KONVENTIONEN OM AVSKAFFANDE AV ALL SLAGS DISKRIMINERING AV KVINNOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONVENTIONEN OM AVSKAFFANDE AV ALL SLAGS DISKRIMINERING AV KVINNOR"

Transkript

1 Näringsdepartementet Sverige, 2000 DEN SVENSKA REGERINGENS FEMTE PERIODISKA RAPPORT om åtgärder för genomförande av KONVENTIONEN OM AVSKAFFANDE AV ALL SLAGS DISKRIMINERING AV KVINNOR Ratificeringsinstrumentet deponerades den 2 juli Konventionen trädde i kraft den 3 september

2 INLEDNING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Del I... 8 Artikel Artikel 2 (Jämställdhetslagen etc)... 8 Artikel 3 (Kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna) Artikel 4 (Föräldraförsäkring etc) Artikel 5 (Männens roll etc) Artikel 6 (Våld mot kvinnor) Del II Artikel 7 (Kvinnorepresentation) Artikel 8 (Kvinnor i internationella organisationer) Artikel Del III Artikel 10 (Utbildning) Artikel 11 (Arbetsmarknad etc) Artikel 12 (Kvinnors hälsa) Artikel 13 (Kvinnor och ekonomi etc) Artikel 14 (Kvinnor på landsbygden etc) Del IV Artikel Artikel 16 (Äktenskap etc) Bilaga Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) 2

3 INLEDNING Den svenska regeringens femte rapport om de åtgärder som har vidtagits för att genomföra konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor har begränsats till utvecklingen inom området för jämställdhet mellan kvinnor och män under den tid som har förflutit sedan den fjärde rapporten skrevs 1995 fram till år Artiklar och punkter som rör områden där inga åtgärder har vidtagits kommenteras inte. Allmän utveckling sedan 1995 Den svenska regeringens allmänna mål för jämställdhet mellan kvinnor och män är oförändrat. Kvinnor och män skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla områden i livet. Bland flera prioriterade frågor har fyra politikområden under de senaste åren rönt särskild uppmärksamhet i den svenska jämställdhetspolitiken. Dessa områden är våld mot kvinnor, lika lön för lika eller likvärdigt arbete, män och jämställdhet samt integrering av ett köns- och jämställdhetsperspektiv. Våld mot kvinnor Våld mot kvinnor är ett hinder för den pågående utvecklingen mot jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är även ett allvarligt socialt problem. Att vidta åtgärder mot denna form av brottslighet är således en uppgift som regeringen har förklarat bör prioriteras. I början av år 1998 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen där man föreslog åtgärder mot våld mot kvinnor. I propositionen, som antogs av riksdagen våren 1998, behandlas tre huvudfrågor: våld i hemmet, prostitution och sexuella trakasserier i arbetslivet. Våld som riktas mot kvinnor förekommer, i de flesta fall, i personliga förhållanden och är ett uttryck för obalans i parens maktförhållanden. Det har gjorts stora ansträngningar att försöka eliminera våld mot kvinnor. Lagstiftningen har ändrats och skärpts, förebyggande åtgärder har vidtagits och kvinnooffer skall bemötas bättre än hittills. 3

4 Sedan den 1 januari 1999 är det förbudet att bedriva koppleri med tillfälliga sexuella tjänster (prostitution). Förbudet att köpa sexuella tjänster är ett uttryck för Sveriges inställning till prostitution: prostitution kan inte accepteras. Löneskillnader mellan könen I Sverige regleras lönesättningen av arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Den svenska regeringen är emellertid engagerad när det gäller att skapa en dialog mellan de båda sidorna om lönesättning och löneskillnader mellan kvinnor och män. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att avskaffa osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. De viktigaste av dessa åtgärder innefattar stöd till Jämställdhetsombudsmannens arbete att utarbeta högkvalitativ lönestatistik och ett könsneutralt system för arbetsvärdering. Män och jämställdhet Jämställdhet rör män i lika hög grad som kvinnor. Männens fulla engagemang i jämställdhetsarbetet är en förutsättning för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är anledningen till att männens roll i arbetet med att uppnå jämställdhet har givits hög prioritet i de svenska ansträngningarna att skapa jämställdhet under ett antal år. Regeringens ansträngningar att få fler män att engagera sig i frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män har inriktats på att förmå fler pappor att ta ut föräldraledighet, att öka antalet män som arbetar i skolor och barnomsorg samt att stödja män som är engagerade i att motverka våld mot kvinnor. Integrering av ett köns- och jämställdhetsperspektiv Regeringen har varje år sedan 1994 i sin regeringsförklaring uttalat sin politiska övertygelse om att alla aspekter av regeringspolitiken måste genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Från att tidigare ha fokuserat på särskilda åtgärder för att utrota könsdiskriminering och motverka förekomsten av olika villkor för kvinnor och män genom lagstiftning och aktiva 4

5 åtgärder, kommer jämställdhetsarbetet nu att bli en del av det dagliga politiska och administrativa arbetet. Jämställdhetsintegrering innebär ett köns- och jämställdhetsperspektiv skall genomsyra både politiskt och administrativt arbete på alla nivåer och områden och att den ordinarie personalen bör göra utvecklingsarbetet. Ledningen är ansvarig för att se till att detta sker, både i förvaltnings- och utvecklingsarbetet. Regeringen har det övergripande ansvaret för att uppnå målen för jämställdhetspolitiken och varje minister är ansvarig för att främja ett jämställdhetsperspektiv inom sitt politiska område, vilket angavs i den förra rapporten. Jämställdhetsministern samordnar arbetet och ansvarar för uppföljning och vidareutveckling av jämställdhetspolitiken. Jämställdhetsintegrering är en strategi, en metod för att uppnå målen för jämställdhet mellan kvinnor och män (se den förra rapporten), och innebär att - olika villkor och krav bör ställas upp för kvinnor och män, - varje fråga som rör enskilda personer bör undersökas ur ett genusperspektiv, - de förväntade konsekvenserna av förändringar för kvinnor respektive män bör analyseras. Flera åtgärder har vidtagits för att utarbeta arbetsmetoder för tillämpning av ett genusperspektiv på olika nationella nivåer. - I slutet av 1997 tillsatte regeringen en arbetsgrupp för att påskynda och underlätta utarbetandet av metoder för jämställdhetsarbete. Statssekreteraren för jämställdhetsfrågor leder arbetsgruppen, som kommer att avsluta sitt arbete i december Andra medlemmar av gruppen är företrädare för offentliga myndigheter, organ och företag som tillhandahåller offentliga tjänster på nationell, regional och lokal nivå. - En systematisk uppföljning av ansträngningarna att integrera ett köns- och jämställdhetsperspektiv inom alla politikområden är nödvändig för att dela erfarenheter och bedöma behovet av utvecklingsåtgärder. Varje departement ansvarar för uppföljning och utvärdering av sitt jämställdhetsarbete. Jämställdhetsenheten, som lyder under jämställdhetsministern, har en aktiv, 5

6 samordnande och rådgivande roll gentemot departementen. Enheten följer upp genomförandet av kommittédirektiven med avseende på konsekvenserna för jämställdheten, propositioner, anslagsdirektiv och årliga finansiella rapporter. Summeringar och analyser går tillbaka till respektive departement i dialogform. - Sedan 1995 har en expert på jämställdhetsfrågor knutits till varje länsstyrelse. (Se nedan för ytterligare information.) - År 1995 anslog regeringen 2 miljoner kronor till Svenska kommunförbundet för ett projekt som syftade till att ge nya kunskaper, utveckla nya metoder för jämställdhetsarbetet och integrera ett jämställdhetsperspektiv i de kommunala myndigheternas arbete. Projektet ledde till att ett verktyg för jämställdhetsanalys togs fram. Detta verktyg bör göra det möjligt att besvara frågor om hur makt fördelas mellan kvinnor och män, hur kön påverkar skapandet av strukturer och organisatoriska lösningar och hur normer sätts i könsrelaterade frågor i de olika kommunala myndigheternas verksamheter. Mekanismer för jämställdhetsarbetet på nationell nivå Jämställdhetsministern har det övergripande ansvaret för jämställdhetsfrågor. Sedan vår senaste rapport har vissa ändringar gjorts i organisationen av jämställdhetsarbetet inom Regeringskansliet. Efter 1998 års allmänna val överfördes jämställdhetsenheten till Näringsdepartementet. Dess uppgifter är desamma som angavs i Sveriges fjärde rapport. Jämställdhetsombudsmannens uppgift är oförändrad. Jämställdhetsnämnden verkar på uppdrag av Näringsdepartementet. Dess uppgift redovisas i Sveriges andra rapport. Jämställdhetsrådets uppgift omnämns i Sveriges fjärde rapport. 6

7 Sedan 1995 har en regional expert på jämställdhetsfrågor knutits till varje länsstyrelse. Expertens uppgift är at stödja styrelsen i dess uppdrag att främja jämställdhetsåtgärder. Landets samtliga länsstyrelser har utarbetat strategier för jämställdhet i sina län. Övrigt Vissa ändringar har gjorts i jämställdhetslagen. Ändringarna rör huvudsakligen sexuella trakasserier i arbetslivet, förbud mot diskriminering, skadestånd till följd av överträdelser av förbudet mot diskriminering samt lönekartläggningar. Som nämndes i den förra rapporten har regeringen tillsatt en utredning för att se över fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Resultatet av detta arbete läggs fram i artikel 13 i denna rapport. 7

8 Del I Artikel 1 Se Sveriges andra rapport. Artikel 2 För en inledande redogörelse för svensk lagstiftning ämnad att avskaffa diskriminering av kvinnor se artikel 2 i Sveriges tidigare rapporter. Jämställdhetslagen har ändrats sedan den fjärde rapporten publicerades. En redogörelse för dessa ändringar återfinns i artikel 2 b. Jämställdhetsombudsmannens arbete beskrivs i artikel 2 c. Sverige undertecknade det fakultativa protokollet till CEDAW den 10 december En framtida ratificering är under beredning inom Regeringskansliet. Artikel 2 a Se Sveriges andra rapport. Artikel 2 b Ändringar i jämställdhetslagen Bestämmelserna i jämställdhetslagen om sexuella trakasserier skärptes år Först infördes följande definition i lagen: Med sexuella trakasserier avses sådant ovälkommet uppträdande grundat på kön eller ovälkommet uppträdande av sexuell natur som kränker 8

9 arbetstagarens integritet i arbetet. Förbättringar infördes också i lagen för att det klart skall framgå att varje arbetsgivare är skyldig att vidta aktiva åtgärder för att förhindra att en anställd utsätts för sexuella trakasserier. Arbetsgivaren måste i ett allmänt personalpolitiskt uttalande klargöra att sexuella trakasserier bland anställda inte under några omständigheter kan tolereras. De anställda måste underrättas om denna inställning. Lika viktigt är det att rutiner utarbetas för hantering av påstådda eller styrkta sexuella trakasserier. En arbetsgivare som inte fullgör sina skyldigheter löper risk att vid vite föreläggas att göra detta. Vidare måste en arbetsgivare som får kännedom om att en anställd har utsatts för sexuella trakasserier av en annan arbetstagare utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna. Arbetsgivaren måste, om nödvändigt, vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta sexuella trakasserier. En arbetsgivare som inte fullgör dessa skyldigheter kan få betala skadestånd till en drabbad arbetstagare. Skadestånd skall betalas för den kränkning som underlåtenheten att vidta erforderliga åtgärder innebar. En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för trakasserier på grund av att den sistnämnda har avvisat arbetsgivarens sexuella närmanden eller anmält arbetsgivaren för könsdiskriminering. I de fall det är arbetsgivaren som trakasserar en anställd sexuellt skall bestämmelserna i brottsbalken om ofredande eller sexuellt ofredande tillämpas. I juli 1998 tillsatte den svenska regeringen en utredning med uppgift att se över vissa delar av jämställdhetslagen. Kommittén skulle bland annat undersöka huruvida det krävdes ytterligare ändringar av jämställdhetslagen med hänsyn till gemenskapsrätten. Ett slutbetänkande lades fram i september 1999 (SOU 1999:91). I maj 2000 överlämnade regeringen en proposition (1999/2000:143) om ändringar av jämställdhetslagen till riksdagen. Riksdagen antog propositionen den 18 oktober 2000 och ändringarna träder i kraft den 1 januari Ändringarna omfattar följande: 9

10 o Skydd mot diskriminering av arbetssökande skall omfatta de arbetssökande under hela anställningsförfarandet och oavsett om något anställningsbeslut har fattats i ärendet. Det är inte nödvändigt att göra en uttrycklig jämförelse med en person av motsatt kön för att fastställa att diskriminering har förekommit. o Arbetsgivare och arbetstagare bör i sitt främjande av jämställdhet i arbetslivet främja samma löneutvecklingsmöjligheter för kvinnor och män. o Varje år skall alla arbetsgivare kartlägga och analysera bestämmelser och praxis i fråga om löner och löneskillnader mellan kvinnor och män som utför likvärdigt arbete på en arbetsplats. Syftet med kartläggningen av lönerna är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. o Alla arbetsgivare med mer än nio arbetstagare måste upprätta en handlingsplan för jämställda löner. o Allmänt skadestånd till flera diskriminerade personer skall inte delas lika mellan dem utan betalas till var och en av de diskriminerade med hänsyn till den kränkning som hon eller han har blivit utsatt för. o En definition av begreppet indirekt diskriminering förs in i lagstiftningen. o Jämställdhetsombudsmannen ges rätt att få tillträde till arbetsplatsen för att kunna göra undersökningar. o Centrala arbetstagarorganisationer som arbetsgivarna har slutit kollektivavtal med skall ha rätt att göra framställningar om vitesföreläggande inför Jämställdhetsnämnden och även att föra talan vid tingsrätten om utdömande av vite. 10

11 Artikel 2 c Jämställdhetsombudsmannen Jämställdhetsombudsmannens arbetsuppgifter beskrevs i den här artikeln i Sveriges andra rapport. För att Jämställdhetsombudsmannen skall kunna klara av ökade arbetsbördor har regeringen höjt de medel som årligen beviljas ombudsmannen med 5 miljoner kronor från och med De extra medlen har gjort det möjligt för ombudsmannen att intensifiera arbetet, i synnerhet när det gäller att uppmuntra arbetsgivarna att vidta aktiva åtgärder för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsplatsen. Jämställdhetsombudsmannen har även fått extra resurser för att aktualisera lönediskrimineringsfrågan. De totala medlen till Jämställdhetsombudsmannen uppgår till 18 miljoner kronor. Diskrimineringsanmälningar Det totala antalet anmälningar, fördelat mellan så kallade aktiva åtgärder och diskrimineringsanmälningar, som har rapporterats till ombudsmannen fortsätter att öka. Antalet fall av aktiva åtgärder steg från 435 år 1997 till 531 år Av dessa rörde 372 fall utvärdering av jämställdhetsplaner på arbetsplatsen. Motsvarande antal för diskrimineringsanmälningar är 85 respektive 91, där anmälningar av sexuella trakasserier och diskriminerande ledarskap står för ökningen. År 1997 avgjordes ett anställningsmål i Arbetsdomstolen, som Jämställdhetsombudsmannen förlorade. År 1998 avgjordes inga mål. Under 1999 anhängiggjorde Jämställdhetsombudsmannen fyra mål vid Arbetsdomstolen. Tre av dessa mål rörde lönediskriminering. Ett mål, som rör lönediskriminering av barnmorskor jämfört med sjukhustekniker, har prövats av Europadomstolen. Domstolen stödde Jämställdhetsombudsmannens uppfattning att jämförelsen av barnmorskornas och sjukhusteknikernas löner bara skulle göras med avseende på grundlönen och inte 11

12 inbegripa lönetillägg för obekväm arbetstid. I slutet av år 2000 kommer Jämställdhetsombudsmannen att föra talan i detta mål vid Arbetsdomstolen. För närvarande för Jämställdhetsombudsmannen talan i tre andra mål, som också rör lönediskriminering, i Arbetsdomstolen. Ett av skälen till det ökade antalet anmälningar av könsdiskriminering förefaller vara Jämställdhetsombudsmannens informationskampanjer. Den framgångsrika informationsspridningen har spritt kunskap om sexuella trakasserier inte bara till anställda som utsätts för trakasserier utan även till arbetsgivare och fackföreningar. Jämställdhetsombudsmannen bistår och utbildar arbetsgivare från både den privata och den offentliga sektorn i att främja jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsplatsen. Under de senaste tre åren har Jämställdhetsombudsmannen tagit initiativet till flera så kallade massundersökningar av handlingsplaner för jämställdhet inom olika sektorer. Bank- och finanssektorn, hotell- och restaurangrörelser, försvaret, reklambyråer och informationsteknik är en del sektorer som har granskats. I samband med dessa undersökningar har Jämställdhetsombudsmannen erbjudit halvdagskurser i att upprätta handlingsplaner, vilket har resulterat i en kvalitativ förbättring av dessa. Domstolarnas sammansättning Arbetsdomstolen År 1999 var 46 procent av de 85 ledamöterna i Arbetsdomstolen kvinnor (39 kvinnor) och 54 procent var män (46 män). Det innebär en ökning av antalet kvinnor med sju procentenheter sedan 1995 då 39 procent av ledamöterna var kvinnor. Allmänna förvaltningsdomstolar och allmänna domstolar År 1999 utgjorde kvinnorna 26 procent av de ordinarie domarna i de allmänna förvaltningsdomstolarna, mot 74 procent män. Det är en ökning med 6 procentenheter av 12

13 andelen kvinnliga ordinarie domare sedan Vid de allmänna domstolarna utgjorde kvinnorna 17 procent av de ordinarie domarna 1999, jämfört med 83 procent män. Artikel 2 d Se Sveriges andra rapport och artikel 2 b och 2 c i den här rapporten. Artikel 2 e Hänvisning till artikel 2 b och 2 c i den här rapporten. Artikel 2 f Hänvisning till Sveriges andra rapport. Artikel 2 g Hänvisning till Sveriges andra rapport. Artikel 3 Kvinnornas åtnjutande av mänskliga rättigheter skyddas av grundlagen och av flera andra lagar, varav den viktigaste är jämställdhetslagen. Familjelagstiftningen och lagstiftningen inom utbildningsområdet samt andra lagar innehåller bestämmelser om stärkande av kvinnornas ställning och främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhetsenheten vid Näringsdepartementet granskar alla förslag till ny lagstiftning för att säkerställa att jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas. Åtgärder och lagstiftning på nationell nivå behandlas under respektive artikel. 13

14 Sverige kommer att fortsätta att verka för främjandet av frågor som rör kvinnors rättigheter som en integrerad del av all FN-verksamhet, i synnerhet för dessa frågors integrering i alla FN-mekanismer om mänskliga rättigheter. Sverige har därför anslagit 2 miljoner kronor till UNHCHR för att stödja de pågående insatserna för kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter. Sverige fortsätter dessutom att stödja FN:s särskilda rapportörs arbete när det gäller våld mot kvinnor och dess orsaker och konsekvenser (se artikel 6 för mer information om våld mot kvinnor). Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) stödjer projekt och andra åtgärder för att stärka kvinnornas mänskliga rättigheter, inbegripet frågor som rör kvinnlig könsstympning, inom ramen för Sveriges utvecklingssamarbete. År 1998 utgav Sida en handbok om CEDAW-konventionen. I handboken förklaras konventionen inom ramen för andra instrument för mänskliga rättigheter och det ges även information om hur ett trettiotal länder har levt upp till konventionen, enligt deras egna rapporter och enligt CEDAW-kommitténs allmänna kommentarer. Häftet har spritts till många användare i de bilaterala utvecklingssamtalen och i oktober 1998 presenterade utrikesministern det vid ett FN/DAC-seminarium i Rom om ett rättighetsbaserat förhållningssätt till jämställdhet mellan kvinnor och män. Artikel 4 Artikel 4.1 Se Sveriges andra och tredje rapporter. Åtgärder som syftar till att påskynda faktisk jämställdhet mellan kvinnor och män inom olika områden beskrivs i respektive artikel. Artikel

15 För en inledande redogörelse för svensk lagstiftning ägnad att skydda moderskapet hänvisas till Sveriges tidigare rapporter. När det gäller att underlätta för föräldrarna att förena förvärvsarbete och familj hänvisas även till artikel 11.2 c i den här rapporten. Idag har föräldrarna rätt till föräldrapenning i totalt 450 dagar per barn, förutom den tillfälliga föräldrapenningen, som används för vård av sjukt barn. Från och med januari 1998 betalas förmåner som uppgår till 80 procent av den hemmavarande förälderns inkomst under 360 av dessa 450 dagar och en fast dagsersättning på 60 kronor under de resterande 90 dagarna. För att stimulera papporna att utnyttja föräldraledigheten och även underlätta möjligheten att förena inkomstbringande förvärvsarbete med föräldraskap förbereds ett förslag att utöka rätten till föräldrapenning med 30 dagar inom Regeringskansliet. Som nämnts i den förra rapporten, skall rätten till föräldrapenning i princip delas lika mellan mamman och pappan. Föräldrarna kan dock överföra den del av föräldrapenningen som inte utgör pappans eller mammans månad till varandra. En förlängning av föräldrapenningen med 30 dagar skulle innebära att pappan, eller mamman, skulle få en ensamrätt till totalt 60 dagars föräldrapenning. Regeringen överväger även att återinföra kontaktdagarna, som omnämns i den fjärde rapporten. De föreslagna ändringarna träder i kraft den 1 januari En proposition kommer att överlämnas till riksdagen i slutet av år Artikel 5 Artikel 5 a Om jämställdhet mellan kvinnor och män skall uppnås på alla områden och alla samhällsnivåer, måste både män och kvinnor vara villiga till förändringar. För jämställdhetssträvandena skall lyckas är det väsentligt att genusaspekten synliggörs. År 1994 beslutade regeringen att all individbaserad officiell statistik skulle vara könsuppdelad om inte särskilda skäl talade emot det. En utredning 1999 för att utvärdera förordningen om den officiella statistiken fastslog i sitt slutbetänkande (SOU 1999:96) att 15

16 även om det fortfarande finns visa brister är merparten av den individbaserade officiella statistiken i Sverige könsuppdelad. Utbildning är ett nödvändigt verktyg för bekämpning av fördomar. Av den anledningen har regeringen sedan 1994 anordnat kurser i jämställdhet för ministrar, statssekreterare, pressekreterare och politiska rådgivare, personal vid departement och andra delar av den offentliga förvaltningen samt för chefer och sekreterare i statliga kommittéer och utredningar. Syftet med utbildningen är att fördjupa medvetenheten om kvinnors och mäns villkor i samhället, att sprida information om jämställdhetspolitikens mål och att öka tjänstemännens förståelse i syfte att integrera ett köns- och jämställdhetsperspektiv. Kurser för att utbilda fler handledare startades

17 Könsdiskriminerande reklam Se den förra rapporten. Artikel 5 b Se Sveriges föregående rapporter för en inledande redogörelse för det svenska föräldraförsäkringssystemet. Gemensam vårdnad Båda föräldrarna har vårdnaden om ett barn från födseln, om de är gifta med varandra, annars är mamman ensam vårdnadshavare. Om bara en av föräldrarna har vårdnaden och föräldrarna vill ha gemensam vårdnad, kan de ansöka om gemensam vårdnad hos domstol. Ogifta föräldrar kan även få gemensam vårdnad genom en anmälan till socialnämnden i samband med att nämnden skall godkänna en faderskapsbekräftelse. Föräldrarna kan även få gemensam vårdnad genom att göra en gemensam anmälan till skattemyndigheten. Om det döms till äktenskapsskillnad mellan föräldrarna, skall båda föräldrarna även därefter ha vårdnad om barnet, om inte båda eller en av dem ansöker om att den gemensamma vårdnaden skall upphöra. Bestämmelserna i föräldrabalken om vårdnad och umgänge ändrades den 1 oktober 1998 (proposition 1997/98:7). Syftet med ändringen var att betona vikten av att nå samförståndslösningar och att underlätta för föräldrarna. Ett annat syfte var att bana väg för ökad användning av gemensam vårdnad och att betona barnets bästa. Bakom dessa ändringar ligger en önskan att betona att föräldrarna har gemensamt ansvar för sina barn och att de bör försöka lösa frågor som rör deras barn gemensamt eftersom det är det bästa för barnet. Det är uppenbart att barnets möjligheter till nära och god 17

18 kontakt med båda föräldrarna underlättas om föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör barnet. Det säger sig självt att förutsättningarna för ett sådant samarbete blir bättre om föräldrarna själva kan komma överens i frågor som rör barnet än om beslutet måste överlämnas till domstol. Föräldrarna kan lösa frågor rörande vårdnad, boende och umgänge genom att sluta ett avtal som godkänns av socialnämnden. Avtalet måste vara skriftligt och undertecknat av båda föräldrarna. Ett godkänt avtal är gällande och kan verkställas som ett lagakraftvunnet domstolsbeslut. En ny bestämmelse infördes i föräldrabalken där det fastslås att barnets bästa skall komma i första rummet vid avgörande av alla frågor som rör vårdnadshavande av barn. Den bestämmelsen visar tydligare än tidigare att barnets bästa alltid måste ligga till grund för beslut. Om en av föräldrarna vill få ändring i vårdnaden, kan domstolen besluta om gemensam vårdnad eller vägra att upplösa en gemensam vårdnad, även om en förälder motsätter sig detta. En förutsättning för att domstolen skall besluta mot en förälders vilja är dock att det är bäst för barnet. Riksdagens ståndpunkt är att gemensam vårdnad mot den ena förälderns vilja bör uteslutas om den andra föräldern utsätter en familjemedlem för våld, trakasserier eller andra former av övergrepp. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet, kan domstolen besluta var barnet skall bo. Detta beslut kan innebära att barnet skall bo hos en av föräldrarna eller att barnet skall bo växelvis hos båda föräldrarna. Domstolen kan vidare besluta om umgänge. Detta gäller även i de fall där föräldrarna har gemensam vårdnad. Föräldrautbildning Se även den förra rapporten. Den uppföljande utvärderingen av de särskilda pappautbildningsprojekt som omnämndes i den förra rapporten visar att dessa projekt har mottagits väl och att de pappor som har deltagit i genomsnitt har tagit ut längre föräldraledighet än de som inte deltog. Det 18

19 långsiktiga syftet är att pappakurser skall bli ett fast komplement till den befintliga föräldrautbildningen. Flera län tillhandahåller redan sådana kurser. Regeringen anslog 1996 medel till Riksförsäkringsverket för en tvåårig landsomspännande informationskampanj för främjande av föräldraledighet. I samarbete med de lokala försäkringskassorna har verket erbjudit personlig rådgivning, informationsmöten i samarbete med mödravårdscentralerna, direkt information till män som nyligen har blivit pappor, annonsering på television och video. Kampanjen har varit mycket uppskattad. År 1997 beställde regeringen en utredning av frågan hur föräldrautbildning och andra former av föräldrastöd skulle kunna utvecklas och uppmuntras. Detta ledde till ett betänkande som rubricerades Stöd i föräldraskapet (SOU 1997:161). Folkhälsoinstitutet kommer att få i uppdrag att samla in och sprida goda exempel på föräldrautbildning, som exempelvis utbildningsprojektet för pappor. Institutet kommer även att få medel för att kunna stödja utvecklingsprojekt. Användning av föräldraförmåner Införandet av pappamånaden 1995 förväntas medföra en ökning av pappornas utnyttjande av föräldraförmånerna. Eftersom föräldrapenning betalas tills barnet fyller åtta år är det fortfarande för tidigt att avgöra hur pappamånaden har påverkat männens utnyttjande av systemet. Preliminära siffror från Riksförsäkringsverket visar dock att antalet pappor som utnyttjar föräldrapenning under det första året av barnets liv har ökat. Andelen pappor som tar ut föräldraledighet ökar ju högre utbildning både mamman och pappan har. De som tar ut föräldraledighet har en tendens att göra det under ett ökande antal dagar, men ur jämställdhetssynpunkt går utvecklingen långsamt. År 1996 var den andel av föräldrapenningen som togs ut av kvinnor 89 procent och den andel som togs ut 19

20 av män 11 procent. Motsvarande siffror för 1999 var 88 respektive 12 procent. Den tillfälliga föräldrapenning, för vård av barn, som togs ut av kvinnor och män samma år var 69 mot 31 procent respektive 66 mot 34 procent. Det förefaller således som om män är mer benägna att ta ut tillfällig föräldrapenning än vanlig föräldraledighet. Män och jämställdhet Regeringen har lanserat ett tvåårigt projekt inriktat på män och jämställdhetsarbete. En referensgrupp av sakkunniga är knuten till projektet. Syftet med projektet är att öka medvetenheten om de hinder som finns och om vilka ytterligare åtgärder som krävs för att få fler män att engagera sig i jämställdhetsarbetet. Projektet skall vara avslutat i juni Regeringen har beviljat ekonomiskt stöd till flera projekt som syftar till att främja männens utnyttjande av föräldraledigheten, öka antalet män i barnomsorg och skolor och stödja män som är engagerade i insatser för att motverka våld mot kvinnor. Artikel 6 I denna artikel behandlas, liksom i Sveriges tidigare rapporter, frågor med anknytning till våld mot kvinnor. Under det senaste årtiondet har antalet rapporterade fall av misshandel och olika former av sexualbrott ökat betydligt. Det är ofta män som har en nära relation till de kvinnor som utsätts som begår dessa brott. Enligt statistiska uppgifter om rapporterade brott utsattes omkring kvinnor för misshandel 1999, i 60 procent av fallen av en person som de hade eller hade haft en nära 20

21 relation till. Antalet misshandelsfall som aldrig rapporteras till myndigheterna antas vara högt. En proposition om våld mot kvinnor Regeringen överlämnade 1998 en proposition om kvinnofrid (proposition 1997/98:55). Riksdagen antog propositionen samma år. Propositionen är ett direkt resultat av Prostitutionsutredningens och Kvinnovåldskommissionens arbete. Propositionen behandlar ett antal frågor och har tre grundläggande utgångspunkter: förbättra befintlig lagstiftning, införa ytterligare preventiva åtgärder och erbjuda kvinnor som utsätts för våld bättre bemötande än hittills. Totalt har regeringen anslagit 41 miljoner kronor 1998 för att genomföra åtgärderna och lagändringarna. De lagändringar som förslogs i propositionen trädde i kraft den 1 juli Förbudet att köpa sexuella tjänster trädde i kraft den 1 januari Nedan följer en sammanfattning av propositionen om rättsliga och andra åtgärder för att motverka våld mot kvinnor. Lagstiftning Ett nytt brott, grov kvinnofridskränkning, har införts i brottsbalken. Det handlar om upprepade straffbara handlingar som män utför mot kvinnor som har eller har haft en nära relation till förövaren. Grov kvinnofridskränkning innebär att en man som begår vissa brottsliga handlingar (misshandel, olaga hot eller tvång, ofredande eller sexuellt ofredande, sexuellt utnyttjande, m.m.) mot en kvinna som han är eller har varit gift med, eller som han bor eller har bott tillsammans med, skall dömas för grov kvinnofridskränkning, istället för varje enskilt brott han har begått. Ett nödvändigt rekvisit för att utdöma det nya brottet är att handlingarna var ett led i en upprepad kränkning av kvinnans integritet och var ägnade att allvarligt skada hennes självkänsla. Det nya brottet gör det möjligt för domstolarna att höja straffvärdet för 21

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:55

Regeringens proposition 1997/98:55 Regeringens proposition 1997/98:55 Kvinnofrid Prop. 1997/98:55 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 5 februari 1998 Göran Persson Ulrica Messing (Arbetsmarknadsdepartementet)

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006

Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Borlänge Kommun Godkänd av Personalutskottet 2006-03-21 Att bli utsatt för sexuella trakasserier... 1 - Trakasserier grundade på kön... 1 - Trakasserier av sexuell

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt

Förslag till ny bestämmelse om våldtäkt Datum Dnr 2001-09-21 672-2001 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över Sexualbrotten - Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor (SOU 2001:14) Sammanfattning

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Stärkt skydd mot och barnäktenskap

Stärkt skydd mot och barnäktenskap Stärkt skydd mot och barnäktenskap Betänkande av Utredningen om stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Stockholm 2012 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2012:35 Innehåll Förklaring av förkortningar

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR

5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR 5. RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR 5. 1 Aktuell lagstiftning Brottsbalken Brottsbalkens 3:e, 4:e och 6:e kapitel innehåller bestämmelser om olika former av våldsbrott och brott mot frihet och frid samt sexualbrott.

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Innehållsförteckning. Anvisningar 5. Arbetsförhållanden 6. Föräldraskap 7. Trakasserier 9. Rekrytering 10. Jämställdhetsanalys av löner 12

Innehållsförteckning. Anvisningar 5. Arbetsförhållanden 6. Föräldraskap 7. Trakasserier 9. Rekrytering 10. Jämställdhetsanalys av löner 12 Grundbok Enkätmall JämO Grundbok Enkätmall Innehållsförteckning Anvisningar 5 Arbetsförhållanden 6 Föräldraskap 7 Trakasserier 9 Rekrytering 10 Jämställdhetsanalys av löner 12 JämO reviderad november

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23

Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23 Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 ORGANISATION... 3 3 DEFINITIONER... 3 3.1 Definition av mångfald... 3 3.2

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Regeringsbeslut II:3 2015-06-17 S2012/275/FST Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 Hofors kommun fastställd av, KF 61/2013-06-10 Jämställdhetsplanen gäller från och med 2013-08-31 Revideras 2016-08-31 0 Inledning Enligt 13 i diskrimineringslagen

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Jämställdhetsplan. Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14

Jämställdhetsplan. Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14 Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14 1 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 1 2. Vilhelmina kommuns utgångspunkter för jämställdhetsarbete

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Bakgrund Stadsbyggnadsförvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan har sin utgångspunkt i Diskrimineringslagen (2008:567) och

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer