Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Belysningsguiden. Modern effektiv belysning i offentliga verksamhetslokaler

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Belysningsguiden. Modern effektiv belysning i offentliga verksamhetslokaler"

Transkript

1 Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) Belysningsguiden Modern effektiv belysning i offentliga verksamhetslokaler

2

3 Förord Belysningsarmaturerna i offentliga verksamhetslokaler är ofta tjugo år gamla eller äldre, vilket är en av förklaringarna till att belysningen står för så mycket som en tredjedel av de offentliga lokalernas elanvändning. Men det här är något som går att förändra. Det har skett en snabb produktutveckling inom området och dagens belysningsteknik ger både bättre arbetsmiljö och avsevärt lägre energiförbrukning. Det finns belysningskrav (kravspecifikationer) framtagna för offentliga verksamhetslokaler. Men kunskapen om ny effektivare belysningsteknik och möjligheter till bättre styrning har dålig spridning, framför allt inom förvaltarkåren. Denna rapport vänder sig därför till offentliga fastighetsägare och förvaltare. Syftet med rapporten är att ge en bred och allmän information om ny och effektiv belysningsteknik och ett antal goda exempel på belysningslösningar. Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S). Här ingår Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska Hus AB, Fortifikationsverket samt Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter i Sverige AB. Detta projekt har också stöttats ekonomiskt av Statens energimyndighet. Skriften är författad av Leif Wall, Wabema Ljusteknik. I styrgruppen för projektet har följande personer ingått: Hans Isaksson, Statens energimyndighet; Mats Abrahamsson, Specialfastigheter i Sverige AB; Kjell Gustavsson, Statens fastighetsverk och Gösta Olsson, Västerbottens läns landsting. Ulf Sandgren och Fredrik Jönsson, Sveriges Kommuner och Landsting har på uppdrag av U.F.O.S fungerat som projektledare. Stockholm i februari 2007 Belysningsguiden Modern effektiv belysning i offentliga verksamhetslokaler 3

4 Innehåll Sammanfattning Stor besparingspotential Utveckling och historia Minikurs om belysning Belysning och miljö Regelverk med betydelse för belysning Belysningsekonomi Energieffektiv belysning LED-belysning Utomhusbelysning Att gå vidare Referenser...79 Sveriges Kommuner och Landsting och U.F.O.S Adress: Stockholm, tfn E-post: Webb: ISBN: Text: Leif Wall Foto: Leif Wall, Lotta Bångens, Tomas Magnusson och Björn Hårdstedt (omslag) Projektledare: Fredrik Jönsson och Ulf Sandgren Tryck: Alfa Print, Sundbyberg Redigering, form och produktion: Marie Staaf och Björn Hårdstedt Distribution: tfn , fax , eller 4 Belysningsguiden

5 Sammanfattning Att spara elenergi är motiverat av flera skäl: Elkostnaderna kan sänkas och mycket talar för kommande prishöjningar på el. Elenergi är en ädel energiform och bör användas där den gör mest nytta. Elmarknaden är idag global då hög elförbrukning hos oss innebär ökade utsläpp från exempelvis koleldade kraftverk i Mellaneuropa. En allmän minskning av energikonsumtionen är nödvändig för att nå uppsatta miljömål. Av Sveriges energianvändning (tillförd energi minus förluster) på omkring 400 TWh står elförbrukningen för drygt 30 procent. Av energianvändningen används drygt 35 procent inom bostäder och service. Inom denna sektor utgör elenergin nästan 50 procent. Inom service återfinner vi merparten av den offentliga sektorn som exempelvis förvaltning, utbildning, sjukvård och äldreomsorg mm. Uppskattningsvis används mellan 20 och 30 procent av elförbrukningen i dessa verksamheter till belysning. I enstaka lokaler kan andelen vara så hög som 50 procent. Kan man då minska användningen av elenergi för belysning? Svaret är ett klart och tydligt ja. Under de senaste 20 åren har utvecklingen mot energieffektivare produkter för belysning varit enorm. En anläggning som byggs idag med modern teknik förbrukar bara procent av vad motsvarande belysning gjorde för 25 år sedan. Exempel på ny teknik Effektivare ljuskällor Ljuskällorna blir mindre, ger mer ljus och oftast med högre kvalitet på ljuset. Lysrör är den mest effektiva ljuskällan för bra belysning inomhus. De smala lysrören, T5 med endast 16 mm diameter, är det mest lönsamma alternativet. Fullt utnyttjade i moderna armaturer kan man uppnå en energibesparing i storleksordningen 65 procent jämfört med en 25 år äldre anläggning. Sammanfattning 5

6 Lågenergilampor i form av lysrörslampor och kompaktlysrör kan ersätta glödlampor i gamla respektive nya eller ombyggda anläggningar. Energi besparingen kan uppgå till närmare 80 procent. Även om dessa lågenergi lampor idag inte känns som nya ljuskällor så sker det en ständig utveckling även av dessa vilket medför att de kan användas i fler och fler sammanhang. Lysdioder är en annan ny ljuskälla med stor utvecklingspotential. Speciellt inom landstingens verksamhet borde LED redan idag kunna användas för många ändamål. Men för detta krävs i många sammanhang en teknikupphandling. Armaturutveckling Till armaturens viktiga uppgifter hör att styra ljuset med god verkningsgrad så att det ger största möjliga nytta och inte orsakar bländning. Vidare skall lampan ges förutsättningar att fungera optimalt. Moderna armaturer använder högeffektiva reflektorer för att styra ljuset. Det sker med precision och hög verkningsgrad. I äldre armaturer skärmades ljuset av med raster eller stängdes in med plastkupor och täta bländskydd. Lysrör och många andra lampor behöver förkopplingsdon för fungera. Förr användes elektromagnetiska drosslar som idag har ersatts med elektroniska komponenter. Förutom en energibesparing på i storleksordningen procent får man ett flimmerfritt ljus med högre kvalitet. Styrsystem För att ytterligare spara energi kan belysningen anpassas till behovet genom olika slags styrsystem. Vanligast är system som reglerar lampbelysningen efter tillgången på dagsljus och system som dämpar eller släcker belysningen när ingen vistas i lokalen. Besparingspotentialen varierar med typ av lokal. Överslagsmässigt brukar man uppskatta möjligheten att spara till cirka 30 procent med respektive system. Närvarodetektering i befintliga lokaler innebär stora möjligheter till besparing med små investeringar och kort återbetalningstid. 6 Belysningsguiden

7 Planera åtgärderna för att spara belysningsel Åtgärder för att spara elenergi genom att åtgärda belysningar sker idag inte särskilt medvetet utan initieras ofta av andra åtgärder. Skäl till att bygga om belysningen är ofta att lokalen behöver en allmän uppfräschning, att lokalen får ändrad användning eller att belysningen är så nedgången att den börjar blir en person- eller brandfara. Även belysningen har en teknisk livslängd. För att fullt ut utnyttja de sparmöjligheter till besparingar som finns i befintlig belysning, behövs någon form av inventering och planläggning. Att speciellt söka efter vid inventeringen är: Anläggningar med dålig belysning Anläggningar med onödigt stor installerad effekt Anläggningar som innebär säkerhetsrisker Anläggningar med extrema drifttider (över timmar) Anläggningar med påtagligt stort underhåll När inventeringen är gjord skall anläggningarna bedömas. Efter åtgärdsförslag och kostnadskalkyler sker en prioritering och en plan upprättas för de åtgärder som skall genomföras. Belysningsguiden är en skrift som beskriver förutsättningarna för energieffektiv belysning. Den behandlar krav på bra belysning, ett litet avsnitt om belysningsteknik samt beskrivning av de möjligheter samt för och nackdelar som är förknippade med olika sparåtgärder. Syftet är att inspirera och ge tips om hur belysning inom stat, kommun och landsting kan göras mer energieffektiv. Sammanfattning 7

8 1 Stor besparingspotential För att Sverige skall nå uppsatta energi- och miljömål erfordras kraftfulla åtgärder. Viktiga mål är att minska utsläppen av växthusgaser och vårt oljeberoende. Elenergi är en ädel energiform som kan användas på många sätt. Den är förhållandevis ren, har hög tillgänglighet och till viss del är den förnyelsebar. Genom att använda elenergin på ett effektivt sätt kan vi spara och frigöra energi för annan angelägen användning. På dagens globala energimarknad innebär effektivare elanvändning minskade utsläpp av växthusgaser och andra miljöpåverkande utsläpp. Energieffektivisering är därför en angelägen uppgift där detta är möjligt och lönsamt. En ganska stor del av vår elkonsumtion används för belysning. Uppskattningar pekar på mer än 10 procent. Men användningen varierar starkt mellan olika sektorer i samhället. I enstaka lokaler kan mer än 50 procent av elenergin användas för belysning. Inom servicesektorn används mellan 20 och 30 procent av elen för belysning. Inom denna sektor återfinner vi merparten av statens, landstingens och kommunernas verksamheter. Jämför man andelen el för belysning mellan olika lokaltyper är skillnaderna stora. Hög andel har exempelvis klassrum, samlingslokaler, korridorer, trapphus, kulvertar etc. Även om det är energiförbrukningen i kwh som räknas så är andelen el för belysning en viktig indikation på var det kan vara lämpligt att vidta åtgärder för att effektivisera. En annan viktig indikator är lokaler som förekommer i stort antal. Exempel på detta är kontor, klassrum, trapphus med mera. Belysningen skapar värme. Under en stor del av året måste denna värme kylas eller ventileras bort. Om det behovet minskar finns också sekundära besparingar att göra. Idag finns ny och bra teknik för att sänka energiförbrukningen för belysning. Åtgärderna är som regel ganska enkla att genomföra och i många fall klart lönsamma. Detta gäller speciellt i äldre anläggningar som är år gamla eller mer. När man genomför besparingsåtgärder leder detta dessutom ofta till bättre belysning. Åtgärderna brukar också positivt påverka människors attityder till och benägenhet att hushålla med energi. Staten, landstingen och kommunerna har ett ansvar när det gäller att effektivisera sin verksamhet. Kan man med enkla åtgärder minska sin 8 Belysningsguiden

9 energiförbrukning, sänka sina kostnader och förbättra miljön för personal och medborgare skall man göra detta. Denna skrift vänder sig till bland andra beslutsfattare, verksamhetsansvariga och fastighetsskötare inom den offentliga sektorn. Den har till syfte att öka kunskapen om och intresset för belysning, informera om möjligheter till energieffektivare belysning samt motivera till energieffektiviserande åtgärder. Förhoppningsvis resulterar skriften i att inventeringar kommer till stånd, program utarbetas och att projekt genomförs vilka leder till bättre belysning med lägre energiförbrukning. Energianvändning 402 TWh (2005) Energibärare Användning Olja Industri Elenergi El Biobränsle Övriga Bostäder service Transporter Fjärrvärme Övriga Sveriges energianvändning 2005 (Energiläget 2006, Statens energimyndighet) PRESSTOPp: 20 februari 2007 Glödlampans sista flämtning down under just när denna rapport ska gå i tryck nås vi av nyheten att Australiens regering beslutat fasa ut användningen av traditionella glödlampor, för att ersätta dem med moderna lågenergilampor. Målet är att den sista glödlampan i Australien ska säljas någon gång I vår nya miljöpolitik finns helt enkelt inget utrymme för glödlampor, säger miljöminister Malcolm Turnball, som förekom miljögrupper som planerat en Ban the bulb -kampanj med start nästa vecka. med beslutet beräknas australien minska de årliga utsläppen av växhusgaser med ton. Om resten av världen följde exemplet (även i till exempel Kalifornien förbereds ett lagförslag) skulle det kunna få stor betydelse. Om hela världen följde i våra fotspår, skulle vi kunna spara energi motsvarande fem gånger Australiens förbrukning, menar miljöminister Turnball. 1. Stor besparingspotential 9

10 Artikel Att spara med energieffektiv belysning blir bara mer och mer lönsamt Ingen annan åtgärd för att spara elenergi har så stor besparingspotential som belysning. Ofta kan man spara 50 % och i enstaka fall ännu mer. Många åtgärder är dessutom mycket billiga med kort återbetalning. Två mycket effektiva åtgärder är att ha belysningen närvarostyrd och att bättre utnyttja dagsljus. Detta säger Kalle Hashmi, handläggare på avdelningen för hållbar energianvändning på Energimyndigheten. Närvarostyrning innebär att belysningen släcks automatiskt när ingen vistas i ett rum. Tändningen kan vara manuell, vilket spar mest, eller automatisk. Dagsljusstyrning innebär att elbelysningen släcks när dagsljuset ger tillräckligt med ljus eller dämpas vid dagsljustillskott. Det senare ger större besparing men kräver större investeringar. Ny teknik för att styra in dagsljus med persienner är på väg. Kalle Hashmi Det finns också ett samband mellan drift- och investeringsbudgetar. Driftkostnaderna kan sänkas med lämpliga investeringar i energisnål teknik. Det vore bättre att slå sam 10 Belysningsguiden

11 man dessa budgetar och minimera kostnaden. Som läget är idag finns ofta pengar för driften, som ju anses nödvändig, medan man skjuter investeringar framför sig i brist på pengar. Slutligen några ord om elkostnaden. Den kommer att fortsätta öka. Ökningen vi sett under de senaste åren är större än vad den verkar. Det är i huvudsak en av de poster som ingår i det totala elpriset, energipriset, som ökat. Procentuellt är denna ökning mycket stor. I Sverige ligger vi nära effekttaket. På kort sikt kan detta inte höjas inom landet. Vi är hänvisade till import av elenergi. När produktionen ökar i Mellaneuropa kommer prisökningar som även vi kommer att få känna av. Eftersom den stora kostnaden för belysning är energin, kommer åtgärder för att energieffektivisera belysning att bli mer och mer lönsamma. Det finns ingen orsak att vänta. Den som börjar nu kommer att ha mest att tjäna på sina åtgärder. n 1. Stor besparingspotential 11

12 2 Utveckling och historia Åtgärder för att spara energi vid belysningsanvändning började redan under tidigt 70-tal. En bidragande orsak var en hotande energibrist och elransonering. På kontor, skolor, vårdinrättningar, inom industri och handel släckte man ner belysning (skruvade ur lysrör) för att spara. Kommunerna släckte ner fasadbelysningar och minskade gatubelysningen genom att exempelvis släcka var tredje lampa. Dessa åtgärder försämrade nästan alltid belysningens funktion. Kampanjer, riktade mot konsumenter, propagerade för användning av lågenergilampor. Exempelvis delade dåvarande Stockholm Energi ut värdecheckar som kunde användas vid inköp av lågenergilampor. Myndigheter och bolag, till exempel dåvarande Byggnadsstyrelsen, började ställa krav på att ny belysning skulle utnyttja energin på ett effektivare sätt. Detta resulterade i att asymmetrisk kontorsbelysning började användas och fick stor spridning. Offentlig förvaltning genomförde teknikupphandlingar med syfte att underlätta för energisnål teknik att introduceras på marknaden. Två sådana exempel är upphandling av HF-don och närvarosensorer. Pilotprojekt genomfördes för att demonstrera energisnål belysning. Exempel på detta är ett kontorsplan hos Vattenfall i Råcksta med närvaro- och dagsljusstyrd belysning. Andra exempel är Uppdrag 2000 (Vattenfall) och Nuteks projekt Ljusa korridorer. Nuteks programkrav är ett antal skrifter som visar på möjligheter att åstadkomma energieffektiv belysning. Programkraven specificerar också krav på belysning och maximalt installerad effekt för belysning i olika slags lokaler. Greenlight är ett EU-projekt om partnerskap för ombyggnad av belysning för att spara energi där detta är lönsamt. Sedan 70-talet har utvecklingen av energieffektivare belysningsprodukter gått kraftigt framåt. Vi har fått nya och bättre ljuskällor, effektivare armaturer och belysningssystem samt styrsystem för bättre energiutnyttjande. Idag är det möjligt att åstadkomma lika bra eller bättre belysning som för 30 år sedan, men med bara 20 procent av energiförbrukningen. 12 Belysningsguiden

13 Från början var energileverantörerna starka aktörer. Dämpad ökningstakt hos energiförbrukningen gjorde att kostsamma investeringar kunde senareläggas. Det var mer ekonomiskt att propagera för energibesparingar och ge konsumentupplysning än att bygga ut ny produktion och förstärka elnät. Energirådgivning blev också ett viktigt inslag i energileverantörernas serviceutbud till kunderna. Efterhand har energieffektivitet blivit ett politiskt verktyg för att uppnå uppställda miljömål, påverka handelsbalansen och skapa förutsättningar för att på sikt kunna ersätta kärnkraft och olja. Idag är energieffektiv belysning ett starkt incitament för att sänka kostnaderna inom företag och offentlig förvaltning. Relativ energiförbrukning för ny belysning Gammal installation 1980 Nya armaturer med modern optik 1985 HF-don 1990 Styrsystem 2005 Dagens teknik 2. Utveckling och historia 13

14 3 Minikurs om belysning Belysningens betydelse Det första vi tänker på när det gäller ljusets och belysningens betydelse är att vi behöver ljus för att se. Utan ljus inget seende. Men ljusets betydelse är större än så. Utan ljus inget liv. Ljuset är motorn i fotosyntesen som ger växterna liv och oss mat. I fotosyntesen förbrukas koldioxid och produceras syre, förhållanden som är viktiga för vår överlevnad. När det gäller seendet brukar vi skilja mellan detaljseende och omgivningsseende. Detaljseendet är betydelsefullt för att läsa, skriva och utföra olika arbetsuppgifter. Det är också viktigt för att till exempel kunna känna igen människor. Detaljseendet är mycket skarpt men begränsat till ett litet område i centrum av synfältet. Detaljseendet är väl utforskat och nästan alla rekommendationer för belysningen baseras på vad som är bra för detta. Bra belysning ger ökad produktivitet och större välbefinnande. Vi blir mindre trötta i arbetslivet och kan ha en meningsfullare fritid. Omgivningsseendet ger oss rumsupplevelse. Vi kan orientera oss och röra oss i de miljöer där vi vistas. Omgivningsseendet är sämre utforskat och kraven på belysning är mycket knapphändiga. Omgivningsseendet är inte lika skarpt som detaljseendet. Ju längre ut mot kanten av synfältet desto oskarpare blir seendet. Färgseendet är dåligt och längst ut i kanten av synfältet uppfattar vi bara rörelse. Omgivningsseendet ger oss överblick och förståelse av helheten. Detaljseendet används bland annat för att läsa. Lägg märke till hur ett olämpligt ljusinfall ger reflexer och förstör kontrasten. 14 Belysningsguiden

15 Belysningen har stor betydelse för upplevelse av trygghet och säkerhet. Att känna trygghet är viktigt för tillgängligheten, inte minst utomhus. Människor skall våga vistas i det offentliga rummet, annars finns risk för isolering, dvs minskade sociala kontakter och utanförskap. Säkerhet handlar om risk för överfall och annan kriminalitet men också om faran att snubbla eller på annat sätt skada sig. Ljus ger säkerhet. Även om kriminella ofta är mörkrädda så undviker de oftast ljusa miljöer för sin verksamhet. Bra belysning gör att man ser föremål och annat som kan medföra att man tappar balansen eller på annat sätt skadar sig. Rum kan väcka känslor. De kan vara trivsamma eller otrivsamma. Belysningen spelar stor roll för trivseln. Låga belysningsnivåer och diffust utslätat ljus innebär monotoni, skapar trötthet och otrivsel. Mer ljus och varierat ljus ger stimulans och har oftast motsatt effekt. Jämför med hur du upplever en mulen dag på senhösten jämfört med en solig sommardag. Detta är verkligen något att tänka på när man utformar rum både för anställda och människor som vårdas, besöker kommunala inrättningar, väntrum vid vårdcentraler med mera. Av någon anledning är många av dessa lokaler trist och monotont ljussatta. Belysningen har också betydelse för hur olika rum och inrättningar utnyttjas. Belysning av motions- och sportanläggningar utomhus gör att dessa kan användas mer och investeringen i dessa anläggningar få ett större värde för fler medborgare. För personer med funktionsnedsättningar, till exempel äldre och synskadade, ger bra belysning större tillgänglighet. Ofta kan en konflikt uppstå mellan synskadades behov och en önskan om att skapa stimulerande och inbjudande miljöer för normalseende. Det kan gälla samlingslokaler, teatrar, museer och andra kulturinrättningar. Men idag gäller regeln tillgänglighet för alla. Bra belysning ses ofta som en kostnad som man vill minimera. Man glömmer då bort alla de positiva sidoeffekter man får men som det är så svårt att sätta pris på. Bra belysning är en investering, annars skulle vi inte installera den. Men belysningen skall självfallet inte innebära onödiga kostnader utan vara anpassad till de behov som finns. Vad är ljus? I läroböcker läser vi att ljus är elektromagnetisk strålning med vissa våglängder. Utifrån en fysikalisk definition har vi skapat ett antal måttenheter för att beskriva belysningen. Den vanligaste av dessa är belysningsstyrka som mäts i lux. De flesta rekommendationer och standarder för belysning anger luxtal för olika verksamheter och lokaler. 3. Minikurs om belysning 15

16 Ljus är också en upplevelse. Upplevelsen är min verklighet. Om jag tycker att det känns mörkt är det förmodligen mörkt även om luxmetern säger något annat. Den visuella upplevelsen baseras inte bara på mängden ljus som tillförs utan även på miljön. Ett svartmålat rum kommer aldrig att upplevas ljust hur mycket ljus man än tillför. Material, färgsättning och inredning hänger intimt samman med hur synmiljön uppfattas. Många gånger kan ommålning av ett rum i ljusa färger ge mer känsla av ljus än förbättrad belysning. Måttligt bländande belysning ger ofta intryck av bra (läs: väl belyst) belysning trots att synförutsättningarna är försämrade lux lux lux <1 lux Synsinnet är utomordentligt anpassningsbart. Vi vistas i ljusmiljöer med mindre än 1 lux upp till lux. Ljuskällor Ljuskällorna, eller lamporna som vi säger i dagligt tal, har till uppgift att omvandla elektrisk ström till ljus. Bra ljuskällor skall vara effektiva, ge god kvalitet på ljuset och vara ekonomiska. Hur mycket ljus en lampa ger bestäms av dess ljusflöde, det vill säga av antal lumen (lm). Hur stort ljusflödet är beror på lampans effekt (watt, W) men också på hur effektivt den elektriska strömmen omvandlas till ljus. Det senare kallar vi för ljusutbyte (lm/w). Högt ljusutbyte innebär att vi utnyttjar energin på ett effektivt sätt. Högt ljusutbyte och lång livslängd hos ljuskällorna leder till god belysningsekonomi. När det gäller ljusets kvalitet avser vi främst ljusets färg och färgåtergivning. Ljusets färg upplever vi som att ljuset känns varmt eller ljust (gult eller blått). I Norden använder vi oftast ljuskällor med varmt ljus medan man i södra Europa har kalla ljusfärger. Bra färgåtergivning innebär att färger skall upplevas naturliga och färgskalan skall innehålla många nyanser. Färgsättning skall alltid ske i det ljus man sedan kommer att använda. Två ljuskällor, båda med mycket bra färgåtergivning, ger olika färgupplevelse om de har olika ljusfärg. Ett bra exempel på detta är glödlampor och dagsljus. Båda har perfekt färgåtergivning men ger olika färgupplevelser. Till ljusets kvalitet hör också att det skall vara stabilt och inte flimra. 16 Belysningsguiden

17 Faktorer som har betydelse vid val av ljuskälla MILJÖHÄNSYN GESTALTNING Ljusfärg Färgåtergivning Skuggteckning Ljusspridning EKONOMI Livslängd Energieffketivitet Lamppris Ljusutbyte för olika ljuskälletyper Ljusutbyte 100 lm/w T5-lysrör Högtrycksnatriumlampor 75 lm/w T8 enkelfärgslysrör 50 lm/w Lysrörslampor Kvicksilverlampor 25 lm/w Halogen Glödljus 0 50 W 100 W Lampeffekt 3. Minikurs om belysning 17

18 Våra vanligaste ljuskällor Glödlampor I glödlampan alstras ljuset genom att man leder ström genom en glödtråd som värms upp och avger ljus. Glödlampan har mycket god ljuskvalitet, med ett bra och behagligt ljus. Till dess nackdelar hör mycket lågt ljusutbyte (lite ljus i förhållande till den energi den förbrukar) och kort livslängd. Belysningskostnaden blir därför hög. Glödlampor används idag därför nästan uteslutande för bostadsbelysning. Halogenlampor Halogenlampor är ett slags förbättrade glödlampor. De ger mer ljus och håller längre. På grund av högre pris blir de ofta dyrare att använda än glödlampor. Det högre ljusutbytet kan ändå innebära att man spar energi genom att byta från glödlampor till halogenlampor. Många halogenlampor har reflektorer som riktar ljuset. Det starkaste skälet till att använda halogenlampor är ljusets speciella karaktär. Vid användning av halogenlampor skall man vara uppmärksam på att de blir mycket heta och felaktig användning kan innebära en brandrisk. Halogenlampor för 12 V ger bästa ljuset och används mest för spotlightsbelysning. Halogenlampor för 230 V kan ersätta glödlampor. Det man mest vinner är ökad livslampslängd. Halogenlampa 230 V Halogenlampor 12 V 18 Belysningsguiden

19 Lysrör Ljuset från lysrör alstras i en elektrisk urladdning. Lysrör har mycket högt ljusutbyte och lång livslängd. Ur energi- och kostnadssynpunkt är lysrör oftast det bästa valet för belysning inomhus. Många tycker dock att ljuset känns diffust och oinspirerande. Lysrör finns i många utföranden. För nyanläggning använder man idag huvudsakligen så kallade T5-lysrör i fullfärgsutförande. T5-lysrör är smala, endast 16 mm, och något kortare än äldre typer av lysrör. De kan heller inte monteras i armaturer för dessa. För drift av T5-lysrör används elektroniska förkopplingsdon som ger låga förluster, ökat ljusutbyte och längre livslängd. Äldre lysrör med diameter 26 mm (T8) är vanligast ute i våra anläggningar. De är inte lika effektiva som T5 men kan drivas med antingen elektromagnetiska eller elektroniska driftdon. Anläggningar med T8-lysrör och elektromagnetiska driftdon (konventionella) kan i många fall vara ekonomiska att bygga om för T5-lysrör. Även om återbetalningstiden är lång kommer man att spara energi. T5-lysrören ger mest ljus vid en omgivningstemperatur på cirka 35 C vilket motsvarar temperaturen i en modern armatur. Äldre lysrör ger mest ljus vid en omgivningstemperatur på 25 C och ljuset minskar vid högre och lägre temperaturer. En ny typ av T5-lysrör har bredare temperaturområde och är därför lämpliga att använda vid högre och lägre temperaturer. Lysrör av fullfärgstyp är den optimala kombinationen av bra färgåtergivning och högt ljusutbyte. De finns både som T5 och T8. Lysrör med ännu bättre färgåtergivning ger mindre ljus. Det gör också de gamla enkelfärgslysrören som dessutom har kortare livslängd och sämre färgåtergivning. Enkelfärgslysrör bör med anledning av den sämre ekonomin bytas till fullfärgslysrör. Fördelar med fullfärgslysrör Mer ljus Större livslängd Naturligare färger Bättre ekonomi Mindre kvicksilver Fördelar med T5-lysrör Mest energieffektiva Alltid flimmerfritt ljus Högre armaturverkningsgrader Mindre armaturer Miljövänligare 3. Minikurs om belysning 19

20 Lysrör finns med olika ljusfärger. En kod på lysröret anger ljusfärg och färgåtergivning. Standardreceptet har koden 830. Det är ett varmtonslysrör i fullfärgsutförande. Vill man ha ett vitare ljus väljer man 840 och ska ljusfärgen vara varmare finns 827. Lågenergilampor Lågenergilampor är små lysrör som är tänkta att användas istället för glödlampor. De finns i två huvudtyper, lysrörlampor och kompaktlysrör. Båda typerna är vanliga som ersättare för glödlampor på arbetsplatser och liknande. Lysrörslampor har skruvsockel och inbyggda driftdon. De kan därför direkt ersätta glödlampor i befintliga armaturer. En förutsättning är att de får plats och sprider ljuset på samma sätt som glödlampan. Lysrörlampor kan inte dimmas. Nya typer av dimbara lysrörslampor är på väg ut på marknaden (hösten 2006). Stora kvalitets- och prisskillnader finns mellan lysrörslampor av olika fabrikat och det gäller att välja rätt lampa. Kompaktlysrör har stiftsockel och driftdonen måste sitta i armaturen. De används när man sätter upp nya armaturer och blir mer ekonomiska än lysrörslampor eftersom driftdonet inte behöver bytas när lampan går sönder. Kompaktlysrör kan dimmas om de har sockel med fyra stift och förkopplingsdonet är gjort för dimning. Idag finns kompaktlysrör med effekter ända upp till 200 W. Lågenergilamporna är av två slag: 1. Kompaktlysrör har stiftsockel och kräver speciella armaturer med driftdon. 2. Lysrörslampor har skruvsockel och inbyggda driftdon och kan ersätta glödlampor i befintliga armaturer. Högtrycksurladdningslampor Dessa är liksom lysrör och lågenergilampor en form av urladdningslampor. Trycket är högre och lamporna betydligt mindre. Kännetecknande för lamporna är högt ljusutbyte och lång livslängd. Exempel på högtrycksurladdningslampor är kvicksilverlampor, högtrycksnatriumlampor och 20 Belysningsguiden

21 metallhalogenlampor. Till denna grupp kan man även räkna induktionslamporna. Det vanligaste användningsområdet för högtrycksurladdningslampor är utomhusbelysning för park-, trafik- och strålkastarbelysning. Metallhalogenlamporna finns i två utföranden med glasrespektive keramisk brännare. Den senare lampan har tack vare bra ljus och lång livslängd börjat användas för inomhusbelysning. De används både för allmänbelysning och accentbelysning främst i butiker. Mycket ljus av god kvalitet kombinerat med lång livslängd gör dem till ett bra och ekonomiskt alternativ till halogenlampor. Lysdioder Lysdioder är en tämligen ny ljuskälla med stor utvecklingspotential. Den beskrivs i kapitel 8 LED-belysning. Armaturer Belysningsarmaturen har fyra funktioner: Ljusteknisk Elektrisk Mekanisk Estetisk Den ljustekniska funktionen har till uppgift att förhindra bländning, ge hög belysningsverkningsgrad och styra ljuset dit det behövs. Moderna armaturer har ofta aktiva bländskydd i form av reflektorer som styr bort ljuset från bländande riktningar och riktar det mot exempelvis arbetsytan. Aktiva bländskydd ger armaturer med hög verkningsgrad. Materialet i reflektorerna är betydelsefullt för hur väl ljuset kan styras och vilken verkningsgrad man uppnår. Ett mycket effektivt reflektormaterial är MIRO, som finns med flera olika ytor från matt till högblankt. De smala T5-lysrören ger högre armaturverkningsgrad genom att inte skugga reflektorerna lika mycket som de tjockare lysrören. Totalt kan man räkna med cirka 35 procent högre energieffektivitet i nya armaturer avsedda för T5-lysrör. Den elektriska funktionen är att skydda mot elektriska faror och ge förutsättningar för att ljuskällorna skall fungera på avsett sätt. Driftdonen i 3. Minikurs om belysning 21

22 armaturerna skall tända lamporna, ge lamporna rätt spänning och ström samt i vissa fall ge förutsättningar för dimning. Den mekaniska funktionen skall möjliggöra montage av armaturen. I vissa fall är det viktigt att armaturen klarar yttre påverkan, som exempelvis bollar på dagis och i sporthallar eller helt enkelt står emot åverkan. Den mekaniska konstruktionen skall också ge nödvändigt skydd mot damm, fukt och vatten. I vissa miljöer ställs extra höga krav på korrosionsskydd. Den estetiska funktionen kan variera. Ibland vill man att armaturen skall vara mer eller mindre dold eller i varje fall diskret smälta in i miljön. I andra fall utgör armaturen en del av rumsgestaltningen. Det blir mer och mer vanligt med designade armaturer. Bra belysning Det första kravet på bra belysning är att den skall fylla sitt syfte. Som vi nämnde inledningsvis i kapitlet är detta inte bara att ge ljus. Bra belysning är i första hand inte en fråga om kvantitet utan i allra högsta grad en fråga om kvalitet. Bra belysning skall fylla sin uppgift i alla avseenden. De regler, normer och standarder som finns för belysning syftar till att säkerställa en bra och ändamålsenlig belysning för arbetsplatser. Följande punkter är återkommande: Lämplig belysningsnivå Ljuset på rätt ställe Låg bländning Bra kontrastgivning Bra färgåtergivning och behaglig ljusfärg Kostnadseffektiv Energieffektiv Lämplig belysningsnivå innebär att ljuset skall anpassas till behovet, varken mer eller mindre. Belysningsnivån beror på vilken synskärpa vi behöver. Att läsa, skriva eller montera kräver mer ljus än att hantera förpackningar på ett lager. Ju finare detaljer vi behöver se desto mer ljus erfordras. Dålig kontrast, dvs om synobjektet framträder dåligt mot bakgrunden, kräver mer ljus. En annan sak att ta hänsyn till är att äldre oftast behöver mer ljus. I 60-årsåldern når bara en tredjedel av ljuset fram till näthinnan. Ljuset skall finnas där det behövs. Olämplig ljusfördelning medför att vi ser sämre och leder till koncentrationssvårigheter. Blicken dras till ljusa områden. Ljus där det inte behövs är dessutom slöseri med såväl energi 22 Belysningsguiden

23 som pengar. Grundregeln är mest ljus på arbetsytan och något dämpat ljus kring själva synområdet. Belysningen på arbetsområdet skall vara jämn. Bländning kan vara av två slag, synnedsättande och obehaglig. De båda slagen av bländning behöver inte förekomma samtidigt. Med bra och välavskärmade armaturer monterade på lämpligt sätt kan bländningen hållas på en låg och acceptabel nivå. Ljus färgsättning bidrar normalt till att bländningen blir lägre. Mindre och intensivare ljuskällor samt mindre armaturer ökar risken för bländning. Krav på begränsad obehagsbländning anges i form av bländtal i belysningsrekommendationerna. Bra färgåtergivning och behaglig ljusfärg är självklart och behöver knappast kommenteras. Genom att välja rätt ljuskälla är det idag inga problem att uppfylla dessa krav. Belysningen skall givetvis inte innebära några onödiga kostnader. Genom att anpassa belysningen, i såväl tid som rum, till behovet kan onödiga kostnader undvikas. Den största kostnaden för belysningen är energikostnaden. Det gäller därför att välja ljuskällor, armaturer, styrsystem och belysningslösningar som ger låg energiförbrukning utan att belysningens kvalitet åsidosätts. För att en belysningsanläggning skall vara kostnadseffektiv måste den även vara energieffektiv. Däremot behöver inte energieffektivitet alltid leda till kostnadseffektivitet. Energibesparingar kan drivas väldigt långt men har också ett pris. Sofistikerade styrsystem kan visserligen procentuellt spara mycket i en modernt utformad anläggning men besparingen i kilowattimmar kan vara ganska måttlig. Det gäller därför att optimera anläggningen och göra kalkyler för att se vad som är lönsamt. Men det som är olönsamt idag kan vara lönsamt i morgon. 3. Minikurs om belysning 23

24 4 Belysning och miljö Syftet med miljöarbetet är att skapa ett långsiktigt uthålligt samhälle. Det innebär att vi måste hushålla med resurser och minimera utsläppen av skadliga ämnen. När man skall bedöma en produkts eller verksamhets inverkan på miljön gör man en konsekvensanalys av hela livscykeln. Det innebär att man studerar tillverkning, användning och hur man tar hand om avfallet. Betydelse för miljön har också transporter och förpackningar. Konsekvensanalyser av belysning visar att det är användningen av belysningen som har störst miljöpåverkan och att detta beror på energin som förbrukas. Tillverkning Tillverkningen kan delas upp på själva tillverkningsprocessen och produkternas innehåll. Vid tillverkningen används energi och det bildas avfallsprodukter. Kostnaden för energin finns inbakad i produktens pris. Jämför man exempelvis kostnaden för en ljuskälla med kostnaden för den energi den kommer att förbruka vid användning, inser man att energiförbrukningen vid tillverkningen är nästan försumbar, även om man vid tillverkningen av glasrör och kolvar använder höga temperaturer. Bland avfallsprodukterna finns processvatten, lösningsmedel och andra biprodukter från tillverkningen. Regler för vad som får släppas ut har funnits sedan länge och tillverkarna har anpassat sig till detta. De flesta tillverkare har idag någon form av miljöcertifiering. Flertalet ljuskällor innehåller kvicksilver, vilket oftast är nödvändigt för att lamporna skall fungera och bli effektiva. Tillverkarna har under senare år vid flera tillfällen lyckats minska mängden kvicksilver och förbättra doseringsmetoderna. Lysrör innehöll förr 30 mg kvicksilver per rör. Idag är mängden nere i 1,4 mg för de bästa lysrören. Genom att välja lämplig tillverkare och typ av ljuskälla kan man minska mängden kvicksilver i omlopp. Ett annat miljöfarligt ämne i ljuskällor är bly. Det kan förekomma i glas och lamphållare. Vissa tillverkare använder där så är möjligt blyfritt glas. 24 Belysningsguiden

25 Att alltid välja den ljuskälla som har lägsta innehållet av exempelvis kvicksilver behöver inte vara det bästa miljövalet. Minskar ljusutbytet hos lampan kan det innebära att utsläppen vid själva elproduktionen ökar för en viss mängd ljus. Den lilla mängd kvicksilver som finns i lamporna är dessutom under kontroll och kan återvinnas eller tas om hand, vilket inte gäller det som kan passera genom en skorsten. Tillverkarna av såväl ljuskällor som armaturer arbetar idag konsekvent med att ta fram energieffektivare och miljövänligare produkter. Men det betyder inte att man kan bortse från energi- och miljöfrågorna vid val av belysningslösningar. Användning Användning av produkter brukar innebära utsläpp av skadliga ämnen. När det gäller själva ljuskällorna blir det inga utsläpp. Däremot förekommer utsläpp i samband med elproduktionen. Utsläppens art beror på hur elenergin produceras. El från vattenkraft är fri från utsläpp medan kärnkraften producerar radioaktivt avfall och el som skapas genom förbränning ger utsläpp i form av bland annat koldioxid, svavelföreningar och kvicksilver. Dessutom bildas aska och andra restprodukter. Största problemet idag innebär utsläppen av växthusgaser såsom koldioxid. Sverige har åtagit sig att minska sina utsläpp av koldioxid. Därför är det angeläget att hålla nere energiförbrukningen. Idag när vi har en global energimarknad med handel av elenergi över gränserna, kan vi inte hänvisa till att vi i Sverige använder ren elenergi. Vid stor energiförbrukning måste vi importera energi som kanske produceras genom förbränning av till exempel kol. Med en lägre inhemsk energiförbrukning skulle vi istället kunna exportera el som producerats på ett miljövänligare sätt. Avfall Avfallet från belysningen består av utbrända ljuskällor och gamla kasserade armaturer. I Sverige finns ett utbyggt och väl fungerande system får återvinning av elektronikskrot. Det sköts av Elretur AB. Systemet finansieras med en avgift på nya armaturer och ljuskällor. Mindre mängder elektronikskrot kan normalt lämnas vid kommunernas återvinningscentraler medan större mängder skall transporteras till speciella insamlingsställen. Lysrör kan idag återvinnas till procent. Genom att separera glas, metall, lyspulver och kvicksilver kan detta åter komma in i kretsloppet. 4. Belysning och miljö 25

26 Artikel Energieffektiv belysning blir oftast bättre Bra belysning är väsentlig ur arbetsmiljösynpunkt men också med hänsyn till hälsa, trivsel, trygghet och säkerhet. För arbetsplatser finns en svensk standard som vi på Ljuskultur har omsatt till boken Ljus och rum. Med denna vidgar vi tänkandet till den visuella upplevelsen av ljuset och ger många goda råd. Boken är med andra ord en värdefull planeringsguide. Många belysningsanläggningar är gamla och uppfyller inte dagens krav. De förbrukar också onödigt mycket energi. De senaste årens tekniska utveckling har medfört att det i dessa gamla anläggningar ofta finns en besparingspotential på mer än 50 %. Den svenska belysningsbranschen är väl rustad med moderna ljuskällor och armaturer för ekonomisk och energieffektiv användning. Det finns ett stort kunnande och en vilja att hjälpa fastighetsägare, projektörer och installatörer att nå optimala belysningslösningar. Magnus Frantzell, VD för Ljuskultur Åtgärder i gamla anläggningar får inte leda till sämre belysning. Att spara genom att minska på ljuset där människor vistas är fel sätt att tackla problemet. Istället skall vi utnyttja de möjligheter som finns att effektivisera. Anläggningar som byggts om visar att detta leder till såväl bättre belysning, lägre energiförbrukning som sänkta underhållskostnader. n 26 Belysningsguiden

27 5 Regelverk med betydelse för belysning Det finns olika slags regelverk såsom lagar, föreskrifter, standarder och rekommendationer. Till lagarna hör Arbetsmiljölagen respektive Plan- och bygglagen. I lagarna hittar vi huvudsakligen övergripande formuleringar. Detta gäller även de föreskrifter som utfärdas av Arbetsmiljöverket och Boverket. För att finna mer detaljerade krav får man söka sig till olika normer, standarder och rekommendationer. Ljus och belysning Belysning av arbetsplatser (enligt standard SS-EN ) Som namnet på denna standard anger gäller den för arbetsplatser inomhus. Standarden innehåller detaljerade krav för belysningsstyrka på arbetsytor, maximalt tillåtna bländtal och krav på färgåtergivning för olika arbetsuppgifter och arbetslokaler. I vissa fall förekommer anmärkningar med ytterligare krav. Från kravet på belysning av arbetsytan kan man härleda krav på belysningsstyrka runt själva arbetsområdet och i det övriga rummet. Avgörande för de uppställda kraven är behov av ljus för att kunna utföra en viss synuppgift, behov för visuell komfort och välbefinnande, säkerhet och ekonomisk hänsyn. Standarden ansluter väl till den praxis som tillämpats sedan länge i Sverige. Ljuskultur har givit ut boken Ljus och rum som på ett mer lättillgängligt sätt beskriver kraven på bra belysning. I Ljus och rum ingår dessutom de tabeller med belysningskrav som finns i standarden. Standard för arbete utomhus med mera är under framtagning. Värt att lägga märke till är att standarden inte tar hänsyn till alla krav på belysningen. Exempel på sådant är gestaltningsmässiga krav, karaktärs- och profilskapande krav, krav på hur belysningen bör vara utformad för att främja försäljning i butiker med 5. Regelverk med betydelse för belysning 27

28 mera. I vårdrum, väntrum, receptioner, simhallar, bibliotek, museer etc är den visuella upplevelsen av miljön nog så viktig. Nödbelysning Nödbelysning skall lysa vid strömavbrott och katastrofer. Två vanliga typer är anvisningsskyltar och belysning av utrymningsvägar. Skyltarna är normalt alltid tända. Hur nödbelysning skall dimensioneras och utformas beskrivs i SS Dessutom finns föreskrifter från Arbetsmiljöverket och Boverket samt ytterligare ett antal svenska standarder. Föreningen Säkerhet genom nödbelysning har gett ut en liten skrift som informativt och lättillgängligt beskriver vad som gäller för nödljus. Skriften finns för nedladdning på Ljuskulturs hemsida. Driftdon I Elsäkerhetsverkets föreskrift om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör finns krav på maximal tillförd effekt för kombinationen lysrör och driftdon. I princip gäller att alla nya lysrörsarmaturer från 21 november 2005 skall ha elektroniska driftdon eller driftdon i lågförlustutförande. Energideklaration av byggnader EU har fattat beslut om energibesiktning av fastigheter. Beslutet finns i ett EG-direktiv 2002/91/EG. Direktivet syftar till att främja förbättringar i byggnaders energiprestanda. Med anledning av direktivet trädde en ny lag, SFS 2006:985, i kraft 1 oktober Lagen anger att de flesta byggnader skall energideklareras. Om det behövs skall byggnadens ägare låta besiktiga byggnaden. Förutom att beskriva byggnadens energiprestanda skall deklarationen innehålla förslag på kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra dessa prestanda. Prestanda skall jämföras med referensvärden så att man kan bedöma vad som är bra eller dåligt. Byggnadens energieffektivitet när det gäller belysning kommer att beräknas eller mätas som energiförbrukning i kwh/kvm och uttryckas som ett index, LENI (Lighting Energy Numeric Indicator). När detta i praktiken börjar fungera kommer LENI att bli en utmärkt indikation på var belysningen bör åtgärdas för att spara energi. En annan följd av detta är att vi börjar tänka i energi och inte bara i effekt. Styrsystem kommer att få en helt annan betydelse när det gäller åtgärder för att spara energi för belysning. 28 Belysningsguiden

29 Nuteks programkrav Energimyndigheten, tidigare en del av Närings- och teknikutvecklingsverket, har tagit fram ett antal skrifter med programkrav för belysningsinstallationer. Programkraven kompletteras med skrifter som visar på bra exempel. Programkraven innehåller krav på både belysningsstandard och energieffektivitet uttryckt som installerad effekt per kvadratmeter (W/kvm). Kraven är uppdelade i skall- och börkrav. Skallkraven måste uppfyllas för att man ska komma i åtnjutande av stimulansstöd, medan börkraven är att se som rekommendationer. Det har nu gått ett antal år sedan programkraven formulerades. Den tekniska utvecklingen har fortsatt och idag kan ribban för energieffektivitet höjas. Men fortfarande finns mycket att hämta i dessa skrifter och många belysningsanläggningar når ännu inte upp till programkraven. Skrifterna kan beställas från Energimyndigheten eller laddas ner som pdf-filer från Energimyndighetens hemsida, Följande programkrav och bra exempel finns utgivna: Belysning på kontor Exempel Belysning på kontor Projektbeskrivning och resultat Belysning i vården Programkrav Belysning i vården Exempel Belysning i verkstadsindustrin Exempel Belysning i verkstadsindustrin Programkrav Belysning i sporthallar Programkrav Belysning i sporthallar Exempel Belysning i flerbostadshus Belysning i livsmedelsbutiker Programkrav Belysning i livsmedelbutiker Exempel Störst genomslagskraft av dessa har programkraven för kontor fått. Mängder av nya armaturkonstruktioner har tagits fram och idag utformas nästan all ny kontorsbelysning så att den minst uppfyller programkraven. Programkraven för vården gäller patientrum, korridorer, hiss- och trapphus samt kulvertar för persontrafik. För kommuner är Belysning i sporthallar av intresse. I sporthallar har man långa brinntider vilket ger snabb återbetalning av åtgärder för energibesparing. Kommunala bostads- och fastighetsbolag har information att hämta i programkraven för flerbostadshus. 5. Regelverk med betydelse för belysning 29

30 Artikel Sporthallar är stora energianvändare Belysningen i sporthallar har ofta höga belysningsstyrkor och långa brinntider. Därför får åtgärder för att spara energi på belysning stor genomslagskraft. Vanligen öppnar sporthallarna redan vid sjutiden och stänger vid elva på kvällen. Först används hal larna av skolor. Eftermiddagar och kvällar samt helger utnyttjas de av föreningar för träning och tävlingar. Därtill skall de städas. Brinntiderna ligger ofta på timmar och mer och kan till och med överstiga timmar per år. Det skall jämföras med kontor där brinntiderna brukar ligga mellan och timmar. 30 Belysningsguiden

31 Sporthallen i Gottsunda i Uppsala byggdes för cirka 30 år sedan. Den har nyligen fått ny belysning bestående av 52 moderna reflektorarmaturer med fyra 49 W T5-lysrör i varje armatur. Den installerade effekten är nu bara 11 W/kvm mot mer än det dubbla tidigare. Den gamla belysningen bestod av 400 W metallhalogenlampor. De hade snabb ljusnedgång och kortare livslängd. Vi spar inte bara energi utan får också ett billigare underhåll säger vaktmästare Per Hallström. De nya armaturerna har också ett bättre bollskydd. Tidigare var det en sport hos skoleleverna att försöka pricka och släcka armaturerna. Per påkar att den nya belysningen är kopplad via en närvarosensor. Om ingen använt hallen under en viss tid släcks belysningen. Tidigare, när det var helt manuell tändning och släckning, hände det ofta att folk gick hem utan att släcka. Då stod belysningen och brann hela natten. Gottsundahallen kunde ha sparat ännu mer energi. Färgsättningen på väggar och tak är mörk vilket var vanligt då hallen byggdes. Med ommålning hade verkningsgraden på belysningen ökat och färre armaturer kunde troligen ha använts. Andra besparingsmöjligheter i sporthallar är sektionering av belysningen när hallen delas. Möjlighet att tända belysningen i två eller tre nivåer ger förutsättningar att anpassa ljuset till behovet. Vid tävlingar och snabba bollspel behövs mer ljus än vid träning, gymnastik och långsammare sporter. n 5. Regelverk med betydelse för belysning 31

32 6 Belysningsekonomi Självfallet kan man genomföra energibesparande åtgärder utan krav på att dessa skall vara ekonomiskt lönsamma. Men det vanliga är att man vill spara både energi och pengar. För att kunna bedöma lönsamheten i ett projekt måste de ekonomiska konsekvenserna utvärderas. Det sker idag nästan uteslutande med olika beräkningsprogram. Kalkyler kan användas för att studera om ett projekt är lönsamt, vilket alternativ som är mest lönsamt eller för att beräkna vad belysningen kostar att använda. Ekonomiska kalkyler kan också användas för att beräkna hur underhållet skall läggas upp för att ge så låg kostnad som möjligt. Man jämför då kostnaden för det ljus som försvinner på grund av ej utfört underhåll med vad kostnaden blir för ett lämpligt underhåll. När summan av kostnaden för underhåll och förlorat ljus är så låg som möjligt har man hittat den bästa tidsperioden för att rengöra armaturer och byta ljuskällor. Programmen baseras på någon form av ekonomisk modell. Innan vi jämför olika modeller skall vi titta på vilka kostnader som är förknippade med belysning. Belysningskostnader Belysningskostnaden består av en fast och en rörlig del. Den fasta kostnaden kan huvudsakligen hänföras till investeringen och brukar kalllas kapitalkostnad. Den rörliga kostnaden är beroende av brinntiden och består av kostnader för energi, ljuskällor och underhåll (rengöring och reparationer). Gränsdragningen kan vara lite oklar. Den fasta avgiften på elräkningen påverkas ju inte av brinntiden och armaturerna behöver göras rena även om belysningen inte är tänd lika mycket. Kapitalkostnaden Kapitalkostnaden består av ränta och avskrivning på investeringen. Förutom av investeringens storlek, beror således kapitalkostnaden på vilken kalkylränta man använder och på valet av avskrivningstid. Vid upphandling av belysning har det varit vanligt att man endast jämfört själva investeringskostnaden eller till och med bara kostnaden för armaturer och ljus 32 Belysningsguiden

Förord. Stockholm i februari 2007. Belysningsguiden Modern effektiv belysning i offentliga verksamhetslokaler

Förord. Stockholm i februari 2007. Belysningsguiden Modern effektiv belysning i offentliga verksamhetslokaler Förord Belysningsarmaturerna i offentliga verksamhetslokaler är ofta tjugo år gamla eller äldre, vilket är en av förklaringarna till att belysningen står för så mycket som en tredjedel av de offentliga

Läs mer

Energieffektiv belysning. Milstolpar energibesparing med modern belysning. Belysning i offentliga verksamhetslokaler

Energieffektiv belysning. Milstolpar energibesparing med modern belysning. Belysning i offentliga verksamhetslokaler Energieffektiv belysning Milstolpar energibesparing med modern belysning Lysrör + magnetiska driftdon Lysrör + energieffektiv a magnetiska driftdon Lysrör + elektroniska driftdon Dimbara elektroniska driftdon

Läs mer

SS-EN 12464-1 och LJUS & RUM

SS-EN 12464-1 och LJUS & RUM Nya riktlinjer för belysning LJUS & RUM SS-EN 12464-1 och LJUS & RUM Emil Welin Börje Beronius Innehåll Europeisk och svensk belysningsstandard SS-EN 12464-1 LJUS & RUM - Planeringsguiden Hjälpmedel för

Läs mer

GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska

GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska Innehållsförteckning REFERENSER... 2 INLEDNING... 3 AVFALLSHANTERING... 3 MILJÖ... 3 FARA FÖR BRAND... 3 BEGREPP... 4 UTFASADE GLÖDLAMPOR... 5 HALOGENLAMPOR... 6 LÅGENERGILAMPOR...

Läs mer

Glödlamporna är urfasade

Glödlamporna är urfasade Glödlamporna är urfasade Inom EU har alla matta och klara glödlampor förbjudits. Förbudet innebär att lamporna inte får importeras, men kvarvarande lampor får säljas och användas. Den fortsatta tidplanen

Läs mer

Risbroskolan ny belysning ger bättre ljus och 73 % energibesparing

Risbroskolan ny belysning ger bättre ljus och 73 % energibesparing Risbroskolan ny belysning ger bättre ljus och 73 % energibesparing Behovet att spara elenergi blir allt mer påtagligt. Klimatfrågan och kraven på minskade utsläpp av växthusgaser och energibesparing är

Läs mer

Energieffektiv belysning Vad kan man göra för att värna miljö och spara pengar?

Energieffektiv belysning Vad kan man göra för att värna miljö och spara pengar? Energieffektiv belysning Vad kan man göra för att värna miljö och spara pengar? Hur länge har man råd att elda för kråkorna? En modern belysningsanläggning drar bara en femtedel så mycket el som en 10-15

Läs mer

PRIMES. produktgrupp utomhusbelysning. Energikontor Sydost

PRIMES. produktgrupp utomhusbelysning. Energikontor Sydost produktgrupp utomhusbelysning Energikontor Sydost Översikt Miljöpåverkan Rättslig bakgrund Rekommenderade kriterier för grön offentlig upphandling Goda exempel Bra länkar Photo courtesy of Vichaya Kiatying-Angsulee

Läs mer

Belysning i fastigheter Anna Kjellman, Energikontoret Skåne. Vintern 2010

Belysning i fastigheter Anna Kjellman, Energikontoret Skåne. Vintern 2010 Belysning i fastigheter Anna Kjellman, Energikontoret Skåne Vintern 2010 Anledningar att fundera över sin belysning Stor del av elanvändningen Ofta en stor sparpotential Goda möjligheter att förbättra

Läs mer

Motion (2013:78) om policy för att minska elförbrukning från belysning i Stockholms stads verksamheter och bolag

Motion (2013:78) om policy för att minska elförbrukning från belysning i Stockholms stads verksamheter och bolag Remissvar Dnr 2014/3.2.2/25 Sid. 1 (12) 2014-02-17 Handläggare: Andreas Jaeger, 08-508 29 269 Till Finansroteln Motion (2013:78) om policy för att minska elförbrukning från belysning i Stockholms stads

Läs mer

Välj rätt LEDlysrör varje gång. LED-lysrör

Välj rätt LEDlysrör varje gång. LED-lysrör LED-lysrör Välj rätt varje gång Vilket lysrör du än har behov av hittar du en lösning i Philips s sortiment. Från bästa energieffektivitet till högsta ljusflöde även för de mest ävande användningsområdena.

Läs mer

Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen

Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen Northern Light Fair 2011-02-09 Peter Bennich, Energimyndigheten Innehåll Bakgrund varför styrmedel som ekodesign och energimärkning?

Läs mer

LAMPGUIDEN LAMPGUIDEN

LAMPGUIDEN LAMPGUIDEN LAMPGUIDEN Så sparar du energi med LED LAMPGUIDEN www.startrading.com DECORATION LED ILLUMINATION LED SPOTLIGHT LED - framtidens belysning LED - framtidens belysning LED Spara energi LED-lampor är det

Läs mer

Klimatsmart belysning - med bibehållen ljuskvalitet

Klimatsmart belysning - med bibehållen ljuskvalitet Klimatsmart belysning - med bibehållen ljuskvalitet 21 januari 2014 Energi och klimatrådgivare Markus Lundborg 031 368 08 29 energiradgivningen@kom.goteborg.se Vanliga frågor till energirådgivningen Ersätta

Läs mer

Sundsvalls Sjukhus 20 LJUSKULTUR 3 / 08. minskat elenergianvändningen för belysning med hela 67 procent i åtgärdade avsnitt!

Sundsvalls Sjukhus 20 LJUSKULTUR 3 / 08. minskat elenergianvändningen för belysning med hela 67 procent i åtgärdade avsnitt! Totalt sett har vi minskat elenergianvändningen för belysning med hela 67 procent i åtgärdade avsnitt! Jan Lindberg, energicontroller vid Landstingsfastigheter i Härnösand. Sundsvalls Sjukhus Helt nyligen

Läs mer

Välj rätt LEDlysrör varje gång. Elektroskandia

Välj rätt LEDlysrör varje gång. Elektroskandia Make Light Work Elektroskandia Välj rätt varje gång Vilket lysrör du än har behov av hittar du en lösning i Philips s sortiment. Från bästa energieffektivitet till högsta ljusflöde även för de mest ävande

Läs mer

trafiksäkerhet i nytt ljus Vi hjälper dig att skapa en tryggare väg

trafiksäkerhet i nytt ljus Vi hjälper dig att skapa en tryggare väg trafiksäkerhet i nytt ljus Vi hjälper dig att skapa en tryggare väg Säkerhet på väg Vägbelysningen finns till för att man som trafikant och fotgängare ska kunna upptäcka faror och bedöma risker i tid.

Läs mer

Solen skiner inte under dygnets alla 24 timmar... därför har vi tagit fram arbetslamporna Goliath

Solen skiner inte under dygnets alla 24 timmar... därför har vi tagit fram arbetslamporna Goliath GOLIATH Solen skiner inte under dygnets alla 24 timmar... därför har vi tagit fram arbetslamporna Goliath Professionellt dagsljus dygnet runt. För stort, smått och allt däremellan Goliath När solen går

Läs mer

1. Utnyttja dagsljus. 2. Holistisk Ljusdesign ett nytt ljusparadigm som sparar energi. 3. Ljusteknik BAT 4. Styrning

1. Utnyttja dagsljus. 2. Holistisk Ljusdesign ett nytt ljusparadigm som sparar energi. 3. Ljusteknik BAT 4. Styrning Holistisk energieffektiv LJUSDESIGN Den renaste kilowattimmen behöver aldrig produceras! Holistisk energieffektiv LJUSDESIGN Den renaste kilowattimmen behöver aldrig produceras! 1. Utnyttja dagsljus 2.

Läs mer

TEMA Belysning. Hur inventerar man och beräknar ekonomi för belysningsåtgärder för mindre energianvändning och bättre arbetsmiljö

TEMA Belysning. Hur inventerar man och beräknar ekonomi för belysningsåtgärder för mindre energianvändning och bättre arbetsmiljö TEMA Belysning Hur inventerar man och beräknar ekonomi för belysningsåtgärder för mindre energianvändning och bättre arbetsmiljö Europe by night 2 Energianvändning för värme, vamvatten och el 1970-1994

Läs mer

Belysningsplan för offentlig belysning

Belysningsplan för offentlig belysning Belysningsplan för offentlig belysning Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Belysningsplan för offentlig belysning Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SILLEN 9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-22 Byggnadens adress: STOCKBERGSVÄGEN 28 12552 ÄLVSJÖ Utetemperatur: 9 C Expert: Peter

Läs mer

Med användarna i fokus

Med användarna i fokus Framtida utveckling Framtiden för LED-tekniken är givetvis nära sammankopplad med städernas tillväxt, förändring och utveckling. Men förändrade levnadssätt och förväntningar hos städernas invånare, kommer

Läs mer

Belysningsutredning Rondellens bil, Luleå

Belysningsutredning Rondellens bil, Luleå Belysningsutredning Rondellens bil, Luleå 2013-10-11 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Norrbottens energikontor AB, Nenet Tomas Danielsson Norrbottens energikontor AB, Nenet Västra Norrlandsgatan

Läs mer

Studie nybyggnation Gudmundstorp

Studie nybyggnation Gudmundstorp Studie nybyggnation Gudmundstorp 1. BAKGRUND Gudmundstorps Gård AB bygger nytt stall för ungdjur. Stallet mäter ca 27x70 m och rymmer bland annat djupströbäddar för kalvar och bås med skrapgångar för kvigor.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Sångkören 158 Besiktningsuppgifter Datum: 2016-05-24 Byggnadens adress: Basvägen 59 931 46 Skellefteå Utetemperatur: 11 C Expert:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: STORMHATTEN 6 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-24 Byggnadens adress: SKYTTEGATAN 6 76142 NORRTÄLJE Utetemperatur: 4 C Expert:

Läs mer

Arbetsplatsoptometri för optiker

Arbetsplatsoptometri för optiker Arbetsplatsoptometri för optiker Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics God visuell kvalitet (Arbets-)uppgiftens/miljöns visuella krav

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: APOLLO 11 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-09-29 Byggnadens adress: HERMESVÄGEN 7 98144 KIRUNA Utetemperatur: 3 C Expert: Fredrik

Läs mer

! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1

! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida!1 ! MÄNNISKAN OCH LJUSET sida 1! ! Ljuset är den mest kraftfulla mekanismen för att reglera människans dygnsrytm. Ljuset har förmågan att ge energi, att verka avslappnande, att pigga upp samt öka den kognitiva

Läs mer

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn

Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Där ljudet möter ljuset skapas komforten Utmaningarna för kontor Öppen kommunikation har förändrat hur vi arbetar. Kontoret är inte längre en plats man går

Läs mer

7 Utformning av belysningsanläggning

7 Utformning av belysningsanläggning 7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer

Läs mer

Det mest effektiva sättet att få optimal belysning

Det mest effektiva sättet att få optimal belysning U5 Det mest effektiva sättet att få optimal belysning U5_talen_druk.indd 1 01-09-2005 13:58:04 FÄRRE ARMATURER, HÖGRE KOMFORT OCH FLEXIBILITET Bästa reflektorn Armaturer behöver rikta ljuset dit det behövs,

Läs mer

INDUKTION (LVD) belysning för den nya tiden. Upp till 100.000 brinntimmar! 5 års garanti. Belysning för offentlig inomhusmiljö.

INDUKTION (LVD) belysning för den nya tiden. Upp till 100.000 brinntimmar! 5 års garanti. Belysning för offentlig inomhusmiljö. INDUKTION (LVD) belysning för den nya tiden Upp till 100.000 brinntimmar! Gatu-, väg- och tunnelbelysning Industribelysning Parkbelysning Belysning för offentlig inomhusmiljö 5 års garanti på armatur och

Läs mer

Energieffektivisera och behålla elvärmen Hur väljer jag?

Energieffektivisera och behålla elvärmen Hur väljer jag? Energieffektivisera och behålla elvärmen Hur väljer jag? 1 www.glendimplex.se Energieffektivisera och behåll din elvärme Fastigheter som värms upp med elradiatorer kan sänka energi - för brukningen genom

Läs mer

Energianalys. Bilprovningen Söderhamn

Energianalys. Bilprovningen Söderhamn Energianalys Bilprovningen Söderhamn Energianalys inom projektet SMEFFEN Energianalysen är utförd, med början i mars 2009, av Peter Karlsson och Eva Karlsson Industriell Laststyrning i samarbete med projektledare

Läs mer

Belysning - Ett nödvändigt ont eller en tillgång? Presentation av Frida Wallin

Belysning - Ett nödvändigt ont eller en tillgång? Presentation av Frida Wallin Belysning - Ett nödvändigt ont eller en tillgång? Presentation av Frida Wallin AGENDA Miljöfokus och Eco designdirektivet Belysningsunderhåll & Energibesparing Q&A Kort om Aura Light Grundades i Stockholm

Läs mer

Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning

Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning Henrik Gidlund Anläggning 08-508 261 68 Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning Katarinavägen En 330 m linjär LED som belysning av mur och gångbana. Effekt är 1 W/m, totalt 330W. Byggår

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KUNGSLADUGÅRD 71:13 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-12-18 Byggnadens adress: SOLLIDSGATAN 8 41476 GÖTEBORG Utetemperatur: 8 C Expert:

Läs mer

Milstolpar energibesparing med modern belysning. Energieffektiv belysning Industri/lokal. Belysning i offentliga verksamhetslokaler

Milstolpar energibesparing med modern belysning. Energieffektiv belysning Industri/lokal. Belysning i offentliga verksamhetslokaler Energieffektiv belysning Industri/lokal Milstolpar energibesparing med modern belysning Lysrör + magnetiska driftdon Lysrör + energieffektiv a magnetiska driftdon Lysrör + elektroniska driftdon Dimbara

Läs mer

BELYSNINGS- HANDBOK FÖR FLERBOSTADSHUS

BELYSNINGS- HANDBOK FÖR FLERBOSTADSHUS BELYSNINGS- HANDBOK FÖR FLERBOSTADSHUS FÖRORD Släck lampan efter dig! Många av oss minns uppmaningar från förr då belysning skulle släckas i rum där ingen vistades. Att slösa med energi genom att belysa

Läs mer

Lighting the future...

Lighting the future... Lighting the future... LITE Sverige AB (Light Innovation Technology) grundades 2013 för att erbjuda nästa generation av LED belysning. Bolaget har goda kontakter i Danmark, genom vilka starka kontakter

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: EDSALA 5:319 Besiktningsuppgifter Datum: 2012-03-02 Byggnadens adress: LINGONVÄGEN 33 64793 MARIEFRED Utetemperatur: 5 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Milstolpar energibesparing med modern belysning. Energieffektiv belysning. Belysning i industrin. Belysning i offentliga verksamhetslokaler

Milstolpar energibesparing med modern belysning. Energieffektiv belysning. Belysning i industrin. Belysning i offentliga verksamhetslokaler Energieffektiv belysning Milstolpar energibesparing med modern belysning Lysrör + magnetiska driftdon Lysrör + energieffektiv a magnetiska driftdon Lysrör + elektroniska driftdon Dimbara elektroniska driftdon

Läs mer

SAN IP54. LED-plafond med slagtålig opalfärgad kupa E-nummer: 75 009 76 art. nr.: 4270 EAN-KOD: 7350049369969

SAN IP54. LED-plafond med slagtålig opalfärgad kupa E-nummer: 75 009 76 art. nr.: 4270 EAN-KOD: 7350049369969 SAN IP54 S M A R T B E L Y S N I N G F R Å N A A X S U S A B LED-plafond med slagtålig opalfärgad kupa E-nummer: 75 009 76 art. nr.: 4270 EAN-KOD: 7350049369969 Allm. produktinformation Plafonden SAN IP54

Läs mer

Program Energieffektivisering för Belysning. Innovation, forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion (IFUDeMI)

Program Energieffektivisering för Belysning. Innovation, forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion (IFUDeMI) Program Energieffektivisering för Belysning Innovation, forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion (IFUDeMI) BAKGRUND Belysning svarar för omkring 10 procent av den totala energianvändningen

Läs mer

PROGRAMKRAV BELYSNING I FLERBOSTADSHUS

PROGRAMKRAV BELYSNING I FLERBOSTADSHUS PROGRAMKRAV BELYSNING I FLERBOSTADSHUS Rev 2000:03 Förord Belysningens viktigaste funktion i flerbostadshus är att skapa förutsättningar för en bra, trivsam och trygg miljö för de boende, deras besökare

Läs mer

Projektarbete Belysning

Projektarbete Belysning Projektarbete Belysning Av: Victor Karlsson, Fredrik Patriksson Stjernspetz, Henrik Byström Handledare: Jörgen Lantz HT/VT -06/-07 1 Innehållsförteckning Projektarbete Belysning... 1 1 Inledning... 4 2

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Energieffektivisering Den enda miljövänliga energin är den som aldrig behöver produceras! All el- och värmeproduktion ger upphov till miljöpåverkan, mer eller mindre. Dessutom kostar all energi pengar

Läs mer

Vid renoveringar är det rimligt att förvänta att den nya belysningen blir bättre och effektivare än den belysning som fanns före renoveringen.

Vid renoveringar är det rimligt att förvänta att den nya belysningen blir bättre och effektivare än den belysning som fanns före renoveringen. Trapphusrenovering Vid renoveringar är det rimligt att förvänta att den nya belysningen blir bättre och effektivare än den belysning som fanns före renoveringen. Det krävs planering för att resultatet

Läs mer

Stolpbelysning ELUM. - Smar t belysning hela vägen. ELUM ELUM KHS SELECTION

Stolpbelysning ELUM. - Smar t belysning hela vägen. ELUM ELUM KHS SELECTION Stolpbelysning ELUM - Smar t belysning hela vägen. ELUM ELUM KHS SELECTION KHS Stolpbelysning ELUM - Smar t belysning hela vägen. SELECTION Dagens krav på en effektiv utomhusbelysning kan inte jämföras

Läs mer

Upplyst design i handeln

Upplyst design i handeln Upplyst design i handeln Examensarbete i Informationsdesign med inriktning Rumslig gestaltning, 15 hp Katarina Schmitt och Rebecka Knås Akademin för innovation, design och teknik Examinator: Lennart Strand

Läs mer

Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad

Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad Studie nybyggnation Ulfsgården, Gillstad 1. BAKGRUND Götesjö Djur & Jord bedriver idag ekologisk (KRAV) mjölkproduktion med ca 30 kor och rekrytering på Ulfsgården, Gillstad. Ett nytt stall med plats för

Läs mer

Teknikutveckling och belysning med lång. Lennart Abramsson, Aura Light AB

Teknikutveckling och belysning med lång. Lennart Abramsson, Aura Light AB Teknikutveckling och belysning med lång livslängd och säker drift Lennart Abramsson, Aura Light AB Bakgrundsinformation energiförbrukning Belysning står för ca 25% av dagens energiförbrukning 18 miljarder

Läs mer

10.00 Ljus och hälsa. Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län 2012-05-10.

10.00 Ljus och hälsa. Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län 2012-05-10. Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län 2012-05-10 Energimyndigheten Agenda 10.00 Ljus och hälsa - Ljusets direkta och indirekta påverkan på oss människor - Synergonomi,

Läs mer

En investering i framtiden

En investering i framtiden Med fokus på energi En investering i framtiden Intresset för hållbart företagande växer stadigt och klimatfrågan anses idag som vår tids största utmaning. Att klimateffektivisera sin fastighetsverksamhet

Läs mer

BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1)

BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1) OPTIMA2 BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1) LÄGESRAPPORT 25 juli 2011 Tekn. Dr Cecilia Häggström (genomförandeansvarig) Docent Karin Fridell Anter (projektledare) Projektets

Läs mer

FAQ om LED. Nedan följer lite frågor och svar om LED: Vad är fördelarna med LED jämfört med andra ljuskällor? Svar:

FAQ om LED. Nedan följer lite frågor och svar om LED: Vad är fördelarna med LED jämfört med andra ljuskällor? Svar: FAQ om LED Den nya moderna ljuskällan LED, är en energieffektiv och långlivad ljuskälla. Den utvecklas ständigt och förväntningarna på den är stora och ryktena många. Det som är intressant med LED, är

Läs mer

Inför genomförande av pilotprojekt

Inför genomförande av pilotprojekt Inför genomförande av pilotprojekt Uthållig kommun projektet Tema belysning Att genomföra ett antal funktionella och energisnåla belysningsprojekt för att studera och införa ny teknik (LED). Att utgöra

Läs mer

a little bit brighter A little bit brighter

a little bit brighter A little bit brighter a little bit brighter A little bit brighter En ny syn på belysning EGEN TILLVERKNING I MÖRKASTE SMÅLAND I Sverige är belysningsmarknaden motsägelsefull. Här finns det många svenska belysningsföretag,

Läs mer

ORDLISTA - Grundbegrepp inom ljus

ORDLISTA - Grundbegrepp inom ljus ORDLISTA - Grundbegrepp inom ljus Sammanställning av begrepp som kan förekomma vid arbete med belysning. A Adaptation/adaption Adaptiv belysning (Styrning) Allmänbelysning Armatur Armaturverkningsgrad

Läs mer

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Energibesiktningsrapport Byggnadens potential Energibesiktningsrapport Byggnadens potential Snöflingan 4, Stockholm Lilla Västerbron 6, Stockholm Reza Tehrani Täby 2012-09-05 Actava AB Godkänd för F-skatt Polygonv 15 Tfn 0771-322 322 Säte Stockholm

Läs mer

VI HAR EN LYSANDE IDÉ. Som halverar din elkostnad. Och förändrar världen.

VI HAR EN LYSANDE IDÉ. Som halverar din elkostnad. Och förändrar världen. VI HAR EN LYSANDE IDÉ. Som halverar din elkostnad. Och förändrar världen. DAGS ATT FÖRÄNDRA VÄRLDEN! Det som alla drömde om för några år sedan, har nu blivit verklighet. En smart, effektiv belysning som

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR MILJÖANPASSAD

VÄGLEDNING FÖR MILJÖANPASSAD MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2011-01-18 SIDOR 1 (30) FÖR MILJÖANPASSAD INNEHÅLL 1 Så här använder du vägledningsdokumentet... 3 2 Belysningens miljöpåverkan... 3 3 Besparingspotential och livscykelkostnader...

Läs mer

Jonny Petersson Philips Professional Lighting. - energiseminarium våren 2010

Jonny Petersson Philips Professional Lighting. - energiseminarium våren 2010 Jonny Petersson Philips Professional Lighting - energiseminarium våren 2010 Philips sektorer Healthcare Lighting Consumer Lifestyle Philips Professional Lighting 2 Fakta om belysning Belysning använder

Läs mer

Integrerad ljusreglering. ELS - MDS - EMD - kundanpassat

Integrerad ljusreglering. ELS - MDS - EMD - kundanpassat Integrerad ljusreglering ELS - MDS - EMD - kundanpassat Integrerad ljusreglering Briljant i sin enkelhet Integrerad ljusreglering innebär att hela ljusregleringssystemet (sensor, styrenhet och dimbart

Läs mer

Fastighetsautomation ur ett ekonomiskt perspektiv

Fastighetsautomation ur ett ekonomiskt perspektiv Fastighetsautomation ur ett ekonomiskt perspektiv Nils Brolin, ABB Marie Holmberg, Schneider Electric Innehåll Varför fastighetsautomation Krav på energieffektivisering Lagar och föreskrifter EN 15232

Läs mer

GRG-Macab AS. www.macab.com. ...light for professionals 121203 02055-GRG-Macab. LED sparar pengar, men hur mycket ljus får du för pengarna?

GRG-Macab AS. www.macab.com. ...light for professionals 121203 02055-GRG-Macab. LED sparar pengar, men hur mycket ljus får du för pengarna? 121203 02055-GRG-Macab GRG-Macab AS LED sparar pengar, men hur mycket ljus får du för pengarna? Billiga lysdioder ger ljus, men oftast inte lika länge och framförallt inte med den intensitet och effekt

Läs mer

Byta fasad? Tilläggsisolera med Klimatskivan och spara energi.

Byta fasad? Tilläggsisolera med Klimatskivan och spara energi. Byta fasad? Tilläggsisolera med Klimatskivan och spara energi. En investering som betalar sig på tre år. Har din husfasad blivit så gammal och sliten att du måste renovera den? Eller vill du förändra

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets byggregler

Remissvar avseende Boverkets byggregler Borlänge 14 Jan 2011 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets byggregler Revidering av avsnitt 9 Energihushållning och Regler om ändring av byggnad Inom projektet SWX-Energi har

Läs mer

Klimatsmart Belysning

Klimatsmart Belysning Klimatsmart Belysning 29 april 2014, Gävle Christofer Silfvenius Energimyndigheten Innehåll Klimatet Ekodesign och Energimärkning Kvicksilverlampor Marknadskontroller Hitta mer information om belysning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kalvsvik 11:453

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kalvsvik 11:453 Utgåva 1:1 2014-11-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kalvsvik 11:453 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

HÄLSOSAMMA & ENERGIEFFEKTIVA BELYSNINGSKONCEPT

HÄLSOSAMMA & ENERGIEFFEKTIVA BELYSNINGSKONCEPT HÄLSOSAMMA & ENERGIEFFEKTIVA BELYSNINGSKONCEPT Läget förr. Samlingsljuset. Läget i dag. Lightpollution/Ljusföroreningar. Bevara natthimlen! EKONOMISK HÅLLBARHET EKOLOGISK HÅLLBARHET HÅLLBAR BELYSNING SOCIAL

Läs mer

Marknadens första LED ersättare för PLC kompaktlysrör

Marknadens första LED ersättare för PLC kompaktlysrör LED-kompaktlysrör CorePro LED PLC Marknadens första LED ersättare för PLC kompaktlysrör Sänkt din TCO för konventionella downlights - CorePro LED PLC ger ökad effektivitet och lägre kostnader. Branschens

Läs mer

HINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16

HINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 HINDERBELSYNING Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 WSP Ljusdesign Vinnare av Svenska Ljuspriset 2008 med Hotell Nääs Fabriker Belysning av interiör och exteriör Anpassning av modern funktion i historisk

Läs mer

Energibesparing El. Saeed Lashgari Thorbjörn Gustafsson. Effektivare belysning Sparar Elenergi Sparar Pengar Södra Älvsborgs Sjukhus Borås 2003-10-15

Energibesparing El. Saeed Lashgari Thorbjörn Gustafsson. Effektivare belysning Sparar Elenergi Sparar Pengar Södra Älvsborgs Sjukhus Borås 2003-10-15 Energibesparing El Effektivare belysning Sparar Elenergi Sparar Pengar Södra Älvsborgs Sjukhus Borås 23-1-15 Saeed Lashgari Thorbjörn Gustafsson Sammanfattning Syftet med här rapporten är att presentera

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt ioorn Mifjömffjarden, Stockholm stad

Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt ioorn Mifjömffjarden, Stockholm stad W^L-cLijZ/yjotö Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt ioorn Mifjömffjarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: Dnr 462-2722/2005 Projektets nummer och namn: Nr B 84 Energieffektiviseringar

Läs mer

ALVA-serien LeD-UTOMHUsArMATUrer

ALVA-serien LeD-UTOMHUsArMATUrer ALVA-serien LED-UTOMHUSARMATURER Esylux official partner of THE daylight. Intelligent ljuskvalitet Ljus är en oumbärlig komponent för mänskligt liv. Med sin energi lyfter det fram denna världens skönhet,

Läs mer

Energideklaration 717600-3569. Postnummer Postort 018-35 55 96. Fastighetsbeteckning. Tuna Backar 37:3. gfedc. gfedc

Energideklaration 717600-3569. Postnummer Postort 018-35 55 96. Fastighetsbeteckning. Tuna Backar 37:3. gfedc. gfedc Energideklaration Version: 1.4 Dekl.id: 124669 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Brf Arnulfgården / Peder Krogh Adress Svartbäcksgatan 96B Personnummer/Organisationsnummer 717600-3569 Postnummer

Läs mer

Nu och Framtidens LEDande ljuskälla

Nu och Framtidens LEDande ljuskälla 2015-05-27 NORDIC CENTER FOR SUSTAIABLE HEALTHCARE Nu och Framtidens LEDande ljuskälla Hur länge har staten, kommunerna, landstinget och fastighetsägarna, råd att elda för kråkorna? Vår vision Är att

Läs mer

Exempel på enrgibesparingar

Exempel på enrgibesparingar 1(9) Exempel på enrgibesparingar Duscha - 1400:-/år Genom att duscha 5 min. istället för 15 min. per dag sparas upp till 2000 kwh/år. Byt till nya strilar och minska vattenåtgången med 1/3-del. Vattenklosett

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. El- och hissystem. INHYRNING Huvuddokument 1 (8)

Tekniska krav och anvisningar. El- och hissystem. INHYRNING Huvuddokument 1 (8) Tekniska krav och anvisningar El- och hissystem INHYRNING Huvuddokument Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende

Läs mer

FAQ Gullberg & Jansson

FAQ Gullberg & Jansson FAQ Gullberg & Jansson Innehåll Poolvärmepumpar... 3 Allmänt om pooluppvärmning... 3 Inför köp av poolvärmepump... 4 Garanti och service - Poolvärmepumpar... 5 Övrigt... 5 Poolvärmepumpar Allmänt om pooluppvärmning

Läs mer

Utbyte av belysning i elljusspår - pilotprojekt

Utbyte av belysning i elljusspår - pilotprojekt Dnr KFN-2012 Dpl sid 1 (5) KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Strategisk stab Tjänsteskrivelse 2012-03-27 Ulrika Fahlstad, 054-540 2450 ulrika.fahlstad@karlstad.se Kultur- och fritidsnämnden Utbyte av belysning

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 april 2014 2014-04-11 WSP SVERIGE Vi arbetar med de flesta delar av svenskt näringsliv Bostäder Energisektorn WSP är verksamma inom en mängd olika sektorer.

Läs mer

Glacier II. Effektfull dekorativ pendelarmatur med direkt/indirekt ljus

Glacier II. Effektfull dekorativ pendelarmatur med direkt/indirekt ljus Glacier II Effektfull dekorativ pendelarmatur med direkt/indirekt ljus Finns i två storlekar med ett brett urval av reflektorer och ljuskällor som ger bra prestanda, effektivitet och komfort för olika

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 11 maj 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 11 maj 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 11 maj 2015 (OR. en) 8756/15 ENER 140 ENV 277 FÖLJENOT från: inkom den: 6 maj 2015 till: Komm. dok. nr: D038978/02 Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat

Läs mer

Solceller Snabbguide och anbudsformulär

Solceller Snabbguide och anbudsformulär Solceller Snabbguide och anbudsformulär Maj 211 Detta dokument har tagits fram inom ramen för SolEl-programmet, mer info finns på www.solelprogrammet.se. Projektet har kallats "Underlag för anbudsförfrågan

Läs mer

Tid för brukarengagemang

Tid för brukarengagemang Tid för brukarengagemang Offentliga fastigheter Den offentliga sektorn äger och förvaltar tillsammans cirka 90 miljoner kvadratmeter lokalyta. De fastighetsorganisationer som hanterar förvaltningen av

Läs mer

fokussortiment 2015 Inspiration från Simes

fokussortiment 2015 Inspiration från Simes fokussortiment 2015 Inspiration från Simes Ljus för människor Alla utomhusmiljöer bör planeras med ett konstant fokus på människan och med hänsyn till hur människor både reagerar och fungerar. Ljus handlar

Läs mer

KÖPGUIDE. LED Dimning. Färgtemperatur

KÖPGUIDE. LED Dimning. Färgtemperatur LED Dimning Viktigt är att observera att LED belysningsprodukter som är dimbara skall ha en specifik produktmärkning. Det är dock ingen garanti att dimbara LED-produkter fungerar felfritt med olika dimrar

Läs mer

Denna användar- och kopplingsguide är en generell guide och de faktiska utföranden kan se något annorlunda ut.

Denna användar- och kopplingsguide är en generell guide och de faktiska utföranden kan se något annorlunda ut. användar- och kopplingsguide denna guide Denna användar- och kopplingsguide är en generell guide och de faktiska utföranden kan se något annorlunda ut. Denna guide visar hur Helvars idimsystem används

Läs mer

fagerhult starkare än någonsin

fagerhult starkare än någonsin fagerhult starkare än någonsin Produktnyheter våren 2016 title Subtitle 1 2 3 Energibesparingspotential i multihallar 1. T8 med konventionell drift, 68 Disal T8 3x58 W. 2. T5, 56 Excis T5 4x49 W besparing

Läs mer

Fastigheten. Slutet av 1960-talet 9.472 m² A temp 1 byggnad med 13 huskroppar, Byggår Area:

Fastigheten. Slutet av 1960-talet 9.472 m² A temp 1 byggnad med 13 huskroppar, Byggår Area: Fastighet: Tynneredsskolan Fastighetsägare: Göteborgs Lokalförvaltning Totalskolor Etapp 1 Konsulter: CIT Energy Management AB Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår Area: Slutet av

Läs mer

Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl

Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl Praktisk användning av Parasol & LCC-kalkyl Påvisande av ekonomiska & miljömässiga vinster vid solskyddsinvestering (Arbetet är en del i kursen Diplomerad Solskyddstekniker) Christian Westberg & Jim Eriksson

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Uppdragsgivare

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Uppdragsgivare ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LILLA VRETA 3:11 Adress: VRETA BY 7 Uppdragsgivare 64061 STALLARHOLMEN Byggnadsägare: ÖDMARK, ANDERS Besiktningsuppgifter

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vibrafonen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vibrafonen 2 Utgåva 1:1 2015-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vibrafonen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

206 Motionssvar, inför diodbelysning i offentliga miljöer (Kst/2012:266)

206 Motionssvar, inför diodbelysning i offentliga miljöer (Kst/2012:266) Kommunfullmäktige 2012-12-17 1 (5) 206 Motionssvar, inför diodbelysning i offentliga miljöer (Kst/2012:266) Bakgrund/Ärendet Föreligger motion daterad den 15 maj 2012 från Jarl Strömbäck (SPI) angående

Läs mer