det mest grundläggande. Det rena, öppna mottagandet är lärandets förutsättning i alla lägen. Utan tillit sluter vi oss i försvarspositioner.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "det mest grundläggande. Det rena, öppna mottagandet är lärandets förutsättning i alla lägen. Utan tillit sluter vi oss i försvarspositioner."

Transkript

1

2

3

4 ärkebiskopen 2

5 ärkebiskopen när jag skriver denna meditation över vår kyrka har det just gått nio år sedan jag tillträdde tjänsten som ärkebiskop. Det är också den sista verksamhetsberättelse som jag kommer att medverka i. När jag ser tillbaka och tänker framåt, så vill jag samla mina tankar i begreppet»en lärande kyrka«. Om allt som hänt och som kommer att hända är bra eller dåligt, lyckat eller misslyckat, är kanske i det långa loppet av underordnad betydelse. Den stora frågan är om vi lär oss något av det vi varit med om. Är vi riktigt sanningsenliga kanske vi erkänner att vi lär oss mer av misslyckanden än av framgångar, kanske därför att framgång lätt får oss att förlora perspektiven och tappa bort den ödmjuka och mottagande livshållning som är kyrka på djupet. Den viktiga utmaningen för oss som kyrka är alltså att alltid förbli, eller återgå till att vara, en lärandegemenskap, där vi lär och lär ut, lär av och lär med varandra. I en sådan gemenskap är vi medvetna om att lärande har med allt att göra, inte bara med enskilda undervisningstillfällen. Allt möten och erfarenheter, studier och handlingar, konflikter och dialoger bidrar i lärandeprocesserna. Vi är alla lika viktiga, och var och en av oss är subjekt i sitt eget lärande. Dialog och delande blir till huvudord i en lärande kyrka. Om vi ska våga öppna oss för varandra i en öppen dialog krävs fria lärandemiljöer, öppna rum där vi alla uppmuntras att delta i det oavslutade samtal som är kyrkans livsluft. Där rädsla för att bli bortgjord eller bortdömd får dominera krymper utrymmet. Förtroende och tillit däremot öppnar och vidgar samtalstorget och rymden däröver. Att växa i tillit är en del av lärandet, kanske det mest grundläggande. Det rena, öppna mottagandet är lärandets förutsättning i alla lägen. Utan tillit sluter vi oss i försvarspositioner. Allt lärande sker i nuet. Nuet är mötesplatsen mellan tid och rum och ställer oss inför en öppen framtid. Tiden bär traditionen till oss, och traditionen består av tidigare nu-möten och deras svar. Rummet ställer frågorna och förväntar våra svar. Som kyrka ger vi dessa svar i ljuset av traditionen, inte bundna av den men vägledda. Vi står i ett dialektiskt förhållande till både tiden och rummet, både till traditionens svar och till nuets frågor. Det betyder att vi är aktivt ansvariga och kritiskt reflekterande i båda riktningarna. Uppgiften är att tolka i nuet så att vi hör Guds tilltal och svarar mot den kallelse som ligger i att vi är med och väljer framtid. Guds framtid har med Jesus att göra. Vi tror på honom som den som redan hör denna framtid till och som finns mitt ibland oss som vägen, sanningen och livet. Så syftar allt lärande i kyrkan ytterst till att frigöra oss att bli byggstenar i Guds framtida rike, om än aldrig så små fragment. Varje handling i osjälvisk kärlek hör redan hemma i Guds framtid. Så spännande, utmanande och fantastiskt är det liv vi har framför oss, enskilt och gemensamt, som lärande kyrka! I en lärande kyrka är det inte svaren som växer under vandringen utan tilliten! ärkebiskop kg hammar, kyrkostyrelsens ordförande 3

6 generalsekreteraren 4

7 generalsekreteraren inledningen av år 2005 präglades av den flodvågskatastrof som på annandag jul 2004 drabbade Sydostasiens stränder. Svenska kyrkan var i febril verksamhet. Dels på plats, framför allt bland semestrande svenskar i Thailand men också med hjälpinsatser i Indonesien och Sri Lanka. Dels på hemmaplan, vid mottagande av hemvändande svenskar, med insamling av pengar till hjälpverksamheten och som en viktig aktör i det nationella sorgearbetet. Verksamheten bedrevs i nära samarbete mellan församlingar, stift och kyrkans nationella nivå. Hela kyrkans organisation slöt upp massivt i beslutsam vilja att göra sin insats. Sett i backspegeln kan man konstatera att det naturligtvis hos oss liksom hos andra organisationer och organ som arbetade i katastrofens spår finns sådant som kunde ha gjorts bättre. Men det sammanfattande omdömet om insatsen måste ändå vara att Svenska kyrkan framgångsrikt fick lämna sitt bidrag i hjälparbetet. Våra insatser speglades också mycket positivt i media. En annan fråga där Svenska kyrkan fick stor uppmärksamhet var när vi, tillsammans med de andra medlemskyrkorna i Sveriges Kristna Råd, engagerade oss för de flyktingar och andra asylsökande som finns i Sverige. I Påskuppropet krävde kyrkorna att regeringen skulle ta initiativ till en förändring av flyktingpolitiken, så att människor som kommit till Sverige som asylsökande i större utsträckning skulle ges uppehållstillstånd. Kyrkornas aktion medverkade till en lagändring som gett möjlighet till en ny prövning för åtskilliga asylsökande. Svenska kyrkan blev också omtalad när Kyrkomötet i oktober beslutade om en välsignelseakt för samkönade par. Beslutet föregicks av ett långvarigt utredningsoch analysarbete, med många tillfällen till samtal på olika håll i kyrkan och med åtskilliga ekumeniska kontakter. En omfattande teologisk bearbetning har skett, och kyrkans läronämnd har tillstyrkt förslaget. Frågan om en gudstjänstordning för välsignelse över registrerat partnerskap är dock omdiskuterad. En inte obetydlig minoritet i Kyrkomötet röstade emot förslaget om välsignelseakt. På samma sätt var meningarna i frågan delade i Kyrkostyrelsen när denna lade fram förslaget för Kyrkomötet. Sannolikt är det ofrånkomligt, i en stor kyrka som vår, att det finns delade meningar i olika frågor. Det är då viktigt att de som företräder de olika meningsriktningarna ändå kan respektera varandra. Kyrkomötets beslut medger därför också att de som inte är beredda att acceptera välsignelseakter inte heller ska behöva medverka vid sådana. Även den inomkyrkliga debatten i välsignelsefrågan kom i stor utsträckning att föras i media. De frågor som jag nu har nämnt är exempel på hur Svenska kyrkan i stor ja, ökande utsträckning får genomslag i nyhetsflöde och samhällsdebatt. Naturligtvis har många fler av kyrkans frågor rönt intresse. Jag tror att vi ska bereda oss på ett fortsatt sådant intresse, se också detta som en möjlighet att synliggöra kristen tro som utmaning, befrielse och hopp. lars friedner, generalsekreterare 5

8 det här är svenska kyrkan Svenska kyrkans grundläggande arbete görs i landets församlingar.* Deras uppgift är att fira gudstjänst, skapa mötesplatser för dialog om kristen tro och kristet liv, visa omsorg om medmänniskan och förverkliga det liv som förvandlar människor och värld. Konkret uttrycks detta på en mängd olika sätt: dop, nattvardsgudstjänster, konfirmandläger, själavårdssamtal och gospelkörer varvas med föredrag, öppen förskola, hembesök och internationellt biståndsarbete. Församlingen är en plats för samtal och eftertanke, men också aktivitet och handling i frågor som är viktiga lokalt och globalt. En kyrkoherde ansvarar tillsammans med ett demokratiskt valt kyrkoråd för församlingens arbete. Alla församlingar ingår i något av de 13 stiften. Stiftens huvuduppgift är att främja församlingslivet, se till att verksamheten följer Svenska kyrkans regler (kyrkoordningen) och erbjuda kontinuerlig fortbildning till församlingsanställda. Stiften förvaltar också en stor del av Svenska kyrkans tillgångar. Varje stift leds av en biskop, som viger präster och diakoner till tjänst i kyrkan, följer dem i deras uppdrag och gör personliga besök i de olika församlingarna. Det högsta beslutande organet i stiftet är det demokratiskt tillsatta stiftsfullmäktige som i sin tur utser en stiftsstyrelse. I varje stift finns ett domkapitel som bland annat arbetar med beslutsprövning, församlingsinstruktioner och tillsyn över de som är vigda till uppdrag i kyrkan. Svenska kyrkans nationella nivå ansvarar för de frågor som är gemensamma för hela Svenska kyrkan. Dit hör till exempel utbildningarna i kyrkans yrken, relationer till andra kyrkor (ekumenik), samordning av det internationella arbetet, psalmboken och andra gudstjänstböcker, informationsarbete och kulturfrågor. Till uppgifterna hör att vara kyrkans röst i det offentliga samtalet. Den nationella nivåns arbete styrs av Svenska kyrkans högsta beslutande organ, Kyrkomötet. De 251 ledamöterna samlas varje år för att fatta beslut om övergripande frågor för Svenska kyrkan. Kyrkomötet utser i sin tur sitt verkställande organ, Kyrko- 6

9 det här är svenska kyrkan styrelsen. Arbetet utförs till största delen vid kyrkokansliet i Uppsala och leds av en generalsekreterare. På den nationella nivån arbetar cirka 300 personer vid kyrkokansliet samt 160 utomlands. Den utsända personalen arbetar både i andra kyrkor och i Svenska kyrkans församlingar i olika världsdelar. Ärkebiskopen är Kyrkostyrelsens ordförande och Svenska kyrkans främste företrädare. Svenska kyrkans arbete finansieras till största delen av den kyrkoavgift som alla medlemmar betalar. Kyrkoavgiftens storlek bestäms lokalt i varje församling. Cirka 90 procent av kyrkoavgiften tillfaller de lokala församlingarna och bekostar daglig verksamhet och drift av kyrkobyggnader. Övriga 10 procent bidrar till det arbete som sker i stiften och på den nationella nivån. Svenska kyrkans samlade tillgångar uppgår till omkring 30 miljarder kronor. En del av tillgångarna, till exempel skogen, ger avkastning. Andra, som kyrkobyggnader och begravningsplatser, medför stora kostnader. Svenska kyrkans ekonomiska förvaltning sker med etisk hänsyn och så att kravet på god avkastning tillgodoses. Svenska kyrkan finns över hela landet och har cirka 7 miljoner medlemmar, vilket motsvarar 78 procent av befolkningen. Människors bild av och relation till Svenska kyrkan är komplex. Uppdraget för Svenska kyrkan är att kontinuerligt tydliggöra vad kyrkan är, gör och står för. Under ett år firas närmare en halv miljon gudstjänster, av vilka en tredjedel i form av dop, konfirmation, vigsel och begravning. Gudstjänsterna samlar nära 21 miljoner deltagare. Det finns ungefär förtroendevalda och anställda. Några hundra tusen engagerar sig ideellt i Svenska kyrkan, till exempel genom att sjunga i kör. Det totala antalet besök i verksamhet för barn och ungdomar är cirka 1,9 miljoner.** Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan och har nära relationer med kyrkor runt om i världen. Svenska kyrkan är också aktiv bland annat i Kyrkornas världsråd, Lutherska världsförbundet och Konferensen för europeiska kyrkor. Genom Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen medverkar Svenska kyrkan till att ge människor förutsättningar för ett värdigt liv genom arbete för rättvisa, fred, försoning och hållbar utveckling. Svenska kyrkans arbete bland svenskar utomlands sker på ett 40-tal platser och man erbjuder där något av ett extra hem och en mötesplats. Det finns cirka ombud i församlingarna för den verksamhet som Svenska kyrkan bedriver genom Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission och Svenska kyrkan i utlandet. 7

10 svenska kyrkan

11 svenska kyrkan 2005 barn och unga är särskilt prioriterade i Svenska kyrkan. Det har sitt stöd i bibeltext och i kyrkoordningen. Det har också sin grund i den på många sätt utsatta situation barn och unga lever i i vårt land liksom internationellt. I många sammanhang utgår man från att barn är viktiga främst för att de ska bli vuxna och ansvarskännande samhällsmedborgare, aktiva medarbetare i Svenska kyrkan. Men kyrkan behöver se barnen som redan nu fullvärdiga människor. Ska man som enskild och som kyrka och församling på allvar låta sig påverkas och förändras av barn, krävs att barnen får vara barn, viktiga för vad de är nu och inte bara för vad de kommer att bli. I många sammanhang sker ett viktigt samarbete med Svenska Kyrkans Unga,»en öppen gemenskap av unga människor som vill upptäcka och dela kristen tro«. Volontäråret är ett år för unga där de kan få pröva på arbete i Svenska kyrkan. Viktoria Rohdin är en av dem som gjort det. När gymnasiet närmade sig sitt slut tänkte jag som många andra att det skulle vara skönt att göra något helt annat, säger hon. Vänner i Svenska Kyrkans Unga som varit volontärer tidigare inspirerade henne att söka volontärplats. Tanken på arbete inom kyrkan dök först upp när det kom en ny ungdomsdiakon till församlingen, och Viktoria kände att det arbetet verkade viktigt. Volontäråret gav henne därför möjlighet att få känna på hur det är att arbeta i kyrkan. Det blev ett mycket varierat år för Viktoria. På den stiftsgård där hon placerades fick hon prova på allt från gräsklippning och matlagning till att administrera och leda ungdomsläger. Men hon uppskattade också att få vara med i ett arbetslag, flytta hemifrån och få sköta sitt eget liv och att få känna att det hon gjorde betydde något för helheten. Viktorias framtidsplan, att arbeta med unga i Svenska kyrkan, bekräftades under volontäråret. Jag tycker att jag fått en bättre bild av hur det är att arbeta inom kyrkan, och jag vet bättre vad jag ger mig in i när jag börjar mina studier. Volontär i Svenska kyrkan är ett samarbete mellan Svenska kyrkan och Svenska Kyrkans Unga. Det är till för den som är mellan 18 och 25 år. Tidningen 24tretton (vars namn har sin förklaring i Lukas evangelium kapitel 24 vers 13 och framåt en av Bibelns pedagogiska modellberättelser) är en tidning för alla anställda, förtroendevalda och ideella medarbetare i deras pedagogiska funktion. Tyngdpunkten ligger mer på att inspirera till pedagogisk och teologisk reflektion, med hjälp av goda exempel, intervjuer och fördjupande artiklar, än på metod och verksamhetstips. På tidningens webbsida finns dock, förutom artikelarkiv, ett utrymme för praktiska tips. Arbetet med 24tretton har i hög grad en inriktning på barn och unga. Fokus är dock församlingsutveckling som helhet. Under året har 24tretton arbetat med följande teman: själavårdens pedagogik, film och bild, barn, dop och lärande, kyrka skola, kroppen i pedagogik och teologi. 9

12 svenska kyrkan 2005 Projektet Global handel har haft som mål dels att aktualisera globala handelsfrågor för ungdomar år, skapa medvetenhet om globala samband och visa på möjligheter att i vardagen påverka orättvisa förhållanden, dels att söka nya vägar för ungas engagemang i globala rättvisefrågor. Projektet har bland annat arbetat via Lutherhjälpens webbsida, till exempel med Rättvisemärkt och klimatfrågor. Inom ramen för projektet har man också varit närvarande vid en rad mötesplatser, arrangerat kurser och utvecklat samarbetet med stiften. Särskilda satsningar har gjorts inför ett FN-toppmöte i september och ett WTO-möte (World Trade Organization) i december. En av de mer avgörande frågorna i vår tid handlar om hur vi handskas med jorden. I konfirmandarbete och skolkontakter har församlingarna möjligheter att aktualisera viktiga framtidsfrågor, som är brännande inte minst för unga människor och som engagerar många unga i kamp för solidaritet och rättvisa. Den pågående klimatförändringen riskerar att förvärra hungersituationen i världen. Hur fördelas jordens resurser på ett rättvist sätt? Hur möjliggöra ett gott liv för kommande generationer? Klimatfrågan handlar inte bara om vädret eller växthuseffekten utan också om dess konsekvenser, till exempel hungern i världen. Därmed gäller den även rätten till mat, hållbar utveckling, rättvisa, livsstil. Svenska kyrkan har bland annat utarbetat ett konfirmandmaterial om klimatet och hungern i världen. I anslutning till detta finns ett förslag till gudstjänst om klimatet, livsstilen och rättvisan. Gudstjänsten är ett sätt att spegla och formulera människors tro och livsupplevelse. Även där får frågorna om hur vi hanterar vår jord bearbetas. Klimatfrågorna och materialet har aktualiserats vid överläggningar och kurser i hela landet, bland annat med stiftens miljösamordnare. På Lutherhjälpens webbplats finns, förutom konfirmand- och gudstjänstmaterialen, också fördjupningsmaterial på klimattemat. Vad har en smoothie med hungern i världen att göra? På webbsidan nedan finns recept, pedagogiskt material och fördjupningsmaterial om smoothie-ingredienserna socker, mjölk, frukt och choklad. Arbetet med rättvis smoothie är särskilt anpassat till konfirmand- och skolverksamhet. 10

13 svenska kyrkan 2005 tusentals människor har levt gömda i Sverige i fruktan för avvisning. Lidandet bland dessa flyktingar, särskilt bland barnen, har i många fall varit omänskligt. Fler och fler berättelser om apatiska flyktingbarn och deras förtvivlade föräldrar har kommit till omvärldens kännedom. Samtidigt kritiserades svensk flyktingpolitik starkt av bland andra FN:s barnrättskommitté. Inom kristenheten i Sverige har opinionen växt mot det inhumana sättet att behandla asylsökande. Redan i sitt julbrev till regeringen 2004 krävde ärkebiskopen amnesti för gömda flyktingar. Den 13 mars inleddes Påskuppropet med målet att förändra Sveriges flyktingpolitik. Sveriges Kristna Råd, SKR, med sina 28 medlemskyrkor stod bakom initiativet. Ett sextiotal andra organisationer anslöt sig bland andra Sveriges Muslimska Råd. Konkret handlade uppropet om att få till stånd en amnesti för asylsökande som nekats uppehållstillstånd i vårt land och om krav på förändrade asylkriterier. Moraliskt handlade det om att ställa sig på de utsattas sida och om att värna ett humant samhälle där mänskliga rättigheter respekteras. Den 16 maj överlämnades namnunderskrifter till migrationsminister Barbro Holmberg. Det som redan från början mer kallats ett uppror än ett upprop har visat på en folkopinion som inte kunnat negligeras. Det har fått tydliga politiska konsekvenser. I maj månad formulerade fem riksdagspartier en gemensam motion med kravet att i Påskuppropets anda låta de flyktingar som fått avslag, eller som länge väntat på asylbesked, få uppehålls- tillstånd i Sverige. Den 14 september beslutade riksdagen att säga nej till förslaget. Bara någon vecka senare togs dock ett beslut som innebar att flyktingar med avvisningsbeslut skulle få möjlighet att på nytt få sina fall prövade utifrån nya regler som lägger större vikt vid humanitet, situationen i hemlandet samt barns sociala situation, vistelsetid i och anknytning till Sverige. Överenskommelsen skulle gälla från och med den 7 november Men det fanns ännu frågetecken kring uppgörelsen och hur den politiska intentionen skulle komma att hanteras av ansvariga myndigheter. Den 30 september gjorde Svenska kyrkans biskopar och Kyrkostyrelsen ett gemensamt uttalande där man krävde att inga flyktingar skulle utvisas under tiden fram till den 7 november. Bland annat vände de sig emot att Migrationsverket och Polisen på ett stötande sätt utnyttjade tiden innan överenskommelsen skulle träda i kraft. I enlighet med en tillfällig lag som började gälla den 15 november fattades dock många positiva beslut, framförallt vad gäller barnfamiljer med lång vistelsetid i Sverige. Detta är också en kyrkohistoriskt viktig händelse att ett kyrkligt initiativ och opinionsbildning lett till riksdagsbeslut. Arbetet gav ett resultat som gjorde skillnad, även om amnestin inte blev så omfattande som först krävts. 11

14 svenska kyrkan 2005 den lokala och regionala verksamheten sköttes av 837 valnämnder och ett trettiotal valhandläggare runt om i landet. Valdeltagandet vid kyrkovalet slutade på 12 procent, vilket innebär att medlemmar deltog i valet. Redan på valdagens kväll kunde de första preliminära resultaten avläsas på kyrkovalets webbplats. Detta tack vare ett webbaserat system där stiften själva registrerade de siffror som rapporterades från vallokalerna. En överenskommelse fanns om att prioritera rapporteringen av det preliminära resultatet av kyrkomötesvalet. En timme före midnatt hade 85 procent av resultatet för kyrkomötesvalet inrapporterats. Då presenterades en första mandatfördelning. Av de 15 nomineringsgrupper som ställde upp i valet till Kyrkomötet fick 14 minst ett mandat. Tre av de grupperna var nya: Frimodig kyrka, Miljöpartister i Svenska kyrkan och SPI Senior- partiet. Totalt, i hela landet, ställde nomineringsgrupper upp. Av dessa var 364 nya för kyrkovalet En telefonundersökning genomfördes dagarna efter kyrkovalet. Av den kan bland annat följande utläsas: År 2001 röstade en större andel åringar än åringar. I 2005 års kyrkoval var relationen i stället den omvända. Bland dem som röstade kände 67 procent någon som ställde upp i valet. 72,5 procent av dem som röstade 2005 röstade också Motiven för deltagande i kyrkovalet 2005 var flera. Det viktigaste var att värna demokratiska rättigheter, därefter kom motivet att förhindra främlingsfientliga krafter att få inflytande i Svenska kyrkan. Det starkaste motivet för att inte rösta var att man inte kände sig insatt, och det svagaste var att man inte kände till att det var kyrkoval. 12

15 svenska kyrkan 2005 i slutet av augusti sjösattes en stor informationssatsning som utarbetats i ett samarbete mellan Svenska kyrkan på nationell nivå, en reklambyrå, en referensgrupp med informatörer från olika delar av landet och stiftsinformatörerna. Svenska kyrkan tillhandahöll också en verktygslåda med material som församlingar, samfälligheter och stift erbjöds att använda. Därmed fick satsningen en bredare spridning, Svenska kyrkan blev synlig på ett likartat sätt över hela landet och en tydlighet i kommunikationen skapades. Informationssatsningen hade två delar. Den första var ett frågeformulär med rubriken Hälsokontroll för själen. Formen, frågeformuläret, kunde många känna igen från veckopress. Här fylldes den med ett helt annat innehåll. Man ville sätta fokus på det inre, på själen, och väcka insikten om vad Svenska kyrkan är och gör. Del två av informationssatsningen, med rubriken Var ska Svenska kyrkan lägga kraften?, syftade till att informera om att det var kyrkoval och samtidigt visa på Svenska kyrkans bredd och mångsidighet och medlemmens möjlighet att påverka. Svenska kyrkan ville visa sitt intresse för medlemmarnas åsikter. En demokratisk kyrka är beroende av människors engagemang. Dessutom är resurserna inte oändliga. Var ska fokus läggas i framtiden? Ett röstkort skickades till alla röstberättigade medlemmar, cirka 5,8 miljoner. Intresset för kyrkovalet var stort i media, med särskilt många artiklar och insändare i lokala dagstidningar över hela landet. Målet med informationsinsatserna var att 80 procent av de röstberättigade skulle känna till att det hölls kyrkoval. De undersökningar och utvärderingar som gjorts visar att målet har uppfyllts. Bland personer äldre än 57 år var kännedomen 93 procent. I åldersgruppen år var kännedomen 55 procent. Dessutom hade 69 procent av det totala antalet röstberättigade sett eller hört information om Svenska kyrkan veckorna innan valet. Ianspråk tagen rekrytering i Svenska kyrkan Svenska kyrkans rekryteringsprojekt har nu, efter tre års arbete, lämnat sin rapport I anspråk tagen rekrytering i Svenska kyrkan. Projektet, som behandlar rekrytering till utbildning och tjänst i Svenska kyrkan, har resulterat i förslag riktade till alla kyrkans nivåer, till exempel: Prioritera arbetet med barn och unga och utse Årets ungdomsförsamling. Starta ett forskningsprojekt om hur barn lär känna kristen tro. Skapa bättre utbildning/fortbildning och stöd till chefer. Tydliggör församlingarnas rekryteringsansvar. Två områden framhålls som särskilt betydelsefulla och grundläggande för en framgångsrik rekrytering: det kontinuerliga arbetet med barn och unga och med att skapa en god arbetsmiljö. Nu ska rapportens förslag konkretiseras i rekryteringsarbete i församling, stift och på nationell nivå. Som ett första steg hålls konferensen Rekrytering, lämplighet, ledarskap hösten

16 svenska kyrkan 2005 jordbävningar, stormar, orkaner, olyckor ett år fyllt av katastrofer, både på nära håll och långt borta. Mitt i människors kaos har Svenska kyrkan haft betydelse för anhöriga och överlevande både i Thailand och i Sverige efter flodvågskatastrofen annandag jul 2004, efter stormen Gudrun som drog fram över södra Sverige i början av januari 2005 och i katastrofer som drabbat människor i andra länder. Svenska kyrkan har beredskap för att hantera kriser. Kyrkan har orden, riterna och traditionerna. Där finns erfarenheter av att lyssna, stödja och försöka visa på hopp, mitt i kaos, smärta och sorg. Arbetet under året har tydligt visat på förbönens kraft och samtalets betydelse. Kyrkan ska finnas bland människor och tillsammans med dem på vägen genom det svåra. under året har närmare 80 präster och diakoner avlöst varandra för att tillsammans med Räddningsverket, Röda Korset, Polisen och UD, i en kollektiv insats, ge stöd till anhöriga och överlevande efter tsunamin. Närmare 330 resor för anhöriga genomfördes Svenska kyrkan och/ eller Röda Korset var med på cirka 250 av dem. För många har resan varit ett sätt att bearbeta sorgen och ta några steg framåt. Den medföljande personalen har hjälpt de anhöriga att hitta platser, man har gått med, lyssnat på berättelser och hållit andakter. De som själva upplevde vågen har ofta velat göra om resan de gjorde då från stranden eller hotellet, till sjukhus, tempel och uppsamlingsplatser för de avlidna. Resan har kunnat räta ut en del frågetecken och anhörigstödjarna har kunnat bidra med sin erfarenhet av situationen. Alla hemfärdsceremonier för de avlidna svenskar som identifierats har letts av en präst. I samband med årsdagen förstärktes kyrkans personal i Thailand, ett tiotal medarbetare från Svenska kyrkan fanns på plats som anhörigstödjare. Det hölls en svensk minnesceremoni och en tv-sänd aftonbön på kvällen. Det goda samarbetet mellan de olika organisationerna, och de många positiva kontakterna med anhöriga och överlevande, är det som burit under året. 14

17 svenska kyrkan 2005 svenska kyrkan inbjöds i ett tidigt skede att delta i utformningen av den ritual man mötte de hemkomna avlidna med. Utifrån ledorden värdighet och respekt utformades, i samarbete mellan kyrka, polis och försvar, en sammanhållen rit. Omkring femton präster och sju diakoner tjänstgjorde vid 64 tillfällen för att ta emot de döda och deras mer än anhöriga. Svenska kyrkan var närvarande och fick dela något av den utsatthet och sårbarhet som människor upplever i en katastrof. För personalen på Ärna har platsen där kistorna stått uppställda i halvcirkel blivit helig mark. De anhöriga har ofta upplevt det som en befrielse att få hem sina döda. Ovissheten är svårare att leva med än någonting annat. De anhöriga har fått vara vid kistorna så länge de själva önskat det. Ingen har skyndat på mottagandet av de avlidna. På så sätt har de som arbetat på Ärna också lärt sig att ge rum åt sin egen sorg. under 2005 fokuserades Svenska kyrkans katastrofinsatser framförallt på två stora händelser, tsunamin i Sydostasien och jordbävningen i Pakistan. Händelserna engagerade många människor i Sverige. Omtanken om våra medmänniskor visade sig inte minst i insamlingsresultatet. Arbetet i de tsunamidrabbade länderna ändrade under året fokus från akuta katastrofinsatser till ett omfattande återuppbyggnadsarbete. Allt från bostäder till hela samhällen ska byggas upp på nytt. I Pakistan förlorade över 3,5 miljoner människor sina hem i början av oktober och har fört en lång kamp mot vintern. Svenska kyrkans stöd har bland annat gjort att familjer fått hjälppaket som innehåller material för att upprätta provisoriskt boende i tält, matpaket samt byggnadsmaterial för återuppbyggnad av skadade hus. Behoven i de båda områdena är enorma, men det finns andra, bortglömda, katastrofer runt om i världen som inte fått samma uppmärksamhet. Ett exempel är Kongo, där över fyra miljoner människor har dött i inbördeskriget sedan Det är viktigt att Svenska kyrkan engagerar sig även i dessa undanskymda katastrofer. För tio år sedan bildades kyrkornas internationella katastrofallians, Action by Churches Together (ACT), för bättre samordning av humanitära insatser. Alliansen består av 126 kyrkor och organisationer. Lutherhjälpens direktor Christer Åkesson är nu organisationens ordförande. ACT arbetar för att rädda liv och stödja samhällen som drabbats av katastrofer världen över. Organisationen uppstod efter det folkmord världen bevittnade i Rwanda 1994, där över människor förlorade livet. Kyrkorna i Rwanda var aktiva i katastrofarbetet, men utan samordning blev arbetet ineffektivt. ACT skiljer sig från många andra aktörer genom att verka genom de lokala medlemskyrkorna. ACT finns på plats genom den lokala partnern redan innan en katastrof har inträffat. Det gör det enklare att uppskatta behoven, både under den första akuta fasen och i ett längre perspektiv. Det långsiktiga tänkandet är naturligt då den lokala partnern finns kvar även när katastrofarbetet avslutats. 15

18 svenska kyrkan 2005 kyrkan, med sitt nätverk och sin lokala förankring, var en naturlig aktör efter stormen. Församlingshemmen blev värmestugor och mötesplatser dit människor kunde komma för att duscha, tvätta, koka kaffe och prata. Många drabbade tog tacksamt emot besök och telefonsamtal. Kyrkan kunde också stödja människor genom förbön. Där kunde ångest och oro lyftas fram, och det kändes bra för många att veta att någon bad för dem. Kontakterna med människor skapade tillit som i sin tur kunde leda till hopp. Även om det mesta av den stormfällda skogen när detta skrivs är omhändertagen, finns det ett år efter stormen fortfarande människor som är handlingsförlamade. Dessa har kyrkan en särskild omsorg om. Andra drabbade har redan återfått framtidstro och kan konstatera att de klarat av en svår situation. Harald Thuresson, diakon i Åseda och Nottebäcks församlingar, hade mycket uppsökande verksamhet de första månaderna efter stormen. Församlingens besöksgrupp blev självklart involverad. Kyrkan har en plats i samhället. Vi kan vara frimodiga. Diakoni är att med kristna förtecken våga möta vardagens bekymmer, säger han. 16

19 svenska kyrkan 2005 eu:s handel med socker är hårt reglerad. Det innebär bland annat att EU:s sockerbönder garanteras ett högt pris, samtidigt som importen begränsas med hjälp av höga tullar. Detta står i strid med världshandelsorganisationen WTO:s frihandelssträvanden, varför EU-kommissionen inlett ett reformarbete. Ska denna reform gynna fattiga sockerproducerande länder bör målet vara att stoppa sockerexporten och öppna EU för import av socker från de fattigaste länderna. Det anser Svenska kyrkan, som i april överlämnade en rapport med dessa slutsatser till Sveriges jordbruksminister. Samtidigt lanserades ett pedagogiskt material för att öka engagemanget för en sockerreform. Många människor skickade vykort och e-post till EU:s jordbrukskommissionär. Men det senaste reformförslaget gynnar främst EU:s bönder. Svenska kyrkan arbetar för att en bred reform av EU:s jordbrukspolitik ska genomföras på sikt. Som ett led i detta arbete har samtal förts med Lantbrukarnas Riksförbund och Svenska Naturskyddsföreningen. En insikt från samtalen i denna så kallade trialog är att EU skulle kunna bedriva en jordbrukspolitik som gynnar miljö och bönder i både syd och nord. Organisationerna menar bland annat att handeln med jordbruksprodukter skiljer sig från annan handel, eftersom stora befolkningsgrupper i u-länder inte har någon alternativ försörjning. Marknadskrafterna bör därför inte få styra ensamma. Länder i både syd och nord bör också ha rätt att ge stöd till det inhemska jordbruket. Istället för produktionsersättning skulle EU:s bönder kunna få någon form av miljöersättning som inte leder till dagens överproduktion som ofta dumpas i fattiga länder. Samtidigt bör u-ländernas export till EU underlättas. Svenska kyrkan vill uppmuntra och underlätta för församlingar att välja rättvisemärkta varor. Till deras hjälp finns en Verktygslåda för rättvisemärkt att ladda ner från internet (se adresser nedan). Under hösten 2005 användes verktygslådan inom projekt i Växjö, Härnösands och Luleå stift där lokala resurspersoner utbildades. Liknande projekt startar 2006 i ytterligare fem stift. Rättvisemärkningen garanterar att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför. De får därmed bättre möjligheter att försörja sina familjer. I priset för rättvisemärkta varor ingår också kostnaden för en rättvisepremie som går till investeringar i arbetarnas närmiljö, exempelvis förbättrad sjukvård, utbildning eller vattenförsörjning. Rättvisemärkt består av en förening med 20 medlemsorganisationer samt ett aktiebolag. Svenska kyrkan är en av medlemsorganisationerna och äger bolaget tillsammans med LO. Till hundraårsminnet av Dag Hammarskjölds födelse gav Svenska kyrkan ut boken Vägen valde dig. Där möts två livsvandrare Dag Hammarskjöld och KG Hammar på en inre resa om trons villkor i livet. I boken kan man bland annat läsa ärkebiskopens meditationer kring sju av Hammarskjölds»vägmärken«det andliga arv han lämnade efter sig. Boken delades ut som gåva i vägkyrkor över hela landet.»det är min förhoppning att du genom detta själv ska gå till Vägmärken och finna din egen väg genom dem, kanske för att så småningom upptäcka att det var Vägen som valde dig«, skriver KG Hammar i förordet. 17

20 svenska kyrkan 2005 kyrka och tro hör samman med kultur. Svenska kyrkan förvaltar och levandegör landets kanske mest omfattande och betydande samlade kulturskatter. Det kan räcka att nämna dels kyrkobyggnader, kyrkorum och kyrkokonst, dels kyrkomusik, gärna uppfattad i mycket vid bemärkelse. Kyrkans kulturliv är inte begränsat till kyrkans rum utan ska också främja dialog och fördjupning i det allmänna kulturlivet. Det förutsätter att kyrkans medarbetare har nära kontakt med kulturarbetare och kulturinstitutioner och innebär arbete med bland annat konstnärliga uttrycksformer, journalistik, kulturteologi och kulturpolitik. Kyrkobyggnaden är för många människor symbol för hembygden och gemenskapen med tidigare generationer. Den är också heligt rum med plats för egna tankar och det rum där man i gemenskap får ta emot befrielse och upprättelse. Därför har Svenska kyrkan under året på flera sätt arbetat med frågor som gäller kyrkobyggnader och kyrkoinventarier. Det har skett tillsammans med stiftens och samhällets antikvariska och byggnadstekniska experter. Den nationella nivån administrerar den statliga kyrkoantikvariska ersättningen, ett stöd för finansieringen av församlingarnas antikvariska merkostnader. Jag är leopardpojkens dotter är titeln på författaren Johanna Nilssons roman om sin pappas uppväxt som missionärsbarn i Kongo. Johanna var en av Svenska kyrkans 14 kulturstipendiater Svenska kyrkan delar ut stipendier till projekt som på olika sätt tar upp existentiella frågor. Inte mindre än 296 ansökningar togs emot och sammanlagt kronor delades ut. Syftet med stipendierna är att uppmuntra och inspirera till ett utbyte mellan Svenska kyrkan och kulturutövare i ett gemensamt, nyskapande arbete kring livsfrågor, kristen trostolkning och centrala religiösa motiv. Bland övriga stipendiater fanns fotograf, skulptör, bildkonstnär, präst, journalist, dramatiker och kompositör. Prisutdelningen skedde i samband med öppnandet av Kyrkomötet. Under rubriken Se människan arrangerar Svenska kyrkan sedan några år seminarier och scenprogram på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Detta sker i samarbete med en rad olika förlag och institutioner. Temat 2005 var Skuld och ansvar. Hur lär man sig att skilja mellan falsk och äkta skuld? Mellan det man kan påverka i sitt liv och sådant som ingen kan rå över? Och var kommer egentligen Gud in i bilden? Det är några av de frågeställningar som var aktuella. Bland de medverkande fanns KG Hammar, Torgny Lindgren, Cecilia Uddén, Agneta Pleijel, PC Jersild, Nalin Pekgul, Morgan Johansson, Majgull Axelsson och Kerstin Ekman. Lutherhjälpen ansvarade tillsammans med andra organisationer för Internationella torget, där utställningar, föredrag och personliga möten berättade om biståndsarbete och möjligheter till engagemang. 18

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut de kommande fyra åren? Det

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater

Din röst spelar roll! Använd ditt röstkort. Vem kan du rösta på? Personrösta på tre kandidater Din röst spelar roll! Söndagen den 20 september 2009 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut i kyrkan de kommande fyra åren? Det handlar både om

Läs mer

1. Öppen och fördomsfri kyrka

1. Öppen och fördomsfri kyrka Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK är ett nätverk som samlar liberaler engagerade i Svenska kyrkan. Vi m öjliggör för alla liberaler oavsett partipolitisk tillhörighet att vara förtroendevalda i Svenska

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Innehållsförteckning Förord 3 1. Kyrkorna tillsammans på universitet och högskola 5 2. Vision

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA!

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA 16:E SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 1 LEDARMATERIAL RIKSKOLLEKT SEXTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 Låt

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Kollegiala hälsningar Marita Brodin Kyrkovalets informatör

Kollegiala hälsningar Marita Brodin Kyrkovalets informatör göra utskick riktade till den här viktiga gruppen. Låt oss göra det, låt oss bygga den här kontaktvägen! Exakt hur man gör den här registreringen kommer anvisningar om i ett utskick riktat till ansvarig

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Studiehandledning och lokal plan för Svenska kyrkans grundkurs

Studiehandledning och lokal plan för Svenska kyrkans grundkurs Studiehandledning och lokal plan för Svenska kyrkans grundkurs Detta är den ram som kyrkomötet har beslutat: Svenska kyrkans grundkurs skall dels ge kännedom om Svenska kyrkans tro och liv åt dem som förbereder

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen

...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen ...till jordens yttersta gräns. Pingstkyrkan Kungsbacka i världen Jesus sa; Gå ut i hela världen och gör alla folk till lärjungar. Det är vad ordet mission innebär. Ingen församling kan göra detta själv,

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

De tre fokusområdena blir synliga under våren

De tre fokusområdena blir synliga under våren De tre fokusområdena blir synliga under våren I början av det nya året kommer här en hälsning med ny information från de tre fokusområdena Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Den handlar om det

Läs mer

Bibelstudiet: Att dela för livets skull

Bibelstudiet: Att dela för livets skull studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Att dela för livets skull Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas

Läs mer

Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet 1)

Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet 1) Blankett 5 Anmälan av kandidater vid kyrkliga val kyrkomötet 1) Upplysningar om anmälan av kandidater finns på sidan 7. Blanketten ska skickas till respektive stiftsstyrelse, se sidan 8 för adress. Var

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING

BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING BEGRAVNINGSPASTORAL för TYRESÖ FÖRSAMLING Svenska kyrkan vill finnas som stöd och hjälp vid de viktiga ibland svåra situationer som livet ställer oss inför. Svenska kyrkan vill vara en trygghet i glädje

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Vill du bli diakon, missionär eller pastor?

Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare i

Läs mer

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling reviderad april 2012 1 2 Handlingsplan för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling Mikaelskyrkan vill vara en kyrka som människor

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Den 11 mars möttes nära 130 personer i Eslövs medborgarhus för att under en dag fokusera på hur samverkan kan vara ett

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete

Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete Verbum Första upplagan, tredje tryckningen 2008 Svenska Kyrkan och Verbum Förlag Omslag och grafisk form:

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Effektrapport Frii 2013

Effektrapport Frii 2013 Effektrapport Frii 2013 P A G E 1 of (5) D A T E 30/09/2014 A U T H O R Krister Adolfsson 1. Vad vill er organisation uppnå? Diakonia är en biståndsorganisation grundad i kristna värderingar som samarbetar

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS MEDIA (UKJK-M)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS MEDIA (UKJK-M) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 29 september 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK-M är en kristen Media Organisation, är

Läs mer

Sisters Internationals Lokalgrupper

Sisters Internationals Lokalgrupper Sisters Internationals Lokalgrupper INNEHÅLL Verksamhetsbeskrivning av Sisters International Sverige sid 2 Riktlinjer för Sisters Internationals Lokalgrupper sid 3 Bildandet av en Lokalgrupp sid 7 Ekonomi

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av icke kyrkotillhöriga barn

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av icke kyrkotillhöriga barn Datum Diarienr 2014-01-23 1842-2013 Kyrkostyrelsen Svenska kyrkan 751 70 Uppsala Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) registrering av icke kyrkotillhöriga barn Datainspektionens beslut

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Församlingsbladet. Hyssnas vårfest för alla över 80 år! Sätila Hyssna. Juli - Sept 2013. Fotograf Bengt Andersson

Församlingsbladet. Hyssnas vårfest för alla över 80 år! Sätila Hyssna. Juli - Sept 2013. Fotograf Bengt Andersson Församlingsbladet Sätila Hyssna Juli - Sept 2013 Hyssnas vårfest för alla över 80 år! Fotograf Bengt Andersson Ni som förut var långt borta har nu kommit nära Gemenskap är något av det mest grundläggande

Läs mer

Lathund fö r kömmunikatiön kring kampanjen ACT nöw för climate justice.

Lathund fö r kömmunikatiön kring kampanjen ACT nöw för climate justice. Lathund fö r kömmunikatiön kring kampanjen ACT nöw för climate justice. Innehållsförteckning Syfte och mål med kampanjen: 2 Hur: 2 Press: 3 Kampanjens grafiska profil 4 Bilder: 4 Webbplats: 5 Sociala medier:

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Sveriges Kristna Råd 2007 Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Vår kristna tro har präglats av exilens och flyktingskapets erfarenheter. Jesus

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 01 oktober 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK- KO är en kristen Kvinnoorganisation, är

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION 2006 FÖR LINKÖPINGS BERGA FÖRSAMLING LINKÖPINGS STIFT

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION 2006 FÖR LINKÖPINGS BERGA FÖRSAMLING LINKÖPINGS STIFT Linköpings Berga församling FÖRSAMLINGSINSTRUKTION 2006 FÖR LINKÖPINGS BERGA FÖRSAMLING LINKÖPINGS STIFT Godkänd av Linköpings Berga kyrkoråd och kyrkoherde Anders Arin 2006-12-06 DISPOSITION OCH STRUKTUR

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling.

Begravning. Vi vill med den här foldern berätta om begravning i Skellefteå landsförsamling. Begravning När en människa som står oss nära dör, drabbas vi av många blandade känslor. Men oavsett vad vi känner är det viktigt att få ta avsked på ett sätt som är rätt både för den döda och för oss efterlevande.

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer