vårdnadsfred Till föräldrar och yrkesverksamma

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "vårdnadsfred Till föräldrar och yrkesverksamma"

Transkript

1 Jämställt föräldrasamt asamtal al och vårdnadsfred för en tryggare barndom Till föräldrar och yrkesverksamma

2 Innehållsförtec eckning Förord till blivande föräldrar...3 Frågor till blivande föräldrar att samtala kring...5 Jämställdhet och föräldraskap information från Jämställdhetsombudsmannen (JämO)...6 Föräldraförsäkringen information från Försäkringskassan...7 Småbarnstid exempel på hur man kan dela omsorg och föräldradagar...11 Föräldraskap och anknytning...16 Gemensam vårdnad vad innebär det? information från Socialstyrelsen...18 Barns rättigheter enligt FN:s barnkonvention...27 Vårdnadshavarens ansvar och barnets rättigheter ett familjerättsligt dilemma...28 Om Sveriges Makalösa Föräldrar...30 Viktigt att tala om...32 Layout: Maria Lohe Illustration: Maria Lohe Tryck: Grafiska Punkten i Växjö, 2008 Foto: Anna Lundgren, Obs! Personerna på bilderna har inget med texten att göra.

3 Till blivande föräldrar NI VÄNTAR BARN eller har alldeles nyligen blivit föräldrar. Ni är gifta, sambos eller så är du ensam och har aldrig bott ihop med den andra föräldern och kommer kanske inte heller att göra det. Det spelar ingen roll, hur det än är så är ni föräldrar till ett barn. ÄR BARNET DET första väntar en ny och omtumlande tid av glädje och förväntningar, förändringar av livsrytm och rutiner. Barnet kräver all uppmärksamhet och i centrum för familjen står barnets behov. INGENTING SKA BEHÖVA grumla glädjen och lyckan över att ha blivit förälder. Därför vill vi låna er uppmärksamhet för ett ögonblick och tala om några viktiga saker. Något som vi genom erfarenhet vet är betydelsefullt att både tänka på och resonera kring. VI VET ATT barn har rätt till båda sina föräldrar och att barn behöver jämställda föräldrar som delar ansvar och omsorg, glädje och oro, kärlek och smärta. Vi vet också hur viktigt det är för barn att ha en nära och trygg anknytning med båda föräldrarna. Därför vill vi tala med er om föräldraledighet och delaktighet i daglig omsorg. IBLAND ÄR DET en prövning att bli förälder. Det blir inte riktigt som i drömmen, inte alltid som i reklamen. Vi vet att föräldrar kan behöva hjälp och stöd, uppmuntran och saklig rådgivning

4 MÅNGA BARN KOMMER att uppleva separationer och konflikter. Det vill vi tala om. Vi vill också tala med er om barns behov när föräldrar separerar, om växelvist boende, om föräldrars samarbete och överenskommelser. VI VET ATT våld och hot i nära relationer förekommer och vi vet hur barn påverkas och drabbas känslomässigt när föräldrar är arga, hotar och slåss med varandra. Vi anser att det är viktigt att tala med er om hur barn upplever våld och hot. Helen Rydberg projektledare Therese Ström familjerättsjurist Magnus Jacobson Jämställdhetsombudsmannen (JämO) Eva Lindholm Forum för feministiska föräldrar (Foff), Göteborg Lars Jalmert professor i pedagogik, barnpsykolog och mansforskare, Stockholms universitet Conny Svensson Enheten för förebyggande arbete i Örebro Annika Rejmer PhD LLM, Director of studies, Sociology of Law, Lunds universitet Malin Alfvén föräldrapsykolog PSYKISK OHÄLSA OCH missbruk är en särskild påfrestning för både föräldrar och barn. Därför vill vi tala med er om hur barn kan skyddas och stödjas och vad du/ni som föräldrar kan göra för att få hjälp och stöd. SAMTALEN TAR SIN utgångspunkt i öppna frågor som kan vara underlag när ni träffar barnmorskan eller familjerättssekreteraren. Naturligtvis vill vi att ni pratar om det viktiga tillsammans, för ert barn har behov av att ni har tänkt och planerat för framtiden. Stephen Bjar familjerättssekreterare, Västerås Kerstin Eklund Rädda barnen Helene Sigfridsson generalsekreterare, Sveriges Makalösa Föräldrar Gunilla Georgsson föräldrarepresentant Per-Erik Pallin föräldrarepresentant Magdalena Andersson hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens läns landsting Anna-Klara Bratt journalist och författare Jenny Borgström barnmorska, Lund Eva Elfver-Lindström utredare på Socialstyrelsen sverigesmak makalösa alösaföräldr föräldrar - 4 -

5 Frågor till blivande föräldrar att samtala ala kring HUR TROR DU att det kommer att påverka ditt liv att bli förälder? VAD HAR DU för förväntningar på den andra föräldern? HUR DELAR NI hushållssysslor idag? HUR TROR DU/NI att det kommer att påverka ert gemensamma liv att få barn? KÄNNER DU TILL de nätverk på din ort som finns som stöd för föräldrar? (Som öppen förskola, socialtjänsten, Sveriges Makalösa Föräldrar). Läs mer om Sveriges Makalösa Föräldrar på sidan 30. KÄNNER DU/NI TILL lagen om vårdnad, boende och umgänge det som ibland kallas vårdnadslagen? Läs mer på sidan 18. HUR TROR DU/NI det kommer att påverka arbetsfördelningen i hemmet? KÄNNER DU/NI TILL hur föräldraledigheten kan delas upp? Läs mer på sidan 7. HAR DU/NI FUNDERAT över hur ni vill lägga upp föräldraledigheten? Se exempel på sidan 11. VET DU VILKEN inställning din arbetsgivare har till graviditet, föräldraledighet och vård av barn? Läs mer om föräldraförsäkringen och vård av barn på sidan 7. KÄNNER DU/NI TILL hur föräldraförsäkringen fungerar vid gemensam/ensam vårdnad? Läs mer på sidan 20. KÄNNER NI TILL att kommunen erbjuder samarbetssamtal och, om ni är överens, möjligheten att upprätta avtal om vårdnad, boende och umgänge? Läs mer på sidan 22. VILKET FÖRHÅLLNINGSSÄTT GENTEMOT den andra föräldern tror du/ni gynnar barnet bäst? Läs mer på sidan

6 Jämställdhe tälldhet t och föräldrask askap ap JÄMSTÄLLDHET INNE- BÄR ATT kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. I Sverige råder det bred politisk enighet om att vi ska sträva mot ett jämställt samhälle. Föräldraförsäkringen är en del i det strävandet. MAJORITETEN SOM LEVER i Sverige är för jämställdhet. Samtidigt vill de flesta själva bestämma hur de ska fördela föräldraledigheten när de får barn. Men det finns ett samband mellan den enskilda familjens val och det faktum att kvinnor och män har olika villkor i arbetslivet. Det finns en koppling mellan att kvinnor har huvudansvar för hem och barn och att män tjänar mer, äger mer och har mer makt och inflytande än kvinnor. KVINNOR TAR UT 80 procent av föräldrapenningen och svarar för två av tre dagar för vård av barn. Nästan alla mammor är borta från arbetsplatsen under barnens första levnadsår. 80 procent av barnen har en mamma som har varit hemma i minst elva månader. Det är nästan bara mammor som går ner i arbetstid när barnen är små. KVINNORS OCH MÄNS inkomster följs åt rätt väl fram till 28 årsåldern. Det råkar sammanfalla med genomsnittsåldern för när kvinnor föder sitt första barn. När barnen kommer vidgas inkomstklyftan rejält, och det är en skillnad som består livet ut. KVINNORS GENOMSNITTSINKOMST ÄR cirka 70 procent av mäns genomsnittsinkomst. Knappt hälften av skillnaden beror på att kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män. Resten av inkomstskillnaden beror på att kvinnor ofta får sämre betalt för sitt arbete och sämre utvecklingsmöjligheter i jobbet än vad män får. KVINNORS STÖRRE FRÅNVARO från arbetet skapar en press nedåt på kvinnors löner. Både för den enskilda kvinnan som är hemma med sina barn och för kvinnor som grupp, även för dem som inte har barn. Det leder också till att kvinnor får sämre utvecklingsmöjligheter i arbetet än män. Arbetsgivare förväntar sig att kvinnor ska vara mindre motiverade eller mer frånvarande än män, oavsett om de har barn eller inte, och satsar därför hellre på manliga medarbetare. DET ÄR FÖRBJUDET att behandla arbetssökande och anställda sämre för att de ska vara, är eller har varit föräldralediga. Den som råkar ut för det kan anmäla det till facket eller till JämO*. Magnus Jacobson, pressekreterare, JämO * Jämställdhetsombudsmannen (JämO) övervakar att flickor och pojkar, kvinnor och män har lika rättigheter i arbetslivet, i högskolan, i skolan samt inom flera andra viktiga samhällsområden. Grunden för JämOs arbete är jämställdhetslagen (1991:43), lagen om likabehandling i högskolan (2001:1286), lagen om förbud mot diskriminering (2003:307), lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) samt förbudet mot missgynnande i Föräldraledighetslagen (2003:307, och 25 ). Lagarna innehåller förbud mot könsdiskriminering. Jämställdhetslagen, likabehandlingslagen och barn- och elevskyddslagen innehåller även krav på ett målinriktat arbete för att främja lika behandling och motverka diskriminering. JämO utreder diskrimineringsanmälningar, utövar tillsyn, informerar, utbildar, ger råd till fack och arbetsgivare, andra myndigheter, näringsidkare med flera. Läs mer på

7 Föräldraför aförsäkringen Föräldrapenning FÖRÄLDRAPENNINGEN INFÖRDES 1974 och har hela tiden varit en försäkring som kan delas mellan föräldrarna. De har rätt till hälften var av dagarna, men kan göra undantag och avstå dagar till den andre föräldern. Innan föräldrapenningen infördes fanns en så kallad moderskapspenning, som innebar att alla mödrar fick ett visst grundbelopp oavsett om de arbetade eller inte. som föräldraledigheten innebär. Detta för att ge föräldrar möjlighet att vara hemma med sitt barn under en längre sammanhängande period vid barnets födelse eller vid adoption. REGERINGEN HAR I Försäkringskassans regleringsbrev för 2008 formulerat DEN NYA FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN innebar att papporna fick rätt att utnyttja föräldrapenningen, att sjukpenning för vård av sjukt barn infördes (se tillfällig föräldrapenning) samt att föräldrapenningen blev pensionsgrundande och skattepliktig. GRUNDEN FÖR FÖRÄLDRAFÖRSÄKringen är den så kallade inkomstbortfallsprincipen. Genom föräldrapenningen kompenseras föräldrarna för förlorad inkomst upp till ett visst tak. Föräldraförsäkringen bestod från början av 6 månaders föräldrapenning och har sedan byggts ut under åren och består i dag av 16 månader. FÖRÄLDRAPENNINGEN HAR TILL syfte att möjliggöra både för kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete och studier med familjeliv. Den ska även täcka en större del av inkomstbortfallet följande mål för föräldrapenningen: Förutsättningarna för ett jämställt uttag av föräldrapenning mellan kvinnor och män ska förbättras. Reglerna i korthet FÖRÄLDRAPENNING KAN FÖRÄLDRAR få med anledning av ett barns födelse eller vid adoption under sammanlagt 480 dagar per barn. För 390 av dagarna är ersättningen relaterad till förälderns inkomst, dock lägst 180 kronor - 7 -

8 per dag. För de resterande 90 dagarna får man lägstanivån, som är 180 kronor om dagen för alla. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet har var och en rätt till hälften av det totala antalet föräldrapenningsdagar. EN FÖRÄLDER KAN dock avstå från rätten till föräldrapenning till förmån för den andra föräldern, med undantag av 60 dagar som är reserverade för vardera föräldern. Ersättningen kan tas ut som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag. Föräldrapenning kan som regel tas ut tills barnet har fyllt åtta år eller har avslutat första skolåret. Du hittar mer information om föräldrapenningens utformning på index.php Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn FÖRÄLDRAR TILL BARN under 12 år (i vissa fall under 16 år) kan få tillfällig föräldrapenning om de behöver avstå från arbete för att vårda ett barn som är sjukt arbete för att vårda ett barn som är sjukt eller smittat. Även i vissa andra situationer kan föräldern ha rätt till tillfällig föräldrapenning. Rätten kan överlåtas till en annan person som, i stället för föräldern, stannar hemma från sitt arbete för att vårda barnet. Om barnet är sjukt eller smittat längre tid än sju dagar krävs intyg från läkare eller sjuksköterska, från och med den åttonde dagen. TILLFÄLLIG FÖRÄLDRAPENNING BETALAS ut under högst 60 dagar per barn och år. När de 60 dagarna är uttagna kan ersättning betalas ut under ytterligare högst 60 dagar per barn och år. För allvarligt sjuka barn kan rätt till obegränsat antal dagar finnas. Ersättningen uppgår till 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI*), efter att den har multiplicerats med faktorn 0,97. Ersättningen kan tas ut för hela eller delar av dagen. Jämställdhe tälldhetsbonus tsbonus JÄMSTÄLLDHETSBONUSEN SKA uppmuntra föräldrarna att dela föräldraledigheten så jämnt som möjligt mellan sig. Syftet är att förbättra förutsättningar för jämställdhet i uttaget av föräldraledig- * Upp till ett inkomsttak om 7,5 prisbasbelopp motsvarande kronor år

9 het och i arbetslivet. Ett viktigt motiv till att främja jämställdhet i föräldraledigheten är att det ger möjlighet till en stärkt relation mellan barnet och båda föräldrarna. Om de delar föräldraledighet kommer dessutom återgången till arbete bli snabbare för den ena, vilket kan leda till en stärkt förankring på arbetsmarknaden. Föräldrar kan få rätt till jämställdhetsbonus om den föräldern som tagit minst antal dagar föräldrapenning tar ut mer. Bonusen kan maximalt uppgå till 3000 kronor per månad skattefritt. Bonusen gäller bara om den förälder som tagit mest föräldrapenning arbetar eller studerar när den andra föräldern är föräldraledig. Vem får jämställdhetsbonus? DEN FÖRÄLDER SOM har tagit ut flest dagar med föräldrapenning under ett kalenderår får jämställdhetsbonus om han eller hon arbetar när den andra föräldern tar ut föräldrapenning. Bonusen beräknas i efterhand och betalas ut som en skattereduktion, alltså en rabatt på skatten. FÖR ATT FÅ bonus krävs att ni har gemensam vårdnad om barnet. Dock behöver ni inte vara gifta eller bo tillsammans. Bonusen gäller barn som är födda efter 30 juni Hur mycket bonus kan man få? Vilka dagar ger bonus? AV DE 390 dagar (cirka 13 månader) som man kan få föräldrapenning på sjukpenningsnivå eller grundnivå är 60 dagar reserverade för vardera föräldern. Dessa 60 dagar ger ingen bonus. Det är de återstående 270 dagarna föräldrarna kan få bonus för. Maximal bonus får man alltså om man är föräldraledig 135 dagar var. Bonusen fungerar så att den förälder som arbetar får lika många bonusdagar som den andre föräldern tar ut föräldrapenning för, utöver de första 60 dagarna. Redan utbetalda bonusdagar eller bonusdagar som ni skulle fått om ni hade ansökt dras också av. ETT EXEMPEL: Anna och Bengt har gemensam vårdnad om sitt barn. Under det första året tar Anna ut föräldrapenning i 90 dagar. Bengt tar ut föräldrapenning i 70 dagar. Anna har rätt till jämställdhetsbonus eftersom hon har tagit ut flest föräldrapenningsdagar. Bengt har tagit ut 70 dagar, men de första 60 ger ingen ger ingen bonus. Anna får därför tio bonusdagar

10 NÄSTA ÅR TAR Anna ut 30 dagar med föräldrapenning. Det betyder att hon sammanlagt har tagit ut 120 dagar. Bengt tar ut 80 dagar och har nu sammanlagt tagit ut 150 dagar. Nu har Bengt rätt till jämställdhetsbonus eftersom det är han som har tagit ut flest föräldrapenningsdagar räknat från den först uttagna föräldrapenningsdagen. Anna har tagit ut 120 dagar. Men de första 60 ger ingen bonus. De dras av liksom de tio bonusdagar som Anna fick förra året = 50. Bengt får 50 bonusdagar. Hur stor blir bonusen? Jämställdhetsbonusen är halva dagsinkomsten för den förälder som arbetar, men högst 100 kronor per dag. För att få full bonus krävs alltså en inkomst på minst 200 kronor per dag, vilket motsvarar ungefär kronor per månad. Man kan få bonus i högst 135 dagar. Om ni som är föräldrar delar lika på de 270 dagarna som kan överlåtas på den andra föräldern får ni maximal bonus på kronor totalt. Räknar man in de 60 dagarna som inte ger bonus måste alltså varje förälder vara hemma i 195 dagar med föräldrapenning på sjukpenningseller grundnivå för att få maximal bonus. Vilka inkomster räknas? Arbetsinkomst och studiestöd räknas som inkomst. Den som studerar på heltid med studiemedel uppfyller kravet för att få full bonus. Inkomsten räknas månadsvis. Du ska kunna styrka dina arbetsinkomster med någon form av skriftlig dokumentation där det framgår när du har haft inkomsterna. Samma gäller dig som har studiestöd. Om du är egen företagare eller uppdragstagare kan det vara svårt att beräkna inkomsten per månad. Du kan då använda din årsinkomst och dela med tolv för att få fram en månadsinkomst. Ansökan Försäkringskassan skickar ut en blankett i början av februari till de föräldrar som kan vara berättigade till bonus. Man måste ansöka om att få jämställdhetsbonus senast den 1 mars året efter att bonusen tjänats in. Utbetalning När Försäkringskassan har fattat beslut om jämställdhetsbonus meddelar Försäkringskassan Skatteverket. Den förälder som varit ledig längst får pengarna insatta på sitt skattekonto. Har båda föräldrarna varit lediga lika länge går bonuspengarna till den som är yngst. Man får bonuspengarna i samband med slutskattsedeln som kommer tidigast före midsommar och senast i december. Jämkning Man kan ansöka om jämkning hos Skatteverket och i vissa fall få skatten nedsatt till det belopp man räknar med att få i jämställdhetsbonus redan det år man är ledig. Läs mer på

11 Småbarnstid exempel empel på hur man kan dela omsorg och föräldradagar Lena och Ali STRAX EFTER FÖRLOSSNINGEN fick Lena drömjobbet. Ett arbete som inte gick att tacka nej till, medan Ali var arbetslös. Det är klart att man funderar på hur vi hade gjort om förutsättningarna varit omvända. LENA BÖRJADE JOBBA när Robin var två månader. Två-tre gånger varje dag kom Robin och pappa Ali till Lenas jobb på amningsbesök. Efter ett halvår fick Ali också jobb och då bestämde de sig för att jobba halvtid båda två tills det var dags för Robin att börja på förskola. när Magnus jobbade heltid. Under den perioden mer eller mindre tvingade han Kajsa att ta ledigt som förälder två kvällar i veckan. Jag var borta ungefär mellan sex och nio. Först var jag så arg över det, inte bara för att jag skulle vara utan Linnéa, utan också för att Magnus ville vara borta från mig efter att ha jobbat hela dagen, säger Kajsa. MAGNUS TYCKTE ATT han behövde egen tid med Linnéa, en chans att bygga upp egna rutiner utan att Kajsa kunde berätta hur hon gjort. Efteråt tyckte Kajsa att det var jättebra att hon inte var tvungen att vara hemma jämt. Det var den bästa av världar. Idag är jag oerhört glad och stolt över hur vi gjorde. Magnus och Kajsa TVÅ VECKOR EFTER Linnéas födsel var de hemma ihop, sedan följde en tid Jag planerade saker att göra på mina lediga kvällar. Uppdelningen gjorde ju också att det inte blev något stort glapp i umgänget med mina kompisar, jag hade fortfarande tid att ses, säger Kajsa, som pumpade ut bröstmjölk till alla mål i början.

12 NÄR LINNÉA VAR tre månader bestämde de sig för att vara föräldralediga ihop, och var det delvis på egen bekostnad i fem månader. Sedan började Kajsa studera och Magnus var föräldraledig ytterligare ett år med Linnéa. Maria och Erik MARIA HADE TVÅ barn som hon till stor del tagit hand om ensam när hon träffade Erik. Jag kunde visst tänka mig fler barn men då skulle vi ta hand om dem gemensamt, säger hon. MARIA VILLE GÄRNA amma och eftersom hon tidigare haft problem med amningen vågade hon inte ge flaska parallellt. Men för att Erik ändå skulle få något liknande ansvar för Moa bestämde de att han skulle byta alla blöjor när han var hemma. En uppdelning som de har fortsatt med ända tills Moa börjat gå på pottan. Ganska snart började Erik också ta hand om Moa kortare stunder, en timme här och en timme där. Jag ville ju fortfarande kunna cykla till fotbollsträningen och göra annat med mina stora barn också, inte bara vara hemma med Moa, säger Maria. Visst var det jobbigt när Moa skrek ibland men vilken känsla det var när jag fick henne att komma till ro och somna, berättar Erik MARIA VAR FÖRÄLDRALEDIG först i åtta månader, sedan var det Eriks tur i åtta månader. Sedan var Maria föräldraledig igen i fem månader eftersom hon var gravid med Moas lillasyster. Jag tror att båda föräldrarna måste vara hemma i minst sex månader för att komma in i det livet, se allt som behöver göras och uppskatta tiden med barnet, säger Erik. Är man hemma kortare tid är det ändå den andra föräldern som har huvudansvaret. Kristie och Sara KRISTIE OCH SARA fick Elias med hjälp av insemination. Innan födseln var de båda överens om att Sara, som födde Elias, skulle ta ut all föräldraledighet. Kristies arbetstider var flexibla och hon skulle ändå kunna vara hemma en del. Men när Elias var fem veckor kände de båda två att det inte var tillräckligt. Jag har jobbat heltid i nästan 20 år och kommer säkert att jobba heltid lika många år till, men nu känner jag att jag vill prioritera Elias, säger Kristie. NU JOBBAR KRISTIE halvtid och är föräldraledig halvtid, Sara är fortfarande föräldraledig på heltid från jobbet men tar bara ut föräldrapenning på halvtid. Vi får mer tid med Elias och mer tid med varandra. Visst blir det lite mindre pengar men det handlar om en kort period, och det är en tid som vi har väntat på, säger Sara.

13 James och Maja DERAS YNGSTA POJKE, Tim, var bara fem månader när James berättade för Maja att han ville skiljas. Jag var i chock, ammade fullt ut och tanken på växelvis boende kändes helt absurd, säger Maja. MEN JAMES VAR bestämd, han ville inte släppa den dagliga kontakten med Tim och storasyster Andrea efter skilsmässan. På grund av amningen började vi med att jag kom och tog hand om barnen hos Maja på måndagar och tisdagar samt varannan helg, säger James. Så som föräldraförsäkringen ser ut idag kan man inte det. Jag hade till exempel gärna överlåtit några föräldradagar till min pappa, Carls morfar, som varit ett stort stöd för oss, säger Carina. Men det går inte. CARINA VAR FÖRÄLDRALEDIG i drygt ett och ett halvt år år med Carl. Hon började jobbade extra när Carl var tio månader tack vare att morfar ställde upp som gratis barnvakt. Carina tycker att det tyngsta med att vara ensamstående är omgivningens fördomar och samhällets förväntningar. Jag gick med i en förening för ensamstående redan innan Carl föddes, NÄR AMNINGEN VAR över började barnen bo hos James på måndagar och tisdagar samt varannan helg. De har samma schema idag, nästan tio år senare. Det känns bra att aldrig vara utan barnen längre än fem dagar i sträck, plus att jag vet att jag alltid är barnledig på onsdagar och torsdagar, säger James. I början tyckte jag att dagarna utan barnen var förfärliga, men nu ser jag att barnen har en nära relation till oss båda som jag inte tror de skulle ha haft om de bott mer hos en av oss, säger Maja. Carina HUR DELAR MAN föräldraskapet om man är ensam från början?

14 säger Carina, det är och har varit superskönt för mig och Carl att få träffa andra vuxna och barn som lever precis som vi. DET VIKTIGASTE MENAR Carina är att våga be om hjälp när det behövs, antingen genom att gå med i ett nätverk eller via familj och vänner. Vardagen blir både enklare och roligare, säger Carina. NU NÄR CARL går i förskolan är det oftast morfar som är hemma med honom när han är sjuk, för tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barnbarn går bra att ta ut. Mia och Håkan MIA HADE REDAN Alexander från ett tidigare förhållande när hon träffade Håkan och blev gravid. När Viktoria föddes var förhållandet redan på upphällningen. Håkan gick helt upp i papparollen, medan jag kände lite mer att jag hade ju redan gjort det en gång, säger Mia. NÄR MIA FICK veta att hon kommit in på högskolan var separationen ett faktum. Mia och Alexander flyttade till högskolestaden och kvar i det lilla samhället blev Håkan med Viktoria åtta månader. Jag la om hela livet milt uttryckt, och blev ensamstående hemmapappa på heltid, berättar Håkan. VIKTORIA HAR ALLTID haft sitt fasta boende hos Håkan och tillbringat helger och de flesta lov med Mia.

15 Vi är överens om att hon har det bäst hos Håkan, men hon är välkommen till mig när hon vill, säger Mia och tillägger; vi har alltid kunnat prata öppet med varandra om Viktoria och då känns det inte svårt att hon bor mest hos Håkan. Khalil och Nandika KHALIL VAR VISSERLIGEN föräldraledig i tre månader med Samara, men under två av dem var Nandika sjukskriven, så hon var också hemma. Först efter skilsmässan fick Khalil pröva på livet som pappa fullt ut. Det var och är fortfarande väldigt svårt ibland på jobbet, att säga att jag måste gå en viss tid för att fritids stänger, säger Khalil. MEN NÄR HAN och Nandika skildes var det ändå självklart att Samara skulle bo varannan vecka hos de båda. Jag har ju också ett roligt jobb som jag vill kunna sköta, säger Nandika. Jag jobbar mindre de veckor Samara bor hos mig och mer de veckor hon är hos Khalil. Jag vill inte bli en sådan pappa som inte känner sitt barn, säger Khalil. Jag kan också laga mat, tvätta och läsa sagor. Och det vill jag att min dotter ska känna, att pappa kan allting lika bra som mamma. Sammanställt av Eva Lindholm, Forum för feministiska föräldrar (Foff), Göteborg 13

16 Föräldrask askap ap och anknytning OLIKA KULTURER, OLIKA tider och olika vetenskapliga skolor har olika föreställningar om hur barns tidiga relationer skall se ut. Forskares teorier och forskningsresultat påverkar den gängse synen på vad som är bra för barn. Men ibland anpassar också forskare sin forskning till rådande värderingar, normer och ideologier och kommer att legitimera dessa. FRÅN BÖRJAN AV 1900-talet har vetenskapliga teorier om barns tidiga utveckling dominerats av en framträdande idé, nämligen den att små barn skall leva nära sina mödrar. Mödrarnas närvaro är den bästa förutsättningen för barnens fortsatta liv. Detta har forskare utgått från snarare än att de visat att det faktiskt förhåller sig så. MAN HAR ANVÄNT en mängd olika vetenskapliga begrepp för att beskriva de första relationerna. Begrepp som ibland handlat om biologiskt betingade förmågor hos barnet, exempelvis präglings- och instinktsbegreppen, och ibland om mer psykosocialt grundade företeelser såsom bindning och anknytning. OM VI TITTAR på hur tänkandet kring barns första relationer presenterats av forskare, kan vi gå tillbaka drygt hundra år i tiden då uttalanden om vad som var bra för de minsta barnen började komma. Då sa man att relationen till mamman var nödvändig, livsavgörande och förebilden för alla senare relationer. Vare sig pappan eller någon annan dög som vårdare av små barn. PÅ 1950-TALET började man använda begreppet attachment (anknytning) som beskrivning av barnets relationer. Innebörden i begreppet var att små barn måste utveckla en djup relation till en kvinna därför att de inte klarar flera relationer. Män dög inte som anknytningsobjekt eftersom de inte svarade mot barnets förmodade behov av vissa karakteristika hos anknytningsobjektet. Även om man hade lämnat föreställningen om att det måste vara den biologiska mamman så var det tydligt att man förespråkade en kvinnlig vårdare. Man talade också om mono

17 tropisk anknytning och hävdade därmed att det bör vara en person, en kvinna, som barnet skall leva nära. SENARE FORSKNING HAR dock visat att barn kan utveckla fler anknytningar. Varpå man sagt att det endast är anknytningen till den ena som har tillräckligt djup, är av tillräcklig kvalitet. Men, även den uppfattningen har visat sig felaktig eftersom man har sett barn som har haft flera likvärdiga anknytningar. Det är också så att forskningen under de senaste decennierna kunnat konstatera att också män kan vara likvärdiga anknytningspersoner. SAMMANFATTNINGSVIS ÄR DET således viktigt att konstatera att dominerande idéer i teorier om barns utveckling har utgått ifrån föreställningen om att endast mamman duger för det lilla barnet. Idag vet vi att barn kan utveckla anknytningar till andra än modern, att barn kan utveckla fler anknytningar och att de kan ha olika djup (och därmed samma djup). MEN, TYVÄRR TAR det ibland tid innan nya rön når ut och ibland motarbetas de dessutom av människor som vill leva kvar i det gamla samhället, varför vi än idag ofta får höra gammaldags uppfattningar om vad som är bäst för de små barnen. Lars Jalmert, professor i pedagogik, barnpsykolog och mansforskare

18 Gemensam vårdnad vad innebär det? BARN HAR RÄTT till en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Därför är det viktigt att båda föräldrarna är delaktiga i och ansvariga för barnets uppfostran och utveckling. Gemensam vårdnad främjar goda förhållanden mellan barn och föräldrar. Bestämmelserna om gemensam vårdnad har kommit till för att föräldrar ska kunna ta ett gemensamt ansvar för sitt barn oavsett om de bor tillsammans eller ej. GEMENSAM VÅRDNAD INNEBÄR att båda föräldrarna har ansvar för att barnet får vad det behöver och har rätt till, det vill säga att båda föräldrarna är barnets vårdnadshavare. Gemensam vårdnad betyder att föräldrarna måste ha förmåga att kunna samarbeta i frågor som rör barnet. Det betyder inte att de alltid måste ha samma uppfattning, men att de måste kunna hantera sina delade meningar på ett sätt som inte drabbar barnet. Det betyder heller inte att barnet måste bo lika mycket hos båda sina föräldrar. FÖRÄLDRARNA SKA GEMENSAMT tillsammans med barnet bestämma i viktigare frågor som rör barnet. När föräldrarna inte bor ihop ska de tillsammans besluta vem av dem som ska vårda barnet och ha det hos sig samt hur den andra föräldern ska träffa barnet. Vad menas med vårdnadshav dnadshavare? are? ATT HA VÅRDNADEN om ett barn, det vill säga att vara vårdnadshavare, innebär att ha ansvaret för att barnet får den omvårdnad, trygghet, försörjning, utbildning och uppfostran som det har rätt till. Vårdnadshavare bestämmer i frågor som rör barnet, men ju äldre och mognare barnet är desto större hänsyn måste vårdnadshavarna ta till barnets egna åsikter och önskemål. Om föräldrarna bor på skilda håll ska de båda se till att barnet har sådan kontakt med den andra föräldern som barnet behöver. Vanligen är vårdnadshavare också förmyndare för barnet, det vill säga företräder barnet i ekonomiska frågor. Endast vårdnadshavare har rätt till insyn i frågor som rör barnet. ATT HA VÅRDEN om ett barn innebär att leva med barnet, ge det närhet och kärlek, sköta om det när det gäller alla vardagsbestyr, som kläder, mat och läxläsning. En umgängesförälder kan till exempel vårda barnet men behöver inte vara vårdnadshavare. ATT HA VÅRDNADEN betyder alltså inte detsamma som att vårda. För det mesta är det dock samma person/er som har vårdnaden om och som vårdar barnet. Men den som är vårdnadshavare kan överlåta vården åt någon annan. OM EN AV föräldrarna dör blir den andre automatiskt ensam vårdnadshavare om föräldrarna har haft gemensam

19 vårdnad. Var den bortgångna föräldern ensam vårdnadshavare måste den andra föräldern ansöka hos tingsrätten om att få vårdnaden om barnet. Tingsrätten beviljar ansökan om det inte strider mot barnets bästa. UTGÅNGSPUNKTEN I SVENSK lagstiftning är att ett gemensamt rättsligt föräldraansvar är bra ur barnets synvinkel men det förutsätter att föräldrarna kan samarbeta. Föräldrar som inte är gifta med var arandr andra MODERN BLIR ENSAM vårdnadshavare om föräldrarna inte är gifta med varandra vid barnets födelse. Gifter de sig efter att faderskapet bekräftats får de automatiskt gemensam vårdnad. FÖRÄLDRAR SOM VILL ha gemensam vårdnad anmäler detta till socialnämnden samtidigt som faderskapet bekräftas. Detta kan alla föräldrar göra oavsett medborgarskap. Vill föräldrarna ha gemensam vårdnad vid ett senare tillfälle kan de tillsammans anmäla detta till Skatteverket där barnet är folkbokfört eller till allmän försäkringskassa. Förutsättningen för denna anmälan är dock att föräldrarna och barnet är svenska medborgare och att vårdnadsfrågan inte tidigare prövats. Anmälningsblanketter finns hos Skatteverket och socialtjänsten. UTLÄNDSKA MEDBORGARE SOM vill ansöka om gemensam vårdnad vid annat tillfälle än när faderskapet bekräftas gör detta hos tingsrätten. Tingsrätten beslutar som föräldrarna begär om inte ett sådant beslut är uppenbart oförenligt med barnets bästa. NÄR MODERN ÄR registrerad partner eller sambo med en kvinna och deras barn kommit till genom en assisterad befruktning på ett svenskt sjukhus anses partnern eller sambon som förälder till barnet, förutsatt att hon har samtyckt till behandlingen och det är sannolikt att barnet har kommit till genom denna. Föräldraskapet ska fastställas genom bekräftelse eller dom. Föräldrarna kan anmäla gemensam vårdnad i samband med att socialnämnden godkänner att föräldraskapet bekräftas. Vill föräldrarna ha gemensam vårdnad vid ett senare tillfälle kan de anmäla det till Skatteverket eller ansöka om det hos tingsrätten. ALLA FÖRÄLDRAR, SVENSKA eller utländska, vars barn är folkbokförda och har hemvist här i landet, kan, om de vill, skriva avtal om vårdnad, boende och umgänge hos socialtjänsten (familjerätten). MOTSÄTTER SIG VÅRDNADSHAVAREN gemensam vårdnad kan den andre föräldern ansöka om det hos rätten. Domstolen beslutar om gemensam vårdnad om det är för barnets bästa

20 Föräldrar som är eller har varit gifta med var arandr andra FÖRÄLDRAR SOM ÄR gifta med varandra har gemensam vårdnad om sitt barn. Om föräldrarna skiljer sig fortsätter den gemensamma vårdnaden. Vill föräldrarna att en förälder ska ha ensam vårdnad om barnet kan de, om de är överens, skriva avtal om detta och få det godkänt av socialnämnden, om det inte är uppenbart att avtalet är oförenligt med barnets bästa. Avtalet får samma verkan som en dom hos tingsrätten. tiden vara beredd att samråda om till exempel vård, uppfostran, tillsyn och skolgång. Låt barnet t var ara a med och bestämma FÖR FÖRÄLDRAR SOM inte bor ihop innebär den gemensamma vårdnaden GEMENSAM VÅRDNAD HAR alltså alla föräldrar som är gifta med varandra. Även de allra flesta föräldrar som skiljer sig liksom de flesta som aldrig varit gifta väljer att ha gemensam vårdnad. Samarbete för barnets bästa DET UNDERLÄTTAR FÖR föräldrarna om de kan samarbeta, men allra viktigast är det för barnen. Det är oftast en förutsättning för att de ska kunna ha en nära kontakt med båda sina föräldrar och slippa hamna i påfrestande konflikter. Ett bra samarbete kräver att man respekterar varandra som föräldrar och har en generös inställning till varandra vad gäller föräldrarollen. För att gemensam vårdnad ska fungera är det nödvändigt att föräldrarna vill och har förmåga att samarbeta om barnen. Man bör ha talat igenom hur det gemensamma ansvaret ska fungera i praktiken och måste hela bland annat att de tillsammans beslutar var barnet ska bo. De ska då först och främst tänka på vad som är bäst för barnet. Om möjligt ska barnet få vara med och bestämma. Detta blir allt viktigare ju äldre barnet är. Föräl

21 drar kan få hjälp hos socialtjänsten att skriva avtal om vårdnad, boende och umgänge. För att dessa avtal ska vara bindande och verkställbara som en dom hos tingsrätten, krävs att de är skriftliga och godkända av socialnämnden. Endast föräldrar som har gemensam vårdnad kan skriva bindande avtal om boendet hos socialnämnden. BARN BEHÖVER NÄRA relationer till båda sina föräldrar. Sådana relationer underlättas av bland annat täta och vardagliga kontakter. Undersökningar visar att barn mår bäst om de ofta får träffa den förälder som de inte bor hos. För små barn är det särskilt viktigt att få träffa den andra föräldern enligt principen lite och ofta så att barnet kan bevara minnesbilden av båda föräldrarna. Ett helt veckoslut kan för det lilla barnet vara för lång tid att vara borta från den förälder som barnet bor hos. Likaså kan det vara för lång tid att inte få träffa den andre föräldern på en hel vecka. Hur fungerar växelvis boende? FÖR MÅNGA BARN kan ett växelvis boende hos föräldrarna fungera bra. Växelvis boende innebär att barnet bor i stort sett lika mycket hos båda föräldrarna. Barnet kan endast vara folkbokfört hos en av dem. Vid växelvis boende betalar vanligen ingen av föräldrarna underhållsbidrag men ett behovsprövat halvt underhållsstöd kan utgå till var och en av föräldrarna. FÖR SPÄDBARN ÄR det viktigt att de redan från början får knyta an till båda sina föräldrar. De yngsta barnen behöver den trygghet som ligger i en stabil, regelbunden och i möjligaste mån förutsägbar vardag. Yngre skolbarn, som ofta har ett utpräglat sinne för rättvisa, kan se fördelar med att bo växelvis hos föräldrarna. Tonåringar väljer ofta var och hur de vill bo utifrån sina egna intressen, till exempel närhet till skola, kompisar, fritidsintressen och så vidare. Var ardagsk dagskont ontakt akten är viktig VID ETT växelvis boende får barnet en fortlöpande vardagskontakt med båda föräldrarna. Risken minskar att kontakten med den ena föräldern tunnas ut. Men ett sådant växelvis boende kan också vara mer eller mindre påfrestande för barnet. Barn kan ha svårt att klara av de ständiga uppbrott från föräldrarna som varje flyttning innebär. Det kan också vara svårt att ofta byta den närmaste omgivningen med kamrater och andra kontakter

22 ETT VÄXELVIST BOENDE förutsätter att föräldrarna bor nära varandra. Dessutom kräver det att föräldrarna har goda relationer och respekterar varandra som föräldrar. Det förutsätter också täta kontakter mellan föräldrarna, vilket ställer stora krav på samarbetsförmåga och generositet. Det är viktigt att föräldrarna inte väljer ett växelvist boende för barnet bara för att de inte kan komma överens om var barnet ska bo. Detta kanske tillfredsställer föräldrarnas behov men är inte bra för barnet. DET ÄR VIKTIGT att vara lyhörd inför det enskilda barnets behov när man bestämmer om boendet. Behoven är olika för olika barn, bland annat beroende på barnets ålder. Ett barns behov av den ena eller andra föräldern kan vara olika stort under olika skeden av uppväxten. Föräldrarnas situation kan också ändras så att det finns skäl att på nytt tänka över var barnet ska bo. Det är viktigt att inte försöka lösa konflikter genom att låta barnet flytta mellan föräldrarna. Båda bidrar till försörjningen ALLA FÖRÄLDRAR ÄR skyldiga att efter sin förmåga bidra till sina barns försörjning. Detta gäller oavsett om man bor med barnet eller ej. En förälder som inte bor tillsammans med sitt barn bidrar med sin del genom att betala underhållsbidrag. Beloppet fastställs i avtal eller dom. Underhållsbidrag beräknas på samma sätt vid gemensam vårdnad som när en förälder är ensam vårdnadshavare. Kostnader för umgänge med barnet kan inom vissa ramar antingen dras av i efterhand eller räknas ifrån redan när underhållsbidraget fastställs. UMGÄNGESFÖRÄLDERN HAR rätt till avdrag på underhållet om han/hon har barnet hos sig minst fem sammanhängande hela dygn eller minst sex hela dygn totalt under en kalendermånad. Den dag som barnet återlämnas till

23 den förälder barnet bor hos räknas som ett helt dygn. Upplysningar eller hjälp vid beräkningen kan man få av en jurist på en advokatbyrå eller annan juridisk firma. Om barnet varaktigt bor med endast en av sina föräldrar kan boendeföräldern få underhållsstöd. Man ansöker om det hos Försäkringskassan. DEN FÖRÄLDER SOM barnet ska umgås med har det primära ansvaret för resekostnaderna men den förälder som barnet bor tillsammans med är i vissa fall skyldig att bidra till dem när barnet måste resa för att träffa umgängesföräldern. Socialtjänsten (familjerätten) kan hjälpa till att beräkna resekostnaderna. VID GEMENSAM VÅRDNAD kan föräldrarna gemensamt begära att barnbidraget ska delas mellan dem. För det krävs att de har barnet hos sig halva tiden var, att de inte bor ihop, att de har gemensam rättslig vårdnad om barnet och att de båda anmält delning av barnbidraget. Om barnet varaktigt bor med endast en av föräldrarna kan den föräldern begära att få hela barnbidraget. VID BERÄKNING AV bostadsbidrag räknas barnet tillsammans med den förälder som det är folkbokfört hos. Barnet kan endast vara folkbokfört hos en förälder även om det bor hos båda. Den förälder som barnet inte är folkbokfört hos kan få bostadsbidrag efter särskilda regler om umgänget är mer än 30 dagar per år. När gemensam vård- nad inte fungerar VILL EN AV föräldrarna, eller båda, kan de ansöka hos tingsrätten att få den gemensamma vårdnaden upplöst. Om föräldrarna är överens om vem av dem som ska vara vårdnadshavare gör de en gemensam ansökan om detta till tingsrätten. Rätten får besluta som föräldrarna önskar, om det som överenskommits är till barnets bästa. Vid bedömningen skall rätten fästa särskilt avseende vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Tingsrätten kan dock ändå besluta att gemensam vårdnad ska gälla om det är bäst för barnet. Om båda föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad kan inte tingsrätten döma till gemensam vårdnad. Tingsrätten kan upplösa en gemensam vårdnad om det är det bästa för barnet. DET ÄR AV många skäl bäst om föräldrarna kan komma överens i vårdnadsfrågan. Det är föräldrarna som känner förhållandena bäst och det framtida samarbetet fungerar bäst om de själva har fattat beslutet. Om föräldrarna inte kommer överens om hur barnet ska ha det är kommunen skyldig att ge råd och stöd, men även erbjuda samarbetssamtal till de föräldrar som önskar det. Dessa samtal är strukturerade och som syftar till att föräldrarna ska nå överenskommelse när det gäller vårdnad, boende och umgänge. Samtalen är kostnadsfria

24 OM FÖRÄLDRARNA INTE kommer överens utan vänder sig till tingsrätten kan denna besluta att de ska försöka enas genom samarbetssamtal. Det innebär att tingsrätten uppdrar åt socialtjänsten att i samtal med föräldrarna försöka få dem att gemensamt komma fram till den lösning som är den bästa för barnet. OM FÖRÄLDRARNA MISSLYCKAS med att lösa vårdnadskonflikten i samarbetssamtalen, tar tingsrätten över ansvaret för beslutet om vem som ska vara vårdnadshavare. För att få underlag för detta beslut kan tingsrätten begära en utredning från socialnämnden. DET KAN VARA svårt att samarbeta, särskilt i samband med en separation. Lyckas man inte lösa problemen på egen hand så finns det hjälp att få. Då kan man vända sig till socialtjänsten (familjerätten), familjerådgivningen eller den psykiska barn- och ungdomsvården (PBU eller BUP). Barnavårdscentralen och skolan har också möjlighet att ge stöd och hjälp. DE FÖRÄLDRAR SOM så småningom kan nå fram till ett samarbete har åstadkommit något mycket viktigt för sina barn. Texten är hämtad från Socialstyrelsens hemsida, och finns också att beställa som broschyr

25 Fakt akta a gemensam vårdnad FN:s barnkonvention ARTIKEL Konventionsstaterna skall göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Föräldrar eller, i förekommande fall, vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa skall komma i första rummet. Föräldrabalk abalken 6 KAP. FÖRÄLDRABALKEN 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. 2 a Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. VID BEDÖMNING AV vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid: risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. HÄNSYN SKALL TAS till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. 11 Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. 14a Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna, får rätten på talan av en av dem eller båda besluta vem av föräldrarna barnet skall bo tillsammans med. FÖRÄLDRARNA FÅR AVTALA om barnets boende. Avtalet skall gälla, om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det. 15 (1 och 2 stycket) Barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller genom att de har annan kontakt. BARNETS FÖRÄLDRAR HAR ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses. Särskilt förordnade vårdnadshavare har ett motsvarande ansvar

26

27 Barns rättigheter er enligt FN:s barnkonvention ENLIGT BARNKONVENTIONEN HAR barnet rätt till båda sina föräldrar och båda föräldrarna har gemensamt ansvaret för barnets uppfostran. Föräldrarna ska se till barnets bästa. FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) antogs den 20 november Sedan dess har nästan alla världens stater skrivit under den. Sverige ratificerade Barnkonventionen i juni GRUNDSYNEN I BARNKONVENTIONEN är att barn är individer med egna rättigheter och att barndomen har ett värde i sig, inte bara som ett förstadium till vuxenlivet. Barnkonventionen består av 54 artiklar. Några av artiklarna som handlar om barn och föräldrar återges nedan i förkortad version*. Artik tikel 9 BARNET SKA INTE hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som inte bor med båda föräldrarna ska ha rätt att träffa båda regelbundet, utom då detta strider mot barnets bästa. Artik tikel 18 BÅDA FÖRÄLDRARNA HAR gemensamt det primära ansvaret för barnets fostran och utveckling. Barnets bästa ska för dem komma i främsta rummet. Artik tikel 19 BARNET HAR RÄTT att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare. Artik tikel BARNET SOM BERÖVATS sin familjemiljö, ska ha rätt till alternativ omvårdnad. Vid adoption ska staterna säkerställa barnets bästa i enlighet med gällande lagar. Fyra grundläggande principer DET FINNS FYRA grundläggande principer i Barnkonventionen som uttrycks i fyra av konventionens artiklar: Förbud mot diskriminering ARTIKEL 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ARTIKEL 3: Vid alla åtgärder som rör barn, ska barnets bästa komma i främsta rummet. Rätten till liv ARTIKEL 6: Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Rätten att uttrycka sin åsikt ARTIKEL 12: Barnet har rätt att uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör barnet självt. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Du hittar Barnkonventionen på Rädda Barnens hemsida: * Observera att texten i samtliga artiklar är kraftigt förkortad

28 Vårdnadshav dnadshavarens arens ansvar ar och barnets rättigheter er ett familjerättsligt dilemma SVERIGE ÄR PÅ många sätt ett tryggt land att leva i för barn. Det är självklart att det finns mat och rent vatten, liksom allmän föräldraförsäkring, barnomsorg, sjukvård och skola. På liknande sätt kan många fler exempel tas upp som visar på och verkar för att barn kan leva ett gott liv och utvecklas väl. FÖR ATT SÄKRA ett barns trygghet har det utvecklats en disciplin inom familjerätten som allmänt kallas barnrätten. Inom barnrätten har staten dragit upp riktlinjer för hur samhället och familjen skall förhålla sig till barn. Barn har egna rättigheter. De har exempelvis rätt till att ha kontakt med båda sina föräldrar, rätt att veta sitt ursprung och rätt att inte bli utsatta för övergrepp. BARNRÄTTEN SES ALLMÄNT som en relativt ny företeelse. Ett exempel är förbudet mot aga. Det som på 1950-talet var en allmän uppfostringsmetod är sedan 1979 ett brott med fängelse i straffskalan. BARNETS RÄTT FÖRETRÄDS i den personliga sfären av vårdnadshavarna. Det är först i en vårdnadstvist som barnets rätt blir en offentlig fråga. Så länge ingen konflikt föreligger förutsätts att barnets rättigheter iakttas. Tyvärr är barnets rättigheter svåra att definiera om deras vårdnadshavare befinner sig i konflikt. Barnperspektivet, som skall sättas främst i tvister, får ge vika för föräldrars rätt att bestämma över sina liv, eller för deras behov av hämnd eller uttryck av rädslor. Barnets konkreta rättigheter förvandlas då till symboliska. BARNETS RÄTT OCH vårdnadshavarens ansvar regleras i flera olika regelsystem inom föräldrabalken. Alla vårdnadstvister skall avgöras med barnets bästa i främsta rummet. Domstolen får inte göra schabloniserade bedömningar. Varje barns bästa skall bedömas efter sin unika situation. Detta medför att rätten skall anförtro vårdnaden om barnet till den förälder som bäst anses ha förutsättningarna

29 att tillgodose barnets bästa. Detta regleras i lagen om vårdnad, boende och umgänge. TYVÄRR NÅR SAMHÄLLETS vilja att skapa individuella rättigheter för barnet inte alltid fram i vårdnadstvister. En förälder som inte själv är förmögen att se till barnets behov har stora möjligheter att sätta sig över barnets rättigheter. Exempelvis genom att inte medverka till att den andre föräldern får träffa barnet efter en separation. Föräldern kan flytta långt bort, förtala den andre eller på andra sätt försvåra för barnet att få sina behov av nära och god kontakt med båda sina föräldrar tillgodosedda. I de fall där en förälder, på konkreta grunder, bedöms som farlig för barnet skall skydd alltid garanteras. På senare tid har domstolar tvingats fatta beslut som inneburit att barnets kontakt med den andre föräldern, på svårutredda grunder, minskats eller ibland helt upphört. Det är problematiskt. ARBETET MED ATT säkra barnets rättigheter får inte stå tillbaka för att det hämmar föräldrarnas individuella rättighet att bestämma över sitt eget liv. Att stärka barnets rätt tydligare skulle i slutänden kräva att en person som väljer att bli förälder, gör det med vetskap om att de egna rättigheterna kommer att begränsas. Det är ett synsätt som alla andra rättsliga discipliner accepterar. Exempel på det är arbetsrätten eller den finansiella rätten, där ingånget avtal alltid skall hållas om det inte tillkommit på oskälig grund Therese Ström, familjerättsjurist, och ordförande i Sveriges Makalösa Föräldrar

30 Om Sveriges Makalösa alösa Föräldrar SVERIGES MAKALÖSA FÖRÄLDRAR (Makalösa), är en organisation för ensamföräldrar. Vi arbetar med att bygga nätverk mellan föräldrar och att opinionsbilda kring frågor som är viktiga för ensamföräldrar. Vi har funnits sedan 1996 och finns utspridda över stora delar av landet. HOS OSS FINNS föräldrar som blivit ensamstående efter separation, som råkat ut för dödsfall i familjen, adopterat på egen hand, blivit förälder genom insemination eller vars partner sitter i fängelse. Det kan tyckas vara en spretig skara och den första tanken är kanske inte hur mycket vi har gemensamt. Men att vi har det syns tydligt när vi möts i våra nätverk. Där träffas föräldrar på lika villkor och stöttar varandra genom att prata av sig och att lyssna på varandra. Familjenätver amiljenätverk ETT FAMILJENÄTVERKS GRUNDIDÉ är enkel om du hjälper mig så hjälper jag dig. Familjenätverken vänder sig till ensamföräldrar med barn i alla åldrar och bygger på självhjälpsprincipen, eget engagemang och ansvar. I detta sammanhang handlar det om att ensamföräldrar med små barn träffas regelbundet i en tydlig struktur, som bygger på att alla är lika värda och tar lika stor del i att det fungerar. Ingen är mer ansvarig än någon annan, och var och en är expert på sitt liv. Men man behöver andra i liknande livs- 26

31 situation för att ta fram och se sina egna styrkor. VIA DE FAMILJENÄTVERK som skapas inom Makalösa är det möjligt att med andra i liknande situation inte bara dela sorg och problem, utan också dela det glädjefyllda i att ha barn. Saknas eget nätverk (släkt och vänner) eller/och den andra föräldern inte finns med i barnets liv, finns det möjligheter att via Makalösa bygga upp ett socialt nätverk att finna stöd, hjälp och glädje i. På så vis kan man få ett perspektiv på den egna situationen, känna samhörighet, utveckla kontakter och vänskap helt enkelt göra vardagen lite mindre grå. FÖR BARN TILL ensamföräldrar är det dels bra att se sin förälder umgås med andra vuxna, och dels värdefullt att själv möta andra barn som lever i samma typ av familj. Det är även viktigt att ha kontakt med fler vuxna för barn som till största delen eller enbart lever med en förälder. DET FINNS MÅNGA goda exempel på vad familjenätverk runt om i landet har hittat på. Det kan vara utflykter, sommarläger, gemensamma semestrar, barnkalas, flytthjälp och till och med en gemensam kolonilott. Statis atistik tik 21 procent av våra barn växer upp med en ensamstående förälder. VARJE ÅR ÄR cirka barn med om att deras föräldrar separerar. VARJE ELLER VARANNAN vecka packar barn sin väska för att flytta mellan mamma och pappa, men fortfarande bor de allra flesta barnen till separerade föräldrar mest hos mamma. ENLIGT EN RAPPORT från Folkhälsoinstitutet så klarar barn till ensamföräldrar sig bättre i skolan än barn till sammanboende. Mer information finns på Ditt närmaste familjenätver amiljenätverk Kontaktperson Om du söker andra lokala stödgrupper/organisationer på din ort kontakta (Ifylles av yrkesverksam)

32 Viktigt att tala om OM NÄRA RELATIONER där barnet tydligt lär sig att förstå vad mamma och jag, eller pappa och jag betyder. OM PÅFRESTNINGAR OCH utsatthet för barnet, om våld och hot, missbruk och psykisk ohälsa. Se Föräldrabalken sidan 25. OM FÖRÄLDRARELATIONEN OCH livspusslet, tid att arbeta, tid att vara föräldrar tillsammans och var för sig, tid att älska varandra och med varandra. OM VAD GEMENSAM vårdnad och ensam vårdnad betyder i praktiken och hur föräldrar ska förstå den i det dagliga livet med barnet. Läs mer på sidan 11. OM FÖRÄLDRALEDIGHET, OM förskola och daghem, inskolning, föräldramöten, bvc, läkarbesök, vaccinationer etc. OM BARNS BEHOV vid föräldrars separation, om växelvist boende, umgänge, gemensam och ensam vårdnad samt om föräldrars samarbete och överenskommelser. Läs mer på sidan 21. OM ATT SÖKA hjälp och stöd från familjerådgivning och familjerätt/ socialtjänst. OM ATT SKILJA på vuxnas relation och föräldraskapets relation. Läs mer på sidan 28. Utgiven av Sveriges Makalösa Föräldrar, med stöd av regeringens jämställdhetsmedel för Kan beställas från Sveriges Makalösa Föräldrar, eller laddas hem från webbplatsen Där finns också tillhörande information för yrkesverksamma som möter föräldrar i sitt arbete.

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR?

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? vårdnad, boende och umgänge barns behov i olika åldrar Det är viktigt att båda föräldrarna gör sitt bästa för att en separation och tiden därefter blir så skonsam

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Till alla som väntar eller just fått barn

Till alla som väntar eller just fått barn Till alla som väntar eller just fått barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Till alla som väntar eller just fått barn

Till alla som väntar eller just fått barn Till alla som väntar eller just fått barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12 LEDIGHETER 2 FÖRÄLDRALEDIGHET 2 MAMMALEDIGHET 3 PAPPALEDIGHET 3 OMPLACERING VID RISKFYLLDA ARBETSFÖRHÅLLANDEN 3 LEDIGHETENS FÖRLÄGGNING 4 LEDIGHET, ENSKILDA ANGELÄGENHETER (AB 98 31) 5 LEDIGHET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Till alla barnfamiljer

Till alla barnfamiljer Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB

Goran Ewerlof och Tor Sverne. Barnets basta. Om foraldrars och samhallets ansvar. Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Goran Ewerlof och Tor Sverne Barnets basta Om foraldrars och samhallets ansvar Fjarde upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehall Fran aldre tider till vara dagar 13 Inledning 13 1734 ars lag 15 Barnlagstiftningen

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Till alla barnfamiljer

Till alla barnfamiljer Till alla barnfamiljer Välkommen till Försäkringskassan Att vara förälder är ett av livets stora glädjeämnen, men det kan också vara en stor utmaning. Inte minst ekonomiskt. I den här broschyren kan du

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Barnfamilj. Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj. Information om socialförsäkringen för dig som har barn Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla

Läs mer

Till alla barnfamiljer

Till alla barnfamiljer Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor 2014-01-01 [Titel 3] Sid 2 (13) 2013-11-13 Högskoleförordningen (1993:100) 1 kapitlet 11 c. En högskola ska genom överenskommelse

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Blivande förälder. Information om socialförsäkringen för dig som väntar eller nyligen fått barn

Blivande förälder. Information om socialförsäkringen för dig som väntar eller nyligen fått barn Blivande förälder Information om socialförsäkringen för dig som väntar eller nyligen fått barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Barnfamilj. Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj. Information om socialförsäkringen för dig som har barn Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Niklas Löfgren 010-116 96 04 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-03-29 Dnr 023011-2011 1 (31) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Innehållsförteckning

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

att skiljas när man har barn

att skiljas när man har barn Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Finspångsgatan 51, 163 53 Spånga, fax 08-760 58 95, e-post: sos.order@special.lagerhus.se Artikelnr 1999-00-015 Socialstyrelsen på Internet:

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar. Dir. 2009:56

Kommittédirektiv. Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar. Dir. 2009:56 Kommittédirektiv Översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar Dir. 2009:56 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

att skiljas när man har barn

att skiljas när man har barn att skiljas när man har barn Att skiljas när man har barn Samarbetssamtal, avtal och familjerådgivning I 5 kap. 3 socialtjänstlagen står att kommunen skall sörja för att föräldrar kan erbjudas samtal

Läs mer

Välkommen till förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Vansbro kommun

Välkommen till förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Vansbro kommun Välkommen till förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Vansbro kommun VEM KAN ERBJUDAS FÖRSKOLA, ALLMÄN FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG OCH FRITIDSHEMSPLATS? Barn till vårdnadshavare som är förvärvsarbetande,

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Kommittédirektiv En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform Dir. 2014:84 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera 2006 års vårdnadsreform. Utredaren

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

Exempe. Gemensam ansökan om ÄKTENSKAPSSKILLNAD Sida 1 av 4. Makans uppgifter. Makens uppgifter. Gemensamma barn under 18 år, under gemensam vårdnad

Exempe. Gemensam ansökan om ÄKTENSKAPSSKILLNAD Sida 1 av 4. Makans uppgifter. Makens uppgifter. Gemensamma barn under 18 år, under gemensam vårdnad 1 empel Gemensam ansökan om ÄKTENSKAPSSKILLNAD Sida 1 av 4 Makans uppgifter FÖR EFTER ADRESS POSTNUMMER OCH ORT Makens uppgifter FÖR EFTER ADRESS POSTNUMMER OCH ORT Gemensamma barn under 18 år, under gemensam

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Regler för barns placering i förskola

Regler för barns placering i förskola Regler för barns placering i förskola 2014-02-07 I den här broschyren får du veta det du behöver veta när du ska ansöka om plats för ditt barn i Piteå kommuns förskolor och pedagogisk omsorg. Broschyren

Läs mer

Välkommen till. Förskola, Pedagogisk omsorg och Fritidshem. i Essunga kommun! Information om taxa och tillämpningsregler

Välkommen till. Förskola, Pedagogisk omsorg och Fritidshem. i Essunga kommun! Information om taxa och tillämpningsregler Välkommen till Förskola, Pedagogisk omsorg och Fritidshem i Essunga kommun! Information om taxa och tillämpningsregler Reviderad 2013-03-01 Reviderad 2013-10-24 UN 48 Reviderad 2015-07-01 TAXA Avgiften

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus

Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus Social Insurance Report Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus år 2010 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Analys och prognos Carin Wolf 010-116 94

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

att skiljas när man har barn

att skiljas när man har barn Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-32 GRAFISK

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Tillämpningsföreskrifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Antagna av barn- och utbildningsnämnden 2007-04-23, 34/07 Reviderade 2010-05-24, BUN 24/10 Uppdaterade av barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Familjeenheten - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Vad är familjenheten? Familjenheten är en enhet inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med stödinsatser

Läs mer

skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så 1234 skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Så skiljer du dig En skilsmässa är ofta en stor sorg. Men ibland finns det ingen annan utväg. Hur vet

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

REGLER OCH AVGIFTER BARNOMSORGEN I EMMABODA KOMMUN FR. O. M. 2015-07-01. Fastställd av kommunfullmäktige 2015-06-08, 23

REGLER OCH AVGIFTER BARNOMSORGEN I EMMABODA KOMMUN FR. O. M. 2015-07-01. Fastställd av kommunfullmäktige 2015-06-08, 23 REGLER OCH AVGIFTER BARNOMSORGEN I EMMABODA KOMMUN FR. O. M. 2015-07-01 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-06-08, 23 Barnomsorgsavgifter i Emmaboda kommun fr.o.m. 2015-07-01 Avgiften grundar sig på hushållets

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Arboga kommun. Regler och avgifter för förskola och fritidshem. Regler och avgifter fastställda av kommunfullmäktige 2013-06-13 Gäller från 2013-07-01

Arboga kommun. Regler och avgifter för förskola och fritidshem. Regler och avgifter fastställda av kommunfullmäktige 2013-06-13 Gäller från 2013-07-01 Arboga kommun Regler och avgifter för förskola och fritidshem Regler och avgifter fastställda av kommunfullmäktige 2013-06-13 Gäller från 2013-07-01 Innehåll 1 Förskola, fritidshem och annan pedagogisk

Läs mer

Sidan 1(9) Riktlinjer för Förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg i Sandvikens kommun

Sidan 1(9) Riktlinjer för Förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg i Sandvikens kommun Sidan 1(9) Riktlinjer för Förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg i Sandvikens kommun Verksamheten omfattar kommunal förskola samt pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) Fastställd av Kunskapsnämnden februari

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer