Vårdnad Boende Umgänge, Barnets bästa, föräldrars ansvar, SOU 2005:43

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdnad Boende Umgänge, Barnets bästa, föräldrars ansvar, SOU 2005:43"

Transkript

1 YTTRANDE Vårdnad Boende Umgänge, Barnets bästa, föräldrars ansvar, SOU 2005:43 Sammanfattning Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR konstaterar att stora delar av betänkandet av 2002 års vårdnadskommitté ligger i linje med vad SKR har förespråkat utifrån de erfarenheter vi har från våra medlemsjourer ute i landet. En stor del av det arbete som utförs på kvinnojourerna handlar om vårdnadsfrågor. Så som lagen idag är utformad efter 1998 års vårdnadsreform ges små möjligheter för den ena vårdnadshavaren att skydda ett barn mot våld och andra övergrepp vid en separation och därmed oftast en gemensam vårdnad. De kvinnor vi möter är alla utsatta för våld och övergrepp och det stora flertalet är mödrar. Idag har kunskapen ökat om att barn som växer upp i miljöer där det förekommer våld och andra övergrepp själva i allra högsta grad är drabbade även om det ej konstaterats att barnet rent fysiskt blivit utsatt. En självklar del i arbetet när man träffar våldsutsatta kvinnor och barn är att diskutera strategier för hur våldet skall upphöra. För kvinnans del innebär detta att hon kan välja att separera och därmed lämna en våldsam partner. För barnens del innebär däremot en separation mellan föräldrarna att de delvis utelämnas åt en våldsam förälder så som lagen idag är utformad. Kvinnan i dessa fall slits mellan sitt ansvar som vårdnadshavare att skydda sitt barn och sin skyldighet att se till att den andre föräldern får träffa barnet. Lagen har varit mycket olämpligt utformad vad gäller denna grupp och SKR ser med glädje på de förbättringar som kommittén föreslår. SKR ser att kommitté tydligt har tagit ett barnperspektiv. Barn är en av SKR:s högst prioriterade grupper och dessutom en grupp som behöver särskilt skydd av lagen. SKR menar att kommitténs förslag är mycket väl genomarbetat och tillstyrker det i stora delar. SKR vill dock betona vikten av ett kunskapskrav såväl inom socialtjänst som inom domstolsväsendet vid hantering av dessa frågor. Även om utredarna har tagit upp detta så menar SKR att det aldrig kan betonas nog starkt att när det gäller våld i nära relationer är det av största vikt att de personer som utreder och dömer i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge har specialist kunskaper på detta område. Detta för att inget barn ytterligare skall utsättas pga. okunskap hos de som är satta att skydda barnet.

2 3 Barnet i fokus SKR ser med glädje att kommittén så stark har tagit ett barnperspektiv. SKR ställer sig bakom ändringen i lagtexten 6 kap. 2 a där det sägs att det skall fästas avseende särskild vid risken för att barnet far illa.., samt barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Genom denna ändring markeras ett klart och tydligt ställningstagande för barnet och att barnets behov alltid skall komma i första hand, inte föräldrarnas. Det är glädjande att utredarna tydliggör att alla aspekter av barnets livssituation skall vägas in när man utreder vad som är bäst för barnet och att detta inbegriper att barnet får komma till tals angående sin egen livssituation utifrån det specifika barnets förutsättningar. 4 Vårdnad Vad SKR har erfarit genom sina medlemsjourer ute i landet så döms det till gemensam vårdnad i alltför stor utsträckning när det gäller våld i familjen. En utbredd uppfattning har varit att när föräldrar som levt i en relation som innehållit våld separerar upphör våldet och då är båda föräldrarna lika goda vårdnadshavare. Denna uppfattning bygger helt och hållet på okunskap. Man har valt att helt bortse ifrån vad utövande av våld står för och dessutom helt bortsett från att barnet är ett brottsoffer. Därför instämmer SKR med ett undantag i kommitténs förslag att om det har förekommit våld i relationen så bör det inte dömas till gemensam vårdnad. Ordet bör är vagt och erbjuder till alltför stor tolkning av vad som egentligen gäller. Ordvalet i lagändringen borde vara mer precist och markera att gemensam vårdnad inte skall komma i fråga om våld förekommit. Att barnet tillfrågas är här av största vikt och handlar om att på allvar ha ett barnperspektiv. De personer som är satta att utreda barnets egna önskningar skall ha specialistkompetens att utföra en sådan utredning. SKR:s erfarenhet är den att barn som lever i familjer där det förekommer våld eller andra övergrepp på ett tidigt stadium lärt sig att aldrig avslöja vad som förekommer inom familjen. Barn som lever i dessa familjer är inte sällan utsatta för hot om vad ett avslöjande kan föra med sig. Inte ovanligt är att barn hotats med att de varken kommer att få bo med mamma eller pappa utan bli omhändertagna om de avslöjar familjehemligheten. Därför är det upp till utredaren och dennes kompetens att avgöra vad barnets egentliga åsikt är. SKR vill särskilt betona kunskapskraven vad gäller detta. Dels förespråkar SKR en allmän kunskapshöjning inom socialtjänst och domstolsväsendet dels att specialister utbildas på området, endast då kan lagen fullt ut skydda barn från att fara illa SKR välkomnar förslaget om att domstolen får besluta om gemensam vårdnad endast om det kan antas att föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör barnet 6 kap. 5. För de barn som vi möter på kvinnojourerna kan denna ändrig komma att medföra att de får växa upp i en miljö fri från våld och övergrepp.

3 4.2.3 Familjevåld SKR håller med utredaren vad gäller frågan när en vårdnadshavare avsiktligt tagit livet av den andre vårdnadshavaren då ska denne inte ha kvar vårdnaden om gemensamma barn. SKR vill understryka de ytterst sällsynta fall då den vårdnadshavare som utsatts för misshandel och övergrepp dödar förövaren, i dessa fall bör en bibehållen vårdnad komma ifråga, självklart efter en grundlig utredning. Vad gäller barns berättelse och vilken vikt man skall lägga vid dessa. SKR:s erfarenhet genom sina medlemsjourer är att barn har en benägenhet att skydda sina föräldrar. Det är snarare så att barn förminskar eller utesluter det de varit med om vad gäller våld och övergrepp. Barn är lojala och vill inte skada eller såra sina föräldrar. Därför vill SKR ytterligare betona vikten av att de personer som är utsedda att utreda barns situation och egna åsikter verkligen har kompetens att göra detta. Detta bör också ske i anslutning till att barnen kan erbjudas hjälp utifrån det som framkommer. 4.4 Angående bestämmanderätten anser SKR att det snarast bör klargöras hur lagen förhåller sig till att barn ej får den vård och behandling de har rätt till pga av att en förälder ej godkänner detta. Huvudregeln skall enligt betänkandet vara att ej döma till gemensam vårdnad då det förekommit våld i familjen. Men vad gäller den målgrupp SKR arbetar med är det en stor grupp som lever med båda föräldrar som vårdnadshavare pga av lagens utformning hittills. Denna grupp barn har rätt till vård och behandling och därför bör kommittén uppmärksamma att bestämmanderätten här borde frångås. Detta bör ske skyndsam eftersom dessa barn växer upp utan att överhuvudtaget få bearbeta det trauma de varit/är utsatta för. Vår kunskap om hur vi kan hjälpa barn som utsatts för våld eller andra övergrepp har dramatiskt ökat de senaste åren och verksamheter för dessa barn växer fram i stora delar av landet. Men en stor grupp barn kan ej ta del av dessa verksamheter pga att en förälder motsätter sig detta och då ofta den föräldern som på olika sätt utsatt barnet. Vad gäller nya regler om utfärdande av pass, om lydelsen ändras från synnerliga skäl till endast särskilda skäl så behöver det vara klart angivet hur passmyndigheten skall agera när det finns risk för att ett pass missbrukas på det sätter som kan bli en realitet för de barn vi möter ute på kvinnojourerna. Det är vanligt att mammor som kommer till en kvinnojour bär en stor och ofta reell rädsla för att den andra föräldern olovligen skall föra ut barnet ur landet. Kommittén bör arbeta fram ett förslag hur man i möjligaste mån kan arbeta för att ett pass inte blir utfärdat i dessa fall.

4 5 Boende SKR går emot kommitténs förslag om att växelvis boende skall kunna utdömas mot den ena förälders vilja. Eftersom växelvis boende skall bygga på att samarbetet mellan föräldrarna fungerar bör rätten ej gå emot detta utan snarare utreda vad som ligger bakom en sådan vägran. En vägra att gå med på växelvis boende kan vara en indikation på att våld eller övergrepp som aldrig kommit till myndighets kännedom har ägt rum och därför bör man vara extra uppmärksam på detta. Barnets åsikt skall väga tungt och utredas av någon med särskild kompetens på området. När det gäller våld inom familjen skall växelvis boende vara uteslutet. 6 Umgänge SKR ser med glädje på förslaget om att barns umgänge med en förälder är till för barnet. Här är barnperspektivet klart och tydligt, att ett beslut skall grunda sig enbart på vad som är bäst för det enskilda barnet. Som situationen ser ut idag finns det föräldrar som tvingas lämna ut sina barn till ett umgänge som barnet inte själv önskar. Risken finns annars att föräldern anklagas för att inte underlätta så att umgänge kommer tillstånd, sk umgängessabotage. En förälder kan tvingas lämna ut sitt barn till en våldsam förälder eller en förälder som utsatt barnet för övergrepp. För barnet blir detta ett dubbelt svek där de kan komma att uppfatta att det inte finns någon att lita på. Detta får förödande konsekvenser för barnet. Uttrycket umgängessabotage är för övrigt ett förkastligt uttryck som speglar en förvrängd bild av verkligheten och som ej skall förekomma i dessa sammanhang. Angående umgängesstöd håller SKR med om att det är viktigt att socialnämnden får möjlighet att yttra sig om förutsättningarna för umgängesstöd. Idag händer det att domstolen frågar den föräldern som skall få umgänge om denne har någon som kan tänkas närvara vid umgänge. Detta kan medföra att kontaktpersonen är en anhörig eller annan närstående till umgängesförälder. En sådan kontaktperson kan i vissa fall av lojalitetsskäl missköta sitt uppdrag på olika sätt, ex genom att inte hela tiden närvara. Detta förekommer också pga att socialnämnden har svårt att hitta kontaktpersoner som är villiga att ta uppdrag när behovet är som störst ex helger. Detta anser SKR är att frångå principen om att det är barnets behov som skall komma först. Ett umgängesstöd skall alltid vara utsedd och godkänd av socialnämnden. SKR håller inte med om att Socialnämndes beslut i dessa frågor inte skall gå att överklaga. Ur barnperspektiv är detta en viktig rättighet. 6.5, 6.6 De kvinnor och barn som SKR genom sina medlemsjourer kommer i kontakt med har ofta en ytterligare dimension till umgänget och det gäller när familjen överväger behovet av skyddade personuppgifter. Många kvinnor väljer idag att inte ansöka om skyddade personuppgifter fastän de skulle vara hjälpta av det då de inte vill utsätta barnet för den press det skulle innebära att hemlighålla detta vid ett umgänge. Eller den press barnet skulle kunna utsättas för av den andra föräldern Detta kräver en särskild granskning och kanske alternativa lösningar till umgänge. Här skulle en

5 möjlig lösning kunna vara annan kontakt än umgänge vilket SKR menar är ett utmärkt komplement till det redan existerande umgängesformerna. Ett barn som lever med skyddade personuppgifter skulle här kunna upprätthålla en relation till umgängesföräldern utan rädsla för att röja de skyddade personuppgifterna. SKR menar att det är ett mycket bra förslag att det införs en möjlighet för domstolen att förordna om annan kontakt än direkt umgänge mellan barnet och en förälder. Här är det mycket viktigt att domstolen reglerar umgänget utifrån varje barns specifika situation och i en dialog med barnet. Om barnet tex varit utsatt för övergrepp av umgängesföräldern är det viktigt att det tas hänsyn till detta och förorda en umgängesform som går att kontrollera av annan vuxen, här bör domstolen förorda skrivkontakt. Nämnas bör också att idag är det en självklar del av många barns liv att hålla kontakten med andra via nätet vilket gör att denna umgängesform inte behöver uppfattas som så konstig och annorlunda. 7 Risken för att barnet far illa 7.2 SKR välkomnar kommitténs förslag om att socialnämnd och domstol..skall fästa särskilt avseende vid risken för att barnet far illa.samt barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. SKR tror att rangordningen är viktig, att lagen markerar att barnets välbefinnande går före en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Genom den markeringen blir det också tydligt att det inte alltid är så att ett barn kan leva tryggt med båda sina föräldrar. Precis som kommittén pekar på förarbetena som säger att barnets rätt till båda sina föräldrar aldrig får innebära att barnet riskerar att fara illa. Ändringen är en tydlig markering från ett föräldraperspektiv till ett barnperspektiv, att barnets välbefinnande i alla situationer måste väga tyngst. Här vill SKR markera att eftersom det är upp till domstol och socialnämnd att bedöma vad som är bäst för barnet så kan vi inte nog betona betydelsen av kunskap om våld i nära relationer och kunskap om barn som far illa. Det är mycket glädjande att se att kommittén har tagit upp att våld mot ngn annan familjemedlem också innebär att barn far illa, att det är ett brott mot barnets rätt till trygghet och vuxna de kan lita på och att barnet i dessa familjer är brottsoffer. Kommittén anser att utredaren alltid skall lämna en rekommendation till beslut i vårdnadsutredningar. Detta är rekommendationer som kommer att väga tungt därför är det oerhört viktigt med specialkompetens om barn i allmänhet och barn som far illa i synnerhet. Det är viktigt att vara medveten om att våld inom familjen eller andra övergrepp ofta inte är känt av andra än familjen. För att fullt ut ha ett barnperspektiv är det viktigt att erkänna barn som enskilda individer. Det är upp till utredaren att utröna om det förekommit våld eller övergrepp i familjen trots att det inte genom annan kommit till myndigheternas kännedom. En indikation på detta är att den ena föräldern vägrar

6 gemensam vårdnad, alternativt vägrar växelvis boende eller kräver umgängesstöd. För att fullt ut förstå barnets situation bör utredaren vara på det klara med att dolda hot direkt mot förälder eller barn eller hot mot närstående eller djur kan leda till att ett barn har svårt att tala om hur det ser ut i familjen. Att stor hänsyn tas till barnets berättelse, åsikter och känslor inför båda sina föräldrar är av största vikt för att barnets fortsatta levnadsförhållanden skall bli så goda som möjligt. Resonemanget kring sannolikhetsbedömningen är mycket bra och genomtänkt och vad gäller vår målgrupp oerhört viktig. Precis som kommittén redogör för så är det vår erfarenhet genom de kvinnor och barn som vi möter på kvinnojourerna så att eftersom våld och övergrepp i nära relationer är svårt att bevisa är sannolikhetsbedömning viktig och speciellt viktigt är det som sägs om att bevisbördan inte skall vara lika tung som i ett brottmål. Om det i varje enskilt fall skall vara ställt utom allt rimligt tvivel att våld eller övergrepp är begånget är risken stor att vi missar barnperspektivet, alltså att barnets rätt till en trygg uppväxt utan våld och övergrepp måste stå före föräldrars rätt. Idag fungerar inte alltid lagen här utan barn tvingas fortfarande leva med en förälder som utsatt det eller den andre föräldern för övergrepp. Vad gäller kommitténs förslag vad gäller riskbedömning välkomnar SKR detta. Varje barns situation är unik och bör utredas därefter. Kommittén säger att om en förälder som begått övergrepp deltar i behandling för sitt beteende så måste detta beaktas men inte okritiskt. Att ngn väljer att genomgå behandling för sitt beteende är en fingervisning om att personen har någon insikt i vad han utsatt sina närstående för och skall vägas in i riskbedömningen men att det inte är en självklarhet att barnet inte ytterligare utsätts för övergrepp pga detta. Bra är också att kommittén påpekar att även om den andre föräldern säger att det inte finns risk för barnet att vistas hos den som begått övergreppen så bör domstolen ändå självständigt göra en bedömning. SKR vill påpeka att man här inte kan utesluta att den andre föräldern blivit utsatt för påtryckning och att det därför är viktigt att barnet får en oberoende bedömning av domstolen 8 Barnets rätt att komma till tals och påverka Kommittén föreslår att man i lagtexten i 6 kap 2b FB byter ut ordet vilja mot inställning. SKR menar här att detta ord bättre speglar vad man i detta sammanhang menar alltså att barns berättelse skall bli respekterad och behandlad med seriositet utan att fördenskull behöva innehålla ett klart ställningstagande. Det visar också tydligare att utredaren har till uppgift att genom sin kunskap om barn förstå vad det är barnet berättar även om det inte är klart uttalat. Detta leder också till, vilket också framgår av kommitténs arbete att även mycket små barn kan komma till tals och bli lyssnade på utan att de uttrycker en klar vilja. Återigen vill SKR betona vikten av specialkompetens. För att barnets inställning verkligen skall komma fram behövs det personer som har kunskap om barn i allmänhet och om barn som far illa i synnerhet vilka är speciellt utbildade i samtalsmetodik med barn. Detta måste genomsyra allt

7 arbete i socialnämnd och domstol att de som handhar dessa ärenden är speciellt utsedda pga av specialist kompetens på området. Vad gäller kommitténs förslag om barns rätt att komma till tals under tiden föräldrarna genomgår samarbetssamtal menar SKR att detta är en klar förbättring generellt men i synnerhet när det gäller barn som upplevt våld i hemmet eller blivit utsatt för andra övergrepp. Här ges en möjlighet för barnet att få tala med en vuxen och chanserna ökar att dolda missförhållande kan komma till myndigheternas kännedom. Vad gäller att barn skall ha rätt att komma till tals innan rätten fattar ett interimistiskt beslut grundat på snabbupplysningar från socialnämnden är viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt för barnet. När det gäller vårdnadsutredningar säger kommittén att kompetensen hos utredarna är viktig för att en utredning skall hålla hög kvalitet och tillgodose barnets bästa. Kompetenskraven och attityden hos den som skall handha denna typ av ärenden kan aldrig nog betonas. Barnets fortsatta säkerhet är helt beroende av utredarens förmåga att genom kompetens, lyhördhet och mod se till att barnet får bästa möjliga förutsättningar till ett gott liv i avsaknad av våld och övergrepp. 9 Samförståndslösningar SKR gläds åt kommitténs resonemang om vikten av att samtalsledaren vid samarbetssamtal har hög kompetens särskilt vad gäller att tolka barns signaler. Att samtalsledaren måste vara uppmärksam på att det som föräldrarna föreslår inte alltid är till barnets bästa och att det i vissa fall kan vara bättre för barnet att ärendet domstolsprövas. Här vill SKR särskilt betona vikten av att om en förälder begär att få ett enskilt samtal före samarbetssamtal att detta alltid skall tillmötesgås. När det gäller våld inom familjen så är aldrig samarbetssamtal att rekommendera, därför är det viktigt att samtalsledaren har särskild kompetens på området så att denna har förmåga att uppmärksamma dessa familjer. 10 Domstolars och socialnämnders beslutunderlag Vid snabbupplysningar är det viktigt att socialnämnden har ett samtal med både föräldrar och barn. Detta för att domstolen skall ha ett så heltäckande underlag som möjligt vid interimistiska beslut. SKR har erfarenheten genom sina medlemsjourer att det interimistiska beslutet har stor betydelse vid bedömningen när målet skall avgöras i rätten. SKR menar att det är bra att utredaren skall lämna en rekommendation till beslut i vårdnadsutredningar. Detta förutsatt att utredaren har låtit barnet komma till tals och även vägt in barnets egna åsikter i rekommendationen. Vad gäller vårdnadsutredningar vill SKR betona vikten av specialistkompetens särskilt på området barn som växer upp med våld eller andra övergrepp inom familjen.

8 11 Domstolsprocessen Angående samförståndslösningar vid domstol: Huvudregeln skall enligt förslaget vara att domstolen aktivt skall verka för en samförståndslösning mellan föräldrarna vad gäller vårdnad - boende umgänge. Detta får dock inte inskränka barnets rättssäkerhet. Här är det återigen viktigt att betona domarens kompetens på området våld och övergrepp i nära relationer. Det är viktigt att domaren har god kunskap om hur en destruktiv relation kan fungera med hänseende på hot om övergrepp i dessa situationer. En samförståndslösning som grundar sig på hot kan aldrig gagna barnet och barnets rätt därför är det en viktig uppgift för domare att ha kunskap nog för att kunna avgöra detta. Vad gäller interimistisk prövoperiod vad gäller ärende om vårdnad boende umgänge menar SKR att det kan var bra i de fall där inget ännu framkommit om missförhållanden i hemmet. Här ges ytterligare en möjlighet för barn att komma till tals vid prövning av det interimistiska beslutet. SKR motsätter sig bestämt att det skall krävas prövningstillstånd vid överklagande från tingsrätt till hovrätt i mål gällande vårdnad boende umgänge. För att säkerställa att barn aldrig far illa måste denna rätt kvarstå så länge vi tror att barn men en våldsam föräldrer kan utsättas för gemensam vårdnad eller umgänge utan kontaktperson. Utan den möjligheten fråntar vi den andra föräldern möjligheten att skydda sitt barn mot en förövare även om detta kan innebära att barnet måste genomgå ytterligare rättsprocesser. Vi kan inte i dagsläget tillskriva våra socialnämnder och domstolar en så hög kompetens på detta område så att detta inte kommer att ske även fortsättningsvis men vår strävan bör vara den att vi inom dessa sektorer har tillräckligt kompetent personal. Kommitténs förslag om att det skall ställas större krav på kompetens och erfarenhet hos de domare som handlägger vårdnadsmål och ärenden om verkställighet och överflyttning är mycket glädjande anser SKR. Som tidigare nämnts så är det helt avgörande vid utgången av mål gällande vårdnad boende umgänge att den dömande instansen har den kunskap som krävs för att döma till barnets bästa i dessa ärenden. SKR anser att kunskapskravet för domare som dömer i dessa mål dels skall vara ett utökat kunnande om barns behov och om våld och övergrepp inom familjen. 12 Verkställighet och överflyttning SKR välkomnar förslaget att verkställighetsprocessen renodlas till att gälla just verkställighet. Kommittén betonar att verkställighetsmål mer och mer kommit att till innehåll påminna om mål ang vårdnad boende umgänge. Detta är mycket olyckligt för barnet. Barnet behöver klart och tydligt få veta vad som gäller och hur detta skall genomföras. SKR tror också att förslaget att flytta dessa ärenden från förvaltningsdomstol till allmän domstol på sikt kommer att få positiva effekter för barnet. Precis som

9 kommittén tror vi att det skulle gagna barnet genom att domare fick ökad kunskap om vilka konsekvenser rättens beslut kan få i verkställighetsprocessen. Här skulle domare på ett tydligt sätt få se hur domar kommer att fungera i realiteten. Även vad gäller verkställighet av ett interimistiskt beslut skall prövas av allmän domstol inom ramen för det pågående målet. Detta kommer med största sannolikhet att ge domstolen en bättre helhetsbild av hela barnets situation och kommer därmed förhoppningsvis att leda till den bästa lösningen för barnet. Vad gäller tvångsmedel anser kommittén att domstolen inte bör kunna tillgripa andra tvångsmedel än de redan existerande dvs. vite och hämtning. Kommittén föreslår inga förändringar. SKR menar att frågan bör utredas ytterligare. Båda dessa tvångsmedel är ur ett barnperspektiv förkastligt. Trots detta kan det finnas situationer när det är absolut tvunget att använda sig av hämtning, ex när barnet är utsatt för överhängande fara eller riskerar att föras ut ur landet. Göteborg 7 september 2005 Carina Ohlsson Katarina Björkgren Fatima Svanå Ordförande SKR Styrelseledamot SKR Styrelseledamot SKR

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs R-2005/1014 Stockholm den 5 september 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/5191/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 juni 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Vårdnad,

Läs mer

SOU 2005:43. Vårdnad Boende Umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar Betänkande av 2002 års vårdnadskommitté ROKS remissvar augusti 2005.

SOU 2005:43. Vårdnad Boende Umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar Betänkande av 2002 års vårdnadskommitté ROKS remissvar augusti 2005. Stockholm 31 augusti 2005 SOU 2005:43 Vårdnad Boende Umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar Betänkande av 2002 års vårdnadskommitté ROKS remissvar augusti 2005. ROKS bakgrund De första två kvinnojourerna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Kommittédirektiv En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform Dir. 2014:84 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera 2006 års vårdnadsreform. Utredaren

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Meddelandeblad. Nya vårdnadsregler. Några nyheter. Mottagare: Socialnämnder, länsstyrelser m.fl. Juni 2006

Meddelandeblad. Nya vårdnadsregler. Några nyheter. Mottagare: Socialnämnder, länsstyrelser m.fl. Juni 2006 Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, länsstyrelser m.fl. Juni 2006 Nya vårdnadsregler Från och med den 1 juli 2006 gäller nya regler rörande vårdnad, boende och umgänge. Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Barnets bästa, föräldrars ansvar

Barnets bästa, föräldrars ansvar Vårdnad Boende Umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar Del A Betänkande av 2002 års vårdnadskommitté Stockholm 2005 SOU 2005:43 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt?

Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt? Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a Är det möjligt? Anna Kaldal Docent, Juridiska institutionen, Stockholms universitet Föräldrabalken och den sociala barnavården

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Direktiv till ny vårdnadsutredning

Direktiv till ny vårdnadsutredning MansFamiljejour.se PappaBarn.se Pappamanualen.se 2013-12- 08 Regeringskansliet Att. Helen Corell 103 33 Stockholm Direktiv till ny vårdnadsutredning Det har kommit till vår kännedom att Du håller på med

Läs mer

10 Domstolars och socialnämnders beslutsunderlag

10 Domstolars och socialnämnders beslutsunderlag 10 Domstolars och socialnämnders beslutsunderlag 10.1 Gällande rätt Mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänge är indispositiva. Detta innebär bl.a. att domstolen har en utredningsskyldighet i sådana

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn

Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Civilutskottets betänkande 2009/10:CU20 Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:192 samt en motion

Läs mer

Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1311-05 2005-07-18. Remiss: Vårdnad, boende, umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43)

Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1311-05 2005-07-18. Remiss: Vårdnad, boende, umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43) Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1311-05 2005-07-18 Justitiedepartementet Remiss: Vårdnad, boende, umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Barnets bästa, föräldrars ansvar

Barnets bästa, föräldrars ansvar Vårdnad Boende Umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar Del B Betänkande av 2002 års vårdnadskommitté Stockholm 2005 SOU 2005:43 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn

Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Lagrådsremiss Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 15 februari 2010 Beatrice Ask Magnus Medin (Justitiedepartementet)

Läs mer

11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 11 kap. 2 SoL. 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL

11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 11 kap. 2 SoL. 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 1. Barn- och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1.1 Beslut om att göra skyddsbedömning och inleda utredning 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 11 kap. 2 SoL Handläggare Skyddsbedömning ska genomföras

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. (SOU 2007:52)

Beslutanderätt vid gemensam vårdnad m.m. (SOU 2007:52) Stockholm 2013-05-22 Vår referens: Ingela Stade 08-508 866 44 Dnr: Ju2007/6836/L2 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Jenny Wulker Roos 103 33 Stockholm Yttrande Beslutanderätt

Läs mer

Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens

Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande med ansvar för socialtjänst och LSS, chefer och personal inom socialtjänst och LSS, chefer och personal inom hälso- och

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2000-09-29 Dnr 1144-1999 Sid 1 (6) En pojke hade beretts vård enligt 2 LVU. Fråga bl.a. om det fanns förutsättningar för fortsatt vård enligt LVU i samband

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

9. KOMMUNERNAS ANSVAR

9. KOMMUNERNAS ANSVAR 9. KOMMUNERNAS ANSVAR 9.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, frivilligorganisationer och ideella föreningar m.fl. December 2009 Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Den 1 juli 2007 ändrades

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Oskar Söderberg Advokatfirman Per Nyberg AB Rådhusesplanaden 7 A 903 28

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2009-05-18 Dnr 4500-2007 Sid 1 (6) Handläggningen av ett ärende enligt LVU; fråga bl.a. om det förelegat förutsättningar för nämndens ordförande att fatta

Läs mer

KOMMITTÈNS EGNA UNDERSÖKNINGAR

KOMMITTÈNS EGNA UNDERSÖKNINGAR KOMMITTÈNS EGNA UNDERSÖKNINGAR 13 Enkät till socialnämnder om deras arbete 13.1 Enkäten En av kommitténs uppgifter var att undersöka hur de regler som kom till genom 1998 års vårdnadsreform tillämpas av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 februari 2006 T 308-05 KLAGANDE LS Ombud: Advokat GH MOTPART MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat YB SAKEN Vårdnad ÖVERKLAGADE

Läs mer

Barnombudsmannen rapporterar br2005:06. Barnets bästa. Barnombudsmannens synpunkter på frågor om vårdnad, boende och umgänge

Barnombudsmannen rapporterar br2005:06. Barnets bästa. Barnombudsmannens synpunkter på frågor om vårdnad, boende och umgänge Barnombudsmannen rapporterar br2005:06 Barnets bästa Barnombudsmannens synpunkter på frågor om vårdnad, boende och umgänge Varje år upplever drygt 50 000 barn och unga att deras föräldrar separerar. De

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Barnets rätt i familjetvister

Barnets rätt i familjetvister JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Hanna Gustafson Barnets rätt i familjetvister Examensarbete 20 poäng Eva Ryrstedt Familjerätt VT 2006 Innehåll INNEHÅLL 2 SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 3 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Från våld till upprättelse och skydd Barnfrid och kvinnofrid motsättningar, samband och visioner. Gudrun Nordborg

Från våld till upprättelse och skydd Barnfrid och kvinnofrid motsättningar, samband och visioner. Gudrun Nordborg Från våld till upprättelse och skydd Barnfrid och kvinnofrid motsättningar, samband och visioner Gudrun Nordborg Kvinnofridsreformerna Unika Byggda på insikter via forskning om mäns våld mot kvinnor och

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet, Migrationsverket November 2004 Reviderat juli 2006 Handläggning

Läs mer

Vårdnad, boende, umgänge och namn

Vårdnad, boende, umgänge och namn Vårdnad, boende, umgänge och namn Reviderade riktlinjer för handläggning av enskilda ärenden enligt Föräldrabalken, Namnlagen m.m. antagna av kommunfullmäktige i Stockholm 2012-10-15. stockholm.se Riktlinjer

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 29 juni 2012 KLAGANDE 1. AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Peter Wanhainen Box 22554 104 22 Stockholm 2. Södermalms stadsdelsnämnd

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Glimtar av barn från vårdnads-, boende- och umgängesdomar 1999 respektive 2002

Glimtar av barn från vårdnads-, boende- och umgängesdomar 1999 respektive 2002 Glimtar av barn från vårdnads-, boende- och umgängesdomar 1999 respektive 2002 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Barnfrid? Om rättens förhållningssätt till barn som upplevt våld med fokus på brottsskadeersättning, vårdnad och umgänge.

Barnfrid? Om rättens förhållningssätt till barn som upplevt våld med fokus på brottsskadeersättning, vårdnad och umgänge. Barnfrid? Om rättens förhållningssätt till barn som upplevt våld med fokus på brottsskadeersättning, vårdnad och umgänge Gudrun Nordborg 1998 Kvinnofridsreformerna insikter byggda på forskning fokus på

Läs mer

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR?

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? vårdnad, boende och umgänge barns behov i olika åldrar Det är viktigt att båda föräldrarna gör sitt bästa för att en separation och tiden därefter blir så skonsam

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2001-01-18 Dnr 556-2000 Sid 1 (5) I samband med en tvist angående vårdnad om barn anordnade socialförvaltningen s.k. samarbetssamtal. Fråga om den som hade

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Promemorians lagförslag... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken...7 1.2 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)...9 2

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Familjerätt. Kommunernas arbete med umgängestöd

Familjerätt. Kommunernas arbete med umgängestöd Familjerätt Kommunernas arbete med umgängestöd Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 1999-12-06 Dnr 1806-1998 Sid 1 (5) En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter I ett

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer