Hälsa och samhälle VÅRDNADSFRÅGOR. En studie om hur domstolar kan se på vårdnadsfrågor. Jane Guerrero Bodil Sävervik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa och samhälle VÅRDNADSFRÅGOR. En studie om hur domstolar kan se på vårdnadsfrågor. Jane Guerrero Bodil Sävervik"

Transkript

1 Hälsa och samhälle VÅRDNADSFRÅGOR En studie om hur domstolar kan se på vårdnadsfrågor Jane Guerrero Bodil Sävervik

2 VÅRDNADSFRÅGOR En studie om hur domstolar kan se på vårdnadsfrågor Jane Guerrero Bodil Sävervik Författare: Guerrero J, & Sävervik B, Vårdnadsfrågor En studie om hur domstolar kan se på vårdnadsfrågor. examensarbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Caretaking issues a study in how courts can view caretaking issues. Vårt intresse för ämnet väcktes av uppgifter i media om att domstolarna i vårdnadstvister till skillnad från tidigare oftare dömde till männens fördel och att flera barn därigenom hamnade hos olämpliga fäder. Syftet med arbetet var att undersöka om de ändringar som gjordes i föräldrabalken 1998 blivit till nackdel för ena könet. Vidare ville vi undersöka hur begreppet barnets bästa tillämpades. Som undersökningsmaterial använde vi förarbetena till ändringarna i föräldrabalken, domar från hovrätten före och efter reformen 1998, samt tre viktiga prejudikat från Högsta domstolen. Vi fann att lagändringen 1998 medfört att domstolarna dömde till gemensam vårdnad även i fall där misstankar fanns om våld och övergrepp från fädernas sida mot mödrar och barn. Vi fann flera fall där män som utövat våld tillerkändes umgänge. Vi fann slutligen att domstolarna använde begreppet barnens bästa konsekvent för att motivera sina domslut, men ofta på ett schablonartat sätt. Nyckelord: Vårdnad, Boende, Umgänge och Barnets bästa 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning...3 INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING...5 Syfte och frågeställningar...6 Metod...6 Tillvägagångssätt...7 Analys...8 Etiska överväganden...9 Tidigare forskning...9 Historisk tillbakablick på föräldrar och barns rättsliga ställning...11 Centrala begrepp...14 Barnets bästa och FN...14 Barnens bästa och föräldrabalken...15 Barnets bästa och socialtjänstlagen...15 LAGSTIFTNING OCH FÖRARBETEN...16 Inledning...16 Nuvarande lagstiftning...16 SOU 1995:79 utredningen som föregick 1998 års reform av föräldrabalken...17 Bakgrund till utredningen...17 Gemensam vårdnad...18 Boende...18 Umgänge...18 Samarbetssamtal...18 Utredning till grund för beslut...19 Barnets bästa i enlighet med vårdnadsutredningen...19 Barns rättigheter...20 Regeringens proposition 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge...21 Övergripande intentioner...21 Barnets bästa...21 Vårdnad...22 Barnets boende

4 Umgänge...23 Lagutskottets betänkande 1997/98:LU 12 Vårdnad, boende och umgänge...23 Sammanfattning...23 Fortlöpande reformering av familjerätten...23 Kritik...24 Gemensam vårdnad mot en förälders vilja...24 Lagens slutliga utformning...25 RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS...25 Statistisk analys Skillnader mellan kvinnor och män 1997 och Kvalitativ analys...30 Gemensam vårdnad...30 Enskild vårdnad före Enskild vårdnad efter Boende...35 Umgänge...37 SAMMANFATTNING OCH AVSLUTANDE DISKUSSION...41 Sammanfattning...41 Slutdiskussion...42 Referenser...47 Förkortningar ECPAT End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking in Children for Sexual Purposes FB Föräldrabalken HD Högsta Domstolen SOU Statens Offentliga Utredningar 4

5 INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING Många människor, för att inte säga alla, har nog eller anser sig ha en uppfattning om vad som är bäst för barn i samband med skilsmässa eller separation. De flesta föräldrar reder själva ut hur boende, umgänge och vårdnad skall se ut efter en separation eller skilsmässa. För de som inte klarar av att samverka kring dessa frågor erbjuds hjälp i form av samarbetssamtal. Samarbetssamtal är en träff mellan föräldrar och personal från socialtjänsten och avsikten är att föräldrar skall nå en överenskommelse i frågor som rör barnen. Vårdnad, boende och umgänge är vanliga saker som hanteras under samarbetssamtal. De berörda får dock själva söka sig dit. En part kan aldrig bli tvingad till ett samarbetssamtal utan det sker på frivillig basis. Detta är en hjälp som är reglerad i lag och som kommunerna är skyldiga att erbjuda när någon önskar det. För de som väljer att inte gå på samarbetssamtal eller där samtalen avbryts på grund av olika orsaker, till exempel för att meningsskiljaktigheterna är för stora, återstår det för föräldrarna att vända sig till domstol. Frågor rörande vårdnad, boende och umgänge och den problematik som ibland följer med när föräldrarna lever åtskilda belyses ofta i tidningar och andra mediala forum. Ett exempel på detta är en artikel i expressen (www.expressen.se, ). Artikeln handlar om en pappa som gjort sin dotter med barn två gånger. Det framgår att pappan fick ensam vårdnad om dottern år 2000 då flickan var 11 år gammal. Det framgår dock inte alls på vilka grunder fadern fick ensam vårdnad. I Aftonbladet ( ) fanns en artikel som också berör detta ämne. Artikeln har några år på nacken, men den är skriven efter en reform i föräldrabalken som ägde rum1998 och därför finner vi den intressant att ta upp. Den skrevs av Monica Dahlström-Lannes, före detta kriminalinspektör och vid tidpunkten vice ordförande i ECPAT Sverige. Artikeln inleds med en fråga till justitieminister Thomas Bodström, om huruvida han skulle ha lämnat sitt barn till en våldsman. I sin artikel går skribenten till hårt angrepp mot svenska myndigheter och rättsväsende. Dahlström-Lannes menar att även myndigheter begår övergrepp mot barn när de tvingar barnen till umgänge med fädrar som fått fällande domar rörande både våldsbrott och sexualbrott mot barn, i vissa fall har de egna barnen varit offer. I artikeln ges flera exempel på hur domstolar dömt till den våldsamma faderns fördel. I ett exempel beskriver Dahlström-Lannes hur socialtjänsten har föreslagit att barn, som är fullt välfungerande, skall tas om han om enligt LVU (Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga) för att genomgå behandling så att de kan lära sig att tycka om sin pappa. Vidare menar Dahlström- Lannes att vi har bra lagar i Sverige men att de inte tillämpas, utan jurister ofta saknar förmåga att sätta sig in i barnens situation. Hon menar att barn utsätts för kränkningar utan motstycke trots FN:s barnkonvention. Dahlström-Lannes tar också fasta på det omdebatterade faktum att en del fädrar som tagit livet av barnens moder har tilldelats enskild vårdnad efteråt. Artikeln avslutas med att skribenten menar att varje polis, socialarbetare, domare och varje politiker borde ställa sig samma fråga som inledningsvis Thomas Bodström fick om ifall de 5

6 skulle ha gjort samma sak om det rörde deras egna barn. Avslutningsvis ställs samma fråga återigen till justitieminister Bodström (a a 2002). Vi menar att denna artikel och andra som ger uttryck för samma sorts problemkomplex, där barnet blir ett offer på grund av att det står under vårdnad hos en särskild person, obönhörligen väcker ett intresse. Är det verkligen så illa ställt att domstolar inte alls ser barnens bästa? Är det ett slags lotteri som avgör om vem som är mest lämpad som vårdnadshavare? Föräldrabalkens sjätte kapitel reglerar barns vårdnad, boende och umgänge. Det gjordes en ändring i föräldrabalken år 1998 (Föräldrabalken kap 6, 1998:319). I korthet skall det dömas efter vad som är bäst för barnet och man skall tillgodose barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Denna ändring har också debatterats i media. Ofta har man kunnat läsa att mödrar har blivit förlorare efter lagändringen och att barn till varje pris skall ha kontakt med sin fader, också i de fall då det förekommit våld och liknande. Omvänt har man talat om att fäder blivit vinnare på ändringen. Detta är dock en medial tolkning och vi vill i vår studie förutsättningslöst finna om det finns några tendenser som pekar på att denna könsaspekt generellt kan sägas vara sanning. Vi frågar oss hur våra domstolar dömer i vårdnadsärenden som rör barns vårdnad, boende och föräldrars umgänge. Det är stora avgörande och viktiga beslut som fattas i rättsväsendet som berör många människor, inte minst barnen det handlar om. Det ovan anförda antyder att lagändringen 1998 medfört att barn far illa genom att olämpliga föräldrar tilldöms vårdnad eller umgänge. Skulle det vara så anser vi att samhället har ett allvarligt problem som bör åtgärdas. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att på vilket sätt 1998 års reform av föräldrabalken påverkat den faktiska tillämpningen av lagstiftningen och om det finns något som tyder på att ena könet blivit förfördelat av ändringen. Ett delsyfte är att undersöka hur domstolar motiverar barnets bästa. Vår målsättning är att försöka synliggöra faktorer och förutsättningar som medverkar till att domstolen anser att en förälder är lämplig respektive mindre lämplig som vårdnadshavare/boendeförälder. Metod När man vill göra en studie kan man för att utforska området man valt gå tillväga på olika sätt. Exempel på metoder är kombinationer av kvantitativa och kvalitativa, juridisk metodik, metaanalyser och andra specialmetoder. Vi kommer att använda oss av två av dessa i vår studie, nämligen den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden (Larsson, Lilja m.fl, 2005). Vi har valt att i huvudsak göra en kvalitativ dokumentstudie. Vi har också valt att låta vårt arbete innehålla en mindre kvantitativ del för att få en uppfattning om hur många män respektive kvinnor som är representerade i enlighet med uppsatsens syfte. 6

7 Vidare har vi haft ett utforskande intresse. Att göra en studie med ett utforskande intresse innebär att man grundligt vill undersöka ett ganska okänt fenomen. Datainsamling sker i ett utforskande arbetssätt ofta i en naturlig och oförvanskad miljö (Rosengren & Arvidson 2002). När man skall göra en utforskande studie gäller det att söka det material som kan ge mest information om fenomenet man vill undersöka. Vidare så föreligger det ett val av objekt i studier. Valet bör styras av en fråga vars svar innehar uppgift om vilka individer/enheter som har mest information för syftet (a a 2002). Med vårt syfte i uppsatsen så anser vi att den mesta informationen finns att hämta just ur domar som avkunnats i de frågor som berörs. Tillvägagångssätt Vi har valt att undersöka domar rörande tvistemål i frågor om vårdnad, boende och umgänge från Hovrätten över Skåne och Blekinge län i vårt material. Motivet till att vi har använt oss av domar i vårt material är att vi finner det mest lämpligt med tanke på syftet med studien. Totalt har vi samlat in 16 stycken domar varav åtta stycken före lagändringen (år 1997) och åtta stycken efter (år 2004). Vår målsättning var att gå igenom ca 5-10 domar från vartdera år, då detta antal förefaller vara ett riktmärke i de fall det gäller kvalitativa intervjuer. Med flera intervjuer kan det vara svårt att finna nya nyanser i materialet för forskaren (Rosengren & Arvidson 2002). Vi likställer härmed dokumentanalyser med intervjuer. För att samla in dessa domar så har vi som nämnts ovan varit i kontakt med Hovrätten över Skåne och Blekinge, belägen i Malmö. Vi började med att ringa hovrätten och berätta för dem vilket vårt ärende var. Det tog några dagar för dem att samla in det vi frågade efter. Vi tillbringade sedan fyra dagar i hovrättens lokaler för att söka efter de domar vi letade efter. När vi hittade den sortens domar vi sökte skrev vi upp målnumret. När vi så uppnått det antal domar vi ville ha, fortsatte vi ändå att söka så vi fick ett resultat på det totala antalet domar för respektive år. Skälet till detta var att vi i möjligaste mån ville finna material till vår kvantitativa del i arbetet. Då vår sökning var avslutad beställde vi var femte dom för kopiering tills vi uppnått 30 stycken. Detta förfaringssätt vid urval av undersökningsmaterial kallas för flerstegsurval (Körner & Wahlgren 1998). Vår population i studien var det totala sammanlagda antalet domar respektive år i de berörda målen. Vi hade inte någon ram på vilka som ingick i vårt material förrän vi letat genom arkivet. När det gjorts hade vi en förteckning på vår population och kunde sedan slumpmässigt och stegvis göra vårt urval enligt ovan. Vi fann det emellanåt svårt att tyda handlingarna vi letade igenom på så vis att det inte klart tydliggjordes vad som skett med dem i akterna vi letade genom. En hel del av de domar vi i ett första skede beställt visade sig vara avskrivna. Med detta menas att domstolen inte avgett något domslut i ärendet. Det beror oftast på att parterna kallat tillbaka sina yrkanden. Efterhand insåg vi också vid genomgång att många av dokumenten innefattade en förlikning mellan parterna. Detta gjorde att vi var tvingade att beställa fler domar. Så höll vi på tills vi ansåg oss ha tillräckligt antal för att kunna genomföra vår studie. På grund av detta fick vi således tillgång 7

8 till fler än det tänkta antalet. Vi valde därför att till viss del och i den mån de kan utgöra någon form av statistiskt underlag att inbegripa även dessa i vårt statistiska räkningsförfarande. Den kvantitativa delen i studien har vi valt att presentera med hjälp av stolpdiagram där könsfördelningen i yrkandena och vårdnadsbesluten redovisas. För att få ytterligare kunskap om domstolarnas bedömningsgrunder har vi valt att ta med tre stycken domar från HD från åren 1999, 2000 och Detta är tre mycket viktiga prejudicerande domar. Vi väljer att analysera också dessa i den kvalitativa delen i arbetet men eftersom de är så få till antalet är det inte rimligt att arbeta kvantitativt med dem. Analys Domarna är de dokument vi använder för den kvalitativa analysen i vår studie. Vi menar att förtjänsterna med att göra detta val är att vi går direkt till den ursprungliga källan. Thurén (1997) framhåller ursprungskällans betydelse i forskning. Det talas om fyra stycken olika kriterier som bör uppfyllas för att öka sanningshalten i en undersökning, äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet. Med äkthet menas det att källan skall vara det den utger sig för och vara, tidssambandet är kopplingen mellan en händelse och hur lång tid efter källan berättar om den. Oberoendet står för huruvida källan är sin egen eller om den exempelvis är en avskrift och tendensfrihet handlar om att man inte ska ha anledning att misstänka att källan har någon personlig vinning genom att förvränga den (a a 1997). Vi anser att vi uppfyller kravet på äkthet och oberoende genom att en dom är ett dokument som utfärdas av vårt rättsväsende. Dessutom är den en primärkälla. Tidssambandet när det gäller en dom kan inte vi anse vara relevant då en dom är gällande tills dess den upphävs. Kriteriet tendensfrihet menar vi att vi uppfyller så långt vi förmår i vårt arbete. Alla former av jäv ska inte eller får inte finnas i vårt samhälle med den rättssäkerhet som vi har. Vi är dock medvetna om att det finns andra faktorer som påverkar domstolarnas bedömningsgrunder. Exempel på detta kan vara vårdnadsutredningar som utföres av socialtjänsten för att domstolarna skall få bättre bedömningsgrunder. Är dessa utförda på ett dåligt vis och inte representerar sanning eller utelämnar viktiga aspekter blir onekligen bedömningsgrunderna annorlunda. Etiska överväganden Enligt de forskningsetiska principerna så finns det fyra stycken huvudkrav som man bör tänka på. Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 1990). Då vi uteslutande arbetar med domar som är offentliga handlingar behöver vi varken lämna information eller hämta in samtycke. Konfidentialitetskravet uppfyller vi 8

9 genom att vi inte nämner någon av berörda parter vid namn. I det fall vi diskuterar enskilda domar med dess involverade parter i uppsatsen kommer vi att avidentifiera vederbörande Således anser vi att det i vårt arbete inte finns något som kan uppfattas som kränkande, obehagligt eller på annat sätt etiskt känsligt. Vi har också lämnat in en etisk prövning till det Etiska rådet på Malmö Högskola. Rådet hade ingenting att invända mot våra ansatser i studien ur en etisk synvinkel. Tidigare forskning Vi har funnit två studier som hänger samman med det område vi studerar. Vi fann en rättssociologisk studie av tingsrätts funktion vid handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt från barnets bästa av Annika Rejmer 2003, Vårdnadstvister, Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Rejmer belyser även ytterligare två aspekter i sin studie, dels relationen mellan familj och samhälle under tingsrätts handläggning av konflikten, dels relationen mellan det civilrättsliga och det offentlig rättsliga systemet. Vi hittade också en studie gjord av barnombudsman Lena Nyberg I denna studie undersöks om domstolar har ändrat sitt bedömningssätt efter reformen Nyberg har dock avgränsat sin studie genom att endast ha tagit med de mål som haft inslag av våld inom familjen. De båda studierna som berör vårdnadskonflikter mm har olika syften. Syftet med Rejmers studie var att åskådliggöra interaktionen mellan de olika inbördes aktörerna, medan Nybergs rapport syftade till att undersöka om de farhågor man befarade av lagförändringen blivit en sann konsekvens. Farhågorna var att barn skulle fara illa på grund av att det alltmer skulle dömas till gemensam vårdnad och att barn därigenom skulle kunna tvingas till möte med en våldsam förälder. Ändringen i Föräldrabalken 1998 var en lagreform. En reform är när en befintlig lag omarbetas. För att få språklig omväxling väljer vi att benämna den med båda termerna i vår studie. Rejmers undersökning visar att hälften av föräldrarna i hennes referensgrupp förekommer i socialregistret av annan anledning än handläggningen av vårdnadstvisten, företrädesvis med anledning av sökt ekonomiskt bistånd när vårdnadsutredningen inleds. (Rejmer 2003). I Rejmers studie framkommer att i endast åtta procent av vårdnadsutredningarna har barnets vilja uttryckligen kartlagts och tillmätts betydelse, vilket här inbegriper barn som är 12 år eller äldre. Rejmer påtalar även att när det gäller att fästa avseende vid de yngre barnens inställning, så förefaller denna att bestämmas genom socialsekreterarens observation i samband med hembesöket (a a 2003). Vidare anförs att barnen beskrivs på ett generaliserat och schablonartat sätt i vårdnadsutredningarna. Barnen beskrivs såsom välskötta, alerta, livliga, distanserade eller blyga (a a 2003). Detta innebär att informationen om barnen ofta begränsas till generell kunskap om barns åldersrelaterade behov, snarare än individuella olikheter. På så sätt framkommer att olika åldersintervall tenderar att ses som en homogen grupp med vissa allmänt fastställda behov (a a 2003). En 9

10 viktig anmärkning här är att författaren påpekar att de vårdnadsutredningar som ligger till grund för studien är från tiden före införandet av FB 6 kap 19 4 st. som föreskriver att barnens vilja skall beaktas i vårdnadsutredningen. Rejmer ställer även barnets bästa mot tingsrättens tolkning av barnets bästa i sin handläggning när hon påtalar att domstolarna sällan utnyttjar sin möjlighet att höra barn. Rejmer skriver att domstolarna verkar anse att lämpligheten i att höra barn kan ifrågasättas då det förfaringssättet kan verka kontroversiellt. Enligt Rejmer har nästan hälften av föräldrarna uppnått förlikning innan huvudförhandling hållits i Tingsrätten. Då har vårdnadsfrågan avgjorts på handlingarna i enlighet med föräldrarnas överenskommelse. Tingsrätten förefaller på så sätt att utgå ifrån att föräldrarnas överenskommelse är liktydig med barnets bästa (a a 2003). Barnombudsmannen Lena Nyberg har gjort en studie som heter När tryggheten står på spel. Undersökningens främsta syfte var att undersöka om de farhågor som förekom 1998 års reform i föräldrabalken har besannats i domstolsbesluten. Farhågorna bestod i att kritiker innan reformen befarade att en del barn skulle riskera att fara illa genom att det skulle utdömas gemensam vårdnad även i de fall då det förekommit våld inom familjen. (Nyberg 2005). I rapporten framkommer att det efter reformen blivit en stark huvudregel med gemensam vårdnad av barn. Nybergs studie visar på brister i hur domstolarna tillämpar lagen. Exempel på detta är att det skall göras en särskild riskbedömning när våld förekommit i familjen. En riskbedömning innebär att det görs en utredning för att utröna om barnet riskerar att fara illa av möten med våldsam förälder, detta för att domstolar skall få ett bättre bedömningsunderlag. I studien analyseras om och i vilken omfattning domstolar dömer till gemensam vårdnad när det förekommer uppgifter om våld inom familjen. Studien avser enbart mål där uppgifter om våld förs fram och omfattar 258 mål i tingsrätter från 2002 med tillhörande utredningar från socialtjänsten. 408 barn mellan 1 och 17 år berörs. Till exempel så dömde tingsrätten till gemensam vårdnad i 43 procent av fallen fastän den ena föräldern blivit dömd för våldsbrott inom familjen. I hela 56 procent av de fall som gällde umgänge tilldömdes den förälder som gjort sig skyldig till våld ett oövervakat umgänge med barnen. Trots att domstolar har en skyldighet att se till barnens bästa och därmed torde göra en bedömning av eventuella risker för barn att fara illa hos den förälder som gjort sig skyldig till och dömts för våld så har detta gjorts i mindre än vart tredje fall. Nyberg skriver också att det inte är ovanligt att våld drabbar mer än en familjemedlem. Författaren menar att studien visar att även socialtjänsten har brustit då inte heller de har utfört riskbedömningar, vilket de har skyldighet till (a a 2005). Nyberg menar att reformen verkar ha medfört att det oftare döms till gemensam vårdnad i mål där det förekommer uppgifter om våld inom familjen än vad som avsågs med den nya lagstiftningen Vidare anser Nyberg att det måste förtydligas i domstol varför det anses att gemensam vårdnad är bäst för det enskilda barnet även när våld har förekommit inom familjen. Också ett tydliggörande är önskvärt beträffande på vilket sätt ett barn gynnas av att bo tillsammans med en förälder som har använt våld mot en familjemedlem. Nyberg menar att studien visar att socialtjänstens utredare och domstolarna generellt sett 10

11 inte innehar tillräcklig kunskap om sambandet mellan våld mot en förälder och risken att barnet far illa av detta (a a 2005). Nyberg menar att införsel av tidsbegränsade domar i mål rörande vårdnad, boende och umgänge skulle kunna vara till gagn för både barnet och den våldsbenägna föräldern. Detta för att tillgodose dels barnets behov av båda föräldrarna och dels för att sörja för det faktum att en förälder som är eller har varit våldsam måste få en möjlighet att ändra sitt beteende och på sikt kunna finnas med i barnets liv (a a 2005). Hon anser också att för att erhålla ett bättre samarbete i dessa frågor bör socialstyrelsen och domstolsverket få i uppdrag att utarbeta rutiner. Vidare skall det för de som arbetar med dessa mål om barns rättigheter och behov erbjudas relevant utbildning. Att domares specialistkompetens när det gäller barn behöver stärkas påpekades nyligen av FN:s barnrättskommitté då de domare som avgör frågor om vårdnad, boende och umgänge sällan har sådana specialistkunskaper i dag (a a 2005). Nyberg menar att barnets trygghet ska garanteras, alltid vara utgångspunkten och måste sättas främst. Just nu arbetar en vårdnadskommitté med att se över föräldrabalken och författaren menar att deras förslag bör tas på allvar av riksdagen(a a 2005). Historisk tillbakablick på föräldrars och barns rättsliga ställning Vi avser att i detta avsnitt påvisa hur tidigare såg ut när det gäller föräldrars och barns rättigheter och hur gårdagens lagstiftning successivt tagit sin form från 1700-talet fram till våra dagar. Långt tillbaka i tiden, under och 1800-talen, var mannens ställning som make och fader mycket stark. Mannen hade till och med befogenhet över barnens rätt till liv eller död. Det förekom att mannen bestämde att nyfödda barn skulle ställas ut i skogen för att dö. Detta förekom när barnen var vanskapta eller när fattiga familjer redan hade för många barn och mannen kunde då på det viset begränsa sin avkomma (Ewerlöf & Sverne 1999). Detta handlande förbjöds allteftersom, men mannens ställning som den i familjen som ägde bestämmanderätt kvarstod i de flesta avseenden under både och 1800-talen i Sverige (a a 1999). Under denna tidsperiod var många hushåll stora med många barn. Generationsboende med familj och släkt och andra inhysta var inte ovanligt. Mannen bestämde då inte bara över barnen, utan även över hustru och tjänstefolk (a a 1999) infördes en lag som reglerade förhållandena mellan barn och föräldrar som gällde ända in på 1900-talet. Lagen handlade till största del mest om försörjningsansvar och ekonomiska angelägenheter. I lagen fanns också en uppfostringsregel som genom kyrkans och klassamhällets inflytande kommit till stånd. Den löd som följande; Förmyndare skal låta then omyndiga upptuchtas i den rätta evangeliska läran, gudsfruchtan, dygd och ära, och til sådana öfningar och handteringar hålla, som thes stånd, vilkor och ämne kräfva. 11

12 Denna lydelse kompletterades dessutom i strafflagen med att om det under utövning av aga tillfogades ringa skada på barnet så skulle man inte kunna dömas för detta. Det går att finna bestämmelser i äldre lagstiftning (i dåvarande giftermålsbalken) som liknar dem som idag finns i föräldrabalken. Vem som skulle ha hand om barnen vid skilsmässa är ett exempel. Blev föräldrar lagligen skilda så skulle frun ha rätt till barnen nära sig om mannen var vållande till upplösningen av äktenskapet. I de fall då makarna var lika vållande till skilsmässan var det den som var mest lämplig som skulle förese barnen. Först på 1900-talet kom man tala om att barnets bästa skulle vara avgörande för vem som skulle ha hand om dem efter en skilsmässa, detta skedde då i ärvdabalken (a a 1999). På 1700-talet gjordes det också skillnad på utomäktenskapliga barn (oäkta barn) och de som var födda inom äktenskapet. Den ortodoxa kristendomens inverkan i Sverige, som en hård och fördömande religion, försvårade utomäktenskapliga barns villkor (Inger 1986). Barn som var födda av ogifta föräldrar fick till exempel inte ärva sin mor. Däremot skulle barnet av föräldrarna njuta nödtorftig födo och uppfostran. Emellertid fick många av dessa oäkta barn och mödrar det mycket svårt, barnamord var inte ovanligt under 1700-talet (Ewerlöf & Sverne 1999). Gustav III införde under samtiden möjlighet att förutom fädrar också inbegripa mödrar som okända vid födelseregistrering vilket medförde att barnamorden minskade (Inger 1986). Dock blev dessa barn som föddes utan vetskap om vare sig sin biologiska moder eller fader utan arv. År 1815 motionerades om arvsrätt för de utomäktenskapliga barnen, dock utan resultat, det skulle dröja ända till början av 1900-talet tills arvsrätt tillkom dessa barn. (a a 1986). Under senare delen av 1800-talet skedde en förändring i familjekonstellationerna på grund av den framkommande industrialismen. Folk började röra på sig och flytta in i samhällen som växte fram. Barnarbete blev vanligt, speciellt pojkar från stora familjer tog arbete inom industrin. (Ewerlöf & Sverne 1999). Allteftersom började kvinnor och vuxna barn kräva större rättigheter gentemot männen/fädrarna. Redan under första halvan av 1800-talet avgavs förslag av lagkommittén i olika omgångar som skulle innebära myndighetsförklaring av ogifta kvinnor vid 25 respektive 30 års ålder. Dessa förslag gav dock inga resultat. (Inger 1986). Kvinnans autonomi i samhället och speciellt med syfte på myndighetsaspekten kom att förändras i Sverige först under 1900 talets första del. Ogifta kvinnor blev år 1921 i kraft av lagen blev myndiga vid 21 års ålder (a a 1986). De barn som var omyndiga förblev dock underordnade föräldrarnas, främst faderns, stränga lydnad. Barn skulle lyda, det var föräldrarnas skyldighet att de så gjorde. I det fall barn inte löd praktiserade man aga för att råda bot på det. Att barn skulle ha rättigheter var det inte tal om. (Ewerlöf & Sverne 1999). Den första barnlagstiftningen tillkom under åren I samband med denna reform ändrade man ordet omvårdnad till vårdnad. I lagen ville man betona föräldrars ansvar för att barnen skulle få växa upp under goda förhållanden. Fortfarande var det dock fadern som ensam var förmyndare för barn, även i de fall 12

13 de var födda inom äktenskapet, vårdnaden var dock gemensam (a a 1999). År 1905 tillerkändes utomäktenskapliga barn lika arvsrätt som de inom äktenskapet födda barnen efter modern. Fortfarande gällde dock att de oäkta barnen inte hade någon arvsrätt efter sina fädrar, emedan fädrarna ironiskt nog ägde rätt att ärva sina avlidna utomäktenskapliga barn. Först i samband med barnlagstiftningen förändrades lagen om arvsrätt till att innefatta en ömsesidig arvsrätt mellan fadern och det utomäktenskapliga barnet (Inger 1986). En annan viktig del som också tillkom i reformen var möjligheten att upptaga någon som sitt eget barn genom adoption. Före barnlagstiftningen medförde det formlösa upptagandet av fosterbarn inte någon rättslig verkan, då det inte var rättsligt reglerat. Adoptivförhållandet kunde dock upphävas av domstol, efter ansökan från barnet om domstolen fann barnets bästa påfordra det (Inger 1986). Bestämmelserna i barnlagstiftningen överfördes så småningom till Föräldrabalken när den trädde i kraft En förändring bland andra var att man tog bort beslutet att fadern ensam skulle vara förmyndare (Ewerlöf & Sverne 1999). Under 1900-talet har det således skett stora förändringar i förhållandet mellan vuxna och barn. Efter andra världskriget började utvecklingen i samhället mot ett materiellt välstånd ta fart och den sociala sektorn började ta sin form och utarbetas till att så småningom se ut som den gör idag (a a 1999). Författarna menar att dessa förändringar inte bara varit av godo ur ett barnperspektiv sett. Genom urbaniseringen följde fenomen som anonymitet, hushåll gick från storfamilj till kärnfamilj, även ensamföräldersfamiljer är idag vanligt. Också byte av bostadsort är allt vanligare och avstånd till släktingar som förr bodde tillsammans med barnen har ökat. Par skiljer sig och bildar nya familjekonstellationer. Sammantaget kan detta ha lett till att barn idag är otryggare än de var förr i de stora hushållen. (a a 1999). Kunskaperna om barn har ökat. Psykologer och psykologisk forskning samt även medicinsk forskning har låtit oss få veta vilka skadeverkningar och problem som kan bli följderna av hämmande fostran (a a 1999). Vi vill att våra barn skall växa upp till självständiga och fungerande samhällsmedborgare, att de ska vara kapabla att fatta egna beslut och kunna samarbeta med andra människor. Vi vill inte längre att våra barn skall lyda blint och vara auktoriteter underordnade (a a 1999). Detta genomsyrar också lagens andemening och de intentioner som ligger till grund för bestämmelserna om barn i Föräldrabalken. Ju äldre barnet är desto mer skall deras egen vilja beaktas (Föräldrabalken, kap 6). Det ligger även i linje med att det under årens lopp skett flertalet förändringar i Föräldrabalken. Bland andra kan nämnas följande; barn som är födda utom äktenskap jämställs med de som är födda inom det samma, föräldrar som inte är gifta kan få gemensam vårdnad och att aga barn är numera förbjudit sedan 1979 (Ewerlöf & Sverne 1999). Centrala begrepp Barnets bästa är ett ständigt återkommande uttryck i lagen och dess förarbeten. Begreppet som sådant började användas redan i början av 1900-talet i svensk lagstiftning. Det reglerades utifrån dåvarande ärvdabalken vem av föräldrarna som skulle ha barnen efter en skilsmässa. Det var barnets bästa som skulle avgöra (Ewerlöf & Sverne, 1998).I slutet av 1980-talet så har begreppet the best interest 13

14 of the child anammats och antagits av FN och gett upphov till dess barnkonvention. Medlemsländerna i FN, varav Sverige är ett, förbinder sig att uppfylla konventionens krav (a a 1998). För att skapa oss en mer generell bild av definitionen Barnets bästa har vi valt att i nästkommande stycken belysa begreppet ur FN:s, Föräldrabalkens och Socialtjänstlagens perspektiv. Barnets bästa och FN FN:s barnkonvention reglerar barns rättigheter. I dess första del regleras barns förhållanden, rättigheter och villkor i 41 stycken artiklar. Den tredje artikeln i denna första del handlar om barnets bästa. Det regleras att vid åtgärder som rör barn, exempelvis vid offentliga välfärdsinstitutioner, myndigheter eller lagstiftande organ så skall barnets bästa komma i främsta rummet. Stater som är medlemsstater i FN åtar sig att ge barn skydd och omvårdnad för dess välfärd med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar eller andra med lagligt ansvar för barnen. Alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder skall för detta ändamål vidtas. (www.bo.se, 2005). Föräldrabalkens förarbeten innefattas också av denna konventionens tredje kapitel på så sätt att man hänvisar till att det är barns bästa som skall beaktas vid alla åtgärder som rör barn (SOU1995:79, s.74). Läser man vidare i konventionen finner man att följande artiklar i mångt innehåller text som sammantaget skulle kunna tolkas vara en ytterligare aspekt på vad som anses vara respektive inte är barns bästa. Det stadgas om till exempel barns rätt till liv, överlevnad, utbildning, namn och nationalitet. Vidare att barn har rätt till att bli hörda, ha åsikter och ha ett privatliv. Vidare har barn rätt till skydd mot bland annat sexuellt och ekonomiskt utnyttjande, tortyr och dödsstraff, narkotika och väpnade konflikter (www.bo.se, 2005). I den artonde artikeln regleras det att staterna skall göra sitt bästa för att det principiellt skall vara båda föräldrarna som gemensamt ska ha ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Det avsnittet slutar med orden Barnets bästa skall för dem komma i främsta rummet ( a a 2005). I artikel nummer 27 fastställs det att varje barn har rätt till en levnadsstandard som kan tillgodose dess fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling och att det är föräldrarna som utifrån sin förmåga och ekonomiska resurser som har huvudansvaret för detta ( a a 2005). När vi studerar konventionen och dess innehåll kan vi se exempel på både det som kan anses vara ett barns bästa, men också på det som inte kan betraktas vara förenligt med ett barns bästa. Vi tolkar konventionen som att ett barns fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling skall tillgodoses på ett betryggande vis. Vidare tolkar vi att det som inte anses vara bra för barn är bland annat övergrepp och utnyttjande i olika former. 14

15 Barnets bästa och föräldrabalken Studerar man föräldrabalkens sjätte kapitel som reglerar vårdnad, boende och umgänge, så beskrivs det i 1 kap 1 vad barn har rätt till respektive vad de skall skyddas från. Det står att barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vidare, barn skall behandlas med aktning för sin person och får inte behandlas kränkande eller utsättas för kroppslig bestraffning, (Lag 1983:47). Barnets bästa och socialtjänstlagen Sverige har för att uppfylla kraven i barnkonventionen förutom det som stadgas i föräldrabalken reglerat barns förhållanden i Socialtjänstlagen (2001:453). Socialtjänstlagen är en ramlag som tillkom 1982 (1980:620). Den har reformerats 2002 och i den nu gällande lagen regleras vad socialnämnden ansvarar för rörande barn. Särskilda bestämmelser för olika grupper där barn och unga ingår, regleras i det femte kapitlet i socialtjänstlagen. I 5 kap 1 SoL ges föreskrifter för socialnämndens ansvar. Nämnden skall verka för att barn växer upp under goda och trygga förhållanden och när ett barn riskerar att utvecklas ogynnsamt skall nämnden sörja för att barnet får det skydd och stöd det behöver. Vidare ska nämnden främja en allsidig personlighetsutveckling, en gynnsam social och fysisk utveckling i ett nära samarbete med hemmet. Nämnden ansvarar också för aktivt arbeta preventivt och motverkande rörande missbruk av narkotika, alkohol och andra liknande berusningsmedel hos barn och ungdom. Vidare åligger det nämnden då ett barn eller en ungdom är i farozonen och riskerar att utvecklas ogynnsamt att med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barnet eller ungdomen. I denna paragraf nämns också att nämnden ansvarar för att ge barn extra behov av stöd och hjälp i de fall det behövs sedan mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge och adoption avgjorts (5 kap 1 SoL). Socialtjänstlagen innehåller fyra bestämmelser angående barn. Det är bara i en som begreppet barnets bästa påträffas och det är i den andra som inleds med När ett barns bästa kräver det,. Denna bestämmelse reglerar dock socialnämndens befogenheter vid att förbjuda eller begränsa för en person att ta emot andras barn (a a 2001). Vi tolkar socialtjänstlagen, trots det närmst obefintliga uttrycket för barnets bästa, att barn skall ha rätt till trygghet och goda uppväxtförhållanden och att lagen i övrigt inbegriper de bestämmelser som regleras i barnkonventionen och föräldrabalken. 15

16 LAGSTIFTNING OCH FÖRARBETEN Inledning I detta kapitel redogör vi för gällande lagstiftning på området vårdnad, umgänge och boende. Vi granskar vad som låg bakom Vårdnadstvistutredningen (SOU 1995:79), den utredning som ledde till 1998 års reform av 6 kap FB. Vi tittar på hur Vårdnadstvistutredningens förslag omsattes i regeringens proposition 1997/98:7 om vårdnad boende och umgänge. Ett särskilt avsnitt behandlar lagutskottets betänkande 1997/98 LU:12, där bland annat motioner från de politiska partierna med kritik av regeringes proposition finns redovisade. Nuvarande lagstiftning Den lagstiftning vi behandlar i detta arbete utgår uteslutande ifrån FB:s sjätte kapitel. Det är i FB som förhållande mellan barn och föräldrar regleras. För enkelhetens skull kommer vi i detta avsnitt endast att benämna paragrafernas nummer utan hänvisning till Föräldrabalken och det sjätte kapitlet. I de fall vi avser annan lagstiftning anger vi denna eventuella lag i sin helhet. Det sjätte kapitlet börjar med inledande bestämmelser: 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Lag (1983:47). I nästa bestämmelse regleras vad vårdnadshavaren ansvarar för och hur länge vårdnad skall finnas om ett barn. Med barn avses i lagens mening den som är omyndig, under 18 år. Det framgår att ett barn står under vårdnad till fyllda 18 år eller till den tidpunkt barnet ingår äktenskap före 18 års ålder; 2 Barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller arton år eller dessförinnan ingår äktenskap. Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan skall vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas. En ny och viktig paragraf efter 1998 års ändring är 2a. Denna paragraf meddelar att det är barnets bästa som skall vara i fokus och att det skall tas hänsyn till barns behov av båda föräldrar, dock med hänsyn så att barnet inte riskerar att fara illa vid kontakt: 16

17 2a Barnets bästa skall komma i främsta rummet vid avgörande enligt detta kapitel av alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa skall beaktas. Lag (1998:319). Den sista paragrafen i de inledande bestämmelserna är 2b. Denna paragraf är också en av de nya efter reformen Den reglerar hur hänsyn till barns egna vilja och mognad skall beaktas vid avgörande enligt kapitel sex. En riktlinje för barns mognad brukar vara vid 12 års ålder. Vid den tidpunkt anses den unga själv kunna påverka var den vill bo och i vilken omfattning den vill ha umgänge med umgängesföräldern (FB 6 kap 2b ). 2b Vid avgörande enligt detta kapitel av frågor som rör vårdnad, boende och umgänge skall hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Lag (1998:319) SOU 1995 :79 utredningen som föregick 1998 års reform av föräldrabalken Bakgrund till utredningen Utredningens uppdrag var att undersöka hur de bestämmelser om vårdnad och umgänge som trädde i kraft den 1 mars 1991 hade tillämpats och på grundval av sådana undersökningar ta ställning till om bestämmelserna behövde ändras i något avseende. Man skulle främst granska reglerna om handläggningen av vårdnadsoch umgängesfrågor och då särskilt samarbetssamtal. Utredningen skulle orientera sig om gällande rätt och pågående lagstiftningsarbete i Norden och övriga Europa. I samband med detta skulle man särskilt uppmärksamma den s.k. finska modellen. Den innebär att föräldrar själva skall kunna sluta skriftliga avtal om vårdnad boende och umgänge och få detta avtal godkänt av socialnämnden. Det tillades i direktiven att utgångspunkten för eventuella förslag bör vara, såsom också är fallet i gällande rätt, att föräldrarna i så stor utsträckning som möjligt skall kunna komma överens i vårdnads och umgängesfrågorna och att vad som är bäst för barnet skall tillgodoses. Som särskild utredare förordnades lagmannen Karin Bishop. Experter i utredningen var advokaten Sol-Britt Ingemansson, kanslirådet Sören Kindlund, hovrättsassessorn Ingemar Persson och byrådirektören Ingrid Åkerman. Sekreterare i utredningen var hovrättsassessorn Mats Sjösten. 17

18 Gemensam vårdnad Utredningen övervägde att förorda om att gemensam vårdnad borde inträda automatiskt vid barnets födelse för föräldrar som inte är gifta med varandra. Dock kvarstod man vid att behålla nuvarande ordning, det vill säga att vårdnaden tillkommer modern ensam om föräldrarna inte är gifta med varandra. Man föreslog att domstolen skulle medges möjlighet att i varje enskilt fall besluta efter vad som är bäst för barnet, vilket vidare innebär att domstolen kan mot en förälders önskemål vägra att upplösa gemensam vårdnad (SOU1995:79, s.9). Vidare anförde man i utredningen att en sådan lagändring skulle innebära bland annat att fadern kan få del i vårdnaden även om modern motsätter sig detta i de fall modern är ensam vårdnadshavare på grund av att föräldrarna var ogifta vid barnets födelse (SOU 1995:79, s.9). I utredningen motiverade man förslaget med att det skulle innebära en ytterligare en betoning av den gemensamma vårdnaden samt medverka till större flexibilitet åt regelsystemet (SOU1995:79, s.9). Boende För att motivera förslaget om gemensam vårdnad och för att kunna bredda vägen för en ökad användning av gemensam vårdnad samt för att ytterligare markera den gemensamma vårdnaden såsom en huvudregel (SOU1995:79, s.9) framfördes ett förslag om att även separat särskilt besluta vem av föräldrarna barnet skall bo hos. Detta avsågs kunna ske förutsatt att föräldrarna hade gemensam vårdnad. Således inbegrep förslaget om gemensam vårdnad även att man kunde separera vårdnad och boende, så inte vårdnaden blir avhängig av barnets boende. Umgänge Vidare lades i utredningen tonvikt på umgänge och annan kontakt med den förälder som barnet inte bor tillsammans med. Utredningen föreslog att barnets rätt till umgänge och annan kontakt med den förälder som barnet inte bor tillsammans med lyfts fram och betonas i 6 kap. föräldrabalken. Man betonade i det sammanhanget föräldrarnas ömsesidiga skyldighet att tillse att barnets behov av umgänge och kontakt med en förälder som barnet inte bor tillsammans med tillgodoses (SOU1995:79, s.10). På så sätt ville man understryka att den förälder som barnet inte bor tillsammans med har en skyldighet att umgås med barnet eller på annat sätt upprätthålla en kontakt (SOU1995:79, s.10). Samarbetssamtal Utredningen skulle också ta ställning till samarbetssamtal. En utvärdering därav gjordes i vilken man kom fram till följande: sådana samtal har störst utsikter att leda till överenskommelse mellan föräldrarna om samtalen kommer till stånd innan ett domstolsförfarande inletts (SOU1995:79, s.10). Vidare framlade utredningen ett förslag som innebar ett införande av möjligheten för föräldrar som redan är överens att genom skriftligt avtal reglera vårdnad, boende och umgänge. Ansvar för verkställighet av samarbetssamtal samt för att träffa sådana avtal samt godkänna ingångna avtal borde enligt utredningen åläggas 18

19 kommunerna genom socialnämnderna. I utredningen påtalades även att i samband med prövningen av om föräldrarnas avtal kan godkännas, skall barnets bästa och dess önskemål beaktas. Utredning till grund för beslut Utredningen föreslog att domstolen skall besluta om utredning som skall ligga till grund för beslut om vårdnad, boende eller umgänge. Socialnämnden skall i sin tur ålägga en socialtjänsteman att utföra utredningen. Vårdnadstvistutredningen föreslår även att den som verkställer utredning om vårdnad mm. skall lämna ett förslag till beslut eller redovisa vilka konsekvenser olika beslutsalternativ får för barnet (SOU1995:79, s.12). Utredningen redogjorde även för tänkbara konsekvenser av sina framlagda förslag, vilka man främst bedömde bör leda till reella besparingar framförallt för staten genom minskade kostnader för domstolsförfarande och rättshjälp (SOU1995:79, s.12). Barnets bästa i enlighet med vårdnadstvistutredningen Begreppet barnets bästa avhandlas på mindre än två sidor i utredningen. Man redogör kortfattat för begreppets historik i svensk lagstiftning från att det introducerades i lagen den 11 juni 1920 om barn i äktenskap. Vidare citeras avsnitt ur artikel 3 och 18 i FN:s barnkonvention där begreppet förekommer. Utredningen konstaterar att frågan vad som är barnets bästa har utvecklats i olika sammanhang. Man redovisar tre sådana källor, betänkandet Barnets rätt 2 om föräldraansvar, SOU 1979:63, departementspromemorian Vårdnad och umgänge, DS 1989:52, samt propositionen Vårdnad och umgänge, prop 1990/91:8. Ingen text från de nämnda källorna redovisas. Bilaga 15 i Vårdnadstvistutredningen är en promemoria författad av överläkaren vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Växjö Torgny Gustavsson. I avsnittet om barnens rätt citeras följande grundperspektiv beträffande vilka rättigheter barn har i vårdnads- och umgängeskonflikter: Barnets bästa skall vara avgörande men man bör hellre tala om den minst dåliga lösningen eftersom nackdelar alltid finns. Föräldrarna måste ha förmåga att prioritera barnets behov framför sina egna. Barn behöver alltid sina bägge föräldrar, att få träffa dem tätt och i vardagssituationer. Barns rätt kräver att tvisten avgörs med minsta möjliga tidsutdräkt och helst inte i domstol. (SOU 1995:79 s. 75). Ingen forskning redovisades till stöd för något av de postulat som framfördes i utredningen, till exempel att rätt till umgänge med den förälder barnet inte bor med i det närmaste alltid är till barnets bästa. Utredningen gjorde bedömningen att automatiskt gemensam vårdnad ej borde införas. Detta ansågs olämpligt i de fall följande omständigheter förelåg: Om föräldrarnas konflikt är så svår och djup att föräldrarna överhuvudtaget inte förmår att tala med varandra och än mindre samarbeta i frågor som rör barnet. 19

20 Vidare befarade man att följande konsekvens kunde inträffa: Automatiskt gemensam vårdnad för ogifta föräldrar kan leda till att modern inte medverkar till att faderskapet blir fastställt. (SOU1995:79, s.79). Denna konsekvens ansågs av utredningen kunna medföra betydligt olyckligare omständigheter för barnet, än om föräldrarna automatiskt fick gemensam vårdnad. Vidare ansåg utredningen att en regel om automatisk gemensam vårdnad skulle kunna leda till att gemensam vårdnad uppkom även beträffande barn som avlats vid en våldtäkt eller något annat sexualbrott. Även de barn som avlats under en tillfällig förbindelse skulle omfattas av en automatiskt verkande regel (SOU1995:79, s.79). Vårdnadstvistutredningen konstaterade således att även om dessa barn har ett lika stort behov av båda sina föräldrar i likhet med andra barn så kan det under dessa omständigheter inverka direkt skadligt med en automatiskt verkande gemensam vårdnad. Utredningen tog även upp en aspekt som vid en första anblick skulle tyckas utgöra en positiv effekt av att införa automatiskt gemensam vårdnad. Under de omständigheter att modern avlider är fadern redan formell vårdnadshavare för barnet. Men i de fall då fäder som tidigare inte haft kontakt med barnet, under dessa förutsättningar ensamma skulle få ansvar för barnet, skulle en sådan lagstiftning kunna få ödesdigra följder för barnet, varför utredningen gjorde bedömningen att det inte borde införas en regel om automatiskt gemensam vårdnad från barnets födelse. Utredningen föreslog att det i 6 kap. Föräldrabalken bör införas en ny inledande bestämmelse som anger att: barnets bästa skall vara avgörande vid domstolens tillämpning av bestämmelserna i kapitlet (SOU1995:79, s.74). Vidare angavs; till denna bestämmelse förs 6 kap. 6a föräldrabalken som anger att domstolen skall fästa avseende vid en nära och god kontakt med båda föräldrarna (SOU1995:79, s.74). Även följande bestämmelser i 6 kap. 15 fjärde stycket föräldrabalken föreslog skulle föras dit, nämligen att: domstol vid beslut om umgänge skall beakta risken för att barnet i samband med utövande av umgänge utsätts för övergrepp, olovligen bortförs eller kvarhålls eller annars far illa (SOU1995:79, s.74). Därutöver föreslogs att det till den inledande bestämmelsen fördes de genom propositionen Barns rätt att komma till tals (prop. 1994/95:224) föreslagna bestämmelserna som anger att domstolen skall ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av ålder och mognad (SOU1995:79, s.74). Barns rättigheter När det handlar om barns rättigheter hänvisar utredningen till FN:s Barnkonventions artikel 3 som bland annat anger att vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet (SOU1995:79, s.74). Vidare hänvisade utredningen till ett barns grundläggande rättigheter vilka anges i 6 kap. 1 föräldrabalken. Denna bestämmelse som infördes i föräldrabalken år 1983 (prop. 1981/82:168, bet. LU 1982/83:17) ger ett barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Det uttrycks att barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling (SOU1995:79, s.75). Se även avsnittet ovan om barnets bästa. 20

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt?

Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Cecilia Brattberg Gemensam vårdnad en allt för stark huvudregel i svensk rätt? Examensarbete 20 poäng Handledare Eva Ryrstedt Ämne Familjerätt Höstterminen 2005

Läs mer

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs

I det följande redovisas Advokatsamfundets uppfattning och synpunkter på Vårdnadskommitténs R-2005/1014 Stockholm den 5 september 2005 Till Justitiedepartementet Ju2005/5191/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 juni 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Vårdnad,

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Kommittédirektiv En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform Dir. 2014:84 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera 2006 års vårdnadsreform. Utredaren

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt

Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Katarina Eriksson Växelvis boende - med barnets bästa som utgångspunkt Examensarbete 20 poäng Handledare: Eva Ryrstedt Ämnesområde: Familjerätt HT 2003 Innehåll

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Gemensam vårdnad för ogifta föräldrar

Gemensam vårdnad för ogifta föräldrar ISBN 91-7610-844-9 ISSN 0284-6012 Gemensam vårdnad för ogifta föräldrar Ds 1999:57 Gemensam vårdnad för ogifta föräldrar samt en språklig och redaktionell översyn av 6 kap. föräldrabalken Ds 1999:57 Justitiedepartementet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn

Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Civilutskottets betänkande 2009/10:CU20 Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:192 samt en motion

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 november 2013 T 3506-12 KLAGANDE OCH MOTPART 1. NA 2. LA 3. VA Ställföreträdare för 1 3: HA Ombud för 1 3: Advokat EM KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

Vikten av vårdnadsutredningar

Vikten av vårdnadsutredningar Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Höstterminen 2006 C-uppsats Vikten av vårdnadsutredningar en studie om hur tingsrätten använder sig av socialtjänstens vårdnadsutredningar

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1311-05 2005-07-18. Remiss: Vårdnad, boende, umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43)

Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1311-05 2005-07-18. Remiss: Vårdnad, boende, umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43) Juridiska fakultetsnämnden YTTRANDE Dnr SU 302-1311-05 2005-07-18 Justitiedepartementet Remiss: Vårdnad, boende, umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms

Läs mer

Vårdnad, boende och umgänge ur ett barnrättsperspektiv

Vårdnad, boende och umgänge ur ett barnrättsperspektiv JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anita Ipsen Vårdnad, boende och umgänge ur ett barnrättsperspektiv Examensarbete 20 poäng Handledare Universitetslektor Eva Ryrstedt Ämnesområde Familjerätt/Barnrätt

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Gift eller ogift- en utgångspunkt för automatisk gemensam vårdnad?

Gift eller ogift- en utgångspunkt för automatisk gemensam vårdnad? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anna Ersmark Gift eller ogift- en utgångspunkt för automatisk gemensam vårdnad? Examensarbete 20 poäng Handledare Universitetslektor Eva Ryrstedt Ämnesområde

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter

En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh Datum 1999-12-06 Dnr 1806-1998 Sid 1 (5) En tingsrätts handläggning av ett mål om umgängesrätt m.m. där svaranden hade s.k. fingerade personuppgifter I ett

Läs mer

Barnets rätt i familjetvister

Barnets rätt i familjetvister JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Hanna Gustafson Barnets rätt i familjetvister Examensarbete 20 poäng Eva Ryrstedt Familjerätt VT 2006 Innehåll INNEHÅLL 2 SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 3 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Bengt Olof Bergstrand

Bengt Olof Bergstrand Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Annika Staaf Socialtjänstlagen 2015 Till läsaren Till läsaren I denna upplaga har ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) tagits med t.o.m. SFS 2014:761. Detta innebär

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 februari 2006 T 308-05 KLAGANDE LS Ombud: Advokat GH MOTPART MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat YB SAKEN Vårdnad ÖVERKLAGADE

Läs mer

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Goran Ewerlof och Tor Sverne Barnets basta Om foraldrars och samhallets ansvar Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Fran aldre tider till vara dagar 13 Inledning 13 1734 ars lag 15 Barnlagstiftningen

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Laila Freivalds (Justitiedepartementet) Regeringens proposition 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge Prop. 1997/98:7 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 30 oktober 1997 Lena Hjelm-Wallén Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Vårdnad, boende och umgänge

Vårdnad, boende och umgänge LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Vårdnad, boende och umgänge - Uppföljning av ändringar i föräldrabalken - Meddelande 2001: 30 502-8004-01 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten för

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Barnets bästa i vårdnadstvister

Barnets bästa i vårdnadstvister 2004:138 SHU EXAMENSARBETE Barnets bästa i vårdnadstvister JENNY HEGSTAM Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen för Industriell ekonomi och

Läs mer

Barnombudsmannen rapporterar br2005:02. När tryggheten står på spel

Barnombudsmannen rapporterar br2005:02. När tryggheten står på spel Barnombudsmannen rapporterar br2005:02 När tryggheten står på spel Omslagsfoto: Gunnar Smoliansky/Bildhuset ISBN 91-87448-01-7 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106, 104 22 Stockholm Besöksadress:

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Som skäl för beslutet anförde tingsrätten bl.a. följande.

Som skäl för beslutet anförde tingsrätten bl.a. följande. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2003-02-26 Dnr 1341-2001 Sid 1 (6) Beslut angående tillämpningen av 6 LVU, fråga bl.a. om socialtjänsten genom beslut om omedelbart omhändertagande avsett

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 december 2012 Ö 4613-11 KLAGANDE MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat C-GE MOTPART LR Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö Meddelad i Malmö Mål nr Sid 1 (6) PARTER KÄRANDE F Ombud: Advokat Ulf Bjermer Advokatfirman Bjermer Stortorget 17 211 22 Malmö SVARANDE 1. B1 2. B2 Ställföreträdare för båda: M God man för båda: Advokat

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 29 juni 2012 KLAGANDE 1. AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Peter Wanhainen Box 22554 104 22 Stockholm 2. Södermalms stadsdelsnämnd

Läs mer

EXAMENSARBETE. Föräldraskap och gemensam vårdnad. Innebörden och de olika vägarna dit. Helene Nyberg Sara Rönnkvist

EXAMENSARBETE. Föräldraskap och gemensam vårdnad. Innebörden och de olika vägarna dit. Helene Nyberg Sara Rönnkvist EXAMENSARBETE Föräldraskap och gemensam vårdnad Innebörden och de olika vägarna dit Helene Nyberg Sara Rönnkvist Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Handläggningsprocessen i vårdnadstvister Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund och tendenser Antalet barn som årligen upplever att deras föräldrar går skilda vägar är stabilt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge En studie av hur ett påstående om att ett barn far illa tas till vara och bedöms i domar från tingsrätten. Maria Hamberg Maria Hamberg

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Direktiv till ny vårdnadsutredning

Direktiv till ny vårdnadsutredning MansFamiljejour.se PappaBarn.se Pappamanualen.se 2013-12- 08 Regeringskansliet Att. Helen Corell 103 33 Stockholm Direktiv till ny vårdnadsutredning Det har kommit till vår kännedom att Du håller på med

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens

Barnets möjligheter att få hälso- och sjukvård samt sociala insatser när vårdnadshavarna inte är överens Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande med ansvar för socialtjänst och LSS, chefer och personal inom socialtjänst och LSS, chefer och personal inom hälso- och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Oskar Söderberg Advokatfirman Per Nyberg AB Rådhusesplanaden 7 A 903 28

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Vårdnadsöverflyttning i samband med våld i familjen

Vårdnadsöverflyttning i samband med våld i familjen Vårdnadsöverflyttning i samband med våld i familjen Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Medling vid familjerättsliga tvister En analys av institutet

Medling vid familjerättsliga tvister En analys av institutet Medling vid familjerättsliga tvister En analys av institutet Juridiska Institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Våren 2011 Thelma Fredin Handledare: Torbjörn Odlöw Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

PROTOKOLL 2014-05-09 Handläggning i Huddinge. Efter genomgång av handlingarna i ärendet antecknas följande.

PROTOKOLL 2014-05-09 Handläggning i Huddinge. Efter genomgång av handlingarna i ärendet antecknas följande. 1 Handläggning i Huddinge Aktbilaga 12 Mål nr Handläggning utan att parterna är närvarande RÄTTEN Tingsfiskalen Johanna van Rooij FÖRARE Tingsnotarien Maria Sundqvist PARTER Sökande Anders Olsson, 621221-0097

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2009-05-18 Dnr 4500-2007 Sid 1 (6) Handläggningen av ett ärende enligt LVU; fråga bl.a. om det förelegat förutsättningar för nämndens ordförande att fatta

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken HFD 2014 ref 60 För utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid gemensam vårdnad av ett barn krävs att den ena föräldern haft rätt till samtliga föräldrapenningdagar. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Meddelandeblad. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Mottagare: Nr. 7/2010 September 2010

Meddelandeblad. Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård. Mottagare: Nr. 7/2010 September 2010 Meddelandeblad Mottagare: Vårdgivare Verksamhetschefer Hälso- och sjukvårdspersonal Nr. 7/2010 September 2010 Barn under 18 år som söker hälso- och sjukvård Barnets rättsliga ställning inom hälso- och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 10 februari 2014 KLAGANDE Varbergs kommun 432 80 Varberg MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 17 januari

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC MOTPART Östhammars kommun Ombud: Jur.kand. Christer Hjert Kommunakuten AB

Läs mer

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29)

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) 1 (6) 2014-10-03 Dnr SU FV-1.1.3-1818-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Inledande anmärkningar Utredningens

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Vårdnad Boende Umgänge, Barnets bästa, föräldrars ansvar, SOU 2005:43

Vårdnad Boende Umgänge, Barnets bästa, föräldrars ansvar, SOU 2005:43 YTTRANDE Vårdnad Boende Umgänge, Barnets bästa, föräldrars ansvar, SOU 2005:43 Sammanfattning Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR konstaterar att stora delar av betänkandet av 2002 års vårdnadskommitté

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Sveriges fjärde femårsrapport om Barnkonventionens genomförande (2007) Varje land som undertecknat Barnkonventionen är enligt konventionen skyldigt (artikel 44:1) att

Läs mer