Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj Delrapport 1, hösten 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj Delrapport 1, hösten 2009"

Transkript

1 Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj Delrapport 1, hösten 2009 Anders Broberg & Linnéa Almqvist i samarbete med Kjerstin Almqvist, Ulf Axberg, Åsa Källström Cater, Maria Eriksson, Anna Forssell, Karin Grip, Clara Iversen & Ulrika Sharifi Frågor eller synpunkter rörande denna rapport eller projektet i sin helhet riktas till Anders Broberg tel eller Linnéa Almqvist

2 Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj 1. Bakgrund Regeringen beslöt hösten 2007 om en rad initiativ i syfte att förbättra situationen för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Knut Sundell, chef för Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid Socialstyrelsen, kontaktade undertecknad Anders Broberg, professor i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet, för att diskutera möjligheten att utvärdera effekten av olika typer av stödinsatser för barn vars mammor varit utsatta för våld begånget av barnets pappa eller annan manlig partner till mamman. Eftersom datainsamlingen skulle avse verksamheter runt om i Sverige formade undertecknad en projektgrupp bestående av: Docent, Kjerstin Almqvist, landstinget i Värmland Fil. Dr. Ulf Axberg, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Fil. Dr. Åsa Källström Cater, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet Docent Maria Eriksson, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet I maj 2008 skrevs kontrakt mellan Socialstyrelsen och Göteborgs universitet avseende projektet 'Utvärdering av stödinsatser riktade till barn som bevittnat våld i familjen och deras mammor". Projektet omfattar perioden Eftersom det inte bedömdes möjligt att genomföra en randomiserad studie planerades i stället en undersökning med kvasi-experimentell design dvs. en undersökningsgrupp och en jämförelsegrupp. Undersökningsgruppen skulle bestå av barn som deltog i verksamheter särskilt inriktade på att ge stöd till barn i våldsutsatta familjer (SPV), medan jämförelsegruppen skulle bestå av barn som upplevt våld mot mamma och som kom i kontakt med socialtjänsten (antingen dess individ- och familjeomsorg (IFO) eller dess familjerätt), barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) eller någon Kvinnojour/skyddat boende (KV). Dessa verksamheter kallade vi med ett gemensamt namn "ordinarie verksamheter" (OV). Undersökningen skulle omfatta barn i åldern 3-13 år; barnen skulle vara tillräckligt gamla för att antas kunna ha explicita minnen av våldet mot mamman, men inte så gamla att risken var stor att de utsatts för våld i egna nära relationer/kärleksrelationer utanför familjen. Undersökningen begränsades också till att gälla barn vars mammor talar och läser tillräckligt bra svenska för att, med hjälp om så behövs, kunna intervjuas på svenska och besvara frågeformulär skrivna på svenska. Totalt räknade vi med att inkludera barn och deras mammor i projektet, varav från SPV och från OV. Datainsamlingen skulle primärt ske genom mammorna, men för barn i åldern 9-13 år skulle vi försöka engagera också barnen. Därutöver skulle också viss information samlas in från personalen vid de berörda verksamheterna, och där så var möjligt skulle också information om eventuella stödinsatser enligt Socialtjänstlagen (2001:453) eller Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) inhämtas via socialakter. Datainsamlingen skulle ske vid tre tillfällen: (T1) i anslutning till att stödinsatsen påbörjades (från mamma & barn), (T2) fyra till sex månader efter (T1) (från mamma, barn och verksamhet) och (T3) månader efter (T1) (från mamma, barn & socialakter) 2

3 Baserat på erfarenheter av tidigare utvärderingar av liknande slag beräknades bortfallet till 30 % från (T1) till (T2) och ytterligare 30 % från (T2) till (T3) totalt alltså 42,5 % från (T1) till (T3), vilket innebar att vi räknade med att vid T2 ha och vid (T3) barn och deras mammor kvar i projektet. Avrapportering från projektet skulle lämnas vid tre tillfällen [december 2009 (IMS), oktober2010 (Regeringen) och juni 2011 (IMS), varav denna rapport alltså är den första. 2. Projektgruppen Under juni 2008, efter det att universiteten i Göteborg, Örebro och Uppsala fattat beslut om antagning av doktorander, formades den slutgiltiga projektgruppen: Projektledare Anders Broberg, professor i klinisk psykologi, leg. psykolog & leg. psykoterapeut, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, Projektkoordinator Linnéa Almqvist, Pol. Mag. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, Seniora projektmedlemmar Kjerstin Almqvist, docent, leg. psykolog & leg. psykoterapeut, landstinget i Värmland och institutionen för Folkhälsa vid Karlstads universitet. Ulf Axberg, Fil. Dr., leg. psykolog & leg. psykoterapeut, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Åsa Källström Cater, Fil. Dr. & socionom, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet Maria Eriksson, docent, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Doktorander (samtliga antagna HT 2008) Anna Forssell, socionom Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet Karin Grip, leg. psykolog & leg. psykoterapeut, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Clara Iversen, Fil. Mag. Institutionen för sociologi, Uppsala universitet. Biträdande forskare Ulrika Sharifi, Leg. psykolog, Forshagakommun & landstinget i Värmland 3. De i projektet ingående verksamheterna 3.1. Verksamheter särskilt inriktade på arbete med barn som upplevt våld mot mamma (SPV) Verksamheter som primärt arbetar med barn i grupp Bojen (Göteborg) BUP Bågen (Stockholm) Grinden (Gävle) Utväg Barn Göteborg Utväg Skaraborg (Skövde) 3

4 Verksamheter som arbetar individuellt med barn FriZon (Södertälje) Gula Huset (Huddinge) (tillkom våren 2009) Trappan (Uppsala) 3.2. Ordinarie verksamheter (OV) Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Skärholmen (Stockholm) Barn- och ungdomspsykiatrin i Värmland, Landstinget i Värmland (flera mottagningar) Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Gamlestaden (Göteborg) (tillkom våren 2009) Familjerättsbyrån, Socialtjänsten i Göteborg Familjeavdelningen, Individ- och Familjeomsorgen, Arbetsmarknads och socialförvaltningen, Karlstads kommun Barn, ungdom och familjegruppen, Individ- och Familjeomsorgen (IFO omvårdnad), Kristinehamns kommun (tillkom våren 2009) Kvinnohuset i Örebro Kvinnoboendet Siri i Uppsala (tillkom våren 2009) Ersta fristad (tillkom våren 2009) 4. Etiska överväganden När kontraktet med IMS var klart gjordes ansökan till Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg (Dnr ). Den etiska frågeställning som var svårast att hantera gällde föräldrar med gemensam vårdnad. Efter samråd med familjerättslig expertis föreslog vi och fick etikprövningsnämndens godkännande för att hantera samtycke till deltagande enligt följande: (1) Mamman har ensam vårdnad och barnet är yngre än 9 år. Mamman ger samtycke till att delta både för sig själv och för barnet. Mamman kan med separat underskrift ange om hon också vill tillåta att vi tar del av eventuella uppgifter om barnet som finns hos Socialtjänsten. (2) Mamman har ensam vårdnad och barnet har fyllt 9 år. Mamma och barn ger var och en för sig samtycke till att delta. Mamman kan dessutom med separat underskrift ange om hon också vill tillåta att vi tar del av eventuella uppgifter om barnet som finns hos Socialtjänsten. (3) Mamman och pappan har gemensam vårdnad och barnet är yngre än 9 år. En samtyckesblankett skickas till pappan under förutsättning att mamman själv (a) ger samtycke till att delta, (b) accepterar att vi tar kontakt med pappan Därutöver krävs också att pappan är informerad om att barnet deltar i verksamhetens stödinsats. Pappan har två val att göra: (1) att ge passivt samtycke till att barnet själv får delta i forskningen, vilket för barn yngre än nio år innebär att vi får fråga personalen som ansvarar för stödinsatsen om hur de uppfattar barnet. Pappan ger detta genom att inte återsända blanketten med uppgift om att barnet inte får delta (2) att ge aktivt samtycke till att vi får ta del av eventuella uppgifter om barnet som finns hos Socialtjänsten. 4

5 De pappor som så önskar har också möjlighet att beskriva hur de själva mår och hur de uppfattar att barnet mår. (4) Mamman och pappan har gemensam vårdnad och barnet har fyllt 9 år. En samtyckesblankett skickas till pappan under förutsättning att mamman och barnet själva (a) ger samtycke till att delta, (b) tillåter att vi tar del av eventuella uppgifter om barnet som finns hos Socialtjänsten. (c) accepterar att vi tar kontakt med pappan Därutöver krävs också att pappan är informerad om att barnet deltar i verksamhetens stödinsats. Pappan har två val att göra: (1) att ge passivt samtycke till att barnet själv får delta i forskningen och att vi får fråga personalen som ansvarar för stödinsatsen om hur de uppfattar barnet, vilket han ger genom att inte återsända blanketten med uppgift om att barnet inte får delta (2) att ge aktivt samtycke till att vi får ta del av eventuella uppgifter om barnet som finns hos Socialtjänsten.. När vi träffar mammor och barn vid (T3) tillfrågas mamman återigen om hon ensam har vårdnaden om barnet eller om vårdnaden är gemensam. Om vårdnadsförhållandet ändrats så att mamman nu har ensam vårdnad kan hon och barnet själva förfoga över beslut om (1) barnet som fyllt 9 år ska delta i undersökningen och själv besvara våra frågor (2) vi får lov att ta del av barnets eventuella akt i socialtjänsten. Om barnet inte tidigare deltagit i undersökningen kan vi i så fall inte göra någon effektutvärdering baserad på barnets uppgifter, men vi kan ge barnet möjlighet att "ge sin berättelse" t ex. beskriva hur det mår vid T3, hur det upplever sin sociala situation och hur det uppfattat att förövaren tänkt och pratat om det våld barnet upplevt. I projektgruppen finns det också planer på att ansöka om att få göra en uppföljning av barnens situation om några år, framför allt avseende deras relationer till jämnåriga (vänskaps- och eventuella kärleksrelationer). Även av det skälet är det angeläget att alla de barn som själva vill får möjlighet att delta vid T3-mätningen. 5. Datainsamlingen 5.1. Allmänna överväganden När projektet planerades räknade vi med att inkluderingen av nya deltagare skulle göras under perioden och vi skrev kontrakt med varje verksamhet med innebörden att vi under denna period skulle kunna rekrytera mammor till 30 barn från deras verksamhet. Därmed skulle vi i oktober 2009 ha uppnått ett tillräckligt antal deltagare från de olika verksamheterna. Med företrädarna för de ordinarie verksamheterna innebar kontraktet också att de förband sig att införa en "screening" avseende förekomsten av våld mot mamma från barnets pappa eller annan manlig partner till mamman. Screeningen som skulle rikta sig till samtliga nybesök under den aktuella perioden innebar dels (1) att ett basdatablad med ett fåtal bakgrundsuppgifter om nybesök upprättades och dels (2) mamman skulle ombes fylla i ett av oss översatt formulär (Partner Violence Screening, PVS). Mammor som på PVS-formuläret indikerade att de varit utsatta för våld i en nära relation under de senaste tre åren skulle därefter tillfrågas om deras namn och kontaktuppgifter fick lämnas ut till forskningsprojektets kontaktperson. Om mamman svarade ja kontaktades hon av oss för information om projektet och fick frågan om hon kunde tänka sig ett besök (hemma eller på annan plats) för att få ytterligare information och efter informerat samtycke muntligt och skriftligt intervjuas och fylla i frågeformulär. 5

6 Trots att vi utökat antalet verksamheter som vi samarbetar med har vi haft stora svårigheter att få med ett tillräckligt antal deltagare. När det gäller SPV är dessa verksamheter generellt sett små och flera av dem har inte kunnat uppfylla kontraktet på grund av att de haft för få barn i aktuella åldrar under perioden. När det gäller de ordinarie verksamheterna har problemen var mer mångfacetterade: svårigheter att få verksamheterna att genomföra den screening som är en förutsättning för att vi ska få möjlighet att tillfråga mammor som varit utsatta för våld om att delta i studien svårigheter att få mammor som indikerat att de varit utsatta för våld att vilja bli kontaktade av oss eller att delta i studien. Vissa mammor anger att deras liv är så belastat av olika typer av kontakter att de inte orkar med fler. Ett fåtal uppger att de av rädsla för den man som utsatt de för våld inte vågar släppa in främmande människor i hemmet, och att de därför inte vill delta eller avbryter sitt deltagande. svårigheter p gr a att mammor med gemensam vårdnad inte vill att vi kontaktar pappan p gr a de negativa följdverkningar (repressalier/trakasserier) för henne och barnet som hon fruktar skulle kunna bli följden av att vi kontaktade honom. Allra tydligast märks svårigheterna när det gäller oviljan/rädslan för att låta oss kontakta pappan på det låga antalet barn i åldern 9-13 år som själva deltar i studien. En del barn har uttryckt att de skulle vilja vara med i studien och ge sin syn på situationen, men vi har, av skäl som framgår ovan, tvingats avstå från att intervjua barnen. Datainsamlingen har rent praktiskt gått till så att den för respektive verksamhet ansvarige datainsamlaren i projektgruppen kontaktat mamman och gjort upp om tid och plats för en första träff. Att en del mammor lever ett kaotiskt liv märks inte minst på det stora antal telefonsamtal och kontaktförsök som genomförts innan det gått att få till stånd en intervju med mamman (trots att hon sagt sig vara villig, ja till och med angelägen om, att delta). (T1) Om mamman efter information samtyckt till att delta för sig och sitt/sina barn har hon blivit intervjuad om sig själv och om respektive barn. Intervjuerna har varierat i längd från knappt en till över tre timmar beroende på mammans situation och hur många barn hon har som är aktuella för deltagande i projektet. Därutöver har mamman fyllt i ett antal frågeformulär om sig själv och om respektive barn. Vid T1 har det därför i nästan samtliga fall krävts två besök. Om det finns något barn som fyllt 9 men inte 14 år i familjen informeras mamman vid första besöket också om att vi gärna vill träffa barnet och ber mamman fundera och prata med sitt barn om detta. Vid nästkommande besök får barnet ta ställning till om det samtycker till att delta. Beroende på vårdnadssituationen kan barnet då antingen intervjuas och få fylla i egna frågeformulär direkt (mamman har ensam vårdnad) eller så skickas en samtyckesblankett till pappan (föräldrarna har gemensam vårdnad), och om pappan inte motsätter sig att barnet deltar kan barnet intervjuas. (T2) Fyra till sex månader efter T1-mätningen kontaktar den person som gjort denna mätning mamman igen och bokar tid för ett nytt besök. Detta besök är betydligt kortare och innefattar en kort intervju med uppdatering av den tidigare insamlade informationen, och ett samtal rörande typ och intensitet vad gäller den stödinsats som mamman och barnet tagit del av, samt mammans värdering av stödinsatsen. Mamman fyller därefter i frågeformulär om sig själv och sitt barn (flertalet samma som vid T1 men några nya). Om barnet deltagit i datainsamlingen vid T1 tillfrågas det om det vill delta igen och blir då intervjuat och får fylla i några frågeformulär. T2-mätningen inkluderar i de fall där det är möjligt också en kontakt med den verksamhet som barnet och mamman haft kontakt med. Främsta skälet till att intervju med behand- 6

7 laren ibland inte går att genomföra är att det föreligger gemensam vårdnad och mamman inte vill att vi inhämtar pappans samtycke. Den person som ansvarat för kontakten med mamman och barnet redovisar vilken stödinsats som erbjudits (typ, intensitet & varaktighet) och hur man uppfattat att mamman och barnet tillgodogjort sig denna. (T3) månader efter T1-mätningen genomförs en ny längre intervju med mamma (och barn som fyllt 9 år och samtycker/tillåts delta). Intervjun (1) uppdaterar tidigare information, (2) ger uppgifter om hur livet gestaltat sig under det halvår som gått sedan man senast hade kontakt och (3) innefattar en bandinspelad intervju rörande mammans/barnets upplevelse av hur den man som utsatt mamman och eventuellt också barnet för våld ser på och uttryckt sig om detta våld. Efter intervjun får deltagarna åter fylla i de frågeformulär man som användes vid T T1-mätningar avseende enskilda mammor och barn (t o m ) Specialverksamheter (SPV) Som framgår av figur 1 har vi t o m genomfört T1-mätningar med 117 mammor (M) avseende 156 barn (MB), att jämföra med det planerade antalet barn som var Andelen mammor som tackat ja till att delta är drygt 60 % (67 % i grupp- och 59 % i de individuella verksamheterna). Vi har betydligt fler barn som deltagit i gruppverksamhet (N = 119) jämfört med individuell stödinsats (N = 37). Specialverksamheter: Basdata avseende Mammor (M) och deras barn i åldern 3-13 år (MB) Individuell M 46 MB 61 Grupp M 134 MB 180 Accepterar kontakt för mer information om projektet Individuell M 36 MB 47 Grupp M 105 MB 145 Genomförda förmätningar (T1) Individuell M 27 (59%) MB 37 (61%) Grupp M 90 (67%) MB 119 (66%) Figur 1: Flödesschema avseende Mammor och deras barn i åldern 3-13 år i Specialverksamheter Individuell = verksamheter vars stödinsats primärt är individuell (Trappan-verksamheter). Grupp = verksamheter vars stödinsats ges i grupp (CAP, Utväg, Bågen) 7

8 Som framgår av figur 2 har vi t o m totalt 67 barn i åldern 9-13 år från specialverksamheter som deltar i utvärderingen genom att mammorna beskriver barnens situation och symtom. Utav dessa har 50 barn (75 %) själva genomfört en T1-mätning. Flertalet av dessa barn (N = 42) deltar i någon gruppverksamhet medan enbart åtta deltagit i en individuell stödverksamhet (Trappan-samtal). Vi hoppas att den fortsatta datainsamlingen ska ge 5-10 barn ytterligare från Trappan-verksamheter men detta verkar i dagsläget osäkert. Figur 2: Barn 9-13 år i Specialverksamheter. Individuell = verksamheter vars stödinsats primärt är individuell (Trappan-verksamheter). Grupp = verksamheter vars stödinsats ges i grupp (CAP, Utväg, Bågen) Specialverksamhet Antal mammor som genomfört förmätning (T1) avseende sina 9-13 år gamla barn Individuell MB 12 Grupp MB 55 Specialverksamhet Genomförd förmätning (T1) Barn 9-13 år Individuell B 8 Grupp B Ordinarie verksamheter (OV) t o m Screening avseende förekomst av våld mot mamman Som framgår av figur 3 har vi t o m fått in 589 basdatablad från Socialtjänsten (IFO plus Familjerätt) och BUP. Rapporterad förekomst av våld mot mamma i Ordinarie verksamheter Basdatablad med genomförd PVS : Familjerättsbyrån: 171 Individ- och familjeomsorg: 39 BUP: 379 Utfall på screening för våld mot mamman enligt PVS: Familjerättsbyrån: 105 (61%) Individ- och familjeomsorg: 28 (72%) BUP: 81 (21%) Figur 3: Basdatablad och PVS (= Partner Violence Screening) i Ordinarie verksamheter Genomförda T1-mätningar 8

9 Av dessa uppger mamman i 214 fall att hon varit utsatt för våld av en nuvarande eller tidigare partner någon gång under de tre senaste åren. Inom IFO var andelen 72 %, inom familjerätten 61 % och inom BUP 21 %. Tre förhållanden är värda att kommentera: (1) Familjerättsbyrån i Göteborg, som påbörjade sin screening i november 2008, hade redan i maj 2009 fullgjort kontraktet och avslutade då screeningen, (2) med tanke på storleken på IFO- och BUP-verksamheterna förefaller det inte troligt att antalet inkomna basdatablad återspeglar det faktiska antalet nybesök under perioden. Anekdotisk information från dessa verksamheter talar också för att det funnits en rad olika problem som försvårat genomförandet av screeningen. En psykologexamensuppsats kommer under våren 2010 att specialstudera basdatabladen från BUP och försöka dels genom analyser av datamaterialet och dels via intervjuer med datainsamlare och kontaktpersoner på de olika verksamheterna beskriva de svårigheter som varit förenade med att genomföra screeningen. Vi hoppas att med hjälp av studentuppsatser kunna göra motsvarande analyser avseende främst Socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Som framgår av figur 4 har vi t o m genomfört T1-mätningar med totalt 84 mammor rörande 114 barn vilket ska jämföras med det planerade antalet barn som var Förutom att antalet mammor som screenats har varit betydligt lägre än planerat har också andelen mammor i 'Ordinarie verksamheter' som tackat jag till att delta i projektet varit förhållandevis lågt. Detta berodde dels på att ganska många inte ens ville få fördjupad information om projektet (103/245 = 42 %), och att ganska många också tackade nej till att delta efter information om projektet (58/142 = 41 %). Ordinarie Verksamhet: Mammor (M) med utfall på PVS (OV), resp mammor på kvinnojour, och deras barn i åldern 3-13 år (MB). FAM M 105 MB 152 IFO M 28 MB 37 BUP M 81 MB 88 KV M 31 MB 51 Accepterar kontakt för mer information om projektet FAM M 55 MB 81 IFO M 21 MB 29 BUP M 53 MB 58 KV M 13 MB 19 Genomförda förmätningar (T1) FAM M 38 (36%) MB 55 (36%) IFO M 12 (43%) MB 14 (38%) BUP M 26 (32%) MB 33 (38%) KV M 8 (26%) MB 12 (24%) Figur 4: Mammor och deras barn i åldern 3-13 år i ordinarie verksamhet. FAM = Familjerätten, IFO = Individ-och familjeomsorgen, BUP = Barn- och ungdomspsykiatri, KV = Kvinnojour/Skyddat boende Sett över samtliga OV har vi alltså i dagsläget ett deltagande på 34 % (familjerätten 36 %; IFO 43 % ; BUP 32 % & Kvinnojourer 26 %) av de mammor som uppgett att de varit 9

10 utsatta för våld av sin nuvarande eller före detta partner. Vi kommer att analysera tillgängliga data för att se om vi kan finna någon förklaring till att andelen mammor i OV som tackat ja till att delta är så mycket lägre jämfört med mammor i SPV. I figur 5 har mammorna besvarat frågor och beskrivit situationen för 41 barn i åldern 9-13 år i ordinarie verksamheter, men som framgår av figuren har endast 12 av dessa barn (29 %) själva genomfört T1-mätningar. Barnen är relativt jämnt fördelade mellan olika OV. Eftersom datainsamlingen är avslutad på familjerätten kommer vi inte att få fler än tre barn därifrån, medan vi hoppas att den fortsatta datainsamlingen ska ge totalt åtminstone 10 barn ytterligare från IFO, BUP och KV, men detta verkar i dagsläget osäkert. Ordinarie Verksamhet Antal mammor som genomfört förmätning (T1) avseende sina 9-13 år gamla barn FAM MB 17 IFO MB 5 BUP MB 17 KV MB 2 Ordinarie Verksamhet Genomförd förmätning (T1) Barn 9-13 år FAM B 3 IFO B 2 BUP B 5 KV B 2 Figur 5: Barn 9-13år i ordinarie verksamheter. FAM = Familjerätten, IFO = Individ- och familjeomsorgen, BUP = Barn- och ungdomspsykiatri, KV = Kvinnojour/Skyddat boende 5.3. Bortfall, beräknat på de T1-mätningar som gjorts före Som framgår av figur 6 har vi gjort en preliminär bortfallsberäkning baserat på de familjer där T1-mätningen genomfördes före Av 151 mammaintervjuer avseende totalt 201 barn var 17 intervjuer (avseende 32 barn) ännu inte aktuella för T2-mätning , medan bortfallet uppgick till 13 mammor avseende 16 barn. Bortfallet mellan T1 & T2 är alltså hittills klart lägre (9 %) än vad vi räknade med när poweranalysen gjordes (30 %). När det gäller barnintervjuerna är bortfallet i dagsläget högre än för mammorna (20 %) men fortfarande lägre än förväntat. Det totala antalet barnintervjuer är dock än så länge så lågt att enskilda barn kan förskjuta siffrorna ganska rejält. 10

11 DAT Antal genomförda T M 121 (80%) MB 153 (76%) B 28 (62%) DAT Antal genomförda T1 M 151 MB 201 B 45 DAT Ej Aktuella för T2 förrän efter M 17 (11%) MB 32 (16%) B 8 (18%) DAT Bortfall vid T M 13 (9%) MB 16 (8%) B 9 (20%) Figur 6: Genomförda, ej aktuella resp. bortfall mellan T1 och T2 på DAT Intervjuer avseende de i utvärderingen ingående verksamheternas organisation och stödinsatser Under år 2009 har projektkoordinator Linnéa Almqvist (LA) varit i kontakt med samtliga 17 deltagande verksamheter för att inhämta information om deras organisation och personal samt om de stödinsatser verksamheterna bedriver för den grupp mammor och barn som ingår i utvärderingen. Materialinsamlingen har genomförts i två steg; (1) samtliga verksamheter fyllde i en enkät som fokuserade på frågor om personal, resurser, klientflöde mm. Avsikten med enkäten är att se om verksamheterna har likartade förutsättningar för att bedriva stödinsatser, samt att samla in information för en senare ekonomisk analys. I samband med enkäten ombads även verksamheterna att bifoga verksamhetsberättelse alt årsredovisning eller dylikt om sådan fanns upprättad för år De verksamheter som skriftligt dokumenterat sin arbetsmetod i form av en behandlingsmanual eller liknande ombads även att bifoga den dokumentationen. (2) Verksamheterna ombads att själv välja ut 1-3 personer som sedan intervjuades på plats av LA. I intervjuerna beskrev man sitt arbete med och stödinsatser till den grupp föräldrar och barn som ingår i utvärderingen. Avsikten med intervjuerna var bland annat att se om verksamheter som kan antas arbeta och ge stödinsatser utifrån samma modell (t.ex. Trappan) arbetar likartat, eller om det förekommer lokala variationer av hur man inspirerats av modellen. Materialet håller på att sammanställas och analyseras och kommer presenteras i kommande rapporter. Det insamlade och bearbetade materialet kommer att ligga till grund för de fördjupade intervjuer rörande respektive verksamhets stödinsatser för barn som upplevt våld mot mamma och deras mammor. Denna intervju genomförs efter avslutad datainsamling. Anledningen till att vi delat upp datainsamlingen från verksamheterna på det här sättet är att vi tror att den fördjupade intervjun rörande "behandlingsideologi" kommer att kunna leda till fördjupad reflektion kring den egna verksamheten, som kan komma att förändra det sätt man arbetar på. Därför vill vi avvakta med denna intervju tills dess datainsamlingen är klar. 11

12 6. Planerad datainsamling 6.1. Ordinarie mätningar T1-mätningar På flertalet verksamheter fortsätter försöken att rekrytera nya familjer t o m Detta datum är satt så att T3-mätningarna ska kunna vara slutförda senast vilket är nödvändigt för att slutrapporten till IMS ska kunna vara klar i tid. Förhoppningen är att få in fler barn framför allt från gruppverksamheter med CAP-metodik, individuellt inriktade specialverksamheter, IFO, BUP och skyddade boenden för kvinnor (och barn). Särskilt prioriterat är det att få fler barn i åldern 9-13 år att själva delta i studien. Där utgör dock kravet på att pappan ska informeras och ge sitt samtycke ett allvarligt hinder T2- och T3-mätningar; Dessa mätningar pågår för fullt, och som framgick ovan är bortfallet från T1 till T2 klart lägre än förväntat och preliminära uppgifter rörande T3-mätningarna indikerar också de ett relativt litet bortfall vilket naturligtvis är mycket glädjande Socialakterna Insamlingen av socialakter påbörjas under våren Verksamheternas behandlingsideologi Under våren 2010 kommer verksamheterna att djupintervjuas om sina respektive behandlingsideologier, för att möjliggöra analys av verksamma mekanismer i stödinsatserna. 7. Datainmatning, bearbetning och avrapportering 7.1. Inmatning av data Inmatning av data sker parallellt med datainsamlingen. Numeriska data matas in i Excelfiler som skickas till Göteborg där vi sammanställer och kvalitetssäkrar dem enligt en framtagen mall, Varje datafil förs sedan över till PASW Statistics (före detta SPSS). De semistrukturerade intervjuerna matas in i programmet InfoPath vilket möjliggör att numeriska data kan exporteras till Excel-filer medan textdata exporteras till Word-filer. Vi håller för närvarande på att ta fram datafiler för <DAT090630> (se nedan) och räknar med att kunna starta beräkningsarbeten avseende T1-filer under januari månad. T2- filerna ska vara klara för beräkningar senast i april och T3-filerna i september Inmatning av material insamlat efter matas in parallellt, men färdigställandet av datafiler och bearbetning av data avseende <DAT100415> (se nedan) påbörjas inte förrän <DAT090630> är avrapporterad till Regeringen Bearbetning av data För att möjliggöra avrapportering till Regeringen under hösten 2010 har materialet delats upp i två datamängder <DAT090630> respektive <DAT100415>. <DAT090630> omfattar de 201 barn och deras 151 mammor där T1-mätningen var klar före Avrapporteringen omfattar också de 45 barn i åldern 9-13 år som själva deltagit i T1-mätningen före De sista T2-mätningarna genomförs under 12

13 december månad och T3-mätningarna ska vara klara före Om bortfallet blir som indikerat innebär det att rapporten till Regeringen kan grunda sig på data från barn och deras mammor. Vi räknar också med att kunna göra en högst preliminär redovisning av data från barn i åldern 9 till 13 år som själva deltagit i utvärderingen. Merparten av dessa barn kommer att ha deltagit i gruppbaserad "specialverksamhet". <DAT100415> omfattar den kompletta datamängden dvs. <DAT090630> + de T1, T2 & T3-mätningar som utförts därefter Avrapportering Rapporten till Regeringen kommer att innefatta 1. en beskrivning och diskussion av de olika verksamheternas stödinsatser för barn som upplevt våld mot mamma och deras mammor 2. preliminära svar på om barnens och mammornas hälsa och välbefinnande ökat från T1 till T2 och T3, och om det finns några skillnader mellan de barn och mammor som deltagit i specialverksamheter jämfört med dem som deltagit i ordinarie verksamheter Mer djuplodande analyser avvaktar vi med tills dess att hela datamaterialet finns tillgängligt för analys dvs. efter I rapporten till IMS sommaren 2011 är siktet inställt på att bland annat beröra följande frågor: 3. har olika typer av insatser varit olika effektiva för olika barn 4. finns det barn för vilka specialverksamheter verkar ha varit särskilt viktiga 5. finns det andra faktorer än typ av stödinsats som sammanhänger med hur effektiv denna varit 6. vilken betydelse har barnens och mammornas upplevelse av hur de våldsutövande männen förhållit sig till den skada de åsamkat barnet och mamman haft, dels för möjligheten för barnen att delta i stödinsatsen i fråga och dels för hur framgångsrik insatsen varit 7. a) vilka barn har erhållit insatser enligt SoL resp. LVU, b) vilka insatser har erbjudits/erhållits och c) finns det någon relation mellan stödinsatser inom de verksamheter vi utvärderat och uppgifter i Socialtjänstregistret Utöver ovanstående räknar vi med att det under analysarbetets gång utkristalliseras nya frågeställningar, som kommer att behandlas i studentuppsatser, doktorsavhandlingar och de internationella publikationer som vi räknar med från 2012 och några år framöver. 8. Kontakter med IMS och inom projektgruppen Under projekttiden har projektgruppen hållit löpande kontakt med IMS, dels per e-post och dels genom att delta i projektledarmöten på IMS. Vid dessa möten har också samordning med övriga projekt inom ramen regeringens Kvinnofridssatsning diskuterats. Samordningen har bland annat inneburit att de frågeformulärsbaserade undersökningsinstrument som mammorna i vårt projekt besvarar också används i de projekt som riktar sig till kvinnor på kvinnojourer som har barn. Internt har kontakterna främst skötts via månatliga videokonferenser med projektgruppen, i syfte att spara tid och miljö. Därutöver har doktorandgruppen träffats en gång, och projektgruppen som helhet ytterligare en gång per termin. Dessa träffar har skett inom ramen för det Nordiska forskarnätverk avseende barn som upplevt våld i sin 13

2013-10-28. Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst

2013-10-28. Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst Barn i familjer med våld Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Utomhus av obekant 15% Inomhus av obekant 10% Nationell konferens Barn som Anhöriga Uppsala 14-15 oktober 2013 Ulf Axberg

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning och behandling inom BUP Göteborg finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Barn som bevittnat våld

Barn som bevittnat våld Barn som bevittnat våld Dokumentation från regional konferens i Göteborg 23 november 2011 Arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst, Göteborgs universitet och Länsstyrelsen

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd

Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd Malmö 2015-06-09 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet ole.hultmann@psy.gu.se Specialistpsykolog, psykoterapeut Barn-

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Våld i nära rela,oner Våga se, våga fråga, våga agera; tsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet

Läs mer

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Våld i nära rela,oner Våga se, våga fråga, våga agera; tsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier.

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg.psykoterapeut Professor i medicinsk psykologi

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Om barn och unga med funktionsnedsättning

Om barn och unga med funktionsnedsättning Sammanfattning av konferensen: VEM KAN MAN LITA PÅ? Om barn och unga med funktionsnedsättning 28 januari 2015 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg 28 januari 2015 arrangerade Dialoga (Kompetenscentrum

Läs mer

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg & Karin Grip, Göteborgs universitet Kjerstin Almqvist & Ulrika Sharifi, Karlstads

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Stöd till barn som upplevt att mamma utsätts för våld

Stöd till barn som upplevt att mamma utsätts för våld Stöd till barn som upplevt att mamma utsätts för våld erfarenheter från en studie av barn som deltagit i Bojens grupprogram Kjerstin Almqvist, Anna Georgsson, Karin Grip & Anders Broberg Stiftelsen Allmänna

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Allmänna utskottet 2008-06-11 49 14 Socialnämnden 2008-06-18 88 21 Dnr 2008/240-75 Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Ärendebeskrivning Luleå Tekniska Universitet, institutionen

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna

Läs mer

Var femte mamma till barn i BUP-vård hade utsatts för våld

Var femte mamma till barn i BUP-vård hade utsatts för våld originalstudie läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Var femte mamma till barn i BUP-vård hade utsatts för våld Mörkertalet kan vara stort, visar

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Datum 20130218. Delrapport - Utredning om forma kommunens arbete med våldutövare

Datum 20130218. Delrapport - Utredning om forma kommunens arbete med våldutövare A [J O Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Sureya Calli Datum 20130218 Diarienummer [ange diarienummer här] Nämnden för hälsa och omsorg Delrapport - Utredning om forma kommunens

Läs mer

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet Dnr VON-2012-324 Dpl 31 sid 1 (5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2013-09-23 Susanne Göransson, 054-540 55 13 Susanne.goransson@karlstad.se Utredning om förutsättningarna

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Arbetsrapport 2014:11 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Tord Fredriksen Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Tord Fredriksen Arbetsrapport

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA

UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PELARBACKENS VERKSAMHETER FÖR HEMLÖSA Att söka bidrag Utvecklingsenheten vid Socialförvaltningen

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar

Anvisningar och regler fo r universitetsbefattningar 1(5) Anvisningar och regler fo r Bakgrund och syfte För att ge möjligheter till fortsatt forskning för disputerade medarbetare i vården måste tidsutrymme skapas så att forskning kan bedrivas parallellt

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Ansökan om god man eller förvaltare

Ansökan om god man eller förvaltare Ansökan om god man eller förvaltare Här följer instruktioner för hur en ansökan om anordnande av godmanskap enligt 11 kap 4 föräldrabalken, dvs. ett vanligt godmanskap, eller förvaltarskap enligt 11 kap

Läs mer

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv Finns det ett gap mellan dem? Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala universitet Ett verkställighetsmål: de är inte

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Familjeenheten - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Vad är familjenheten? Familjenheten är en enhet inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med stödinsatser

Läs mer

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013 Välkomna till Uppstart av VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Carina Eliason, utvecklingsledare

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6)

1,619-0 4- Fax +46 010-788 56 46 Org nr 202100-6537 BESLUT. 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2014-04-04 Dnr 8.5-3473/20141(6) Avdelning mitt Ann Fagerlind ann.fagerlindgivo.se Eskilstuna kommun Arbetsmarknads- och familjenämnden 631 86 Eskilstuna Ärendet Egeninitierad

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR?

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? vårdnad, boende och umgänge barns behov i olika åldrar Det är viktigt att båda föräldrarna gör sitt bästa för att en separation och tiden därefter blir så skonsam

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 INNEHÅLL ÄRENDEGÅNG....1 BEGREPPSFÖRKLARING. 2 ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN. 4 UPPGIFTER VID ANMÄLAN TILL

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Metodkurs i klinisk sexologi 15 högskolepoäng avancerad nivå Ht 2015 Vt 2016 Stockholm

Metodkurs i klinisk sexologi 15 högskolepoäng avancerad nivå Ht 2015 Vt 2016 Stockholm Uppdragsutbildningsenheten i samarbete med RFSU anordnar uppdragsutbildning i Metodkurs i klinisk sexologi 15 högskolepoäng avancerad nivå Ht 2015 Vt 2016 Stockholm Metodkurs i klinisk sexologi, 15 högskolepoäng

Läs mer

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld 1. Grunduppgifter Kommun/verksamhet: Medrapporterande

Läs mer

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa LATHUND FÖR DATAINSAMLING Vi har sammanställt det här häftet för att du som anställd skall kunna ta reda på vad medverkan i Kupol innebär för

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Utvärdering av stödinsatser för mammor som utsatts för våld i en nära relation av en manlig partner

Utvärdering av stödinsatser för mammor som utsatts för våld i en nära relation av en manlig partner Utvärdering av stödinsatser för mammor som utsatts för våld i en nära relation av en manlig partner Karin Grip & Anders Broberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet i samarbete med Kjerstin

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer