Vad gick fel och vad kan vi göra åt det?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad gick fel och vad kan vi göra åt det?"

Transkript

1 1 (av 17)

2 Vad gick fel och vad kan vi göra åt det? Innehåll: Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Synen på föräldraskap och relationsvåld har påverkat beslut BO ifrågasätter synergin mellan barn och föräldrar BO ger falskt sken av våld inom familjen... 5 Lagändringen 2006 blev en juridisk krutdurk... 7 Prop. Bristande kommunikation anledning att ta bort vårdnaden... 7 Delad vårdnad blir barnets juridiska skydd... 8 Utan beviskrav eller fokus på nutid inbjuder till falsk tillvitelse... 9 Mobbning och opartiskt bemötande JO syn på opartiskt bemötande kap. Statsskickets grunder värnar om individ och familj Omedelbar lösning Socialtjänst & Familjerätt - Vårdnad, boende och umgängesutredning Socialtjänstlagen (2001:453) är tydlig kring syfte och bemötande Bemötande och hantering ur verkligheten Pappamanualens prognos för vårdnadstvister En ny organisation för separerade föräldrar - Familjefrid Av Markus Ollikainen Nov Copyright 2014 Pappamanualen. Med reservation för ändringar. 2 (av 17)

3 Sammanfattning Vårdnadsreformen 2006 öppnade portarna för en arena där lag och skydd för de mänskliga rättigheter helt sats ur spel. Genom en serie vilseledande påståenden har vi fått en vinklad bild av verkligheten avseende barn och föräldrar där speciellt umgängesföräldern och barnet blir drabbade. Samtidigt har fakta funnits tillgänglig hela tiden som tydligt visar att barn behöver båda sina föräldrar och att samhället skulle tjäna på att stävja konflikter 1. Idag saknas en nationell och enhetligt krav för bemötande av offentlig verksamhet vilket får hela processgången att framstå som en arena för mobbning inom både socialtjänst och domstol. Bilden av att den som använder fulaste knepen vinner är mer regel än undantag, vilket innebär att konstruktiva lösningar och dialog hamnar i skuggan till förmån för ärekränkning, förtal och falska anklagelser. De flesta som upplever separationskris är inte föremål för varken kriminalitet, bristande omsorg eller utgör ett hot mot varken barn eller den andra föräldern, utan parterna kommer helt enkelt inte överrens där emotioner fått en framträdande funktion, snarare än sunt förnuft och opartiska observationer. Boendeföräldern innehar den operativa makten, vilket drabbar barnet och den andra föräldern. Ett första steg är att få bort dessa tvister från domstol och socialtjänst och inrätta en ny oberoende organisation bestående av experter inom medling som kan möta dessa föräldrar. Denna grupp bör bestå av specialutbildade medlare med utgångspunkt på barnets behov av båda sina föräldrar och att främst stävja konflikten och samtidigt i nära samarbete med externa aktörer som psykologer, BUP, rättsväsendet, skola etc. se över helhetsbilden kring både barns och föräldrar livssituation så de kommer tillrätta med sin separation/ livskris. Genom att ta bort emotioner och fokusera på omsorg och ansvar så kommer också många föräldrar kunna få hemfrid och börja läka. En separation skall inte vara ett hinder för varken barnen eller föräldrarna att få må bra. Domstol skall endast användas som sista utväg och då premiera den förälder som bäst främjat samarbete, dialog, visar på god omsorg och bäst tillgodoser barnets behov och rätt till båda sina föräldrar. Inledning Pappamanualen kan konstatera att frågan och hantering av barn och föräldrar på nationell nivå har nu gått ett helt varv där frågan låg uppe för granskning och beslut redan under 90-talet, vilket bl.a. resulterade i "vårdnadsreformen 1998" 2 som då omfattande förändringar i lagen (föräldrabalken) till syfte att stärka den gemensamma vårdnaden om barn. Denna reform möttes senare av ett kompakt motstånd av en egentligen ganska liten grupp inflytelserika aktörer som än idag har sin främsta näringskälla i att förstärka konflikten mellan parter, och bibehålla bilden av utsatta barn och kvinnor i omfattande skala. Genom en rad skrivelser och uttalanden av strategiskt viktiga positioner samt med hjälp av bl.a. missvisande statistiskt/ underlag övertygades dåvarande regering om att ändra detta beslut. Resultatet blev den nya "vårdnadsreformen 2006", vilket haft stor negativ inverkan för separerande parter och deras barn. Att vårdnadstvister ökat markant mellan är ingen nyhet, inte heller att dessa barn och föräldrar drabbas hårt med psykiska problem som följd. Med andra ord så står vi där vi en gång började. Vad är fel och vad kan vi gör åt det? Svaret är enkelt och kan formuleras med en mening: - Säkerställ barnets kontakt till båda sina föräldrar så långt det är praktiskt möjligt! Ett flertal oberoende forskningar, undersökningar och statistik visar att det bästa skyddet ett barn kan ha för att undvika dysfunktionell utveckling är lika stor tillgång till båda sina föräldrar, speciellt efter en separation. Och trots denna enkla självklarhet (så är saken klar) så behövs nog hela denna skrivelse för att få en bättre överblick varför det ser ut som det gör idag. När man stegar tillbaka så framträder ett tydligt mönster som visar att mycket av den utvecklingen vi ser idag är resultatet av undanhållande av kunskap där de som hållit i taktpinnen till synes verkar haft en egen agenda. 1 Tänk långsiktigt! (2004): 2 Den 1 oktober 1998 ändrades föräldrabalkens regler om vårdnad, boende och umgänge (prop. 1997/98:7, bet. 1997/98:LU12). 3 Domstolsverket statistik 2013: 3 (av 17)

4 Synen på föräldraskap och relationsvåld har påverkat beslut Pappamanualen ser ett tydligt mönster där det är samma aktörer som lobbat i området "relationsvåld" som även påverkat besluten kring just barn och föräldraskap. Genom en serie viktiga skrivelser och uttalanden så har dåvarande regeringar låtit tolkningsrätten (och tyckanden) påverkat så hela populationen blivit indragna i en skev verklighetsbild, vilket egentligen inte överrensstämmer med gällande problem vid en separation. Denna destruktiva utveckling, vilket statistiken idag kan vittna om, är en kostsam affär som tär på våra skattemedel, vilket även kommer att öka om vi inte gör något konkret åt problemet. Två historisk viktiga uttalanden som kan vara bra att känna till är från tidigare BO (Barnombudsmannen) som tydligt visar att dessa två sidor samspelar med varandra: 2001 BO ifrågasätter synergin mellan barn och föräldrar "Dagens regler i föräldrabalken utgår mer från föräldrarnas behov än från barnens." (BO 21 okt 2001) 4 FAKTA Detta resonemang har satt barns faktiska behov ur spel, eftersom barn och föräldrar har en inbyggd synergi av biologisk natur och är ömsesidigt beroende av varandra. Att ens påstå utan djupare stöd i forskning att det är en "föräldrafråga", när allt i grunden snarare handlar om varje individs beskyddarinstinkt, är ren okunskap. Erkänd forskning, oberoende studier och statistik visar tydligt att barn som har tillgång till båda sina föräldrar löper minst risk till både fysisk som psykisk ohälsa, så även att vi har en inbyggd lojalitet mot våra barn och barn mot sina föräldrar. Vem skulle inte blir rosenrasande och bjuda på motstånd om någon plötsligt försökte tvingas bort från sina barn? Att vi har en inbyggd rättspatos skall inte heller förglömmas. En förälder som tvingas bort från sitt barn kommer göra allt för att påkalla andras uppmärksamhet kring detta förfarande. 5 4 BO debatt : 5 FHI "Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga" - ISBN (pdf) 4 (av 17)

5 Ovan stapeldiagram (s. 4) visar barns risk för dysfunktionell utveckling och boendeform. Minst risk löper barn som har lika tillgång till båda sina föräldrar. Barn boende med en ensamstående förälder dubblar denna risk och barn placerade hos annan part än sina föräldrar dvs. fosterhem etc.. löper 4 ggr. större risk. Att påstå "att det handlar om föräldrarnas behov" blir inget annat än en retorisk missvisning eftersom barnets behov bevisligen är att ha tillgång till båda sina föräldrar, således även "barnets behov". - Huvudmålet vid en separation (och tvist) borde vara att främst stävja konflikter och istället ge föräldrar stöd så barn så långt det är praktiskt möjligt kan bo med båda sina föräldrar BO ger falsk sken av våld inom familjen "Under perioden april 2003 till och med mars 2004 polisanmäldes drygt fall av kvinnomisshandel. Barnombudsmannen, BRIS (Barnens rätt i samhället), Manliga Nätverket och Alla Kvinnors Hus vill med seminariet "Får vuxna slå?" den 6 maj följa upp de förslag som Nationella Rådet för Kvinnofrid gav till regeringen i juni Vad har regeringen gjort och vad kommer den att göra för att förhindra barn tvingas växa upp i familjer där det förekommer våld?" (BO 4 maj 2004) 6 FAKTA Att påstå att vi hade " anmälan" (2003) om våld mot kvinnor och sätta det i ett kontext som handlar om barn är inte bara missvisande, utan även kränkande mot både barn och pappor, då de allra flesta fall inte ens har handlar om en relation, ännu mindre med barn tillsammans visade BRÅ underlag (Brå 2008:23) 7 som pekade på att våldsstatistiken egentligen varit stabil under hela 2000-talet, där endast 29% kunde kopplas till att vara "närstående" dvs. om det ansåg en relation så huvudsakligen tidigare eller nuvarande partner. "Närstående" omfattar också familjemedlem, släkt, syskon, styvföräldrar dvs. en person som offret kände. Således ett luddigt och onyanserat begrepp som lätt kan missbrukas. Målgruppen utsatta kvinnor redovisas inte heller som mödrar utan enligt följande: "Kvinnor som utsätts för våld av närstående är ofta yngre, står oftare utanför arbetsmarknaden och tenderar överlag att befinna sig i en sårbar position i samhället." - Marginaliserade unga kvinnor som lever i en ekonomisk och social utsatt miljö! Avseende kvinnofridsbrott där förövaren och offer hade gemensamma barn saknas det uppdaterad studier kring, men 2001, långt innan vårdnadsreformen 2006 träde ikraft, så kunde man faktiskt finna detta i BRÅ rapport 2000:11 8 : "I 38 procent av domarna hade paren gemensamma barn." Dvs. av en redan marginaliserad grupp män som varit i en relation så var det ännu färre av dem som hade gemensamma barn! Fortsätter vi vår analys av gärningspersonen så kunde man i samma rapport utläsa följande kring gärningspersonen: "Majoriteten, 70 procent, av de dömda männen är tidigare dömda och det genomsnittliga antalet tidigare domar i denna grupp är 3,6. Männen har framför allt dömts för våldsbrott." 6 BO debatt : 7 BRÅ 2008:23: 8 BRÅ 2000:1: 5 (av 17)

6 Bristande impulskontroll och aggressivitet utvecklas redan som barn. Forskning kring vad som formar aggressiva tendenser har funnits länge och även Sverige har tidigare legat i framkant inom just detta område. Detta formas redan i barndomen och bygger i grunden på en otrygg uppväxt, ofta hos en ensamstående förälder. Redan 2001 kunde man i BRÅ 2001:1 bl.a. läsa följande om antisocial utveckling av barn: "En omfattande forskning har påvisat en mängd förhållanden hos föräldrarna som kan kopplas till en ökad risk för antisocial utveckling hos barnen. Kriminalitet, missbruk, psykisk sjukdom, att vara ensamstående mamma eller tonårsförälder, långvarig och allvarlig social stress, bristande omsorgsförmåga, övergrepp och misshandel är några av de kanske vanligaste påvisade riskfaktorerna (2,3,4,5,10). Ofta påpekas att risken för antisocial utveckling ökar med antalet familjerelaterade stressfaktorer som barnet exponeras för Vidare Internationell forskning publicerades 2003 om vad som ligger till grund för att vissa barn utvecklar särskild sårbarhet för just att bli aggressiva. Forskare i Nya Zeland kunde påvisa att barn födda med ett speciellt genfel, MAOA-genen, var extra sårbara för dysfunktionell utveckling. Således samspelar både arv och miljö med neurologiska faktorer (biologi). "Risken för att barnen med störst brist på omsorg utvecklade en våldsam personlighet fördubblades om de samtidigt hade en defekt MAOA-gen, men bland de barn som haft en trygg uppväxt, påverkade genfelet inte beteendet. Forskarna jämförde även hur genen påverkade risken för att barnen hamnade i fängelse med en våldsdom till följd av en otrygg barndom. Omsorgsbrist hos barn med den normala MAOA-genen ledde till drygt en fördubbling av denna risk, men om barn med den defekta genen behandlades lika dåligt, ökade risken för att de skulle hamna bakom galler hela åtta gånger." 9 Gemensamt visar ovan studier att barn med två närvarande föräldrar är den kanske viktigaste skyddsfaktorn mot både psykisk ohälsa som dysfunktionell utveckling. - Hur kan all denna livsavgörande forskning kring barn och dess uppväxtmiljö helt blivit osynliggjord? Slutsats Fakta kring verkliga förhållanden har tystats ner till syfte att istället framhäva en bild av män och pappor som förövare. Uppblåsta siffror tjänar som underlag till både domstol och socialtjänst och all offentlig verksamhet, vilket självklart påverkar den oinsattes omdöme. - För vem vill förknippas med att skydda förövare? Den absolut största majoriteten av våra ca pappor ingår inte i dessa undantag av knappt tusen gärningspersoner per år. (Anmälan sker upprepade gånger mot samma gärningsperson inom samma år) De allra flesta pappor är varken våldsverkare, barn- eller kvinnomisshandlare, utan helt vanliga hederliga föräldrar som bara vill vara lika delaktiga i barnens liv även efter en separation. - Hur kan en sån liten andel förövare fått sådan central betydelse för både lag och bemötande vid en vårdnadstvist? 9 Illvet "Genfel släpper lös våldsmannen", 2003: 6 (av 17)

7 Lagändringen 2006 blev en juridisk krutdurk Direkta konsekvenser av lagändringen och regeringens proposition Reg. prop 2005/06:99 10 är att systemet skapat en fundamental plattform för konflikt där nu flera aktörer, oberoende av varandra, kan livnära sig på den hjälpsökande parten. Kvinnojourer kan leva ut sina anklagelser om män, ombud tjäna pengar på själva processen, socialtjänst och familjerätt fylla sitt orderblock med nya utredningar som annars inte skulle existerat. Domstolar kan fylla ut statistiken med både tvister och nya "våldsbrott" som annars aldrig skulle hamnat på deras bord för att de inte existerade innan. Polisanmälningar strömmar in där det allt för ofta kan kopplas till just en vårdnadstvist i bakgrunden. Idag har psykologer fullt upp att ställa alla dessa diagnoser som i efterhand skall förklara barns negativa utveckling. Hur många av dessa kan inte kopplas till en separation i tidig barndom och avsaknaden av den frånlevande föräldern? Att vårdnadstvister ökar kraftigt är ett tydligt tecken på att det finns aktörer som profiterar på denna utveckling, det finns en växande marknad, samtidigt som vi utger oss för att vi vill värna om våra barn och medborgare. En paradox som säkert får många att både gnida sina händer av förtjusning, samtidigt som andra gnuggar sina tankeknölar. Kan man skapa lönsamhet utan allt detta lidande? Ett sammanträffande är också att dåvarande utredningssansvarig (Reg. prop 2005/06:99) i grunden redan var advokat 11 och är det så idag. Kan denna person haft ett egenintresse i detta beslut? Jag lämnar det för egen spekulation men ett är 100% säkert. Denna utredning har intressanta inslag som klart och tydligt signalerar för den mer sakkunnige att det numera kommer bli fritt fram att sko sig på annan människas bekostnad. Spelreglerna är neutraliserade där lag och ordning, samt skydd mot de mänskliga rättigheter, inte längre kommer vara gällande. - En arena har skapats där systematisk mobbning blivit fullt laglig! Jag skulle kunna skriva en hel bok om denna utredning men av utrymmesskäl så lyfter jag endast två citat ur prop. 2005/06:99 som fått förödande konsekvenser: - Bristande kommunikation anledning att ta bort vårdnaden "Samtidigt är det viktigt att domstolen tar en förälders motstånd mot gemensam vårdnad på allvar. Om en förälder utsätter barnet eller någon annan i familjen för övergrepp, är det i princip bäst för barnet att den föräldern inte får del i vårdnaden. Av stor betydelse är också föräldrarnas förmåga att samarbeta. Regeringen föreslår en uttrycklig bestämmelse om att domstolen vid bedömningen av om vårdnaden skall vara gemensam skall fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet." (sidan 1) Denna tydliga markering, redan inledningsvis, signalerar att "kan parterna inte komma överrens så skall boendeföräldern få ensam vårdnad" är som gjord för konflikt. Effekten har blivit att boendeföräldern, speciellt i en tvist helt slutar att kommunicera, eller försvårar eller förhalar dialog, och på så vis i praktiken visar domstolen att ett samarbete inte är praktiskt möjligt mellan parterna. Detta sker helt öppet och ogenerat eftersom det inte finns sanktioner/ konsekvens för utövaren. - Budskapet är tydligt: Vill du ha ensam vårdnad? Sluta kommunicera! 10 Prop. 2005/06:99 "Nya vårdnadsregler": 11 Thomas Bodström Advokatbyrå: 7 (av 17)

8 Förslaget saknar helt stöd i forskning Pappamanualen har inte funnit en enda studie som påvisar att bristande kommunikation mellan separerade föräldrar påverkar barn negativt, tvärtom så behövs väldigt lite praktisk kommunikation så länge som barnet har frekvent social och fysisk kontakt. Barnen utvecklar multipla anknytningar redan från start 12 och sedan vidare i stigande ålder. (Hur kan man annars lämna på dagis, skola, vänner etc.?) Samtidigt saknar historiska förhållande betydelse eftersom barnet lever i nuet vilket snarare innebär ett behov av konsekvent kommunikation och relation mellan barnet och gällande förälder. Sen hur relationen sett ut mellan föräldrarna är underställd prioritet. Separerade parter behöver endast kunna kommunicera om tre frågor vilket enklast kan göras via sms eller e-post: - När barnet skall till den andra föräldern (datum och tid) - Var bytet skall ske (dagis, skola eller i hemmet etc.) - Praktisk form (medtag av kläder, skolmaterial, fika etc.) Delad vårdnad blir tvärtom barnets kanske enda juridiska skydd "Delad vårdnad" är tvärtom extra viktigt om den ena föräldern obstruerar barnet naturliga kontakt med den frånlevande föräldern eftersom den då fungerar som ett juridiskt skydd för barnet. Tack vare detta skydd så kan en borttvingad föräldern ändå närvara vid skola, följa utvecklingen och ha insyn i hur det går för barnet. Så även fungerar delad vårdnad som ett skydd om boendeföräldern skulle brista i sin omsorg. Vanligaste risken för fysiska skador och psykisk ohälsa bland barn är hos en ensamstående förälder. Att argument som att en vårdnadshavare inte skulle medverka till beslut är också idag neutraliserat genom att boendeföräldern idag t.ex. kan fatta egna beslut som har avgörande betydelse för sjukvård, medicin, psykiska och sociala insatser etc. 13 Ett barn med endast en vårdnadshavare blir också föremål för socialtjänstens omhändertagande (LVU) om denna förälder sedan missköter sitt ansvar. Att den frånlevande föräldern blir tillfrågad är nästan obefintlig, trots att den kan vara fullt duglig som vårdnadshavare. Ett omhändertagande är inte under några former "barns bästa" om det finns föräldrar eller anhöriga (släkt) som kan ta denna omsorgsfråga, således ignoreras denna del av socialtjänstlagen helt. Den vanligaste formen av omhändertagande är också bristande omsorg i hemmet, således brister hos boendeföräldern och inte pga. av barnet själv, eller den frånlevande föräldern. Pappamanualen har följt en förälder som sett sina barn omhändertas pga. vanvård av boendeföräldern och med det tvingats in i en lång och mödosam tvist (igen) för att barnen skulle få komma hem. Fast denna gång mot kommunen... Vem kommer kompensera barnen och föräldern för alla dessa bortkastade år av onödigt lidande och alla dessa ekonomiska utlägg bara för att x-et var av psykisk instabil karaktär? Att frånta en förälder den gemensam vårdnaden bör endast ske om det är uppenbart och bevisligen styrkt att föräldern är olämplig. Och inte som idag baserat på boendeförälderns åsikter och ovilja att kommunicera. 12 FHI "Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa": 13 FB (1949:381) 6 kap. "Vårdnadens utövande" 13a : 8 (av 17)

9 - Utan beviskrav eller fokus på nutid inbjuder till falsk tillvitelse "Som kommittén framhåller gäller alltså inte lika höga beviskrav som i brottmål, och ett påstående om övergrepp skall beaktas i vårdnadsmålet även om t.ex. en förundersökning hos polisen har lagts ned. Är det utrett att en förälder tidigare gjort sig skyldig till övergrepp, bör en nyanserad bedömning göras av det inträffade." (sidan 42) Tack vare detta så haglar anklagelserna i en vårdnadstvist där det största utrymmet (tid i domstol) idag ges åt "tyckande och påståenden" med utbroderade historiska förlöjligande av varandras tidigare delaktighet. Ombud gör stora raljerande kullebyttor i sitt försök att beskriva motpartens ondsinta förflutna och den tidigare relationen ges ingen frid att läka. Att flera år kan ha förflutit spelar heller ingen roll eftersom emotioner, speciellt i presentationsform, är tidlösa samtidigt som alla medel verkar vara tillåtna. Ett tydligt exempel som fått avtryck över tid är alla dessa polisanmälan på barn 0-6 år. Att "toleransen för våld mot barn har minskat" som förklaring till ökade anmälningar håller inte vid en närmare granskning eftersom just denna målgrupp är barn som av åldern inte själva kan föra sin egen talan och således ligger tolkningsrätten hos en vuxen part (ofta boendeföräldern). Om våldet tett sig som ovan diagram visar i samhället i stort så hade detta kunnat bekräftats i bl.a. sjukvårdsstatistiken. Pappamanualens erfarenhet är att anmälan vanligast är riktat mellan föräldrar, vilket även bekräftas av BRÅ, men faktiska bevis på att fysisk våld förekommit saknas. "Den polisanmälda misshandeln av barn 0 6 år har ökat ända sedan senare delen av 1980-talet. Ökningen har varit särskilt kraftig sedan 2005, mer än en fördubbling i antalet anmälda brott på bara fem år. Brå:s analyser visar att merparten av ökningen avser brott som begås av föräldrar. Alternativa kunskapskällor i form av frågeundersökningar bland föräldrar och barn samt vårdstatistik visar en annan bild." BRÅ Rapport 2011:16: https://www.bra.se/download/18.1c89fef7132dd6d7b / /2011_16_polisanmald_barnmisshandel.pdf 9 (av 17)

10 Samma förälder blir också i regel anmäld flera gånger under samma kalenderår, vilket också bidrar till att statistiken skjuter i höjden. Minns ovan citat så förstår man värdet av en polisanmälan. Även om inget brott begåtts, eller kan styrkas och förundersökning lagts ner så skall det ändå tala för att det kan ha skett. - Det lönar sig i domstol att smutskasta (och polisanmäla) den andra parten! Att anklaga någon falskt, eller att utpeka någon som klandervärd kallas i det civila livet för mobbning och är intressant eftersom både skola och arbetsplatser etc. återkommande lyfter frågan där det anses mycket viktig att detta miljöproblem bekämpas just för att det har en såpass negativ effekt på både prestation och hälsa för den utsatte. Här pratar vi om dubbelmoral eftersom vi samtidigt legitimerar ärekränkning, förtal och falska anklagelser med människors liv som insats i svenska domstolar. För att tydliggöra retoriken i en vårdnadstvist så är den enkel: Parterna får stå tillsvars för påhitt sedan tidernas begynnelse. Sen om det är sant eller inte spelar ingen roll eftersom hela processen utgår från en hypotes (teori) där det endast handlar om att övertyga domaren och dess nämndemän (vid huvudförhandling). Nuvarande systemet är otroligt kontraproduktivt då det inte bara kränker våra barns rättigheter till båda sina föräldrar, utan även bryter ned essensen av att vara människa och förälder. Speciellt för den som av domstolen blivit borttvingad. Studier visar att pappor som fråntas sin naturliga delaktighet även tappar orken att vara engagerad och till slut försvinner ur barnets liv. "Fäder som var aktiva föräldrar innan separationen men får sitt föräldraskap begränsat genom rättens försorg försvinner i högre utsträckning från barnens liv. Hur samarbetet och umgänget utformas det första året efter separationen påverkar starkt faderns fortsatta engagemang för barnen. (Madden-Derdich, 2000)" 15 Pappamanualens bestämda åsikt är att detta är inget annat än mobbning och så pass viktigt att det får ett helt eget kapitel. Förstår man mobbningens anatomi så är det lättare att både bemöta och stävja det. Mobbning och opartiskt bemötande Vårt samhälle har genom århundraden nött och blött i lagtext och moral för att få ett samhälle att fungera i sin samtid och mångfald. Genom otal krig, uppror och olika former av både kupper och myterier till slut kommit fram till de arbetsformer och lagar som idag ligger som ramverk för hur medborgare, rik som fattig, förväntas bli bemöta. Frångår man detta så sjunker moralen och med det lojaliteten att vilja aktivt delta i samhället. Känslan av utanförskap är ett utav de kanske vanligaste (och snabbaste) vägarna att få en medborgare att välja en kriminell utveckling eftersom vederbörande inte känner sig synonym med den samtid de lever med och således inte heller känner att de behöver ta ansvar för sina medmänniskor och handling. Att människor ryker ihop, tvistar eller till och med slåss ligger i vår natur och är inte en "social konstruktion" som vissa vill påstå, utan en biologisk grundfaktor som omfattar både kvinnor och män och styrs av både hormoner och av våra gener. Då vi upplever emotioner så har dessa processer redan undermedvetet behandlats upp till flera sekunder innan vi förnimmer detta i vårt medvetande. På samma sätt som vi upplever glädje, värme och tillgivenhet så upplever vi lika naturligt sorg, ilska och frustration. Alla är känslor som hjälper oss att orientera oss i den miljö vi just för stunden interagerar med. Således är olika miljöer olika arenor för utövaren att projicera detta i. Istället för "social konstruktion" är rätta ordet snarare "socialt uttryck". 15 FSR - Empiriskt fastställda antaganden: 10 (av 17)

11 Aggression är inte heller ett kroniskt tillstånd (om man inte är djupt psykisk sjuk), utan det tar sig olika sociala uttryck beroende på miljö och omständighet, samtidigt utgör den en viktig komponent till vår överlevnadsdrift, att försvara sin plats, position, intressen och nå sitt mål men också för att hantera motgångar och oförrätter etc. Således är aggression något varje samhälle kommer få leva med och så länge mänskligheten existerar både få problematisera, analysera och komma upp med nya pedagogiska och medicinska lösningar för att bemöta och hantera. Aggression tar sig olika uttryck och det vanligaste är psykisk utövande där skuldbeläggande och manipulation av individ och grupp till syfte för vederbörande att uppnå uppsatt syfte och mål. Dessa verktyg är medfödd och börjas använda redan från start då vi föds och sen vidare som spädbarn genom bl.a. gråt för att påkalla uppmärksamhet för mat, närhet, blöjbyte etc., för att sedan under mer sociala former praktiseras genom lekar på dagis och vidare med stigande ålder. Således en helt naturlig komponent för vår överlevnad som individ och grupp. Aggressionsdrift och överlevnadsdrift går hand i hand och utan dessa två skulle inte vår ras kunna existera i nuet och ännu mindre kunna planera för framtiden. Mobbning uppstår när en individ, ofta i samspel med andra individer (grupp), vänder sig mot en annan individ och försöker förmå denna att framstå som klandervärd. Angreppen är ofta upprepande och systematiska där miljön tjänar mer som en arena för skådespelet vilket samtidigt tvingar den utsatte att gå i försvarsställning. Detta förfarande ser vi i skolan, på arbetsplatser, i föreningslivet och i bekantskapskretsen, och i allra högsta grad i alla dessa vårdnadstvister. Detta skådespel bygger i grunden på en emotionell låsning, dvs. bristande förmåga att kunna släppa taget om en känsla och förstärks i takt med att motparten försöker värja sig, eller själv dras in i kampen. Således tillkommer det nya inslag som får konflikten att tillsynes eskalera. - Man måste således skilja på vad som är en faktisk hotbild kontra påståenden för att vederbörande känner på ett visst sätt. Emotioner behöver inte ha med faktiska omständigheter (verklighet) att göra. JO syn på opartiskt bemötande Oavsett om man är förövare eller offer så förväntas den "offentliga makten" dvs. polis, rättssystem, socialtjänst etc. vara opartisk vid sitt bemötande. Som förövare tror man sig kunna komma undan med förnekelse, manipulation, påverka genom falska påståenden etc. och som offer tror man att man skall bli betrodd. Oavsett utgångsläge så ställs det tydliga krav på medarbetare där ett möte skall vara professionellt, opartisk och icke på förhand fördömande. Avviker denna upplevelse av opartiskhet så är det som uppgjort för växande missnöje, speciellt om man är offer. JO har uttalat sig om vikten av opartisk bemötande i både handling, ord och skrift och beskriver detta på följande sätt: "Frågan om saklighet och opartiskhet I 1 kap. 9 regeringsformen slås fast att företrädare för det allmänna ska iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet. Kravet på saklighet får bl.a. anses innebära att myndigheters åtgärder och beslut inte får utgå från ovidkommande hänsyn och vara godtyckliga utan ska vara rationella och logiskt motiverade. Kravet på opartiskhet betyder att det allmännas företrädare ska vara objektiva i sin tjänsteutövning och förhålla sig så att deras opartiskhet inte med fog kan ifrågasättas. Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller ett annat handlande från en myndighet. Även hur myndighetens agerande har uppfattats är av betydelse (se Bull och Sterzel, Regeringsformen en kommentar, 2013, s. 59). " 16 - Hur många av samtliga anställda inom offentlig verksamhet tror ni känner till detta och dagligen eftersträvar detta i sitt arbete? 16 JO Dnr : 11 (av 17)

12 Att Sverige eftersträvar ett starkt human och respektfullt skydd för varje individ (och familj) är djupt inrotad i vårt samhälle och en förklaring till varför medborgare har en sådan tilltro till rättssystemet, speciellt av de som inte själva kommit i kontakt med den. Redan i vår regeringsform står det högtidligt följande: "1 kap. Statsskickets grunder värnar om individ och familj" 17 1 All offentlig makt i Sverige utgår från folket. "Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. 2 Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person." Att värna och skydda individens och familjens suveränitet återfinns i ett flertal lagtexter där var och en ger en tydlig signal: - Ingen skall kunna utöva systematisk mobbning eller angrepp på annan person och familj utan att det samtidigt kan få konsekvenser för dennes handling. Att vi skapat en miljö som förkastar detta fundamentala skydd och istället belönar lögner, emotionella raljerande och skuldbeläggande av både person och karaktär, utan krav på varken underlag eller bevis som kan styrka dess påståenden, underminerar inte bara vårt sättssystems trovärdighet, utan kommer skapa en generation medborgare som inte bara föraktar sitt samhälle, utan även kommer vända den helt ryggen. Omedelbar lösning Vad parterna tycker om varandra, eller anser ligga till grund för separation skall lämnas utanför. Om parterna var så missnöjda med sin relation så borde de istället glädjas åt att det är slut. En vårdnadstvist handlar om en serie yrkanden där fokus endast skall vara på den operativa insats man som förälder gör för sitt barn, på varsitt håll, inte blanda in emotioner. 17 Svensk författningssamling 1974: (av 17)

13 Så även måste man separera på vad parterna påstås gjort mot varandra, eftersom det saknar relevans för hur parterna är som förälder i aktuell tid. Domstolen skulle spara både tid och onödigt lidande om domstolen var konsekvent i sitt bemötande kring just "emotioner" och påståenden eftersom detta saknar relevans för parternas föräldraförmåga. Är en person dysfunktionell och direkt olämplig som förälder så framgår det tydligt och spår finns redan innan parterna ens träffades. Minns att aggressivt beteende upptäcks ofta hos förövare redan i tidig ålder. Fyra steg borde vara obligatorisk i varje påstående om brott i en vårdnadstvist: 1. Har påstående om brott begåtts så skall det i så fall behandlas skyndsamt och separat av polis och åklagare och inte bakas in i vårdnadstvisten. (Det är två separata fall) 2. Har påstådda brott begåtts mot barn skall detta utredas skyndsamt av behörig kompetens samtidigt som det görs en utvärdering kring den misstänktes föräldraförmåga. Finns inget att anmärka på skall även detta lyftas upp. 3. Om brott ej kan styrkas, eller på annat sätt identifieras så skall det inte ligga den misstänkte till last, utan snarare borde man vända uppmärksamheten till angivaren eftersom det finns ett motiv med själva anmälan/ anklagelsen: Genom ärekränkning tillskansa sig fördelar i en vårdnadstvist och med detta erhålla ensam vårdnad, säkerställa barnets boende och med det kontroll över barnet. Allt bakom fasad att vilja beskydda. 4. Sist bör domstolen ställa sig frågan hur omdömesfull en sådan person verklig är som förälder! Socialtjänst - Vårdnad, boende och umgängesutredning Socialtjänsten (läs även familjerätten) får i uppdrag av tingsrätten att göra en "vårdnad, boende och umgängesutredning". Syftet är att i nära anslutning där barnet bor och vistas få ett underlag som sedan domstolen kan använda vid beslut. Rent konkret innebär detta gränsöverskridande discipliner mellan två helt skilda kulturella miljöer, med två helt olika akademiska bakgrunder. Även om domstolen endast skall använda detta som underlag så har denna utredning många gånger blivit vad som beslutats, således en sårbarhet om detta inte sköts på ett opartiskt och korrekt sätt. Detta får till följd att socialtjänsten erhåller ett informellt inflytande över hela vårdnadstvisten vilket många gånger missbrukas för att vinna sin egen övertygelse i sakfråga. En förälder som hamnar i onåd får ett starkt underläge eftersom utfallet ofta har en förmåga att mest handla om tyckande och åsikter, snarare än opartiska observationer och saklighet. Tycker utredaren illa om den som skall utredas så blir dennes faktiska föräldraförmåga även ifrågasatt. Socialtjänsten lyder främst under Socialtjänstlagen 18 som har till främsta syfte att verka både främjande, skyddande och förebyggande vilket lämnar öppet för antaganden och spekulation kring barn och föräldraskap. I en vårdnadstvist så har tilldelad medarbetare inte heller någon som de lyder under eller redovisar sitt arbete för kvalitetssäkring, ansvaret och dess innehåll lämnas helt till uppgiftslämnaren. Så även när det omfattar gruppsamarbeten med fler medarbetare så ligger det i slutändan på en ansvarig att sammanställa, vilket också kan påverka hela gruppens samlade innehåll. Dagens socialtjänst saknar nationell enhetlig arbetsmall och enhetlig arbetsstruktur där samtliga behöriga medarbetare har krav att arbeta efter, speciellt viktigt då utredning omfattar kommunöverskridande samarbetskrav. Det närmaste till hands är socialstyrelsen "allmänna råd" 19 vilket är just allmänna råd och inget annat. Socialtjänstlagen är utformad på ödmjuka värdegrunder där medarbetare skall verka för medborgarens säkerhet och främja god livskvalité: 18 Socialtjänstlag (2001:453): 19 SoS "Vårdnad, boende och umgänge" (2012): 13 (av 17)

14 Socialtjänstlagen (2001:453) är tydlig kring syfte och bemötande "1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornasekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 2 Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Med barn avses varje människa under 18 år. Lag (2012:776)." - Pappamanualen har ett helt annat intryck efter 5 aktiva år med drabbade föräldrar. Bemötande och hantering ur verkligheten Pappamanualen har mött föräldrar som blivit bestraffade för att de kommit med motargument, eller vågat ifrågasätta deras arbetsmetoder, sakkunskap eller inte delat deras uppfattning i sakfråga, vilket är ganska vanligt då det råder en stor variation i kunskap bland dessa medarbetare. Medarbetare inom socialtjänsten som har hotat domstol med att "de verkställer LVU om domaren inte gör som de rekommenderat". En förälder fick höra av en medarbetare inom socialtjänsten att "de gör som de vill bara för att de kan". Ett flertal föräldrar kan vittna om att olika familjerätter hänvisar direkt till domstol med motivation att de inte kan göra något eftersom den andra föräldern inte vill samarbeta. Sen vid utredning så framstår det som om det var den hjälpsökande föräldern som inte ville samarbeta. Som representant för en grupp föräldrar har jag själv bevittnat medarbetare inom socialtjänst som inför ett möte med ledningen hånade dessa genom att bl.a. stå och skratta åt dem. (Minns ni hur rollspelet såg ut i kolan?) Således blir den samlade bilden kring detta ämbete mer likt en lekstuga för vuxna än en myndighet med auktoritet att kunna lösa faktiska problem. Utredning efter utredning visar tydligt att umgängesföräldern, oavsett om den gjort något eller inte, har sämre chans att bli bemöt på ett opartiskt sätt. Att det är satt i system råder heller ingen tvekan om. Pappamanualen har varit i kontakt med föräldrar från ett hundratal kommuner genom åren och sett återkommande beteendemönster (bemötande) i de allra flesta kommuner så verkligheten ser riktigt dyster ut. Många upplever att mötet i sig i regel fungerar bra, men när utlåtandet kommer så står det något helt annat. Synen på umgängesförälderns delaktighet är ofta präglad av att tona ner vederbörandets delaktighet, istället lyfts fel och brister baserat på intryck utan motivation, så även upplevs att viktig information som kunnat tala till dennes fördel utelämnas, eller förvanskas. I de mer extrema fall har föräldrar vittnat om att de redan vid första mötet blivit ifrågasatta och utpekad som ansvariga för konflikten. En del föräldrar har uppmanats att inte vara delaktiga, utan backa så barnet och boendeföräldern får lugn och ro, när det är av just den anledningen, att de blivit borttvingade, som de sökt hjälp. Andra föräldrar har fått denna handling emot sig genom att istället bli beskyllda för att vara ointresserade av barnet. 14 (av 17)

15 Således används retoriken att oavsett vad umgängesföräldern gör så kommer det användas emot den. Även skrivelser formuleras om mellan att det är klart för korrektur och det som sedan skickas till tingsrätten. - Regel kring "makt" är enkel och gäller alla (oavsett kön): En människa som får makt, kommer att använda den (Men med makt borde också följa ett ansvar) Slutsats Att det råder ett laglöst förfarande där medarbetare inom socialtjänsten är medvetna om att de undkommer påföljd, även om ett missbruk upptäcks, är ingen nyhet. Rutiner att flytta runt medarbetare mellan kommuner är sedan länge känt, så även medarbetare som saknar behörighet tilldelas uppdrag. Socialtjänstens hantering är snarare att bevis på en otidsenlig och ineffektiv organisation som fått för mycket tid att utveckla en kontraproduktiv kultur och attityd, snarare än målorienterad med fokus på arbetsuppgiften. - Det sitter i väggarna! IVO 20 har till uppgift att granska bl.a. socialtjänsten och den läsning man finner där är dyster. En nyligen släppt utredning: "Tar socialtjänsten sitt ansvar för barn och unga?" kan man läsa följande: "Bristerna som har framkommit är så pass allvarliga att det krävs att nämnderna vidtar åtgärder för att säkerhetsställa att man följer de lagregler som finns. Vidare behövs ett helhetsgrepp om verksamheten för att finna långsiktiga och hållbara lösningar vad gäller exempelvis kompetensutveckling, rekrytering och systematiskt kvalitetsarbete." 21 Betänk då att endast en bråkdel av alla missförhållanden når IVO eftersom de flesta föräldrar blir traumatiserade och inte vågar, orkar eller ens har råd att möta denna myndighet, speciellt inte i en till domstol. Istället utvecklas myndighetsförakt vilket istället får sitt utlopp i cyberrymden. - "Bad publicity for Sweden" När en nästan medborgarfientlig kultur genomsyrar verksamheten så till den grad att den påverkar varje enskild medarbetares prestation, så måste man ställa sig frågan om den verkligen fyller den funktion som den en gång var tänkt att fylla? 20 IVO - Inspektion för vård och omsorg: 21 IVO (2014): 15 (av 17)

16 Pappamanualens prognos för vårdnadstvister Den vanligaste formen av vårdnadstvist är en frånlevande förälder som önskar umgänge med barnet. En önskan att vara lika delaktig, varken mer eller mindre. En sund boendeförälder hamnar inte i denna situation eftersom den uppmuntrar barnets kontakt, inte bygger upp en arena bland familj, vänner och bekanta, för att vinna sin sakfråga och samtidigt försöker undanhålla barnet. Att allt fler barn bor växelvis idag (ca 35% enligt SCB) 22 är ett tydligt bevis på detta sunda resonemang. Men det innebär också att vi börjar närma oss gränsen för antalet som resonerar kring en sund separation. Allt pekar nämligen på att främsta orsaken till att barn inte får regelbundet umgänge med den frånlevande föräldern ligger oftast hos modern, som samtidigt är den klart dominerande boendeföräldern efter en separation. Pappan flyttar oftast ut. Studier visar att frånvarande pappor sällan brister i själva föräldraförmågan, utan undviker att ta konflikten med modern efter en separation: "Fäder som inte har barnet boende hos sig är beroende av moderns välvilja för att kunna upprätthålla kvalitén på kontakten till barnen. När modern inte uppmuntrar kontakt och kontakten föräldrarna emellan präglas av konflikt, undviker fäder ofta barnen i syfte att undvika konflikten. Det är inte relationen till barnen som är avgörande för om fadern blir frånvarande, det är relationen till modern (Ahrons, 2003)." 23 Enligt en Kanadensisk undersökning (2002) 24 biologiska pappan efter en separation. framgick det att mödrar ändrar sin attityd till den - 50% medgav att den biologiska föräldern inte behövs. - 40% medgav att de utövat umgängessabotage. Om vi har ca 50 tusen barn som upplever en separation per år (SCB 2013) 25 så betyder det att ca 25 tusen barn, eller motsvarande ca mödrar kommer ändra sin attityd efter en separation. - Vad händer då om vi följer utvecklingen där det i framtiden snarare blir regel än undantag att mötas i domstol efter en separation? Pappamanualen uppskattar att ca vårdnadstvister per år inte är en orimlighet med nuvarande system. - Vad kostar detta lidande redan idag och vad kommer det inte att kosta i framtiden? 22 SCB Växelvis boende 2014: 23 FSR - Empiriskt fastställda antaganden: 24 Kanadensisk undersökning 2002: 25 SCB 2013 Separation: 16 (av 17)

17 En ny organisation för separerade föräldrar Skall man anpassa verksamheten efter det moderna samhället där barn bevisligen behöver båda sina föräldrar, mer än alla andra åtgärder vid en separation, så måste man tänka i nya banor. Varje ärende är inte likställt med missförhållande eller att båda föräldrarna brister i sin omsorgsförmåga, utan det vanligaste är att den ena parten helt enkelt förvägras umgänge med barnet av boendeföräldern med en separation som samtidigt inte bearbetats klart. Således föremål för stöd och hjälp och coachning snarare än uppmuntran till konflikt i domstol. Vi kan heller inte blunda för att varje kommun behöver en socialtjänst som kan arbeta med samhällets mest utsatta, således två olika dimensioner av problem. Att sätta dessa två helt olika ärenden (en separation v/s dysfunktionell individ) till medarbetare inom socialtjänsten, som i sin verksamhet främst skall anlägga ett "skyddsperspektiv", förvärrar konflikten snarare än stävjar den. Samtidigt utgår socialtjänsten från en vardag där brukare tampas med psykisk, social och ekonomisk instabilitet, vilket påverkar deras omdöme och verklighetsuppfattning. En helt vanlig medborgare riskerar att bli bemöt som en potentiell förövare i deras ögon. Socialtjänsten har genom denna nonchalans (och okunskap) mot sina medborgare erhållit ett sådan skamfilat rykte och lågt förtroende hos föräldrar att den är svår att reparera. Således blir bedömningen att det idag skulle bli en dyr affär att utbilda medarbetare även för vanliga separationer, när de redan nu har svårt att ens klara av sina ordinarie uppdrag. Socialtjänsten har egna strukturella problem att tampas med först. För att få rätsida på "separationskonflikter" så rekommenderar Pappamanualen följande: Bygg upp en ny organisation som exklusivt hanterar dessa ärenden. Pappamanualen presenterade 2012 ett konstruktivt förslag på en sådan organisation som gick under namnet "familjefrid" 26. Familjefrid tar vid där staten inte når hela vägen fram. Eftersom "alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter." 27, så kan Familjefrid ge dessa en hand i den stund i livet som ser ut som mörkast. Här kommer familjefrid in som en opartisk stöd och medlare, alltid på barnets sida, med utgångspunkt på saklighet och fakta kring omständigheter och med utgångsläge på barns behov och rätt att bli hörd, så även rätt till båda sina föräldrar. Familjefrid främsta operativa arbetsuppgift är att företräda barnet och barnets rätt att bli hörd. Rätt till sina föräldrar och rätt att få bli behandlad med respekt om de av olika anledningar behöver en oberoende part vid umgänge, medling, eller placering enligt HVB eller LVU. Allt i enlighet med gällande lagstiftning och regeringsdirektiv "Strategi att stärka barns rättigheter" 28. Genom Familjefrids engagemang och närvaro så säkerställs också en operativ kontroll på individnivå avseende boendemiljö, umgänge och personlig utveckling. Den förälder som behöver hjälp för att få ordning på sitt liv skall också få stöd i nära samarbete med externa aktörer som erbjuder samtal med psykolog, föräldrautbildningar etc. Friska och engagerade föräldrar är "barnets bästa" Socialstyrelsen gjorde redan 2013 en förstudie inom samma område under namnet "separationsteam" 29 och fann att denna form av lösning kan hjälpa separerade föräldrar. Barn behöver båda sina föräldrar och det finns idag både kunskap och genomtänkta lösningar som kan minska onödigt lidande, samtidigt som separationer inte skall bli ett hinder att få må bra. 26 Familjefrid (2012): 27 FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter, Artikel Regeringen "Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige" (2010): 29 SoS "Separationsteam" (2013): 17 (av 17)

18 Vad gick fel och vad kan vi göra åt det? Pappamanualen arbetar för det goda föräldraskapet, med tips och stöd för ett ansvarsfullt föräldraskap. Men vad händer efter en separation om parterna inte längre kan enas i fråga om barn? Hur ser den offentliga makten på detta förfarande och vad har de gjort för att identifiera och lösa problemet? Vårdnadsreformen 2006 (prop. 2005/06:96) lade grunden för hur tvistande föräldrar skall bemötas och Pappamanualen har gjort en analys som visar på en dyster verklighet för drabbade barn och föräldrar. Vad gick fel och vad kan vi göra åt det finner du svar på i denna skrivelse. Av Markus Ollikainen Pappamanualen.se Nov (av 17)

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Vanliga missuppfattningar kring barns bästa och relationsvåld

Vanliga missuppfattningar kring barns bästa och relationsvåld Vanliga missuppfattningar kring barns bästa och relationsvåld Mans- & Familjejour dec. 2012 Copyright 2012, Med reservation för ändringar 1 Vanliga missuppfattningar kring barns bästa och relationsvåld

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

HUVUDTAL 2012-05-13. - En sak har dock inte förändrats nämnvärt och det är myndighetens syn på barns behov av båda sina föräldrar.

HUVUDTAL 2012-05-13. - En sak har dock inte förändrats nämnvärt och det är myndighetens syn på barns behov av båda sina föräldrar. Sverige är på många sätt ett fantastiskt land. Vi har ett samhällssystem som på många sätt fungerar bra, med utrymme för mångfald och möjlighet som individ att få kunna förverkliga dina drömmar och mål.

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

I det bästa av världar

I det bästa av världar 1 I det bästa av världar Gå ut och fråga vem som helst om hur de skulle vilja se vårt samhälle. De skulle beskriva en värld fri från brott, inspirerande skolmiljöer och arbetsmöjligheter som medgav både

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Migrationsverkets uppförandekod

Migrationsverkets uppförandekod Migrationsverkets uppförandekod Vi är Migrationsverket Det är ett ansvarsfullt och viktigt uppdrag som vi på Migrationsverket har fått i förtroende av regering och rikdag att utföra. Det ställer höga krav

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Etiskt dilemma. Vad är värst?, Harrys misantropi eller Ceasars sexism?

Etiskt dilemma. Vad är värst?, Harrys misantropi eller Ceasars sexism? Etiskt dilemma Harry och Ceasar är grannar i en solig by på den jämtländska landsbygden. Olyckligtvis är inte Harry lika solig som sin hemby. Harry är misantrop. Han tycker illa om människor mycket illa.

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. 100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013 Gäller under tiden 2012-08-30 2013-08-30 Inledning Handlingsplanens främsta syfte är att främja barns och

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete 1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister Familjerätten och barnet i vårdnadstvister uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete Susanna Dellans Gunilla Cederström Eva Elfver-Lindström Dagens presentation

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN Framtagen 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bäsna förskola BLÅKLOCKAN På Blåklockan ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är.

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Allt som jag sagt till båda föräldrar under årens gång kan sammanfattas med följande rader:

Allt som jag sagt till båda föräldrar under årens gång kan sammanfattas med följande rader: 1 Inledning: Pappamanualens Arv är en serie viktiga källor till insikter och råd som växt upp under åren i detta arbete med barn och föräldraskap. Som vanligt är den ocensurerad, provokativ men även skriven

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer