Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen."

Transkript

1

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen är förverkligad och alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld som respekterar och värdesätter varje barn som lyssnar till och lär av barn som ger varje barn framtidstro och möjligheter Rädda Barnen 2008 ISBN: Art nr: Författare: Inger Ekbom Omslag och illustration: Robert Malmkvist Produktion och layout:: Ulla Ståhl Tryck:: Elanders 2008 Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Telefon: Fax:

3 Innehåll Förord 5 Inledning 7 BIFF-projektet 8 BIFF-grupperna 9 Ramar och struktur 9 Avvägning kunskap samtal 9 Innehållet 10 Tre barn: Sara, Andrej och Wera 11 Träff 1 12 Välkomna och presentation av kursen 12 Barns röster (arbetsblad 1) 12 Presentation av föräldrarna och deras barn 13 Förväntningar på kursen? 13 Faktiska förändringar för barn vid en separation (arbetsblad 2) 14 Cykelpappret några erfarenheter (arbetsblad 3) 15 Egenskaper jag tycker om hos mitt barn (arbetsblad 4) 16 Vad skulle ditt barn berätta? 16 Träff 2 16 Barns behov i centrum, BBiC (arbetsblad 5) 17 Konventionen om barnets rättigheter Barnets rätt till båda sina föräldrar (arbetsblad 6) 18 Barnets släktträd (arbetsblad 7) 19 Anknytningsteorin (arbetsblad 8) 19 Träff 3 21 Tankar från förra gången 21 Barns utvecklingskriser (arbetsblad 9) 21 Hur kommunicerar vi med varandra (arbetsblad 10) 22 Barn och kommunikation (arbetsblad 11) 24 Avslutning och utvärdering 24 Röster från föräldrar som deltagit i BIFF 25 Utvärdering av FOU Södertörn 26 Lästips 28 Bilaga 29 Arbetsblad 30

4

5 Förord Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje barn rätt till sina föräldrar. Idealet för ett barn är att växa upp med en god och nära kontakt med sina föräldrar som tar ett gemensamt ansvar för barnet. Dessvärre ser verkligheten inte ut så för alla barn var cirka barn i Sverige med om att domstolen fattade beslut om vårdnad, boende eller umgänge. Föräldrarna kunde inte komma överens om vad som var det bästa för barnet utan det blev domstolen som fick fatta beslutet. Barn som befinner sig i föräldrarnas familjerättsliga konflikt är en grupp barn som vi behöver uppmärksamma i Sverige. Vårdnadstvisten kanske pågår under flera år och för många barn är det som händer obegripligt. Projektet Barn i Föräldrars Fokus - BIFF - i Södertälje pågår sedan Målet med projektet är att synliggöra barnets situation i vårdnads-, boende- och umgängestvister. Det är ett gemensamt utvecklingsprojekt mellan Södertälje kommun - Kvinnofrid/FriZon och familjerätten - och Rädda Barnen. Länsstyrelsen i Stockholm har bidragit ekonomisk. I projektet erbjuder man föräldrar som befinner sig i familjerättsliga konflikter en föräldrautbildning med fokus på barnet. Planerna är att kunna permanenta arbetssättet i kommunen. Under fem terminer har vi genomfört åtta grupper, fyra pappa-grupper och fyra mamma-grupper. Det material som beskrivs i denna rapport har utarbetas av gruppledarna, socionom och leg. psykoterapeut Inger Ekbom och socionom Ingemar Tidholm. Rapporten är skriven av Inger Ekbom. Vår förhoppning är att denna rapport ska inspirera andra att utveckla stödet till barn som befinner sig i föräldrarnas familjerättsliga konflikt. Idag då föräldrar har svårt att komma överens om vårdnad, boende eller umgänge erbjuder kommunerna föräldrarna samarbetssamtal. Men det är inte alltid som detta fungerar. Vår erfarenhet är att vi behöver hitta fler metoder för att stödja barn, mammor och pappor i familjerättsliga konflikter. Att erbjuda BIFF-grupper är ett exempel på en insats som ger föräldrar både kunskap och möjlighet att utveckla egna redskap som kan leda till att en svår situation blir mer hanterlig och begriplig för barnen. Karin Mård enhetschef Kvinnofrid/FriZon Södertälje kommun Olof Risberg t f chef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris 5

6 6

7 Inledning Då jag bor hos mamma trycker jag på mamma-knappen och då jag bor hos pappa trycker jag på pappa-knappen, berättar Fred 7 år Freds mamma och pappa berättar två helt olika versioner av vad som hände då de tre levde tillsammans. Freds föräldrar kommer inte överens om vårdnaden och familjerätten i kommunen har påbörjat en utredning. Då Fred trycker på mamma-knappen är det som mamma säger sant: hon har blivit misshandlad av pappa, att polisen kom och att pappa flyttade till en annan del av stan. Att trycka på pappa-knappen betyder att pappa har rätt då han säger att mamma blev arg på pappa så han måste försvara sig. Mamma är sjuk och dricker för mycket och ville inte skiljas från pappa. För det ville pappa. Barn vars föräldrar inte kan komma överens om vårdnad, boende och umgänge är en grupp barn som behöver uppmärksammas. Det handlar om barn som riskerar att befinna sig mitt i föräldrarnas konflikt under många år. Uppgifter kan finnas om våld, hot eller missbruk. Det är familjerättens ansvar att utreda vårdnads-, boende- och umgängesfrågan. Ofta står ord mot ord och vårdnadstvisten kan bli en kamp mellan föräldrarna om vem som har rätt. Fokus på vad som är det enskilda barnets bästa riskerar då att hamnar i skymundan. Att barn som växer upp med föräldrar som missbrukar, är psykiskt sjuka eller våldsamma behöver skydd och ett eget stöd är en kunskap som vi i Sverige tagit till oss. Många kommuner erbjuder idag stödgrupper för dessa barn. 1 För barn som har föräldrar som separerat finns i en del kommuner skilda världar-grupper. Detta är positivt men stödet för barn i vårdnads-, boende- och umgängestvister är inte tillräcklig. Det är inte ovanligt att barn nekas stöd så länge en vårdnadstvist pågår. Det förekommer att barn och ungdomspsykiatrin inte tar emot barn i behandling så länge en vårdnadstvist pågår. Idag krävs båda föräldrarnas godkännande för att ett barn ska få barnpsykiatrisk vård om föräldrarna har gemensam vårdnad. Om föräldrarna är oense om barnets behov av behandling kan barnet alltså bli utan stöd, även om barnet har symtom. Detta gäller även då det är socialtjänsten som erbjuder stödsamtal för barn som till exempel upplevt att mamma blivit misshandlad. Detta problem har uppmärksammats från flera håll och en statlig utredning där bland annat denna fråga utretts var klar i juli Men hittills (november 2008) har inget förslag till förändring presenterats. 2 1 Andersson, B & Grane, B (2006) Om gruppverksamhet för barn till skilda föräldrar Mina föräldrar är skilda BRIS 2 SOU 2007:52 Beslutanderätt vid gemensam vårdnad mm. 7

8 Några siffror: Varje år är närmare barn med om att deras föräldrar separerar 3 Under 2007 deltog barns föräldrar i samarbetssamtal dömde våra domstolar i cirka vårdnads-, boende- och umgängesrättsmål. 5 En rapport från Barnombudsmannen 2005 visar att det är vanligt att riskbedömningar saknas i mål om vårdnad, boende och umgänge då det finns uppgifter om våld. I domstolen saknas riskbedömning i 71 procent av fallen. 6 BIFF-projektet Barn I Föräldrars Fokus BIFF - startade i Södertälje kommun Initiativet kom från Kvinnofrid/FriZon, som är en verksamhet i kommunen för kvinnor och barn som upplevt våld, misshandel eller psykisk sjukdom i hemmet. Kvinnofrid/FriZon erbjuder gruppverksamheter för barn och kvinnor och även individuella stödkontakter. De som arbetade på Kvinnofrid/FriZon hade mer och mer börjat uppmärksamma att allt fler barn for illa i vårdnadstvister. Tillsammans med familjerätten och tingsrätten började de diskutera om det skulle kunna gå att utveckla stödet till mammor och pappor som befinner sig i en tvist om vårdnad, boende och umgänge om gemensamma barn. Idéen om en föräldrakurs väcktes. Med en kurs ville man synliggöra barnets situation då barnets föräldrar befinner sig i en konflikt gällande vårdnad, boende och umgänge. Alla enheter inom kommunen som arbetar med stöd till föräldrar skulle kunna tipsa om BIFF-grupperna. Två utomstående gruppledare rekryterades, socionom Ingemar Tidholm, och socionom och leg psykoterapeut Inger Ekbom blev Rädda Barnen en samarbetspartner i projektet. Under fyra terminer, höstterminen 2006 till om med vårterminen 2008, har sammanlagt åtta BIFF-grupper genomförts. Sammanlagt har 18 mammor och 19 pappor deltagit. 45 barn i åldrarna från några månader upp till 17 år har haft föräldrar som deltagit i BIFF. Som en del i BIFF-projektet har vi nu dokumenterat det material vi tagit fram och använt oss av i grupperna. Ingemar Tidholm har varit delaktig i skrivarbetet, men det är jag som hållit i pennan. Innehållet och strukturen har vi som gruppledare successivt arbetat fram. Vår rekommendation är att hålla på strukturen samtidigt som en stor flexibilitet krävs. Varje grupp är unik, och ingen av de åtta grupper vi mött i BIFF-projektet har varit den andra lik Statistiska centralbyrån 2007 Sveriges officiella statistik, familjerätt 2007 socialstyrelsen Domstolsverkets statistik och egen uppskattning 2007 Barnombudsmannen 2005 När tryggheten står på spel 8

9 BIFF-Grupperna BIFF-grupperna är en föräldrautbildning som består av pedagogiska inslag och gruppsamtal. Fokus i grupperna är barnen och hur de påverkas av att ha föräldrar som befinner sig i en familjerättslig tvist. Föräldrarna får kunskap och ges möjlighet att reflektera över hur de kan stödja sitt barn när de möter andra föräldrar med liknande erfarenheter. Gruppen träffas tre gånger, mammor och pappor i olika grupper. BIFF grupperna har tre syften: Att inge föräldrarna hopp Att synliggöra barnets behov och situation Att arbeta med frågan: Vad kan jag som förälder göra för att underlätta för mitt barn Ramar och struktur Under planeringen av BIFF-verksamheten tillsammans med Frizon och familjerätten var vi alla överens om att mammorna och papporna skulle träffas var för sig. Detta för att inte få in maktförhållandet man-kvinna i gruppen och för att deltagarna skulle få möjlighet att dela sina erfarenheter med personer med liknande upplevelser. Vi satte maxantalet till 8 deltagare. Det finns inget krav på att båda föräldrarna till ett barn ska delta. Vi träffades på kvällstid, mellan klockan och med en eller två veckors mellanrum. Då BIFF-grupperna startade var det beslutat att de skulle bestå av två träffar. Redan tidigt tyckte vi som gruppledare att det var alltför kort tid. Vi hann knappt börja förrän det var dags att avsluta. Föräldrarna tog även upp i sina utvärderingar att de tyckte att det var för få träffar. Efter att ha haft två mamma respektive två pappa-grupper utökades BIFF-träffarnas antal till tre stycken. En annan förändring som gjordes var att föräldrar som anmält sitt intresse för att vara med kontaktades per telefon av en av oss gruppledare. Föräldern intervjuades om konflikten runt barnet och om det fanns uppgifter om våld, missbruk eller psykisk sjukdom. Orsaken till denna förändring var att ge föräldern en möjlighet att ställa frågor om utbildningen samt att inte medverka till att osynliggöra bakgrunden till tvisten mellan föräldrarna. (Se intervjufrågor bilaga 1) Avvägning kunskap samtal Till att börja med tänkte vi oss att gruppdeltagarnas frågor och aktuella livssituation skulle få stort utrymme. Men efter de första grupperna la vi en tydligare struktur vad gäller innehåll och utrymme för samtal och erfarenhetsutbyte. Föräldrarnas behov såg ibland mycket olika ut och genom den tydligare strukturen kunde vi matcha de olika behoven bättre. Vi valde att presentera de olika kunskapsbitarna på ett pedagogiskt sätt. Vi förmedlar även att troligen kommer man att tycka att vissa saker är intressanta och användbara och annat meningslöst eller rent av felaktigt. Att avväga när man ska bryta en diskussion eller en förälders berättelse kan vara ett svårt ställningstagande. En flexibel inställning till kunskapsdelarna är nödvändigt att ha som BIFF-gruppledare. Föräldrarna har olika behov och olika förutsättningar för att berätta och reflektera om egna problem och funderingar. 9

10 Innehållet Innan vi startade den första gruppen diskuterade vi vad vi ville förmedla till föräldrarna. Vilken kunskap ville vi ge föräldrarna i BIFF-grupperna under de två - senare tre - gånger vi skulle träffas? I vår planering hade vi med oss våra tidigare erfarenheter av att ha mött barn och föräldrar i vårdnadstvister. Ingemar Tidholm har i huvudsak arbetat med föräldrar och jag har mött många barn individuellt och i grupp vars föräldrar strider om vårdnad, boende och umgänge. Att barnet genomgående skulle stå i fokus var självklart för oss båda. Barnkonventionen och anknytningsteorin var självklara teman. Kommunikation, barns olikheter och att belysa problematiska situationer för det enskilda barnet var andra områden vi ville ha med. Dessutom ville vi även att det skulle finnas utrymme för föräldrarnas egna funderingar och frågor. Är det möjligt för ett barn att få en egen bild och relation till båda sina föräldrar om föräldrarna inte kan komma överens om sitt gemensamma barn? Ska man säga något, och i så fall vad? Hur ska barnet förstå? Vilken information ska barnet få? Hur ska man tänka då någon av föräldrarna varit våldsam eller hotfull, har missbruksproblem eller en psykisk sjukdom? Då vi diskuterat dessa frågor i grupp är vårt budskap är att barnet har rätt att få information för att kunna förstå det som pågår. Ett exempel på detta är om en mamma som tycker att barnets pappa dricker för mycket alkohol och därför inte vill att barnets ska sova över där, säger: Jag är orolig för att pappa ska börja dricka och lämna dej ensam. I varje BIFF-grupp ville vi diskutera skillnaden mellan vuxen-prat och barnprat. En variant på vuxenprat är att föräldern, utifrån sin egen sorg och ilska, pratar med sitt barn om alla sina tankar och känslor förknippade med den andre föräldern. Barnet blir en som ska lyssna och trösta och detta kan medföra att barnet upplever att han/hon måste hålla med. Det går aldrig att lita på mamma, hon är som en orm som sakta förgiftar en. Hon har förstört hela mitt liv, hon kommer aldrig att släppa taget. Jag kommer aldrig att kunna lita på någon igen Ett annat exempel på vuxenprat är då en förälder använder barnet som en budbärare. Exempel på detta är då barnet får i uppdrag att hälsa den andre föräldern något som hamnar mitt i föräldrarnas konflikt. Hälsa pappa att han inte kan hämta dej förrän tisdag nästa vecka, Säg till mamma att om hon flyttar till Östersund så kommer jag att sluta betala underhåll! Det material som vi nu beskriver har vi i princip använt från och med den fjärde av vår mamma- respektive pappa-grupp. Vi har valt att ta upp elva olika områden med hjälp av arbetsblad. Det kan tyckas mycket på enbart tre träffar. Tanken bakom detta är att vi vill ge föräldrarna i gruppen flera olika kunskapsbitar att ta till sig och fundera över. Jag vill beskriva BIFF som både en kurs med fokus på kunskap om barn och en samtalsgrupp för mammor respektive pappor. Det har varit svårt att hinna med allt vi velat och vi har ändrat på ordningen efter vad föräldrarna sagt i sina utvärderingar. 10

11 Tre barn Sara och Andrej Saras och Andrejs mamma och pappa träffades som tonåringar. De blev tidigt med barn och flyttade ihop i en förort till Stockholm. De har alltid betraktats som unga föräldrar. De har haft svårt att klara sig ekonomiskt men det har ändå gått. Pappa Calle arbetar inom restaurangbranchen och mamma Veronica inom sjukvården. Under de senaste åren har mamma Veronica börjat må sämre och sämre psykiskt. Hon sover inte på nätterna, är orolig och har ångest. Hon har svårt att orka med barnen. Pappa Calle tror att mamma Veronica mår dåligt på grund av sin trassliga uppväxt. Pappa Calle arbetar mer och mer och säger att han är tvungen till det. Barnen som nu är 8 (Sara) och 6 (Andrej) börjar visa att det är jobbigt hemma. Andrej är bråkig på förskolan och Sara tar mer och mer ansvar hemma för mamma Veronica. Mamma Veronica säger att allt är pappa Calles fel och pappa Calle menar att mamma Veronica är psykiskt sjuk. De bestämmer sig för att separera. Båda menar att de är bäst lämpade att ta hand om barnen. De kan inte komma överens. Mamma Veronica uppger att hon är rädd för pappa Calle och att det alltid varit han som bestämt allting hemma Andrej är nu ännu mer aggressiv på sin skola, och även svår för mamma Veronica att klara av. Mamma Veronica menar att Andrej är rädd för sin pappa, som ibland har tagit hårt i honom för att få honom att lugna ner sig. Sara näst intill utplånar sig och säger att hon kan bo hos både mamma och pappa. Pappa Calle kontaktar en advokat, som råder honom att kontakta familjerätten. Familjerättssekreteraren tipsar om BIFF-utbildningen. Wera Wera är fem år gammal. Hennes föräldrar, pappa Anti och mamma Berit, har aldrig bott tillsammans. Wera blev till då föräldrarna träffades under några dagar under en semestervecka. Föräldrarna har gemensam vårdnad. Det finns inget avtalat om boende och umgänge. Wera är en liten ängslig flicka som varit mycket sjuk. Hon bor mest hos sin mamma, men även hos sin pappa. Det har blivit mer och mer under det senaste året. Farmor har hjälpt pappa Anti mycket med Wera. Nu börjar pappa Anti oroa sig mer och mer för Wera. Hon börjar berätta om fester, vin och slagsmål hemma hos mamma Berit. Mamma Berit har börjat tala om att flytta till Skåne för att starta upp ett nytt liv. Hon tar för givet att Wera ska bo hos henne. Mamma Berit är djupt besviken på pappa Anti som dumpar Wera hos sin mamma. Mellan farmor och mamma Berit har det skurit sig ordentligt. Mamma Berit söker upp en socialsekreterare på en familjecentral som finns i det område hon bor. Socialsekreteraren berättar om BIFF-kursen och de kontaktar tillsammans familjerätten. 11

12 Träff 1 Vi har börjat våra BIFF-träffar med att bjuda på kaffe, te och smörgås. Vår tanke är att starten ska bli välkomnande och att vi under några minuter kan invänta de som ska komma. Då vi börjar gruppen förflyttar vi oss till ett annat bord i rummet. Under träff 1 arbetar vi med olika teman: presentation av BIFF och gruppdeltagarna, exempel på hur barn har beskrivit sina föräldrars separation och förväntningar på BIFF-träffarna. Vi använder oss av två arbetsblad: Faktiska förändringar för barn vid en separation och Cykelpappret-några erfarenheter. Med hjälp av arbetsbladen har vi kommit in på teman som barnets rätt till information och skillnader på barn och vuxenprat. Välkomna och presentation av BIFF Som en inledning beskriver vi tankarna bakom BIFF: att vi ska prata om barn och hur barn kan påverkas av att mamma och pappa inte kan komma överens. Och hur man som mamma och pappa kan stötta sitt barn utifrån hur verkligheten ser ut. Vi går igenom de olika områdena vi kommer att ta upp och beskriver att vi kommer att varva mellan korta föreläsningar och samtal. Vi är tydliga med att BIFF-träffarna är fristående från Familjerätten, att vi inte kommer att lämna uppgifter dit. BIFF är en kurs där man ska känna sig fri att ställa vilka frågor som helst. Vi informerar även om att vi har anmälningsplikt enligt 14 Socialtjänstlagen. Som avslutning på presentationen berättar vi som gruppledare vilka vi är och något om den kompetens och erfarenhet vi har. Barns röster (arbetsblad 1) För att snabbt få in barns röster i gruppen har vi läst upp vad barn, som har föräldrar som separerat, sagt. Se arbetsblad 1! Dom skildes för att de bråkade så mycket. Nu bråkar dom för dom är skilda. 7 Jag tycker inte att föräldrar ska få skiljas. Och om dom gör det ska de i alla fall inte få träffa någon ny. 7 Det var dom som ville skiljas, ändå känns det som om det var mitt fel. 7 Tänk om jag tog hem en kompis och sa att nu ska hon bo här. 7 Jag längtar efter mamma när jag är hos pappa och när jag är hos pappa längtar jag efter mamma. 7 Det största problemet med mina föräldrars skilsmässa är att de tänker så mycket på sig själva. Jag som är barn kommer ofta i andra hand. Det ska vara tvärtom! (Flicka 12 år) 8 7 Andersson, B & Grane, B (2006) Om gruppverksamhet för barn till skilda föräldrar Mina föräldrar är skilda BRIS 8 Arnö, Sophie (2008), skiljas, barn berättar. Rädda Barnen 12

13 Jag hatar att bli kallad skilsmässobarn. Jag är ett vanligt barn, vars föräldrar skilt sig. (Flicka 17 år) 8 Varför ska jag packa väskan och hela tiden flytta, flytta, flytta Det är ju inte jag som bestämt att de ska skilja sig. (Pojke 10 år) 8 Jag vill inte bli arg på pappa för då kan mamma komma på det och då blir hon också arg på honom och då vill hon inte att jag ska vara där lika mycket. (Flicka 12 år) 8 Jag bodde hos min mamma mest, när jag var yngre. Jag kände henne mer. Hos pappa vågade jag inte ta upp några irritationsmoment. Jag uppförde mig otroligt väl när jag var där. Sen när jag var hos mamma släppte jag allt. (Flicka 17 år) 8 När man gifter sig så lovar man att man alltid ska hålla ihop och aldrig bli osams och sånt men varför blir det så i alla fall? (Pojke 10 år) 8 Efter att föräldrarna fått detta arbetsblad brukar vi stanna upp och gemensamt kommentera de olika barnens beskrivningar. Presentation av föräldrarna och deras barn. Barncitaten har ofta underlättat övergången till att föräldrarna presenterar sig. Någon av mammorna eller papporna har känt igen sitt eget barn i något av citaten eller reagerat på något av barncitaten. I presentationen tycker vi att det är bra om föräldrarna berättar lite kort om sitt/sina barn (kön, ålder), hur vårdnaden och umgänget ser ut. Dessutom ber vi föräldern säga några ord om sig själv. Hur bor man? Finns något orosmoment framåt i tiden? Förväntningar på kursen? I telefonintervjuerna jag gjorde innan gruppen startade ingick frågan Vad vill föräldern att BIFF-gruppen ska innehålla? Finns det någon speciell fråga/område som känns viktig? Denna fråga följer vi upp under vår första träff. Vad barn behöver utifrån sin ålder är en aspekt som brukar komma upp. I några grupper har det varit stor åldersskillnad mellan barnen. Då har vi försökt efter bästa förmåga greppa hela åldersspannet. De med lite äldre barn har kunnat dela med sig av sina erfarenheter hur det var då barnen var små, vilket har varit positivt. 13

14 Faktiska förändringar för ett barn då föräldrarna separerar (arbetsblad 2) På arbetsblad 2 ger vi exempel på faktiska, konkreta förändringar som en separation kan innebära för ett barn. En separation är en stor förändring för oss vuxna som kan vara fylld av oro, ilska, besvikelse och/eller lättnad och frihetskänsla. Barnet kan många gånger ha liknande känslor inom sig. För barnet innebär separationen även konkreta, faktiska, förändringar som till exempel: - Att flytta - Att börja pendla - Växelvis boende - Byte av skola/förskola - Viktiga kamrater och vuxna i dess närhet försvinner. Personer som inte är viktiga för föräldrarna - utan för barnet! - Anpassa sig till två familjer, till exempel få bonussyskon och bonusförälder. Nya roller uppstår i familjen. - Lära känna nya människor runt den nya familjen. Barnet har inte valt detta själv och det är vi som vuxna och som föräldrar som behöver tänka på hur vi kan stötta barnet i att hantera förändringen. Det är till exempel bra om man som förälder kan stötta barnet i att ha fortsatt kontakt med personer som är betydelsefulla för barnet. Att undvika att använda barnet som ett sändebud mellan mamma och pappa är ett annat råd vi brukar ge. En del barn har svårare än andra att klara förändringar och därför krävs det olika mycket av oss som föräldrar. Barnets känslor och vilja måste respekteras och tas på allvar! Förslag på frågor att diskutera i gruppen: Har ditt barn fortfarande kontakt med några personer - barn eller vuxna - som han/hon tyckte om förut, innan separationen? Kan du underlätta den kontakten? Många barn upplever att de blir sändebud mellan sina föräldrar. De får förmedla saker som egentligen de vuxna ansvarar för. Exempel: Hälsa mamma att jag inte kan skjutsa dig till träningen längre. Det får hon ordna själv. Säg till pappa att det är hans tur att köpa dig en ny vinterjacka. Det behöver du! Är det något som gruppen känner igen? Hur kan man svara om barnet framför en liknade hälsning? 14

15 Cykelpappret - några erfarenheter (arbetsblad 3) På cykelpappret har vi sammanställt några av de erfarenheter vi och säkert många med oss diskuterat med mammor, pappor och barn. Vi har även formulerat konkreta tips på hur man kan tänka eller göra om man känner igen sig. Tipsen kan även fungera som en start för en diskussion. Barn ser och hör mer än vad man tror och ibland drar de fel slutsatser. Tips: Informera ditt barn så att han/hon förstår vad det är som händer. Ju yngre barnet är ju mer konkret behöver man vara. Till exempel: Var ska den andra föräldern bo? Kommer barnet att kunna träffa den andre föräldern. Om du inte vet säg det till ditt barn! Övergången mellan mamma och pappa och vice versa, kan vara svår för ett barn. Tips: Ta det lugnt då ditt barn kommer hem till dig. Försök vara beredd på att olika känslor som kan komma fram hos barnet! Ditt barn kan ha nya frågor att ställa, eller vill berätta något och testa vad du tycker om det. En del barn vill inte berätta någonting. Pröva olika sätt att bäst stötta ditt barn då han/hon kommer från den andre föräldern! Barn har ofta drömmar eller fantasier om att mamma och pappa ska bli ett par igen. Tips: Var så ärlig du kan med att informera barnet om varför ni inte lever ihop. Hitta ord som barnet kan förstå och som gör det möjligt för han/hon att fundera över din förklaring. Barn tar ofta på sig skulden när något händer som till exempel att föräldrar bråkar och skiljer sig. Tips: Informera barnet att det inte är hans eller hennes fel att mamma/pappa är arg eller ledsen och inte vill fortsätta leva tillsammans. Barnen behöver få höra detta ofta! Försök att skilja på vuxenprat och barnprat, det vill säga vad ni vuxna pratar om och vad man som förälder pratar med sina barn om. Låt inte ditt barn vara budbärare mellan er föräldrar. Tips: Hjälp barnet att inte bli mer indragen än nödvändigt i er föräldrakonflikt. Barnet har rätt till en egen relation till både mamma och pappa. En relation kan man ha även om man inte träffas ofta! Vid stora förändringar som vid en skilsmässa eller vårdnadskonflikt, kan ett barn få problem med till exempel mat, sömn eller koncentrationsförmåga. En del barn blir mer ängsliga och oroligare än tidigare, medan andra kan bli alltför ansvarstagande. Tips: Om förändringar håller i sig i flera månader och du oroas, så sök hjälp. Undersök vad som finns i din kommun till exempel på BVC eller hos socialtjänsten. 15

16 Egenskaper jag tycker om hos mitt barn (arbetsblad 4) Som avslutning på första träffen brukar vi ge en läxa till nästa gång. Vi delar ut arbetsbladet Egenskaper jag tycker om hos mitt barn och ber föräldrarna fundera över vad det är hos sitt barn som de tycker om, vilka egenskaper just mitt barn har som jag tycker om? Om föräldern har fler barn får han/hon ett papper för varje barn. Vi föreslår att föräldrarna tar hem pappret och funderar på det till nästa gång. Vad skulle ditt barn berätta? Hur ett barn tänker och förklarar för sig själv och sin omgivning hur det är mellan mamma och pappa är en fråga vi brukar ta upp under första träffen. Ibland har föräldrarna fått fundera själva under några minuter, ibland har de fått hem ett papper med frågan på. Då följer vi upp det under nästa träff. Vi brukar formulera frågan på följande sätt: Om ditt barn skulle kunna berätta för oss hur det är mellan mamma och pappa just nu - vad skulle ditt barn säga? Pappa bor kvar i huset och mamma flyttade Han säger ingenting, är nog van Kärleken tog slut Mamma säger att det inte går att jag bor hos pappa De är arga Om barnet är litet och inte pratar än, ber vi föräldern tänka sig in i hur den tror att barnet kommer att säga då det blir lite äldre. Vi har även försökt vidareutveckla denna fundering till att undersöka om föräldern har någon idé om vad barnet kommer att säga om 5 respektive 10 år? Vad skulle föräldern önska att barnet sa? Kan föräldern påverka detta på något sätt? Träff 2 Vi börjar träff två med kaffe, te och smörgås. Ofta har föräldrarna spontant börjat prata om hemuppgiften. Vi brukar inte låta föräldrarna redovisa sina svar, utan mer fråga hur det var att göra läxan. Några gånger har föräldrarna fått prata med varandra två och två om hur man tänkt. Klimatet i gruppen och föräldrarnas önskemål har hjälpt oss att avgöra på vilket sätt vi följer upp läxan. Under träff två tar vi upp flera kunskapsbitar: 16

17 BBiC triangeln, FN:s konvention om barnets rättigheter, barnets släktträd och en sammanfattning av anknytningsteorin. BBiC är en strukturerad modell för att hämta in uppgifter om barns och ungas behov. 9 Modellen kommer från England och har här i Sverige utvecklats av Socialstyrelsen. Barnkonventionen och socialtjänstlagen finns som en grund modellen. Den teoretiska basen är främst utvecklingsekologi och anknytningsteori. Med ett utvecklingsekologiskt synsätt menar man att ett barns utveckling sker i ett sammanhang och i samspel med omgivningen 10. Miljön påverkar till exempel både föräldrars förmåga att tillgodose sina barns behov och barnets utveckling. Barns behov i centrum, BBiC (arbetsblad 5) Hur vet vi hur ett barn mår? Vilka behov behöver ett barn få tillfredsställda? För att kunna bedöma ett barns situation behöver man ta hänsyn till såväl barnets ålder, behov och personlighet, föräldrarnas förmåga och den omgivande miljön där barnet växer upp. BBiC har en helhetssyn på barnet och illustreras i den så kallade BBiC-triangeln. De tre sidorna beskriver: barnets behov, föräldrarnas förmåga och faktorer i familj och miljö. Vi brukar rita upp BBiC-triangeln på ett blädderblock och dela ut arbetsbladet med triangeln. Därefter går vi igenom de tre sidorna i triangeln så konkret vi kan. 9 Dahlberg, C,,Forsell, A, (2006 ) BBiC i praktiken att knäcka koden., Studentlitteratur Socialstyrelsen. (2008)Social barnavård i förändring. Slutrapport från BBIC-projektet, 10 Andersson G, (2002) Utvecklingsekologi och sociala problem. I: Meeuwisse A., Swärd H (red), perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur. 17

18 Varje rubrik kan innehålla flera funderingar till exempel: Vad menas med hälsa? Fysisk eller psykisk hälsa? Kost? Motion? Barnets ålder är själklart avgörande för vad som ska ingå. Till exempel utbildning. Hur ser barnets tal och språkutveckling ut? Eller barnets möjlighet till lek och fritid? Hur har barnet det i skolan? Trivs barnet? Har barnet kamrat- och vuxenkontakter? Finns behov av särskilt stöd? Ett annat område man kan ägna tid åt är barnets känslo- och beteendemässiga utveckling. Visar barnet ängslan eller oro? Har barnet ont i magen eller har svårt att sova? Om någon av föräldrarna har frågor om någon särskild rubrik stannar vi självklart upp och diskuterar detta. Vår ambition är inte att förmedla ingående kunskap om hela BBiC-triangeln. Men vi vill ge föräldrarna en inblick i att det finns en utarbetad metod för socialtjänsten för att samla in kunskap om hur ett barn har det. Flera föräldrar har delat med sig av erfarenheter av att socialtjänsten gjort en utredning och använt sig av metoden. En fråga som har kommit upp är hur man ska göra om en av två föräldrar klarar att ge barnet det barnet behöver men inte den andra. Konventionen om barnets rättigheter - Barnets rätt till båda sina föräldrar (arbetsblad 6) Många föräldrar har kännedom om Barnkonventionen, men vi vill ändå alltid kort informera om den. Vi brukar dela ut arbetsblad 3 och gå igenom det gemensamt. Konventionen om barnets rättigheter antogs av FN: s generalförsamling Sverige anslöt sig till konventionen Detta förpliktigar Sverige till att respektera och efterleva bestämmelserna i konventionen. Varje barn har enligt FN:s konvention om barnets rättigheter rätt till sina föräldrar (artikel 9). Med detta menas att barnet har rätt till kunskap och tillgång till båda sina föräldrar. Idealet för ett barn är att växa upp med en nära och god kontakt med bägge sina föräldrar, såväl som med andra familjemedlemmar och släktingar. Det betyder inte att barnet alltid, till varje pris, ska träffa sina föräldrar. Men barnet har rätt till sin egen livshistoria, kunskap om sitt ursprung, sina föräldrar och sin släkt. Det möjliggör den känsla av sammanhang som hjälper till att bygga upp en fast identitet. Varje barn har också rätt till skydd mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård (artikel 19). Barn har rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör det. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder och mognad. Barnet ska beredas möjlighet att höras, direkt eller genom ombud, i alla domstolsoch administrativa förfaranden som rör barnet (artikel 12). 18

19 De olika artiklarna kan väcka frågor och diskussioner. En fråga som vi som gruppledare har försökt fokusera på är på vilket sätt kan konventionen vara ett stöd för ditt barn? Flera föräldrar har tagit upp att uppgifter finns om oro för sexuella övergrepp och misshandel. Vad som menas med psykisk och fysisk barnmisshandel brukar vi informera om. Ett exempel på detta är hur ett barn drabbas då barnets mamma hotas eller utsätts för våld. Ibland har det funnits behov av att vi informerar om socialtjänsten utredningsansvar enligt socialtjänstlagen och skillnader mellan socialtjänstens och domstolarnas ansvar. Barnets släktträd (arbetsblad 7) För att åskådliggöra att varje enskilt barn har sitt eget släktträd har vi delat ut arbetsblad 7 som föreställer ett släktträd. 11 Detta har hjälpt oss att kunna diskutera på vilket sätt barnet ska få kunskap om de olika grenarna i sitt eget släktträd. På vilket sätt kan man förmedla till sitt barn att mammas respektive pappas släkt är en del i barnets liv som det är ok att prata om eller undra över? Hur ska man kunna förmedla det - om man själv som mamma eller pappa knappt står ut med att tänka på dem? Anknytningsteorin (arbetsblad 8) Vikten av att ett barn får möjlighet att etablera en trygg relation till en eller flera vårdare är en kunskap vi vill ge föräldrarna i BIFF-grupperna. Arbetsbladet om anknytningsteorin är relativt omfattande, men vi har upptäckt att det fungerar bra om man går igenom det tillsammans i gruppen och stannar upp då och då för att ge utrymme för frågor eller kommentarer. Anknytningsteorin 12 beskriver ett psykologiskt band som uppstår mellan ett barn och dess vårdare. Barnet bygger upp inre bilder av sig själv, sina vårdare och samspelet dem emellan. Dessa bilder finns som en bas som påverkar och styr hur barnet uppfattar och interagerar med sin omgivning. Barn som känt sig omtyckta och älskade förväntar sig ett gott bemötande från omgivningen. Barn som skrämts eller misshandlats misstror sin omgivning. De tidiga åren är mycket viktiga för hur anknytningen ska utvecklas. Men barnet behöver sin förälder under hela uppväxten. Forskning visar att barn har förmågan att knyta an till mer än en person. Det kan till exempel vara mamma, pappa en mor- eller farförälder och äldre syskon. Barn kan också utveckla en trygg anknytning till en vårdare och en otrygg anknytning till en annan. Barn som utvecklar flera anknytningsrelationer är lyckligt lottade så till vida att de har fler personer att vända sig till, om en av dem sviktar kan barnet hitta trygghet i en annan. Men barnet utvecklar också anknytningshierarkier, alla personer är inte lika viktiga eller trygga. Då man bedömer en förälders omsorgsförmåga undersöker man bland annat: 11 Arnell, A, Ekbom I. (1994) När mamma eller pappa dricker Rädda Barnen 12 Broberg, A. i Att knyta an, en livsviktig uppgift. Om små barns anknytning och samspel. Allmänna Barnhusets skriftserie 2004:2. 19

20 Förälderns förmåga att skydda barnet mot faror Lyhördhet för barnets behov Förmåga att förmedla att barnet har en egen rätt att existera Förmåga att samarbeta med barnet Förmåga att förutsägbart och pålitligt finnas till för sitt barn Anknytningen påverkas i hög utsträckning av verkliga livshändelser. Konflikter och våld, misshandel och sexuella övergrepp, missbruk, utvecklingsstörning eller psykisk sjukdom hos en förälder är faktorer som bidrar till att anknytningen kan bli otrygg eller utebli. Gemensamma faktorer är att föräldern upplevs som otillgänglig eller oförutsägbar. Barnet får då ingen möjlighet att utveckla tillit över tid. En vårdnadstvist innebär i sig att konfliktnivån mellan föräldrarna är hög. I många vårdnadstvister finns det även uppgifter om hot och misshandel eller andra missförhållanden. Konflikten eller missförhållandena kan ha funnits med under hela barnets uppväxt, kanske redan innan det föddes. Barn med svårigheter i anknytningen utvecklar ofta kontrollerande beteenden gentemot sina föräldrar. Man brukar beskriva tre olika typer: Bestraffande-aggressiv-rädd Barnet litar inte på de vuxna. Det litar enbart på sig själva. Det uppnår trygghet genom att kontrollera sin omgivning. Det kan växla mellan att vara charmiga när det känner sig i underläge och aggressiva och kontrollerande mot sådana personer det känner att det rår på. Tvångsmässigt omvårdande Barnet tar hand om sin förälder och förväntar sig inte att själv bli omhändertagen. Tvångsmässig foglighet Barnet anpassar sig och försöker vara till lags för att inte föräldrarna ska bli arga eller stöta bort dem. En otrygg anknytning är en av flera riskfaktor som finns för att ett barn ska få problem. Det finns även friskfaktorer utanför barnet och familjen som kan fungera som ett stöd i barnets utveckling. Till exempel en välfungerande skola, ett stödjande socialt nätverk eller att barnet får hjälp med att få en känsla av sammanhang, att barnets liv blir begripligt och hanterbart. 20

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLDRAR inför, under eller efter separation

STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLDRAR inför, under eller efter separation STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLDRAR inför, under eller efter separation Har ni separerat eller har ni problem i er relation? Riskerar ni att dra in barnen i er konflikt? Det finns stöd och hjälp både till er

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar För vilka? Grupperna vänder sig till barn i åldern 7-12 år (uppdelat i 7-9 år och 10-12 år) och omfattar 10 träffar, en eftermiddag i veckan. Varje grupp består av 6-8 barn och två gruppledare. Under kursens

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Medarrangör av skolfred Förebyggande När något hänt Kvällens innehåll Tv- och dataspel Sociala

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister Familjerätten och barnet i vårdnadstvister uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete Susanna Dellans Gunilla Cederström Eva Elfver-Lindström Dagens presentation

Läs mer

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig i din föräldraroll Att vara förälder är för det mesta

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen Tema: Tonåren gränslandet Presentation Gör en presentationsrunda där deltagarna en och en säger sitt namn, vem de är förälder till samt något som de gärna gör tillsammans med sin tonåring. Se filmen: http://www.dintonaring.se/tonaren

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning I skilda världar Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer