Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj Delrapport 1, hösten 2009

Transkript

1 Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj Delrapport 1, hösten 2009 Anders Broberg & Linnéa Almqvist i samarbete med Kjerstin Almqvist, Ulf Axberg, Åsa Källström Cater, Maria Eriksson, Anna Forssell, Karin Grip, Clara Iversen & Ulrika Sharifi Frågor eller synpunkter rörande denna rapport eller projektet i sin helhet riktas till Anders Broberg <Anders.Broberg@psy.gu.se> tel eller Linnéa Almqvist <Linnea.Almqvist@psy.gu.se>

2 Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj 1. Bakgrund Regeringen beslöt hösten 2007 om en rad initiativ i syfte att förbättra situationen för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Knut Sundell, chef för Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid Socialstyrelsen, kontaktade undertecknad Anders Broberg, professor i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet, för att diskutera möjligheten att utvärdera effekten av olika typer av stödinsatser för barn vars mammor varit utsatta för våld begånget av barnets pappa eller annan manlig partner till mamman. Eftersom datainsamlingen skulle avse verksamheter runt om i Sverige formade undertecknad en projektgrupp bestående av: Docent, Kjerstin Almqvist, landstinget i Värmland Fil. Dr. Ulf Axberg, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Fil. Dr. Åsa Källström Cater, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet Docent Maria Eriksson, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet I maj 2008 skrevs kontrakt mellan Socialstyrelsen och Göteborgs universitet avseende projektet 'Utvärdering av stödinsatser riktade till barn som bevittnat våld i familjen och deras mammor". Projektet omfattar perioden Eftersom det inte bedömdes möjligt att genomföra en randomiserad studie planerades i stället en undersökning med kvasi-experimentell design dvs. en undersökningsgrupp och en jämförelsegrupp. Undersökningsgruppen skulle bestå av barn som deltog i verksamheter särskilt inriktade på att ge stöd till barn i våldsutsatta familjer (SPV), medan jämförelsegruppen skulle bestå av barn som upplevt våld mot mamma och som kom i kontakt med socialtjänsten (antingen dess individ- och familjeomsorg (IFO) eller dess familjerätt), barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) eller någon Kvinnojour/skyddat boende (KV). Dessa verksamheter kallade vi med ett gemensamt namn "ordinarie verksamheter" (OV). Undersökningen skulle omfatta barn i åldern 3-13 år; barnen skulle vara tillräckligt gamla för att antas kunna ha explicita minnen av våldet mot mamman, men inte så gamla att risken var stor att de utsatts för våld i egna nära relationer/kärleksrelationer utanför familjen. Undersökningen begränsades också till att gälla barn vars mammor talar och läser tillräckligt bra svenska för att, med hjälp om så behövs, kunna intervjuas på svenska och besvara frågeformulär skrivna på svenska. Totalt räknade vi med att inkludera barn och deras mammor i projektet, varav från SPV och från OV. Datainsamlingen skulle primärt ske genom mammorna, men för barn i åldern 9-13 år skulle vi försöka engagera också barnen. Därutöver skulle också viss information samlas in från personalen vid de berörda verksamheterna, och där så var möjligt skulle också information om eventuella stödinsatser enligt Socialtjänstlagen (2001:453) eller Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) inhämtas via socialakter. Datainsamlingen skulle ske vid tre tillfällen: (T1) i anslutning till att stödinsatsen påbörjades (från mamma & barn), (T2) fyra till sex månader efter (T1) (från mamma, barn och verksamhet) och (T3) månader efter (T1) (från mamma, barn & socialakter) 2

3 Baserat på erfarenheter av tidigare utvärderingar av liknande slag beräknades bortfallet till 30 % från (T1) till (T2) och ytterligare 30 % från (T2) till (T3) totalt alltså 42,5 % från (T1) till (T3), vilket innebar att vi räknade med att vid T2 ha och vid (T3) barn och deras mammor kvar i projektet. Avrapportering från projektet skulle lämnas vid tre tillfällen [december 2009 (IMS), oktober2010 (Regeringen) och juni 2011 (IMS), varav denna rapport alltså är den första. 2. Projektgruppen Under juni 2008, efter det att universiteten i Göteborg, Örebro och Uppsala fattat beslut om antagning av doktorander, formades den slutgiltiga projektgruppen: Projektledare Anders Broberg, professor i klinisk psykologi, leg. psykolog & leg. psykoterapeut, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, <Anders.Broberg@psy.gu.se> Projektkoordinator Linnéa Almqvist, Pol. Mag. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, <Linnea.Almqvist@psy.gu.se> Seniora projektmedlemmar Kjerstin Almqvist, docent, leg. psykolog & leg. psykoterapeut, landstinget i Värmland och institutionen för Folkhälsa vid Karlstads universitet. Ulf Axberg, Fil. Dr., leg. psykolog & leg. psykoterapeut, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Åsa Källström Cater, Fil. Dr. & socionom, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet Maria Eriksson, docent, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Doktorander (samtliga antagna HT 2008) Anna Forssell, socionom Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet Karin Grip, leg. psykolog & leg. psykoterapeut, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Clara Iversen, Fil. Mag. Institutionen för sociologi, Uppsala universitet. Biträdande forskare Ulrika Sharifi, Leg. psykolog, Forshagakommun & landstinget i Värmland 3. De i projektet ingående verksamheterna 3.1. Verksamheter särskilt inriktade på arbete med barn som upplevt våld mot mamma (SPV) Verksamheter som primärt arbetar med barn i grupp Bojen (Göteborg) BUP Bågen (Stockholm) Grinden (Gävle) Utväg Barn Göteborg Utväg Skaraborg (Skövde) 3

4 Verksamheter som arbetar individuellt med barn FriZon (Södertälje) Gula Huset (Huddinge) (tillkom våren 2009) Trappan (Uppsala) 3.2. Ordinarie verksamheter (OV) Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Skärholmen (Stockholm) Barn- och ungdomspsykiatrin i Värmland, Landstinget i Värmland (flera mottagningar) Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Gamlestaden (Göteborg) (tillkom våren 2009) Familjerättsbyrån, Socialtjänsten i Göteborg Familjeavdelningen, Individ- och Familjeomsorgen, Arbetsmarknads och socialförvaltningen, Karlstads kommun Barn, ungdom och familjegruppen, Individ- och Familjeomsorgen (IFO omvårdnad), Kristinehamns kommun (tillkom våren 2009) Kvinnohuset i Örebro Kvinnoboendet Siri i Uppsala (tillkom våren 2009) Ersta fristad (tillkom våren 2009) 4. Etiska överväganden När kontraktet med IMS var klart gjordes ansökan till Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg (Dnr ). Den etiska frågeställning som var svårast att hantera gällde föräldrar med gemensam vårdnad. Efter samråd med familjerättslig expertis föreslog vi och fick etikprövningsnämndens godkännande för att hantera samtycke till deltagande enligt följande: (1) Mamman har ensam vårdnad och barnet är yngre än 9 år. Mamman ger samtycke till att delta både för sig själv och för barnet. Mamman kan med separat underskrift ange om hon också vill tillåta att vi tar del av eventuella uppgifter om barnet som finns hos Socialtjänsten. (2) Mamman har ensam vårdnad och barnet har fyllt 9 år. Mamma och barn ger var och en för sig samtycke till att delta. Mamman kan dessutom med separat underskrift ange om hon också vill tillåta att vi tar del av eventuella uppgifter om barnet som finns hos Socialtjänsten. (3) Mamman och pappan har gemensam vårdnad och barnet är yngre än 9 år. En samtyckesblankett skickas till pappan under förutsättning att mamman själv (a) ger samtycke till att delta, (b) accepterar att vi tar kontakt med pappan Därutöver krävs också att pappan är informerad om att barnet deltar i verksamhetens stödinsats. Pappan har två val att göra: (1) att ge passivt samtycke till att barnet själv får delta i forskningen, vilket för barn yngre än nio år innebär att vi får fråga personalen som ansvarar för stödinsatsen om hur de uppfattar barnet. Pappan ger detta genom att inte återsända blanketten med uppgift om att barnet inte får delta (2) att ge aktivt samtycke till att vi får ta del av eventuella uppgifter om barnet som finns hos Socialtjänsten. 4

5 De pappor som så önskar har också möjlighet att beskriva hur de själva mår och hur de uppfattar att barnet mår. (4) Mamman och pappan har gemensam vårdnad och barnet har fyllt 9 år. En samtyckesblankett skickas till pappan under förutsättning att mamman och barnet själva (a) ger samtycke till att delta, (b) tillåter att vi tar del av eventuella uppgifter om barnet som finns hos Socialtjänsten. (c) accepterar att vi tar kontakt med pappan Därutöver krävs också att pappan är informerad om att barnet deltar i verksamhetens stödinsats. Pappan har två val att göra: (1) att ge passivt samtycke till att barnet själv får delta i forskningen och att vi får fråga personalen som ansvarar för stödinsatsen om hur de uppfattar barnet, vilket han ger genom att inte återsända blanketten med uppgift om att barnet inte får delta (2) att ge aktivt samtycke till att vi får ta del av eventuella uppgifter om barnet som finns hos Socialtjänsten.. När vi träffar mammor och barn vid (T3) tillfrågas mamman återigen om hon ensam har vårdnaden om barnet eller om vårdnaden är gemensam. Om vårdnadsförhållandet ändrats så att mamman nu har ensam vårdnad kan hon och barnet själva förfoga över beslut om (1) barnet som fyllt 9 år ska delta i undersökningen och själv besvara våra frågor (2) vi får lov att ta del av barnets eventuella akt i socialtjänsten. Om barnet inte tidigare deltagit i undersökningen kan vi i så fall inte göra någon effektutvärdering baserad på barnets uppgifter, men vi kan ge barnet möjlighet att "ge sin berättelse" t ex. beskriva hur det mår vid T3, hur det upplever sin sociala situation och hur det uppfattat att förövaren tänkt och pratat om det våld barnet upplevt. I projektgruppen finns det också planer på att ansöka om att få göra en uppföljning av barnens situation om några år, framför allt avseende deras relationer till jämnåriga (vänskaps- och eventuella kärleksrelationer). Även av det skälet är det angeläget att alla de barn som själva vill får möjlighet att delta vid T3-mätningen. 5. Datainsamlingen 5.1. Allmänna överväganden När projektet planerades räknade vi med att inkluderingen av nya deltagare skulle göras under perioden och vi skrev kontrakt med varje verksamhet med innebörden att vi under denna period skulle kunna rekrytera mammor till 30 barn från deras verksamhet. Därmed skulle vi i oktober 2009 ha uppnått ett tillräckligt antal deltagare från de olika verksamheterna. Med företrädarna för de ordinarie verksamheterna innebar kontraktet också att de förband sig att införa en "screening" avseende förekomsten av våld mot mamma från barnets pappa eller annan manlig partner till mamman. Screeningen som skulle rikta sig till samtliga nybesök under den aktuella perioden innebar dels (1) att ett basdatablad med ett fåtal bakgrundsuppgifter om nybesök upprättades och dels (2) mamman skulle ombes fylla i ett av oss översatt formulär (Partner Violence Screening, PVS). Mammor som på PVS-formuläret indikerade att de varit utsatta för våld i en nära relation under de senaste tre åren skulle därefter tillfrågas om deras namn och kontaktuppgifter fick lämnas ut till forskningsprojektets kontaktperson. Om mamman svarade ja kontaktades hon av oss för information om projektet och fick frågan om hon kunde tänka sig ett besök (hemma eller på annan plats) för att få ytterligare information och efter informerat samtycke muntligt och skriftligt intervjuas och fylla i frågeformulär. 5

6 Trots att vi utökat antalet verksamheter som vi samarbetar med har vi haft stora svårigheter att få med ett tillräckligt antal deltagare. När det gäller SPV är dessa verksamheter generellt sett små och flera av dem har inte kunnat uppfylla kontraktet på grund av att de haft för få barn i aktuella åldrar under perioden. När det gäller de ordinarie verksamheterna har problemen var mer mångfacetterade: svårigheter att få verksamheterna att genomföra den screening som är en förutsättning för att vi ska få möjlighet att tillfråga mammor som varit utsatta för våld om att delta i studien svårigheter att få mammor som indikerat att de varit utsatta för våld att vilja bli kontaktade av oss eller att delta i studien. Vissa mammor anger att deras liv är så belastat av olika typer av kontakter att de inte orkar med fler. Ett fåtal uppger att de av rädsla för den man som utsatt de för våld inte vågar släppa in främmande människor i hemmet, och att de därför inte vill delta eller avbryter sitt deltagande. svårigheter p gr a att mammor med gemensam vårdnad inte vill att vi kontaktar pappan p gr a de negativa följdverkningar (repressalier/trakasserier) för henne och barnet som hon fruktar skulle kunna bli följden av att vi kontaktade honom. Allra tydligast märks svårigheterna när det gäller oviljan/rädslan för att låta oss kontakta pappan på det låga antalet barn i åldern 9-13 år som själva deltar i studien. En del barn har uttryckt att de skulle vilja vara med i studien och ge sin syn på situationen, men vi har, av skäl som framgår ovan, tvingats avstå från att intervjua barnen. Datainsamlingen har rent praktiskt gått till så att den för respektive verksamhet ansvarige datainsamlaren i projektgruppen kontaktat mamman och gjort upp om tid och plats för en första träff. Att en del mammor lever ett kaotiskt liv märks inte minst på det stora antal telefonsamtal och kontaktförsök som genomförts innan det gått att få till stånd en intervju med mamman (trots att hon sagt sig vara villig, ja till och med angelägen om, att delta). (T1) Om mamman efter information samtyckt till att delta för sig och sitt/sina barn har hon blivit intervjuad om sig själv och om respektive barn. Intervjuerna har varierat i längd från knappt en till över tre timmar beroende på mammans situation och hur många barn hon har som är aktuella för deltagande i projektet. Därutöver har mamman fyllt i ett antal frågeformulär om sig själv och om respektive barn. Vid T1 har det därför i nästan samtliga fall krävts två besök. Om det finns något barn som fyllt 9 men inte 14 år i familjen informeras mamman vid första besöket också om att vi gärna vill träffa barnet och ber mamman fundera och prata med sitt barn om detta. Vid nästkommande besök får barnet ta ställning till om det samtycker till att delta. Beroende på vårdnadssituationen kan barnet då antingen intervjuas och få fylla i egna frågeformulär direkt (mamman har ensam vårdnad) eller så skickas en samtyckesblankett till pappan (föräldrarna har gemensam vårdnad), och om pappan inte motsätter sig att barnet deltar kan barnet intervjuas. (T2) Fyra till sex månader efter T1-mätningen kontaktar den person som gjort denna mätning mamman igen och bokar tid för ett nytt besök. Detta besök är betydligt kortare och innefattar en kort intervju med uppdatering av den tidigare insamlade informationen, och ett samtal rörande typ och intensitet vad gäller den stödinsats som mamman och barnet tagit del av, samt mammans värdering av stödinsatsen. Mamman fyller därefter i frågeformulär om sig själv och sitt barn (flertalet samma som vid T1 men några nya). Om barnet deltagit i datainsamlingen vid T1 tillfrågas det om det vill delta igen och blir då intervjuat och får fylla i några frågeformulär. T2-mätningen inkluderar i de fall där det är möjligt också en kontakt med den verksamhet som barnet och mamman haft kontakt med. Främsta skälet till att intervju med behand- 6

7 laren ibland inte går att genomföra är att det föreligger gemensam vårdnad och mamman inte vill att vi inhämtar pappans samtycke. Den person som ansvarat för kontakten med mamman och barnet redovisar vilken stödinsats som erbjudits (typ, intensitet & varaktighet) och hur man uppfattat att mamman och barnet tillgodogjort sig denna. (T3) månader efter T1-mätningen genomförs en ny längre intervju med mamma (och barn som fyllt 9 år och samtycker/tillåts delta). Intervjun (1) uppdaterar tidigare information, (2) ger uppgifter om hur livet gestaltat sig under det halvår som gått sedan man senast hade kontakt och (3) innefattar en bandinspelad intervju rörande mammans/barnets upplevelse av hur den man som utsatt mamman och eventuellt också barnet för våld ser på och uttryckt sig om detta våld. Efter intervjun får deltagarna åter fylla i de frågeformulär man som användes vid T T1-mätningar avseende enskilda mammor och barn (t o m ) Specialverksamheter (SPV) Som framgår av figur 1 har vi t o m genomfört T1-mätningar med 117 mammor (M) avseende 156 barn (MB), att jämföra med det planerade antalet barn som var Andelen mammor som tackat ja till att delta är drygt 60 % (67 % i grupp- och 59 % i de individuella verksamheterna). Vi har betydligt fler barn som deltagit i gruppverksamhet (N = 119) jämfört med individuell stödinsats (N = 37). Specialverksamheter: Basdata avseende Mammor (M) och deras barn i åldern 3-13 år (MB) Individuell M 46 MB 61 Grupp M 134 MB 180 Accepterar kontakt för mer information om projektet Individuell M 36 MB 47 Grupp M 105 MB 145 Genomförda förmätningar (T1) Individuell M 27 (59%) MB 37 (61%) Grupp M 90 (67%) MB 119 (66%) Figur 1: Flödesschema avseende Mammor och deras barn i åldern 3-13 år i Specialverksamheter Individuell = verksamheter vars stödinsats primärt är individuell (Trappan-verksamheter). Grupp = verksamheter vars stödinsats ges i grupp (CAP, Utväg, Bågen) 7

8 Som framgår av figur 2 har vi t o m totalt 67 barn i åldern 9-13 år från specialverksamheter som deltar i utvärderingen genom att mammorna beskriver barnens situation och symtom. Utav dessa har 50 barn (75 %) själva genomfört en T1-mätning. Flertalet av dessa barn (N = 42) deltar i någon gruppverksamhet medan enbart åtta deltagit i en individuell stödverksamhet (Trappan-samtal). Vi hoppas att den fortsatta datainsamlingen ska ge 5-10 barn ytterligare från Trappan-verksamheter men detta verkar i dagsläget osäkert. Figur 2: Barn 9-13 år i Specialverksamheter. Individuell = verksamheter vars stödinsats primärt är individuell (Trappan-verksamheter). Grupp = verksamheter vars stödinsats ges i grupp (CAP, Utväg, Bågen) Specialverksamhet Antal mammor som genomfört förmätning (T1) avseende sina 9-13 år gamla barn Individuell MB 12 Grupp MB 55 Specialverksamhet Genomförd förmätning (T1) Barn 9-13 år Individuell B 8 Grupp B Ordinarie verksamheter (OV) t o m Screening avseende förekomst av våld mot mamman Som framgår av figur 3 har vi t o m fått in 589 basdatablad från Socialtjänsten (IFO plus Familjerätt) och BUP. Rapporterad förekomst av våld mot mamma i Ordinarie verksamheter Basdatablad med genomförd PVS : Familjerättsbyrån: 171 Individ- och familjeomsorg: 39 BUP: 379 Utfall på screening för våld mot mamman enligt PVS: Familjerättsbyrån: 105 (61%) Individ- och familjeomsorg: 28 (72%) BUP: 81 (21%) Figur 3: Basdatablad och PVS (= Partner Violence Screening) i Ordinarie verksamheter Genomförda T1-mätningar 8

9 Av dessa uppger mamman i 214 fall att hon varit utsatt för våld av en nuvarande eller tidigare partner någon gång under de tre senaste åren. Inom IFO var andelen 72 %, inom familjerätten 61 % och inom BUP 21 %. Tre förhållanden är värda att kommentera: (1) Familjerättsbyrån i Göteborg, som påbörjade sin screening i november 2008, hade redan i maj 2009 fullgjort kontraktet och avslutade då screeningen, (2) med tanke på storleken på IFO- och BUP-verksamheterna förefaller det inte troligt att antalet inkomna basdatablad återspeglar det faktiska antalet nybesök under perioden. Anekdotisk information från dessa verksamheter talar också för att det funnits en rad olika problem som försvårat genomförandet av screeningen. En psykologexamensuppsats kommer under våren 2010 att specialstudera basdatabladen från BUP och försöka dels genom analyser av datamaterialet och dels via intervjuer med datainsamlare och kontaktpersoner på de olika verksamheterna beskriva de svårigheter som varit förenade med att genomföra screeningen. Vi hoppas att med hjälp av studentuppsatser kunna göra motsvarande analyser avseende främst Socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Som framgår av figur 4 har vi t o m genomfört T1-mätningar med totalt 84 mammor rörande 114 barn vilket ska jämföras med det planerade antalet barn som var Förutom att antalet mammor som screenats har varit betydligt lägre än planerat har också andelen mammor i 'Ordinarie verksamheter' som tackat jag till att delta i projektet varit förhållandevis lågt. Detta berodde dels på att ganska många inte ens ville få fördjupad information om projektet (103/245 = 42 %), och att ganska många också tackade nej till att delta efter information om projektet (58/142 = 41 %). Ordinarie Verksamhet: Mammor (M) med utfall på PVS (OV), resp mammor på kvinnojour, och deras barn i åldern 3-13 år (MB). FAM M 105 MB 152 IFO M 28 MB 37 BUP M 81 MB 88 KV M 31 MB 51 Accepterar kontakt för mer information om projektet FAM M 55 MB 81 IFO M 21 MB 29 BUP M 53 MB 58 KV M 13 MB 19 Genomförda förmätningar (T1) FAM M 38 (36%) MB 55 (36%) IFO M 12 (43%) MB 14 (38%) BUP M 26 (32%) MB 33 (38%) KV M 8 (26%) MB 12 (24%) Figur 4: Mammor och deras barn i åldern 3-13 år i ordinarie verksamhet. FAM = Familjerätten, IFO = Individ-och familjeomsorgen, BUP = Barn- och ungdomspsykiatri, KV = Kvinnojour/Skyddat boende Sett över samtliga OV har vi alltså i dagsläget ett deltagande på 34 % (familjerätten 36 %; IFO 43 % ; BUP 32 % & Kvinnojourer 26 %) av de mammor som uppgett att de varit 9

10 utsatta för våld av sin nuvarande eller före detta partner. Vi kommer att analysera tillgängliga data för att se om vi kan finna någon förklaring till att andelen mammor i OV som tackat ja till att delta är så mycket lägre jämfört med mammor i SPV. I figur 5 har mammorna besvarat frågor och beskrivit situationen för 41 barn i åldern 9-13 år i ordinarie verksamheter, men som framgår av figuren har endast 12 av dessa barn (29 %) själva genomfört T1-mätningar. Barnen är relativt jämnt fördelade mellan olika OV. Eftersom datainsamlingen är avslutad på familjerätten kommer vi inte att få fler än tre barn därifrån, medan vi hoppas att den fortsatta datainsamlingen ska ge totalt åtminstone 10 barn ytterligare från IFO, BUP och KV, men detta verkar i dagsläget osäkert. Ordinarie Verksamhet Antal mammor som genomfört förmätning (T1) avseende sina 9-13 år gamla barn FAM MB 17 IFO MB 5 BUP MB 17 KV MB 2 Ordinarie Verksamhet Genomförd förmätning (T1) Barn 9-13 år FAM B 3 IFO B 2 BUP B 5 KV B 2 Figur 5: Barn 9-13år i ordinarie verksamheter. FAM = Familjerätten, IFO = Individ- och familjeomsorgen, BUP = Barn- och ungdomspsykiatri, KV = Kvinnojour/Skyddat boende 5.3. Bortfall, beräknat på de T1-mätningar som gjorts före Som framgår av figur 6 har vi gjort en preliminär bortfallsberäkning baserat på de familjer där T1-mätningen genomfördes före Av 151 mammaintervjuer avseende totalt 201 barn var 17 intervjuer (avseende 32 barn) ännu inte aktuella för T2-mätning , medan bortfallet uppgick till 13 mammor avseende 16 barn. Bortfallet mellan T1 & T2 är alltså hittills klart lägre (9 %) än vad vi räknade med när poweranalysen gjordes (30 %). När det gäller barnintervjuerna är bortfallet i dagsläget högre än för mammorna (20 %) men fortfarande lägre än förväntat. Det totala antalet barnintervjuer är dock än så länge så lågt att enskilda barn kan förskjuta siffrorna ganska rejält. 10

11 DAT Antal genomförda T M 121 (80%) MB 153 (76%) B 28 (62%) DAT Antal genomförda T1 M 151 MB 201 B 45 DAT Ej Aktuella för T2 förrän efter M 17 (11%) MB 32 (16%) B 8 (18%) DAT Bortfall vid T M 13 (9%) MB 16 (8%) B 9 (20%) Figur 6: Genomförda, ej aktuella resp. bortfall mellan T1 och T2 på DAT Intervjuer avseende de i utvärderingen ingående verksamheternas organisation och stödinsatser Under år 2009 har projektkoordinator Linnéa Almqvist (LA) varit i kontakt med samtliga 17 deltagande verksamheter för att inhämta information om deras organisation och personal samt om de stödinsatser verksamheterna bedriver för den grupp mammor och barn som ingår i utvärderingen. Materialinsamlingen har genomförts i två steg; (1) samtliga verksamheter fyllde i en enkät som fokuserade på frågor om personal, resurser, klientflöde mm. Avsikten med enkäten är att se om verksamheterna har likartade förutsättningar för att bedriva stödinsatser, samt att samla in information för en senare ekonomisk analys. I samband med enkäten ombads även verksamheterna att bifoga verksamhetsberättelse alt årsredovisning eller dylikt om sådan fanns upprättad för år De verksamheter som skriftligt dokumenterat sin arbetsmetod i form av en behandlingsmanual eller liknande ombads även att bifoga den dokumentationen. (2) Verksamheterna ombads att själv välja ut 1-3 personer som sedan intervjuades på plats av LA. I intervjuerna beskrev man sitt arbete med och stödinsatser till den grupp föräldrar och barn som ingår i utvärderingen. Avsikten med intervjuerna var bland annat att se om verksamheter som kan antas arbeta och ge stödinsatser utifrån samma modell (t.ex. Trappan) arbetar likartat, eller om det förekommer lokala variationer av hur man inspirerats av modellen. Materialet håller på att sammanställas och analyseras och kommer presenteras i kommande rapporter. Det insamlade och bearbetade materialet kommer att ligga till grund för de fördjupade intervjuer rörande respektive verksamhets stödinsatser för barn som upplevt våld mot mamma och deras mammor. Denna intervju genomförs efter avslutad datainsamling. Anledningen till att vi delat upp datainsamlingen från verksamheterna på det här sättet är att vi tror att den fördjupade intervjun rörande "behandlingsideologi" kommer att kunna leda till fördjupad reflektion kring den egna verksamheten, som kan komma att förändra det sätt man arbetar på. Därför vill vi avvakta med denna intervju tills dess datainsamlingen är klar. 11

12 6. Planerad datainsamling 6.1. Ordinarie mätningar T1-mätningar På flertalet verksamheter fortsätter försöken att rekrytera nya familjer t o m Detta datum är satt så att T3-mätningarna ska kunna vara slutförda senast vilket är nödvändigt för att slutrapporten till IMS ska kunna vara klar i tid. Förhoppningen är att få in fler barn framför allt från gruppverksamheter med CAP-metodik, individuellt inriktade specialverksamheter, IFO, BUP och skyddade boenden för kvinnor (och barn). Särskilt prioriterat är det att få fler barn i åldern 9-13 år att själva delta i studien. Där utgör dock kravet på att pappan ska informeras och ge sitt samtycke ett allvarligt hinder T2- och T3-mätningar; Dessa mätningar pågår för fullt, och som framgick ovan är bortfallet från T1 till T2 klart lägre än förväntat och preliminära uppgifter rörande T3-mätningarna indikerar också de ett relativt litet bortfall vilket naturligtvis är mycket glädjande Socialakterna Insamlingen av socialakter påbörjas under våren Verksamheternas behandlingsideologi Under våren 2010 kommer verksamheterna att djupintervjuas om sina respektive behandlingsideologier, för att möjliggöra analys av verksamma mekanismer i stödinsatserna. 7. Datainmatning, bearbetning och avrapportering 7.1. Inmatning av data Inmatning av data sker parallellt med datainsamlingen. Numeriska data matas in i Excelfiler som skickas till Göteborg där vi sammanställer och kvalitetssäkrar dem enligt en framtagen mall, Varje datafil förs sedan över till PASW Statistics (före detta SPSS). De semistrukturerade intervjuerna matas in i programmet InfoPath vilket möjliggör att numeriska data kan exporteras till Excel-filer medan textdata exporteras till Word-filer. Vi håller för närvarande på att ta fram datafiler för <DAT090630> (se nedan) och räknar med att kunna starta beräkningsarbeten avseende T1-filer under januari månad. T2- filerna ska vara klara för beräkningar senast i april och T3-filerna i september Inmatning av material insamlat efter matas in parallellt, men färdigställandet av datafiler och bearbetning av data avseende <DAT100415> (se nedan) påbörjas inte förrän <DAT090630> är avrapporterad till Regeringen Bearbetning av data För att möjliggöra avrapportering till Regeringen under hösten 2010 har materialet delats upp i två datamängder <DAT090630> respektive <DAT100415>. <DAT090630> omfattar de 201 barn och deras 151 mammor där T1-mätningen var klar före Avrapporteringen omfattar också de 45 barn i åldern 9-13 år som själva deltagit i T1-mätningen före De sista T2-mätningarna genomförs under 12

13 december månad och T3-mätningarna ska vara klara före Om bortfallet blir som indikerat innebär det att rapporten till Regeringen kan grunda sig på data från barn och deras mammor. Vi räknar också med att kunna göra en högst preliminär redovisning av data från barn i åldern 9 till 13 år som själva deltagit i utvärderingen. Merparten av dessa barn kommer att ha deltagit i gruppbaserad "specialverksamhet". <DAT100415> omfattar den kompletta datamängden dvs. <DAT090630> + de T1, T2 & T3-mätningar som utförts därefter Avrapportering Rapporten till Regeringen kommer att innefatta 1. en beskrivning och diskussion av de olika verksamheternas stödinsatser för barn som upplevt våld mot mamma och deras mammor 2. preliminära svar på om barnens och mammornas hälsa och välbefinnande ökat från T1 till T2 och T3, och om det finns några skillnader mellan de barn och mammor som deltagit i specialverksamheter jämfört med dem som deltagit i ordinarie verksamheter Mer djuplodande analyser avvaktar vi med tills dess att hela datamaterialet finns tillgängligt för analys dvs. efter I rapporten till IMS sommaren 2011 är siktet inställt på att bland annat beröra följande frågor: 3. har olika typer av insatser varit olika effektiva för olika barn 4. finns det barn för vilka specialverksamheter verkar ha varit särskilt viktiga 5. finns det andra faktorer än typ av stödinsats som sammanhänger med hur effektiv denna varit 6. vilken betydelse har barnens och mammornas upplevelse av hur de våldsutövande männen förhållit sig till den skada de åsamkat barnet och mamman haft, dels för möjligheten för barnen att delta i stödinsatsen i fråga och dels för hur framgångsrik insatsen varit 7. a) vilka barn har erhållit insatser enligt SoL resp. LVU, b) vilka insatser har erbjudits/erhållits och c) finns det någon relation mellan stödinsatser inom de verksamheter vi utvärderat och uppgifter i Socialtjänstregistret Utöver ovanstående räknar vi med att det under analysarbetets gång utkristalliseras nya frågeställningar, som kommer att behandlas i studentuppsatser, doktorsavhandlingar och de internationella publikationer som vi räknar med från 2012 och några år framöver. 8. Kontakter med IMS och inom projektgruppen Under projekttiden har projektgruppen hållit löpande kontakt med IMS, dels per e-post och dels genom att delta i projektledarmöten på IMS. Vid dessa möten har också samordning med övriga projekt inom ramen regeringens Kvinnofridssatsning diskuterats. Samordningen har bland annat inneburit att de frågeformulärsbaserade undersökningsinstrument som mammorna i vårt projekt besvarar också används i de projekt som riktar sig till kvinnor på kvinnojourer som har barn. Internt har kontakterna främst skötts via månatliga videokonferenser med projektgruppen, i syfte att spara tid och miljö. Därutöver har doktorandgruppen träffats en gång, och projektgruppen som helhet ytterligare en gång per termin. Dessa träffar har skett inom ramen för det Nordiska forskarnätverk avseende barn som upplevt våld i sin 13

14 familj som Maria Eriksson ansvarar för, och som har nätverksstöd från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) samt NordForsk under perioden Planerade avhandlingsarbeten inom projektet Inom ramen för projektet bedrivs för närvarande tre olika doktorandprojekt. Utöver datainsamling inom ramen för projektet arbetar doktoranderna dels med att gå kurser inom forskarutbildningen och dels med att utveckla egna doktorandprojekt vilka bygger på delar av datamaterialet i projektet, kompletterat med annan datainsamling. Doktoranderna antogs alla HT 2008 och har doktorandanställning på respektive universitet. De förväntas disputera år Den i projektet anställde biträdande forskaren leg. psykolog Ulrika Sharifi planerar starta ett avhandlingsarbete så snart vi lyckas åstadkomma finansiering för hennes projekt. Därför beskrivs också hennes planerade doktorandprojekt. Anna Forssell; The roles of fathers for children who have experienced fathers' violence against mother Avhandlingen, som skrivs inom ämnet socialt arbete, syftar till att undersöka under vilka förutsättningar ett fortsatt umgänge med en pappa som utövat våld mot mamma kan vara positivt för barn och under vilka förutsättningar sådant umgänge är negativt/skadligt. Vidare analyseras olika faderspersoners betydelse för barn som upplevt sin biologiska pappas våld t.ex. jämfört med barn vars styvförälder eller mammas partner utövat våldet och som eventuellt har en icke våldsam biologisk pappa. Karin Grip; Measuring Outcome in Community Practice: Methods of reporting and Identifying Treatment Responders and Non Responders in programs targeted at victims of IPV. I avhandlingen, som skrivs inom ämnet psykologi, studeras effekter av behandlingsinsatser för mammor respektive barn som levt med våld i hemmet, med särskilt fokus på analyser av hur behandlingseffekter presenterade på grupp- respektive individnivå eventuellt skiljer sig åt. Clara Iversen; "Giving the child a voice? Tensions between recognition and stigmatisation in welfare responses to children who have experienced violence towards their mothers". Avhandlingen, som skrivs inom ämnet sociologi och bygger på såväl kvalitativt som kvantitativt material, undersöker barns offerskap i förhållande till behandlingsinsatser och deltagande i utvärderingsforskning. Ulrika Sharifi; Utvecklingen av nära relationer utanför sin familj hos barn som upplevt våld i familjen under uppväxten Syftet med avhandlingen, som planeras skrivas inom ämnet psykologi, är att fördjupa kunskapen om hur barns förmåga att utveckla vänskaps- och kärleksrelationer till jämnåriga, och nära relationer till andra vuxna än sina föräldrar, påverkas av att de levt i en familj med våld mot mamma. 14

15 10. Hittillsvarande presentationer av projektet 1. Forssell, Anna. Stöd till barn som upplevt pappas våld mot mamma. "Vem är min pappa?" Presentation vid Förbundet för Forskning i Socialt Arbete (FORSA) Nationellt Symposium Sharifi, Ulrika. Stödinsatser för barn som upplevt våld i sin familj. Presentation vid Forskningsseminarium vid Primärvårdens FoU-enhet, Landstinget i Värmland Broberg, Anders, Almqvist, Kjerstin, Almqvist, Linnéa, Axberg, Ulf, Cater, Åsa Källström, Eriksson, Maria, Grip, Karin, Forssell, Anna, Iversen Clara & Sharifi, Ulrika. Evaluating services for children exposed to intimate partner violence against their mothers. Presentation vid forskarnätverket Nordic research on interventions to protect and support children exposed to violence in their family, /29 4. Almqvist, Kjerstin, Almqvist, Linnéa, Cater, Åsa Källström, & Forssell, Anna. Evaluating services for children exposed to intimate partner violence against their mothers. Presentation vid Brottsoffermyndighetens Viktimologiska forskarkonferens, Iversen, Clara Competence, childishness or resistance? Professionals' accounts of children's (un)willingness to participate in interventions regarding domestic violence, Presentation vid Brottsoffermyndighetens Viktimologiska forskarkonferens, Iversen, Clara Competence, childishness or resistance? Professionals' accounts of children's (un)willingness to participate in interventions regarding domestic violence, Presentation vid Svensk-finskt symposium på Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Iversen, Clara Competence, childishness or resistance? Professionals' accounts of children's (un)willingness to participate in interventions regarding domestic violence, Presentation vid Gendering Violence, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Sammanfattning och slutsatser inför den fortsatta datainsamlingen Sammanfattning av det aktuella datainsamlingsläget Som framgår av tabell 1 har vi per genomfört T1-mätningar med 201 mammor om deras totalt 270 barn. Av barnen är 60 % (N = 162) i åldern 3-8 år medan 40 % (N = 108) är i åldern 9-13 år. Könsfördelningen är totalt sett helt jämn (49 % flickor och 51 % pojkar) men det är något fler pojkar i den yngre åldersgruppen och något fler flickor i den äldre. Det bör dock inte vara några problem att i gruppen som helhet genomföra utvärderingen baserad på 4 undergrupper (yngre flickor; yngre pojkar; äldre flickor; äldre pojkar) Rekryteringen av deltagare i forskningsprojektet har varit enklast i de gruppbaserade specialverksamheterna och 45 % av de deltagande mammorna (N = 90) kommer från sådana verksamheter. Från specialverksamheter som arbetar individuellt med barn har vi rekryterat 27 mammor och hoppas under tiden fram till april 2010 kunna rekrytera 15

16 ytterligare 13. När det gäller ordinarie verksamheter har rekryteringen av mammor fungerat bäst vad gäller Familjerätten (N = 38) och sämst när det gäller Kvinnohusen (N = 8) och individ- och familjeomsorgen (IFO) (N = 12). När det gäller BUP var starten väldigt trög, och en av verksamheterna avvecklar vi nu samarbetet med och koncentrerar oss på de två övriga. Antalet mammor rekryterade från BUP uppgår till 26 och vi hoppas komma upp i ca 40 mammor innan vi avslutar datainsamlingen. När det gäller T1-mätningen räknar vi sammanfattningsvis med att ha fyra rimligt stora jämförelsegrupper (SPV-grupp; SPV-individuell; OV-Familjerätt; OV-BUP) och en jämförelsegrupp av tvivelaktig storlek (OV-IFO + Kvinnohus). Tabell 1. Sammanfattning av datainsamlingsläget per i projektet 'Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj M Mamma om barn Barn (9-13) Antal 3 8 år Vårdnad* 9-13 år Vårdnad* Antal Vårdnad* Fl Po G E Fl Po G E Fl Po G E Alla SPV Grupp Individuellt OV BUP IFO Familjerätt Kvinnohus Fl = Flickor, Po = Pojkar, G = Gemensam vårdnad, E = Ensam vårdnad *I åldersgruppen 3 8 år är det fyra barn (1 OV och 3SPV) som har andra vårdnadsförhållanden. I åldergruppen 9 13 år är det fem barn (samtliga från SPV) som har andra vårdnadsförhållanden. Samtliga dessa fem barn är även egna informanter. När det gäller T2-mätningen är det glädjande att bortfallet ser ut att bli klart lägre än vad vi räknade med i projektplanen. Om detta står sig till T3-mätningen så kommer vi att ha goda utsikter att genomföra utvärderingen baserad på åtminstone fyra grupper (SPV-grupp, SPV-ind, Familjerätt & BUP). I projektplanen räknade vi också med att kunna utvärdera stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj baserat på barnens egna beskrivningar av sin situation. Av barnen i åldern 9-13 år har 62 (= 57 % av barnen i den åldern som det finns mammaskattningar för) själva genomfört T1-mätningar. Tyvärr är fördelningen mellan special- och ordinarie verksamheter väldigt ojämn (SPV = 75 % & OV = 29 %). Få mammor i ordinarie verksamheter vill att vi kontaktar papporna för att be dem ge sitt passiva samtycke till att barnen själva deltar som informanter. I dagsläget har vi bara 12 deltagande barn från ordinarie verksamhet, och vi kommer därför att högprioritera att få in fler barn i den gruppen, för att åtminstone möjliggöra en utvärdering byggd på jämförelsen SPV - OV, men detta är i dagsläget osäkert. 16

17 Slutsatser Datainsamlingen har som helhet fungerat bra, och det aktuella antalet forskningsdeltagare ligger väl inom de i projektplanen angivna ramarna vad gäller mammornas beskrivningar av sin egen och sina barns situation Datainsamlingen har inte fungerat lika bra när det gäller rekryteringen av barn i åldern 9-13 år som egna informanter. Störst har svårigheterna varit inom de ordinarie verksamheterna Bortfallet mellan T1 och T2 har varit mindre än beräknat vilket ger anledning till optimism beträffande andelen mammor och barn som kommer att genomföra samtliga tre mätningar För att ytterligare förbättra databasen, främst vad gäller barn från vissa mindre gruppbaserade specialverksamheter, barn i ordinarie verksamheter och barn i åldern 9-13 år som själva deltar som informanter, kommer tiden för att genomföra T1-mätningar att utsträckas till på flera verksamheter Datainmatningen pågår parallellt med datainsamlingen och databearbetning har påbörjats. Göteborg För projektgruppen Anders Broberg 17