våga möta vardagens bekymmer, säger han. 16

19 svenska kyrkan 2005 eu:s handel med socker är hårt reglerad. Det innebär bland annat att EU:s sockerbönder garanteras ett högt pris, samtidigt som importen begränsas med hjälp av höga tullar. Detta står i strid med världshandelsorganisationen WTO:s frihandelssträvanden, varför EU-kommissionen inlett ett reformarbete. Ska denna reform gynna fattiga sockerproducerande länder bör målet vara att stoppa sockerexporten och öppna EU för import av socker från de fattigaste länderna. Det anser Svenska kyrkan, som i april överlämnade en rapport med dessa slutsatser till Sveriges jordbruksminister. Samtidigt lanserades ett pedagogiskt material för att öka engagemanget för en sockerreform. Många människor skickade vykort och e-post till EU:s jordbrukskommissionär. Men det senaste reformförslaget gynnar främst EU:s bönder. Svenska kyrkan arbetar för att en bred reform av EU:s jordbrukspolitik ska genomföras på sikt. Som ett led i detta arbete har samtal förts med Lantbrukarnas Riksförbund och Svenska Naturskyddsföreningen. En insikt från samtalen i denna så kallade trialog är att EU skulle kunna bedriva en jordbrukspolitik som gynnar miljö och bönder i både syd och nord. Organisationerna menar bland annat att handeln med jordbruksprodukter skiljer sig från annan handel, eftersom stora befolkningsgrupper i u-länder inte har någon alternativ försörjning. Marknadskrafterna bör därför inte få styra ensamma. Länder i både syd och nord bör också ha rätt att ge stöd till det inhemska jordbruket. Istället för produktionsersättning skulle EU:s bönder kunna få någon form av miljöersättning som inte leder till dagens överproduktion som ofta dumpas i fattiga länder. Samtidigt bör u-ländernas export till EU underlättas. Svenska kyrkan vill uppmuntra och underlätta för församlingar att välja rättvisemärkta varor. Till deras hjälp finns en Verktygslåda för rättvisemärkt att ladda ner från internet (se adresser nedan). Under hösten 2005 användes verktygslådan inom projekt i Växjö, Härnösands och Luleå stift där lokala resurspersoner utbildades. Liknande projekt startar 2006 i ytterligare fem stift. Rättvisemärkningen garanterar att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför. De får därmed bättre möjligheter att försörja sina familjer. I priset för rättvisemärkta varor ingår också kostnaden för en rättvisepremie som går till investeringar i arbetarnas närmiljö, exempelvis förbättrad sjukvård, utbildning eller vattenförsörjning. Rättvisemärkt består av en förening med 20 medlemsorganisationer samt ett aktiebolag. Svenska kyrkan är en av medlemsorganisationerna och äger bolaget tillsammans med LO. Till hundraårsminnet av Dag Hammarskjölds födelse gav Svenska kyrkan ut boken Vägen valde dig. Där möts två livsvandrare Dag Hammarskjöld och KG Hammar på en inre resa om trons villkor i livet. I boken kan man bland annat läsa ärkebiskopens meditationer kring sju av Hammarskjölds»vägmärken«det andliga arv han lämnade efter sig. Boken delades ut som gåva i vägkyrkor över hela landet.»det är min förhoppning att du genom detta själv ska gå till Vägmärken och finna din egen väg genom dem, kanske för att så småningom upptäcka att det var Vägen som valde dig«, skriver KG Hammar i förordet. 17

20 svenska kyrkan 2005 kyrka och tro hör samman med kultur. Svenska kyrkan förvaltar och levandegör landets kanske mest omfattande och betydande samlade kulturskatter. Det kan räcka att nämna dels kyrkobyggnader, kyrkorum och kyrkokonst, dels kyrkomusik, gärna uppfattad i mycket vid bemärkelse. Kyrkans kulturliv är inte begränsat till kyrkans rum utan ska också främja dialog och fördjupning i det allmänna kulturlivet. Det förutsätter att kyrkans medarbetare har nära kontakt med kulturarbetare och kulturinstitutioner och innebär arbete med bland annat konstnärliga uttrycksformer, journalistik, kulturteologi och kulturpolitik. Kyrkobyggnaden är för många människor symbol för hembygden och gemenskapen med tidigare generationer. Den är också heligt rum med plats för egna tankar och det rum där man i gemenskap får ta emot befrielse och upprättelse. Därför har Svenska kyrkan under året på flera sätt arbetat med frågor som gäller kyrkobyggnader och kyrkoinventarier. Det har skett tillsammans med stiftens och samhällets antikvariska och byggnadstekniska experter. Den nationella nivån administrerar den statliga kyrkoantikvariska ersättningen, ett stöd för finansieringen av församlingarnas antikvariska merkostnader. Jag är leopardpojkens dotter är titeln på författaren Johanna Nilssons roman om sin pappas uppväxt som missionärsbarn i Kongo. Johanna var en av Svenska kyrkans 14 kulturstipendiater Svenska kyrkan delar ut stipendier till projekt som på olika sätt tar upp existentiella frågor. Inte mindre än 296 ansökningar togs emot och sammanlagt kronor delades ut. Syftet med stipendierna är att uppmuntra och inspirera till ett utbyte mellan Svenska kyrkan och kulturutövare i ett gemensamt, nyskapande arbete kring livsfrågor, kristen trostolkning och centrala religiösa motiv. Bland övriga stipendiater fanns fotograf, skulptör, bildkonstnär, präst, journalist, dramatiker och kompositör. Prisutdelningen skedde i samband med öppnandet av Kyrkomötet. Under rubriken Se människan arrangerar Svenska kyrkan sedan några år seminarier och scenprogram på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Detta sker i samarbete med en rad olika förlag och institutioner. Temat 2005 var Skuld och ansvar. Hur lär man sig att skilja mellan falsk och äkta skuld? Mellan det man kan påverka i sitt liv och sådant som ingen kan rå över? Och var kommer egentligen Gud in i bilden? Det är några av de frågeställningar som var aktuella. Bland de medverkande fanns KG Hammar, Torgny Lindgren, Cecilia Uddén, Agneta Pleijel, PC Jersild, Nalin Pekgul, Morgan Johansson, Majgull Axelsson och Kerstin Ekman. Lutherhjälpen ansvarade tillsammans med andra organisationer för Internationella torget, där utställningar, föredrag och personliga möten berättade om biståndsarbete och möjligheter till engagemang. 18

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut de kommande fyra åren? Det

Läs mer

Internationell grupp

Internationell grupp Hela världen i Uppsala stift Foto: Kristina Strand Larsson Internationell grupp Vem har ansvar för församlingens internationella arbete? En enda kropp liksom kroppen är en och har många delar och alla

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppdrag och övergripande vision Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftet har också förvaltande uppgifter 1. Det

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖRSAMLINGSINSTRUKTION TRO, HOPP OCH KÄRLEK Detta är vår församlingsinstruktion. Den beskriver vår vision och våra mål. Församlingsbor, anställda och förtroendevalda har arbetat fram den tillsammans. MÄKTIGA

Läs mer

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater Din röst spelar roll! Söndagen den 20 september 2009 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut i kyrkan de kommande fyra åren? Det handlar både om

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Var ska Svenska kyrkan lägga kraften? Kyrkoval 18 september. Det är du som väljer.

Var ska Svenska kyrkan lägga kraften? Kyrkoval 18 september. Det är du som väljer. Var ska Svenska kyrkan lägga kraften? Stötta före detta missbrukare? Bibelstudier? Finnas på fängelser? Stöd vid kriser? Stödja anhöriga till dementa? Ungdomsgrupper och läger? Musik- och temagudstjänster?

Läs mer

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

Policy för fred och omställning till en hållbar värld Policy för fred och omställning till en hållbar värld Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. 1 Mos 1:26 Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Rom

Läs mer

Särskilt yrkande av Mats Hagelin med anledning av betänkande Eu 2011:1. Ändringar i kyrkoordningen. 2 kap. Församlingens uppdrag

Särskilt yrkande av Mats Hagelin med anledning av betänkande Eu 2011:1. Ändringar i kyrkoordningen. 2 kap. Församlingens uppdrag Särskilt yrkande av Mats Hagelin med anledning av betänkande Eu 2011:1 Ändringar i kyrkoordningen Kyrkomötet beslutar i fråga om kyrkoordningen (SvKB 1999:1) dels att 2 kap. 16 och 17, 7 kap. 7, 8 kap.

Läs mer

Församlingsinstruktion. Antagen

Församlingsinstruktion. Antagen Församlingsinstruktion Antagen 2014-08-13 Programförklaring Identitet Församlingen har med sina 9 000 medlemmar en kyrkotillhörighet på ca 78 % av invånarna (2013). I arbetslaget finns 30 anställda varav

Läs mer

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa

Läs mer

Tio tumregler för god ekumenik

Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Låt allt som lever och andas prisa Gud.

Låt allt som lever och andas prisa Gud. Förslag till Verksamhetsplan 2010 2011 Låt allt som lever och andas prisa Gud. Världsböndagen 2010 har temat Låt allt som lever och andas prisa Gud. Det får också inspirera oss i vår verksamhetsplanering

Läs mer

Kyrklig samverkan i Visby stift

Kyrklig samverkan i Visby stift SAMHÄLLSINFORMATION TILL HUSHÅLLEN Kyrklig samverkan i Visby stift Vi värnar om en öppen folkkyrka som tar ansvar i samhället. Kyrkan ska synas, höras och vara tillgänglig för alla. Dess främsta uppgift

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Bön för vår kyrka och vår värld

Bön för vår kyrka och vår värld Bön för vår kyrka och vår värld Bönen Vår viktigaste uppgift som kristna är att söka Gud, att låta hans kärleks eld tändas och brinna i våra hjärtan. Bön är att befinna sig i den älskande Gudens ansiktes

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING Texten utgår från Verksamhetsbeskrivningar år 2014 samt Visioner och mål i Frösåkers församling 2015. Jämförelse har gjorts med Församlingsinstruktionen

Läs mer

Tankar som speglar Svenska kyrkan i utlandets värdegrund

Tankar som speglar Svenska kyrkan i utlandets värdegrund Tankar som speglar Svenska kyrkan i utlandets värdegrund Vid livets middagsbord visar vi varandra tillit i bön och samvaro. Alla får chans att vara mittpunkt, det finns tid att höras, tid att lyssna. Det

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling

Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Vindelns församling - för hela livet! Församlingsinstruktion för Vindelns församling Den som dricker av det vatten jag

Läs mer

VÅRA AVTRYCK. Freds-, miljö- och rättvisepolicy

VÅRA AVTRYCK. Freds-, miljö- och rättvisepolicy VÅRA AVTRYCK Freds-, miljö- och rättvisepolicy Varför ska vi bry oss? Bibeln lär oss att Gud är alltings ursprung och orsak, skapelsen är Hans händers verk. Människan är unik som skapad till Guds avbild

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Fastställt av: Kyrkorådet 2009-12-10 Församlingsinstruktion Innehåll 1. Inledning 2. Omvärldsanalys 3. Församlingsidé 4. Pastoralt program för gudstjänst, undervisning, mission och diakoni 5. Kyrkliga

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012. Se bifogad handling.

PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012. Se bifogad handling. PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Se bifogad handling. Distriktsstyrelsen föreslår Distriktsårsmötet att: fastställa verksamhetsberättelsen 2012 PROPOSITION 2013:2 Preliminär verksamhetsplan

Läs mer

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. INLEDNING Denna församlingsinstruktion har utformats av kyrkoherden, förtroendevalda, anställda samt frivilliga medarbetare. Den skall ge uttryck för församlingens inriktning som sammanfattas i det pastorala

Läs mer

Projekt Migration. Refleklera - & Agera

Projekt Migration. Refleklera - & Agera Projekt Migration Refleklera - & Agera Foto: thomas koch/shutterstock.com Flyktingläger nära gränsen mellan Turkiet och Syrien. Migration är en naturlig företeelse som har präglat hela mänsklighetens historia.

Läs mer

DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala.

DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala. 1 DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala. Omkring femton kvinnor från sju lokalavdelningar och kretsar, riksstyrelsen och enskilda medlemmar inom Kvinnor för mission deltog

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

Anföranden Måndagen den 18 november 2013

Anföranden Måndagen den 18 november 2013 34 Församlingsinstruktionen m.m. BISKOP ESBJÖRN HAGBERG: Ordförande, ledamöter, åhörare, kollegor: Jag talar för utskottet och yrkar bifall till utskottets förslag. Betänkandet berör fem motioner. Det

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

KRISS verksamhetsplan 2011/12 gäller från riksmötet 2011 till riksmötet 2012

KRISS verksamhetsplan 2011/12 gäller från riksmötet 2011 till riksmötet 2012 KRISS verksamhetsplan 2011/12 gäller från riksmötet 2011 till riksmötet 2012 Tema: En mänsklighet Trons reflektion interdependencefestivalen Vi vill ordna en tredje interdependencefestival den 7-9 oktober.

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

Aro(s)bladet. Älska din nästa

Aro(s)bladet. Älska din nästa Aro(s)bladet Medlemstidning för socialdemokraterna i Västerås Nr 2 augusti 2005 Älska din nästa Älska din nästa heter de riktlinjer för partiets arbete i Svenska Kyrkan som socialdemokraterna i Västerås

Läs mer

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling

Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Skäggetorps församling Församlingsinstruktion Världen vi lever i omvärldsbeskrivning Skäggetorps församling utgörs av stadsdelen Skäggetorp och Tornby och ett område norr om järnvägen

Läs mer

Närvarande KAPITEL ETT

Närvarande KAPITEL ETT KAPITEL ETT Närvarande Ett inledande kapitel om nödvändig mångfald i Svenska kyrkan och ödmjukhet inför Gud, om brist på tro och tillit i Svenska kyrkan, om Guds närvaro och vår närvaro och om att Gud

Läs mer

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen.

En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. Equmeniakyrkan är en ung kyrka i Sverige med en nästan 200-årig historia. Tillsammans med miljarder kristna över hela

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS KYRKOPOLITISKA VALPROGRAM I LANDSKRONA FÖRSAMLING

SOCIALDEMOKRATERNAS KYRKOPOLITISKA VALPROGRAM I LANDSKRONA FÖRSAMLING SOCIALDEMOKRATERNAS KYRKOPOLITISKA VALPROGRAM I LANDSKRONA FÖRSAMLING Inför kyrkovalet den 15 september 2013 vill vi informera om våra värderingar i några aktuella och viktiga frågor för det politiska

Läs mer

Handlingsprogram. beslutat 2 februari 2013

Handlingsprogram. beslutat 2 februari 2013 Handlingsprogram beslutat 2 februari 2013 1 2 Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK är ett nätverk som samlar liberaler engagerade i Svenska kyrkan. Vi möjliggör för alla liberaler oavsett partipolitisk

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016

Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016 Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016 EFS stadgar föreskriver att årsmötet tillsammans med rambudget ska fastställa en verksamhetsplan för kommande år. Verksamhetsplanen ska ange inriktningar

Läs mer

1. Öppen och fördomsfri kyrka

1. Öppen och fördomsfri kyrka Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK är ett nätverk som samlar liberaler engagerade i Svenska kyrkan. Vi m öjliggör för alla liberaler oavsett partipolitisk tillhörighet att vara förtroendevalda i Svenska

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Svenska kyrkan i Salem på väg mot 2020-talet

Svenska kyrkan i Salem på väg mot 2020-talet Svenska kyrkan i Salem på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs lokala program för Salems församling 2014-2017 Innehåll Förord 3 Ledande ord för det lokala programmet 3 Svenska kyrkan i Salem 4 Församlingens

Läs mer

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen ...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen Jesus sa; Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar. Det är vad ordet mission innebär. Ingen församling kan göra detta själv,

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Tim Meier, Alex & Martin/IKON. Församlingsinstruktion

Tim Meier, Alex & Martin/IKON. Församlingsinstruktion Tim Meier, Alex & Martin/IKON Församlingsinstruktion Lidingö församling 2016 Lidingö församling Lidingö församling är alla som tillhör Svenska kyrkan och som bor och vistas i Lidingö stad. Lidingö församlings

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Rapport till Sida för informations- och kommunikationsbidraget år 2014

Rapport till Sida för informations- och kommunikationsbidraget år 2014 Rapport till Sida för informations- och kommunikationsbidraget år 2014 Ruth Bourke Berglund Sida Partnership Forum Härnösand Sida Svenska missionsrådet Box 14038 167 14 Bromma SMR:s kommunikations- och

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

livet kyrkovalet 2013 valprogram i En öppen fred, rättvisa, kyrkan mitt i Folkkyrka försoning och hållbar utveckling solpaneler på Kyrktaken

livet kyrkovalet 2013 valprogram i En öppen fred, rättvisa, kyrkan mitt i Folkkyrka försoning och hållbar utveckling solpaneler på Kyrktaken En öppen Folkkyrka fred, rättvisa, försoning och hållbar utveckling kyrkan mitt i livet solpaneler på Kyrktaken valprogram i kyrkovalet 2013 fastställt av partistyrelsen 20/2 Inledning Tusentals centerpartister

Läs mer

Att ställa upp i kyrkovalet

Att ställa upp i kyrkovalet Att ställa upp i kyrkovalet Innehåll BYGGA KYRKA TILLSAMMANS..................... 3 Flera sätt att delta i bygget............................ 3 Kyrkoval 18 september 2005......................... 3 Nu

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Bilaga 1 till Kf 1, 2012-02-02 Församlingsinstruktion för Malungs församling i Västerås stift Godkänd av Malungs församlings kyrkofullmäktige 2012-02-02. Utfärdad av Västerås stifts domkapitel 2012- -.

Läs mer

Församlingsinstruktion för. Angereds församling. Göteborgs stift 2016

Församlingsinstruktion för. Angereds församling. Göteborgs stift 2016 Församlingsinstruktion för Angereds församling Göteborgs stift 2016 1 Innehåll Angered - en del av världen Att vara kyrka i Angered Mission - ett fredsarbete Gudstjänster som berör Lärande undervisning

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Nämn tre frågor som Svenska kyrkan bör prioritera. Rangordna svaren utifrån vad som är viktigast för er nomineringsgrupp.

Nämn tre frågor som Svenska kyrkan bör prioritera. Rangordna svaren utifrån vad som är viktigast för er nomineringsgrupp. Fråga 1 Nämn tre frågor som Svenska kyrkan bör prioritera. Rangordna svaren utifrån vad som är viktigast för er nomineringsgrupp. Satsa på barnen, ungdomarna och deras föräldrar de är kyrkans nutid och

Läs mer

ETIK för FRITIDS- LEDARE

ETIK för FRITIDS- LEDARE ETIK för FRITIDS- LEDARE KC KUNSKAPSCENTRUM FÖR FRITIDSLEDARSKAP Kunskapscentrum för fritidsledarskap har under flera år arbetat för att skapa samsyn kring fritidsledarens yrkesidentitet, såsom människosyn,

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

De tre fokusområdena blir synliga under våren

De tre fokusområdena blir synliga under våren De tre fokusområdena blir synliga under våren I början av det nya året kommer här en hälsning med ny information från de tre fokusområdena Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Den handlar om det

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Innehåll. 1. Syfte Metod och urval Analys Reflektioner och rekommendationer Frågor och svar 3

Innehåll. 1. Syfte Metod och urval Analys Reflektioner och rekommendationer Frågor och svar 3 Innehåll 1. Syfte... 1 2. Metod och urval... 1 3. Analys... 1 3.1 ACT now for climate justice och kunskapshöjning 1 3.2 Aktivisternas övriga aktiviteter... 1 3.3 Aktivisternas engagemang... 2 3.3 Aktivisternas

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

Förslag på ändring av stadgar

Förslag på ändring av stadgar Förslag på ändring av stadgar Förslaget om ändring gäller för att anpassa stadgarna till att: vi numera finns på andra orter än i Göteborg. vi samverkar med många olika aktörer vi arbetar med ett bredare

Läs mer

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft

En livsbefrämjande tro som vår drivkraft Teologisk grundtext styrdokument 1(6) Teologisk grundtext: En livsbefrämjande tro som vår drivkraft Vår identitet Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation

TD Jan-Olof Aggedal, Svenska kyrkan SKKF Rikskonferens i Karlskrona 2012-05-28 Underlag för presentation Se möjligheterna! Jag är obotligt optimist, tillhör de nyfiknas skara, tillhör de som vill se bakom hörnet, försöka se möjligheterna! När förändringens vind blåser bygger somliga väderkvarnar medan andra

Läs mer

Läronämnden har yttrat sig över motionen i Ln 2010:8y. Yttrandet bifogas som bilaga 1.

Läronämnden har yttrat sig över motionen i Ln 2010:8y. Yttrandet bifogas som bilaga 1. Kyrkomötet Kyrkomötet Ekumenikutskottets betänkande 2010:4 Kyrkan och politiken Sammanfattning Betänkandet behandlar motion 2010:76 av Margareta Sandstedt som föreslår att Kyrkostyrelsen ges i uppdrag

Läs mer

Pastoralteologisk dag

Pastoralteologisk dag Pastoralteologisk dag ERSTA 2 OKTOBER 2013 MALMÖ MYCKET ÖVERBYGGNAD LITE FÖRANKRING FRÅGOR Vilken betydelse kan sammanslagningen få ur ett diakonalt perspektiv? Finns det nya möjligheter för de samlade

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information

Läs mer

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll.

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll. GEMENSAMMA KURSER (BIBELSKOLA ICHTUS, de första fyra veckorna) BIBELSYN Bibeln är den främsta källan för kunskap i den kristna tron. Vad är det för bok? Vilka olika sätt finns det att se på Bibeln? Hur

Läs mer

PROPOSITION 2015:1 VERKSAMHETSINRIKTNING

PROPOSITION 2015:1 VERKSAMHETSINRIKTNING PROPOSITIONER 2015 PROPOSITION 2015:1 VERKSAMHETSINRIKTNING 2016-2017 Svenska Kyrkans Unga vill bygga kyrka Svenska Kyrkans Unga är en rörelse inom Svenska kyrkan och vill bidra till bygga en kyrka där

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

MISSION ÄR SAMARBETE - VI BEHÖVER DIG

MISSION ÄR SAMARBETE - VI BEHÖVER DIG MISSION ÄR SAMARBETE - VI BEHÖVER DIG Missionen berör och engagerar kristna världen över. Vill du också vara en länk i arbetet och delta i vårt uppdrag? Välkommen med som frivillig! Du kan påverka i sociala

Läs mer

Att vara internationellt ombud

Att vara internationellt ombud Att vara internationellt ombud Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla

Läs mer