Barnavårdsutredning före BBIC

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnavårdsutredning före BBIC"

Transkript

1 FoU-rapport Barnavårdsutredning före BBIC - en aktstudie om barns ställning i barnavårdsutredningar före BBIC Sofia Enell FoU-rapport 2008:2 IFO Individ- och familjeomsorg

2 Förord Införandet av verksamhetssystemet Barns behov i centrum (BBIC) är bland annat ett resultat av den kritik som riktats mot socialtjänstens svårigheter att göra barn delaktiga i barnavårdsutredningar. Föreliggande studies resultat visar att barns inlärning/utbildning och familjesituation ofta utreds, men också att ovannämnd kritik är befogad. Den visar vidare på behov av ökad kvalitet och transparens i bedömningar av barns behov i barnavårdsutredningar. Studien ger viktiga indikationer på möjliga förbättringsområden och införandet av BBIC ger en förhoppning om att tydliga förbättringar kan uppnås för att barns ställning ska stärkas i barnavårdsutredningar. Svårigheter som begränsade resurser och hög personalomsättning gör att vi måste ha rimliga förhoppningar om vilka förändringar som skett under en förhållandevis kort tid sedan BBIC började användas som verksamhetssystem. Dessa svårigheter kan kanske delvis ha neutraliserats av den entusiasm, vilja och hårda arbete som kännetecknat införandet av BBIC i Jönköpings län. En kommande uppföljningsstudie kommer att undersöka vilka förbättringar som skett sedan BBIC infördes som verksamhetssystem. Många personer har varit delaktiga i studiens genomförande och ett stort tack riktas till deltagande kommuners chefer och personal för olika insatser som möjliggjort studiens genomförande. Ett tack går också till Annika Wetterlund för korrekturläsning och språkliga kommentarer. Rapportens författare Sofia Enell och vetenskapliga handledare Bodil Rasmusson tackas för en intressant och tänkvärd rapport jag ser fram emot att läsa er uppföljningsstudie. Avslutningsvis går ett stort tack till Allmänna Barnhuset som genom ekonomiskt stöd möjliggjort studiens genomförande! Jönköping november 2008 Thorbjörn Ahlgren FoU-ledare Luppen kunskapscentrum 1

3 Sammanfattning Denna studie har genomförts utifrån syftet att beskriva utgångsläget för barnavårdsutredningar i några kommuner inför implementeringen av verksamhetssystemet Barns behov i centrum (BBIC). En planerad efterstudie kommer att genomföras våren 2009 med utredningar genomförda utifrån BBIC. Då BBIC avser att sätta barn och unga i centrum genom återgivning av barnets åsikter och ökad delaktighet samt vara stöd för handläggning och dokumentation förväntas dessa aspekter förbättras genom införandet av BBIC. Fyra kommuner i Jönköpings län ingår i studien. Totalt har 40 utredningar avslutade under januarimars 2006 som avser barn i åldern 0-12 år studerats. Studien innehåller en kvantitativ och en kvalitativ delstudie. Grundprinciperna i BBIC samt barnperspektiv och utvecklingsekologisk teori har varit teoretiska utgångspunkter i studien. Resultatet av studien visar att barnets ställning i de studerade utredningarna kan anses vara svag utifrån att de flesta barnen inte hade kontaktats genom samtal eller observation i utredningarna (16 av 40 har kontaktats) och få utredningar hade redogjort för barnets åsikter om sina förhållanden (8 av 15) eller fortsatt planering (3 av 8). I de utredningar där samtal har genomförts finns tendenser att beskrivningar av barnens behovsområden och deras delaktighet och möjlighet till en subjektsyn och responsiv förståelse i bedömningen ökar. Barnens behovsområden, föräldraförmågorna och faktorer i familj och miljö har överlag utretts i låg utsträckning i de studerade utredningarna. De områden som utredningarna hade utrett var barnens inlärning/utbildning, vilket kan bero på att förskola eller skola ofta var referenter i utredningarna, samt familjens bakgrund och situation och familjenätverket. Utredningarna innehåller uppgifter som antyder att socialsekreterare söker efter förklaringar i barnets omgivning och inte faktorer som hänvisas till individerna. Utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv hämtade utredningarna information från både barnets mikronivå och exonivå, men interaktionen mellan och inom de olika miljöerna (mesonivån) återgavs sällan. I bedömningarna framkom några tendenser som att barnen beskrevs kortfattat och med ord som glada, harmoniska och pigga utan att det angavs av vem, när eller på vilket sätt barnen uppfattades på detta sätt. Utredarna tenderar hamna i schabloner och allmänna föreställningar när barnens uttryckssätt ska tolkas. Andra tendenser var att syskon bedöms tillsammans och gemensamt i bedömningarna, att socialsekreteraren använder sig av allmänna termer för barns behov och inte det enskilda barnets behov samt att det är föräldrarnas behov av stöd som motiverar insatser. Få bedömningar återgav vad barnen själva ansåg och hur de såg på en eventuellt planerad insats. Någon enstaka utredning hänvisade till principen om barnets bästa och barnens situation analyserades ofta med implicita hänvisningar till kunskap om barn men ytterst sällan i kombination med vad barnen själva ansåg. Uppgifter om vilka risker och konsekvenser situationen leder till för det enskilda barnet lämnades oftast obesvarade. Att socialsekreterarna tenderar att använda allmänna termer om barns utveckling medför att det enskilda barnets problem och karaktäristika inte framträder. Denna otydlighet tyder på svårigheter att formulera och beskriva konkreta risker och konsekvenser för det aktuella barnet i utredningen. Överlag innehåller bedömningarna en objektsyn och en representativ förståelse och detta främst utifrån att beskrivningar av barnet saknas, är kortfattade, är allmänna eller görs tillsammans med syskon. Av bedömningarna har fyra stycken ansetts ha en tydlig subjektsyn och responsiv förståelse. I dessa bedömningar framkommer hur barnet uppfattar sin situation samtidigt som handläggaren tolkar och bedömer barnets behov både utifrån kunskap om barns utveckling och barnets egen upplevelse. 2

4 Avslutningsvis diskuterar författaren sina resultat och konstaterar att resultatet är förväntat utifrån vad tidigare forskning visat angående barnperspektiv i barnavårdsutredningar. Barnets ställning i dokumentationen är svag och det är angeläget att socialsekreterare ges möjlighet att diskutera innebörden av det barnperspektiv som återges i konventionen om barnets rättigheter. För att utredningarna ska utgå från barnets bästa och öka deras delaktighet betonar författaren en prioritering av dokumentationen, tydliga mål och frågeställningar i utredningarna samt under utredningsprocessen möjlighet till kritisk analys och reflektion. Viktiga konklusioner av studien är att: Utifrån utvecklingsekologisk teori är barnets upplevelse det centrala då det är genom den som barnets utveckling sker. För att utveckla barnperspektivet i utredningarna är det därför av vikt att se barnet i olika mikromiljöer och utreda barnets aktiviteter, roller och relationer i dessa. Vidare är det de faktorer som direkt eller indirekt påverkar barnet utifrån utvecklingsekologisk teori som är av intresse i en barnavårdsutredning. Riskanalyser som gjorts under utredningen behöver redovisas för att bli tillgängliga för barnet, föräldrar och vid eventuell återaktualisering även för nya handläggare. Detta för att ge förutsättningar för att barnets behov ska kunna tillgodoses. Delaktighet med barn och familj bygger på deras möjlighet att delta, lämna information, få sina åsikter hörda och respekterade samt deras tillgång till analyser och bedömningar som görs i utredningen. Tydliga mål och tydliga frågeställningar i utredningar ger bättre förutsättningar för ökad delaktighet. Barnets specifika behov och intressen behöver redovisas för att utredaren ska kunna inta en subjektsyn på barnet och för att barnets bästa ska kunna bedömas. 3

5 Innehåll 1. Inledning Studiens syfte Disposition Bakgrund BBIC:s historia Att utreda utifrån BBIC Aktuell lagstiftning och dess tillämpning Barnperspektiv Tidigare forskning Forskning om barnavårdsutredningar Metod Urval Delstudie 1 - kvantitativ aktstudie Delstudie 2 - kvalitativ aktstudie Etiska överväganden Aktmaterial som empiriskt underlag i forskning Studiens begränsningar Teoretiska utgångspunkter BBIC:s grundprinciper Barnperspektiv i utredningar Utvecklingsekologisk teori Resultatredovisning Delstudie 1 - kvantitativ aktstudie Sammanfattning av den kvantitativa aktstudien Delstudie 2 - kvalitativ aktstudie Sammanfattning av den kvalitativa aktstudien Slutsatser och analys Barnperspektiv i utredningarna Utvecklingsekologiska perspektiv Beskrivningar av barnen Inslag av analys Bedömningar utifrån barnets bästa Diskussion Utredningarnas barnperspektiv Synen på dokumentation inom socialt arbete Att bedöma barns behov och barns bästa Referenser Bilaga Bilaga

6 Figurer och tabeller Figur 1 Triangeln... 8 Figur 2 Bedömningar utifrån behov av stöd eller skydd Tabell 1 Antalet utredningar utifrån kommun, ålder och kön Tabell 2 Beslut utifrån barnens ålder Tabell 3 Beviljade insatser och förekomst av vårdplaner och genomförandeplaner Diagram 1 Antal samtal/observationer med barn och vårdnadshavare utifrån barnens ålder..28 Diagram 2 Utredning av barnets behovsområden, antal utredningar Diagram 3 Barnens behovsområden utifrån samtal/observationer (i procent) Diagram 4 Förhållandet mellan antal utredningar, samtal med barn och barns åsikter Diagram 5 Utredning av föräldraförmågor, antal utredningar Diagram 6 Utredning av faktorer i familj och miljö, antal utredningar

7 1. Inledning I de fall när ett barn skadas fysiskt eller psykiskt utan skydd från sina föräldrar eller omsorgsgivare har samhället tagit på sig ansvaret att stödja och, om nödvändigt, skydda barnet från en ogynnsam utveckling och uppväxt. I Sverige vilar detta ansvar på varje enskild kommun och under socialtjänsten eller motsvarande verksamhet. Sedan en tid tillbaka har de utredningar som avgör ett uppmärksammat barns behov av stöd eller skydd kritiserats på flera områden. Handläggningen för barn som misstänks fara illa har ansetts ha brister i dokumentationen, att insatser för barn inte har följts upp i tillräcklig omfattning och brister i att ta till vara på barnens berättelser och åsikter. Socialstyrelsens projekt Dartington och Barns behov i centrum (BBIC) har haft som avsikt att förbättra utredningsarbetet och uppföljningar av barn inom den sociala barnavården och målet att förändra barnavården nationellt. Med BBIC avsåg Socialstyrelsen att skapa ett nationellt enhetligt och heltäckande system för utredning, planering och uppföljning inom social barnavård. En av de främsta intentionerna med detta system är att stärka barns ställning. Sedan 2006 har ett färdigt system för utredning, planering och uppföljning spridits av Socialstyrelsen, och socialarbetare har börjat utbilda sig i systemet och arbeta utifrån det. Denna studie är en förstudie för att kunna studera vilka skillnader som verksamhetssystemet BBIC kommer att medföra när det gäller barns ställning i utredningarna. Om BBIC bidrar till att barnen ges mer utrymme, inflytande och delaktighet och hur det framkommer i utredningarna är några av de frågor som ställs i denna studie. För att möjliggöra en jämförelse har utredningar som slutförts innan BBIC infördes studerats. Det är undersökningen av dessa utredningar som presenteras och redovisas i denna rapport. Barnperspektiv är ett begrepp som idag ofta används inom den sociala barnavården. Vad barnperspektivet innebär eller syftar till är kanske inte i alla sammanhang lika tydligt. Ibland verkar begreppet vara synonymt med att socialsekreterare har samtal med barn och redovisar det. För barn i åldern 0-12 år blir ansvaret och utmaningen större då barnen själva inte alltid kan uttrycka sig eller göra sin röst hörd. Att tillgodose de mindre barnens rättigheter att få uttrycka sin åsikt, bli lyssnad på och respekterad är en utmaning för den sociala barnavården. Hur denna utmaning antas och hanteras kommer förhoppningsvis denna och en uppföljande studie kunna belysa. Studien har genomförts i några kommuner i Jönköpings län. Under våren 2006 utbildades tolv av tretton kommuner i Jönköpings län av Socialstyrelsen i BBIC och bildade därmed det första regionala nätverket för BBIC. 1.1 Studiens syfte Syftet med denna rapport är att beskriva hur utgångsläget såg ut i några kommuner före implementeringen av BBIC. Utifrån tidigare studier finns kunskap om barnavårdsutredningar och vilka brister som framkommit. 1 Trots den befintliga kunskapen finns det ett behov av att studera arbetet med barnavårdsutredningar utifrån de aspekter som BBIC förväntas förändra och förbättra. Rasmusson skriver i sin utvärdering av barnavårdsutredningar på nya grunder att det blir meningsfullt att genomföra jämförande studier när ett färdigt system har introducerats. 2 1 (Socialstyrelsen, 2006a; Sundell, 2004; Sundell, Egelund, Andrée Löfholm, & Kaunitz, 2007). 2 (Rasmusson, 2004:87) 6

8 BBIC ska vara ett stöd för handläggning och dokumentation och stärka barns ställning i den sociala barnavården. Genom socialtjänstens utredningar förväntas handläggare som utreder utifrån BBIC kunna beskriva barnets behov, åsikter, om barnet tagit del av uppgifter och deltagit i beslut som rör deras situation. Genom att undersöka hur barnen framställs och på vilket sätt deras delaktighet framgår i utredningarna slutförda före BBIC kan de förväntningar som BBIC ger undersökas och jämföras i en uppföljningsstudie. Förstudiens frågeställningar kommer att besvaras genom en kvantitativ aktstudie - delstudie 1, och en kvalitativ aktstudie - delstudie 2. De frågeställningar som varit ledande för den kvantitativa aktstudien är: Vad dokumenteras i utredningarna med hänsyn till barnperspektivet (samtal med barn, beskrivning av barn utifrån behovsområdena, om barnets åsikter dokumenteras och vägs in i bedömning)? Vad dokumenteras i utredningarna med hänsyn till utvecklingsekologiskt perspektiv (vad som i barnets situation betonas i utredning och bedömning)? Vilka insatser föreslås i utredningarna? Utredningstidens längd? För att undersöka hur barnen beskrivs i utredningarna kommer utredningarnas bedömningar att studeras utifrån följande frågeställningar: Vilka spår av BBIC:s grundprinciper och sätt att utreda barn återfinns i utredningarnas bedömningar? Hur framställs barnen och barnens delaktighet i bedömningarna? På vilket sätt utgår bedömningarna från principen om barnets bästa? På vilket sätt analyseras barnets situation? 1.2 Disposition Rapporten inleds med en bakgrund där BBIC och aktuell lagstiftning för barnavårdsutredningar presenteras. I bakgrunden kommer även aktuell forskning att återges med fokus på barnperspektiv och barnavårdsutredningar. Efter bakgrunden följer en redogörelse för genomförandet av de två delstudierna. Metodernas brister och förtjänster redovisas samt etiska överväganden. Avsnittet efter metodredogörelsen innehåller de teoretiska utgångspunkter som studien utgår ifrån. Utvecklingsekologisk teori, barnperspektiv, subjekt- och objektsyn samt responsiv och representativ förståelse är de perspektiv som väglett både empiriinsamling och analys av resultat. Samtliga utgångspunkter kan återfinnas i BBIC:s grundprinciper. Resultatredovisningen består av två delar utifrån de två delstudierna. Den första delen är den kvantitativa aktstudien och den andra delen den kvalitativa aktstudien. Resultat från båda delstudierna kommer efter varje avsnitt att sammanfattas. Rapporten avslutas sedan med slutsatser och analys där frågeställningarna besvaras och analyseras utifrån de angivna perspektiven. I diskussionen lyfter författaren tankar och frågor som väckts av studiens resultat. 7

9 2. Bakgrund 2.1 BBIC:s historia Barns behov i centrum benämns hädanefter BBIC - har inspirerats av ett utvecklingsarbete i Storbritannien. 3 Department of Health i Storbritannien initierade ett forsknings- och utvecklingsarbete som visade på sju grundläggande behovsområden för barn. Utifrån dessa behovsområden utvecklades under 1990-talet Looking After Children System LACS - samt utredningssystemet Assessment Framework for Children in Need and their Families. I det senare skapades en triangel där en sida visar barnens behov, en sida föräldrarnas förmåga samt faktorer i familj och miljö i triangelns bas. Figur 1 Triangeln Triangeln används för informationsinsamling under utredningar eller uppföljning för barn i den sociala barnavården. Barnets situation ska bedömas utifrån de tre sidorna som alla påverkar barnets förutsättningar för utveckling. Barnens behovsområden ska inte uppfattas som helt separerade från varandra då de både samspelar och går in i varandra. De behöver också åldersanpassas då samtliga behovsområden inte är aktuella för alla åldrar. Detta gäller även föräldraförmågorna. I England togs triangeln och grundprinciperna emot positivt av socialarbetarna och integrerades i verksamheterna. Formulären upplevdes dock byråkratiska, omfattande och svåra att fylla i. 4 Brittiska utvärderingar har visat att en viktig faktor för att formulären skulle användas var socialarbetarnas egen förståelse och utbildning i systemet. 5 Resultaten visade även att föräldrar upplevde en högre grad av delaktighet men att barnen varit svårare att involvera. 6 En vidareutveckling av systemet implementerades 2003 i 3 (Socialstyrelsen, 2006b:27-31, 51-61) 4 (Rasmusson, 2004:47; Socialstyrelsen, 2008:31-32, 83) 5 (Cleaver, Walker, & Meadows, 2004; Ward & Rose, 2002) 6 (Cleaver et al., 2004: ) 8

10 England och Wales; The Integrated Children s System (ICS). 7 Även detta har utvärderats där flera av slutsatserna från de tidigare utvärderingarna angående socialarbetarnas inställning och användning av formulären återigen visar sig vara blandade Det finns möjligheter med systemet men en majoritet av socialarbetarna ansåg att systemet var alltför komplext och att det komplicerade socialarbetarens uppdrag. 8 Under 1990-talet valde Socialstyrelsen att pröva de brittiska systemen. 9 Dartingtonprojektet var först ut med att pröva LACS-formulären i fem kommuner. Erfarenheterna från projektet var bl.a. att fler och nya behov upptäcktes hos placerade barn; fysiska hälsoproblem, svårigheter i skolan och brister i kontakten med ursprungsfamiljen. Efter Dartingtonprojektet påbörjade Socialstyrelsen ett mer långsiktigt arbete med att utveckla och förbättra den sociala barnavården i Sverige. Det s.k. BBIC-projektet pågick i sju kommuner eller kommundelar under åren Intentionen med BBIC var och är att stärka barns ställning, öka samarbetet med barnet och dess nätverk, skapa systematik i socialtjänstens arbete samt underlätta dokumentation så att handläggning och insatser lättare kan följas upp och bidra till ökad rättssäkerhet. Projektet utvärderades under projekttiden. Resultatet från dessa kan sammanfattas med att BBIC ger ramar och struktur för att barn kan göras delaktiga och ha inflytande men att de vuxna som möter barnen förvaltar detta på olika sätt. 10 Både utvärderingar och Socialstyrelsens egna granskningar under projekttiden visade att formulären användes i mindre utsträckning än förväntat. 11 I studier har det kunnat konstateras att utredningar i BBIC får ett tydligare barnperspektiv och en mer allsidig informationsinsamling. Men BBIC leder även till ökad arbetsbelastning och ställer därmed krav på både organisation och resurser. Studierna har visat att BBIC innebär utmaningar när det ska integreras i organisationerna och socialsekreterarnas arbetssätt. Utmaningen ligger i att göra BBIC till något mer än formulär. 12 Socialstyrelsen skriver i sin slutrapport att den slutliga versionen av BBIC avviker från det brittiska systemet då det framkom stora skillnader mellan de båda ländernas lagar och praktik Att utreda utifrån BBIC Att utreda utifrån BBIC innebär ett förändrat sätt för socialsekreterare att genomföra utredningar jämfört med tidigare. 14 Fokus i utredningarna ligger på att få en beskrivning av barnets situation utifrån barnets behov och på vilket sätt de blir tillgodosedda av föräldrar eller andra personer i barnets miljö. Inom varje område ska barnets, vårdnadshavares och övrigas uppfattning återges samt socialtjänstens egna iakttagelser. Utredningen ska i möjligaste mån göras i samarbete med barnet och föräldrarna så att de görs delaktiga men också blir informerade under hela utredningsprocessen. I en utredningen ska såväl resurser som brister beskrivas som har identifierats hos familjen eller i omgivningen. Efter informationsinsamlingen i en utredning ska materialet analyseras och bedömas. 15 I BBIC skiljs analys från bedömning och innebär därmed olika moment i utredningen. En analys ska besvara den frågeställning som utredningen utgick ifrån. Ytterst handlar det om 7 (Socialstyrelsen, 2008:26-33) 8 (Department for children schools and families, 2008) 9 (Socialstyrelsen, 2008:33) 10 (Rasmusson, Hyvönen, & Mellberg, 2004:92) 11 (Rasmusson, 2004; Rasmusson et al., 2004; Socialstyrelsen, 2008:62-66) 12 (Cederborg, 2006:67; Nilsson & Burman, 2004:36ff; Rasmusson, 2004:83, 86) 13 (Socialstyrelsen, 2008:69) 14 (Socialstyrelsen, 2006b:49ff) 15 (Socialstyrelsen, 2006b:74-75) 9

11 barnets behov av skydd eller stöd från socialtjänsten. En viktig fråga att ta ställning till är om den information som samlats in är tillräcklig för att kunna avgöra om barnet har behov av skydd eller stöd och att göra en analys av vilka konsekvenser det blir för barnet om inte insatser ges. 16 En utrednings bedömning ska överväga om det finns behov hos barnet som kräver insatser från socialtjänsten för att de ska tillgodoses. I bedömning av insatser ska barnets bästa vara utgångspunkten och det ska det även framgå vilka intressen och önskemål som barnet har - alltså vad barnet prioriterar högst. 2.3 Aktuell lagstiftning och dess tillämpning Hur man utför barnavårdutredningar regleras ytterst av lagar och rekommendationer. De lagar som reglerar hur utredningar av barn som misstänks fara illa ska genomföras är främst socialtjänstlagen (SoL) och förvaltningslagen (FL). I kapitel 11 1 i socialtjänstlagen föreskrivs hur en utredning till skydd eller stöd för ett barn ska bedrivas. 17 I den hänvisade paragrafen står det att en utredning ska öppnas utan dröjsmål om det finns kännedom om något som kan innebära skäl för ingripanden till ett barns skydd eller stöd. När en utredning inleds av en sådan anledning ska de som berörs av utredningen få information. I en utredning är alltid det barn som berörs av utredningen en part men har endast processrätt från det att barnet fyllt 15 år. Detta innebär att socialnämnden måste ta ställning till om ett barn som är under 15 år ska informeras. För att få information om barnets situation har socialnämnden rätt att ta de kontakter som behövs men med reservationen att en utredning inte ska vara mer omfattande än vad som är motiverat utifrån omständigheterna för barnet. En utredning ska dessutom bedrivas skyndsamt och slutföras inom fyra månader från det att den öppnades. Det står vidare att en utredning ska leda till ett sakligt korrekt beslut, därmed ska ett tillräckligt informationsunderlag samlas in. I de utredningar som konstaterar att behov av insatser finns men där vårdnadshavare inte samtycker till insatserna ska det framgå varför utredningen avslutas utan insats. 18 I Socialstyrelsens handbok Barn och unga i socialtjänsten framgår att en utredningsplan bör upprättas till en utredning där det beskrivs hur utredningen är tänkt att genomföras. 19 Med en utredningsplan underlättas ett metodiskt tillvägagångssätt, att utredningstiden hålls och att kvaliteten i utredningarna förbättras. Den leder också till en tydlighet och öppenhet i förhållande till familjen. En utredningsplan bör enligt Socialstyrelsen göras tillsammans med vårdnadshavare och barn, på så sätt har också familjen möjlighet att föreslå kontakter som bör tas under utredningen. Socialstyrelsen skriver vidare i sin handbok att en utredning ska utgå från barnets situation och hans eller hennes behov och hur de ska tillgodoses. 20 För att handläggare ska kunna göra detta bör de träffa barnet både enskilt och tillsammans med vårdnadshavare. Vid samtal med barn är det viktigt att klargöra samtalets syfte då ett samtal med barn under en utredning kan ha olika syften. Att förklara syftet ger barnet information om vilket sammanhang som samtalet görs. Ett syfte kan vara att förklara sammanhanget för barnet och för att Samtalets syfte kan vara att informera barnet om vad som pågår och vad som ska hända, att få information från barnet om händelser, barnets upplevelser och åsikter om barnets situation eller för att planera och följa upp insatser. Socialstyrelsen betonar vikten av att barnet alltid får information om hur samtalet kommer att användas och dokumenteras, och om vad som 16 (Socialstyrelsen, 2006b:72-73) 17 Socialtjänstlagen 2001: (Socialstyrelsen, 2006a:25ff; 2006c:86ff) 19 (Socialstyrelsen, 2006a:53-54) 20 (Socialstyrelsen, 2006a:55-56) 10

12 ska hända efter samtalet. Om det är möjligt bör barnet få en återkoppling efter ett samtal för att barnet ska veta vad som hände sedan och för att undvika missförstånd. För att handläggare ska få samtala med barn i en utredning måste vårdnadshavare lämna samtycke. Att genomföra samtal utan vårdnadshavares samtycke kan sätta barnet i en lojalitetskonflikt. Det är därför angeläget att handläggare försöker få vårdnadshavarens samtycke och erbjuda vårdnadshavare att vara med vid samtalet om ett enskilt samtal med barnet inte accepteras. Utöver de juridiska kraven som delvis redovisats ovan finns det lite vägledning för vad en utredning ska innehålla, och den vägledning som ges kan uppfattas som tvetydig. 21 Detta leder till stora tolkningsmöjligheter för de enskilda kommunerna och handläggarna. Socialstyrelsen menar att uppgifter i en utredning bör inhämtas på ett strukturerat sätt och utifrån kunskap och beprövad erfarenhet. Ett sådant sätt är att använda verktyget BBIC Barnperspektiv Det har skett en förändring av hur vuxna och samhället ser på barn. Den syn vi idag har på barn - barn som individer med egna rättigheter - har kommit att bli rådande under senare delen av 1900-talet. 23 FN:s konvention om barnets rättigheter är ett resultat och ett dokument som manifesterar denna förändring. Konventionen innebär att alla beslut som rör barn ska beakta barnets bästa (art. 3). Barnet ska få möjlighet att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet och åsikterna ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad (art. 12). Vidare framkommer att barn genom konventionen har rätt till uppföljning och tillsyn (art. 25), till hälso- och sjukvård (art. 24) och till utbildning (art. 28). Sedan 1990 har Sverige ratificerat konventionen om barnets rättigheter och fört in vissa artiklar i existerande lagstiftning. 24 Detta innebär att utredningar som syftar till att se till barns behov av skydd eller stöd ska utgå från dessa principer. I socialtjänstlagen är principen om barnets bästa, barnets rätt att få komma till tals och få sin åsikt beaktad utifrån ålder och mognad, införda. 25 Principen om barns rätt att få komma till tals är underställd principen om barns bästa vilket innebär att bedömningar som rör barn ska grunda sig på vad som är bäst för barnet. Barnets inställning ska klargöras utan att barnet pressas på synpunkter. För att få lämna synpunkter anses inte barnets ålder vara avgörande, så snart barnet kan uttrycka en uppfattning ska det ges utrymme att göra det. När det gäller i vilken grad beslutsfattare ska väga in barnets åsikter påverkar barnets ålder och mognad (Sundell et al., 2007:35) 22 (Socialstyrelsen, 2006a:61) 23 (Rasmusson, 1994) 24 (Mattsson, 2006:22) 25 Sedan den 1 april 2008 har barns rätt att få komma till tals stärkts i Socialtjänstlagen och Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. 26 (Socialstyrelsen, 2006a:16-17) 11

13 3. Tidigare forskning I en inledning till antologin Barnets bästa, en antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering skriver Sandin och Halldén om hur strävandet efter barnets bästa funnits under hela 1900-talet. 27 Det förändrade perspektiv som kommit på senare år och som ifrågasätter den traditionella bilden av barnet är att också se barnet som kompetenta och autonoma till familjen. Detta gör dem till medborgare och subjekt för politik och samhällssystem. Barn är kompetenta och autonoma men samtidigt beroende av stöd från omgivning och samhälle. Barnperspektiv har fått fler komponenter som integrerar båda dessa motsägelsefulla idéer och är idag ett än mer flexibelt och mångtydigt begrepp. Bäck-Wiklund menar att barnperspektivet är ett honnörsord och ingår idag i en officiell diskurs. 28 Den förändrade synen på barn har skett från att barnet tidigare sågs som ett passivt objekt till att idag anses vara handlande subjekt. Men det finns en risk att barnperspektiv och barnets röst blir tomma honnörsord och mer eller mindre omöjliga att leva upp till. Att leva upp till barnperspektivets innebörd, att tolka och förstå vad barn säger och väga in barnets röst i bedömningar, är en grannlaga uppgift för vuxna. Även Rasmusson menar att det finns en risk att barnperspektivet blir ett honnörsord vilket kan bero på att begreppet är mångtydigt och diffust. 29 Rasmusson utgår från två sätt att definiera barnperspektivet på; vuxnas perspektiv på barn och barnets perspektiv på den egna tillvaron. Med vuxnas perspektiv på barn menas att det är vuxna som tolkar begreppen barn och barndom utifrån egna erfarenheter i ett kulturellt, historiskt och socialt sammanhang. Barnets perspektiv å andra sidan är barnets konkreta upplevelser, vad barnet ser, hör, upplever och känner. Att som vuxen ha ett barnperspektiv blir att försöka se världen med barnets ögon genom att tolka och förstå barnets känslor, tankar, behov och kunskaper. Rasmusson menar att vuxna behöver bli medvetna om sina egna synsätt och perspektiv och reflektera över dem för att inte använda sig av allt för enkla förklaringsmodeller. 3.1 Forskning om barnavårdsutredningar Forskning om socialtjänstens dokumentation och om de barn som utreds och får insatser från socialtjänsten har ökat som en följd av den förändrade synen på barn. Den förändrade synen på barn har även påverkat praktiken. I en kunskapsöversikt om barnavårdsutredningar framgår att socialtjänsten samtalar med allt fler barn i utredningssammanhang. 30 Under åren 1990 till 1996 finns det studier som visar att andelen barn i åldersgruppen 0-12 år som kontaktats hade ökat från 23 procent till 53 procent. Andelen ungdomar som kontaktas i utredningar är genomgående högre. Men studier visar fortfarande att barn inte alltid kontaktas. Av studier som undersökt på vilket sätt som barnen framställs i utredningar eller i annan dokumentation av socialtjänsten, konstateras att barnens utsagor ofta saknas och att deras åsikter inte dokumenterats alls trots att samtal med barnen genomförts. 31 I utredningar där barnens åsikter framgick var det ytterst få som också tagit hänsyn till vad barnet tyckte. 32 I en kunskapsöversikt om insatsen kontaktperson/-familj uppger författarna att det finns tydliga 27 (Halldén & Sandin, 2003) 28 (Bäck-Wiklund & Lundström, 2001:29-30) 29 (Rasmusson, 1994:30-33) 30 (Sundell et al., 2007: ) 31 (G. Andersson & Aronsson, 2001:15) 32 (Socialstyrelsen, 2000:20) 12

14 tendenser på att barn inte görs delaktiga och inte får komma till tals vilket innebär att andra avgör deras bästa utan att informera dem eller ta reda på deras inställning. 33 Det finns också studier som problematiserar när det i utredningarna finns redogörelser av barnets uppfattning. Studierna belyser på vilket sätt barnen återges i utredningar med hänsyn till barnperspektivet. Petersson skriver att när förslag i utredningen motiveras med hänvisning till barnets berättelser får förslaget legitimitet. 34 Att barnets berättelser återges kan fortfarande gynna barnet och barnets delaktighet. Hur berättelserna används skriver Petersson: Med en något tillspetsad formulering blir den mest slående slutsatsen trots allt att det som ses med barnens ögon blir den byråkratiska praktikens hjälpmedel för att skriva fram det nödvändiga omhändertagandet inför dem som fattar besluten. 35 Det som menas med citatet är att barnperspektivet används som ett redskap i socialtjänstens arbete med att legitimera sina beslut. Barnens berättelser används tillsammans med de professionellas beskrivningar och tolkningar av barnen och föräldrarna i utredningarna. Barnperspektivet blir funktionellt när det på detta sätt kan användas för att rättfärdiggöra ingripanden i familjen. 36 I Ponnerts avhandling om socialsekreterares perspektiv på LVUutredningar framgår att barnet i högre utsträckning än vad tidigare forskning konstaterat framställs som kompetent och som en aktör. 37 Detta kan ses om en följd av FN:s konvention om barnets rättigheter och synen på barnet som subjekt och aktör. Genom att barnets aktiva handlingsförmåga beskrivs framträder barnet som aktör, vilket bidrar till en bild där barnet inte enbart framställs som offer, utan också som ett kämpande och duktigt barn som lärt sig att hantera och bemästra de svårigheter det lever i. 38 Ponnert ser en tendens att utredningarna anpassas till en allmän barnavårdsdiskurs som utgår från tankar om barns bästa och barns behov men utifrån en generaliserad bild. Risker med att socialsekreterare eftersträvar en barnavårdsdiskurs i utredningarna är att barnets behov ses utifrån barns behov i allmänhet och inte det enskilda barnets specifika behov vilket enligt Mattsson är lagstiftarens intention. 39 Friis har i sin utvärdering av nationell försöksverksamhet med Barnahus studerat barnavårdsutredningar. 40 Totalt studerades 236 utredningar i utvärderingen och av dem närstuderades 27 utredningar. Samtliga utredningar gällde brottsmisstankar mot barn och var därför av relativt allvarlig art. Friis konstaterar att det fanns ett tydligt barnfokus i de flesta utredningarna. Utvärderingen genomfördes under hela 2006 och halva 2007 vilket innebar att flera kommuner börjat använda sig av verksamhetssystemet BBIC. Friis skriver att de flesta utredningarna var mer eller mindre influerade av BBIC. De studerade utredningarnas barnperspektiv kunde ibland kopplas samman med att de utreddes utifrån BBIC men det fanns också utredningar som belyste barnens situation väl utan att de tydligt utgick från BBIC. 33 (G. Andersson & Bangura Arvidsson, 2001:100) 34 (Petersson, 2003: ) 35 (Petersson, 2003:163) 36 (Petersson, 2003: ) 37 (Ponnert, 2007: ) 38 (Ponnert, 2007:130) 39 (Mattsson, 2006: ) 40 (Friis, 2008:87-90) 13

15 I studier med intervjuer med barn som haft kontakt med socialtjänsten framkommer att barnen sällan har kunskaper om att utredningar genomförts. 41 Barnen har därmed inte haft möjlighet att vara delaktiga. I intervjuer ger placerade barn uttryck för att inte ha kunskap om varför de hade placerats och kände sig missförstådda av socialarbetarna. Svårigheter för socialarbetare att involvera barnen har även konstaterats i internationella studier. Föräldrars delaktighet har kunnat förbättras påtagligt genom de reformer som genomfördes i England (LACS, ICS). 42 Men barnen upplevde inte att socialarbetarna tog sig tid och lyssnade på dem. Slutsatsen är att det är viktigt att arbeta fram riktlinjer som tillförsäkrar att barn och unga blir informerade och involverade i beslut som rör dem och på alla nivåer av utredning, planering, insatser och uppföljning. Barn efterfrågar ofta mer kontakt med socialsekreteraren som utrett deras situation vilket visar att socialsekreterare är betydelsefulla för barnen. 43 Att barn efterfrågar mer information bekräftas av en studie i USA. I en intervjustudie med 59 placerade barn i USA var en slutsats att barnen ville få mer information innan, vid och under placeringen för att bättre förstå varför placeringen behövde ske. 44 Forskningen har visat att delaktighet är en förutsättning för att en utredning ska vara nyanserad och allsidig som beslutsunderlag. 45 Av svenska studier framgår att det finns en rad utmaningar med att kontakta barn och göra dem delaktiga när det gäller utredningar eller uppföljningar av insatser genom socialtjänsten. I Rasmussons studie om barnperspektiv i den sociala barnavården framkommer att föräldrars och barns delaktighet påverkades av en rad olika faktorer. 46 Dels hade socialsekreterarens sätt att möta föräldrarna och sätt att möta barnet stor betydelse för deras möjlighet till delaktighet och dels var utrymmet för delaktighet olika stort beroende på problemens allvarlighetsgrad. Rasmusson identifierar ett spänningsförhållande mellan barns rätt till skydd och barns rätt till delaktighet som socialtjänsten måste hantera. Det framkom också svårigheter och möjligheter för socialsekreterarna att konsekvent hålla fast vid barnperspektivet utifrån att lyssna, respektera och ta hänsyn till barnets åsikt och vilja. Detta då händelser och förändringar under utredningen påverkade socialsekreterarnas förutsättningar. Rasmusson föreslår utifrån sin studie ytterligare ett behovsområde utifrån BBIC; barnens delaktighet. Delaktigheten är invävd och aktuellt i varje behovsområde och behövs för att skapa gynnsamma utvecklingsbetingelser för barnet. Utöver kontakter med barnen tar socialsekreterarna som regel kontakt med föräldrar då de som vårdnadshavare alltid är part i en utredning. 47 Studier har visat att det är mammorna som kontaktas i betydligt högre utsträckning än papporna. Utredningar som tar kontakter utanför familjen med främst andra yrkesgrupper har de senare åren blivit fler, närmare 80 procent av utredningarna har tagit kontakter utanför familjen. När det gäller utredningarnas mer formella handläggning har studier tidigare visat på påtagliga brister när det gäller överskridanden av utredningstiden på fyra månader, att utredningar innehåller osakliga påståenden, dominans av negativ information om barnet och familjen, brister på formella krav (utredningsdatum och anledning till utredningen har inte framkommit i alla utredningar) och informationen som återges i utredningarna har ansetts vara allt för bristfällig. I flera studier har det kunnat 41 (Cederborg & Karlsson, 2001:175f; Henriksson, 1994:25-27; Henriksson & Nelson, 2003:57) 42 (Cleaver et al., 2004:250, ) 43 (Sundell et al., 2007:115) 44 (Johnson, Yoken, & Voss, 1995) 45 (Sundell et al., 2007: ) 46 (Rasmusson, 2006:80, 100) 47 (Sundell et al., 2007: ) 14

16 konstateras att de flesta av dessa brister har förbättrats. 48 Prognosen för barn som blir aktuella på socialtjänsten är att barnen ofta återaktualiseras både efter utredningar och efter placeringar. Genom svenska studier har det visat sig att ungefär hälften av barnen som utretts har återaktualiserats för utredning och insats senare. Barnen har också i vuxen ålder sämre förutsättningar än andra barn då de oftare har en lägre utbildning, sämre försörjningsförmåga, sämre fysisk och psykisk hälsa och högre brottsbelastning. Särskilt utsatta är de barn som varit placerade i familjehem under större delen av sin uppväxt. Vad vi inte vet är vad som hade hänt dessa barn om de inte fått insatser från socialtjänsten men en sådan studie skulle vara förknippad med flera etiska problem (Sundell et al., 2007: ) 49 (Sundell et al., 2007: ) 15

17 4. Metod För att undersöka barnens ställning i utredningar som slutfördes före introduktionen av BBIC, har utredningar och eventuella vårdplaner eller genomförandeplaner som följs av utredningen studerats. Då frågeställningarna både efterfrågar vad som dokumenteras i utredningarna avseende barnen i utredningarna och hur barnens behov bedöms har studien delats upp i två delar. Delstudie 1 utgår från frågeställningarna om vad som dokumenteras i utredningarna utifrån barnperspektivet och utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv. Delstudie 2 har fokuserat på en del av utredningarna, nämligen utredningarnas bedömningar. Bedömningarna har studerats utifrån om de återger grundprinciperna i BBIC, hur barnen och barnens delaktighet framställs, barnets bästa i bedömningarna och hur barnens situation analyseras. Nedan kommer först urvalet av kommuner och utredningar som ingår i studien att redovisas och därefter varje delstudie för sig. 4.1 Urval Fyra kommuner i Jönköpings län valdes ut för att ingå i studien. Urvalskriterier för kommunerna var deras befolkningsstorlek och geografiska spridning i länet. Utifrån dessa kriterier kom kommunerna Aneby, Habo, Värnamo och Jönköping att tillfrågas ingå i studien. Samtliga valde att delta och avtal skrevs med varje kommun för att få tillgång till utredningsmaterialet och säkerställa sekretessfrågor. De utredningar som ingår i studien fördelades sig enligt tabell nedan. Tabell 1 Antalet utredningar utifrån kommun, ålder och kön Pojkar Flickor Totalt Ålder 0-6 Ålder 7-12 Ålder 0-6 Ålder 7-12 Aneby Habo Jönköping Värnamo Ambitionen i studien var att 40 utredningar skulle ingå och att dessa skulle fördela sig proportionerligt utifrån befolkningsstorleken i kommunerna. I Jönköping skulle 20 utredningar väljas ut, i Värnamo tio utredningar och i Aneby och Habo fem utredningar vardera. Då Aneby och Habo kommun inte hade fler än sammanlagt sex utredningar totalt under undersökningsperioden kom alla dessa att ingå. I Värnamo och Jönköpings kommun har utredningarna däremot lottats fram då det fanns fler än tio respektive 20 utredningar 50 Anebys befolkning 2006: Habos befolkning 2006: Jönköpings befolkning 2006: Värnamos befolkning 2006:

18 totalt. Utredningar som har lagts ner under utredningstiden utan att beslut har fattats och utredningar av syskon har exkluderats. Nerlagda utredningar valdes bort då de inte kan anses vara ett beslutsunderlag och utredningar av syskon valdes bort för att öka spridningen av problemställningar i utredningarna. Journalanteckningar eller andra dokument i akterna ingår inte i studien. Anledningen till detta är dels att avgränsa vad som ska ingå i studien men främst ett intresse för vad som framgår i själva utredningen som dokument. De utredningar som ingår i studien berör barn mellan 0-12 år. Anledningen till valet av åldersintervall är att utbudet av bedömningsmetoder är färre för denna åldersgrupp i jämförelse med unga mellan 13 och 20 år. För dessa finns bl.a. ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis )och för äldre ungdomar även ASI (Addiction Severity Index). 54 Ett annat skäl är också att det är en betydligt större utmaning att göra mindre barn delaktiga då deras verbala och kognitiva förmåga är mindre utvecklad vilket i sin tur ställer större krav på socialtjänsten att finna lämpliga arbetssätt. 4.2 Delstudie 1 - kvantitativ aktstudie Den kvantitativa aktstudien har utgått från en granskningsmall (se bilaga 1) där uppgifter från utredningarna har förts in i ett statistikprogram (SPSS). Vilka uppgifter som efterfrågades i granskningsmallen utgick från en studie av Sundell m.fl. och från BBIC. 55 Kvantitativa data som hämtats från utredningarna har både varit registrering av viss företeelse men också viss skattning av innehållet. I punkterna nedan redovisas de olika data som har hämtats. 1. Från utredningarna registrerades viss bakgrundsdata om barnet som barnets kön och ålder, om barnet tidigare varit aktuell på socialtjänsten och vilka problemområden som identifierats. Problemområdena utgick från studien Socialtjänstens barn av Sundell m.fl. 2. Från utredningarna har även uppgifter registrerats om samtal med barnet förts, om barnets åsikt har efterfrågats och redovisats samt om barnets synpunkter har vägts in i bedömningen. Det fanns även en ursprunglig tanke om att de eventuella vårdplaner och genomförandeplaner som avsåg insatser för barnet skulle ingå i studien. Då dessa saknades i flera utredningar har inte en undersökning av dessa varit möjlig. 3. Utredningarna har också skattats utifrån i vilken utsträckning som barnens behovsområden, föräldraförmågor och faktorer i familj och miljö utreddes. För att avgöra i vilken utsträckning som triangelns sidor har utretts har BBIC:s fördjupningsteman utifrån barnets ålder använts. BBIC:s fördjupningsteman är uppdelade i åldersintervallerna 0-1 år, 2-4 år, 5-10 år, år och 16 år och uppåt. I varje fördjupningstema redogörs de behovsområden, föräldraförmågor och faktorer i familj och miljö som är aktuella utifrån barnets ålder. I genomgången av utredningarna har varje område (barnens behovsområden, föräldraförmågorna och faktorerna i familj och miljö) bedömts utifrån fyra nivåer; a. I hög utsträckning, vilket innebar att närmare alla punkter som anges i fördjupningstemat ha berörts i utredningen. 54 BBIC är inte en bedömningsmetod utan ett verksamhetssystem där olika bedömningsmetoder kan ingår. Antalet bedömningsmetoder för åldersgruppen 0-12 år som används inom den sociala barnavården är få. Idag finns HOME (The Home Observation and Measurement of the Environment) som är ett instrument som bedömer föräldraförmågan att tillgodose barns behov. HOME förväntas kunna spridas nationellt under 2009 av IMS, Socialstyrelsen. ESTER är en annan riskbedömningsmetod under utarbetning som innefattar både ett screeningsystem (ESTER-screening) och ett fördjupat strukturerat bedömningsinstrument (ESTERbedömning) för åldresgruppen 0-18 år. ESTER kan bl a användas inom socialtjänsten. 55 (Sundell, 2004; Socialstyrelsen, 2006b) 17

19 b. Viss utsträckning, innebär att utredningen har utrett ungefär hälften av punkterna i fördjupningstemat. c. Liten utsträckning, någon enstaka punkt från fördjupningstemat framkommer i utredningen. d. Inte alls, det finns ingen information i utredningen som kan anses motsvara någon punkt i fördjupningstemat. Resultatet från i vilken utsträckning som områdena är utredda kommer att redovisas i diagram där varje nivå framgår. Detta därför att det skiljer relativt mycket mellan de olika nivåerna. 4.3 Delstudie 2 - kvalitativ aktstudie För att kunna besvara frågeställningarna om hur barnen framställs i utredningarna och utredningarnas barnperspektiv har det krävts en kvalitativ analys. Att undersöka utredningarnas barnperspektiv handlar om hur handläggare beskriver barnet, bedömer barnets uppgifter och väger in barnets åsikter i sin bedömning. För att möjliggöra detta har utredningarnas textavsnitt avseende bedömning valts ut och analyserats. Analysen av bedömningarna har gjorts stegvis enligt följande: 1. Först gjordes en sammanfattning av utredningens bedömning utifrån rubriksättning, omfattning, barnets ålder, aktuell problematik, om samtal med barnet förts och vilket beslut som bedömningen mynnat ut i. 2. Nästa steg var att sortera textpartier i bedömningarna som beskrev barnen, gav förklaringar till aktuell situation, utsagor från barnet eller föräldrarna samt konsekvensanalyser eller riskbedömningar. 3. De textpartier som lyfts ut inom varje område analyserades utifrån frågeställningarna; hur barnen framställts, på vilket sätt barnens situation analyserats och på vilket sätt som bedömningen utgick från barnets bästa. Intentionen med innehållsanalyser är att spåra sättet att utföra analys och bedömning i BBIC för att senare möjliggöra studier av på vilket sätt BBIC tillfört nya perspektiv och sätt att analysera och bedöma barns behov. 4.4 Etiska överväganden När det gäller forskning om enskilda personer är det viktigt att också reflektera och ta ställning till om studien är etiskt försvarbar. I huvudsak kommer alla resultat att återges på gruppnivå vilket innebär att de familjer som berörs inte behöver informeras och lämna samtycke. De delar av studien där resultatet inte presenteras på gruppnivå, vilket gäller analysen av bedömningar, har en nödvändig avidentifiering gjorts för att inte göra det möjligt för läsaren att identifiera barn och familjer. Återgivningar av längre citat från bedömningarna har utifrån detta valts bort för att undvika möjlig identifiering av barnen och deras familjer. För att kunna ta del av akterna har ett avtal skrivits med varje kommun som reglerat sekretessen. Aktstudien har genomförts på varje kommuns socialkontor där data registrerats i ett statistikprogram. De bedömningar som särskilt har analyserats kopierades på socialkontoren och förvarades därefter i kassaskåp på Luppen kunskapscentrum. 4.5 Aktmaterial som empiriskt underlag i forskning Att studera och använda akter och dokumentation som empiriskt underlag innebär flera svårigheter som både den som gör studien och läsaren bör vara medveten om. I 18

20 Kunskapsöversikt om barnavårdsutredningar redovisas vilka risker och möjligheter studier av akter ger. 56 Flera forskare som menar att användning av akter för forskningsändamål är problematiskt och till och med olämpligt. Anledningar till detta är bl.a. att akter och journaler endast återger det som handläggare valt att dokumentera. Det är också endast socialtjänstens information och bedömning i dokumentationen och inte barnets eller föräldrarnas vilket innebär att uppgifter kan ha utelämnats som inte ansågs adekvata av socialtjänsten att dokumentera. Ett annat skäl till att ifrågasätta akter som forskningsunderlag är att de har visat sig ha brister då grundläggande fakta ibland inte har funnits med. Men det finns forskningsresultat som visat att journaler inom socialt arbete kan ge tillförlitlig information, att journaler och uppgifter från de berörda överlag stämmer väl överens. Ahlgren och Billquist & Johnsson har, förutom brister där information saknas i akterna, också konstaterat att det saknas enhetliga definitioner av olika begrepp som använts i socialtjänstens dokumentation vilket försvårar användbarheten av informationen som ges. 57 Studier har visat att dokumentation från socialtjänsten inte innehåller all kunskap och information som finns, socialsekreteraren kan ha mycket i huvudet som aldrig skrivs ner. 58 När akter studeras saknas denna kunskap som socialsekreteraren håller i huvudet vilket kan bero på att den inte kan nedtecknas då den är omedveten av socialsekreteraren. Ytterligare ett skäl till diskrepansen mellan socialsekreterarens totala kunskap och den som väljs att dokumenteras är att dokumentationen endast innehåller det som anses vara av vikt att journalföra för att kunna fatta beslut. 59 Bernler & Johnsson har formulerat begreppet dubbel bokföring och menar med det att socialarbetaren har två uppdrag. 60 Dels ska de bedöma barnets behov av stöd eller skydd och dels utföra ett förändringsarbete och vara behandlare. Detta leder till att socialarbetaren inte dokumenterar all den information som finns utan endast det som motiverar beslutet. Däremot i arbetet med familjen används all information för att göra analyser och bedömningar för behandlingsarbetet. Detta leder till att dokumentationen blir en efterkonstruktion av redan fattade beslut, beslut som sker inom behandlingsarbetet. Efterhandskonstruktionen som sker i dokumentationen legitimerar de beslut som redan är fattade och verkställda. Resultatet av detta blir att dokumentationen är socialtjänstens partsinlaga och inte en verklig utredning. Utöver de svårigheter som aktstudier är behäftade med finns det även problem med att i studien använda begrepp som återfinns i BBIC. De utredningar som ingår genomfördes innan BBIC hade introducerats och socialsekreterarna hade därför inte tillgång till begreppen och sättet att utreda. Detta leder till svårigheter i att tolka utredningarnas innehåll och vad i dem som kan tolkas motsvara det som ingår i BBIC. Utifrån problemen som angetts ovan kan också definitioner av begrepp variera mellan handläggare och kommuner då enhetliga definitioner saknas. Trots dessa svårigheter har aktstudie valts som metod då det i denna studie finns en poäng med att studera just aktmaterial. En del som BBIC avser att förändra är själva dokumentationen i sociala barnavårdsutredningar där utredningsdokumentet är den samlade produkten. Genom att studera vad som framkommer i utredningarna före BBIC kan dessa förändringar identifieras i en senare uppföljningsstudie. Problemet med definition av olika begrepp kvarstår och bör beaktas av läsaren. Som författare har jag försökt att i min tolkning 56 (Sundell et al., 2007: ) 57 (Ahlgren, 2007:36-37; Billquist & Johnsson, 2007:5-6, 14) 58 (Rasmusson et al., 2004) 59 (Sundell et al., 2007: ) 60 (Bernler & Johnsson, 1993:119) 19

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Barnet i utredningen

Barnet i utredningen FoU-rapport Barnet i utredningen - en uppföljningsstudie om barns ställning i barnavårdsutredningar genomförda i BBIC Sofia Enell FoU-rapport 2009:6 IFO Individ- och familjeomsorg Förord En av den sociala

Läs mer

Barnets rätt och LVU. Om barnet i rättsprocessen

Barnets rätt och LVU. Om barnet i rättsprocessen Barnets rätt och LVU Om barnet i rättsprocessen Artikelnr 2009-126-182 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord År 1995 granskade Socialstyrelsen 1993 års domar i fyra länsrätter och i samtliga

Läs mer

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum

Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum Rapport 2009:07 Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum Maj 2009 Ingmar Ångman Gör BBIC skillnad? En uppföljning av

Läs mer

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013 Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Hofors Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Barn och ungas inflytande i och påverkan på den sociala barnavården - yrkesverksamma socialsekreterares uppfattningar

Barn och ungas inflytande i och påverkan på den sociala barnavården - yrkesverksamma socialsekreterares uppfattningar UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete C-uppsats 2011 HT Barn och ungas inflytande i och påverkan på den sociala barnavården - yrkesverksamma socialsekreterares uppfattningar Children and young

Läs mer

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 37.5 Att utreda barn Innehållsförteckning Inledning Rättsregler och andra utgångspunkter Syftet med

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering av BBIC-systemet i Örebro regionen

Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering av BBIC-systemet i Örebro regionen Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida FoU Välfärd 2008-01-30 Rapport 1(10) Marie Gustafsson Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering

Läs mer

Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00

Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården. Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00 Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården Workshop torsdagen den 13 september 15.30 17.00 Vilka är vi? Anne-Marie Larsson, ABH, projektledare Ulf Hyvönen, vetenskaplig ledare, Umeå Karin

Läs mer

När barn inte kan bo med sina föräldrar

När barn inte kan bo med sina föräldrar När barn inte kan bo med sina föräldrar Socialtjänstens uppföljning och kontakt med barn som bor i familjehem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av implementering av Fn:s barnkonvention, augusti 2003

Revisionsrapport Granskning av implementering av Fn:s barnkonvention, augusti 2003 2003-12-01 Barn- och skolnämnd Öster Barn- och skolnämnd Norr Barn- och skolnämnd Söder Tekniska nämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Revisionsrapport

Läs mer

RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA

RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA Socialtjänsten RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress: Centrumgatan E-post: kommun@tibro.se,

Läs mer

H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn

H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn Beslut 2010-09-22 Diarienummer 9.1-18156/2010 1(12; MARKS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden Marks kommun 511 80 Kinna Diarienr 2010-09- 2 2 Qiarieplanbeteckn

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

Stadsområdesförvaltning Väster Tjänsteskrivelse Kvalitetsberättelse för Individ- och familjeomsorg 2013 SOFV-2014-265 Sammanfattning

Stadsområdesförvaltning Väster Tjänsteskrivelse Kvalitetsberättelse för Individ- och familjeomsorg 2013 SOFV-2014-265 Sammanfattning Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-03-04 Vår referens Eva Hansson Socialsekreterare Tjänsteskrivelse Eva.Hansson@malmo.se Kvalitetsberättelse för Individ- och familjeomsorg 2013

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen

Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen Tillsynsrapport 2013:2 Utvecklingscentrum Malmö Januari 2013 2 1 Sammanfattning... 3 2 Arbetets bedrivande... 4 2.1 Projektorganisation... 4 2.2

Läs mer

Utvärdering av BBIC på Södertörn - maj 2010

Utvärdering av BBIC på Södertörn - maj 2010 Utvärdering av BBIC på Södertörn - maj 2010 Inger Wolf Sandahl, regional BBIC-samordnare 2 INNEHÅLL 2 SAMMANFATTNING AV AKTSTUDIEN 3-5 Bakgrund, mål, syfte, metod, urval 6-8 Utredningsfrågor i aktstudien,

Läs mer

Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri

Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri 1 Datum Vårt diarienummer Sida 2015-11-05 2015/37656 1(7) Er beteckning Vår adress Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Mette Gabrielsen 0243-736 69 mette.gabrielsen@borlange.se

Läs mer

Vägen från utredning till åtgärd

Vägen från utredning till åtgärd Vägen från utredning till åtgärd En sammanställning av ett pågående projekt, Maj 2011 Verner Denvall Professor i socialt arbete verner.denvall@lnu.se Sofia Enell Doktorand i socialt arbete sofia.enell@lnu.se

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST

Yttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST inspektionen för vård och omsorg 2015-11-24 Dnr 10.1-23692/2015 1(8) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Monica Jacobson monica.jacobson@ivo.se Socialdepartementet Yttrande gällande slutbetänkande

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Socialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn

Socialnämndens ansvar för. polisanmälan vid misstanke om brott mot barn Socialnämndens ansvar för polisanmälan vid misstanke om brott mot barn 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Läs mer

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Rumskulla Förskola 2015/2016.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1.VISION 3 2. FÖRSKOLECHEFSSTÄLLNINGSTAGANDE 3

Läs mer

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-08-09 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-09-29 Förslag till reviderade riktlinjer

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Att införliva barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd

Att införliva barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd Att införliva barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd Förslag till arbetsverktyg och implementering Olga Sementsova FoU-dokument 2011:1 ISBN 978-91-86631-08-6 Stadskontoret Förord Under

Läs mer

NYHETSBREV 2016:1. - På gång inom FoU-Nordväst -

NYHETSBREV 2016:1. - På gång inom FoU-Nordväst - NYHETSBREV 2016:1 - På gång inom FoU-Nordväst - Våren 2016 Inledning Det sociala arbetet är i ständig rörelse liksom årstidsskiftningarna. Vi har lämnat mörkret och kylan bakom oss och kisar yrvaket mot

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande 2016:4 Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande Marknadsområde Södra Mälardalen Östergötland Granskning initierad av IAF Dnr: 2014/731 Arbetsförmedlingen Huvudkontor

Läs mer

Rapport. Tillsyn av barn- och ungdomsvården i Östergötland. Barnuppdraget

Rapport. Tillsyn av barn- och ungdomsvården i Östergötland. Barnuppdraget Rapport Tillsyn av barn- och ungdomsvården i Östergötland Barnuppdraget LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND 701-7631-2008 FÖRORD Regeringen gav länsstyrelserna i uppdrag att åren 2006 och 2007 förstärka tillsynen

Läs mer

Kvalitetsberättelse för år 2014 individ-och familjeomsorgen

Kvalitetsberättelse för år 2014 individ-och familjeomsorgen Väsby välfärd, individ-och familjeomsorgen 2015-01-26 Kvalitets-och utvecklingsledare Carin Erlandh Engman 08-590 795 10 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2015:17 carin.erlandengman@upplandsvasby.se Kvalitetsberättelse

Läs mer

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin

Läs mer

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) [9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta

Läs mer

Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram

Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram intervjuer med brukare och personal i bostad med särskild service Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande

Läs mer

När barnen får vara med och bestämma

När barnen får vara med och bestämma FoU Fyrbodal När barnen får vara med och bestämma Spridningskonferens 28 februari 2013 Dokumentation av seminarie Jenny Mårtensson När barnen får vara med och bestämma Att arbeta för ett barn eller arbeta

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv VAD ÄR DELAKTIGHET? Barn blir lyssnade till Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter

Läs mer

BBIC-konceptet. Vad är BBIC- konceptet? Licens. Prövo- och implementeringstid 1(6)

BBIC-konceptet. Vad är BBIC- konceptet? Licens. Prövo- och implementeringstid 1(6) 1(6) Maj 2006 Uppdaterat januari 2014 BBIC-konceptet Vad är BBIC- konceptet? BBIC-konceptet fastställer förutsättningarna för att arbeta med Barns behov i centrum. Det tar sin utgångspunkt i BBIC:s mål

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24

ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.

Läs mer

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 1(6) Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan

Läs mer

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun ~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande

Läs mer

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)

Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till

Läs mer

Utvärderingsmöten i BBIC

Utvärderingsmöten i BBIC Utvärderingsmöten i BBIC En studie av barns delaktighet och medbestämmande Av Bodil Rasmusson, Ulf Hyvönen och Lina Mellberg Delrapport från utvärderingen av projektet Barns behov i centrum Socialstyrelsen

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1 Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla

Läs mer

Dödsfallsutredningar 2012 2013. Socialstyrelsens utredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott

Dödsfallsutredningar 2012 2013. Socialstyrelsens utredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott Dödsfallsutredningar 2012 2013 Socialstyrelsens utredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared

Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Martin Christensen Kvalitetscontroller Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared September 2014 sida 2

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga

Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga Allmänna utskottet 2012 11 13 78 10 Socialnämnden 2012 11 22 186 12 Dnr 2012/411 751 Yttrande över granskningsrapport gällande revision av familjehemsvården för barn och unga Bilagor: Granskningsrapport

Läs mer

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och avdelningsansvariga pedagoger

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 SDF Västra Innerstaden Mellanhedens förskoleområde Mellanhedens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 Oktober 2012 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna

Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007 Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten Åstorps kommun Bengt Sebring, ordf. Tord Sturesson, 1:e v ordf. Stig Andersson, 2:e v ordf Nils Persson Januari 2008

Läs mer

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor

Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2013/2014 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi gjorde analysen utifrån följande underlag:

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 En plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-08-01 Förskolans namn: Förskolan

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

Samuel Ericsson, gruppledare (v) Lilian Stenqvist, ers. gruppledare (s) Kenth Adamsson, förvaltningschef

Samuel Ericsson, gruppledare (v) Lilian Stenqvist, ers. gruppledare (s) Kenth Adamsson, förvaltningschef 1(26) Plats och tid Kommunhuset, Plenisalen, kl. 13.00 16.30 Beslutande Ledamöter Barbro Stein (S) ordförande Mikael Eriksson (S) Christina Wilhelmsson (S) Ulrika Mellkvist (C) Sven-Åke Lundh (M) Mats

Läs mer

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem

Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund och syfte

Läs mer

Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden

Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden 2013-11-20 Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden Följande rutin syftar till att öka likabehandlingen och rättssäkerheten kring ensamkommande barn och ungdomar

Läs mer

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem December 2014 stockholm.se Theo flyttar December 2014 Utgivare: Socialförvaltningen strategiska enheten Kontaktperson: Eva Lindström Eva.maria.lindstrom@stockholm.se

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola

VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Stenshults förskola VIMMERBY KOMMUN Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Stenshults förskola 2014/2015 1 Innehåll 1. VISION... 3 2. FÖRSKOLECHEFS STÄLLNINGSTAGANDE... 3 3. BAKGRUND...

Läs mer