Kvalitetsredovisning Badhusbergets förskola Färgaregatans förskola Kyrkviks förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2008 Badhusbergets förskola Färgaregatans förskola Kyrkviks förskola

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Förutsättningar/resultat Utvärdering föregående års Förutsättningar/resultat Politiska mål Organisation Omsorg och pedagogisk verksamhet Arbetsmiljö Miljöredovisning Föregående års utvärdering miljö Politiska mål Förskola/Skolans uppdrag Föregående års utvärdering förskolans/skolans uppdrag Normer och värden Föregående års utvärdering normer och värden Politiska mål Uppföljning av likabehandlingsplan Utveckling och lärande/kunskaper Utvärdering föregående år utveckling och lärande/kunskaper Politiska mål Pedagogisk verksamhet Utvärdering föregående år pedagogiks verksamhet Politiska mål Barn/elevers inflytande Individuella utvecklingsplaner Samverkan Insatser för barn i behov av särskilt stöd Kvalitetsarbete Utvärdering föregående år kvalitetsarbete Ansvarsfördelning Kvalitetssystem Ekonomisk redovisning Politiska mål Analys, slutsatser och åtgärder

3 Inledning Badhusbergets förskola Färgaregatans förskola Kyrkviks förskola Kvalitetsredovisningen syftar till att ge en övergripande bild av hur väl verksamheterna nått de nationella målen utifrån Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och de kommunala målen. Analysen av kvalitetsutvecklingen ligger till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Vision: Lysekils kommun skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro. 1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Som underlag har använts barns, föräldrar, personal, ledningens uppfattningar och värderande uppgifter baserat på intervjuer, iakttagelser, observationer och dokumenterande utvärderingar. Det har även använts nyckeltal, andra statistiska uppgifter som t.ex. de ekonomiska förutsättningarna för verksamheterna. Kvalitetsredovisningen har gjorts på följande sätt, pedagogerna har tillsammans i sitt arbetslag analyserat avdelningens arbete efter de kriterier som finns och sedan gjort en gemensam sammanställning på varje förskola. Rektor har därefter sammanställt samt redovisat varje förskolas synpunkter och resultat. 3

4 2. Förutsättningar/resultat 2.1 Utvärdering föregående års Förutsättningar/resultat Förskolans personal har inte aktivt arbetat med föregående års kvalitetsredovisning. Mycket positiv utveckling har givetvis skett men det finns ju också hela tiden områden att förbättras. 2.2 Politiska mål God kommunal service Förskolans ambition är att alltid bemöta barn, föräldrar och andra intressenter på ett professionellt sätt. Verksamheten strävar efter att nå hög måluppfyllelse. För att kunna leva upp till detta och för att kunna bedriva en verksamhet som följer läroplanen (Lpfö98) behövs det ytterligare arbetas med. att tillgången till vikarier med utbildning ökar, den pedagogiska ledningen samt en anpassad arbetsmiljö är god. God tillgänglighet Förskolan strävar efter att föräldrar ska ha lätt att få kontakt med personalen och ledning. Genom att kommunicera med föräldrar dagligen, öka informationen om verksamheten och snabbt svara på mail samt alltid hänvisa/koppla telefonerna, bör förskolan vara en god bit på väg. Personalpolitiskt program Vi strävar efter att all personal skall känna arbetsglädje, engagemang, delaktighet, respekt och ansvar genom samverkan. Vid nyanställning är arbetsplatsintroduktionen viktig. Vi arbetar med en bra dialog och ett samspel mellan ledare och medarbetare. Varje förskola har en hälsocoach som aktivt arbetar med personalens hälsa och trivsel. 2.3 Organisation Rektorsområdet är uppdelat på fyra förskolor, Badhusbergets, Färgaregatan, Kyrkviks och Parks förskola. Badhusberget har fyra avdelningar med 3 heltid tjänster/avdelning och 1,5 tjänst kökspersonal. Färgaregatan har två avdelningar med 3 heltid tjänster/avdelning och 75 % tjänst kökspersonal. Kyrkviks förskola har två avdelningar med 5,75 tjänst och 75 % tjänst kökspersonal. Parks förskola stängdes i juni, men var en avdelning med 2,80 tjänst där viss matlagning ingick. Varje avdelning har haft ca 18 barn inskrivna. Till organisationen hör också 0,5 administratör, 0,5 vaktmästare och 2,0 pooltjänster. Det som berikar vår verksamhet är vår mångfald med olika kulturer och boendemiljöer. Detta innebär att det ställs stora krav på pedagoger och ledning. 2.4 Omsorg och pedagogisk verksamhet Personal Förskolan har en stor andel högskoleutbildade pedagoger. Vid pensionsavgångar konverteras tidigare barnskötartjänster till förskolelärartjänster. Personalomsättningen är låg. Korttidsfrånvaron är hög på grund av att personalen vistas i en miljö där närkontakt med barnen är vanligt. Stor del av personalgruppen har ett ansvarsområde när det gäller den pedagogiska verksamheten, då de deltar i de kommun övergripande grupperna exempel matematik, språk och kvalité. Detta gör att pedagogernas ledarskap ständigt utvecklas. 4

5 Verksamhetsmått/nyckeltal Badhusbergets förskola Antal placerade barn, snitt 73 65,25 69,5 Antal avdelningar Antal placerade barn/avdelning 18,25 16,31 17,38 Antal placerade barn/pedagogisk personal 6,08 5,44 5,79 Genomsnittlig placeringstid/vecka 26,89 27,98 29,34 Antal placerade barn med särskilt stöd 19,5 0 Antal placerade barn med annat modersmål än svenska 30 29,5 29,5 Kommentar: Antal barn/avdelning har ökat men placeringstid/vecka har minskat. Flera placerade barn med annat modersmål än svenska. Färgaregatans förskola Antal placerade barn, snitt 38,5 33,75 35,0 Antal avdelningar Antal placerade barn/avdelning 19,25 16,88 17,5 Antal placerade barn/pedagogisk personal 6,41 5,63 5,83 Genomsnittlig placeringstid/vecka 27,20 26,58 29,11 Antal placerade barn med särskilt stöd 2 1 Antal placerade barn med annat modersmål än svenska 9,5 7 5,5 Kommentar: Antal barn/avdelning och placeringstid/vecka har ökat. Detta innebär mindre tid/barn för pedagogen. Flera placerade barn med annat modersmål än svenska. Kyrkviks förskola Antal placerade barn, snitt 32,5 30,25 31 Antal avdelningar Antal placerade barn/avdelning 16,25 15,13 15,5 Antal placerade barn/pedagogisk personal 5,65 5,26 5,4 Genomsnittlig placeringstid/vecka 31,28 31,33 34,59 Antal placerade barn med särskilt stöd 1 1,5 0 Antal placerade barn med annat modersmål än svenska 7 5,5 3 Kommentar: Antal barn/avdelning har ökat men placeringstid/vecka har minskat. Flera placerade barn med annat modersmål än svenska. Park förskola Antal placerade barn, snitt 14 11,5 Antal avdelningar 1 1 Antal placerade barn/avdelning 14 11,5 Antal placerade barn/pedagogisk personal 5,0 4,11 Genomsnittlig placeringstid/vecka 25,60 21,99 Antal placerade barn med särskilt stöd 0 0 Antal placerade barn med annat modersmål än svenska 0 1 Kommentar: Parks förskola öppnades januari 07 och stängdes i juni 08, en tillfällig lösning på grund av ökad barnomsorgs behov. 2.5 Arbetsmiljö Förskolorna arbetar med systematiskt arbetsmiljö där det bland annat försöker identifierar friskfaktorer och genom detta förstärka det goda. Friskvårdstimmen för personalen är mycket uppskattad och utnyttjas av nästan alla anställda. Vid medarbetarsamtalet fick personalen kryssa i ett så kallat hälsokorset där hälsan var i fokus. De har även fyllt i hörselenkät och arbetsmiljöenkät. 5

6 Kyrkviks förskola fortsätter att utveckla samarbetet mellan avdelningarna kontinuerligt. Enligt föräldraenkäten trivs barnen på förskolan i hög grad. Färgaregatans förskola arbetar med att förändra/förbättra innemiljön genom att anpassa verksamheten utifrån barnens behov och intresse. Förskolan tillbringar mycket tid utomhus och har även förlagt en del måltider ute. Badhusbergets förskola har haft kontinuerlig handledning vilket upplevts har varit en tillgång för personalen. Angående deras utomhusmiljö anser de att de har en stor och bra gård med många möjligheter. Inomhusmiljön är sliten och behöver ses över. 3. Miljöredovisning 3.1 Föregående års utvärdering miljö Miljöombuden har gjort en miljöutredning som skall sammanställas inför Förskolan arbetar ständigt med att förbättra miljöarbetet och därför är det viktigt att få utökad möjlighet att göra ekologiska och miljöanpassade inköp både vad det gäller livsmedel och material. 3.2 Politiska mål Miljö, enligt politiskt dokument Alla förskolor arbetar med att bli en Grön förskola Genom att använda lågenergilampor, stänga element och stänga vattenkranar sjunker energianvändningen. Alla förskolor gå till återvinningscentralen tillsammans med barnen och på detta sätt lär dem det ekologiska kretsloppet och vikten av att minska resursanvändningen. 4. Förskola/Skolans uppdrag 4.1 Föregående års utvärdering förskolans/skolans uppdrag Avdelningarna gör en arbetsplan var utifrån Läroplanen (Lpfö98) som ska genomsyra verksamheten med betoning på temaarbetet. Verksamheten följs upp regelbundet på våra planeringar och utvärderas terminsvis med arbetsplanen, individuella utvecklingsplanen (IUP) och föräldraenkäter som underlag. Resultaten bedöms utifrån ovan nämnda underlag vid utvärderingarna terminsvis och vid upprättande och utvärdering av IUP. Svagheten i utvärderingen av verksamheten är att det bör läggas mera tid på den, men detta åtgärdas med att öka planeringstiden och att schemalägga all planeringstid på dagtid. Arbetet på förskolan dokumenteras regelbundet med hjälp av bilder och beskrivningar av arbetet dels på avdelningen och dels i entréerna för föräldrar och övriga. Personalen upplever att det fungerar bättre att arbeta mot målen genom temaarbete under vårterminerna eftersom inskolningar och arbete med att få ihop barngruppen tar tid på hösten. Alla avdelningar arbetar med metoden aktionsforskning som kommer att öka kvalitén och reflektionen av arbetssättet i verksamheten. Aktionsforskning kommer alla att fortsätta med och utveckla under nästa år. Badhusbergets förskola arbetar med olika teman som ligger till grunden för läroplanen och varje avdelnings arbetsplan. Avdelningarna arbetar olika utifrån barngruppen och deras förutsättningar. En avdelning arbetar med att synliggöra barnets härkomst och kulturella identitet genom Google earth, där de får besöka sina hemländer. Planeringstiden för pedagogerna på avdelningarna har sett olika ut och är under arbete med att öka tiden på dagtid. Detta gör att pedagogerna kan träffas och planera tillsammans i arbetslaget dagtid. 6

7 Färgaregatans förskola arbetar med portfolio tillsammans med barnen för att de ska se sin lärandeprocess. De utvärderar/reflekterar varannan vecka i arbetslaget. Information om vad de planerat finns tillgänglig i en pärm i hallen för föräldrarna att läsa i. De började med aktionsforskning där de ska, tillsammans med barnen, undersöka hur de gör barnen delaktiga i sitt eget lärande och få utöka sin delaktighet i planering och utförande av olika saker. På Kyrkviks förskola ställde barngrupperna högre krav på våren med mer intensivt arbete kring värdegrundsfrågor än annars. Detta arbete har de inte kunnat följa upp eftersom många av barnen det gällde har börjat i förskoleklass. Förskolans starka sida är deras goda rykte, fina läge, maten som lagas på förskolan, närheten till natur och samhälle och småskalighet. Deras svaga sidor är förskolans storlek som gör att de inte har så stora möjligheter till flexibilitet med tanke på bland annat schemaändringar, lokaler med mera. Tanken är att de ska öka flexibiliteten nästa år genom en förändring av schemat, utökad dagtid och gemensamma öppningar och stängningar. De har under höstterminen även startat upp ett gemensamt tema på huset, Pelle Svanslös, som de arbetar med olika beroende på barngruppernas olika behov och intressen, som är kopplat till arbetet med Likabehandlingsplanen. 5. Normer och värden 5.1 Föregående års utvärdering normer och värden Förskolorna strävar efter att hålla möten med barnen regelbundet och i samling där de får komma till tals och möjlighet till inflytande. En förskola har pratat mycket om grupprocesser och dynamiken mellan barnen och hur de ska få det att fungera. En avdelning har aktivt börjat med att hjälpa barnen att hitta nya kamrater och att se varandra på nya sätt i leken. Personalen upplever att de sällan reflektera tillsammans i hela arbetslaget om värdegrundsfrågor. Detta har diskuteras mellan personalen och rektor i forumet pedagogisk måndag men det behövs flera tillfällen. 5.2 Politiska mål Goda livet, trygga uppväxtvillkor Vid varje ny inskolning ligger prioriteten på att barnet ska känna sig trygga, för att kunna ta del av verksamheten och kunna utvecklas positivt. Förskolan arbetar dagligen med att varje barn blir sedd, respekterad samt lyssnad på. Genom att möta barnen i mindre grupper stärker och främjas goda relationer. Alla förskolor har egna kök som serverar god och näringsriktig mat. Delaktighet Förskolorna arbetar med barns självkänsla, ansvarstagande och social kompetens i alla vardagliga situationer som uppstår och genom temaarbetet. I dialogen möter personalen barnen med att ge dem verktyg för att lösa konflikter, till hjälpsamhet, visa och prata om känslor och sina åsikter. Personalen strävar efter att vara goda förebilder. Personalens gemensamma värdegrund utvecklas genom dagligt samarbete och diskussioner på möten och andra träffar som är schemalagda. En gemensam värdegrund i personalgruppen erhålls bland annat genom att personalen respekterar varandra och att arbetslagen får vara intakta. Förskolornas målsättning är att hålla det systemteoretiska arbetssättet levande. En förskola använder en hjälpsamhetspärm i hallen där barnen kan tillsammans med föräldrarna se sin egen och andras hjälpsamhet. Barnen får ta ansvar för inne - och utemiljön genom att plocka undan efter sig och vara rädda om materialet som finns på förskolan. 5.3 Uppföljning av likabehandlingsplan Ledningsgruppen i Bildningsförvaltning har beslutat att all personal skall arbeta systemteoretiskt. Målet framöver är att all personal får utbildning i systemteoretiskt förhållningssätt och hålls vid liv med kontinuerliga uppföljningar. På varje förskola finns en resurspersonal som aktivt arbetar med 7

8 likabehandlingsplanen vilken revideras en ggr/år. Likabehandlingsplanen involveras i det dagliga arbetet genom att alla uppmuntrar och stärker positiva förebilder. Förskolorna har hittills inte haft några speciella situationer där vår resursperson har behövt kontaktas. Alla pratar mer om kompisskap och hjälpsamhet i vardagen i ett förebyggande syfte. En förskola har anpassat temaämne efter Likabehandlingsplanen för att på kort sikt se effekter i barngruppen. De strävar efter att Likabehandlingsplanen ska bli mer levande för barnen. De vill bearbeta den till en barnvänlig nivå som de kan arbeta tillsammans med barnen. Arbetsplatsträffens dagordning under punkten arbetsmiljö skall systemteori och förebyggande arbete diskuteras. Där kommer resurspersonalen att få i uppdrag att fortbilda sina kolleger utifrån sin utbildning och träffar med Anna Boije. En handlingsplan behövs upprättas, hur tillvägagångssättet blir när en kränkande särbehandling uppstår. 6. Utveckling och lärande/kunskaper 6.1 Utvärdering föregående år utveckling och lärande/kunskaper Förskolan använder sig av portfolio för att synliggöra barns utveckling och lärandeprocess. Personalen har fått fortbildning inom naturvetenskap under en studiedag i november som var en åtgärd Pedagogerna börjar bli bättre på att fånga matematiken i vardagen. 2 av pedagogerna på en förskola har varit på föreläsning om matematik under hösten som kommer att ta med matematiken som en punkt i planeringarna av temat. 6.2 Politiska mål Kunskap Detta sker genom att barnen lär sig utveckla sin identitet utifrån sin kulturella bakgrund, ta ansvar, hantera konflikter, skapande uttrycksformer, leken, språk och matematik. 7. Pedagogisk verksamhet 7.1 Utvärdering föregående år pedagogiks verksamhet I slutet på varje läsår avsätts tid för utvärdering av den pedagogiska verksamheten under året. Det förs hela tiden en pedagogisk diskussion som gör att arbetet är ständigt under utveckling. Förskolorna tar hänsyn till barnens önskemål om tema, men att det slutgiltiga valet av tema måste tas med hänsyn till vad som passar bäst för hela barngruppen under ett läsår. Vad barnen är intresserade av och vad de har för behov påverkar också valet. Förskolorna i detta område har gemensamt ca 12 olika modersmål utöver svenska. På en av förskolorna är andelen 41 % och de andra 25 % och 21 %. Förskolorna har inte haft tillgång till modersmålsstöd mer än på ett språk. Många av barnen behöver extra stöd i språket. De försöker att stärka föräldrarna med att prata med sina barn på deras hemspråk för att barnen skall få ett grundläggande språk. Förskolorna använder tolk vid behov för att kommunikationen skall bli så bra som möjligt och att barn och föräldrar skall uppleva trygghet på förskolan. Rektor samverkar med flyktingsamordnaren i kommun. För barnen i behov av särskilt stöd finns ärendekonferenser, där resursteam, pedagog och rektor träffas regelbundet för att ta upp frågeställningar runt ett barn, detta upplevs som en kvalitetssäkring. Pedagogerna ges också möjlighet till handledning från resursteamet. Förskolorna har ett gott samarbete med socialtjänsten. På Badhusbergets förskola har ett projekt för att stärka föräldrarollen bedrivits som specialpedagog från Resursteamet har bjudit in föräldrarna till. Pedagogerna på förskolan har även under våren en 8

9 gång per månad haft konsultationsträffar med socialsekreterare och socionom från Resursteamet. Det har pedagogerna upplevt som positivt och stödjande. 7.2 Politiska mål Inspirerande Utvecklingen av förskolornas verksamhet sker kontinuerligt genom att personalen får inspiration genom fortbildning och föreläsningar. Nytänkande I dialog om verksamheten för att utveckla den samma kan nytänkande komma tillstånd. Förskolan strävar efter ett positivt arbetsklimat som stimulerar till nytänkande. Deras arbetsformer är samling, tema, tvärgrupper, fri lek, samtal, utevistelse och portfolio. Främst leken har stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Barnen delas oftast in i mindre grupper utifrån deras utvecklingsnivå. Barnen får ta del av Språkeri språkera, motoriskträning, musiklekar i olika former och matematik. I en del teman så lyfts barnens kulturella och etniska bakgrund fram, även föräldrar uppmuntras att delta. En förskola har börjat med och kommer att fortsätta med att möblera om för att få barnen mer delaktiga och utnyttja rummen på bästa sätt. De kommer att titta på verksamheten med hjälp av aktionsforskning där de har valt att fokusera på barnens månadsbilder och hur de görs delaktiga i det som en första aktion. Besök till folkbiblioteket görs regelbundet och där lånas det böcker till förskolan. Musiken kommer in i verksamheten främst genom musikpedagogen Angelicas besök på förskolorna. Dator/it-användandet har ökat sen vi fick en dator per avdelning. Hälften av personalgruppen i organisationen har börjat med PIM (Praktisk IT & mediekkompetens). 7.3 Barn/elevers inflytande Barnen har stort inflytande i verksamheten genom att de sällan får bryta en lek för annan styrd aktivitet. Pedagogerna finns där för att inspirera och erbjuda material. En förskola fortsätter med barnråd och bestämma-möten. De tycker det är mycket givande och ett bra forum för barnen att vara med och påverka. Alla förskolor har fått i uppdrag att schemalägga sin arbetstid så mycket som gå på dagtid. Detta gör att vi kan fördela resurserna bättre över en dag och skapar mera tid i barngrupp. 7.4 Individuella utvecklingsplaner De individuella utvecklingsplanerna (IUP) ligger till grund för avdelningens arbetsplan där barnens intresse och behov sätts i centrum. Inför utvecklingssamtalen kartläggs varje barns utveckling och lärande av arbetslaget. Pedagogerna bokar tid med föräldrarna/vårdnadshavarna till sina ansvarsbarn. Samtalen äger rum på förskolan med förälder/föräldrar och ansvarspersonal närvarande. Vid samtalet pratar de om barnet och dess utveckling och lärande. Barnets portfolio visas. Som avslutning skrivs en IUP utifrån föregående IUP och vad som kommit fram i samtalet. Detta arbete sker 2 gånger/år. En förskola samlar in alla barnens mål på en lista som de förvarar lättåtkomligt på avdelningen så de lättare kan arbeta med dem. 7.5 Samverkan På förskolorna är ett återkommande mål att ha en god relation med föräldrarna och att de ska känna sig delaktiga. De strävar efter att skapa en god relation vid inskolningen. Den goda relationen upprätthåller de vid hämtning och lämning, då de träffar föräldrarna och har tillfälle att samtala och diskutera barnen verksamheten, problem och glädjeämnen. Förskolorna har varje termin föräldramöten och/eller drop-in kaffe och de erbjuder föräldrarna ett utvecklingssamtal per termin. På Badhusbergets förskola är Föräldrasamråd i startgroparna. Färgaregatans förskola samverkar med föräldrarna i ett föräldraråd som bland annat ordnade en fest på våren som en avslutning på temat. 9

10 Kyrkviks förskola har på försommaren en gemensam grillkväll då de brukar redovisa årets temaarbete. I entrén samlar de information om verksamheten och temaarbetet för föräldrarna att ta del av. Samverkan med andra förskolor och skolor sker vid överskolningar. Kommunen har en fungerande överskolningsplan till förskoleklass som de följer varje år. V8-nätverk för förskolan, är ett forum där rektorer träffas för att göra det möjligt för pedagogerna på förskolorna i de 8 kommunerna att samverka i nätverk. Personalen erbjuds ett smörgåsbord med utbildningar under en dag på hösten, för pedagogerna att välja av. Där möts de och har chans att bilda nätverk och skapa kontakter med varandra. Förskolan samverkar även med BVC, habilitering, bibliotek, musikskolan, brandkår, förskoleklasserna, högstadie- gymnaise- och högskole-elever som praktiserar hos oss. 7.6 Insatser för barn i behov av särskilt stöd Förskolorna har tillgång till kommunens resursteam där de kan ansöka om hjälp vid ärendekonferenser. Ärendekonferenser är ett bra forum att ta upp problem och funderingar om barn med behov av särskilt stöd. Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram tillsammans med vårdnadshavare. De har även samarbete med BVC och dess psykolog. Personalen upplever att träffarna med socialtjänsten och resursteamet har varit givande men de upplever inte att omsorgen om barn i behov av särskilt stöd har förstärkts/ökat hos dem. Under 2008 har alla avdelningar i olika utsträckning fått tillgång till handledning från resursteamet. 8. Kvalitetsarbete 8.1 Utvärdering föregående år kvalitetsarbete All personal har haft pedagogiska måndagar under året där aktuella ämnen har diskuteras, vilket de tycker har varit givande. APT har oftare hållits i en lokal utanför förskolan. De upplever att det är svårare att få tid för förskolans egna frågor vid dessa träffar och tillgängligheten till material försvåras. Men vid information som gäller för alla förskolor är det passande med dessa träffar. De saknar återgärder för förbättring och uppföljning. 8.2 Ansvarsfördelning I augusti 08 rekryterades en ny rektor till organisationen detta innebär att det pågår en förändring i styrningsprocessen med att implementera nytt förhållningssätt för ledningen. 8.3 Kvalitetssystem Alla förskolor i Lysekils kommun har ett gemensamt årshjul att arbeta utefter. I årshjulet ingår riktlinjer för hur och när arbetsplaner och olika utvärderingar skall göras. Här ingår även kvalitetsredovisningen. Personalen upplever att årshjul behöver uppdateras för att det inte fungerar i praktiken det saknas både uppföljning såväl som en återkoppling. Personalen har aldrig fått kvalitetsredovisningen till sig för att gå igenom resultatet vilket är önskvärt. En gemensam blankett för avdelningarnas arbetsplan har utarbetats, planen utgår från målen i Läroplanen för förskolan (Lpfö98). Förskolorna arbetar med portfolio, en samlingspärm för varje barn, utvecklingssamtal med IUP och fotodokumentation av verksamhet. För att säkra kvalitén så används BRUK, Sunt liv enkät och föräldraenkäter. Pedagogisk måndag är ett forum där en pedagog/avdelning och förskola samlas med rektor för diskussioner utifrån pedagogisk litteratur eller andra aktuella ämnen. Detta sker löpande så alla får chans att träffas. Förskolorna arbetar även med screening- och kartläggningsmaterialet för att fång upp barnens behov. Materialet fylls i och överlämnas till förskoleklass. Här har de uppsikt på barnens språkliga utveckling. Under våren planerat rektorerna tillsammans från västar och östra distriktet arbetsplatsträffar (APT). Varannan månad hade alla förskolor en arbetsplatsträff ihop och varannan månad hade varje förskola 10

11 en träff. En del av tiden var det gemensam information och en del var de indelade i tvärgrupper och diskuterar vissa frågor. Ifrån och med hösten blev det ny ledning och då genomfördes APT på respektive förskola eller med alla tre förskolor. Information från rektor om vad som har hänt och vad som ska hända, budgetgenomgång, arbetsmiljöfrågor, hälsa och fackliga frågor har varit återkommande punkter på dagordningen. All personal har fått möjlighet att komma med synpunkter om dagordningen och lägga till punkter vid behov. Personalen på förskolorna har olika ansvarsområden i ämnen så som matte, miljö, språk, portfolio, utvärdering av kvalitetsystem, kultur och likabehandling. Budskap kommuniceras mellan rektor och personal via mail, telefon, APT, övriga träffar och övriga samtal på förskolan. En förskola har ett eget måndagsmöte med en personal från varje avdelning, då de går igenom kommande veckans händelser. Personalen upplever att lyhördheten är tillfredsställande och att de har en bra och rak kommunikation med deras rektor. Personalen tycker att de har med sig Systemteorin, främst via Likabehandlingsplanen, men FIRO (Fundamental Interpersonal Relations Orientation) gruppens process, skulle de behöva uppdatera. 9. Ekonomisk redovisning 9.1 Politiska mål Stabil långsiktig ekonomi Förskolorna hushåller med sina resurser. De handlar med eftertanke och har varit mycket åter samhållna med övriga kostnader. På varje APT så diskuteras ekonomi och att vara bättre än budget. Personalen tycker det är bra med insikt i enhetens budget/resultat. Delaktighet ger ökad förståelse. Ekonomiskt resultat för Badhusbergets förskola (tkr) Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Budgetanslag Budgetavvikelse Ekonomiskt resultat för Färgaregatans förskola (tkr) Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader 583 Nettokostnad Budgetanslag Budgetavvikelse Ekonomiskt resultat för Kyrkviks förskola (tkr)

12 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Budgetanslag Budgetavvikelse Ekonomiskt resultat för Parks förskola (tkr) Intäkter -2-3 Personalkostnader Övriga kostnader 96 Nettokostnad Budgetanslag Budgetavvikelse Park förskolan har funnits tillfälligt under 2007 och 2008, stängdes i juni Analys, slutsatser och åtgärder I analysen beskrivs vilka åtgärden som behövs göras utifrån de nationella och politiska mål som tas upp tidigare i dokumentet och vilka slutsatser resultatet har påverkat kvalitén på förskolorna. Syftet med att göra en kvalitetsredovisning är att synliggöra kvalitén på förskolorna med stöd av faktauppgifter och beskrivningar och vad som behövs åtgärdas för att få ett bättre resultat. Resultatet utifrån de uppgifter som redovisas visar på att åtgärden från förra kvalitetsredovisningen har uppnåtts i stor grad. I Lysekils kommun satsas det på fortbildning för personal och ledning och detta gör att förutsättningarna för att nå måluppfyllelsen ökar. Personalen har uppdrag i olika ämnen som gör att det hela tiden pågår processer som blir förankrade i verksamheten. Systemteoretisk förhållningssätt genomsyrar hela organisationen från topp till tå och är hela tiden ett levande ämne att luta sig till. Samarbetet med Tom Tiller, professor i praktisk pedagogik vid Universitetet i Tromsö kommer att sätta sina spår i organisationen. Arbetet med att ta fram glädjen i pedagogiken, det positiva och se stjärnstunderna i verksamheten. Gruppens utveckling utifrån FIRO-teorin (Fundamental Interpersonal Relations Orientation) möjliggör att vi kan arbeta mera med arbetsgruppen och få en förståelse hur vi reagerar och vad som händer i grupprocessen. Vilka åtgärder 2009 För att öka den goda kommunala servicen skall personalen på arbetsplatsträffar diskutera hur alla bemöter varandra/brukarna. Dela upp i mindre grupper och arbeta med frågor som berör bemötandet och använda exempel från Anna Boije. Personalen skall arbeta förebyggande med Likabehandlingsplanen och gör den levande genom att ständigt diskutera den och utarbeta en handlingsplan. Prioritera utbildningen i systemteori så att så många som möjligt har gått grundutbildningen med Anna Boije. Förskolan kommer att öka tillgängligheten för brukarna genom att de kan nå oss vi mejl, koppla telefonerna till telefonsvarare eller lämna hänvisning. Ge dem tydlig information om öppettider och kontaktpersoner. Arbetsmiljön på förskolorna när det gäller vistelsen utomhus behövs rustas upp. Förskolorna behöver nytt staket och lekredskapen skall ses över. Badhusbergets förskola är i stort behov av ommålning både inomhus och utsidan av huset. Färgaregatans förskolas ventilation har en hög ljudnivå som skall åtgärdas genom att den skall bytas ut. Prioritering på Kyrkviks förskola är ett nytt staket. När det gäller hälsa och trivsel skall alla stärka varandra genom att bli bättre på att ta och ge feedback. Anpassa schemat så att friskvårdtimmen kan tas ut och användas till gruppaktiviteter, så är det en 12

13 fördel som kommer att uppmuntras. Hälsocoacherna skall erbjudas tid på arbetsplatsträffar för att konsultera och reflektera om friskvård och hälsa. Rektor skall ha en god kontakt med sjukskrivna och stödja dem och uppmuntra dem till att komma tillbaka. Förskolan skall tillsammans upprätta handlingsplaner för tryggare och säkrare arbetsplats. Observationer i det dagliga arbetet, på förskolorna, kommer att användas som en metod för rektor så att hon bli mera insatt i vad, hur och varför det händer i verksamheten, så hon kan utifrån det göra bedömningar och ta beslut. Angående de politiska målen om miljö skall personalen diskutera på arbetsplatserna om energianvändning, att använda lågenergi lampor, släcka lampor, sänka/stänga element, stänga vatten kranar och installera blandare. Ständigt ha en dialog med barnen om hur de skall minska energiförbrukningen och gå till återvinningscentralen. För att minskar pappersförbrukningen och öka informationsflödet behöver Internetuppkopplingen på förskolorna bli snabbare för att underlätta kommunikationen för användning av data och mejl. För att ge barn trygga uppväxtvillkor skall personalen ge dem tidigt hjälp som tillfälligt eller varaktigt behöver mera stöd än andra och skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. För att personalen skall kunna ge detta stöd behöver de reflektera tillsammans och diskutera värdegrundsfrågor. Detta skall tillgodoses på arbetsplatsträffar och andra forum så som pedagogisk måndag. För att mäta resultat av barns delaktighet och kartlägga den skall förskolorna aktionsforska i detta. För att uppmuntra föräldrarna till delaktighet så bör föräldraråd startas upp på de förskolor som inte har det. Likabehandlingsplanen skall göras mera levande och alla skall arbeta med förebyggande åtgärden med ett systemteoretiskt förhållningssätt. Förskolorna skall arbeta med att utforma verksamheten, den sociala miljön på förskolorna så att varje barn har möjlighet till utveckling och lärande. Den pedagogisk verksamhet skall kvalitetssäkras genom metoden Aktionsforskning. Influenser utifrån KU8, V8 nätvärk, Läris och studenter som inspirerar till nytänkande skall förskolan arbeta aktivt med. Studiebesök där andra arbetar med portfolio för att utveckla dokumentation av barns lärandeprocess. Förskolan skall se över dokument för IUP och diskutera hur förankringen sker i verksamheten. Resursanvändningen på förskolorna skall ses över och öka samarbetet med specialpedagogen så att insatserna för barn i behov av särskilt stöd blir bra. Kvalitetssystem när det gäller årshjulet som förskolorna arbetar med behöver en uppdatering och en förankring till verksamheten. Förskolorna skall arbeta utifrån bättre än budget detta innebär att de skall mera samverka mellan avdelningar vid frånvaro av personal och återhållsamhet vid vikarieanskaffning. Förskolan skall ta tillvara på livsmedel genom att ha egna kylskåp på avdelningarna. Personalen skall erbjudas mer än fyra veckor semester under sommarmånaderna. Åtgärder för utveckling, framtiden och kommande år är att arbeta med personalens viljehandlingar. Det är valet som avgör hur de möter barnet i verksamheten. När saker och ting lyckas i pedagogiken enligt Linder och Mortensen (2008), beror det inte på tillfälligheter utan framgången kommer av att omsorgspersonen har haft förmågan, kunskapen och färdigheterna för att göra en rad bra val. Nästa års kvalitetsredovisning förbereds genom att arbeta med underlaget från 2008 först på pedagogisk måndag, där personalen får möjlighet att diskutera resultatet och vilka åtgärden som de skall arbeta med under kommande år, sedan i deras arbetslag. Då kommer dokumentet att bli mera levande och in i årshjulet. Det som är svårt att bedöma är hur verksamheten är utformad så att barnen hela tiden utvecklas och deras behov och intressen blir tillgodosedda. Även att personalen upplever att läroplanens mål inte uppfylls för barnen i behov av särskilt stöd och att de andra barnen kommer i kläm och det är svårt att uppnå målen för dem också. Därför kommer prioriteringsområde kommande år vara verksamheten och personalens schema. Hur arbetar de i verksamheten kopplat till teorier och läroplan. Portfolion och dokumentationen på förskolorna har olika kvalité och behöver ses över och utformas så att barnet kan se sin egen lärandeprocess mer tydligare. Utvecklingssamtalen fungerar bra men kartläggningsmaterialet och IUP:en behöver revideras. Utemiljön på alla förskolor är i akut situation och måste inom snar framtid åtgärdas. 13

14 Resultatet av barngruppens storlek och verksamhetens kapacitet har alla olika uppfattningar om. Förskolorna har en hög andel placerade barn med annat modersmål än svenska. Därför behöver vi veta mera om hur de skall utveckla sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål. Det är rektorns ansvar att uppmuntra till att åtgärden hela tiden arbetas med. Detta sker i möten och återkoppling till kvalitetsredovisningen och årshjulet. I denna process får vi årshjulet att rulla. Aktionsforskning skall bedrivas som ett förhållningssätt där förståelse och handling träder fram i en cyklisk process, som inte tar slut utan där nya frågor uppträder som i sin tur fokuserar ett behov av nya aktioner. Innehållet av processen kan ses som en väg för personalen att bli medveten om sin egen praktik och genomföra förändringar på ett reflekterande sätt. Aktionsforskningen är ett pågående förändringsarbete som leder till bättre måluppfyllelse. Rektorns roll skall vara tydlig, bryr sig om och vara intresserad av verksamhet. Rektor tillsammans med personalen för verksamheten skall hitta verktygen för att skapa en struktur, när och hur förbättringsarbetet ska ske. Genom detta ledarskap blir personal mera medveten om förbättringsarbetet. Personalen blir mera delaktiga som i sin tur ökar motivationen. Den skapande strukturen gör att personalen får in tänket, och det sker en process. Det kommer även att öka deras profession och de kommer att få ett vetenskapligt förhållningssätt, som kännetecknas av systematik. Detta göra att verksamheten blir roligare, tryggare och mera lärorikt för barnen. Lysekil den 29 januari 2009 Birgitta Eskilsson Rektor 14