Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan Verksamhetsåret 2012 och läsåret 2012/2013

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2012 Verksamhetsåret 2012 och läsåret 2012/2013

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 VÅR MÅLSTYRNING FRÅN VISION TILL ÅTAGANDEN... 4 OMVÄRLDSANALYS... 6 SÄRSKILDA SATSNINGAR HÅLLBAR UTVECKLING ATT TILLGODOSE BEHOVET AV UTBILDNING FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIET GEMENSAMT ÖVRIGA VERKSAMHETSPROCESSER EFFEKTIV ORGANISATION PROCESSKVALITET MEDARBETARE EKONOMI Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 2(26)

3 SAMMANFATTNING För 2012 prioriterar barn- och utbildningsnämnden områdena förbättrade kunskapsresultat och nationella reformer. Framförallt återspeglas fokusområdet förbättrade kunskapsresultat i nämndens verksamhetsplan för Det nya styrsystemet i Eskilstuna kommun innebär att nämndens åtaganden tagits fram med stöd i den övergripande verksamhetsprocessen att tillgodose behovet av utbildning (utåtriktat) och de tre perspektiven processkvalitet, medarbetare och ekonomi (inåtriktat). Nämndens bidrar även till att nå målen för de övriga verksamhetsprocesserna, men nämndens egna åtaganden fokuserar på kärnverksamheten. Den övergripande verksamhetsprocessen att tillgodose behovet av utbildning kommer under året att delas upp i delprocesser och stödprocesser som tillsammans bildar en helhet för att tillgodose behovet av utbildning. Det är viktigt att se utbildningssystemet som en helhet, där förskolan lägger grunden för elevens resultat i grundskolan och de i sin tur utgör en förutsättning för elevens kunskapsutveckling i gymnasiet. Årets verksamhetsplan är uppställd utifrån verksamhetsområdena, med riktade åtaganden och processmål för förskola, grundskola respektive gymnasiet. Några gemensamma verksamhetsövergripande åtaganden finns också. Det nya styrsystemet ställer i år högre krav på att åtagandena ska vara TAKTade. Det betyder att åtagandena ska vara Tydliga, Ansvarsfördelade, Kvantifierbara samt Tidssatta. Huruvida åtagandet är uppnått eller ej mäts antingen genom krav på uppnåendenivåer eller genom att något ska genomföras. Åtagandena har tagits fram utifrån tanken att de ska vara trovärdiga och relevanta för verksamhetsprocesserna och processmålen. De nya åtagandena i nämndens verksamhetsplan för 2012 gäller först under läsåret 2012/2013. Årets verksamhetsplan har därför kompletterats med åtaganden för läsåret 2011/2012 som beslutades i verksamhetsplanen för Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 3(26)

4 Inledning Eskilstuna kommunkoncern har ett styrsystem med en vision för hur Eskilstuna ska vara som geografisk ort Styrsystemet skapar förutsättning för en långsiktig och stabil styrning över mandatperioderna, för att nå det tillstånd som beskrivs i visionen Eskilstuna- den stolta fristaden. Vår målstyrning från vision till åtaganden Vision 2020 Eskilstunas vision för år 2020, Eskilstuna - den stolta Fristaden, anger kommunkoncernens långsiktiga färdriktning. Visionen ska ge samlad kraft för en bättre verksamhet och ett bättre Eskilstuna för våra invånare, brukare och kunder. Verksamhetsprocesser och perspektiv All verksamhet ska bygga värden och resultat för Eskilstunaborna. Det ska ske i våra processer med utgångspunkt från Hållbar utveckling och Effektiv organisation. Hållbar utveckling beskriver vad som ska åstadkommas för invånare, brukare och kunder. All kommunkoncernens verksamhet utförs i form av processer. Det är därför naturligt att styrsystemets indelning utgår från kommunens övergripande verksamhetsprocesser. De lyfter fram kärnverksamheten och visar hur den skapar värde för eskilstunaborna, hur organisationen bidrar till hållbar utveckling och att uppnå de strategiska målen. Eskilstuna kommun har identifierat sju övergripande verksamhetsprocesser: Att värna demokrati Att tillgodose behovet av utbildning Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster Att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid Att tillgodose behovet av miljö och samhällsbyggnadsarbete Att bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete Att främja näringsliv och arbete Effektiv organisation beskriver hur det interna arbetet ska utföras. I avsnittet effektiv organisation sker underindelning utifrån de tre perspektiven: Processkvalitet Medarbetare Ekonomi Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 4(26)

5 Strategisk inriktning Strategisk inriktning innehåller konkreta långsiktiga mål som visar vad kommunkoncernen ska uppnå på fyra år (processmål/indikatorer). Den strategiska inriktningen är kommunkoncernens vägvisare för att uppnå visionen. De strategiska målen som gäller för perioden är dels utåtriktade likt verksamhetsprocesserna och dels inåtriktade likt perspektiven. De fyra utåtriktade strategiska målen för perioden är: En attraktiv stad Höjd utbildningsnivå Ekologisk uthållighet Fler jobb De tre inåtriktade strategiska målen för perioden är: Kvalitet Attraktiv arbetsgivare Stabil ekonomi Åtaganden och processmål Den strategiska inriktningen mynnar ut i 4-åriga processmål (i form av indikatorer) och 1-åriga åtaganden i verksamhetsprocesserna och perspektiven. Där kommunfullmäktige beslutar om de mer långsiktiga processmålen och nämnden beslutar om verksamhetsårets åtaganden. För flera av åtagandena saknas i nuläget relevanta ingångsvärden, varför kvantifieringen av dessa åtaganden endast återspeglar den riktning i vilket nämnden skall förflytta sina positioner. Under verksamhetsåret kommer jämförelsevärden att utarbetas för de åtaganden/processmål som saknar ingångsvärden. Uppställningen i årets verksamhetsplan utgår ifrån respektive verksamhetsområde, med åtaganden och processmål för förskola, grundskola och gymnasiet. Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 5(26)

6 Omvärldsanalys Reformtakten inom förskola och skola har under de senare åren varit högre än normalt. Under 2011 trädde den nya skollagen i kraft och under höstterminen påbörjade de första gymnasieeleverna sina studier i den nya gymnasieskolan. Dessutom reviderades läroplaner och kursplaner, en ny betygsskala och betyg från årskurs 6 har infördes samt en förändrad lärarutbildning. Det övergripande syftet med reformerna är att förbättra kunskapsutvecklingen och likvärdigheten för barn och elever. Den nya skollagen ställer bland annat tydligare krav på tillgången till elevhälsa samt studie- och yrkesvägledning. Utöver det ökar kraven på lärarbehörighet, och lärarlegitimation har införts. Syftet med ökade krav på rätt utbildning är att pedagogerna ska ha den behörighet som krävs för att undervisa för rätt inriktning, rätt årskurs och rätt ämne. Den nya läroplanen för grundskolan infördes till läsåret 2011/2012. De olika skolformerna inom det obligatoriska skolväsendet får separata läroplaner. Även förskolans läroplan förändrades under Förändringarna i läroplanen ska syfta till att förstärka förskolans pedagogiska uppdrag och leda till en ambitionshöjning av verksamheten. I gymnasiet är alla kursplaner nya. Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 6(26)

7 Särskilda satsningar 2012 I årsplanen för 2012 gör majoriteten extra satsningar inom följande områden: Skollyftet Majoriteten startar samtidigt Skollyftet. Den 1/ påbörjas ett arbete med att prioritera fram 60 miljoner kronor som den 1/ ska ha tillskjutits skolan i Eskilstuna kommun. Pengarna ska gå direkt till eleverna och den pedagogiska verksamheten. Fokus är grundskolan. När detta är gjort ligger Eskilstunas skolpeng på eller över det snitt som finns i de jämförbara kommuner vi mäter oss med. Finansieringen av Skollyftet sker genom ökade incitament för fler i arbete, omprioriteringar inom kommunens verksamheter, ökade skatteintäkter och genom lokaleffektiviseringar inom skolan. Vi gör också en översyn av hur skolan är organiserad i Eskilstuna kommun. Fler elever med gymnasiebehörighet I budget för 2012 prioriterar majoriteten grundskolan. 9 miljoner kronor riktas för att fler elever ska få gymnasiebehörighet. Målet är att under året sänka andelen obehöriga elever från 25 procent till 15 procent. Långsiktig målsättning är att alla elever får gymnasiebehörighet. Satsningen påbörjades vid halvårsskiftet 2011 då 4,5 miljoner kronor avsattes. Mångfalds- och värdegrundsresurs En mångfalds- och värdegrundsresurs inrättas som ska arbeta mot grundskolan och gymnasieskolan. I ett projekt om två år anställs en person som har till uppgift att arbeta med och stötta skolorna med mångfalds- och värdegrundsfrågor. Arbetet fokuseras på att inspirera och stödja elever och lärare i värdegrundsarbete genom att integrera arbetet med att bryta normer, fördomar, främlingsfientlighet och diskriminering i skolans vardagliga arbete. För detta avsätts 0,5 miljon kronor. Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 7(26)

8 1. Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. I Eskilstuna ska varje del av kommunkoncernen i sin planering, sitt genomförande och sin redovisning ange på vilket sätt och i vilken grad den genom sin verksamhet bidrar till att skapa sociala, miljömässiga och samhällsekonomiska värden, som tillsammans bidrar till en hållbar utveckling av kommunen på vägen mot visionen. 1.1 Att tillgodose behovet av utbildning Processen att tillgodose behovet av utbildning ger eskilstunaborna goda kunskaper och bra förutsättningar för att lyckas väl i arbetslivet. Skolan ska stimulera alla elever till fortsatta studier och till att nå ett yrkesliv. Dessutom medverkar processen till att barn, elever och studerande utvecklas till kloka, engagerade och demokratiska medborgare genom samverkan mellan skola, föräldrar och samhälle. Samtliga av barn- och utbildningsnämndens utåtriktade åtaganden för 2012 sorteras in under den här verksamhetsprocessen, vissa av dem är kopplade till processmål Förskola Förslag till beslut: 1-åriga åtaganden läsåret 2012/2013 Förskolan skall synliggöra flickors och pojkars lärprocesser. Till slutet av läsåret 2012/2013 ska samtliga förskolor använda pedagogisk dokumentation som metod. Ingångsvärde saknas. 200 pedagoger har utbildats. Till 31 december 2012 ska andelen av de kommunala förskolorna som är diplomerade inom Grön Flagg öka från 50 procent till 90 procent. Av fullmäktige beslutade åtaganden för läsåret 2012/2013 Samtliga förskolor skall utveckla sitt arbete inom områdena naturvetenskap, teknik och matematik. Målet är uppnått när självskattning (utifrån BRUK) har ökat från hösten 2012 till våren (BUN, TSN) Ingångsvärde saknas, måttet är nytt. BRUK är ett metodmaterial från Skolverket som står för bedömning, reflektion, utveckling och kvalitet. Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 8(26)

9 Av barn- och utbildningsnämnden beslutade 1-åriga åtaganden för läsåret 2011/2012 (VP 2011) Barns motivation och intresse för lärande ska öka. Samtliga kommunala förskolor ska synliggöra flickors, pojkars och pedagogers lärprocesser genom pedagogisk dokumentation. Förskolor ska ha en gemensam syn på hur läroplanen ska tolkas och praktiseras. Samtliga kommunala förskolor ska genom självvärdering implementera den förändrade läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Av fullmäktige beslutade 4-åriga processmål 5a. Föräldrarnas upplevelse av hur tryggt barnet är i förskolan. (Höjd utbildningsnivå) Nivåer för indikatorn sätts för förskolan till 4,4 i snitt för både flickor och pojkar, att jämföras med 4,5 i snitt för flickor och 4,4 i snitt för pojkar år Skala Barnens upplevelse av hur roligt det är i förskolan. (Höjd utbildningsnivå) Nivån för indikatorn ska bibehållas på 2,8 i snitt på en skala 1-3 för både flickor och pojkar under år 2012 jämfört med år Antalet barn per personal i förskolan. (Höjd utbildningsnivå) Ingen nivå för indikatorn finns fastställd för år 2012, men ska vara i nivå med jämförelsekommunerna. Nivån för år 2010 var 5,4 barn per personal Grundskola Förslag till beslut: 1-åriga åtaganden läsåret 2012/2013 Kunskaperna ska förbättras i alla grundskolans ämnen. Andelen flickor och pojkar i den kommunala grundskolan med betyg i minst 16 ämnen ska vara 85 procent vårterminen Ingångsvärdet 2011 var 76 procent totalt varav flickor 78 procent och pojkar 75 procent. Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 9(26)

10 Fritidshem ska i ökad utsträckning stimulera flickor och pojkars utveckling och lärande. Andelen elever som anger det i brukarenkäter ska öka med 5 procentenheter mellan 2011 och Alla enheter ska även nå minst nivå 4 på en 6-gradig skala vid en självskattning av samverkan mellan skolor och fritidshem. Ingångsvärde för självskattning skapas under våren Det gäller även frågan i elevenkäten som är ny Till 31 december 2012 ska andelen av de kommunala grundskolorna som är diplomerade inom Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling öka från 40 procent till 50 procent. Den ogiltiga frånvaron bland flickor och pojkar i grundskolan ska minska under läsåret 2012/2013. Ingångsvärde saknas, måttet är nytt. Under läsåret 2012/2013 ska central rapportering av frånvaro från samtliga grundskolor ske kvartalsvis och senast halvårsskiftet 2013 ska ett digitaliserat system införas som stöd för det. Av fullmäktige beslutade åtaganden för läsåret 2012/2013 Alla grundskolor ska arbeta fram metoder för att aktivt uppmuntra och stärka de normer som skapar en studiemotiverande kultur samt motverkar en stresskultur för flickor och pojkar. Målet är uppnått när meritvärdet förbättrats mellan 2011 och 2012 samt mellan 2012 och 2013 och färre uppger att de upplever kontinuerlig stress i elevenkäten. (BUN, TSN) Ingångsvärdet för meritvärdet var vårterminen 2011: 203 poäng för flickor och 182 poäng för pojkar. Liv och hälsa ung-enkäten mätte 2011 hur stor andel elever som under de tre senaste månaderna känt sig stressade mer än en gång i veckan. Värdet för flickor var 32 procent i årskurs 7 och 60 procent i årskurs 9. Motsvarande värde för pojkar var 22 procent i åk 7 och 30 procent i åk 9. Ett ingångsvärde för åk 8 skapas i kommunens egen elevenkät Alla flickor och pojkar ska kunna läsa, skriva och räkna senast åk 1. (BUN, TSN) Ingångsvärde saknas. Mätmetod arbetas fram. Flickor och pojkar i grundskolans åk 5 och 8 upplever att skolarbetet ger lust till att lära mer. På en fyra-gradig skala ska genomsnittsvärdet 2012 vara minst 3. (BUN, TSN) I 2011 års enkät var värdet 2,8 för flickor och 2,8 för pojkar. Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 10(26)

11 Av barn- och utbildningsnämnden beslutade 1-åriga åtaganden för läsåret 2011/2012 (VP 2011) Elevers motivation och intresse för lärande ska öka. Andelen elever som anser att skolarbetet är intressant ska öka från 68 procent vårterminen 2009 till minst 80 procent vårterminen 2011 i grundskolan och från 50 procent vårterminen 2009 till 60 procent vårterminen 2011 i gymnasiet (VP 2010). Den nivån ska minst bibehållas till vårterminen 2012, och förbättringen ska avse både pojkars och flickors resultat. Kunskaperna ska förbättras i alla grundskolans ämnen. Andelen elever i den kommunala grundskolan med betyg i minst 16 ämnen ska öka från 75 procent vårterminen 2009 till minst 85 procent vårterminen 2011 (VP 2010). Den nivån ska minst bibehållas till vårterminen 2012, och förbättringen ska avse både pojkars och flickors studieresultat. Fritidshem ska i ökad utsträckning stimulera elevernas utveckling och lärande. Åtagandet mäts genom att andelen elever som anger detta i brukarenkäter ska öka med 5 procentenheter mellan 2011 och 2012 samt genom att alla enheter ska nå minst nivå 3 på en 6-gradig skala vid en självskattning av samverkan mellan skolor och fritidshem. Skolor ska ha en gemensam syn på hur läroplanerna ska tolkas och praktiseras. Samtliga kommunala grundskolor ska implementera läroplanen på ett sätt så att den kommunala grundskolan 2012 behåller minst samma andel av Eskilstunas elever som Av fullmäktige beslutade 4-åriga processmål 5b. Elevernas upplevelse av trygghet i grundskolan. (Höjd utbildningsnivå) Nivåer för indikatorn sätts för grundskolan sätts indikatorn till 4,5 i snitt för flickor och 4,4 i snitt för pojkar, att jämföras med 4,4 i snitt för både flickor och pojkar år Skala a. Andel elever som når målen i de nationella proven i skolår 3. (Höjd utbildningsnivå) Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år b. Andel elever som når målen i betygen i skolår 6. (Höjd utbildningsnivå) Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 11(26)

12 9. Andel elever med betyg i 16 ämnen. (Höjd utbildningsnivå) Nivån för indikatorn ska öka till 83 procent för flickor och 79 procent för pojkar under år 2012, att jämföras med 77,5 procent för flickor och 74,8 procent för pojkar år Gymnasiet Förslag till beslut: 1-åriga åtaganden läsåret 2012/2013 Elevers motivation och intresse för lärande ska öka. Flickor och pojkar i gymnasiet upplever att skolarbetet är intressant. På en fyra-gradig skala ska genomsnittsvärdet 2013 vara minst 3,5. Värdet 2011 var 3,4. Kunskapsresultaten ska förbättras i gymnasiets alla ämnen. Den genomsnittliga betygspoängen för flickor och pojkar ska öka till 14,0 poäng vårterminen I elevenkäten ska antalet flickor och pojkar som uppger att miljöfrågor belyses i undervisningen minst en gång i veckan öka från 27 procent 2011 till 60 procent Av fullmäktige beslutade åtaganden för läsåret 2012/2013 Eskilstuna ska tillhandahålla en attraktiv gymnasieskola. Som ett resultat får minst 80 procent av flickor och pojkar i den kommunala skolan slutbetyg. (BUN) Ingångsvärden finns ej redovisade för 2011, väntas i december. Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 12(26)

13 Av barn- och utbildningsnämnden beslutade 1-åriga åtaganden för läsåret 2011/2012 (VP 2011) Elevers motivation och intresse för lärande ska öka. Andelen elever som anser att skolarbetet är intressant ska öka från 68 procent vårterminen 2009 till minst 80 procent vårterminen 2011 i grundskolan och från 50 procent vårterminen 2009 till 60 procent vårterminen 2011 i gymnasiet (VP 2010). Den nivån ska minst bibehållas till vårterminen 2012, och förbättringen ska avse både pojkars och flickors resultat. Skolor ska ha en gemensam syn på hur läroplanerna ska tolkas och praktiseras. Gymnasiereformen 2011 ska genomföras på ett sätt så att den kommunala gymnasieskolan behåller minst 75 procent av Eskilstunas elever höstterminen Kunskaperna ska förbättras i alla gymnasiets ämnen. Den genomsnittliga betygspoängen ska öka från 13,3 poäng vårterminen 2009 till 14,0 poäng vårterminen 2011 (VP 2010). Betygspoängen ska minst bibehållas från vårterminen 2011 till vårterminen 2012 med bibehållen andel elever som får slutbetyg inom 4 år. Av fullmäktige beslutade 4-åriga processmål 5c. Elevernas upplevelse av trygghet i gymnasium. (Höjd utbildningsnivå) För gymnasiet sätts indikatorn till 4,4 i snitt för både flickor och pojkar, att jämföras med 4,4 i snitt för flickor och 4,5 i snitt för pojkar år Skala Genomsnittlig betygspoäng för elever som lämnar gymnasiet. (Höjd utbildningsnivå) Ingen nivå för indikatorn finns fastställd för år 2012, nivån för 2015 ska överstiga riket. Nivån för år 2010 var 13, Andel invånare 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola. (Höjd utbildningsnivå) Gemensamt processmål för BUN och AFN. Nivån för indikatorn ska bibehållas på 62 procent under år 2012 jämfört med år Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 13(26)

14 1.1.4 Gemensamt Förslag till beslut: 1-åriga åtaganden läsåret 2012/2013 Under 2012 tar kompetensrådet teknik initiativ till minst 3 aktiviteter för att öka flickor och pojkars intresse för matematik, teknik och naturvetenskap. Flickor och pojkar ska uppmuntras till icke-traditionella yrkes- och karriärval. Under 2012 ska förvaltningsgemensamma insatser till för att öka andelen pojkar som söker till barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet. Målet är att andelen pojkar ökar från ca 10 procent till minst 20 procent till mätningen i oktober Av barn- och utbildningsnämnden beslutade 1-åriga åtaganden för läsåret 2011/2012 (VP 2011) Förskolor och skolor bedriver ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete. Minst hälften av alla internationella klasser ska vårterminen 2012 vara placerade på skolor med låg andel elever med utländsk bakgrund. Lokalyta om minst kvadratmeter ska lämnas till den kommungemensamma lokalbanken senast vårterminen Av fullmäktige beslutade 4-åriga processmål 4. Andel av förvaltningars och bolags verksamhetsprocesser ut mot invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv. (En attraktiv stad) Nivån för indikatorn sätts till 60 procent för år 2012, inga jämförande siffror för år 2010 finns. 14. Andel ekologiska livsmedel. (Ekologisk uthållighet) Nivån för indikatorn ska öka till 30 procent år 2012, att jämföras med 25 procent för år Upplevd nytta av internportalen. (Kvalitet) Inga nivåer för indikatorn finns framtagna. Indikatorn utvecklas under år Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 14(26)

15 1.2 Övriga verksamhetsprocesser Sex kommungemensamma åtaganden har tagits fram som rör barn- och utbildningsnämndens verksamheter, för andra processer än att tillgodose behovet av utbildning. Av fullmäktige beslutade 1-åriga åtaganden kalenderåret 2012 Hållbar utveckling: Hälsofrämjande arbete ska bedrivas i förskolor, skolor, boenden, på mötesplatser och i fritidsverksamheter för att underlätta hälsosamma val i syfte att uppnå en mer jämställd och jämlik folkhälsa. (BUN, KFN, VN,TSN) Alla delar i kommunkoncernen ska under 2012 och 2013 utreda sin miljöpåverkan, ta fram målsättning och nyckeltal för minskad klimatpåverkan samt genomföra åtgärder för att säkerställa att den negativa påverkan minskar. (Alla nämnder och bolag) Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster: Andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till minst 30 procent (VN, BUN) Ingångsvärde var i augusti procent. Under 2012 ska ett samverkansprojekt mellan AMN och BUN kring målgruppen grundskoleelever med ogiltig frånvaro genomföras och följas upp ska antalet elever med ogiltig frånvaro minska. Samtliga elever i den aktuella målgruppen ska också ha en samordnad handlingsplan. (AMN, BUN) Att tillgodose behovet av miljö- och samhällsbyggnadsarbete Klimatpåverkan från kommunkoncernen och Eskilstunas geografiska område minskas. Målet är att under mandatperioden minska Eskilstunas ekologiska fotavtryck. Klimatplanens åtgärder som angivits för 2012 ska vara påbörjade under året. (KS, alla nämnder och bolag) Att bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete Krisledningsorganisation baserad på ny krisledningsplan implementeras. Politiker och tjänstemän i central krisledning genomgår gemensam övning och utbildning under (KS, alla nämnder och bolag) Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 15(26)

16 2. Effektiv organisation Effektiv organisation, med perspektiven processkvalitet, medarbetare och ekonomi, visar inåtriktat hur kommunkoncernen ska genomföra sitt uppdrag. Genom tydligt uppdrag och fokus på resultat skapar kommunkoncernen en modern organisation där mötet med kunden och brukaren alltid står i centrum. Bra ledarskap gynnar kreativitet och innovation. Fungerande kommunikation ger tydlighet och samsyn om de mål som organisationen ska nå. Tillgängliga resurser används effektivt. 2.1 Processkvalitet Hög processkvalitet uppnås genom att systematiskt planera, utföra, följa upp och förbättra verksamheten, det vill säga tillämpa PUFF som är kommunens metod för kvalitetsutveckling. Bättre analys behövs som grund för beslut om förändringar och förbättring. En ny analysmodell införs för att förenkla och stärka analysen i kommunens olika verksamheter. Ett modernt arbetssätt utvecklas bland annat genom att använda nya e-tjänster och ny teknik för att både förenkla administrationen och för att utveckla verksamhetsprocesserna i kärnverksamheten. Även i utveckling av den inre processkvalitén står slutleverans till brukare och kunder i fokus. Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 16(26)

17 Förslag till beslut: 1-åriga åtaganden läsåret 2012/2013 Den regelbundna användningen av intranätet ska öka bland medarbetare från 67 procent 2011 till 90 procent i medarbetarundersökningen 2012 med bibehållen nivå Av fullmäktige beslutade 1-åriga åtaganden för kalenderåret 2012 Genomföra minst 80 procent av de förbättringar som anges i handlingsplanen utifrån kommunkompassen under Målet är att öka resultatet i kommunkompassens mätning från 503 poäng 2011 till 580 poäng år (KS, alla nämnder och bolag) Av fullmäktige beslutade 4-åriga processmål 21a. Tillgänglighetsmått. Andel som får svar på e-post inom två dagar. (Kvalitet) 21b. Tillgänglighetsmått, andel som får kontakt med handläggare vid telefonkontakt. (Kvalitet) 21c. Tillgänglighetsmått, andel som uppfattar gott bemötande vid telefonkontakt. (Kvalitet) 21d. Tillgänglighetsmått, lätt att hitta på kommunens webbplats. (Kvalitet) 2. Index för invånare som är nöjda med hur kommunkoncernen sköter sina verksamheter 15. Andel anställda i kommunkoncernen som jobbar på en arbetsplats som är miljöcertifierad (reviderad senaste 2 åren). (Ekologisk uthållighet) 22. Upplevd nytta av internportalen. (Kvalitet) 23a. Antal verksamhetsprocesser där syfte och processmål är formulerade. (Kvalitet) 23b. Antal verksamhetsprocesser med tydliggjord servicenivå (ex servicedeklarationer). (Kvalitet) 2.2 Medarbetare Kommunkoncernens verksamhet består i huvudsak av tjänsteproduktion. Här har medarbetarna en nyckelroll då det är de som utför och förmedlar tjänsten i mötet Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 17(26)

18 med invånare, brukare och kunder. Att samtliga medarbetare utifrån sitt uppdrag vet vilka mål som ska uppnås samt att de med sin kompetens och sina idéer bidrar till att uppfylla Eskilstunas vision för framtiden, är en förutsättning för att verksamheten ska nå resultat och utvecklas i rätt riktning. Förslag till beslut: 1-åriga åtaganden läsåret 2012/2013 I 2013 års medarbetarenkät på barn- och utbildningsförvaltningen ska totalvärdet för upplevd arbetstakt för kvinnor och män minska från 34 till riktvärdet 30 I 2013 års medarbetarenkät på barn- och utbildningsförvaltningen ska totalvärdet för upplevd arbetsrelaterad utmattning för kvinnor och män minska från 36 till riktvärdet 30. Av fullmäktige beslutade 1-åriga åtaganden för kalenderåret procent av alla medarbetare ska ha en individuell medarbetaröverenskommelse (Alla nämnder och bolag) Alla förvaltningar ska förbättra sitt arbete kring målkvalitet. Samtliga förvaltningar når minst riktvärde 70 i kommande medarbetarenkät (Alla nämnder). Av fullmäktige beslutade 4-åriga processmål 24. Ledarskapsindex. (Attraktiv arbetsgivare) 25. Medarbetarindex. (Attraktiv arbetsgivare) 26. Andel medarbetare som upplever god hälsa. (Attraktiv arbetsgivare) 27. Andel medarbetare med önskad sysselsättningsgrad. (Attraktiv arbetsgivare) 28. Andel medarbetare som är födda utanför Norden. (Attraktiv arbetsgivare) 29. Andel medarbetare som är stolta över att arbeta inom Eskilstuna kommun. (Attraktiv arbetsgivare) 2.3 Ekonomi En förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet är en stabil ekonomi där intäkter och kostnader är i balans, inklusive driftkonsekvenser av investeringar och Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 18(26)

19 långsiktiga åtaganden. Effektivt resursutnyttjande och en god ekonomistyrning ger en stabil ekonomi. Ekonomiskt läge inför 2012 Kommunfullmäktige beslutade om årsplan i juni och kompletterande årsplan i november Barn- och utbildningsnämndens totala driftbudget för 2012 är 1 770,7 mnkr, en ökning med 31,4 mnkr från Ramförändringar i årsplan och i kompletterande årsplan Det årliga effektiviseringskravet för kommunens nämnder på 0,5 % kvarstår vilket minskar ramen med 8,7 mnkr. Effektiviseringskravets syfte är att skapa incitament för kommunens nämnder att arbeta smartare och ska leda till effektiviseringar inom verksamheterna. Av barn- och utbildningsnämndens driftbudget är ca 86 procent barn- och elevpengsfinansierad (så kallad á-prisfinansierad). Resterande del, 14 procent, är anslagsfinansierad. Då á-priserna inte justeras som en konsekvens av effektiviseringskravet blir resultatet att de anslagsfinansierade verksamheterna mol allena får bära hela effektiviseringskravet från år till år. Detta förfarande är inte tillämpbart över tid. Den enprocentiga inköpsavgiften tas bort och istället minskar budgetramen med 1,5 mnkr. Denna ramminskning drabbar i första hand, som en konsekvens av de oförändrade á-priserna, de anslagsfinansierade verksamheterna. Därutöver blir barnoch utbildningsnämnden kompenserade för prisökningar med 10 mnkr. Denna förstärkning ska täcka verksamheternas årliga kostnadsuppräkning. Kompensation från demografisk fond är 14,9 mnkr. Antalet barn i ålder 1-5 år ökar med 177 stycken vilket ökar på budgetramen med 15,5 mnkr. Antalet elever i grundskoleålder ökar med 118 stycken vilket leder till en förstärkning med 11,5 mnkr. Antalet 15 till 19-åringar minskar dock (-169 stycken). Minskningen av antalet elever i gymnasieålder leder till en reducering av budgetramen med 12,1 mnkr. Regeringen har gjort bedömningen att förslagen kring högre kvalitet i den nya gymnasieskolan ska leda till effektiviseringar. Det får till konsekvens att det statliga anslaget reduceras successivt under perioden 2012 till 2015 för att uppnå helårseffekt För nämndens del innebär det att ramen minskar med 6,8 mnkr för Gymnasieskolan får som en följd av det minskade statsbidraget ett effektiviseringskrav på 4 mnkr. Det åligger chefen för gymnasieskolan att inom sin verksamhet identifiera besparingsåtgärder. De i årsplan beslutade 3,1 mnkr och som avser medel för minskade barngrupper inom förskolan förstärker förskolans á-priser. På samma sätt kommer tillskottet till grundskolan och som avser läsåret 2011/2012 (totalt 5,5 mnkr) att delas ut till verksamheten via elevpengen. Även de 4,5 mnkr som avser grundskolan och som Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 19(26)

20 finns medtagna i kompletterande årsplan fördelas ut till verksamheten via elevpengen. Totalt ökar grundskolans á-priser med 10 mnkr 2012 (exklusive inflationskompensationen). Projektmedel Nämnden tilldelas 8,2 mnkr för 2012 som ett engångsanslag i syfte att öka antalet elever med betyg i 16 ämnen. Pengarna kommer att arbeta inom grundskolan och ska verka i kvalitetshöjande åtgärder. Nämnden erhöll drygt 4 mnkr under 2011 för projektet och de medel som ej förbrukas under 2011 flyttas över till Därutöver erhåller nämnden 0,5 mnkr till projektet "värdegrund och mångfald" medel som kommer att användas till att finansiera en tvåårig projektanställning. Alla dessa engångsanslag påverkar inte á-priserna utan ska betraktas som projektmedel. Osäkerhetsområden Nämnden har under 2011 fått engångspengar för omställningsarbetet. Personalenheten arbetade fram en modell för att hantera övertalig personal och som fungerar så att den övertalige flyttas över till poolenheten och även kostnaden som den övertalige genererar. Syftet med modellen är att underlätta för verksamheterna i sitt omställningsarbete. För 2012 kommer inga extra anslag att tilldelas nämnden trots att verksamheten fortfarande befinner sig i en omställningssituation. Det är i dagsläget oklart hur mycket omställningarna kommer att kosta under Det finns också en risk att personalkostnaderna ökar under 2012 om inte poolenhetens personal kommer ut på finansierade placeringar. En utredning har genomförts mellan arbetsmarknads- och familjenämnden, Torshälla stads nämnd och barn- och utbildningsnämnden om att flytta ansvaret för mottagandet av nyanlända barn och unga i åldrarna 0-19 år till en etableringsverksamhet inom barn- och utbildningsnämnden. Parallellt med denna utredning har också, mellan motsvarande nämnder, genomförts en utredning om en modell för mottagandet av ungdomar som kommer till Eskilstuna senare i grundskolan. Den nya etableringsverksamheten ska vara igång den 1 januari I enheten ska även slussen integreras. Finansieringen baseras på en schablonersättning per barn och elev som nämnderna kommit överens om. Den nya etableringsorganisationen omfattar mångkulturella enheten inklusive slussen, den nya etableringsverksamheten och en utökad slussverksamhet för ungdomar som anländer sent i grundskolan. I dag blir etableringsenheten finansierad av schablonersättningen. Lärarlyftet 2 påbörjas under 2012 och planeras att pågå fram till Satsningen är nära kopplad till införandet av lärarlegitimationen och tar vid efter lärarlyftet 1. Samtidigt minskar det statliga anslaget över åren Om ett större antal lärare vill gå lärarlyftet under 2012 kommer inte avsatta budgetmedel att räcka. En inventering av lärarbehörigheten utifrån reglerna kring lärarlegitimationen pågår. Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 20(26)

21 Under 2011 har en ny modell för över- och underskottshantering tagits ibruk i kommunens förvaltningar. Syftet med modellen är att öka långsiktigheten och att stärka ekonomistyrningen. Verksamheten ska också ges möjlighet att styra förbrukningen av ekonomiska resurser mellan åren. I barn- och utbildningsnämnden gäller över- och underskottshanteringen endast den á-prisfinansierade verksamheten. Modellen kommer att påverka resurserna för Det är därför mycket viktigt att alla områden och enheter jobbar mot en ekonomi i balans då ett konstaterat underskott kommer föras över till nästkommande år och ska återställas efter två budgetår. Likväl kommer ett överskott att föras över till nästkommande år (takbeloppet är ca 17 mnkr för barn- och utbildningsnämnden). Den senast upprättade prognosen för 2011 pekar på ett överskott på nästan 17 mnkr för helåret medel som kommer att tas med till Chefsförsörjningen inom förskolan och grundskolan är problematiskt. Förskolan står inför många pensionsavgångar och det är svårt att attrahera potentiella chefskandidater. Det är också få sökande till utannonserade chefstjänster. Besparingar och effektiviseringar Skolskjutsverksamhetens budget minskas då den nya upphandlingen som genomfördes under 2010, och som ställde hårdare miljökrav, visade sig bli mer kostnadseffektiv än beräknat. För 2012 minskas budgeten med 3 mnkr. Under 2012 lämnas delar av Hammargärdets lokaler över till lokalbanken. Vad gäller resursskolorna så sägs hyreskontrakten upp för Marielundsskolan och verksamheten flyttas till Skogstorpsskolan. Även Skiftingegård, Idet (Björnströmsgatan) och lokalen för Ankaret lämnas under De ovanstående åtgärderna resulterar i en besparing på knappt 1 mnkr för Under 2012 kommer troligtvis delar av Odlarskolan att lämnas (ej den del som rör Träningsskolan) till en fristående aktör. Som en halvårseffekt blir besparingen drygt 3 mnkr. Även Näshulta skola övertas under sommaren 2012 av en fristående aktör. S:t Eskil lämnar mediehuset (Teknis) och besparingen blir 1 mnkr (halvårseffekt). Kan Smaragd och Gnejsgångens förskolor lämnas till någon kommunintern verksamhet till 2012 blir besparingen nästan 2 mnkr som en helårseffekt. Totalt lämnar barn- och utbildningsnämndens verksamheter lokalyta enligt nämndens beslut om lokaleffektiviseringar. Det är dock viktigt att känna till att de fristående verksamheterna samtidigt ökar på sin lokalyta vilket därigenom ökar lokalbidragen. Små grundskolor på landsbygden får i budgeten för 2011 kompletterande stöd på totalt 3,8 mnkr. Bidraget delas mellan skolorna i Hållsta, Hällberga, Gillberga, Hammargärdet, Näshulta och Vallby. I budget 2012 upphör bidraget till ingången av läsåret 2012/2013. Kvar blir 1,9 mnkr för Parallellt pågår en översyn av barnoch utbildningsnämndens resursfördelningsmodell och som ska resultera i en mer korrekt fördelning av nämndens volymbaserade budget. Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 21(26)

22 Grundskolan belastas med ett effektiviseringskrav på 1,9 mnkr för Även gymnasieskolan får ett effektiviseringskrav på 4 mnkr under Det senare är en direkt följd av det minskade statsbidraget till gymnasieskolan och som minskar ramen med 6,8 mnkr. Vare sig grund- eller gymnasieskolans effektiviseringskrav påverkar initialt verksamheternas á-priser. Därutöver beviljas inga äskanden från någon av nämndens anslagsfinansierade verksamheter i budget 2012 och de åläggs dessutom ett effektiviseringskrav på 1 procent av budgetramen under Den centrala fortbildningsbudgeten nedbantas från 4,5 mnkr 2011 till 2 mnkr Budgeten för de gemensamma posterna avseende förskola, grundskola, förvaltningsledningskontoret samt övriga förvaltningsgemensamma poster minskas med 1,8 mnkr till Även utköps- och rehabiliteringsbudgeten minskas med 1,2 mnkr till 3 mnkr Åtaganden Nya nationella reformer gör att personalen måste kompetensutvecklas. Nytt är den nya skollagen som gäller från och med 1 juli 2011 och därigenom förändrade läroplaner och kursplaner, betygssättning från åk 6, införandet av ny betygsskala, lärarbehörigheter och lärarlegitimation. Totalt reserveras 1,3 mnkr i budget 2012 för kompetensutvecklingsinsatser avseende lärarlegitimation. Från och med 2011 ska varje förvaltning betala en avgift per dator till IT-partner. Medel fördelas i ramen till respektive nämnd utifrån antalet definierade ITarbetsplatser. På samma sätt som för 2011 gör nämnden bedömningen att kostnaderna för IT-support inte kommer att täckas av ramtilldelningen. De ofinansierade IT-arbetsplatserna kommer att kosta barn- och utbildningsnämnden 2,7 mnkr Övriga nya åtaganden som leder till kostnadsökningar är: ökat modersmålsstöd i förskoleklass (-0,5 mnkr) och satsning på elevhälsa och skolbibliotek (-0,7 mnkr). Övrigt För att klara budgeten 2012 minskar barn- och utbildningsnämnden den centrala reserven. De medel som kvarstår ska täcka (i de fall kostnaden uppstår) faktiska lokalkostnader för Internationella Engelska Skolans F-3-verksamhet, lokalbidraget för etableringen av Kunskapsskolan samt lokalbidraget för British Minis förskoleverksamhet. Strukturtillägget inom grundskolan utgör 11 procent av den volymbaserade budgeten. Total är denna del 44,9 mnkr 2012 (43,6 mnkr 2011). Snittet per elev är kr (5 013 kr för 2011) och spannet per skola och elev varierar från 796 kr till kr. Skolorna med högst strukturtillägg per elev är Fröslundaskolan ( kr) och Lagersbergsskolan ( kr). Skolorna med det lägsta strukturtillägget per elev är Tegelvikens skola (1 321 kr) och Gillberga skola (796 kr). Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 22(26)

23 Av fullmäktige beslutade 1-åriga åtaganden för kalenderåret 2012 I syfte att frigöra resurser till skolan ska respektive förvaltnings och bolags intäkter och kostnader analyseras med utgångspunkt från verksamhetsnytta. Utifrån detta presenteras senast 20 april ett förslag på åtgärder. Åtgärderna ska fokusera på samverkan, smartare arbetsmetoder och förenkling av tjänster som leder till effektiviseringar och kostnadsbesparingar samt genom att pröva om det finns uppgifter/tjänster som bör upphöra. (KS, alla nämnder och bolag) Öka andel inköp via beställningsstöd från 22 procent i intrade 2011 till 75 procent i ny e-handelslösning i december månad 2012 samt realisera minst 40 procent av de strategier och åtgärder som finns beslutade i produktgruppstrategierna. (KS, alla nämnder) Vid utgången av 2012 är riktlinjer och alla gemensamma regler och rutiner beslutade och införda i kommunkoncernens finansverksamhet. (KS, alla bolag) Av fullmäktige beslutade 4-åriga processmål 31a Nämnder ska ha en ekonomi i balans (Stabil ekonomi) 32. Självfinansieringsgrad av investeringar. (Stabil ekonomi) 33. Avtalstrohet vid inköp. (Stabil ekonomi) 34a-34c Lokaleffektivitet (Stabil ekonomi) Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 23(26)

24 Budget Budget per verksamhetsområde Verksamhetsområde, mnkr Bokslut 2010 Budget 2011 Prognos 2011 Budget 2012 Förvaltningsgemensamt 59,8 93,9 83,3 76,6 Förskola 425,3 455,9 453,7 467,4 Grundskola 751,2 758,1 751,0 774,6 Gymnasieskola 306,2 312,1 318,9 308,8 Särskola 60,0 66,3 67,9 66,3 Omsorgsverksamhet 72,9 79,6 74,2 77,0 Summa 1 675, , , ,7 Nyckeltal från verksamheten Nyckeltal Budget 2012 Förskola Antal inskrivna barn, 1-5 år (alla verksamheter) Varav barn i enskilda verksamheter Andel inskrivna barn 1-5 år, procent (alla verksamheter) Grundskola 92,3 92,8 92,9 92,9 Antal elever F-9, kommunala skolor Antal elever i friskolor Antal inskrivna barn i fritidshem, 6-9 år (alla verksamheter) Andel inskrivna barn i fritidshem (procent) Gymnasieskola Antal elever, kommunal gymnasieskola Antal eskilstunaelever i fristående gymnasieskola Antal eskilstunaelever i andra offentliga gymnasieskolor Särskola ,1 82,8 84,7 84, Antal elever i grundsärskolan Antal elever i gymnasiesärskolan Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 24(26)

25 Resultaträkning Resultaträkning, mnkr Prognos 2011 Budget 2012 Verksamhetens intäkter 200,0 200,0 Varav statsbidrag 45,0 50,0 Verksamhetens kostnader 1 953, ,7 Varav personalkostnader 1 201, ,2 lokalkostnader 264,1 260,0 avskrivningar 20,5 20,5 interna räntor 3,9 4,0 köp av huvudverksamhet* 270,5 290,0 övrigt 193,4 200,0 Kommunbidrag 1 750, ,7 Demografifond** 19,9 Resultat 16,9 0 Personalkostnader Antal tillsvidareanställda (31/12) Nettoinvesteringar anläggningar Ingen uppgift Ingen uppgift Nettoinvesteringar inventarier Nettoinvesteringar totalt * Merparten avser bidragskostnader till fristående verksamheter och interkommunala ersättningar. ** I budget 2012 är ersättningen från demografifonden inkluderad i respektive verksamhetsområde. Investeringar Barn- och utbildningsnämndens investesteringsram för anläggningstillgångar är 50 mnkr Slagstaskolans ombyggnation färdigställs under våren Ombyggnationen är något nedprutad mot det ursprungliga förslaget för att klara budget. Under byggtiden evakueras Slagstaeleverna till Slottsskolan. Merparten av Slagstaskolans budget avser 2011 men det investeringsutrymme som inte nyttjas flyttas över till Stålforsskolans kök ska under 2012 byggas om och projektet befinner sig i en startfas. Budgeten är på totalt 16 mnkr och prognosen pekar på att budgeten kommer att klaras. Sammantaget är både Stålforsskolans kök och Årbyskolans kök är upptagna i 2011 års investeringsbudget men investeringsutgifterna för Stålforsskolans kök kommer att bokföras på Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 25(26)

26 Barn- och utbildningsnämndens investeringsramen vad avser utrustning och inventarier är 20 mnkr för 2012 (samma nivå som för 2011). Denna budget avser inköp av datorer och inventarier till verksamheten både inköp av ersättningsutrustning och inköp av nya inventarier till färdigställda verksamheter som startar under året. Till exempel behöver nyöppnade förskoleavdelningar, tillbyggda skolor och ombyggda kök nya inventarier. I budgeten finns också medtaget ett lastbilsinköp till Rekarneskolans fordonsprogram. Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2 26(26)