Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Transkript

1 - Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Bild: "vattennyckeln". Den möjliggör det kompetenta barnet att bli självgående i hämtning av vatten till sin viktiga läromiljö. Barnet blir delaktig i sin arbetsmiljö. Kullegårdens förskola Partille Kommun till

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Grunduppgifter Utvärdering Främjande insatser Kartläggning Förebyggande åtgärder Rutiner för akuta situationer Begrepp och exempel

3 Vision Alla barn ska när de lämnar vår förskola minnas tiden där som Bakgrund trygg, rolig och lärorik. Skollagen kräver att kränkande behandling anmäls. I den nya skollagen infördes skyldighet för lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn, som i sin tur är skyldig att anmäla det till huvudmannen, det vill säga till förvaltning och till nämnd. 6 kap. 10 (SFS 2010:800). Vad är en kränkande behandling? Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Gemensamt för alla former av kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck, och kan äga rum i alla miljöer. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan äga rum vid enstaka tillfälle eller vara systematiska och återkommande. Kränkningar utförs av barn, ungdomar eller vuxna och kan drabba alla. Vilken lag styr vad? Diskrimineringslagen och skollagen skyddar barn och elever från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringslagen omfattar diskriminering och trakasserier. Skollagen reglerar kränkande behandling. Lagarna gäller alla skolformer som faller under skollagen. De förtydligar förskolan och skolans ansvar att garantera alla barns och elevers trygghet i förskola och skola. Det finns flera lagar och förordningar som skyddar barn och elever i förskola och skola. Varje verksamhet inom förskola och skola ska ha en likabehandlingsplan och årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling som beskriver hur förskolan och skolan arbete med att främja likabehandling förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling upprätta rutiner för akuta situationer och beskriva det åtgärdande arbetet; upptäcka, utreda, åtgärda, följa upp och dokumentera Två lagar - en plan Varje år ska två planer för likabehandlingsarbetet upprättas en likabehandlingsplan (3 kap. 16 diskrimineringslagen) en plan mot kränkande behandling (6 kap. 8 skollagen SFS 2010:800) 3

4 Planerna kan slås ihop till en plan om innehållet uppfyller båda lagarnas krav. Det finns flera fördelar med att slå ihop planerna då arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många likheter. I båda fallen handlar det om att arbeta för alla elevers lika värde. Om planerna slås ihop ska det framgå att planen både är en likabehandlingsplan och en årlig plan! Viktiga ombud och ombudsmän Barn- och elevombudet (BEO) är en del av Skolinspektionen och tar tillvara barns och elevers rättigheter. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering utifrån gällande diskrimineringsgrunder. DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering. Se modell över ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO. 4

5 Ansvarsfördelning och beröringspunkter mellan BEO och DO 1. Inledning Rättigheten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter och bemötas på ett likvärdigt sätt oavsett deras eller deras närståendes kön, könsidentitet eller könsutryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder samt att förskolans lärmiljö är tillgänglig för alla barn. Dessa rättigheter regleras av diskrimineringslagen (2008:567) där det står att alla förskolor varje år skall skriva en likabehandlingsplan. Barnen har också rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för kränkande behandling. Denna rätt uttrycks i skollagen (2010:800), där det står att alla förskolor även skall skriva en plan mot kränkande behandling. Vi har valt att slå ihop dessa två planer till en gemensam. I fortsättningen benämns denna likabehandlings-plan eller planen. Två pedagoger tillsammans med förskolechefen på Kullegårdens förskola har suttit i en likabehandlings-grupp. Tillsammans har vi diskuterat och planerat vår förskolas arbete med likabehandlings- och värde-grundfrågor. Detta arbete har resulterat i en likabehandlingsplan för vår förskola. I vår plan gör vi skillnad på ansvar som ligger på pedagoger och ansvar som ligger på all personal. Med pedagoger menar vi både barnskötare och förskollärare. Med all personal menar vi förutom pedagoger även servicepersonal. Förskolechefen ansvarar för att all nyanställd personal blir insatt i den aktuella likabehandlingsplanen. 5

6 2. Grunduppgifter 2.1 Verksamhetsformer som omfattas av planen Kullegårdens förskola 2.2 Ansvariga för planen Förskolechefen Emma-Maria Emanuelsson tillsammans med pedagogerna Tina Hagström och Jennifer Dahl. 2.3 Vår vision Vår gemensamma vision är att alla barn och vuxna skall känna sig omtyckta, trygga och sedda på Kullegårdens förskola för att få en positiv bild av sig själva och sitt lärande. En positiv självbild är en förutsättning för att se och bemöta andra med respekt och acceptera varandras olikheter. Vårt uppdrag är att visa på alla människors lika värde och förebygga och förhindra diskriminering utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder samt att förskolans lärmiljö är tillgänglig för alla barn. Ingen skall heller behöva utsättas för trakasserier eller kränkande behandling på vår förskola. 2.4 Giltighet Planen gäller från till Barnens delaktighet I vårt dagliga arbete har vi kartlagt vår verksamhet tillsammans med barnen genom samtal och observationer av barnen. Denna kartläggning har legat till grund för arbetet med likabehandlingsplanen. Vi pratar med barnen om deras rätt att bli lyssnade på samt deras möjligheter att kunna påverka sin vardag. Skol-gruppen, det vill säga barn som går sitt sista år, träffas en gång i veckan där de bl a fördjupar sig i barnkonventionen. Vi samtalar kontinuerligt med barnen om var och när de eventuellt känner sig otrygga/utsatta på förskolan. Vi är lyhörda inför och bejakar barnens idéer om förbättringar t ex "vattennyckeln". 2.6 Vårdnadshavarnas delaktighet På höstens föräldramöte med vårdnadshavare presenterades delar ur vår likabehandlingsplan och kartläggningen av kränkande behandling genom husmodellen. Vårdnadshavarna fick möjlighet att uttrycka sin syn på hur deras barns lärande påverkas av likabehandlingsarbetet. Vi strävar efter att ha ett öppet klimat där vårdnadshavarna har möjlighet att diskutera likabehandlingsfrågor samt kunna ge förslag på förbättringsområden, vilket de på föräldramötet fick möjlighet att göra. Majoriteten av vårdnadshavarna uttrycker att den dagliga kontakten är viktigast både när det gäller barns och vårdnadshavares delaktighet och motverkan av kränkande behandling. På föräldramötet berättade vi om vår konflikthanteringsmodell och vårdnadshavarna bad att få ta del av denna. 2.7 Personalens delaktighet Likabehandlingsgruppen består av två personal, en från vardera storarbetslag, på vår förskola. Alla pedagoger träffas regelbundet på våra APT och diskuterar värdegrundsarbetet så att det hålls levande i verksamheten. 6

7 2.8 Förankring av planen Likabehandlingsgruppen ansvarar tillsammans med förskolechefen för att planen blir ett levande dokument, bl a genom att se till att planerade satsningsområden genomförs. All personal får tillgång till planen genom att den finns tillgänglig i vårt personalrum samt på vår hemsida. Vårdnadshavare får tillgång till planen genom att den anslås på varje avdelning samt i Unikum. Det finns också möjlighet att få ett eget pappersexemplar. Förskolechefen ansvarar för att alla nya pedagoger får tillgång och tar del av planen. 3. Utvärdering 33.1 Delaktiga i och beskrivning av hur utvärderingen av föregående års plan har genomförts. Vi har tillsammans i de lärande samtalen diskuterat några av våra främjande insatser. Vi har lyft diskussioner om kränkande behandling på APT samt att det är en stående punkt på arbetslagsplaneringarna i respektive arbetslag. Sedan har likabehandlingsgruppen sammanställt och reviderat planen. Förskolechefen behöver se över vår tidsplan för när vi i likabehandlingsgruppen ska träffas samt när utvärdering av planen för barn/pedagoger ska ske. 3.2 Utvärdering av plan för 2015 Främjande insatser: Vårdnadshavarnas inflytande- Vi har uppfyllt målet för denna punkt samt fortsätter att arbeta med framtida vårdnadsgrupper på samma sätt för att bibehålla en god kontakt. Vi ska se till att aktuell likabehandlingsplan ska finnas på Unikum under 2015 för vårdnadshavare ska kunna läsa den. Värdegrundsarbete- Vi har jobbat mer grundligt med konflikthanteringsmodellen och känner att den börjar sätta sig bland personalen och att vi försöker bemöta barnen på samma sätt i konfliktsituationer. Lärandesamtal- Innehållet har fokuserat på barns inflytande samt uppföljande diskussioner efter de pedagogstärkande föreläsningarna. Lärande samtalen upphörde på höstterminen till följd av omorganisation. Studiedagar- Den 7 januari 2015 fick vi gå på föreläsning med Cristian Fabbi, pedagogisk koordinator för Bassa Reggians förskoledistrikt och för organisationen Progettinfanzia. Han beskrev hur man kunde lyfta fram barnet och dess kompetenser. Den 17 augusti 2015 var vi på föreläsning med Linda Linder och den Pedagogiska Kullerbyttan. Föreläsningen handlade om pedagogisk dokumentation och barns delaktighet. Barns rättigheter- Vi jobbar med att alla barn ska känna att de är en egen individ med en egen vilja/åsikt. Skolgruppen jobbar bl.a mer med barnkonventionen samt vi använder material från barnombudsmannen. Önskevecka - Alla barn fick rösta fram sitt eget val av lunchmat vilket lämnades till Evy i köket som sedan sammanställde barnens val. Alla barn får någon önskan uppfylld. Önskeveckan är en årlig återkommande aktivitet där barnen kommer ihåg från år till år vad de önskat och att det gått i uppfyllelse. Barnkonferens- Varje termin träffar pedagogerna specialpedagog, Anneli Mattsson, för kartläggning av varje enskilt barns utveckling kring trygg, rolig och lärorik. 7

8 Diskrimineringsgrunden Kön- Vi diskuterar ständigt vårt förhållningssätt för att undvika att gå i fällor som befäster traditionella könsroller. Fler böcker, i ett "förskolepaket" från Olika förlaget, har precis köpts in i dessa ämnen. Diskrimineringsgrunden Könsidentitet eller könsuttryck- Vi lyfter diskussioner som uppstår om något barn upplever att de blir bemött kränkande p g a hur de väljer att klä sig eller att uttrycka sig. Diskrimineringsgrunden Etnisk tillhörighet- Vi behöver fortfarande jobba mer med denna punkt så lyfter den vidare till nästa års plan. Tack vare vi inte har så stor etnisk mångfald i våra barngrupper anser vi att detta arbete bör ta större plats än vad det idag gör. Diskrimineringsgrunden Funktionsnedsättning- Då vi har flera barn med funktionsnedsättning/sjukdom på vår förskola är detta ett ständigt pågående arbete att se till att de blir inkluderade och inte diskriminerade. Vi behöver även fortsätta ha detta som fokusområde nästa år då vi känner att det inte är färdigarbetat med tydliga förhållningssätt/rutiner. Alla ska känna sig inkluderade fullt ut även vid tillfälliga funktions-nedsättningar, tex brutna ben. Diskrimineringsgrunden Sexuell läggning- Vi väljer litteratur som visar på olika typer av relationer samt ska köpa in fler böcker med detta innehåll. Genom leken, samtal och diskussioner lyfter vi olika känslor och familjekonstellationer. Vi ser till att blanketter betonar vårdnadshavare och inte traditionella familje-konstellationer. Diskrimineringsgrunden Ålder- Vi försöker att se till barnens intressen och behov snarare än ålder i planering av vår verksamhet men tycker att det ändå uppstår situationer/diskussioner där barnen bemöts efter biologisk ålder och inte utvecklingsålder så detta är något vi måste fortsätta fokusera på nästa år. Diskrimineringsgrunden Bristande tillgänglighet- Denna diskrimineringsgrund är ny from 1 januari Vi arbetar ständigt med att utveckla våra läromiljöer så att de ska vara anpassade för alla de barn som går på Kullegårdens förskola. Förebyggande insatser: Positiv förväntning av barn- Vi upplever att vår konflikthanteringsmodell används i större utsträckning av alla. Även vårdnadshavare har blivit insatta i den. Detta är glädjande då det blir ett liknande bemötande för barnen vilket underlättar lärandet. Barnen upplever en positivare bild av sig själva som kompetenta vid konfliktsituationer och vi tillsammans ger dem möjlighet att lösa konflikten. Diskrimineringsgrunden Etnisk tillhörighet samt religion eller annan trosuppfattning- Vi har inte lyckats få dessa diskrimineringsgrunder mer levande i vår verksamhet utan lyfter de vidare till nästa års plan. Normkritiskt tänkande- Förskolechefen ska köpa in ett bokpaket med handledning från Olika förlag. Fotografering- Då vi tidigare år har märkt att förskolans gruppfotografering med fotograf kan upplevas som kränkande för vissa barn har vi valt att avstå. Barnen ska kunna vistas i förskolan utan att utsättas för kränkande behandling. Därför har valt att själva fotografera barnen i sin trygga miljö med känd personal och med rätt att avstå. 3.3 Utvärdering av plan för 2016 Likabehandlingsgruppen ansvarar tillsammans med förskolechefen för att utvärdera planen, detta ska vara gjort senast För att kunna se resultaten kommer vi gå igenom de insatser vi gjort. 8

9 Vi kommer också att studera andra förskolors likabehandlingsplaner och använda foton från vår egna verksamhet i större utsträckning. 4. Främjande insatser 4.1 Värdegrundsarbete Vårt mål är att alla barn och vuxna i vår verksamhet skall få ett positivt och stärkande bemötande. I Lpfö 98 står: "Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningsätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder." Insats Personalen tar ansvar för att vara goda förebilder och tillvaratar möjligheter att visa på positiva bemötanden i vardagen. Vi hjälper barnen genom att visa olika sätt att uttrycka sig på och uppmuntrar dem att sätta ord på sina känslor. Vi ingriper alltid i konfliktsituationer för att stödja barnen på deras väg mot att kunna lösa konflikter på ett konstruktivt och socialt accepterat sätt. Vi utgår från en gemensam konflikt-hanteringsmodell utifrån boken Empati genom språk och lek av Margareta Öhman. Ansvarig All personal. 4.2 Barns rättigheter Vårt mål är att alla barn under sin tid på förskolan ska få kännedom om sina rättigheter enligt Barnkonventionen. Insats I vårt dagliga arbete ska vi stödja/uppmuntra barnen till att vara självständiga individer som vågar uttrycka sin vilja/åsikt och att sätta sina egna gränser. Detta innebär att vi redan med de minsta barnen visar på metoder för att kunna läsa av andra men också kunna ge uttryck för sina egna känslor. Sista året på förskolan ska alla barn få kännedom om sina rättigheter med utgångspunkt i de olika artiklarna i barnkonventionen. De ska också ges möjlighet att fördjupa sig i dessa utifrån sina egna intressen och förutsättningar. Ansvar Alla pedagoger. 9

10 4.3 Diskrimineringsgrunden Kön Vårt mål är att inget barn ska bli diskrimerat på grund av kön. Insats Vi arbetar aktivt med förhållningssätt hos barn och pedagoger för att minimera riskerna att vi i planeringen av verksamheten och utformning av miljöer befäster traditionella könsroller som kan begränsa barnen i deras val. Ansvar Alla pedagoger. 4.4 Diskrimineringsgrunden Könsidentitet eller könsuttryck Vårt mål är att inget barn ska bli diskriminerat på grund av könsidentitet eller könsuttryck. Insats Vi stärker barnen genom att uppmuntra dem till att själva välja hur de vill klä sig och vilken roll de vill ta i olika sammanhang. Ansvar Alla pedagoger. 4.5 Diskrimineringsgrunden Etnisk tillhörighet Vårt mål är att inget barn ska bli diskriminerat på grund av sin etniska tillhörighet. Insats Vi arbetar aktivt med förhållningssätt hos både barn och personal för att minimera riskerna för fördomar som hindrar oss från att se till varje individs unika egenskaper. Ansvar Alla pedagoger. 10

11 4.6 Diskrimineringsgrunden Religion eller annan trosuppfattning Vårt mål är att inget barn ska bli diskriminerat på grund av religion eller annan trosuppfattning Insats Genom ett medvetet val av bland annat de aktiviteter och den litteratur vi erbjuder på förskolan visar vi på ett naturligt sätt det positiva med att vi har en stor mångfald i vårt samhälle. Ansvar Alla pedagoger. 4.7 Diskrimineringsgrunden Funktionsnedsättning Vårt mål är att inget barn ska bli diskriminerat på grund av funktionsnedsättning. Insats Vi utformar vår verksamhet så att både aktiviteter och miljöer är tillgängliga för alla barn. Ansvar Alla pedagoger. 4.8 Diskrimineringsgrunden Sexuell läggning Vårt mål är att inget barn ska bli diskriminerat på grund av närståendes sexuella läggning. Insats I vårt val av litteratur och i samtal med barn är noga med att visa på många olika typer av relationer och familjekonstellationer. Ansvar Alla pedagoger. 4.9 Diskrimineringsgrunden Ålder Vårt mål är att inget barn ska bli diskriminerat på grund av ålder. 11

12 Insats Vi ser till att barnens intressen och behov väger tyngre än deras ålder i planeringen av verksamheten och erbjudandet av material och miljö. Ansvar Alla pedagoger Diskrimineringsgrunden Bristande tillgänglighet Vårt mål är att alla barn ska ha tillgång till förskolans lärmiljöer utifrån sina egna möjligheter. Insats Vi ser till att lärmiljöerna, den pedagogiska, sociala och fysiska miljön, är anpassade för alla barn utifrån deras olika behov. Ansvar All personal. 5. Kartläggning 5.1 Kartläggningsmetoder Vi har kartlagt verksamheten och miljön genom husmodellen där observationer av och samtal med barnen och personalen på de olika avdelningarna ingick. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har även samlat in vårdnadshavare tankar om hur likabehandlingsarbetet kan påverka deras barns lärande. De fick även lämna förslag på vad de anser att vi borde arbeta mer med. Vi har observerat och samtalat med barn på vår förskola för att kunna fånga upp deras egna känslor om var och när diskriminering och kränkande behandling kan uppstå. Vi har uppmuntrat vårdnadshavare till att 12

13 berätta om det som barnen pratar om hemma gällande deras vistelse på förskolan. I den dagliga kontakten kan vi tidigt fånga upp barnens upplevelser, positiva som negativa. Vi har lyft likabehandlingsplanen på höstens möten för vårdnadshavare och uppmuntrat vårdnadshavarna att läsa samt komma med synpunkter och reflektioner på planen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vi har kartlagt utemiljön på vår förskola och utifrån denna funderat kring var och när diskriminering och kränkande behandling kan uppstå. Under våra lärande samtal har vi uppmärksammat områden som vi behöver lägga extra fokus på. 5.2 Resultat och analys I vår kartläggning har framkommit att Vi trodde att buskaget på stora gården var ett riskområde, men fann efter kartläggningen att klätterställningen var ett riskområde istället. På Bullerbygården trodde vi att det fanns ett riskområde utanför förrådet detta visade sig stämma, men även hörnet nere vid parkeringen fanns det risker för barnen att bli utsatta för kränkningar. Under tiden som vi utförde kartläggningen monterades samtliga gungor ner, vilket gjorde att maktsituationerna kring dessa försvann. Vi behöver ständigt tänka på och diskutera hur vi utformar våra läromiljöer för att tillgodose allas intressen och behov. Vi ser svårigheten i att påvisa mångfald i en homogen miljö som vår förskola är. Att det är viktigt att vi är uppmärksamma på härskartekniker bland barnen och jobbar med dessa tidigt för att bryta mönstret och förhindra kränkande behandling. Föräldrarna gavs möjlighet att svara på frågan "Hur tror du att likabehandlingsarbetet påverkar ditt barns lärande?". De skrev bland annat att trygghet, acceptans, rättvisa och att visa respekt för andra är viktiga delar som påverkar deras barns lärande. De kom med förslag på vad vi kunde jobba mer med och skrev då exempelvis att vi kunde utmana barnen kring könsroller eller att få barnen att leka med de barn som de vanligtvis inte leker med. Till nästa års revidering av planen är vårt mål att utforma den på ett mer verksamhetsnära vis så att den blir ett än mer levande dokument genom lättlästhet och med fotografier från verksamheten. 6. Förebyggande åtgärder 6.1 Diskrimineringsgrunden Funktionsnedsättning Vårt mål är att alla barn skall vara inkluderade i vår verksamhet och kunna delta på lika villkor utifrån sin utvecklingsnivå. Åtgärd Genom ständiga diskussioner och planerande/genomförande av vår verksamhet ska hänsyn tas till barn med funktionshinder så att verksamheten planeras så att de kan delta på lika villkor. 13

14 Ansvarig Alla pedagoger och förskolechef. 6.2 Diskrimineringsgrunderna Etnisk tillhörighet samt Religion eller annan trosuppfattning. Vårt mål är att få arbetet med dessa diskrimineringsgrunder mer levande i vår verksamhet. Åtgärd Vi arbetar i en homogen förskola där vi upplever det svårt att synliggöra mångfald i samhället. Vi önskar fortbildning i form av t ex föreläsare med erfarenhet av ämnet. Vi kommer att leta efter goda exempel i vår närmiljö för att få tips och idéer. Vi vill köpa in böcker som speglar en annan miljö än vår närmaste. Ansvarig Likabehandlingsgruppen i samarbete med förskolechef. 6.3 Värdegrundsarbete Vårt mål är att alla barn ska känna sig trygga på vår förskola. Åtgärd Genom att arbeta med vår värdegrund och hur man är mot varandra motverka uppkomsten av härskartekniker bland barn. Ansvarig Alla pedagoger. 7. Rutiner för akuta situationer 7.1 Policy På vår förskola skall det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling På vår förskola skall vi ha en tillåtande och trygg miljö för barn och vuxna. Vi vill vara nära barnen för att kunna ha uppsikt över vad som händer. Genom att aktivt arbeta för att skapa en trygg miljö med närvarande vuxna ger vi även barnen förutsättningar att själva kunna signalera när någonting inte känns bra. Vårt mål är även att ha ett öppet klimat och en ständig dialog. Detta gäller såväl personal-barn som personal- 14

15 personal och personal-vårdnadshavare. 7.2 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Vi vill att barn och vårdnadshavare skall kunna vända sig till all personal på vår förskola. Personalen har ett gemensamt ansvar för alla barn på förskolan. 7.3 Rutiner när barn kränks av andra barn Vi pratar med barnen om det som hänt och hjälper dem att reflektera över situationen. Vi tycker det är viktigt att båda parter kommer till tals och vårt fokus ligger på hur vi går vidare. Det är viktigt att vi ser över miljön och rutiner som rör händelsen. Detta för att kunna förebygga att liknade situationer skall uppstå. Vid mer långtgående och upprepade kränkande handlingar informeras vårdnadshavarna till båda parter och händelsen dokumenteras. I detta skede informeras även förskolechefen som i sin tur är skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. 7.4 Rutiner när barn kränks av personal I den aktuella situationen är vi måna om att visa att vi tar barnets parti. När barnen inte är närvarande diskuteras den uppkomna situationen med den berörda personalen. Vid upprepade kränkningar skall förskolechefen alltid informeras och händelsen dokumenteras. Förskolechefen är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till vårdnadshavare och sedan till huvudmannen. 7.5 Rutiner för uppföljning När barn kränks av andra barn ansvarar pedagogisk personal för att händelsen följs upp med berörda barn och vårdnadshavare. Detta görs genom observationer och samtal. I samband med att pedagogen har ett samtal med vårdnadshavare skall ett uppföljningssamtal planeras in. Om kränkningarna inte upphört upprättas en handlingsplan i samråd med pedagoger, vårdnadshavare och förskolechef. Förskolechefen och pedagoger ansvarar för att denna handlingsplan följs upp. När barn kränks av personal ansvarar förskolechefen för att följa upp ärendet med barn, vårdnadshavare samt berörd personal. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som kränkt barnet för att följa upp händelsen. Om situationen inte förbättras kontaktar förskolechefen återigen huvudmannen. 7.6 Rutiner för dokumentation Pedagoger och förskolechef ansvarar för att åtgärderna vid kränkande handlingar dokumenteras och att handlingsplan upprättas när så krävs. 7.7 Ansvarsförhållande Pedagoger och förskolechef har ett gemensamt ansvar för det åtgärdande arbetet när en kränkande handling har uppstått. 8. Begrepp och exempel Begrepp förklarade av Diskrimineringsombudsmannen (DO): 8.1 Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, 15

16 etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. 8.2 Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. 8.3 Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. 8.4 Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. 8.5 Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger 16

17 skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] 8.6 Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] 8.7 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] 8.8 Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] 17

18 8.9 Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] 8.10 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] 8.11 Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 8.12 Bristande tillgänglighet Med tillgänglighet avser enligt diskrimineringslagen att verksamheten ska kunna anpassa den pedagogiskt, socialt och fysiska miljön utifrån alla barns behov. Exempel på händelser som kan vara diskriminerande: 18

19 Åsa har hörselnedsättning och använder sig av teckenspråk för att kommunicera. På den förskola där Åsas föräldrar vill att hon ska gå har pedagogerna ingen teckenspråksutbildning. Istället för att utbilda pedagogerna på förskolan vill kommunen att Åsa ska börja på en annan förskola. [diskriminering] 19