KONVENTIONEN OM AVSKAFFANDE AV ALL SLAGS DISKRIMINERING AV KVINNOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONVENTIONEN OM AVSKAFFANDE AV ALL SLAGS DISKRIMINERING AV KVINNOR"

Transkript

1 Näringsdepartementet Sverige, 2000 DEN SVENSKA REGERINGENS FEMTE PERIODISKA RAPPORT om åtgärder för genomförande av KONVENTIONEN OM AVSKAFFANDE AV ALL SLAGS DISKRIMINERING AV KVINNOR Ratificeringsinstrumentet deponerades den 2 juli Konventionen trädde i kraft den 3 september

2 INLEDNING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Del I... 8 Artikel Artikel 2 (Jämställdhetslagen etc)... 8 Artikel 3 (Kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna) Artikel 4 (Föräldraförsäkring etc) Artikel 5 (Männens roll etc) Artikel 6 (Våld mot kvinnor) Del II Artikel 7 (Kvinnorepresentation) Artikel 8 (Kvinnor i internationella organisationer) Artikel Del III Artikel 10 (Utbildning) Artikel 11 (Arbetsmarknad etc) Artikel 12 (Kvinnors hälsa) Artikel 13 (Kvinnor och ekonomi etc) Artikel 14 (Kvinnor på landsbygden etc) Del IV Artikel Artikel 16 (Äktenskap etc) Bilaga Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) 2

3 INLEDNING Den svenska regeringens femte rapport om de åtgärder som har vidtagits för att genomföra konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor har begränsats till utvecklingen inom området för jämställdhet mellan kvinnor och män under den tid som har förflutit sedan den fjärde rapporten skrevs 1995 fram till år Artiklar och punkter som rör områden där inga åtgärder har vidtagits kommenteras inte. Allmän utveckling sedan 1995 Den svenska regeringens allmänna mål för jämställdhet mellan kvinnor och män är oförändrat. Kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla områden i livet. Bland flera prioriterade frågor har fyra politikområden under de senaste åren rönt särskild uppmärksamhet i den svenska jämställdhetspolitiken. Dessa områden är våld mot kvinnor, lika lön för lika eller likvärdigt arbete, män och jämställdhet samt integrering av ett köns- och jämställdhetsperspektiv. Våld mot kvinnor Våld mot kvinnor är ett hinder för den pågående utvecklingen mot jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är även ett allvarligt socialt problem. Att vidta åtgärder mot denna form av brottslighet är således en uppgift som regeringen har förklarat bör prioriteras. I början av år 1998 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen där man föreslog åtgärder mot våld mot kvinnor. I propositionen, som antogs av riksdagen våren 1998, behandlas tre huvudfrågor: våld i hemmet, prostitution och sexuella trakasserier i arbetslivet. Våld som riktas mot kvinnor förekommer, i de flesta fall, i personliga förhållanden och är ett uttryck för obalans i parens maktförhållanden. Det har gjorts stora ansträngningar att försöka eliminera våld mot kvinnor. Lagstiftningen har ändrats och skärpts, förebyggande åtgärder har vidtagits och kvinnooffer skall bemötas bättre än hittills. 3

4 Sedan den 1 januari 1999 är det förbudet att bedriva koppleri med tillfälliga sexuella tjänster (prostitution). Förbudet att köpa sexuella tjänster är ett uttryck för Sveriges inställning till prostitution: prostitution kan inte accepteras. Löneskillnader mellan könen I Sverige regleras lönesättningen av arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Den svenska regeringen är emellertid engagerad när det gäller att skapa en dialog mellan de båda sidorna om lönesättning och löneskillnader mellan kvinnor och män. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att avskaffa osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. De viktigaste av dessa åtgärder innefattar stöd till Jämställdhetsombudsmannens arbete att utarbeta högkvalitativ lönestatistik och ett könsneutralt system för arbetsvärdering. Män och jämställdhet Jämställdhet rör män i lika hög grad som kvinnor. Männens fulla engagemang i jämställdhetsarbetet är en förutsättning för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är anledningen till att männens roll i arbetet med att uppnå jämställdhet har givits hög prioritet i de svenska ansträngningarna att skapa jämställdhet under ett antal år. Regeringens ansträngningar att få fler män att engagera sig i frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män har inriktats på att förmå fler pappor att ta ut föräldraledighet, att öka antalet män som arbetar i skolor och barnomsorg samt att stödja män som är engagerade i att motverka våld mot kvinnor. Integrering av ett köns- och jämställdhetsperspektiv Regeringen har varje år sedan 1994 i sin regeringsförklaring uttalat sin politiska övertygelse om att alla aspekter av regeringspolitiken måste genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Från att tidigare ha fokuserat på särskilda åtgärder för att utrota könsdiskriminering och motverka förekomsten av olika villkor för kvinnor och män genom lagstiftning och aktiva 4

5 åtgärder, kommer jämställdhetsarbetet nu att bli en del av det dagliga politiska och administrativa arbetet. Jämställdhetsintegrering innebär ett köns- och jämställdhetsperspektiv skall genomsyra både politiskt och administrativt arbete på alla nivåer och områden och att den ordinarie personalen bör göra utvecklingsarbetet. Ledningen är ansvarig för att se till att detta sker, både i förvaltnings- och utvecklingsarbetet. Regeringen har det övergripande ansvaret för att uppnå målen för jämställdhetspolitiken och varje minister är ansvarig för att främja ett jämställdhetsperspektiv inom sitt politiska område, vilket angavs i den förra rapporten. Jämställdhetsministern samordnar arbetet och ansvarar för uppföljning och vidareutveckling av jämställdhetspolitiken. Jämställdhetsintegrering är en strategi, en metod för att uppnå målen för jämställdhet mellan kvinnor och män (se den förra rapporten), och innebär att - olika villkor och krav bör ställas upp för kvinnor och män, - varje fråga som rör enskilda personer bör undersökas ur ett genusperspektiv, - de förväntade konsekvenserna av förändringar för kvinnor respektive män bör analyseras. Flera åtgärder har vidtagits för att utarbeta arbetsmetoder för tillämpning av ett genusperspektiv på olika nationella nivåer. - I slutet av 1997 tillsatte regeringen en arbetsgrupp för att påskynda och underlätta utarbetandet av metoder för jämställdhetsarbete. Statssekreteraren för jämställdhetsfrågor leder arbetsgruppen, som kommer att avsluta sitt arbete i december Andra medlemmar av gruppen är företrädare för offentliga myndigheter, organ och företag som tillhandahåller offentliga tjänster på nationell, regional och lokal nivå. - En systematisk uppföljning av ansträngningarna att integrera ett köns- och jämställdhetsperspektiv inom alla politikområden är nödvändig för att dela erfarenheter och bedöma behovet av utvecklingsåtgärder. Varje departement ansvarar för uppföljning och utvärdering av sitt jämställdhetsarbete. Jämställdhetsenheten, som lyder under jämställdhetsministern, har en aktiv, 5

6 samordnande och rådgivande roll gentemot departementen. Enheten följer upp genomförandet av kommittédirektiven med avseende på konsekvenserna för jämställdheten, propositioner, anslagsdirektiv och årliga finansiella rapporter. Summeringar och analyser går tillbaka till respektive departement i dialogform. - Sedan 1995 har en expert på jämställdhetsfrågor knutits till varje länsstyrelse. (Se nedan för ytterligare information.) - År 1995 anslog regeringen 2 miljoner kronor till Svenska kommunförbundet för ett projekt som syftade till att ge nya kunskaper, utveckla nya metoder för jämställdhetsarbetet och integrera ett jämställdhetsperspektiv i de kommunala myndigheternas arbete. Projektet ledde till att ett verktyg för jämställdhetsanalys togs fram. Detta verktyg bör göra det möjligt att besvara frågor om hur makt fördelas mellan kvinnor och män, hur kön påverkar skapandet av strukturer och organisatoriska lösningar och hur normer sätts i könsrelaterade frågor i de olika kommunala myndigheternas verksamheter. Mekanismer för jämställdhetsarbetet på nationell nivå Jämställdhetsministern har det övergripande ansvaret för jämställdhetsfrågor. Sedan vår senaste rapport har vissa ändringar gjorts i organisationen av jämställdhetsarbetet inom Regeringskansliet. Efter 1998 års allmänna val överfördes jämställdhetsenheten till Näringsdepartementet. Dess uppgifter är desamma som angavs i Sveriges fjärde rapport. Jämställdhetsombudsmannens uppgift är oförändrad. Jämställdhetsnämnden verkar på uppdrag av Näringsdepartementet. Dess uppgift redovisas i Sveriges andra rapport. Jämställdhetsrådets uppgift omnämns i Sveriges fjärde rapport. 6

7 Sedan 1995 har en regional expert på jämställdhetsfrågor knutits till varje länsstyrelse. Expertens uppgift är at stödja styrelsen i dess uppdrag att främja jämställdhetsåtgärder. Landets samtliga länsstyrelser har utarbetat strategier för jämställdhet i sina län. Övrigt Vissa ändringar har gjorts i jämställdhetslagen. Ändringarna rör huvudsakligen sexuella trakasserier i arbetslivet, förbud mot diskriminering, skadestånd till följd av överträdelser av förbudet mot diskriminering samt lönekartläggningar. Som nämndes i den förra rapporten har regeringen tillsatt en utredning för att se över fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Resultatet av detta arbete läggs fram i artikel 13 i denna rapport. 7

8 Del I Artikel 1 Se Sveriges andra rapport. Artikel 2 För en inledande redogörelse för svensk lagstiftning ämnad att avskaffa diskriminering av kvinnor se artikel 2 i Sveriges tidigare rapporter. Jämställdhetslagen har ändrats sedan den fjärde rapporten publicerades. En redogörelse för dessa ändringar återfinns i artikel 2 b. Jämställdhetsombudsmannens arbete beskrivs i artikel 2 c. Sverige undertecknade det fakultativa protokollet till CEDAW den 10 december En framtida ratificering är under beredning inom Regeringskansliet. Artikel 2 a Se Sveriges andra rapport. Artikel 2 b Ändringar i jämställdhetslagen Bestämmelserna i jämställdhetslagen om sexuella trakasserier skärptes år Först infördes följande definition i lagen: Med sexuella trakasserier avses sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker 8

9 arbetstagarens integritet i arbetet. Förbättringar infördes också i lagen för att det klart skall framgå att varje arbetsgivare är skyldig att vidta aktiva åtgärder för att förhindra att en anställd utsätts för sexuella trakasserier. Arbetsgivaren måste i ett allmänt personalpolitiskt uttalande klargöra att sexuella trakasserier bland anställda inte under några omständigheter kan tolereras. De anställda måste underrättas om denna inställning. Lika viktigt är det att rutiner utarbetas för hantering av påstådda eller styrkta sexuella trakasserier. En arbetsgivare som inte fullgör sina skyldigheter löper risk att vid vite föreläggas att göra detta. Vidare måste en arbetsgivare som får kännedom om att en anställd har utsatts för sexuella trakasserier av en annan arbetstagare utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna. Arbetsgivaren måste, om nödvändigt, vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta sexuella trakasserier. En arbetsgivare som inte fullgör dessa skyldigheter kan få betala skadestånd till en drabbad arbetstagare. Skadestånd skall betalas för den kränkning som underlåtenheten att vidta erforderliga åtgärder innebar. En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för trakasserier på grund av att den sistnämnda har avvisat arbetsgivarens sexuella närmanden eller anmält arbetsgivaren för könsdiskriminering. I de fall det är arbetsgivaren som trakasserar en anställd sexuellt skall bestämmelserna i brottsbalken om ofredande eller sexuellt ofredande tillämpas. I juli 1998 tillsatte den svenska regeringen en utredning med uppgift att se över vissa delar av jämställdhetslagen. Kommittén skulle bland annat undersöka huruvida det krävdes ytterligare ändringar av jämställdhetslagen med hänsyn till gemenskapsrätten. Ett slutbetänkande lades fram i september 1999 (SOU 1999:91). I maj 2000 överlämnade regeringen en proposition (1999/2000:143) om ändringar av jämställdhetslagen till riksdagen. Riksdagen antog propositionen den 18 oktober 2000 och ändringarna träder i kraft den 1 januari Ändringarna omfattar följande: 9

10 o Skydd mot diskriminering av arbetssökande skall omfatta de arbetssökande under hela anställningsförfarandet och oavsett om något anställningsbeslut har fattats i ärendet. Det är inte nödvändigt att göra en uttrycklig jämförelse med en person av motsatt kön för att fastställa att diskriminering har förekommit. o Arbetsgivare och arbetstagare bör i sitt främjande av jämställdhet i arbetslivet främja samma löneutvecklingsmöjligheter för kvinnor och män. o Varje år skall alla arbetsgivare kartlägga och analysera bestämmelser och praxis i fråga om löner och löneskillnader mellan kvinnor och män som utför likvärdigt arbete på en arbetsplats. Syftet med kartläggningen av lönerna är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. o Alla arbetsgivare med mer än nio arbetstagare måste upprätta en handlingsplan för jämställda löner. o Allmänt skadestånd till flera diskriminerade personer skall inte delas lika mellan dem utan betalas till var och en av de diskriminerade med hänsyn till den kränkning som hon eller han har blivit utsatt för. o En definition av begreppet indirekt diskriminering förs in i lagstiftningen. o Jämställdhetsombudsmannen ges rätt att få tillträde till arbetsplatsen för att kunna göra undersökningar. o Centrala arbetstagarorganisationer som arbetsgivarna har slutit kollektivavtal med skall ha rätt att göra framställningar om vitesföreläggande inför Jämställdhetsnämnden och även att föra talan vid tingsrätten om utdömande av vite. 10

11 Artikel 2 c Jämställdhetsombudsmannen Jämställdhetsombudsmannens arbetsuppgifter beskrevs i den här artikeln i Sveriges andra rapport. För att Jämställdhetsombudsmannen skall kunna klara av ökade arbetsbördor har regeringen höjt de medel som årligen beviljas ombudsmannen med 5 miljoner kronor från och med De extra medlen har gjort det möjligt för ombudsmannen att intensifiera arbetet, i synnerhet när det gäller att uppmuntra arbetsgivarna att vidta aktiva åtgärder för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsplatsen. Jämställdhetsombudsmannen har även fått extra resurser för att aktualisera lönediskrimineringsfrågan. De totala medlen till Jämställdhetsombudsmannen uppgår till 18 miljoner kronor. Diskrimineringsanmälningar Det totala antalet anmälningar, fördelat mellan så kallade aktiva åtgärder och diskrimineringsanmälningar, som har rapporterats till ombudsmannen fortsätter att öka. Antalet fall av aktiva åtgärder steg från 435 år 1997 till 531 år Av dessa rörde 372 fall utvärdering av jämställdhetsplaner på arbetsplatsen. Motsvarande antal för diskrimineringsanmälningar är 85 respektive 91, där anmälningar av sexuella trakasserier och diskriminerande ledarskap står för ökningen. År 1997 avgjordes ett anställningsmål i Arbetsdomstolen, som Jämställdhetsombudsmannen förlorade. År 1998 avgjordes inga mål. Under 1999 anhängiggjorde Jämställdhetsombudsmannen fyra mål vid Arbetsdomstolen. Tre av dessa mål rörde lönediskriminering. Ett mål, som rör lönediskriminering av barnmorskor jämfört med sjukhustekniker, har prövats av Europadomstolen. Domstolen stödde Jämställdhetsombudsmannens uppfattning att jämförelsen av barnmorskornas och sjukhusteknikernas löner bara skulle göras med avseende på grundlönen och inte 11

12 inbegripa lönetillägg för obekväm arbetstid. I slutet av år 2000 kommer Jämställdhetsombudsmannen att föra talan i detta mål vid Arbetsdomstolen. För närvarande för Jämställdhetsombudsmannen talan i tre andra mål, som också rör lönediskriminering, i Arbetsdomstolen. Ett av skälen till det ökade antalet anmälningar av könsdiskriminering förefaller vara Jämställdhetsombudsmannens informationskampanjer. Den framgångsrika informationsspridningen har spritt kunskap om sexuella trakasserier inte bara till anställda som utsätts för trakasserier utan även till arbetsgivare och fackföreningar. Jämställdhetsombudsmannen bistår och utbildar arbetsgivare från både den privata och den offentliga sektorn i att främja jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsplatsen. Under de senaste tre åren har Jämställdhetsombudsmannen tagit initiativet till flera så kallade massundersökningar av handlingsplaner för jämställdhet inom olika sektorer. Bank- och finanssektorn, hotell- och restaurangrörelser, försvaret, reklambyråer och informationsteknik är en del sektorer som har granskats. I samband med dessa undersökningar har Jämställdhetsombudsmannen erbjudit halvdagskurser i att upprätta handlingsplaner, vilket har resulterat i en kvalitativ förbättring av dessa. Domstolarnas sammansättning Arbetsdomstolen År 1999 var 46 procent av de 85 ledamöterna i Arbetsdomstolen kvinnor (39 kvinnor) och 54 procent var män (46 män). Det innebär en ökning av antalet kvinnor med sju procentenheter sedan 1995 då 39 procent av ledamöterna var kvinnor. Allmänna förvaltningsdomstolar och allmänna domstolar År 1999 utgjorde kvinnorna 26 procent av de ordinarie domarna i de allmänna förvaltningsdomstolarna, mot 74 procent män. Det är en ökning med 6 procentenheter av 12

13 andelen kvinnliga ordinarie domare sedan Vid de allmänna domstolarna utgjorde kvinnorna 17 procent av de ordinarie domarna 1999, jämfört med 83 procent män. Artikel 2 d Se Sveriges andra rapport och artikel 2 b och 2 c i den här rapporten. Artikel 2 e Hänvisning till artikel 2 b och 2 c i den här rapporten. Artikel 2 f Hänvisning till Sveriges andra rapport. Artikel 2 g Hänvisning till Sveriges andra rapport. Artikel 3 Kvinnornas åtnjutande av mänskliga rättigheter skyddas av grundlagen och av flera andra lagar, varav den viktigaste är jämställdhetslagen. Familjelagstiftningen och lagstiftningen inom utbildningsområdet samt andra lagar innehåller bestämmelser om stärkande av kvinnornas ställning och främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhetsenheten vid Näringsdepartementet granskar alla förslag till ny lagstiftning för att säkerställa att jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas. Åtgärder och lagstiftning på nationell nivå behandlas under respektive artikel. 13

14 Sverige kommer att fortsätta att verka för främjandet av frågor som rör kvinnors rättigheter som en integrerad del av all FN-verksamhet, i synnerhet för dessa frågors integrering i alla FN-mekanismer om mänskliga rättigheter. Sverige har därför anslagit 2 miljoner kronor till UNHCHR för att stödja de pågående insatserna för kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter. Sverige fortsätter dessutom att stödja FN:s särskilda rapportörs arbete när det gäller våld mot kvinnor och dess orsaker och konsekvenser (se artikel 6 för mer information om våld mot kvinnor). Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) stödjer projekt och andra åtgärder för att stärka kvinnornas mänskliga rättigheter, inbegripet frågor som rör kvinnlig könsstympning, inom ramen för Sveriges utvecklingssamarbete. År 1998 utgav Sida en handbok om CEDAW-konventionen. I handboken förklaras konventionen inom ramen för andra instrument för mänskliga rättigheter och det ges även information om hur ett trettiotal länder har levt upp till konventionen, enligt deras egna rapporter och enligt CEDAW-kommitténs allmänna kommentarer. Häftet har spritts till många användare i de bilaterala utvecklingssamtalen och i oktober 1998 presenterade utrikesministern det vid ett FN/DAC-seminarium i Rom om ett rättighetsbaserat förhållningssätt till jämställdhet mellan kvinnor och män. Artikel 4 Artikel 4.1 Se Sveriges andra och tredje rapporter. Åtgärder som syftar till att påskynda faktisk jämställdhet mellan kvinnor och män inom olika områden beskrivs i respektive artikel. Artikel

15 För en inledande redogörelse för svensk lagstiftning ägnad att skydda moderskapet hänvisas till Sveriges tidigare rapporter. När det gäller att underlätta för föräldrarna att förena förvärvsarbete och familj hänvisas även till artikel 11.2 c i den här rapporten. Idag har föräldrarna rätt till föräldrapenning i totalt 450 dagar per barn, förutom den tillfälliga föräldrapenningen, som används för vård av sjukt barn. Från och med januari 1998 betalas förmåner som uppgår till 80 procent av den hemmavarande förälderns inkomst under 360 av dessa 450 dagar och en fast dagsersättning på 60 kronor under de resterande 90 dagarna. För att stimulera papporna att utnyttja föräldraledigheten och även underlätta möjligheten att förena inkomstbringande förvärvsarbete med föräldraskap förbereds ett förslag att utöka rätten till föräldrapenning med 30 dagar inom Regeringskansliet. Som nämnts i den förra rapporten, skall rätten till föräldrapenning i princip delas lika mellan mamman och pappan. Föräldrarna kan dock överföra den del av föräldrapenningen som inte utgör pappans eller mammans månad till varandra. En förlängning av föräldrapenningen med 30 dagar skulle innebära att pappan, eller mamman, skulle få en ensamrätt till totalt 60 dagars föräldrapenning. Regeringen överväger även att återinföra kontaktdagarna, som omnämns i den fjärde rapporten. De föreslagna ändringarna träder i kraft den 1 januari En proposition kommer att överlämnas till riksdagen i slutet av år Artikel 5 Artikel 5 a Om jämställdhet mellan kvinnor och män skall uppnås på alla områden och alla samhällsnivåer, måste både män och kvinnor vara villiga till förändringar. För jämställdhetssträvandena skall lyckas är det väsentligt att genusaspekten synliggörs. År 1994 beslutade regeringen att all individbaserad officiell statistik skulle vara könsuppdelad om inte särskilda skäl talade emot det. En utredning 1999 för att utvärdera förordningen om den officiella statistiken fastslog i sitt slutbetänkande (SOU 1999:96) att 15

16 även om det fortfarande finns visa brister är merparten av den individbaserade officiella statistiken i Sverige könsuppdelad. Utbildning är ett nödvändigt verktyg för bekämpning av fördomar. Av den anledningen har regeringen sedan 1994 anordnat kurser i jämställdhet för ministrar, statssekreterare, pressekreterare och politiska rådgivare, personal vid departement och andra delar av den offentliga förvaltningen samt för chefer och sekreterare i statliga kommittéer och utredningar. Syftet med utbildningen är att fördjupa medvetenheten om kvinnors och mäns villkor i samhället, att sprida information om jämställdhetspolitikens mål och att öka tjänstemännens förståelse i syfte att integrera ett köns- och jämställdhetsperspektiv. Kurser för att utbilda fler handledare startades

17 Könsdiskriminerande reklam Se den förra rapporten. Artikel 5 b Se Sveriges föregående rapporter för en inledande redogörelse för det svenska föräldraförsäkringssystemet. Gemensam vårdnad Båda föräldrarna har vårdnaden om ett barn från födseln, om de är gifta med varandra, annars är mamman ensam vårdnadshavare. Om bara en av föräldrarna har vårdnaden och föräldrarna vill ha gemensam vårdnad, kan de ansöka om gemensam vårdnad hos domstol. Ogifta föräldrar kan även få gemensam vårdnad genom en anmälan till socialnämnden i samband med att nämnden skall godkänna en faderskapsbekräftelse. Föräldrarna kan även få gemensam vårdnad genom att göra en gemensam anmälan till skattemyndigheten. Om det döms till äktenskapsskillnad mellan föräldrarna, skall båda föräldrarna även därefter ha vårdnad om barnet, om inte båda eller en av dem ansöker om att den gemensamma vårdnaden skall upphöra. Bestämmelserna i föräldrabalken om vårdnad och umgänge ändrades den 1 oktober 1998 (proposition 1997/98:7). Syftet med ändringen var att betona vikten av att nå samförståndslösningar och att underlätta för föräldrarna. Ett annat syfte var att bana väg för ökad användning av gemensam vårdnad och att betona barnets bästa. Bakom dessa ändringar ligger en önskan att betona att föräldrarna har gemensamt ansvar för sina barn och att de bör försöka lösa frågor som rör deras barn gemensamt eftersom det är det bästa för barnet. Det är uppenbart att barnets möjligheter till nära och god 17

18 kontakt med båda föräldrarna underlättas om föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör barnet. Det säger sig självt att förutsättningarna för ett sådant samarbete blir bättre om föräldrarna själva kan komma överens i frågor som rör barnet än om beslutet måste överlämnas till domstol. Föräldrarna kan lösa frågor rörande vårdnad, boende och umgänge genom att sluta ett avtal som godkänns av socialnämnden. Avtalet måste vara skriftligt och undertecknat av båda föräldrarna. Ett godkänt avtal är gällande och kan verkställas som ett lagakraftvunnet domstolsbeslut. En ny bestämmelse infördes i föräldrabalken där det fastslås att barnets bästa skall komma i första rummet vid avgörande av alla frågor som rör vårdnadshavande av barn. Den bestämmelsen visar tydligare än tidigare att barnets bästa alltid måste ligga till grund för beslut. Om en av föräldrarna vill få ändring i vårdnaden, kan domstolen besluta om gemensam vårdnad eller vägra att upplösa en gemensam vårdnad, även om en förälder motsätter sig detta. En förutsättning för att domstolen skall besluta mot en förälders vilja är dock att det är bäst för barnet. Riksdagens ståndpunkt är att gemensam vårdnad mot den ena förälderns vilja bör uteslutas om den andra föräldern utsätter en familjemedlem för våld, trakasserier eller andra former av övergrepp. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet, kan domstolen besluta var barnet skall bo. Detta beslut kan innebära att barnet skall bo hos en av föräldrarna eller att barnet skall bo växelvis hos båda föräldrarna. Domstolen kan vidare besluta om umgänge. Detta gäller även i de fall där föräldrarna har gemensam vårdnad. Föräldrautbildning Se även den förra rapporten. Den uppföljande utvärderingen av de särskilda pappautbildningsprojekt som omnämndes i den förra rapporten visar att dessa projekt har mottagits väl och att de pappor som har deltagit i genomsnitt har tagit ut längre föräldraledighet än de som inte deltog. Det 18

19 långsiktiga syftet är att pappakurser skall bli ett fast komplement till den befintliga föräldrautbildningen. Flera län tillhandahåller redan sådana kurser. Regeringen anslog 1996 medel till Riksförsäkringsverket för en tvåårig landsomspännande informationskampanj för främjande av föräldraledighet. I samarbete med de lokala försäkringskassorna har verket erbjudit personlig rådgivning, informationsmöten i samarbete med mödravårdscentralerna, direkt information till män som nyligen har blivit pappor, annonsering på television och video. Kampanjen har varit mycket uppskattad. År 1997 beställde regeringen en utredning av frågan hur föräldrautbildning och andra former av föräldrastöd skulle kunna utvecklas och uppmuntras. Detta ledde till ett betänkande som rubricerades Stöd i föräldraskapet (SOU 1997:161). Folkhälsoinstitutet kommer att få i uppdrag att samla in och sprida goda exempel på föräldrautbildning, som exempelvis utbildningsprojektet för pappor. Institutet kommer även att få medel för att kunna stödja utvecklingsprojekt. Användning av föräldraförmåner Införandet av pappamånaden 1995 förväntas medföra en ökning av pappornas utnyttjande av föräldraförmånerna. Eftersom föräldrapenning betalas tills barnet fyller åtta år är det fortfarande för tidigt att avgöra hur pappamånaden har påverkat männens utnyttjande av systemet. Preliminära siffror från Riksförsäkringsverket visar dock att antalet pappor som utnyttjar föräldrapenning under det första året av barnets liv har ökat. Andelen pappor som tar ut föräldraledighet ökar ju högre utbildning både mamman och pappan har. De som tar ut föräldraledighet har en tendens att göra det under ett ökande antal dagar, men ur jämställdhetssynpunkt går utvecklingen långsamt. År 1996 var den andel av föräldrapenningen som togs ut av kvinnor 89 procent och den andel som togs ut 19

20 av män 11 procent. Motsvarande siffror för 1999 var 88 respektive 12 procent. Den tillfälliga föräldrapenning, för vård av barn, som togs ut av kvinnor och män samma år var 69 mot 31 procent respektive 66 mot 34 procent. Det förefaller således som om män är mer benägna att ta ut tillfällig föräldrapenning än vanlig föräldraledighet. Män och jämställdhet Regeringen har lanserat ett tvåårigt projekt inriktat på män och jämställdhetsarbete. En referensgrupp av sakkunniga är knuten till projektet. Syftet med projektet är att öka medvetenheten om de hinder som finns och om vilka ytterligare åtgärder som krävs för att få fler män att engagera sig i jämställdhetsarbetet. Projektet skall vara avslutat i juni Regeringen har beviljat ekonomiskt stöd till flera projekt som syftar till att främja männens utnyttjande av föräldraledigheten, öka antalet män i barnomsorg och skolor och stödja män som är engagerade i insatser för att motverka våld mot kvinnor. Artikel 6 I denna artikel behandlas, liksom i Sveriges tidigare rapporter, frågor med anknytning till våld mot kvinnor. Under det senaste årtiondet har antalet rapporterade fall av misshandel och olika former av sexualbrott ökat betydligt. Det är ofta män som har en nära relation till de kvinnor som utsätts som begår dessa brott. Enligt statistiska uppgifter om rapporterade brott utsattes omkring kvinnor för misshandel 1999, i 60 procent av fallen av en person som de hade eller hade haft en nära 20

21 relation till. Antalet misshandelsfall som aldrig rapporteras till myndigheterna antas vara högt. En proposition om våld mot kvinnor Regeringen överlämnade 1998 en proposition om kvinnofrid (proposition 1997/98:55). Riksdagen antog propositionen samma år. Propositionen är ett direkt resultat av Prostitutionsutredningens och Kvinnovåldskommissionens arbete. Propositionen behandlar ett antal frågor och har tre grundläggande utgångspunkter: förbättra befintlig lagstiftning, införa ytterligare preventiva åtgärder och erbjuda kvinnor som utsätts för våld bättre bemötande än hittills. Totalt har regeringen anslagit 41 miljoner kronor 1998 för att genomföra åtgärderna och lagändringarna. De lagändringar som förslogs i propositionen trädde i kraft den 1 juli Förbudet att köpa sexuella tjänster trädde i kraft den 1 januari Nedan följer en sammanfattning av propositionen om rättsliga och andra åtgärder för att motverka våld mot kvinnor. Lagstiftning Ett nytt brott, grov kvinnofridskränkning, har införts i brottsbalken. Det handlar om upprepade straffbara handlingar som män utför mot kvinnor som har eller har haft en nära relation till förövaren. Grov kvinnofridskränkning innebär att en man som begår vissa brottsliga handlingar (misshandel, olaga hot eller tvång, ofredande eller sexuellt ofredande, sexuellt utnyttjande, m.m.) mot en kvinna som han är eller har varit gift med, eller som han bor eller har bott tillsammans med, skall dömas för grov kvinnofridskränkning, istället för varje enskilt brott han har begått. Ett nödvändigt rekvisit för att utdöma det nya brottet är att handlingarna var ett led i en upprepad kränkning av kvinnans integritet och var ägnade att allvarligt skada hennes självkänsla. Det nya brottet gör det möjligt för domstolarna att höja straffvärdet för 21

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik]

Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik] SFS 1991:433 Källa: Rixlex Utfärdad: 1991-05-23 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2000:773 Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik] Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Jämställdhetsplan. Lemlands kommun

Jämställdhetsplan. Lemlands kommun Jämställdhetsplan Lemlands kommun Antagen av kommunstyrelsen den 25.1.2010 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Juridisk grund... 3 3. Syfte och målsättningar... 3 4. Kartläggning av situationen i

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06 Jämställdhetsplan för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014 ljusdal.se Inledning Jämställdhetslagen pekar i 4-11 ut de områden där alla arbetsgivare är skyldiga att vidta så kallade aktiva åtgärder för

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Denna policy och handlingsplan för att förebygga och motverka sexuella trakasserier på arbetsplatsen är ett av flera

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 18.12.2008 2008/2144(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Förslag till betänkande Roberta Angelilli (PE414.011v01-00)

Läs mer

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN INLEDNING Svenska Basketbollförbundet vill att anställda, föreningsaktiva, eller inhyrd personal ska känna att de har lika värde, oavsett kön,

Läs mer

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Jämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning

Jämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Monika Nordh Cangemark 2014-09-11 SFN 2014/0757 0480-450406 Servicenämnden Jämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning Förslag till beslut Servicenämnden

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning; SFS 1999:133 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 1 av 6 Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 2 av 6 Diskrimineringslagen Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

PROTOKOLL. Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april Justitieombudsmannen Cecilia Renfors

PROTOKOLL. Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april Justitieombudsmannen Cecilia Renfors PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 1643-2015 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april 2015 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning

Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning HomOL (1999-133) Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning (Ändring t.o.m. SFS 2003:310 införd) Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3237 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder; SFS 1999:132 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2010-2012 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan

Läs mer

Sta I kn ing -ett allvarligt brott

Sta I kn ing -ett allvarligt brott Sta I kn ing -ett allvarligt brott Betänkande av Stalkningsutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:81 Innehåll Sammanfattning 15 Summary 27 Författningsförslag 39 Bakgrund 1

Läs mer

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön 1 Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 5 december 2006 Reviderad: Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön Inledning Denna policy med handlingsplan

Läs mer

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Borlänge Kommun Godkänd av Personalutskottet 2006-03-21 Att bli utsatt för sexuella trakasserier... 1 - Trakasserier grundade på kön... 1 - Trakasserier av sexuell

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567); SFS 2016:828 Utkom från trycket den 12 juli 2016 utfärdad den 30 juni 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte

En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Promemoria 244 2014-06-17 Ju2014/4084/P Justitiedepartementet Straffrättsenheten En översyn av straffbestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte Sammanfattning En utredare ges i uppdrag att biträda

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER SAMVERKAN I SJU KOMMUNER Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Våld är en fråga om mänskliga

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716)

Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Lagrådsremiss Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 september 2008 Beatrice Ask Ingela Fridström (Justitiedepartementet)

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet

Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv. Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Utan uppehållstillstånd och utsatt för våld rättsliga perspektiv Monica Burman Docent i straffrätt Juridiskt forum vid Umeå universitet Innehåll Statistik anhöriginvandring och internationella äktenskap.

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:55

Regeringens proposition 1997/98:55 Regeringens proposition 1997/98:55 Kvinnofrid Prop. 1997/98:55 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 5 februari 1998 Göran Persson Ulrica Messing (Arbetsmarknadsdepartementet)

Läs mer

Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017-2019 2016-10-13 1 Ansvar och arbetssätt HR-funktionen ansvarar för att ta fram likabehandlingsplanen och hålla den uppdaterad. Ledningsgruppen fattar beslut om planen i samband

Läs mer

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-02-06 Stockholm Dnr 658-08 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) 1. Ny lag om kontaktförbud Behov av en

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008

Olika men ändå lika Jämställdhetsredovisning för 2008 Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling

Läs mer

Jämställdhetsplan för Institutionen för orientaliska språk

Jämställdhetsplan för Institutionen för orientaliska språk Jämställdhetsplan 2010-2012 för Institutionen för orientaliska språk ALLMÄNNA MÅL Institutionen för orientaliska språk ansluter sig till de mål och riktlinjer för jämställdhet mellan kvinnor och män, vilka

Läs mer

Diskriminering Diskrimineringslagen

Diskriminering Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen - den 1 januari 2009 Sammanhållen lagstiftning 10 olika samhällsområden Definitioner, förbudsregler, krav på aktiva åtgärder, tillsyn, diskrimineringsersättning

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Andelen kvinnor i åldern år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %.

Andelen kvinnor i åldern år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %. Bilaga 4 Jämställdhet SCB Några viktiga fakta Andelen kvinnor i åldern 20 64 år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år 2007. För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %. 42 % av kvinnorna

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv. Försvarsutbildarna Ystad

Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv. Försvarsutbildarna Ystad 2016-04-30 Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv Försvarsutbildarna Ystad 2016 1 Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv Lagar Fr.o.m. 1 januari 2009 gäller, Diskrimineringslag, (2008:567). Lagen

Läs mer

Stärkt skydd mot och barnäktenskap

Stärkt skydd mot och barnäktenskap Stärkt skydd mot och barnäktenskap Betänkande av Utredningen om stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Stockholm 2012 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2012:35 Innehåll Förklaring av förkortningar

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2000:460 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 31 maj 2000.

Läs mer

Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering CERD/C/64/CO/8 12 mars 2004 Original: engelska oredigerad version Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering 64:e mötet

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 Hofors kommun fastställd av, KF 61/2013-06-10 Jämställdhetsplanen gäller från och med 2013-08-31 Revideras 2016-08-31 0 Inledning Enligt 13 i diskrimineringslagen

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Ett nytt brott infördes den 1 juli 2009 i brottsbalken kontakt med barn i sexuellt syfte. Den nya straffbestämmelsen

Läs mer

Kommittédirektiv. Främjandeförbudet i lotterilagen. Dir. 2014:6. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014

Kommittédirektiv. Främjandeförbudet i lotterilagen. Dir. 2014:6. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014 Kommittédirektiv Främjandeförbudet i lotterilagen Dir. 2014:6 Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014 Sammanfattning Snabba insatser från statens sida och verkningsfulla sanktioner vid överträdelser

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering; SFS 2003:307 Utkom från trycket den 16 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens ändamål

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde Backe rektorsområde är en förskole-, skol- och fritidsverksamhet med uppgift att utbilda elever enligt Lpo-94 och att tillhandahålla familjer barnomsorg i form av

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Läs mer