En studie av vårdnads-, boendeoch umgängesutredningar - Röster från berörda barn och föräldrar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En studie av vårdnads-, boendeoch umgängesutredningar - Röster från berörda barn och föräldrar"

Transkript

1 FoU-Södertörn skriftserie nr 34/04 En studie av vårdnads-, boendeoch umgängesutredningar - Röster från berörda barn och föräldrar Eva-Britt Fagrell Berit Greger Karlsson ISSN

2 Abstract Rapporten innehåller en aktstudie av vårdnads-, boende- och/eller umgängesutredningar som genomförts under ett år på två familjerättsenheter i Mellansverige. Den innehåller också en intervjuundersökning av barns- och föräldrars upplevelser av sina utredningar. Syftet med undersökningen är att försöka utveckla familjerättens utredningsarbete dels genom att dra lärdom av de berörda familjemedlemmarnas upplevelser av den utredning de varit med om, dels genom att kartlägga hur utredningsarbetet bedrivs i de två kommunerna. Vi som genomfört studien arbetar själva sedan många år som socialsekreterare i familjerättsliga frågor. Aktstudien visar att utredningsarbetet bedrivs relativt likartat i de båda kommunerna. Barnsamtal genomförs i nästan alla utredningar från det att barnen är sju år gamla. Barnet har oftast uttalat önskemål kring vårdnad, boende eller umgänge. Dess önskemål har oftast beaktats av utredaren i bedömning och förslag. Andelen förslag resulterande i gemensam eller enskild vårdnad skiljer sig kommunerna emellan. En annan skillnad är att den ena kommunen använder sig av den så kallade S-modellen. Modellen innebär att utredningsarbetet skall ske koncentrerat under en begränsad tid. Då man använt denna modell har utredningsarbetet skett under en kortare tid än i övriga fall. De områden vi har valt att fokusera på i intervjuundersökningen är: Har barnet fått komma till tals och fritt kunnat uttrycka en åsikt? Synpunkter på utredningens genomförande och bemötandet under utredningstiden. Utredningens betydelse för vårdnaden, boendet, umgänget och föräldrarnas samarbete om barnet, under utredningen och den närmaste tiden efter utredningens slut. Intervjuerna visar att barnen har kommit till tals och har uttryckt önskemål om vårdnad boende eller umgänge. Barnen är till stor del positiva till barnsamtalen och vill få komma till tals samtidigt som det framkommer att det är svårt för dem att helt fritt uttrycka en åsikt. Barnens uttalanden visar att de kan hamna i en lojalitetskonflikt och försöker att inte såra någon av föräldrarna. Även i föräldraintervjuerna framkommer upplevelsen av att barnen påverkas av solidaritet till någon av föräldrarna och att det är svårt för barnen att fritt uttrycka vad de önskar. Flertalet föräldrar anser dock att barnsamtal är positivt men att samtalen mer skulle inriktas på att ge stöd till barnen. Barnen uttrycker också önskemål kring hur barnsamtal skall genomföras. De flesta föräldrarna anser att kontakten med familjerätten varit god och att de blivit bra bemötta, men att hela domstolsprocessen och kampen mellan 2

3 föräldrarna om barnen varit mycket svår. De flesta upplevde utredningstiden på familjerätten som alltför lång och mycket påfrestande. De intervjuer som ingår i denna rapport har gjort det än mer tydligt att det är av yttersta vikt att korta ned utredningstiden, men även hela domstolsprocessen, där familjerättens utredning endast är en del i denna process. Barnen uttrycker att de mådde bättre under och efter utredningstiden i jämförelse med tiden innan utredningen startade. Detta skiljer sig mot föräldrarnas upplevelser av denna tid som är mer negativ. Flera barn anser att deras situation förbättrades redan under utredningen och blev än bättre då utredningen var klar. Ingen förälder anser att utredningen bidragit till någon förbättring av föräldrarnas samarbete kring barnen. Dina barn är inte dina barn De kommer genom dig Och fastän de är med dig Så tillhör de inte dig De är söner och döttrar till livet självt Du får ge dem din kärlek Men inte dina tankar Ty de har sina egna tankar ( Ingen äger mig ) Kahlil Gibran 3

4 Förord Denna rapport redovisar en undersökning av familjerättens arbete inom socialtjänsten. Undersökningen består av två delar som belyser arbetet utifrån olika utgångspunkter. - I en jämförande granskning beskrivs två kommuners metoder för att genomföra vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Materialet utgörs av akter. - I en intervjustudie tillfrågades ett antal barn och föräldrar om sina erfarenheter av att bli utredda inom familjerätten. Frågorna handlade om hur de fått komma till tals under sina möten med familjerätten, om bemötandet och om vad utredningen betytt för den f.d. familjens fortsatta relationer. Särskilt fokuseras de s.k. barnsamtalen i utredningsförfarandet. Båda kommunernas utredningsmodeller omfattar barnsamtal, även om formerna för dessa är något olika kommunerna emellan. Vad anser barn och föräldrar om sådana samtal? Alla barn i den här undersökningen ansåg att det var bra att bli tillfrågad om hur man vill ha sitt liv ordnat med boende och umgänge med föräldrarna som inte längre lever tillsammans. Vårdnadsfrågan var aktuell i många utredningar i undersökningen men var svår för barnen att förstå. De flesta föräldrar tyckte att barnen bör tillfrågas i dessa viktiga frågor men att lojaliteten med föräldrarna kan göra det svårt för barnen att ta ställning. Fler barn än föräldrar ansåg att situationen för familjemedlemmarna blivit bättre efter utredningen än den var innan. För föräldrarna var det utredningstiden som framhölls som ett stort problem. Utredningstiden var olika lång i de utredningar som ingick i studien och i vissa fall användes en s.k. snabbmodell. Men föräldrarna som utretts enligt snabbmodellen tyckte ändå att utredningstiden var för lång. Det finns anledning att förmoda att rapporten kommer att välkomnas av många som yrkesmässigt kommer i kontakt med familjerättsliga frågor. Familjerättens arbete har hittills inte förekommit i utvärderingssammanhang i någon större utsträckning. Ändå är det kanske särskilt angeläget att få brukarens röst inom detta område med tanke på att familjerätten möter familjen när den befinner sig i en svårlöst konflikt. Rapportförfattarna har båda långvarig erfarenhet av arbete med familjerättsliga frågor. Tullinge i maj 2004 Eva Nyberg Forskningsledare 4

5 INLEDNING... 6 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 8 METOD... 8 URVAL... 9 GENOMFÖRANDE OCH ANALYS UNDERSÖKNINGENS BEGRÄNSNINGAR AKTSTUDIEN HUR SER UPPDRAGEN FRÅN TINGSRÄTTEN UT? UPPGIFTER OM FAMILJERNA METODER DEN SKRIVNA UTREDNINGEN INTERVJUUNDERSÖKNINGEN INTERVJUER MED JACQUELINE 11 ÅR OCH HENNES FÖRÄLDRAR REFLEXIONER ÖVER INTERVJUERNA INTERVJUER MED NOA 11 ÅR OCH MEDINA 14 ÅR OCH DERAS FÖRÄLDRAR REFLEXIONER ÖVER INTERVJUERNA INTERVJUER MED EMELIE 14 ÅR OCH HENNES FÖRÄLDRAR REFLEXIONER ÖVER INTERVJUERNA INTERVJUER MED MARIA 17 ÅR OCH SIMONA 16 ÅR SAMT DERAS FÖRÄLDRAR REFLEXIONER ÖVER INTERVJUERNA INTERVJU MED ANNAS PAPPA OM BARNSAMTALEN INTERVJUER MED GÜNTERS FÖRÄLDRAR OM BARNSAMTALEN INTERVJU MED CARLOS MAMMA OM BARNSAMTALEN INTERVJU MED PATRICIOS OCH CLAUDIOS PAPPA OM BARNSAMTALEN BARNINTERVJUERNA FÖRÄLDRAINTERVJUERNA DISKUSSION OCH SLUTSATSER AKTSTUDIEN INTERVJUUNDERSÖKNINGEN REFERENSER BILAGOR INTERVJUGUIDE BARN BILAGA INTERVJUGUIDE FÖRÄLDRAR BILAGA KATEGORISERINGSSCHEMA FÖR AKTSTUDIEN BILAGA

6 Inledning Inom det sociala verksamhetsområdet har det under en längre tid pågått diskussioner om behovet av utvärdering/uppföljning av det sociala arbetet. I Socialtjänstlagen (SoL) från januari 2002 står det i 3 kap 3 att insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. I tredje stycket påtalas att kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. I begreppet god kvalité innefattas bl.a. rättssäkerhet, uppföljning/utvärdering, bemötandefrågor och den enskildes medinflytande. Bakgrunden till denna undersökning är en önskan om att utveckla familjerättens utredningsarbete i frågor rörande barns vårdnad, boende och umgänge. Vi som gemomför studien arbetar sedan många år med familjerättsfrågor i två närliggande kommuner. Undersökningen omfattar två familjerättsenheter i två kommuner i Mellansverige. Kommunerna är relativt stora med ungefär lika stor befolkning. Båda har en stor andel innevånare med utländsk bakgrund. 1 Familjerättsenheterna har organisatoriskt strukturerat arbetet olika. I den ena kommunen arbetar alla familjerättssekreterare med alla arbetsuppgifter som förekommer inom den familjerättsliga verksamheten medan den andra har en uppdelning/specialisering av arbetsuppgifterna. Inom respektive arbetsgrupp förs fortlöpande diskussioner om metoder, kvalité och hur arbetet skall utvecklas och förbättras. En av familjerättens arbetsuppgifter är att genomföra vårdnads -, boende - och umgängesutredningar på uppdrag av tingsrätten, när separerade föräldrar tvistar om barn. Familjerättens insatser är i detta sammanhang i stort sett ett outforskat område. Det finns en del undersökningar om hur tingsrätten fattar beslut i tvisterna, och andra som handlar om samarbetssamtal mellan föräldrar på familjerätten innan en eventuell utredning. Däremot vet vi mycket lite om barns och föräldrars upplevelser av en utredningssituation. För att kunna utveckla utredningsarbetet behövs deras uppfattning om mötet med familjerätten under utredningen. I första hand önskar vi få kunskap om vad utredningen inneburit för barnet och hur barnet har upplevt att få komma till tals. Vuxnas synsätt på barn har under senare år genomgått stora förändringar. Enligt FN: s Barnkonvention (1990) artikel 3 skall alla åtgärder som rör barn vara till barnets bästa. Artikel 12 i Barnkonventionen behandlar rätten för barnet att komma till tals. Flera utredningar har gjorts under talet för att se över och anpassa svensk lagstiftning till Barnkonventionen. I regeringens proposition 1994/1995: 224 Barns rätt att komma till tals föreslogs uttryckliga bestämmelser om barnets rätt att komma till tals i vårdnads - och umgängesärenden, samt att domstolen skulle beakta barnets vilja när den beslutar om barnets bästa infördes i föräldrabalken (FB) 6 kap 2 b och 19 barnets rätt att komma till tals med beaktande av dess ålder och mognad. Alla 1 Utländsk bakgrund = att personen är född i annat land eller har minst en förälder som är född i annat land än Sverige 6

7 beslut som rör barnet avseende vårdnad, boende och umgänge skall ske till barnets bästa FB 6 kap 2 a. Vad som är barnets bästa finns det inget enkelt svar på. Det förändras över tid och utifrån nya kunskaper om barn. Samtidigt påverkas det av det samhälle och den kultur vi lever i. Vid en bedömning av barnets bästa skall det fästas avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Risken för om barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar eller på annat sätt far illa skall beaktas. I propositionen (1994/95:224) framgår att utredaren ska försöka klarlägga barnets inställning och att det ska ske på annat sätt än genom förhör i domstol. Det framhålls att barnet aldrig får pressas till att uttrycka en åsikt eller att behöva ta ställning. Enligt propositionen anses det inte som ett fullgott underlag till domstolen att träffa barnet vid något enstaka tillfälle. Utredaren måste få en sådan kontakt med barnet att det blir möjligt att bedöma om barnet har en viljeinriktning som är av betydelse. Det framgår vidare att det finns situationer där det kan vara olämpligt att försöka ta reda på barnets inställning. Sådana situationer kan gälla små barn där det bedöms att det inte är moget att tillfrågas, om barnet är särskilt känsligt eller om barnets uppfattning är känd genom någon annan utredning. I propositionen poängteras att det är svårt att utröna barnets innersta önskan och att barnets uppfattning enbart blir en del i den helhetsbedömning som görs i utredningen. I utredningen till tingsrätten ska framgå vilka observationer som gjorts av barnets inställning, dess ståndpunkt samt även vilken betydelse den ska tillmätas. Vi ser det i huvudsak som något positivt att barn har möjlighet att komma till tals men det kan även finnas risker med det. Det positiva är bl.a. att barnets rättigheter stärks, barnet blir synligare, ges uppmärksamhet, får en möjlighet att göra sin röst hörd och uttrycka sin åsikt. Det kan bli större fokus på barnet om det är möjligt att få föräldrarna att i större utsträckning se sitt barns behov och önskemål. Barn har ibland egna lösningar på problem som vuxna inte alltid ser. Risken kan bli att barnet får redogöra för en åsikt det inte riktigt har klart för sig. Barnet tillfrågas i en situation då föräldrarna inte klarar av att ta de beslut som föräldrar vanligtvis gör. Det finns en risk att barnets ansvar i den pågående tvisten blir för stor. På grund av föräldrarnas konflikt hamnar det i en lojalitet som kan bli svår att hantera. Familjerättssekreterarna får ett stort ansvar att vara lyhörd inför barnets berättelse och föra dess talan samtidigt som de ska beskydda barnet och inte utelämna det. I uppsatsen Att samtala med barn vid vårdnads och umgängeskonflikter beskrivs att familjerättssekreterarna till viss del får träda in i föräldrarnas ställe då föräldrarna inte kan fatta gemensamma beslut om sitt barn (Helgesson, 1996). Detta är en roll som kräver stort ansvar och som bör hanteras med varsamhet. Familjerättssekreterarna får även fungera som en professionell balanskonstnär där barnets behov ska tillgodoses och samtidigt försöka stödja de tvistande föräldrarna i att se barnets behov. Detta innebär att de ibland ställs inför en hel del etiska dilemman vid kontakten med barn (a.a.). 7

8 Det är nu åtta år sedan det i föräldrabalken infördes att barn ska ha rätt att komma till tals och att dess vilja ska beaktas utifrån ålder och mognad. Vi saknar kunskap om hur barn själva upplever att det är att få komma till tals i frågor som gäller vårdnad, boende och umgänge. Uppsatsen Barnperspektiv inom familjerätt. Om betydelsen för barn att få komma på egna samtal (Gustavsson, 1999) handlar om barn i åldern 8-12 år som varit med om samtal på familjerätten då deras föräldrar varit aktuella för samarbetssamtal. I undersökningen har författaren önskat ta reda på vilken betydelse det har för barn att bli mer delaktiga i de konflikter och beslut som rör deras framtid. Där framkommer att det generellt har varit till barnets bästa att få komma till tals om än med vissa förbehåll. Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur utredningsarbetet i vårdnads -, boende - och umgängesutredningar bedrivs i två olika kommuner samt att dra lärdom av barns och föräldrars erfarenheter av dessa utredningar för att kunna utveckla utredningsarbetet inom familjerätten. De områden vi har valt att fokusera på är: Har barnet fått komma till tals och fritt kunnat uttrycka en åsikt? Synpunkter på utredningens genomförande och bemötandet under utredningstiden. Utredningens betydelse för vårdnaden, boendet, umgänget och föräldrarnas samarbete om barnet, både under utredningen och närmaste tiden efter utredningens slut. Metod I detta kapitel redogör vi för metodologiska överväganden, urval, bortfall, undersökningens genomförande och analys av material i aktstudien och intervjuundersökningen. Aktstudien avser avslutade utredningar enligt FB kap 6 19 och är en totalundersökning. Utredningarna gäller vårdnad, boende och umgänge och det är denna typ av utredningar vi fortsättningsvis avser då vi nämner utredningar. Aktstudien är till stor del kvantitativ men har en beskrivande ansats och är till viss del även förklarande. Med aktstudien vill vi undersöka hur arbetet med utredningar bedrivs. Vi vill se hur barnen träder fram i utredningarna och om de får komma till tals. Några faktauppgifter om familjerna redovisas också. 8

9 Intervjuundersökningen fokuserar på barns och föräldrars uppfattningar och upplevelser av en utredning på familjerätten. Vi har valt en kvalitativ metod då det i sådana studier framkommer mer om det som finns än hur ofta det förekommer enligt Repstad (1993). Kvale (1997) anser att kvalitativa intervjuer är speciellt lämpliga då man vill studera människors syn på sina liv, beskriva och klargöra deras upplevelser samt utveckla deras eget perspektiv. Forskare är överens om att intervjuaren bör söka information från barn via öppna frågor för att i minsta mån påverka barnet (Cederborg, 2000). Vi har använt ett enkelt språk vid barnintervjuerna och har i övrigt beaktat de specifika förhållningssätt som rekommenderas av Cederborg (2000). Vi har utarbetat halvstrukturerade intervjuguider med öppna frågor och delvis olika frågor för barn och föräldrar. Kvale (1997) beskriver att i den kvalitativa forskningsintervjun byggs kunskap i samspelet mellan två personer som pratar med varandra. Barnen har fått berätta om familjerelationerna när familjen levde tillsammans, vad de kände till om utredningen, kontakten med familjerätten och barnsamtalen, hur det var efter barnsamtalen samt om förändringar. Barnen har via en skattningsskala från noll till tio, fått markera hur väl de anser att utredarna har lyssnat på dem. En sådan skattningsskala användes också då de beskrev hur de kände sig före, under och efter utredningen. Föräldraintervjuerna har handlat om information om utredningen, tidsaspekter, innehåll i samtalen, bemötande, barnsamtal, kommunicering, synpunkter på den skrivna utredningen samt om förändringar. Även föräldrarna har fått skatta (från noll till tio) hur de anser att de har blivit lyssnade till samt hur de uppfattar utredarnas bemötande. Intervjuguiderna finns i bilaga 1 och 2. Vid redovisningen av intervjuerna har vi använt fingerade namn och vissa andra uppgifter har ändrats för att anonymiteten ska skyddas. Ändringarna saknar betydelse för analysen av materialet. Urval Aktstudien Aktstudien omfattar avslutade utredningar i de två kommunerna under ett år, från till , totalt 78 utredningar. Intervjuundersökningen Vi önskade barns, mödrars och fäders upplevelser på samma utredning, alltså tre perspektiv på en och samma utredning. Vi beslutade oss för att synpunkter från åtta utredningar, fyra från respektive kommun vore ett lämpligt antal. För att begränsa antal barnintervjuer valde vi att inte intervjua mer än två barn per familj. Det innebar intervjuer med högst 32 personer. 9

10 Vi har tagit intryck av Gunvor Anderssons artikel Barnintervju som forskningsmetod (1999) som förespråkar att barnen bör vara i åldern år då man använder barnintervju som forskningsmetod. Barnen har då nått en utveckling där de har möjlighet att reflektera mot omvärlden på ett annat sätt. De kan bl.a. förstå att känslor kan vara både negativa och positiva, inte ett antingen eller. Barn kan då också föra ett orsaksresonemang. Familjen har fortfarande en central plats för barnet men det söker sig alltmer utåt mot kamrater, skola och fritidsintressen. I undersökningen ingår slutligen 19 intervjupersoner varav sex barn. I fyra utredningar har vi fått synpunkter från barn, mor och far, på samma utredning. Det visade sig svårt att få både barn och föräldrar från en och samma utredning att medverka i undersökningen. Detta innebär att vi från övriga fyra utredningar har endast en eller två föräldrars upplevelser. Det är fyra utredningar från varje kommun som vi fått röster från. Dessa åtta utredningar omfattar 14 barn, sex som medverkar i undersökningen, fyra som avstått, tre som är under 9 år, en som är 17 år och som sannolikt inte har blivit tillfrågad av föräldern. Vår utgångspunkt var att barnen själva skulle vara positiva till att medverka. Vi är tveksamma till om något barn verkligen av egen vilja valt att medverka. Snarare är det nog så att föräldrarna har haft en önskan om det och motiverat barnet att delta. Utredningarna har avslutats under perioden vilket innebär att det har gått mellan cirka två till nio månader mellan avslutad utredning och intervjutillfället. Fyra familjer som ingick i urvalet valde vi att inte kontakta då utredarna ansåg att det var olämpligt. Tio familjer avstod från att medverka. Anledning som uppgavs till att de inte ville delta var, bl.a. att utredningen låg för nära i tiden, att det inte fanns tid eller ork. Genomförande och analys Aktstudien Var och en ansvarade för bearbetning och sammanställning av materialet från sin egen kommun. Vi utarbetade ett kategoriseringsschema (bilaga 3) som vi delade in i olika rubriker bl.a. vad utredningen gällde, utredningstidens längd, utredningsförfarande, antal samtal, den skrivna utredningen, bedömning, förslag och data om familjen. Frågeformulären markerades med nummer vilket innebar att de blev anonyma. Vi har inte läst utredningarna i sin helhet från början till slut utan har framförallt sökt svar på våra frågeställningar. Uppgifter har inte alltid varit möjliga att få fram av olika skäl t.ex. då utredningen skett av två kommuner, utredningen har slutat med en överenskommelse eller att uppgiften har saknats. I materialet är det därför ibland olika antal utredningar som redovisas. 10

11 Intervjuundersökningen I den ena kommunen kontaktades intervjupersonerna (föräldrar) oftast på telefon via en av de handläggare som gjort utredningen. Handläggarna hade fått skriftlig information från oss om vad de skulle berätta samt lite ytterligare information för att kunna svara på eventuella frågor. Föräldern fick ett brev med ytterligare information om undersökningen. Om personen bestämde sig för att medverka så kunde det meddelas till utredaren eller oss. Då en förälder direkt avvisade en medverkan kontaktades inte den andre föräldern. I de fall enbart brev skickades (via utredarna) till föräldrarna så fick de kontakta utredaren för att ge besked. I den andra kommunen fanns det inte förutsättningar ringa/skicka brev via handläggare utan vi skickade brev direkt till föräldrarna och kontaktade dem efter några dagar. Det betonades att deltagandet var frivilligt och att föräldrarna kunde få ytterligare information om de önskade. Provintervjuer Vi har gjort två provintervjuer, en barnintervju, flicka 13 år och en föräldraintervju. Därefter gjorde vi vissa justeringar, bl.a. minskades antalet frågor i intervjuguiderna. Intervjuaren En av oss har gjort de flesta intervjuerna. Vi kan se fördelar med att en person har gjort merparten av intervjuerna då den personen blivit mer förtrogen med intervjuguiderna och intervjusituationen. Fyra intervjuer har av språkskäl utförts av en socionom på en familjerättsenhet i en av kommunerna. Hon har innan intervjuerna informerats om intervjuguiden och om syftet med undersökningen. Intervjuerna Intervjupersonerna har själva bestämt var och när de vill att intervjun ska ske. De har skett på familjerättens kontor, i hemmet eller på arbetsplatsen. Alla intervjuer, sex barn och 13 föräldrar har spelats in på band. Ingen har haft invändningar mot det. Intervjun med föräldrarna har tagit 1-1, 5 timme och med barnen närmare en timme. Tolk har använts vid två föräldraintervjuer. Vi hade för avsikt att följa upp alla barnintervjuer men det var inte möjligt då flera barn var negativa till det. Två barnintervjuer har följts upp. Övriga intervjupersoner har vi träffat vid ett tillfälle. Vi har träffat alla intervjupersoner enskilt förutom i en barnintervju där modern var närvarande. Fyra intervjuer har gjorts av en socionom som också arbetar som familjerättssekreterare. Intervjuerna har gjorts på familjens hemspråk. Analys Fyra barnintervjuer har ordagrant skrivits ut samt de två uppföljningsintervjuerna. De två återstående barnintervjuerna har sammanställts efter översättning men den har inte skett ordagrant. Föräldraintervjuer skrevs ut 11

12 tämligen noggrant ut men ej ord för ord. Därefter utarbetade vi teman för intervjuerna och materialet kategoriserades under dessa teman. Vi tematiserade till stor del utifrån frågorna vi har i intervjuguiderna. De intervjupersoner som tillhör samma utredning har vi till stor del lyssnat på i anslutning till varandra för att bättre kunna få en helhet av dessa olika upplevelser. En form av dialog har skett med både barn - och vuxenmaterialet. Vi har lyssnat på mönster och motsättningar hos varje intervjuperson samt försökt se skillnader och likheter mellan dem samt totalintryck av varje intervjuperson. Både barn - och föräldraintervjuer har därefter lästs ett antal gånger. Undersökningens begränsningar En del av frågorna i kategoriseringsschemat för aktstudien har vi inte kunnat finna svar på. Många familjemedlemmar avböjde att medverka vilket möjligtvis minskar tillförlitligheten i studien. Vi har dock inte haft för avsikt att uppnå en generaliserbarhet utan få fram enskilda personers upplevelser och erfarenheter. En begränsning kan vara att vi endast har intervjuat flickor då pojkarna inte velat medverka. Werner & Smith menar (enligt Andersson, 1999) att flickor är mer socialt orienterade och söker i större omfattning hjälp från sin omgivning. Kanske är våra flickintervjuer ett utslag av detta. Att bara två av barnintervjuerna har varit möjliga att följa upp kan göra materialet mer osäkert. Vid de uppföljningar som gjordes skedde en del klargöranden och kompletteringar. Att vi båda har dubbla roller som forskare och som tjänstemän har varit känt för intervjupersonerna och att en av oss var inblandad som utredare i en utredning. Några fäder önskade en kontakt med sina barn och såg möjligen intervjutillfället som en möjlighet till det. Dessa fäder kanske på grund av det var mer positiva än de annars skulle ha varit. En begränsning i undersökningen kan vara att vi inte har skrivit ut alla intervjuer ordagrant. Vi lyssnade på intervjuerna utifrån den tidsram som fanns inom projektet. En djupare bearbetning skulle kunna göras. I fyra intervjuer saknar vi intervjupersonernas egna ord då intervjuerna skett på ett språk vi inte behärskar och intervjuerna inte översatts ord för ord. Vi har använt tolk i två intervjuer vilket kan göra att nyanser i språket försvinner. De flesta intervjupersonerna har utländsk bakgrund vilket inte är representativt för antalet personer med utländsk bakgrund i utredningarna i aktstudien. Vi har inte haft ett migrationsperspektiv i denna studie. 12

13 Aktstudien Aktstudien omfattar de uppdrag/remisser som kommit från tingsrätten enligt föräldrabalken (FB) kap 6 19 som avser utredningar beträffande vårdnad, boende och umgänge och som avslutats i två kommuner under ett år. Vi har gått igenom alla utredningar under den aktuella perioden enligt ett kategoriseringsschema, se bilaga 3. Aktstudien är uppdelad i fyra avdelningar. 1. Redogörelse för uppdragen från tingsrätten. 2. En kort beskrivning av bakgrundsinformation om de familjer som har varit aktuella. 3. Metoder i utredningsarbetet med fokus på barnsamtalen, hur de skett, vad barnen sagt samt hur det har beaktats i förslagen. 4. Hur den skrivna utredningen ser ut. De två kommunerna benämns A och B. Frågor om vårdnad, boende och umgänge tas upp av rätten i den ort barnet har sin hemvist, FB kap Utredningar med annan kommun uppkommer då barnets föräldrar bor i två olika kommuner och tingsrätten sänder utredningsuppdraget till båda kommunerna. Utredningarna sker i allmänhet på ett delvis annat sätt än om en kommun har hela ansvaret. I kommun A ingår tio utredningar som skett med annan kommun medan kommun B har tre. Familjerätten har möjlighet att skriva avtal enligt FB kap 6 17 a om vårdnad, boende och umgänge om föräldrarna är överens i sakfrågan. Totalt i aktstudien är det sex utredningar som har avslutats med att föräldrarna har kommit överens via avtal eller på annat sätt och därmed har ingen utredning skrivits. Hur ser uppdragen från tingsrätten ut? Tabell 1 visar hur utredningsuppdragen från tingsrätten ser ut. 13

14 Tabell 1. Typ av utredningar i kommun A och B. Typ av utredning Kommun A Antal Kommun B Antal Kommun A + B Vårdnad Vårdnad + boende Vårdnad + umgänge Vårdnad + boende + umgänge Boende Boende + umgänge Umgänge Total Det vanligaste utredningsuppdraget kommun A fått från tingsrätten är utredningar som gäller vårdnad, boende och umgänge (v + b + u) som förekommer i 1/3 av utredningarna. I kommun B är det vanligaste utredningsuppdraget, vårdnad och umgänge som förekommer i nästan 1/3 av utredningarna. I båda kommunerna är vårdnaden om barnet den vanligast förekommande frågeställningen som skall utredas. I kommun A utreds vårdnaden i 38 av 48 utredningar och i kommun B i 22 av 30 utredningsuppdrag från tingsrätten. Få utredningar avser enbart en frågeställning. Det gäller främst boendet och umgänget. Vi förvånas över att vårdnadsfrågan fortfarande är så dominant i utredningarna. I 60 av de 78 utredningarna ingår vårdnadsfrågan i uppdraget från tingsrätten. Förhoppningen från lagstiftarens sida med den nya vårdnadsreformen 1998 var bl.a. att vårdnadsfrågan inte skulle behöva behandlas i domstol i lika stor utsträckning som tidigare. I detta material kan man säga att lagstiftaren inte nått sina intentioner. 14

15 Uppgifter om familjerna Hur ser familjerna ut? Föräldrarna i kommun A är något yngre än föräldrarna i den andra kommunen i denna studie. Det är få föräldrar som är under 25 år vilket gäller båda kommunerna. Det är även få föräldrar som är över 50 år. Barnens ålder visas i tabell 2. Tabell 2. Antal barn och deras åldrar i de aktuella utredningarna Kommun A Kommun B Kommun A+B Ålder Pojke Flicka Summa Pojke Flicka Summa Total 0 2 år år år år år år Total Utredningarna i aktstudien omfattar 121 barn. I kommun A är det flest barn (24) i åldersgruppen tre till fem år. I samma kommun är det mer än hälften av barnen som är i åldern tre till åtta år. I kommun B är barnen något äldre och de två största åldersgrupperna är barn i åldern 6-8 år och 9-11 år med 12 respektive 11 barn i varje grupp, vilket utgör nästan hälften av barnen. Vi är förvånade över att det inte är fler barn då kommunerna är invandrartäta och där familjerna ofta är barnrika. I kommun B är 2/3 av familjerna utomnordiska medan knappt hälften av familjerna är det i kommun A. I kommun B finns fler länder representerade än i den andra kommunen. I hela undersökningen finns det 17 olika länder utanför norden representerade. Något mer än hälften av familjerna har sammanlevt i mindre än fyra år. En relativt stor grupp har sammanlevt i tio år eller mer. I övrigt finns en stor spridning i hur lång tid föräldrarna har sammanlevt, från fem år till 25 år. 15

16 Vi önskade att få en uppfattning om när tvisten i tingsrätten har skett. Är det vanligast att det sker i samband med separationen? Uppgifter om detta har vi fått fram i 24 utredningar från varje kommun, totalt 48 utredningar. I hälften av dessa utredningar har tvisten startat inom ett år efter separationen. I materialet kan man skönja en viss tendens till att det går lite längre tid mellan separation och tvist i kommun B. Som längst tog det 10 år innan tvisten startade. Flera familjer har varit föremål för mer än en utredning på familjerätten. 18 familjer i kommun A förekommer på något sätt inom socialtjänsten vilket är något mer än 1/3. I 2/3 av utredningarna i kommun B är någon eller båda föräldrarna samtidigt aktuella inom socialtjänsten. I båda kommunerna förekommer det i ett antal utredningar att någon förälder uppger att våld har ägt rum mellan föräldrarna. I något färre utredningar framgår att kvinnan har skyddat boende eller skyddad adress. Barnafadern har i några fall besöksförbud som avser barnets mor. Några fäder har blivit dömda för misshandel av barnets mor. Metoder Barnperspektiv Allmänt tror vi att barnets röst framträder tydligare idag än för några år sedan. I socialtjänstlagen framgår i 3 kap 5 andra st. att barns inställning så långt det är möjligt skall klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av ålder och mognad. Barnets bästa skall beaktas vilket framgår i SoL kap1 2. Dessa formuleringar infördes i SoL I FB infördes liknande lydelser , 6 kap 2 a och b. Även i FN:s barnkonvention som Sverige ratificerade 1990 framgår i artiklarna 3 och 12 att barnets bästa ska komma i främsta rummet samt barnets rätt att uttrycka sin åsikt och att den utifrån barnets mognad och ålder ska beaktas. Vi har inte för avsikt att föra en bred diskussion om vad som menas med ett barnperspektiv. Man kan generellt säga att det inte bara finns ett barnperspektiv utan många. Innebörden i begreppet är föränderligt och liknas av forskare Anne Kjorholt vid fasetterna i en diamant (Barnombudsmannen Rasmusson, 1994). Hon menar att barn och barndom definieras olika beroende på kulturella, historiska och sociala förhållanden i samhället. Vidare menar hon att barnperspektivet är en konstruktion av vuxna och där den vuxne avgör vilket barnperspektiv som framhålls. Tiller i Rasmusson (1994) menar att barnperspektivet konkret handlar om hur världen ser ut ur barnens synvinkel vad de ser, hör, upplever och känner. Man skulle kunna sammanfatta dessa uttalanden med att barnperspektivet innehåller dels de vuxnas syn på barnen samt barnens syn på sin egen tillvaro. Vi tänker oss att det till stor del är så man försöker göra i utredningsarbetet. Via barnsamtalen försöker utredarna få barnens tankar om sin tillvaro samtidigt som det sker utifrån de vuxnas förmåga som utredare att nå fram till barnet och förstå barnets berättelse. 16

17 Fortbildning i arbetsgrupperna I de utredningar som ingår i aktstudien framgår mycket litet om vilka metoder som används i utredningsarbetet. Då vi känner till arbetsgrupperna vet vi att det förekommer olika metoder i arbetet. Vi kan se att utbildning har påverkat arbetet på arbetsplatserna. I båda kommunerna har man inspirerats av Elsa Nyberg som är socionom och extern utredare. Hon ger också utbildningar i bl.a. utredningsarbete. Båda kommunerna har också deltagit i utbildningar av Odd Arne Tjersland och Wenke Gudbrandsen vilket har påverkat barnsamtalen. Även utbildning av Haldor Ovreeide har påverkat barnsamtalen främst i en av kommunerna. Några utredare har också tagit del av utbildning med de så kallade Emmadockorna. Även viss nätverksutbildning har skett i båda kommunerna. I kommun B har flera utredare gått utbildning i den så kallade S-modellen som Gösta Emtestam och Agneta Svensson (2001) förespråkar. I denna kommun har man sedan ett år tillbaka tillämpat denna metod i modifierad form. Nätverkskartor och Emmadockor Nätverkskartor används relativt ofta i barnsamtalen och Emmadockorna förekommer. Det finns olika sätt att arbeta med nätverkskartor vilket beskrivs av Svedhem (1985) och Hessle (1995). Emmadockorna är ett material som har utarbetats av Emma Antonsen. Det är 13 träfigurer blå, röda och ofärgade. De är i olika former och storlekar. Med hjälp av dockorna får barnet beskriva sin familj, hur deras situation ser ut just nu, hur de önskar att det ska se ut samt hur barnet i framtiden tror att situationen kommer att bli (Hedin, 1996). Det finns en liten folder Mina rättigheter utgiven av Nätverket för Barnkonventionen (1992) som handlar om barnets rättigheter. Den tar bl.a. upp barnets rätt till sitt ursprung, rätten att uttrycka sin åsikt och att bli respekterad m.m. I den ena kommunen används den ibland i barnsamtalen. S-modellen S-modellen (snabbmodell) är en metod för vårdnads - boende- och umgängesutredningar utarbetad av socionomerna Emtestam och Svensson. De arbetar skyndsamt och mycket strukturerat i utredningsförfarandet. Utredningen kan göras på en månad. De beskriver s-modellen i sitt kursmaterial (2001). Utredningen inleds med ett brev till båda föräldrarna med en tidsplan över utredarnas samtliga möten med föräldrar och barn. Tidsplanen innehåller först ett gemensamt möte med båda föräldrarna för information om utredningen, därefter i snabb följd hembesök hos båda föräldrarna med barnen hemma och vid samma tillfälle enskilda samtal med föräldrar. Utredarna möter kort därefter barnen på socialkontoret vid två tillfällen för enskilda samtal samt ytterliggare ett enskilt samtal med var och en av föräldrarna. Ett nätverksmöte med föräldrar, släkt och vänner med fokus på barnens framtid kan finnas med i planeringen. Tidsplanen avslutas med datum då utredningen sänds till tingsrätten. Inga telefonsamtal, brev, fax eller e-post under utredningen tillåts. Tider ombokas inte. Inga försök till behandlingsinsatser eller samarbetssamtal initieras av handläggarna. 17

18 Utredningen skall prioriteras av handläggarna och föräldrarna. Möten med barn och föräldrar sker under en mycket koncentrerad period på 2-3 veckor med flera samtal varje vecka med barn och föräldrar. Skrivarbetet sker kontinuerligt under hela utredningstiden och resulterar i en utredning på ca 10 sidor. Utredningen skall fokusera på barnet, nutid och framtid och endast beskriva lite om bakgrund och tidigare förhållanden. Man skriver mycket om barnet och dess rätt till umgänge. Förslag på rubriker finns beskrivna i modellen. Svårigheter skall tonas ned och barnets, föräldrarnas och släktens möjligheter skall framhållas. Kommun B började under våren 2001 att arbeta enligt S-modellen. I början på 2002 gjorde personalgruppen en utvärdering av utredningsmetoden. Vid den framkom övervägande positiva upplevelser utifrån handläggarnas perspektiv. Man uppfattade bl.a. att små barn bättre tycktes känna igen utredarna redan efter första samtalet och att strukturen i utredningsförfarandet kändes respektfullt mot föräldrarna. Den ursprungliga s-modellen har därefter modifierats något av handläggarna, utifrån de erfarenheter som finns i gruppen. En fråga vi ställt oss är vad barn och föräldrar själva anser om s-modellen. Detta försöker vi till viss del få svar på i intervjustudien. I 14 utredningar har man fullt ut kunnat jobba efter modellen. De flesta övriga utredningar är gjorda av en extern utredare som har fasta tider på arbetsenheten. I denna kommun har man ibland samtal med sambos, mor/farföräldrar vilket nästan aldrig förekommer i den andra kommunen. I kommun A har utredningsarbetet samma struktur men längre utredningstid. Skillnaden är att utredningsarbetet pågår under en längre tid. Ofta får föräldrarna ett brev med ett antal besökstider, dock inte alla. Ofta får de komma på ett gemensamt informationssamtal. Därefter sker ett/två besök med respektive förälder. Hembesök görs i ett tidigt skede hos båda föräldrarna då barnet är närvarande. I möjligaste mån tas kontakt med referenter innan barnsamtal sker. Barnsamtalen sker oftast på familjerättens kontor vid ett eller två tillfällen. Föräldrarna informeras om vad som framkommit i barnsamtalen efter överenskommelse med barnet. I några utredningar framgår att föräldrarna har haft gemensamma utredningssamtal men att de har turats om att prata respektive lyssna vid de olika besöken. Det har i någon utredning hänt att föräldrarna själva har fått skriva ned sin berättelse utifrån givna frågeställningar från utredarna. Detta är utifrån en modell som utarbetats av familjerätten i Umeå kommun. 18

19 Antal handläggare/utredare I båda kommunerna är man som regel två handläggare vid utredningsuppdragen från domstolen. I de fall utredningen sker tillsammans med en annan kommun är man som regel ensam från sin egen kommun. Utredningar med andra kommuner sker på olika sätt. Ibland gör man ett gemensamt arbete i andra fall gör varje kommun sin del. I kommun B försöker man göra en överenskommelse med den andra kommunen så att den kommun där barnet bor handlägger hela utredningen. I de utredningar där det har varit en handläggare är det oftast något skäl till det. Det kan vara att en extern utredare har utsetts, utredningen skett med annan kommun, tingsrätten har begärt en kompletterande utredning eller att utredningsuppdraget är begränsat. I hela materialet har 21 utredningar gjorts av en handläggare. I en av kommunerna är det enbart kvinnor som är handläggare medan det i den andra även finns manliga handläggare. Barnsamtalen Med barnsamtal menar vi enskilda samtal med barnet om det utredningsuppdrag som är aktuellt. I kommun A träffar handläggarna oftast barnen liknande som i kommun B, vid varsitt hembesök hos respektive förälder. Då sker sällan några regelrätta barnsamtal utan tanken är mer att ge barnen en möjlighet att träffa handläggarna innan barnsamtal sker. Därefter sker mestadels barnsamtalen i kommun A på familjerättens kontor. Man har ofta ett barnsamtal men ibland fler. Om utredningen gäller syskon träffar man dem oftast vid två samtal på kontoret, tillsammans och enskilt. I kommun B sker som regel barnsamtalen i hemmiljön, hos respektive förälder. I kommun B har man något fler barnsamtal än i kommun A. Vi tror att det delvis kan bero på att man använder S-modellen som innebär att man träffar barnen minst fyra gånger. Vi tror att det råder lite olika kulturer i de båda kommunerna om var barnsamtal lämpligast bör ske. I intervjuundersökningen tillfrågas barnen var de anser att barnsamtal bör ske. I kommun A har det i 19 utredningar förekommit barnsamtal med 31 barn. De flesta barnen är mellan åtta och 12 år. I något fall har det skett barnsamtal med barn under fem år. Även i kommun B har det i 19 utredningar varit samtal med 31 barn. Barnen har varit i åldrarna fem år till 17 år. I de fall handläggarna i de båda kommunerna inte haft barnsamtal har det berott på att barn bott i annan kommun, föräldrarna har kommit överens eller att barnen inte velat medverka i samtal. Barn under skolåldern har handläggarna i kommun A sällan enskilda samtal med. I kommun B verkar det mer regel att prata enskilt med barn från 6 års ålder. I båda kommunerna försöker man prata med barnen om vad man kan återföra från barnsamtalen till föräldrarna. I kommun B framgår att man mer ofta än i den andra berättar för barnet vad man kommer att skriva om de samtal som skett med barnet. I kommun A återför man oftare till föräldrarna efter barnets tillåtelse vad 19

20 som framkommit i barnsamtalen. Dessa uppgifter kan inte alltid utläsas i utredningarna vilket gör att de bör tas med försiktighet. Har barnen framfört önskemål? Nästan alla barn i kommun A har uttryckt någon åsikt om vårdnad, boende eller umgänge. Barnen är i stort sett alltid i skolåldern då de har uttryckt någon åsikt. Några få barn har sagt att de inte vill uttala sig och några har inte uttryckt någon uppfattning. Främst är det vårdnaden som barnen har svårast att utrycka någon åsikt om. I kommun B är det något fler barn som har uttryckt önskemål om vårdnad, boende eller umgänget från sex års ålder. Några av de äldre barnen har uttryckt önskemål om vårdnaden men en relativt stor grupp barn har inte uttalat sig om vårdnadsfrågan. De yngre barnen har några gånger uttryckt sig vagt. De flesta barnen har uttryckt önskemål om boendet. Många av dem önskar att rådande förhållanden ska bestå men några har önskat en förändring. Många har uttryckt önskemål om att träffa den förälder de inte bor hos. Barnen i kommun B uttrycker i något större omfattning en åsikt om vårdnad, boende eller umgänge. Man kan fundera över dessa skillnader mellan kommunerna. I kommun B använder man ett utarbetat frågeformulär av Wenke Gulbrandsen och Odd Tjersland vid barnsamtalen. Det kanske underlättar att få fram barnens åsikt. Barnen är lite äldre i kommun B än i kommun A vilket kan vara en annan förklaring. I båda kommunerna framgår att barnen har svårast att uttrycka någon åsikt om vårdnaden vilket inte är förvånande. Även för många vuxna är det svårt att förstå skillnaden mellan ensam och gemensam vårdnad. Lagstiftningen är inte heller helt tydlig vad de olika vårdnadsformerna innebär i den konkreta vardagssituationen. Det är inte alltid enkelt att förstå vad barnet i barnsamtalen vill uttrycka. Hur ska det uppfattas ingen ska bli ledsen? Hur mycket kan vi ha tilltro till det barnet säger och att det är deras egen vilja som styr? I bedömningen finns ofta en beskrivning av vad barnet har uttalat och ibland framgår att barnets vilja bör respekteras. Utredarna har i sina förslag ofta tillmötesgått barnets önskemål. Vill barnen ta del av utredarnas bedömning och förslag? Detta återkommer vi till i intervjuundersökningen. Totalt antal besök och samtal Här redovisar vi enbart de utredningar där man i kommunen har haft hela utredningsuppdraget. Det har varit fem besök eller mindre i 1/3 av utredningarna i kommun A. I mer än hälften av utredningarna har det varit sex till åtta besök/samtal. Vanligast i kommun B är tre till fyra enskilda samtal med varje förälder samt två hembesök hos respektive förälder. 20

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson

BESLUT. Justitieombudsmannen Stefan Holgersson BESLUT Justitieombudsmannen Stefan Holgersson Datum 2016-12-12 Dnr 5044-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en handläggare vid omsorgs- och socialförvaltningen i Mjölby kommun för bristande information till en vårdnadshavare

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister

Familjerätten och barnet i vårdnadstvister Familjerätten och barnet i vårdnadstvister uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete Susanna Dellans Gunilla Cederström Eva Elfver-Lindström Dagens presentation

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 september 2003 T 2176-03 KLAGANDE A. W. Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten P. F. MOTPART R. H. Ombud, tillika

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Barns delaktighet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge

Barns delaktighet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge Barns delaktighet i utredningar om vårdnad, boende och umgänge Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Familjer i konflikt efter separation - hur beaktas de yngre barnens rättigheter? - Utmaningar i projekt Samverkansteam

Familjer i konflikt efter separation - hur beaktas de yngre barnens rättigheter? - Utmaningar i projekt Samverkansteam Familjer i konflikt efter separation - hur beaktas de yngre barnens rättigheter? - Utmaningar i projekt Samverkansteam Vilka är vi? Angelica Wågby, Familjerättsbyrån Malmö, samordnare i kommunen för Samverkansteam

Läs mer

Vårdnad, boende och umgänge

Vårdnad, boende och umgänge LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Vårdnad, boende och umgänge - Uppföljning av ändringar i föräldrabalken - Meddelande 2001: 30 502-8004-01 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Anmälan enligt lex Sarah enligt socialtjänstlagen (SoL) inom verksamhetsområde Barn och familj vid socialtjänsten i Motala kommun

Anmälan enligt lex Sarah enligt socialtjänstlagen (SoL) inom verksamhetsområde Barn och familj vid socialtjänsten i Motala kommun BESLUT inspektionenforvårdochomsorg Avdelning sydöst Cecilia Lobos Cecilia.Lobosgivo.se 2013-09-04 Dnr 8.1.2-30137/20131(5) Motala kommun Socialnämnden 591 86 Motala Ärendet Anmälan enligt lex Sarah enligt

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Stockholm den 19 september 2016

Stockholm den 19 september 2016 R-2016/1320 Stockholm den 19 september 2016 Till Justitiedepartementet Ju2016/05469/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 juli 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över En omarbetad Bryssel

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige

Barn i kläm. Barn i kläm. Frågeställningar. Bakgrund till studien. Några statistikuppgifter: Familjeformer i Sverige Barn i kläm Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Familjeenheten - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Vad är familjenheten? Familjenheten är en enhet inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med stödinsatser

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund

BESLUT. Justitieombudsmannen Lilian Wiklund BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2013-06-19 Dnr 1510-2012 Sid 1 (6) Myndighetsnämnden i Färgelanda kommun får viss kritik för handläggningen av en s.k. barnavårdsutredning. Även fråga om

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 maj 2007 T 228-07 KLAGANDE JS Ombud: Jur kand OB MOTPART LS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IS SAKEN Vårdnad m.m.

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Kommittédirektiv En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform Dir. 2014:84 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera 2006 års vårdnadsreform. Utredaren

Läs mer

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR?

HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? HUR ORDNAR VI FÖR BARNEN NÄR VI SEPARERAR? vårdnad, boende och umgänge barns behov i olika åldrar Det är viktigt att båda föräldrarna gör sitt bästa för att en separation och tiden därefter blir så skonsam

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 Enkäten syftar till att fånga upp föräldrars syn på kolonivistelsen och samarbetet med Terapikolonierna.

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Vårdnad, boende och umgänge

Vårdnad, boende och umgänge RAPPORT Vårdnad, boende och umgänge 2000 Sociala enheten 2000-10-02 Vårdnad, boende och umgänge Den ändrade lagstiftningens effekter på det familjerättsliga arbetet LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten

Läs mer

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 37.5 Att utreda barn Innehållsförteckning Inledning Rättsregler och andra utgångspunkter Syftet med

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2011/2012. Skutans förskola

Plan mot kränkande behandling 2011/2012. Skutans förskola Plan mot kränkande behandling 2011/2012 Skutans förskola Innehållsförteckning: Syfte... 3 Definition 3 Vision. 3 Att särskilt ta hänsyn till 4 Mål 5 Metoder/strategier. 5-6 Ledningens insatser.. 6 Upptäcka.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 december 2012 Ö 4613-11 KLAGANDE MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat C-GE MOTPART LR Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs

Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn

Läs mer

Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remiss från kommunstyrelsen

Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden rörande vårdnad, boende, umgänge och namn - remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING KANSLIET TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-11-28 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 508 09 015 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av terapeuter som har haft barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar på Terapikolonier sommaren 2012. Sammanfattning Utvärderingsenkäterna

Läs mer

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv VAD ÄR DELAKTIGHET? Barn blir lyssnade till Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Handläggningsrutiner vid vårdnadsutredningar

Handläggningsrutiner vid vårdnadsutredningar Revisionsrapport Handläggningsrutiner vid vårdnadsutredningar Östersunds kommun Anneth Nyqvist Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionskriterier 2 2.3 Avgräsning

Läs mer

Stadsdelsförvaltningens kvinnofridsarbete- svar på skrivelse från Rosa Lundmark (v), Magnus Dannqvist (s) och Jonas Eklund (mp)

Stadsdelsförvaltningens kvinnofridsarbete- svar på skrivelse från Rosa Lundmark (v), Magnus Dannqvist (s) och Jonas Eklund (mp) ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-07-08 Handläggare: Lotta Gillhardt Telefon: 508 14 019 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 december 2013 Ö 4071-13 KLAGANDE HU Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat IA MOTPART SS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen:

Läs mer

Utredningen blev klar och gavs in till Tierps tingsrätt i mars 2004. Inledningsvis inhämtades en kopia av vårdnadsutredningen.

Utredningen blev klar och gavs in till Tierps tingsrätt i mars 2004. Inledningsvis inhämtades en kopia av vårdnadsutredningen. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-02-13 Dnr 5080-2004 Sid 1 (5) Fråga bl.a. om dokumentationsplikten i ett ärende rörande en vårdnadsutredning när socialnämnden hade gett en utomstående

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Handläggningsprocessen i vårdnadstvister Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund och tendenser Antalet barn som årligen upplever att deras föräldrar går skilda vägar är stabilt

Läs mer

Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen

Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID Riktlinjer om barnperspektivet inom IFO`s verksamheter 3 Insatser för att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Uppdaterade 2007-03-19 En lagändring i socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Barnkonventionen till vilken nytta för socialtjänstens barn? 4 november 2009 Rasmus (10): Då dom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer